1 Sammanfattning Syfte Metod Skillnader i SCB-statistiken jämfört med tidigare år Förklaring till sankey-diagrammen...

Transkript

1

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Syfte Metod Skillnader i SCB-statistiken jämfört med tidigare år Förklaring till sankey-diagrammen Jämtlands och Västernorrlands län Energianvändning i Jämtlands och Västernorrlands län CO2-utsläpp Jämförelse med nationella CO2-utsläpp Metodik för CO2-beräkning CO2-utsläpp från transportsektorn jämförelse SCB och RUS El-användning i Jämtland och Västernorrland Jämtlands län Energianvändning CO2-utsläpp El-användningen i Jämtlands län Bergs kommun Energianvändning CO2-utsläpp El-användning i Bergs kommun Bräcke kommun Energianvändning CO2-utsläpp El-användning i Bräcke kommun Härjedalen

3 8.1 Energianvändning CO2-utsläpp El-användning i Härjedalens kommun Krokom Energianvändning CO2-utsläpp El-användning i Krokoms kommun Ragunda Energianvändning CO2-utsläpp El-användning i Ragunda kommun Strömsund Energianvändning CO2-utsläpp El-användning i Strömsunds kommun Åre Energianvändning CO2-utsläpp El-användning i Åre kommun Östersund Energianvändning CO2-utsläpp El-användning i Östersunds kommun Västernorrlands län Energianvändning CO2-utsläpp El-användning

4 15 Härnösand Energianvändning CO2-utsläpp El-användning Kramfors Energianvändning CO2-utsläpp El-användning Sollefteå Energianvändning CO2-utsläpp El-användning Sundsvall Energianvändning CO2-utsläpp El-användning Timrå Energianvändning CO2-utsläpp El-användning Ånge Energianvändning CO2-utsläpp El-användning Örnsköldsvik Energianvändning CO2-utsläpp

5 21.3 El-användning Leveranser av olja och etanol Västernorrlands län Jämtlands län Låginblandning av etanol Leveranser av flygbränsle Biogas Västernorrlands län Jämtlands län Kommunvis redovisning av gjorda kompletteringar och ändringar i energibalanserna med källor och uppgiftslämnare Västernorrlands län Jämtlands län

6 1 Sammanfattning Rapporten är gjord under hösten 2011 av Marina Gregorsson på Jämtlands Läns Energikontor och Tomas Danielsson på Efokus AB/Västernorrlands Energikontor i samarbete med Klimatskyddsbyrån. Värden till energibalanserna kommer i första hand från den kommunala och regionala energistatistik som SCB årligen sammanställer på uppdrag av Energimyndigheten. Jämtlands Läns Energikontor och Västernorrlands Energikontor har regelbundet sammanställt energibalansstudier för respektive län under den senaste tioårsperioden men detta är första gången ett gemensamt arbete görs. Mottagare och målgrupp för denna rapport är i första hand politiker och tjänstemän på kommun- och länsnivå, energisektorn samt övrigt näringsliv. Energibalansstudier kan användas som underlag för långsiktigt strategiska planer och beslut som rör energiplanering och energihushållning i kommuner. Rapporten är finansierad av två projekt: Näringslivsutveckling utgående från Västernorrlands klimat och energiarbete och EnergYZer. Näringslivsutveckling utgående från Västernorrlands klimat och energiarbete ( ) är ett projekt inom den regionala tillväxtpolitiken där Efokus AB varit projektägare och Länsstyrelsen Västernorrland varit finansiär. Projektets huvudsyfte är ökad lönsamhet, förbättrad konkurrenskraft och att skapa fler arbetstillfällen i länets näringsliv genom att utnyttja den nödvändiga omställningen till en hållbar energianvändning. EnergYZer ( ) är ett samverkansprojekt mellan Jämtlands läns energikontor och Västernorrlands energikontor och har finansierats av den Europeiska regionala utvecklingsfonden (Mål 2). Syftet med EnergYZer är främst att bidra till de regionala miljömålen för Västernorrland och Jämtlands län genom ökad användning av förnybar energi och effektiv energiteknik. 6

7 2 Syfte Syftet med denna rapport har varit att uppdatera och sammanställa energianvändningen i Jämtland och Västernorrland samt att illustrera detta på ett överskådligt sätt. Förutom energi- och el-användning visas andelen förnyelsebara bränslen samt CO2-utsläpp per person och användarsektor. Leveranser av olja, etanol och flygbränsle ingår också i rapporten liksom produktion av biogas. Syftet med rapporten har också varit att utveckla en metodik för denna typ av sammanställning så att liknande arbeten i framtiden kan göras på ett effektivt sätt. 7

8 3 Metod Det huvudsakliga underlaget för arbetet har varit SCB:s kommunala och regionala energistatistik. Det senaste år då dessa uppgifter finns tillgängliga är för 2009, och därför gäller uppgifterna i rapporten genomgående år På grund av sekretessregler så är det relativt många uppgifter i SCB:s energistatistik som inte redovisas på den kommunala nivån, i synnerhet när det gäller industrins energianvändning. Statistiken har därför kompletterats med egna undersökningar. Miljörapporter från de flesta större industrier i de två länen har gåtts igenom och de flesta av fjärrvärmebolagen har kontaktats. I Ånge och Härjedalen har leveransuppgifter om el inhämtats från elnätbolagen. Sammanfattningsvis så har följande källor använts för undersökningen: - SCB:s kommunala och regionala energistatistik (KRE) - Kommunvis redovisning av oljeleveranser (SCB) - Förteckning över utsläpp och tilldelning av utsläppsrätter Nationella emissionsdatabasen RUS - Miljörapporter - Direktkontakt med industrier, fjärrvärme- och elnätsföretag - Svensk Fjärrvärmes statistik Bränslen och produktion Vindkraftsstatistik 2009 och 2010 (ingår dock ej i energibalanserna) - Hemsidor, årsredovisningar mm I SCB:s energistatistik så redovisas numera bränslen i kategorier som t.ex. Flytande icke förnybara bränslen, Fasta förnybara bränslen etc. I den här rapportens diagram och tabeller har kategorierna döpts om eller delats upp för att bättre beskriva vilka bränslen som avses. Etanol som är låginblandad i bensin (numera 5 % av all bensin på volymsbasis och ca 3,3 % på energibasis) ingår i kategorin Flytande icke förnybara bränslen i SCB:s kommunala och regionala energistatistik (KRE). E85 finns inte med i KRE. I redovisningen i den här rapporten har etanol, låginblandad och såld som E85, brutits ut från oljeprodukter och redovisats separat, medan den bensinmängd som levereras i E85 har lagts in i oljeprodukter. För mer detaljerade uppgifter om bensin och E85, se kapitel 22 och 23. Redovisningen på länsnivå har gjorts genom summering av kommunernas energibalanser, efter att dessa har kompletterats och korrigerats. Distributionsförluster för el redovisas inte längre i SCB:s statistik utan dessa har schablonmässigt antagits vara 8 % av den distribuerade elen. De utsläppsfaktorer som använts för beräkningarna av CO2-utsläpp är desamma som används i den nationella klimatrapporteringen till FN:s klimatsekretariat. I beräkningarna av CO2-utsläpp ingår endast de direkta utsläppen av CO2 inom 8

