Bilaga 1: Energibalans i hela kommunen

Transkript

1 Bilaga 1: Energibalans i hela kommunen Tabell 1:1 Energitillförsel i Leksand efter energibärare, GWh Energislag Stenkol 0 0 0, Koks Diesel Eldningsolja Eldningsolja>1 0,1 0 0, Etanol 6 Gasol 0,01 0 0, Naturgas Torv 0 0 0, Träbränsle Avlutar 0 0 0, Avfall 0 0 0, Övrigt 0, Fjärrvärme (26 ingår i träbränsle) (29 ingår i träbränsle) ( 47 ingår i träbränsle) Summa bränslen El-energi Total energi Tabell 1:2 Slutlig energianvändning i Leksand efter samhällsektor, GWh Sektor Jordbruk, skogsbruk, fiske Industri, byggverksamhet* Transporter Offentlig verksamhet Övriga tjänster (odef. Enligt SCB) * Hushåll Total energi * Källa till både tabell 1 och 2: SCB. Kommunal och regionala energistatistik. SCB redovisar i. Här har talen avrundats till GWh. * Enligt SCB var siffran i tabell 1:2 för Övriga tjänster 47 GWh vilket ger slutsumman 559 GWh. Vi har justerat siffran uppåt för att slutsumman ska stämma överens med tillförseln.

2 Förklaringar SCB:s termer i tabellerna 1 och 2 och kommentarer till både tillförsel och användning som utgör grunden till energibalansen: Stenkol och koks: som är fossila bränslen används endast inom industrisektor. : All användning redovisas under transportsektorn. Uppgifterna avser vart bensinen levereras. Ett relevansfel uppstår då det är förbrukningen som är intressant. användningen förs alltså till den kommun där bilen tankas. Köparen kan tanka i en kommun och förbruka bensinen i andra kommuner. Ett mindre fel uppstår därtill på grund av att man antar att allt som levereras även används det året, dvs. att lagerförändringen är noll. Diesel: Uppdelningen på olika sektorer är relativt osäker. För transporter uppstår samma problem som för bensin. Gasol, naturgas, torv, avfall, avlutar och övrigt: Dessa bränslen redovisas endast för industrin, utom naturgas och övrigt där transporter ingår, nämligen levererad mängd natur- och biogas till pumpstationer. Övrigt avser sammanslagningar av bränslen som har för liten förbrukning för att få en egen kategori. Det kan vara deponigas och spillvärme. Gasol och naturgas är fossila bränslen. Träbränsle: För industrisektorn hämtas uppgifterna ur statistiken, medan uppgifterna för hushållssektorn tas fram genom en uppskattning utifrån undersökningen Energistatistik i småhus. Detta är en årlig urvalsundersökning avseende ca småhus i landet. År 2003 gjordes en större undersökning avseende ca småhus. Det bör även noteras att det saknas heltäckande statistik för biobränslen. För har en uppskattning gjorts utifrån bedömd använd mängd biobränsle El: Nätbolagen specificerar överföringen av el kommunvis, vilket kan vara svårt i vissa fall. Uppdelningen på hushålls- respektive lantbrukssektorn är tämligen osäker. Industri, byggverksamhet: För år antas industrin använda skillnaden mellan tillförd energi minus övrig känd energianvändning. Offentlig verksamhet: avser offentlig förvaltning, utbildning, forskning och utveckling, hälso- och sjukvård, sociala tjänster, sport, fritid och kultur, gatu- och vägbelysning, vattenverk, avfallsrensning, avloppsrening och renhållning. Övriga tjänster: avser elförsörjning (kontor, lager och dyl.), gasförsörjning, ång- och hetvattenförsörjning, partihandel, detaljhandel, hotell- och restaurangverksamhet, post och telekomunikation, bank- och försäkringsverksamhet, fastighetsförvaltning. Hushåll: avser småhus och flerbostadshus. Balansen innehåller en del osäkerheter där siffror från SCB inte stämt med uppgifter från andra håll och uppmätta siffror. Då har avrundningar och antaganden använts för att få ihop summorna för tillförselsidan och användningssidan. Övriga tjänster används som ett flexibelt verktyg. Bland annat är följande bedömningar gjorda: - Jordbruk, skogsbruk redovisas i Övriga tjänster. - Används fossilt bränsle för industrin redovisas inte, istället har skillnaden mellan tillfört och summan av övriga användare används för detta värde. - Använd mängd el är större än producerad mängd, skillnaden redovisas som Importerad el - Mängden tillförd biobränsle är summan av fjärrvärme producerad med biobränsle och hushållen uppvärmning med biobränslen. Troligen används biobränslen i industrin men den redovisas inte av SCB av olika orsaker. - Mängden solenergi är baserad på ett antagande av genomsnittlig mäng energi från en solfångare och antalet baseras på antalet anläggningar som fått bidrag.

