Klimatprogram För Kumla kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klimatprogram För Kumla kommun"

Transkript

1 Klimatprogram För Kumla kommun Antaget av Kommunfullmäktige

2 Sammanfattning Klimatet håller på att förändras och de här förändringarna påverkar oss alla. Redan nu syns förändringarna i vårt samhälle och i vår natur. Vi måste därför minska våra utsläpp och börja anpassa oss till de förändringar vi vet kommer. Kommunen har här en viktig roll genom att visa vägen för det här arbetet. Klimatprogrammet omfattar endast Kumla kommun, Kumla Bostäder AB och Kumla Fastigheter AB eftersom det är dessa verksamheter som vi kan påverka i större utsträckning. Syftet är att ge en överskådlig och samlad bild av klimatfrågan i kommunens verksamheter och bolag samt vad kommunen planerar att göra för att visioner och mål ska uppnås. Programmet har en nära koppling till bland annat miljöprogrammet och visar på hur vi ska arbeta med det nationella miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Klimatprogrammet ska således fungera som ett hjälpmedel och ligga till underlag för arbetet med kommunens budget och framtida strategier. Direkt kopplad till klimatprogrammet finns en handlingsplan där prioriterade åtgärder för respektive verksamhet presenteras. De åtgärder som är framtagna är de som anses som mest viktiga och ska återspegla verksamheternas egna mål och prioriteringar. Ambitionen är att åtgärderna ska komplettera och stärka redan pågående insatser som inte tagits med i programmet. I programmet redovisas kommunens visioner på energi- och klimatområdet, utsläppen av växthusgaser i kommunen i nuläget samt hur stor energiförbrukningen är. Klimatprogrammets mål och etappmål beskrivs i form av de insatsområden som förväntas ge störst effekt på vårt klimat. Kommunkoncernens interna arbete följs sedan upp årligen. 2

3 INNEHÅLL SAMMANFATTNING BAKGRUND... 4 VARFÖR BEHÖVS ETT KLIMATPROGRAM... 4 KLIMATPROGRAMMETS SYFTE OCH OMFATTNING... 4 ENERGIPLANERING... 5 KOPPLING TILL ANDRA PLANER OCH PROGRAM VISIONER OCH MÅL... 6 KUMLAS ENERGIVISION... 6 KUMLAS KLIMATVISION MÅL Etappmål MÅL Etappmål Etappmål EXTERNT MÅL EXTERNT MÅL GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING... 9 REFERENSER BILAGA - NULÄGET I KUMLA KOMMUN