9 kommunerna och länen, dvs utsläpp som sker i produktionsledet utanför kommunen har inte räknats med och alla utsläpp från förnybara bränslen har satts till noll. Flygbränsle ingår inte heller i CO2-beräkningarna (flygbränsle som är tankad i länen redovisas separat). De beräknade CO2-utsläppen är därför inte direkt jämförbara med nationella siffror. Övriga växthusgaser finns inte med i rapporten. Avrundningsfel och mindre differenser i tabellsummeringar kan förekomma men bedöms ligga inom felmarginalen. 3.1 Skillnader i SCB-statistiken jämfört med tidigare år Till 2009 års redovisning så har en del förändringar gjorts i SCB:s kommunala och regionala energistatistik. Det gäller dels sättet som statistiken presenteras men också en del skillnader i metodiken för framtagandet av statistiken. Skillnader från tidigare år är att även småindustri (>10 anställda) har integrerats vilket gör att fler arbetsställen (på riksnivå) ingår i statistiken. På riksnivå utgör dessa industrier inte mer än 2 3 % av den totala energianvändningen, men på den lokala nivån kan skillnaden vara större. Underlaget till industrins oljeanvändning har ändrats så att det nu är den verkliga slutanvändningen som visas, medan det tidigare var levererade mängder. Stora förändringar har också gjorts i presentationen av statistiken. Både bränslen och användare har kategoriserats i grupper som t.ex. Flytande icke förnybara bränslen, etc. Distributionsförluster i el och fjärrvärmenät visas inte längre. För en utförligare beskrivning av SCB:s kommunala och regionala energistatistik, se Användarhandledning, Kommunal & Regional Energistatistk 2009, EN0203, som finns att ladda ned på SCB:s hemsida. 3.2 Förklaring till sankey-diagrammen I sankey-diagrammen presenteras energiflödena med linjer med olika färger och där linjernas bredd är proportionella mot energiflödenas storlek. För att diagrammen ska vara läsbara i alla kommuner så är dock skalorna olika i olika diagram. De olika diagrammen kan därför inte användas för direkta jämförelser av energimängder mellan olika kommuner (annat än genom att jämföra sifferuppgifterna). I de kommuner som har en stor andel vattenkraft i förhållande till övriga energiflöden, har två sankey-diagram gjorts för att bättre visa energianvändningen i kommunerna. Detta gäller även länen som helhet. 9

10 4 Jämtlands och Västernorrlands län Jämtland och Västernorrlands gemensamma area är km 2 vilket är 15,8 % av Sveriges totala area. De sju landskapen Dalarna, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Lappland, Medelpad och Ångermanland ingår helt eller delvis i de båda länen. År 2009 hade länen tillsammans invånare vilket var knappt 4 % av Sveriges befolkning. 4.1 Energianvändning i Jämtlands och Västernorrlands län Den totala energianvändningen för Jämtlands och Västernorrlands län var 2009 drygt GWh vilket är cirka 5,3 % av Sveriges totala energianvändning. Energianvändningen för Jämtland och Västernorrland per person var kwh/person vilket var 34 % högre än riksgenomsnittet. Industri- och Transportsektorn är de två största sektorerna och står tillsammans för knappt 77 % av länens totala energianvändning. Av all vattenkraft som omvandlas i länen exporteras GWh vilket motsvarar 58,5 %. Sankey-diagram för Jämtlands och Västernorrlands län Figur 4.1 Sankey-diagram för Jämtlands och Västernorrlands län

11 Figur 4.2 Sankey-diagram för Jämtlands och Västernorrlands län 2009, visat utan vattenkraftens elproduktion. Tabell 4.1 Slutlig energianvändning i Jämtlands och Västernorrlands län, fördelad per bränsle och sektor, GWh. Sektor Oljeprod. Träbr. Avlutar Fjärrv. El Övr. Totalt Jord, skog, fiske Industri, bygg Offentlig verks Transporter Övriga tjänster Hushåll Totalt I posten övrigt för industrin ingår Gasol (309 GWh), Ånga (201 GWh), Tallolja (136 GWh), Biogas (64 GWh), Etanol (15 GWh), Koks (7 GWh) och Torv (2 GWh). 2 Posten övrigt för transportsektorn utgörs av etanol som är låginblandad i bensin, etanol såld som E85 samt en mindre mängd biogas (3 GWh). Skillnaden mellan total energitillförsel och total slutlig energianvändning utgörs av omvandlingsförluster i kraftvärme-/fjärrvärmeverk och distributionsförluster i el- och fjärrvärmenät. 4.2 CO 2 -utsläpp Nedan presenteras utsläpp av koldioxid per person och per sektor, framräknade ur aktuell inventering med SCB:s kommunala och regionala energistatistik som grund. 11

12 Figur 4.3 CO 2-utsläppen i Jämtlands och Västernorrlands län 2009 Tabell 4.2 CO 2-utsläppen i Jämtlands och Västernorrlands län år 2009, fördelade på sektor. Västernorrland Jämtland Båda länen Sektor ton CO 2 Andel ton CO 2 Andel ton CO 2 Andel Fjärrvärme ,7 % ,3 % ,4 % Jord, skog, fiske ,2 % ,2 % ,5 % Industri, bygg ,2 % ,8 % ,1 % Offentlig verks ,4 % ,5 % ,4 % Transporter ,3 % ,3 % ,5 % Övriga tjänster ,9 % ,7 % ,8 % Hushåll ,3 % 970 0,2 % ,3 % Totalt ,0 % ,0 % ,0 % Totalt, ton/inv. 6,07 3,84 5, Jämförelse med nationella CO 2 -utsläpp Utsläppen av CO2 i Sverige 2009 var 46,62 milj ton år 2009, exklusive internationella transporter (utrikes sjöfart och utrikes flyg). I de nationella siffrorna ingår inrikes flyg och inrikes sjöfart (ca 1 milj ton CO2), vilka inte ingår i den här redovisningen för Jämtland och Västernorrland. Räknar man med övriga växthusgaser (främst metan och lustgas/dikväveoxid) så var de totala växthusgasutsläppen i Sverige 60,0 milj. ton CO2- ekvivalenter. Uppgifterna om nationella utsläpp är hämtade från Naturvårdsverket/Sweden s National Inventory Report 2011, submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change. 12