3 Tabell 1:3 Energianvändning per invånare i Leksand och riket , kwh/inv. Leksand, sektor Jord- & skogsbruk, fiske Industri, byggverksamhet Transporter Offentlig verksamhet Övriga tjänster Hushåll Leksand Total energi Riket, sektor Jord- & skogsbruk, fiske Industri, byggverksamhet Transporter Offentlig verksamhet Övriga tjänster Hushåll Sverige Total energi Källa: SCB. Kommunal och regional energistatistik. Tabell 1:4 Slutlig energianvändning i industri och byggverksamhet i Leksand , GWh Stenkol Diesel 0 0 0, Eldningsolja Fossilt bränsle* 23 Träbränsle Avlutar 0 0 0,4 0.. Avfall 0 0 0, Fjärrvärme Elenergi Total energi Källa: SCB. Kommunal och regional energistatistik. Statistiken förutsätter nedladdning programvaran pc-axis och databastabell från SCB, i detta fall har data bearbetats i excell med pivottabeller. Energislag med mindre än o,5 GWh har inte tagits med på grund av platsbrist, Torv, gasol, eldningsolja >1. * Användningen av fossilt bränsle i industrin anges inte hos SCB utan har beräknats som summan av totalt tillfört minus de övriga användarna.

4 Tabell 1:5 Vattenkraftsproduktion ett normalår Normal årsproduktion GWh/år Effekt Gråda i Dalälven 125,0 24 MW Vådån i Limån 3,2 2,4 MW Skeberg i Djursjön 0,7 650 kw Limån i Limån 0,4 200 kw Sågkvarn i Limån 0,2 200 kw Summa normalår vattenkraft 129,5 Källa: Tabell 1:6 Vindkraftsproduktion ett normalår Normal årsproduktion GWh/år Högbergets Denise 5 Högbergets Herman 5 Högbergets Victoria 5 Summa normalår vindkraft 15 Källa. Energimyndigheten, elcertifikat. Kommentar till tabell 1:5 och 1:6. År 2009 producerades enligt SCB 143 GWh från vattenkraft och vindkraft tillsammans i Leksands kommun.

5 Bilaga 2: Boende i hela kommunen Tabell 2:1 Slutlig energianvändning i hushåll i Leksand, Gwh Energianvändn ing i hushåll, år Diesel Eldnings olja 1 Fjärrvär me Summa bränslen Träbränsle Elenergi Total energi , , , , , * Källa: SCB. Kommunal och regional energistatistik. *(Enligt Dala Energi var fjärrvärmeproduktionen GWh, varav 30 i Leksand och 10 i Insjön. Av dessa gick ca 16 GWh (2009) till offentliga byggnader. Det tyder på att SCB s siffror är lite lågt räknade. Hela 25 GWh fjärrvärme går då i balansen till Övrigt ) Tabell 2:2 Värmekällor i byggnader, antal Oljepannor Fastbränslepannor Värmepumpar, mark, berg sjö Fjärrvärme Solfångare Källa: MSB registrerade pannor i kommunen, sotare i kommunen, Miljökontoret, anmälda värmepumpar, Dala Energi AB, samt Länsstyrelsen, bidrag till solfångare. Tabell 2:3 Taxerade byggnader, antal Antal byggnader 2009 Hyreshus 274 Industribyggnad 351 småhus 8548 Specialbyggnad 193 (tom) 237 Totalt 9603 Källa: SCB Fastighetstaxeringar.