4 1. Bakgrund Varför behövs ett Klimatprogram Klimatet håller på att förändras. Idag är de allra flesta forskare eniga om att förändringarna i huvudsak beror på utsläpp av koldioxid (CO 2 ) och andra växthusgaser. Den globala uppvärmningen orsakas, enligt IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change), till största delen av människan. Växthuseffekten har bidragit till en ökning av medeltemperaturen som sannolikt kommer att fortsätta öka under kommande decennier. IPCC beräknar att temperaturen kan öka med 1,4 till 5,8 grader under det här århundradet (IPCC, 2001). Klimatförändringarna påverkar oss alla och redan nu syns förändringar i vårt samhälle och i vår natur. Vi måste minska våra utsläpp och börja anpassa oss till de förändringar vi vet kommer. Kraftfulla åtgärder krävs för att klimatförändringens ekonomiska och ekologiska följder inte skall bli katastrofala. Dessa åtgärder behöver sättas in på såväl global som nationell, regional och lokal nivå. Kumla kommun har här en viktig roll genom sitt ansvar för energiplanering, fysisk planering, kollektivtrafik, tekniska anläggningar, tillsyn med mera. Människors kunskap och engagemang för miljöfrågor är även avgörande för om en hållbar utveckling ska nås. Det gäller inte minst klimatmålen. De vardagliga valen av produkter och tjänster samt våra vanor, påverkar sammantaget klimatet väldigt mycket. Information och utbildning utgör därför en viktig del av kommunens klimatarbete. Klimatprogrammets syfte och omfattning Klimatprogrammet omfattar endast Kumla kommun, Kumla Bostäder AB och Kumla Fastigheter AB eftersom det är dessa verksamheter som vi kan påverka i större utsträckning. För att minska antalet styrdokument har klimatstrategin, antagen av kommunfullmäktige under 2007, slagits ihop med den nu gällande energiplanen, som antogs av kommunfullmäktige år Dessa dokument ersätts nu med ett Klimatprogram och en separat Handlingsplan. Klimatprogrammets syfte är att ge en överskådlig och samlad bild av klimatfrågan i kommunens verksamheter och bolag samt vad kommunen planerar att göra för att visioner och mål ska uppnås. Programmet har en nära koppling till bland annat miljöprogrammet och visar på hur vi ska arbeta med det nationella miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. En inventering av de nuvarande utsläppen i kommunens verksamheter och de helägda kommunala bolagen har gjorts för att identifiera och analysera möjligheterna att minska antalet utsläppskällor. Klimatprogrammet omfattar endast koldioxidutsläpp från transporter och energi. Givetvis sker även utsläpp från andra verksamheter/aktiviteter men det blir genast mycket mer komplicerat att beräkna dessa koldioxidutsläpp. Klimatprogrammet ska vara ett hjälpmedel och utgöra underlag för arbetet med kommunens budget och framtida strategier. Det är ett levande styrdokument som ska ingå i kommunens och bolagens planeringsförutsättningar och bör revideras allteftersom kunskapen ökar och nya erfarenheter växer fram. Uppföljning och utvärdering av mål och åtgärder är därför en förutsättning för den fortsatta utvecklingen av programmet samt att tjänstemän och politiker informeras om programmet. 4

5 Energiplanering Varje kommun ska, enligt lagen om kommunal energiplanering som trädde ikraft 9 juni 1977, främja hushållningen med energi och arbeta för en säker och tillräcklig energitillförsel. Kommunen ska stödja samverkan i energifrågor och tillhandahålla en plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Det ska också finnas en bedömning av den påverkan energiplanen har på miljön, hälsan och hushållningen med resurser. Planen avser kommunen som verksamhetsutövare. Som underlag för upprättande av detta Klimatprogram för Kumla kommun har energiplanen från 2001 legat. Klimatprogrammet ersätter den tidigare energiplanen. Programmet ska antas av kommunfullmäktige innan den kan tas i bruk. Energifrågorna har under senare år fått en allt större betydelse bland annat som en följd av den globala klimatpåverkan. Genom att effektivisera energianvändningen och öka andelen energi från förnybara energikällor kan energisystemet ställas om så att det blir mera långsiktigt hållbart. På EU-nivå, nationellt och regionalt tas mål och strategier fram för att möta utmaningarna. Detta medför också behov av en aktualiserad och samlad strategi för hantering av energifrågorna på kommunal nivå. Kumla kommun arbetar aktivt med energirådgivning och miljöinformation för att öka de egna anställdas, företagens och kommuninvånarnas kunskaper och förståelse för att klimatförändringen är ett allvarligt hot för framtida generationer. Energifrågorna berör alla samhällsområden på ett eller annat sätt och det är därför viktigt att även energiplanering i kommunen genomsyrar hela organisationen för att ge störst effekt. Klimatprogrammet ska vara ett instrument för långsiktig hållbar energihushållning i kommunen. Det utgår från en helhetssyn på energi- och klimatfrågor. Genom sitt helhetsperspektiv ger programmet en samlad bild av kommunens viljeinriktning inom energiområdet. Koppling till andra planer och program Direkt kopplad till klimatprogrammet är handlingsplanen där prioriterade åtgärder för respektive verksamhet presenteras. De åtgärder som har tagits fram i samarbete med varje verksamhet har bedömts som mest viktiga och ska återspegla aktörernas egna verksamhetsmål och prioriteringar. Ambitionen är att planens åtgärder ska komplettera och stärka andra pågående insatser, som verkar i samma riktning och som inte har tagits med. Anledningen till att handlingsplanen inte presenteras i klimatprogrammet är att de uppsatta åtgärderna fort blir inaktuella och måste uppdateras oftare än programmet. Klimatprogrammet ska integreras i kommunens övriga styrdokument så att dessa går i samma riktning gällande energi- och klimatfrågan. Viktiga dokument i det sammanhanget är bland annat kommunens översiktsplan och detaljplaner, miljöprogrammet för Kumla kommun, reseoch transportpolicys, riktlinjer för upphandling, underhållsplaner för fastigheter och anläggningar samt infrastrukturplaner av olika slag. Kumla kommun har gått med i Örebroregionens klimatupprop. Uppropet bygger på frivilliga klimatåtaganden bland näringsliv och organisationer. Målet är att minska energiförbrukningen och sänka koldioxidutsläppen. Detta för att skapa bättre förutsättningar för kommande generationer. I och med det här åtagandet krävs det att kommunen är aktiv i sitt klimatarbete eftersom vi årligen ska rapportera hur arbetet fortskrider och om vi kommer att uppnå de uppsatta målen. 5