13 De totala CO2-utsläppen i Jämtlands och Västernorrlands län år 2009 om ton motsvarar 4,2 % av Sveriges totala utsläpp. Utsläppen per person i de två länen var 5,31 ton vilket var ca 6,4 % högre än de genomsnittliga utsläppen per invånare i Sverige Räknar man av inrikes flyg och sjöfart från de nationella uppgifterna, för att få mer jämförbara siffor, så var utsläppen i de två länen 4,3 % av Sveriges totala CO2-utsläpp. Utsläppen per person i de två länen blir då ca 8,8 % högre än de nationella utsläppen per person Metodik för CO 2 -beräkning I beräkningarna av CO2-utsläpp ingår endast de direkta utsläppen av fossil koldioxid inom kommunerna, dvs. utsläpp som sker i produktionsledet utanför kommunerna och länen har inte räknats med och alla utsläpp från förnybara bränslen har satts till noll. De utsläppsfaktorer som använts är desamma som används i den nationella klimatrapporteringen till FN:s klimatsekretariat. I det material som huvudsakligen använts för beräkningarna, SCB:s kommunala energibalanser, så särredovisas inte olika typer av oljeprodukter (bensin, diesel och eldningsolja). En genomsnittlig utsläppsfaktor för oljeprodukter exklusive bensin har därför använts (samma faktor som för bensin och diesel). Denna felkälla bedöms dock i de flesta fall vara marginell, eftersom transportsektorns drivmedelsanvändning i de flesta kommuner kraftigt överstiger användningen av eldningsolja. Endast i Timrå kommun är användningen av eldningsolja större än dieselanvändningen. I Jämtlands län finns inga leveranser av Eldningsolja 2-5 rapporterade. För bensin har hänsyn tagits till att nästan all bensin som säljs i Sverige numera blandas med 5 % etanol (på volymsbasis). Uppgifter om bensinanvändning respektive användningen av E85 har tagits från SCB:s rapport Oljeleveranser Kommunvis redovisning För kol, koks och torv har miljörapporter använts för att identifiera vilken typ av bränsle som avses i SCB:s kommunala energibalanser (i kategorin fasta icke förnybara bränslen ) CO 2 -utsläpp från transportsektorn jämförelse SCB och RUS Uppgifterna om transportsektorns energianvändning i SCB:s kommunala och regionala energistatistik utgår från levererade bränslemängder i respektive kommun. Uppgifterna i RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet) baseras istället på beräknade trafikflöden. De olika sätten att beräkna utsläppen/bränsleanvändningen ger i många fall stora skillnader på den lokala nivån. I diagrammet nedan visas en sammanställning av uppgifterna från RUS i jämförelse med SCB:s uppgifter (de som använts i övriga delar av den här rapporten). I staplarna för RUS ingår transporter + arbetsmaskiner men exklusive sjöfart och flyg, för att få så jämförbara uppgifter med SCB:s kommunala och regionala energistatistik som möjligt. 13

14 Figur 4.4 Jämförelse av CO 2-utsläpp från transportsektorn mellan RUS och SCB:s uppgifter. Tabell 4.3 CO 2-utsläpp från transportsektorn (inkl. arbetsmaskiner) i jämförelse mellan RUS och SCB för Jämtlands län 2009 i ton. Kommun RUS SCB Skillnad (RUS - SCB) Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Totalt Tabell 4.4 CO 2-utsläpp från transportsektorn (inkl. arbetsmaskiner) i jämförelse mellan RUS och SCB för Västernorrlands län 2009 i ton. Kommun RUS SCB Skillnad (RUS - SCB) Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Totalt

15 4.3 El-användning i Jämtland och Västernorrland Nedan redovisas el-användningen i Jämtlands och Västernorrlands län per sektor i kwh och procent. Figur 4.5 El-användningen i Jämtlands och Västernorrlands län Tabell 4.5 El-användningen i Jämtlands och Västernorrlands län El per sektor GWh kwh/inv. Andel Jordbruk, skogsbruk, fiske ,9 % Industri, bygg ,3 % Offentlig verksamhet ,2 % Transporter ,7 % Övriga tjänster ,6 % Hushåll ,3 % Totalt % 15

16 5 Jämtlands län Jämtlands län omfattar huvuddelen av landskapen Jämtland och Härjedalen samt delar av Ångermanland och Hälsingland med en area på km 2. Även några mindre områden i Dalarna och Lappland ingår i länet. Jämtlands åtta kommuner är: Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund. År 2009 hade länet invånare. 5.1 Energianvändning År 2009 exporterade länet GWh el från vattenkraftverk. Vilket är två gånger högre än den totalt energianvändningen för länet på GWh. vilket ger en energianvändning per invånare på kwh. Transport- och hushållssektorn är de två sektorer som använder mest energi i länet, tillsammans står den för 63 % av energianvändningen. Bara transportsektorn med en energianvändning på GWh ger en användning per invånare på kwh. El, träbränsle och oljeprodukter står för 97 % av total tillförd energi. Där transportsektorn utgör oljeprodukter, hushållssektorn utgör el, fjärrvärme och träbränsle. Sankey-diagram för Jämtlands län Figur 5.1 Sankey-diagram för Jämtlands län 2009, inklusive elproduktion med vattenkraft. 16

17 Figur 5.2 Sankey-diagram för Jämtlands län 2009, visat utan vattenkraftens elproduktion. Tabell 5.1 Slutlig energianvändning i Jämtlands län 2009 per bränsle och sektor, GWh. Sektor Oljeprod. Träbr. Fjärrv. El Etanol Övrigt Summa Jord, skog, fiske Industri, bygg Offentlig verks Transporter Övriga tjänster Hushåll Totalt Huvudsakligen etanol låginblandad i bensin 2 Gasol (3 GWh) och Torv (2 GWh) 3 Biogas 5.2 CO 2 -utsläpp I beräkningarna av Jämtlands läns CO2-utsläpp ingår endast de direkta utsläppen av CO2 vilket innebär att indirekta utsläpp från till exempel produktion och transport av bränslen inte ingår. Nedan redovisas utsläppen per sektor i procent, ton och kg. 17