6 Bilaga 3: Transporter i hela kommunen Tabell 3:1 Slutlig energianvändning i transporter i Leksand , GWh Diesel Etanol Summa bränslen Källa: SCB. Kommunal och regional energistatistik. Statistiken förutsätter nedladdning programvaran pc-axis och databastabell från SCB, i detta fall har data bearbetats i excell med pivottabeller. Tabell 3:2 Utsläpp av koldioxid från transportsektorn i Leksand Sektor, växthusgas, ton/år, Räknat i koldioxidekvivalenter CO 2 _ekv Transporter, varav: Personbilar Lätta lastbilar Tunga lastbilar och bussar Mopeder och motorcyklar Inrikes civil sjöfart Inrikes flygtrafik Övriga transporter Arbetsmaskiner, varav: Arbetsmaskiner verksamheter Hushållens arbetsmaskiner TOTALT Källa: Regional Utveckling och samverkan i miljömålssystemet, utsläppsdata.

7 Tabell 3:3 -respektive dieselförbrukning, per invånare och medelbil för bilar i Leksand, Dalarna och Sverige liter per Diesel liter per liter per Diesel liter per liter per Diesel liter per liter per Diesel liter per inv bil inv bil inv bil inv bil inv bil inv bil inv bil inv bil Riket Dala rna Leksand Källa: SCB. Körsträckor och bränsleförbrukning Tabell 3:4 - respektive dieselförbrukning, liter per mil för bilar i Leksand, Dalarna och Sverige l/mil Diese l/mil l/mil Diesel l/mil l/mil Diesel l/mil l/mil Diesel l/mil Riket 0,83 0,65 0,87 0,71 0,84 0,68 0,83 0,68 Dalarnas län 0,83 0,65 0,86 0,7 0,84 0,68 0,83 0,68 Leksand 0,83 0,65 0,87 0,7 0,85 0,68 0,84 0,67 Källa: SCB. Körsträckor och bränsleförbrukning Tabell 3:5 Miljöbilar i Leksand, Dalarna och Sverige 2004, Andel (antal) årsskiftet 2004/2005 Andel (antal) nyregistrerade 2004 Andel (antal) årsskiftet 2007/2008 Andel (antal) nyregistrerade 2007 Andel (antal) årsskiftet 2008/2009 Andel (antal) nyregistrerade 2008 Andel (antal) årsskiftet 2009/2010 Andel (antal) nyregistrer ade 2009 Riket 0,3 % 2,0 % 2,1 % 11,7 % 3,5 % 22,9 % 4,5 % 18,9 % Dalarna 0,2 % (220) 1,5 % (116) 1,0 % (1 489) 7,2 % (579) 1,7 % (2483) 14 % (891) 2,4 % (3600) 14,6 % (776) Leksand 0,1 % (10) 1,7 % (7) 0,7 % (60) 4,9 % (19) 1,5 % (131) 15,4 % (30) 2,2 % (196) 10,3 % (17) Källa: SCB. Körsträckor och bränsleförbrukning

8 Tabell 3:6: Bilinnehav per 1000-invånare i Leksand, Dalarna och Sverige Därav företags bilar Därav företags bilar Därav företag sbilar Därav företags bilar Därav företags bilar Riket Dalarna Leksand Källa: SCB. Körsträckor och bränsleförbrukning

9 Bilaga 4: Befolkning i kommunen Tabell 4:1 Total befolkningsmängd i Leksand, Dalarna och Sverige Leksand Dalarna Riket Källa: SCB befolkning Tabell 4:2 Förvärvsarbetande dag- och nattbefokning (16+ år) samt förvärvsintensitet (20-64 år) i Leksand år Kommunen Dagbefolkning Nattbefolkning Förvärvsintensitet % Leksand ,3 Män ,6 Kvinnor ,1 Källa: SCB Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Tabell 4:3 Antal pendlare i Leksands kommun år 2009 Inpendlare Utpendlare Bor och arbetar i kommunen Leksand Män Kvinnor Källa: SCB Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Tabell 4:4 Antal förvärvsarbetande (dagbefolkning) efter sektor i Leksand 2009 Kommunen Landsting Statlig förvaltning och affärsverk Näringslivet Övriga organisationer och offentliga institutioner Leksand Män Kvinnor Källa: SCB Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

10 Tabell 4:5 Befolkningens medelålder i Leksand år Medelålder Män Kvinnor Totalt Källa: SCB Befolkning Tabell 4:6 Folkmängden per tätort i Leksands kommun. Vart femte år Antal Procentuell fördelning T6402 Alvik % 2% T6476 Djura % 3% 3% T6584 Häradsbygden % 5% 5% T6596 Insjön % 19% 19% T6608 Leksand % 52% 51% T6732 Siljansnäs % 11% 11% T6816 Tällberg % 5% 5% T6872 Västanvik % 3% 3% Summa Källa: SCB Befolkning