6 2. Visioner och mål I efterföljande avsnitt redovisas de mål och etappmål som bygger på den inventering av utsläppskällor som gjorts och på en analys av möjligheter till utsläppsminskningar. Mål och etappmål beskrivs i form av de insatsområden som förväntas ge störst effekt på vårt klimat. De prioriterade åtgärderna som är kopplade till de här målen presenteras i handlingsplanen som ansluter till programmet. De basår som används i klimatprogrammet och handlingsplanen varierar beroende på när respektive mål och åtgärd ska vara uppfylld. Vid uppföljning och utvärdering av målen, etappmålen och åtgärderna ska det ske både gentemot basåret enligt respektive etappmål och åtgärd och mot 2008 som är basåret för de långsiktiga målen. För att uppnå kommunens mål, behövs åtgärder inom många områden. I kommunens handlingsplan redovisas prioriterade åtgärder för respektive verksamhet samt några åtgärder som berör alla. Det är viktigt att sätta upp mätbara mål som sedan går att följa upp. Med hjälp av utvalda så kallade indikatorer kan jämförelser göras årsvis för till exempel hur mycket utsläpp transporterna står för, antalet miljöbilar, hur långt vi cyklar i tjänsten, användningen av fossila energibärare osv. Kumlas energivision Den energi som används inom Kumla kommuns gränser baseras år 2030 på i huvudsak uthålliga förnybara energikällor. Visionen uppnås genom att kommunen är energineutral i den meningen att tillförseln av förnybar energi från anläggningar inom kommunens gränser motsvarar den mängd energi vi använder. Det här innebär att energianvändningen måste vara effektiv och resurssnål. Kumlas klimatvision 2030 År 2030 är Kumlas klimatpåverkan begränsad och Kumla kommun som geografiskt område är en fossilbränslefri kommun. Visionen motsvarar det mål som är uppsatta i Regional strategi för klimat och energi i Örebro län. Klimatvisionen ska uppnås genom riktade insatser och genom att kommunens och de kommunala bolagens verksamheter utgör goda förebilder med ett integrerat miljö- och klimatarbete som genomsyrar hela organisationen. Vår klimatpåverkan måste vägas in i alla beslut, all planering, tillsyn och finnas med på alla dagordningar. Mål 1 Kumla kommuns verksamheter samt de kommunala bolagen ska övergå till en långsiktigt hållbar energiförsörjning genom att minska energiförbrukningen med 20 procent till 48 GWh år 2020, jämfört med 2008 års nivå. Etappmål 1.1 År 2015 ska energiförbrukningen ha minskat med 10 procent till 54 GWh, jämfört med 2008 års nivå. 6