18 Figur 5.3 CO 2-utsläppen i Jämtlands län 2009, fördelade på sektor. Tabell 5.2 CO 2-utsläppen i Jämtlands län 2009 fördelade på sektor, totalt och per person. Sektor CO 2, ton kg CO 2 /inv. Andel Fjärrvärme ,4 % Jordbruk, skogsbruk, fiske ,2 % Industri, bygg ,8 % Offentlig verksamhet ,5 % Transporter % Övriga tjänster ,7 % Hushåll ,2 % Totalt % 18

19 5.3 El-användningen i Jämtlands län Nedan redovisas el-användningen i Jämtlands län per sektor i kwh och procent. Figur 5.4 El-användningen i Jämtlands län 2009, fördelad på sektor. Tabell 5.3 El-användningen i Jämtlands län 2009, fördelad på sektor, totalt och per person. Sektor GWh kwh/inv. Andel Jordbruk, skogsbruk, fiske ,0 % Industri, bygg ,9 % Offentlig verksamhet ,2 % Transporter ,4 % Övriga tjänster ,1 % Hushåll ,4 % Totalt % 19

20 6 Bergs kommun Bergs kommun är Sveriges mest utpräglade landsbygd kommunmässigt med landets lägsta tätortsgrad, det vill säga andelen av befolkningen som bor i en tätort. I kommunen bor 70 procent av kommunens invånare på landsbygden och tätortsgraden är således så låg som 30 procent, att jämföra med rikssnittets nära 85 procent. Centralorten Svenstavik ligger vid Storsjöns södra strand och där bor cirka 12 procent av kommunens befolkning, det vill säga litet under personer. Kommunen är till ytan 5 753km². 6.1 Energianvändning Bergs kommun har en total energianvändning på 361 GWh vilket är kwh/invånare för år Den två största sektorerna är hushåll och transporter som tillsammans står för 62 % av energianvändningen. Sett till CO2 utsläpp utgör transportsektorn 92,6 % av de totalt utsläppen. Under 2009 exporterades 512 GWh el från vattenkraft vilket är mer än hela energianvändningen i kommunen. Figur 6.1 Sankey-diagram för Bergs kommun

21 Figur 6.2 Sankey-diagram för Bergs kommun 2009, visat utan vattenkraftens elproduktion. Tabell 6.1 Slutlig energianvändning i Bergs kommun 2009 per bränsle och sektor, GWh. Sektor Oljeprod. Träbr. Fjärrv. El Etanol Totalt Jord, skog, fiske Industri, bygg Offentlig verks Transporter Övriga tjänster Hushåll Totalt CO 2 -utsläpp I beräkningarna av Bergs kommuns CO2-utsläpp ingår endast de direkta utsläppen av CO2 vilket innebär att indirekta utsläpp från till exempel produktion och transport av bränslen inte ingår. Nedan redovisas utsläppen per sektor i procent, ton och kg. 21

22 Tabell 6.2 CO 2-utsläppen i Berg Sektor CO 2, ton kg CO 2 /pers, år Andel Fjärrvärme ,1 % Jordbruk, skogsbruk, fiske ,0 % Industri, byggverksamhet ,9 % Offentlig verksamhet ,2 % Transporter ,6 % Övriga tjänster ,1 % Hushåll ,1 % Totalt % Figur 6.3 CO 2-utsläppen i Berg 2009, fördelade på sektor. 6.3 El-användning i Bergs kommun Nedan redovisas el-användningen i Bergs kommun per sektor i kwh och procent. Tabell 6.3 El-användningen i Bergs kommun Sektor kwh el/pers, år Andel Jordbruk, skogsbruk, fiske ,5 % Industri, byggverksamhet ,0 % Offentlig verksamhet ,7 % Transporter 19 0,1 % Övriga tjänster ,4 % Hushåll ,3 % Totalt ,0 % 22

23 7 Bräcke kommun Bräcke kommun ligger i östra Jämtland och år 2009 bodde det invånare på en yta av km 2 varav 78 % utgörs av skogsmark. 7.1 Energianvändning Kommunen har en total energianvändning på 298 GWh vilket ger en energianvändning på kwh/invånare. Transporter, hushåll och industri är de tre sektorer som använder mest energi och tillsammans utgör den 85 % av den totala användningen. Med industrisektorn exkluderad är energianvändningen per invånare kwh. Figur 7.1 Sankey-diagram för Bräcke kommun Tabell 7.1 Slutlig energianvändning i Bräcke kommun 2009 per bränsle och sektor, GWh. Sektor Oljeprod. Träbr. Fjärrv. El Övr. Totalt Jord, skog, fiske Industri, bygg Offentlig verks Transporter Övriga tjänster Hushåll Totalt Torv 2 Etanol (låginblandad i bensin) 7.2 CO 2 -utsläpp I beräkningarna av Bräcke kommuns CO2-utsläpp ingår endast de direkta utsläppen av CO2 vilket innebär att indirekta utsläpp från till exempel produktion och transport av bränslen inte ingår. Nedan redovisas utsläppen per sektor i procent, ton och kg. 23

24 Tabell 7.2 CO 2-utsläppen i Bräcke kommun Sektor CO 2, ton kg CO 2 /pers, år Andel Fjärrvärme ,7 % Jordbruk, skogsbruk, fiske ,0 % Industri, byggverksamhet ,5 % Offentlig verksamhet ,0 % Transporter % Övriga tjänster ,7 % Hushåll ,3 % Totalt % Figur 7.2 CO 2-utsläppen i Bräcke 2009, fördelade på sektor 24

25 7.3 El-användning i Bräcke kommun Nedan redovisas el-användningen i Bräcke kommun per sektor i kwh och procent. Tabell 7.3 El-användningen i Bräcke kommun Sektor kwh el/pers, år Andel Jordbruk, skogsbruk, fiske 780 5,8 % Industri, byggverksamhet ,0 % Offentlig verksamhet ,7 % Transporter 146 1,1 % Övriga tjänster ,8 % Hushåll ,6 % Totalt % 25

26 8 Härjedalen Härjedalens kommun är till ytan en av Sveriges största kommuner med km 2.. Därmed har de invånarna drygt 1 kvadrat-kilometer vardera till sitt förfogande. Kommunen är detsamma som landskapet Härjedalen med undantag för ett område runt Storsjö/Ljungdalen och Helags fjällområde i nordväst som tillhör Bergs kommun. I Härjedalens kommun ingår en del av landskapet Hälsinglands nordvästra hörn med Ytterhogdal som huvudort. Landskapet Härjedalen är unikt som "Sveriges högsta". Fyra femtedelar är belägna mer än 500 m.ö.h. och ett fyrtiotal toppar når över 1000 m.ö.h. 8.1 Energianvändning Kommunen har en total energianvändning på 640 GWh vilket ger en energianvändning på kwh/invånare. Det är främst oljeprodukter och el från vattenkraft som utgör de tillförda bränslena, tillsammans 85 % av all tillförd energi. Gällande användningen står transportsektorn för 41 % av den totala energianvändningen i kommunen, men även hushåll och industri är större energianvändare med 25 % respektive 20 % av energianvändningen. Figur 8.1 Sankey-diagram för Härjedalen