11 Bilaga 5: Kommunkoncernens byggnader och anläggningar Tabell 5:1 Kommunens Bostäder 2009 Byggnad Area, m 2 BOA + LOA El, Fjärrvärme, Olja, Biobränsle Summa, kwh/m2 Olshans Prinsen ingår i Olshans Vinkeln ingår i Olshans ingår i Olshans ingår i Olshans Lekattbacken Smalåkern Byåkern ingår i Smalåkern ingår i Smalåkern ingår i Smalåkern Storgärdet Grewesmühl Trädgården Trädgården Faluv Fiskg Söderlundska Tregården 7 A + 7 B-I Gläntan inkl. Skogsbog. 12 och Siljansv. 26 och Edshult Domaren Domaren Björken Djura, Björkåkersvägen familjshus Djura Gärdesvägen Insjön Faluvägen Insjön Kyrkv, Blå Pilen Fd Tysklinds Insjön Kornvägen Vägskälet Noretgården Fyrkanten/Hedbys

12 Byggnad Area, m 2 BOA + LOA El, Fjärrvärme, Olja, Biobränsle Summa, kwh/m2 Mellanåkern Boklok Limav 11-13, Skogsb Snedkanten Stationsg * Fiskgårdarna Pensionärslägenheter Edshult, Soldatv., Trumslagarv., Rotevägen (= P-läg) P-läg Insjön, Boställsvägen Åhlensv mfl P-läg Djura P-läg Siljansnäs Summa bostäder * Area är BTA omräknat med faktor 0,7 för att kunna jämföras med BOA/LOA area. Källa: Leksandsbostäder som äger alla dessa fastigheter. I elanvändningen för bostäder ingår oftast ej huhållsel. Hyresgästerna har egna abonnemang (utom pensionärslägenheterna Edshult, Insjön, Djura och Siljansnäs). Tabell 5:2 Kommunens lokaler 2009 (skolor, servicehus, idrottsanläggningar mm.) Byggnad Area, m 2 Edshult Servicehus (Sh) BOA + LOA El, Fjärr-värme, Olja, Biobränsle Summa, kwh/m Tibble Sh Tibble annex 297* 11 Ingår i Tibble Ingår i Tibble Solhem Sh och annex Björkbacken Sh

13 Byggnad Area, m 2 BOA + LOA El, Fjärr-värme, Olja, Biobränsle Summa, kwh/m2 Torgkiosken Paraden 622* Sockenstugan Elefanten Molands/Studie främjandet Räddningsstation Övermo Barnakademin Brandstation Insjön 288* Stationshuset 453* Kommunalhus 2 563* Kulturhuset 1 787* Brandmannen 922* Åkerö Skola 4 922* Skolfastigheter Arenavägen THB-Skolan Gymnasiet/Media huset Gymnasiet/Kyrkskolan G:a Gymnastiken Sammilsdalsskolan Bykrogen/Gästis Alle skolan * * ingår i Arenav. 400, ingår i Arenav. ingår i Arenav. = X ingår i Arenav. = X 318* ingår i Arenav. X X X 4 610* ingår i Arenav. 523* ingår i Arenav * ingår i Arenav. 576, ingår i Arenav. X X 152, ingår i Arenav. X X 469, ingår i Arenav. X X 183* ingår i Arenav. X X X 495* ingår i Arenav. X X X

14 Byggnad Area, m 2 Skolprästgården BOA + LOA El, Fjärr-värme, Olja, Biobränsle Summa, kwh/m2 182* ingår i Arenav. X X X Gärde Skola 1 001* Insjöns Skola 4 782* Siljansnäs Skola 1 952* G:a/nya Tällbergs Skola 928* Sjugare Skola 732* inkl. daghem Ullvi Skola 831* Djura Skola 1 522* Pelikanen 419* Rosen 574* Nyckelpigan 261* Igelkotten 302* Forum Tällberg 617* Lisstuggu, 102* Plintsberg Södra rastplatsen 54* Gula villan Insjön 420* Vattberget hygienb 41* Leksandshallen 4 045* Centralförråd 1 157* Limhagen Förråd Norsbro Siljansvallen 575* Gymnastikhall, 551* lugnetområdet Insjöns IP 255* Summa lokaler * Area är BTA omräknat med faktor 0,7 för att kunna jämföras med BOA/LOA area. Kursiv stil = kommunägda fastigheter. Övriga ägs av Leksandsbostäder. I elanvändningen för lokaler ingår oftast även verksamhetsel.