7 Etappmål 1.2 Efter 2015 används i Kumla kommuns verksamheter, fastigheter och kommunala bolag bara fossilbränslefria energibärare till uppvärmning och spetsvärme. Läget under 2008 Den totala energiförbrukningen i Kumla kommun inklusive de kommunala bolagen uppgick år 2008 till drygt 60 GWh och koldioxidutsläppen uppgick till ton. Den största energiförbrukningen stod fjärrvärmen för och motsvarade 54 procent av all användning. Uppvärmning av lokaler och fastigheter inom Kumla kommun sker i dag främst med fjärrvärme 1, pellets eller el. Endast ett fåtal fastigheter som kommunen äger hade olja kvar som bränsle för uppvärmning och som spetsvärme år Uppvärmningen med olja uppgick samma år till 294 MWh och står därför för endast en liten del av energianvändningen. Möjlighet att uppnå målet En effektivare energianvändning ger stora möjligheter att minska miljöpåverkan och energikostnaderna. För att uppnå målet krävs att energieffektiviseringar och energibesparingar genomförs i kommunens alla verksamheter, fastigheter och bolag. Möjligheterna att spara energi i kommunens samtliga fastigheter är stora och antalet intressanta åtgärder är många. Redan idag pågår ett fortlöpande arbete med att driftoptimera och förbättra de befintliga systemen i kommunens fastigheter, såsom exempelvis justering av ventilationen och en genomgång av värmebehovet i fastighetsbeståndet för att få ner energiförbrukningen. Alla energibesparingar kräver inte stora investeringar, det finns en rad med åtgärder där mycket energi kan sparas. För att klara en långsiktigt hållbar energiförsörjning och för att uppnå målet att minska organisationens förbrukning med 20 procent, krävs det att även tid och resurser läggs på information och utbildning för politiker och tjänstemän för att i högre grad kunna påverka vårt beteendemönster. Mål 2 Kumla kommuns verksamheter och kommunala bolag ska sänka utsläppen av växthusgaser med 40 procent till ton år 2020, jämfört med 2008 år nivå. Etappmål 2.1 Bilens andel av korta resor (< 5 km) ska minska med 40 % till år 2015, jämfört med 2011 års nivå. Etappmål 2.2 Antalet körda mil med förnybara drivmedel ska år 2015 utgöra minst 25 % av den totala bränsleförbrukningen inom kommunala verksamheter inklusive de kommunala bolagen. 1 Ca 95 procent av bränslet som används i Åbyverket består av biobränsle, enligt E.ON 7