27 Figur 8.2 Sankey-diagram för Härjedalen 2009, visat utan vattenkraftens elproduktion. Tabell 8.1 Slutlig energianvändning i Härjedalens kommun 2009 per bränsle och sektor, GWh. Sektor Oljeprod. Träbr. Fjärrv. El Etanol Totalt Jord, skog, fiske Industri, bygg Offentlig verks Transporter Övriga tjänster Hushåll Totalt CO 2 -utsläpp I beräkningarna av Härjedalens kommuns CO2-utsläpp ingår endast de direkta utsläppen av CO2 vilket innebär att indirekta utsläpp från till exempel produktion och transport av bränslen inte ingår. Nedan redovisas utsläppen per sektor i procent, ton och kg. Tabell 8.2 CO 2-utsläppen i Härjedalens kommun Sektor CO 2, ton kg CO 2 /pers, år Andel Fjärrvärme ,6 % Jordbruk, skogsbruk, fiske ,6 % Industri, byggverksamhet ,6 % Offentlig verksamhet ,2 % Transporter % Övriga tjänster ,6 % Hushåll ,2 % Totalt % 27

28 Figur 8.3 CO 2-utsläppen i Härjedalens kommun 2009, fördelade på sektor. 8.3 El-användning i Härjedalens kommun Nedan redovisas el-användningen i Härjedalens kommun per sektor i kwh och procent. Tabell 8.3 El-användningen i Härjedalens kommun Sektor kwh el/pers, år Andel Jordbruk, skogsbruk, fiske 190 0,8 % Industri, byggverksamhet ,9 % Offentlig verksamhet ,2 % Transporter 30 0,1 % Övriga tjänster ,5 % Hushåll ,6 % Totalt % 28

29 9 Krokom Krokoms kommun ligger mellan Östersunds och Åre kommun med en area på km 2. År 2009 bodde invånare i kommunen, varav flertalet bor i tätorterna Föllinge, Änge, Nälden, Trångsviken och centralorten Krokom. 9.1 Energianvändning Den totala energianvändningen för kommunen är 501 GWh vilket ger en energianvändning på kwh/invånare. Transport- och hushållssektorn är de största energianvändarna och utgör tillsammans 64 % av energianvändningen. Oljeprodukter och el från vattenkraft utgör tillsammans 78 % av tillförda bränslen. Av den totalt elproduktionen i vattenkraft exporteras 1 047GWh. Figur 9.1 Sankey-diagram för Krokoms kommun

30 Figur 9.2 Sankey-diagram för Krokom 2009, visat utan vattenkraftens elproduktion. Tabell 9.1 Slutlig energianvändning i Krokoms kommun 2009 per bränsle och sektor, GWh. Sektor Oljeprod. Träbr. Fjärrv. El Etanol Totalt Jord, skog, fiske Industri, bygg Offentlig verks Transporter Övriga tjänster Hushåll Totalt CO 2 -utsläpp I beräkningarna av Krokom kommuns CO2-utsläpp ingår endast de direkta utsläppen av CO2 inom vilket innebär att indirekta utsläpp från till exempel produktion och transport av bränslen inte ingår. Nedan redovisas utsläppen per sektor i procent, ton och kg. Tabell 9.2 CO 2-utsläppen i Krokoms kommun Sektor CO 2, ton kg CO 2 /pers, år Andel Fjärrvärme ,4 % Jordbruk, skogsbruk, fiske ,4 % Industri, byggverksamhet ,9 % Offentlig verksamhet ,4 % Transporter % Övriga tjänster ,0 % Hushåll ,3 % Totalt % 30

31 Figur 9.3 CO 2-utsläppen i Krokoms kommun 2009, fördelade på sektor. 9.3 El-användning i Krokoms kommun Nedan redovisas el-användningen i Krokoms kommun per sektor i kwh och procent. Tabell 9.3 El-användningen i Krokoms kommun Sektor kwh el/pers, år Andel Jordbruk, skogsbruk, fiske ,6 % Industri, byggverksamhet ,2 % Offentlig verksamhet ,7 % Transporter 48 1,8 % Övriga tjänster ,6 % Hushåll ,0 % Totalt % 31

32 10 Ragunda Ragunda kommun är belägen i den östra delen av Jämtland - mittemellan hav och fjäll och mittemellan Östersund och Sundsvall (drygt en timmes bilresa i vardera riktning). År 2009 bodde invånare vilket befolkningsmässigt sett gör den till den minsta i Jämtlands län. Kommunen till yta är km² och är mycket varierat och kuperat Energianvändning Ragunda kommun hade år 2009 en energianvändning på 246 GWh. Det är den enda kommunen i länet där industrin är den sektor som använder mest energi, 31 %. Dock tätt följt av transport- och hushållssektorn med en energianvändning på 28 % respektive 24 %. Ragunda är en av Sveriges kraftverkstätaste kommuner med nio vattenkraftverk inom kommungränsen som sammanlagt producerar 10 procent av Sveriges vattenburna el. År 2009 exporterades GWh el är 25 gånger den totala energianvändningen i kommunen. Figur 10.1 Sankey-diagram för Ragunda kommun

33 Figur 10.2 Sankey-diagram för Ragunda kommun 2009, visat utan vattenkraftens elproduktion. Tabell 10.1 Slutlig energianvändning i Ragunda kommun 2009 per bränsle och sektor, GWh. Sektor Oljeprod. Träbr. Fjärrv. El Övr. Totalt Jord, skog, fiske Industri, bygg Offentlig verks Transporter Övriga tjänster Hushåll Totalt Gasol 2 Etanol 10.2 CO 2 -utsläpp I beräkningarna av Ragunda kommuns CO2-utsläpp ingår endast de direkta utsläppen av CO2 inom vilket innebär att indirekta utsläpp från till exempel produktion och transport av bränslen inte ingår. Nedan redovisas utsläppen per sektor i procent, ton och kg. 33