15 Tabell 5:3 Övriga elabonnemang i kommunorganisationen El 2009 Deponistation Lindbodarna 23 ÅVC Limhagen 45 Vattenhantering, summerat 85 abonnemang Granberget 254 Pump Snökanon Granberget 26 Fontän Torget Leksand 22 Södra Rastplatsen 26 Hedby AP 41 Vägbelysning Djura (hör till Gagnefs nät) 193 Vägbelysning övriga kommunen, beräknad Summa övriga, 34 abonnemang 107 Summa Källa: Dala Energi, Dala Kraft

16 Bilaga 6: Kommunkoncernens transporter Tabell 6:1 Antal fordon i kommunen 2009 Organisation Lätta lastbilar Personbilar Leasing personbilar Miljöbilar summa Kommunen Bostadsbolag Summa Källa: Ekonomiavd/inköpsenheten och Leksandsbostäder Tabell 6:2 Körsträcka och bränsleförbrukning i kommunen 2009, m 3 Diesel, m 3 etanol, m 3 mil Kommunen Bostadsbolag Summa Bilersättning, skatefri 18,5 kr/mil, förb 0,84 l/mil Källa: Ekonomiavd/inköpsenheten och Leksandsbostäder Tabell 6:3 Koldioxidutsläpp från kommunens fordon, samt energiinnehåll i drivmedel 2009 Drivmedel Kommunens användning 2009, m 3 Utsläpp kg Co 2 per liter Kg Co 2 utsläpp Omräkningstal per m 3 Energiinnehåll (låginbl.) Diesel (låginbl.) Ca 30 2, , Ca 60 2, ,8 594 Etanol Ca 39 0, , SUMMA 129 m TON 1109 Uträknat från bränsleförbrukningen med chablonsiffror för omräkning till CO 2 och. Kommentar: Antal kg Co 2 /liter drivmedel kommer från Gröna bilister. Det finns olika siffror på detta. Allt ifrån drygt 2 till drygt 3 kg Co 2 används för 1 liter bensin, Trafikverket använder 2,36 kg.

17 Bilaga 7: Kommunkoncernens energianvändning i sammanfattning 2009 Kommunorganisationen Yta m 2 El Fjärrv. o biobr. Olja Total Energianvändning kwh/ m 2 Bostäder Lokaler Totalt Bostäder och Lokaler = fastigheter Andel förnyb/fossilt i fastigheter = 38 % el förnyb/ foss = 61 % förnybart = 1,2 % fossilt Övriga elabonnemang Transporter Etanol 245 diesel TOTAL Energianvändning Andel förnyb/fossilt i totala energianvändni = 48 % el förnyb/ foss = 48 % förnybart = 3,5 % fossilt

18 Bilaga 8: Leksands Miljöpolicy Leksands Miljöpolicy Leksands kommun ska i alla sina verksamheter arbeta för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling, ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Alla ska vara med och ta ansvar för att miljöpolicyn genomsyrar beslut och handlingar i stort och smått. Kommunen ska vara ett gott föredöme för invånare och besökare. Vi skall därför, så långt det är möjligt: o o o o o o o spara på energi och gå över till förnybara energikällor för både uppvärmning, transporter och övrig energianvändning minimera inköp, hushålla med naturresurser, återanvända och återvinna det vi använder ställa höga miljökrav vid all upphandling, byta ut varor och kemiska produkter mot mindre skadliga och minimera miljöbelastande utsläpp värna om biologisk mångfald, hotade arter och deras livsrum, såväl i odlingslandskapet som i olika vattenmiljöer och skog med höga naturvärden grunda all samhällsplanering på miljö- och hållbarhetsaspekter, inte minst vad det gäller transporter, energisnålt byggande och tätortsnära natur kontinuerligt öka miljömedvetenheten hos anställda, invånare, företagare och övriga verksamma i kommunen genom strategiskt arbete bidra till att uppnå lokala, regionala, nationella och internationella mål för miljö, klimat och natur. Miljöpolicyn gäller hela kommunkoncernen. Antagen av kommunfullmäktige