8 Etappmål 2.3 CO 2 -utsläppen från el och uppvärmning av kommunkoncernens fastigheter ska år 2015 minska med minst 10 %, jämfört med 2008 år nivå. Läget under 2008 Utsläppen av koldioxid från energi och transporter inom kommunkoncernen uppgick år 2008 till ton CO 2. Utsläppen från tjänsteresor med tåg, flyg, privatbilar, poolbilar, kommunens och bolagens egenägda fordon samt skolskjutsar uppgick till 628 ton CO 2, vilket motsvarar cirka 18 procent av de totala utsläppen. Under 2008 startades en bilpool i kommunen där endast ett fåtal bilar fanns att tillgå för personalen, bland annat köptes en miljöbil (120 g/km) in. Andelen bilar som drevs på förnyelsebart bränsle, var 5 procent år Totalt kördes det cirka mil med personbilar under De största utsläppen av koldioxid står förbrukningen av el och värme i kommunkoncernens lokaler och bostäder och uppgick till 82 procent eller ton. Uppvärmningen med olja uppgick år 2008 till 294 MWh, vilket motsvarade cirka 2 procent av de totala utsläppen av koldioxid. Kommunen har som mål att på energisidan minska förbrukningen med 20 procent fram till 2020 det innebär att utsläppen av koldioxid minskar med 574 ton CO 2. Möjligheter att uppnå målen Den växthusgas som bidrar mest till människans förstärkning av växthuseffekten är koldioxid, CO 2. Utsläppen kommer från vår ökande användning av kol, olja, naturgas och andra fossila bränslen. Transporter och uppvärmning orsakar huvuddelen av utsläppen och det är inom dessa områden som åtgärder i första hand bör sättas in. Kumla kommun har som mål att aktivt verka för en övergång till fossilbränslefri trafik senast år En begränsning av utsläppen av växthusgaser från transporter är då ett måste för att uppnå målet. Tjänsteresorna med lätta fordon inom organisationen sker med tjänstefordon, hyrbilar samt privatbilar som används i tjänsten. Många av oss är beroende av fordon som drivs av fossila bränslen för att exempelvis nå arbetsplatsen, serva våra kommuninvånare samt göra olika typer av besök. En stor del av koldioxidutsläppen från dessa fordon kan inte renas eller filtreras bort utan hänger samman med hur mycket bränsle som används. Det enda sättet att minska koldioxidutsläppen är att minska bränsleförbrukningen och körsträckan procent av bilens miljöpåverkan uppstår under tiden den rullar på vägarna 2. Det är alltså här vi kan göra en verklig skillnad för miljön! Potentialen att övergå till fordon som drivs med andra och förnybara bränslen är stor. Enligt förordning (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor ska alla personbilar som köps in eller leasas vara miljöbilar. Med miljöbil avses en personbil som uppfyller kraven för befrielse från fordonsskatt 3. Därför ska kommunen arbeta för att fordonsparken förnyas genom att köpa in fordon som är utrustade med bränslesnålare motorer samt är klassade som miljöbilar. Hur fordonet körs och används är också en avgörande faktor. Genom bättre reseplanering, snålare körsätt och genom att välja andra alternativa transportmedel som exempelvis cykel, buss eller tåg kan både koldioxidutsläppen minskas och pengar sparas Förordning 2009:1 8

9 Kumla kommun har tagit beslutet att endast köpa in el från förnybar vindkraft fram till och med år 2012, för att minska kommunens påverkan på klimatet och den biologiska mångfalden. En förutsättning för att kunna uppnå det övergripande målet är att kommunen fortsätter att upphandla den här typen av förnybar el och att kommunen är en föregångare i energiarbetet. Byte till förnybara energislag är en viktig strategi för att minska miljöpåverkan och trygga en framtida energiförsörjning. Det finns stora möjligheter att ersätta fossila bränslen med förnybara energislag. När det gäller el- och värmeproduktion är biobränslen, vattenkraft, vindkraft och solceller mest aktuella i dagsläget. Användningen av fossila bränslen måste minska samtidigt som vi genom effektiviseringar och andra åtgärder minskar vårt totala behov av energi. Produktionen av el och fjärrvärme måste i ökande grad ske med förnybara bränslen och vår användning av energi för uppvärmning och drift av olika elektriska apparater, måste minska. Den största minskningen bör sannolikt ske genom informations- och utbildningsinsatser för att förändra beteendet hos brukarna. Olja är ett fossilt bränsle, vilket betyder att den vid förbränning ger stora utsläpp av såväl försurande ämnen som kväveoxid och svaveldioxid, som växthusgasen koldioxid. Även partiklar som är skadliga för människors hälsa bildas. Att använda olja som energislag för uppvärmning medför därför inte bara en stor lokal miljöpåverkan utan har en också en negativ påverkan såväl regionalt som globalt. Ytterligare ett problem med att elda med olja är de relativt höga kostnaderna. Det är dessutom en ändlig naturresurs och det är ett osäkert uppvärmningsalternativ med avseende på leveranser och leveransavbrott. Det kan handla om oljekris eller elavbrott med mera. Därför är kommunens målsättning att ersätta värmeförsörjningen i fastigheter med olja eller direktverkande el i första hand med fjärrvärme eller energi från förnybara energikällor och i andra hand med värmepumpar eller biogas. Externt mål 1 Energieffektiviteten ska öka i Kumla kommun som geografiskt område med 20 procent fram till år 2020, jämfört med 1990 års nivå 4. Externt mål 2 Kumla kommun som geografiskt område ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 40 procent från 1990 till Möjligheter att uppnå målet I enlighet med de nationella energi- och klimatmålen åtar sig Kumla kommun att arbeta för att sprida information och kunskap om energi- och klimatfrågorna till allmänhet och företag bland annat genom en ökad transport-, energi- och konsumentrådgivning. 3. Genomförande och uppföljning Klimatprogrammet ska syfta till att utveckla kommunen i rätt riktning och det tar lång tid innan de långsiktiga målen är uppnådda. Ny kunskap tillkommer dock hela tiden. Klimatprogrammet måste därför ständigt hållas aktuell och vid behov omprövas. Ansvar, delaktighet och regelbunden uppföljning är viktiga faktorer för att förändringar ska komma till stånd. 4 Energimyndigheten 5 Sammanfattning av Regeringens proposition 2001/02:55 9