34 Tabell 10.2 CO 2-utsläppen i Ragunda kommun Sektor CO 2, ton kg CO 2 /pers, år Andel Fjärrvärme ,9 % Jordbruk, skogsbruk, fiske ,1 % Industri, byggverksamhet ,3 % Offentlig verksamhet ,4 % Transporter % Övriga tjänster ,5 % Hushåll ,2 % Totalt % Figur 10.3 CO 2-utsläppen i Ragunda kommun 2009, fördelade på sektor El-användning i Ragunda kommun Nedan redovisas el-användningen i Ragunda kommun per sektor i kwh och procent. Tabell 10.3 El-användningen i Ragunda kommun Sektor kwh el/pers, år Andel Jordbruk, skogsbruk, fiske 417 2,6 % Industri, byggverksamhet ,8 % Offentlig verksamhet ,2 % Transporter 357 2,2 % Övriga tjänster ,2 % Hushåll ,0 % Totalt % 34

35 11 Strömsund Strömsunds kommun hade år 2009 en folkmängd på personer, varav drygt invånare i centralorten. Strömsund är den nordligaste av Jämtlands åtta kommuner och är med sina 106 kvadratmil till yta Sveriges sjätte största kommun Energianvändning Den totalt energianvändningen för kommunen var år GWh, det ger en energianvändning per invånare på kwh. Transportsektorn är klart största energianvändaren med 40 % av energianvändningen. Näst största är hushållssektorn om står för 27 % av totalen. Transportsektorns stora andel innebär att oljeprodukter utgör det största tillförda energibränslet på 41 %, resterande är träbränsle och el från vattenkraft med 28 % respektive 29 % av tillförda bränslen. Figur 11.1 Sankey-diagram för Strömsunds kommun

36 Figur 11.2 Sankey-diagram för Strömsunds kommun 2009, visat utan vattenkraftens elproduktion. Tabell 11.1 Slutlig energianvändning i Strömsunds kommun 2009 per bränsle och sektor, GWh. Sektor Oljeprod. Träbr. Fjärrv. El Etanol Totalt Jord, skog, fiske Industri, bygg Offentlig verks Transporter Övriga tjänster Hushåll Totalt CO 2 -utsläpp I beräkningarna av Strömsunds kommuns CO2-utsläpp ingår endast de direkta utsläppen av CO2 vilket innebär att indirekta utsläpp från till exempel produktion och transport av bränslen inte ingår. Nedan redovisas utsläppen per sektor i procent, ton och kg. 36

37 Tabell 11.2 CO 2-utsläppen i Strömsunds kommun Sektor CO 2, ton kg CO 2 /pers, år Andel Fjärrvärme ,7 % Jordbruk, skogsbruk, fiske ,2 % Industri, byggverksamhet ,9 % Offentlig verksamhet ,3 % Transporter % Övriga tjänster ,4 % Hushåll ,4 % Totalt % Figur 11.3 CO 2-utsläppen i Strömsunds kommun 2009, fördelade på sektor El-användning i Strömsunds kommun Nedan redovisas el-användningen i Strömsunds kommun per sektor i kwh och procent. Tabell 11.3 El-användningen i Strömsunds kommun Sektor kwh el/pers, år Andel Jordbruk, skogsbruk, fiske 630 5,4 % Industri, byggverksamhet ,6 % Offentlig verksamhet ,5 % Transporter 40 0,3 % Övriga tjänster ,0 % Hushåll ,1 % Totalt % 37

38 12 Åre Det är lätt att i stor utsträckning förknippa namnet Åre med turism men år 2009 i kommunen bodde det invånare på de km 2.. Större delen av befolkningen bor längs E14. Järpen är centralort och där bor cirka invånare. Åredalen och Åre by är de mest expansiva delarna av kommunen där stora investeringar nu görs främst inom turistnäringen Energianvändning Den totalt energianvändningen för kommunen var år GWh. Som den enda kommunen i länet använder hushållssektorn mest energi, motsvarande 33 % av totalen. Strax efter hushållssektorn kommer transportsektorn med 30 % av totala energianvändningen i kommunen. El från vattenkraft utgör den största mängden tillsatt energi med 52 %. Under 2009 exporterades 744 GWh el från vattenkraft från kommunen. Figur 12.1 Sankey-diagram för Åre kommun

39 Figur 12.2 Sankey-diagram för Åre kommun 2009, visat utan vattenkraftens elproduktion. Tabell 12.1 Slutlig energianvändning i Åre kommun 2009 per bränsle och sektor, GWh. Sektor Oljeprod. Träbr. Fjärrv. El Etanol Totalt Jord, skog, fiske Industri, bygg Offentlig verks Transporter Övriga tjänster Hushåll Totalt CO 2 -utsläpp I beräkningarna av Åre kommuns CO2-utsläpp ingår endast de direkta utsläppen av CO2 inom vilket innebär att indirekta utsläpp från till exempel produktion och transport av bränslen inte ingår. Nedan redovisas utsläppen per sektor i procent, ton och kg. 39

40 Tabell 12.2 CO 2-utsläppen i Åre kommun Sektor CO 2, ton kg CO 2 /pers, år Andel Fjärrvärme ,0 % Jordbruk, skogsbruk, fiske ,0 % Industri, byggverksamhet ,3 % Offentlig verksamhet ,3 % Transporter % Övriga tjänster ,0 % Hushåll ,4 % Totalt % Figur 12.3 CO 2-utsläppen i Åre kommun 2009, fördelade på sektor El-användning i Åre kommun Nedan redovisas el-användningen i Åre kommun per sektor i kwh och procent. Tabell 12.3 El-användningen i Åre kommun Sektor kwh el/pers, år Andel Jordbruk, skogsbruk, fiske ,4 % Industri, byggverksamhet ,7 % Offentlig verksamhet ,4 % Transporter 856 3,4 % Övriga tjänster ,9 % Hushåll ,2 % Totalt % 40

41 13 Östersund Östersunds kommun är km 2. Centralort är Östersund och är den enda kommunen i Jämtlands län som är en tätortskommun. Kommunen är Norrlands sjätte största kommun vad gäller folkmängd med sina invånare år Energianvändning Kommunen har en total energianvändning på GWh år De största sektorerna är transporter och hushåll som tillsammans står för 62 % av energianvändningen inom kommunen. Främsta energibränsle som tillförs är träbränsle med 42 % av den tillförda energin, därefter kommer oljeprodukter med 30 % av tillförda bränslen. Figur 13.1 Sankey-diagram för Östersunds kommun Tabell 13.1 Slutlig energianvändning i Östersunds kommun 2009 per bränsle och sektor. Sektor Oljeprod. Träbr. Fjärrv. El Övr. Totalt Jord, skog, fiske Industri, bygg Offentlig verks Transporter Övriga tjänster Hushåll Totalt Etanol 14 GWh + Biogas 3 GWh 41