10 Kommunkoncernens interna miljöarbete bör årligen följas upp och presenteras i en miljöredovisning/bokslut som belyser våra insatser under året. Redovisningen sker främst med utgångspunkt från klimatprogrammet. Miljöbokslutet med indikatorerna ska fungera som stöd och ge inspiration till fortsatt arbete för en hållbar samhällsutveckling. Därför är målens mätbarhet viktig för att det senare ska gå att följa upp om arbetet lyckats eller inte. Med hjälp av utvalda indikatorer kan jämförelser göras årsvis, för till exempel användningen av fossila energibärare, antalet miljöbilar, totalt koldioxidutsläpp per anställd osv. Miljö- och byggnadskontoret ansvarar för att ta fram formulär som fylls i av respektive förvaltning samt de kommunala bolagen för att förenkla redovisningen av uppföljningen och utvärderingen av pågående och genomförda projekt, där uppgifter om bland annat energiförbrukning, personal- och godstransporter samt upphandling inom kommunens egna verksamheter ingår. Uppgifterna ska lämnas in till miljö- och byggnadskontoret senast 31/1 varje år. Sedan sammanställs uppgifterna och redovisas på kommunens interna hemsida. Uppföljningen samordnas lämpligen med uppföljningen av miljöprogrammet. Varje nämnd, förvaltning och kommunalt bolag ansvarar för att i sitt löpande arbete ta hänsyn till de mål och principer som klimatplanen ger uttryck för. Den årliga redovisningen ska även kunna ge underlag till att formulera nya mål och åtgärder. Det är därför viktigt att utse engagerade representanter från respektive verksamhet som har ansvar för att driva klimat- och energifrågorna i sina respektive organisationer. Frågan om klimatprogrammets aktualitet och behov av revidering eller omarbetning ska värderas av kommunstyrelsen minst en gång under varje mandatperiod (vart 4:e år). 10

11 Referenser Energimyndigheten, EUs-nya-2020-strategi/ E.ON, Håkan Bergman, Örebro. IPCC, Climate Change, Kumla kommun, Energiplan, Kumla kommun, Klimatstrategi, Länstrafiken Örebro, Länstrafiken 2000 Länsstyrelsen Örebro län och Regionförbundet Örebro, Regional strategi för klimat och energi i Örebro län, 2007 Naturvårdsverket, Konsumtionens klimatpåverkan, rapport 5003 Naturvårdsverket, Utsläpp av växthusgaser, Procordia Food AB, Miljörapport Proposition 2001/02:55, Sveriges klimatstrategi - sammanfattning Regeringskansliet, Sveriges klimatstrategi (prop. 2001/02:55), Regionförbundet Örebro, Energikontoret RUS, RUS- Svenska MiljöEmissionsData, Utsläpp av koldioxidekvivalenter länsnivå och riksnivå (ej kommunnivå) Rättsnätet, Förordning (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor. Rättsnätet, Lag (SFS 1977:439) om kommunal energiplanering. SAKAB, muntliga och skriftliga uppgifter från Mia Jameson. SCB, Körsträckor och bränsleförbrukning - utsläpp av koldioxidekvivalenter kommunnivå och riksnivå (ej länsnivå) aspx 11

12 SCB, Kommunala och regionala energibalanser aspx aspx SVANTE, beräkningsverktyg. (demo) Toyota, 12

13 Bilaga - NULÄGET I KUMLA KOMMUN Regionförbundet Örebro, Energikontoret 13

14 INNEHÅLL BILAGA - NULÄGET I KUMLA KOMMUN...13 NULÄGESBESKRIVNING FÖR KOMMUNEN SOM GEOGRAFISKT OMRÅDE TOTALA UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER UTSLÄPP AV KOLDIOXID ENERGIANVÄNDNING NULÄGESBESKRIVNING FÖR KUMLA KOMMUNS VERKSAMHETER METOD RESULTAT NULÄGESBESKRIVNING FÖR ÖVRIGA SEKTORER HUSHÅLL INDUSTRI JORDBRUK TRANSPORTER FJÄRRVÄRME ELPRODUKTION

15 Nulägesbeskrivning för kommunen som geografiskt område Idag saknas standard för hur en kommuns klimatpåverkan ska beskrivas. Flera olika modeller tillämpas av landets kommuner. Det måste också tilläggas att tillgänglig statistik på kommunal nivå dessutom är förenad med kvalitetsbrister och en del osäkerheter. Kumla kommun har valt att redovisa utsläppen i hela kommunens geografiska område. Dessa uppgår till 8,4 ton per invånare. Tillvägagångssättet är samma som används i nationella sammanhang då utsläppen redovisas inom nationernas egna gränser. Datakällor är officiell statistik som finns tillgänglig på ett enkelt sätt idag och som sannolikt kommer att finnas kvar och utvecklas kvalitetsmässigt i framtiden. De redovisade utsläppen omfattar sex växthusgaser varav koldioxid är den viktigaste. Källorna är direkta utsläpp från förbränning inom industri- och energianläggningar, transporter, industriprocesser, arbetsmaskiner, användning av lösningsmedel samt utsläpp av metan med mera från avfall, avloppsverksamhet och jordbruk inom Kumla kommuns geografiska område. Indirekta utsläpp som uppkommer någonstans i världen genom att invånare i Kumla kommun konsumerar energi eller livsmedel och produkter som är tillverkade utanför kommunens geografiska område eller reser utanför kommunens gränser redovisas alltså inte. Detsamma gäller för elproduktion utanför kommunens gränser. Ett annat angreppssätt är att se på konsumtionens klimatpåverkan. Naturvårdsverket har gjort en uppskattning av den samlade svenska konsumtionens globala utsläpp av växthusgaser 6. Nedbrutet på kommunal nivå innebär det att varje svensk orsakar ett växthusgasutsläpp på ca 10 ton koldioxidekvivalenter (statistik från 2003). Den privata konsumtionen som står för drygt 80 procent av detta fördelas på aktiviteterna; bo, resa, äta, shoppa. Diagram 1 visar utsläppen av växthusgaser från privat konsumtionen uppdelad på olika aktiviteter 7. I det efterföljande avsnittet presenteras övergripande statistik för utsläpp av växthusgaser, samt energianvändningen i kommunen som geografiskt område. Statistiken avseende växthusgaser har hämtats från RUS Regionalt uppföljningssystem för miljömål, som i samverkan med Naturvårdsverket, Energimyndigheten och SMED (Svenska MiljöEmissionsData) 8 tagit fram emissionsdata. Energistatistiken är hämtad från SCB, kommunala energibalanser. 6 Naturvårdsverket, Konsumtionens klimatpåverkan, rapport SCB (2008) och Naturvårdsverket (2008b). 8 För att tränga djupare in i vad som ingår i statistiken och hur den tagits fram hänvisas till metodhandboken 15