42 13.2 CO 2 -utsläpp I beräkningarna av Östersunds kommuns CO2-utsläpp ingår endast de direkta utsläppen av CO2 inom vilket innebär att indirekta utsläpp från till exempel produktion och transport av bränslen inte ingår. Nedan redovisas utsläppen per sektor i procent, ton och kg. Tabell 13.2 CO 2-utsläppen i Östersunds kommun Sektor CO 2, ton kg CO 2 /pers, år Andel Fjärrvärme % Jordbruk, skogsbruk, fiske ,2 % Industri, byggverksamhet ,9 % Offentlig verksamhet ,7 % Transporter % Övriga tjänster ,3 % Hushåll ,1 % Totalt % Figur 13.2 CO 2-utsläppen i Östersunds kommun 2009, fördelade på sektor. 42

43 13.3 El-användning i Östersunds kommun Nedan redovisas el-användningen i Östersunds kommun per sektor i kwh och procent. Tabell 13.3 El-användningen i Östersunds kommun Sektor kwh el/pers, år Andel Jordbruk, skogsbruk, fiske 518 4,6 % Industri, byggverksamhet ,2 % Offentlig verksamhet ,7 % Transporter 199 1,8 % Övriga tjänster ,6 % Hushåll ,0 % Totalt % 43

44 14 Västernorrlands län Västernorrland består av två landskap: Medelpad och Ångermanland på en yta av knappt km 2. Västernorrlands sju kommuner: Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Timrå, Ånge och Örnsköldsvik hade år invånare Energianvändning Energianvändningen i länet är per capita landets näst högsta vilket beror på att länets industri använder knappt 17,4 TWh vilket motsvarar 69 % av Västernorrlands totala energianvändning. Vad som är positivt med länets tunga massa- och pappersindustri är den att 10,7 TWh av energianvändningen utgörs av förnyelsebar energi i form av trädbränslen och avlutar. Även med industrins energianvändning exkluderad är energianvändningen per capita i länet kwh per år vilket är högre än riksgenomsnittet. En av orsakerna till detta är att energianvändningen inom transportsektorn är hög per capita. Transportsektorn står för 13,7 % av energianvändningen vilket motsvarar kwh per person. Här spelar den exportinriktade processindustrin en avgörande roll liksom det faktum att länet är relativt glest befolkat. Figur 14.1 Sankey-diagram för Västernorrlands län

45 Figur 14.2 Sankey-diagram för Västernorrlands län 2009, visat utan vattenkraftens elproduktion. Tabell 14.1 Slutlig energianvändning i Västernorrlands län 2009 per kategori och bränsle, GWh. Sektor Oljeprod. Träbr. Avlutar Fjärrv. El Övr. Totalt Jord, skog, fiske Industri, bygg Offentlig verks Transporter Övriga tjänster Hushåll Totalt I Industri övrigt ingår Gasol (306 GWh), Ånga (201 GWh), Tallolja (136 GWh), Biogas (64 GWh), Etanol (16 GWh) och Koks (7 GWh). 2 Etanol, huvudsakligen låginblandad i bensin CO 2 -utsläpp I beräkningarna av Västernorrlands CO2-utsläpp ingår endast de direkta utsläppen av CO2 inom vilket innebär att indirekta utsläpp från till exempel produktion och transport av bränslen inte ingår. Nedan redovisas utsläppen per sektor i procent, ton och kg. 45

46 Tabell 14.2 CO 2-utsläppen i Västernorrlands län Sektor CO 2, ton kg CO 2 /pers, år Andel Fjärrvärme % Jordbruk, skogsbruk, fiske ,2 % Industri, bygg % Offentlig verksamhet ,4 % Transporter % Övriga tjänster ,9 % Hushåll ,3 % Totalt % Figur 14.3 CO 2-utsläppen i Västernorrlands län 2009, fördelade på sektor. 46

47 14.3 El-användning Nedan redovisas el-användningen i Västernorrlands län per sektor i GWh, i kwh/person och procent. Tabell 14.3 El-användningen i Västernorrlands län El per sektor GWh kwh el/pers, år Andel Jordbruk, skogsbruk, fiske ,9 % Industri, bygg % Offentlig verksamhet ,4 % Transporter ,0 % Övriga tjänster ,2 % Hushåll % Totalt % Figur 14.4 El-användning i Västernorrlands län 2009, fördelade på sektor. 47

48 15 Härnösand Härnösand är en av norrlands äldsta städer och ligger i landskapet Ångermanland. Härnösands kommun är till befolkningsantalet Västernorrlands tredje största. År 2009 bodde invånare på en total area av km Energianvändning Härnösands totala energianvändning var 927 GWh vilket motsvarar kwh per invånare. Transport-, Hushåll och Industrisektorn står tillsammans för 78,0 % av kommunens totala energianvändning. Oljeprodukter och el står tillsammans för ungefär två tredjedelar av de tillförda bränslena. Figur 15.1 Sankey-diagram för Härnösands kommun Tabell 15.1 Slutlig energianvändning i Härnösands kommun 2009 per bränsle och sektor, GWh. Sektor Oljeprod. Träbr. FV El Övr. Totalt Jord, skog, fiske Industri, bygg Offentlig verks Transporter Övriga tjänster Hushåll Totalt Gasol 2 Etanol 48

49 15.2 CO 2 -utsläpp I beräkningarna av Härnösand kommuns CO2-utsläpp ingår endast de direkta utsläppen av CO2 inom vilket innebär att indirekta utsläpp från till exempel produktion och transport av bränslen inte ingår. Nedan redovisas utsläppen per sektor i procent, ton och kg. Tabell 15.2 CO 2-utsläppen i Härnösands kommun Sektor CO 2, ton kg CO 2 /pers, år Andel Fjärrvärme ,0 % Jordbruk, skogsbruk, fiske ,2 % Industri, byggverksamhet ,1 % Offentlig verksamhet ,8 % Transporter ,6 % Övriga tjänster ,0 % Hushåll ,4 % Totalt % Figur 15.2 CO 2-utsläppen i Härnösands kommun 2009, fördelade på sektor. 49

50 15.3 El-användning Nedan redovisas el-användningen i Härnösands kommun per sektor i kwh och procent. Tabell 15.3 El-användningen i Härnösands kommun Sektor kwh el/pers, år Andel Jordbruk, skogsbruk, fiske 246 2,1 % Industri, byggverksamhet ,7 % Offentlig verksamhet ,6 % Transporter 27 0,2 % Övriga tjänster ,9 % Hushåll ,5 % Totalt % 50

51 16 Kramfors Kramfors ligger i landskapet Ångermanland och är en ung stad, bara drygt 60 år gammal men med minnen från 1700-talet. Kramfors kommun är till befolkningsantalet Västernorrlands femte största. År 2009 bodde invånare på en total area av 1 797km Energianvändning Kramfors totala energianvändning var GWh vilket motsvarar kwh per invånare. Den mycket höga siffran beror på den stora energianvändningen inom Industrisektorn som står för knappt 72 % av kommunens totala energianvändning. Inom industrin är det främst Mondi Dynäs AB i Väja och SCA:s sågverk i Bollstabruk som står för huvuddelen av energianvändningen. Med Industrisektorn borträknad är energianvändningen kwh per invånare. Energianvändningen inom Transportsektorn är kwh per invånare vilket är länets högsta. Figur 16.1 Sankey-diagram för Kramfors kommun Tabell 16.1 Slutlig energianvändning i Kramfors kommun 2009 per bränsle och sektor, GWh. Sektor Oljeprod. Träbr. Avlutar FV El Etanol Totalt Jord, skog, fiske Industri, bygg Offentlig verks Transporter Övriga tjänster Hushåll Totalt

52 16.2 CO 2 -utsläpp I beräkningarna av Kramfors kommuns CO2-utsläpp ingår endast de direkta utsläppen av CO2 inom vilket innebär att indirekta utsläpp från till exempel produktion och transport av bränslen inte ingår. Nedan redovisas utsläppen per sektor i procent, ton och kg. Tabell 16.2 CO 2-utsläppen i Kramfors kommun 2009 Sektor CO 2, ton kg CO 2 /pers, år Andel Fjärrvärme ,7 % Jordbruk, skogsbruk, fiske ,5 % Industri, byggverksamhet ,4 % Offentlig verksamhet ,2 % Transporter ,9 % Övriga tjänster ,1 % Hushåll ,3 % Totalt % Figur 16.2 CO 2-utsläppen i Kramfors kommun 2009, fördelade på sektor. 52

53 16.3 El-användning Nedan redovisas el-användningen i Kramfors kommun per sektor i kwh och procent. Tabell 16.3 El-användningen i Kramfors kommun Sektor kwh el/pers, år Andel Jordbruk, skogsbruk, fiske 451 1,8 % Industri, byggverksamhet ,4 % Offentlig verksamhet ,9 % Transporter 112 0,5 % Övriga tjänster ,3 % Hushåll ,2 % Totalt % 53

54 17 Sollefteå Sollefteå kommun ligger i landskapet Ångermanland och är till befolkningsantalet Västernorrlands fjärde största. År 2009 bodde invånare på en total area av km 2 varav knappt hälften bodde i tätorten Sollefteå Energianvändning Sollefteås totala energianvändning var 716 GWh vilket motsvarar kwh per invånare. Transportsektorn står för drygt 41 % och Hushållssektorn för 29 % av kommunens totala energianvändning. Oljeprodukter och El står tillsammans för drygt 81 % av de tillförda bränslena. Figur 17.1 Sankey-diagram för Sollefteå kommun

55 Figur 17.2 Sankey-diagram för Sollefteå kommun 2009, visat utan vattenkraftens elproduktion. Tabell 17.1 Slutlig energianvändning i Sollefteå kommun 2009 per bränsle och sektor, GWh. Sektor Oljeprod. Träbr. FV El Etanol Totalt Jord, skog, fiske Industri, bygg Offentlig verks Transporter Övriga tjänster Hushåll Totalt CO 2 -utsläpp I beräkningarna av Sollefteå kommuns CO2-utsläpp ingår endast de direkta utsläppen av CO2 inom kommunen vilket innebär att indirekta utsläpp från till exempel produktion och transport av bränslen inte ingår. Nedan redovisas utsläppen per sektor i procent, ton och kg. 55

56 Tabell 17.2 CO 2-utsläppen i Sollefteå kommun 2009 Sektor CO 2, ton kg CO 2 /pers, år Andel Fjärrvärme ,5 % Jordbruk, skogsbruk, fiske ,9 % Industri, byggverksamhet ,2 % Offentlig verksamhet ,6 % Transporter ,8 % Övriga tjänster ,1 % Hushåll ,8 % Totalt % Figur 17.3 CO 2-utsläppen i Sollefteå kommun 2009, fördelade på sektor El-användning Nedan redovisas el-användningen i Sollefteå kommun per sektor i kwh och procent. Tabell 17.3 El-användningen i Sollefteå kommun Sektor kwh el/pers, år Andel Jordbruk, skogsbruk, fiske 556 4,8 % Industri, byggverksamhet 917 7,9 % Offentlig verksamhet ,4 % Transporter 34 0,3 % Övriga tjänster ,1 % Hushåll ,5 % Totalt % 56

57 18 Sundsvall Sundsvalls kommun ligger i landskapen Medelpad och Hälsingland och är till befolkningsantalet Västernorrlands största. År 2009 bodde invånare på en total area av km 2. Sundsvall tätort är Norrlands tredje största Energianvändning Sundsvalls totala energianvändning var GWh vilket motsvarar kwh per invånare. Den mycket höga siffran beror på den stora energianvändningen inom Industrisektorn som står för knappt 72 % av kommunens totala energianvändning. Inom industrisektorn är det främst Ortvikens pappersbruk och Kubal som är de största energianvändarna. Dessa två företag använde GWh vilket är knappt 16 % av länets energianvändning och 52 % av Sundsvall kommuns totala energianvändning. Med Industrisektorn borträknad är energianvändningen kwh per invånare Den elintensiva Industrisektorn gör också att El står för 58,5 % av de tillförda bränslena. Figur 18.1 Sankey-diagram för Sundsvalls kommun

58 Tabell 18.1 Slutlig energianvändning i Sundsvalls kommun 2009 per bränsle och sektor, GWh. Sektor Oljeprod. Träbr. FV El Övr. Totalt Jord, skog, fiske Industri, bygg * Offentlig verks Transporter Övriga tjänster Hushåll Totalt *Gasol 18.2 CO 2 -utsläpp I beräkningarna av Sundsvall kommuns CO2-utsläpp ingår endast de direkta utsläppen av CO2 inom kommunen vilket innebär att indirekta utsläpp från till exempel produktion och transport av bränslen inte ingår. Nedan redovisas utsläppen per sektor i procent, ton och kg. I industrins CO2-utsläpp ingår utsläpp från anodkol vid Kubal, vilken ej används för energiändamål ( ton vilket motsvarar ca kg/invånare i Sundsvall). Tabell 18.2 CO 2-utsläppen i Sundsvalls kommun Sektor CO 2, ton kg CO 2 /pers, år Andel Fjärrvärme ,6 % Jordbruk, skogsbruk, fiske ,5 % Industri, byggverksamhet ,6 % Offentlig verksamhet ,2 % Transporter ,6 % Övriga tjänster ,3 % Hushåll ,2 % Totalt % 58