16 Totala utsläpp av växthusgaser Utsläppen av växthusgaser var kg/invånare år Kumla kommun har därmed enligt RUS - statistiken högre utsläpp av växthusgaser per person än länet i genomsnitt. Utsläppen har ökat från år 2000 till år Sannolikt kan ökningen förklaras med ökat omhändertagande och ökad förbränning vid SAKAB, se avsnittet om fjärrvärme. Den dominerande växthusgasen som släpps ut inom Kumla kommuns yta är koldioxid. Utsläppen per person är högre än riksgenomsnittet. En av de största punktkällorna är SAKAB:s förbränningsanläggning i Norrtorp. År 2008 var utsläppen av fossil koldioxid från förbränning ton vilket motsvarar kg/co 2 per person och år 9. En kontroll har visat att RUS - statistiken har överskattat SAKAB:s koldioxidutsläpp. Dessa har därför justerats i figuren nedan. Statistiken för totala utsläpp av växthusgaser är uppdelad på följande växthusgaser: SF6 (fluorerad växthusgas, svavelhexafluorid) PFC (fluorerad växthusgas, perfluorkarbon) N 2 O (dikväveoxid, lustgas) HFC (fluorerad växthusgas, fluorkolväte) CH 4 (metan) CO 2 (koldioxid) Utsläppen av lustgas och metan härrör främst från markanvändning och djurhållning. Det senaste året har forskningsresultat framkommit som pekar på att lustgasutsläppen från markanvändning och kvävegödsling i Mälardalen kan vara betydligt högre än vad som redovisas i denna statistik. Utsläpp av växthusgaser, 2007 (kg CO2-ekvivalenter per person) Kumla Örebro län Sverige SF6 (CO2 ekv) PFC (CO2 ekv) N2O (CO2 ekv) HFC (CO2 ekv) CH4 (CO2 ekv) CO2 Diagram 2 visar de totala utsläppen av växthusgaser i kommunen som geografiskt område (år 2007) jämfört med övriga länet och riket Fossilt koldioxidutsläpp 2008 från förbränning var ton, muntligt Mia Jameson, SAKAB 10 RUS och Energikontoret, Regionförbundet Örebro 16

17 Utsläpp av växthusgaser 2007 fördelat på källor Transporter 35% Arbetsmaskiner 4% Avfall och avlopp 31% Diagram 3 visar de totala utsläppen av växthusgaser i kommunen uppdelat på sektorer. De två dominerande källorna till växthusgasutsläpp inom Kumla kommun är transportsektorn (främst personbilstransporter) samt avfallsförbränning 11. Lösningsmedel 1% Jordbruk 15% Energiförsörjning Industriprocesser 12% 2% Utsläpp av koldioxid Statistiken från RUS är uppdelad på följande samhällssektorer eller källor: Avfall och avlopp Lösningsmedelsanvändning Arbetsmaskiner (arbetsmaskiner verksamheter samt hushållens arbetsmaskiner) Transporter (främst personbilar, lätta lastbilar samt tunga lastbilar och bussar) Industriprocesser (ej energi för uppvärmning) Energiförsörjning (främst energiförsörjning via el- och värmeverk samt inom industri, panncentraler samt egen uppvärmning av småhus) Utsläpp av koldioxid 2007 fördelning mellan olika sektorer (kg CO2 per person) Kumla Örebro län Sverige Avfall och avlopp Lösningsmedelsanvändning Arbetsmaskiner Transporter Industriprocesser Energiförsörjning Diagram 4: Totala utsläppen av koldioxid i kommunen fördelat på olika sektorer (år 2007) jämfört med länet och riket 12. Utsläppen av koldioxid i Kumla kommun skiljer sig markant från övriga länet och landet när det gäller utsläpp från avfall och avlopp. Förklaringen är förbränningen vid SAKAB av farligt 11 RUS 12 RUS justerat av Energikontoret, Regionförbundet Örebro 17

18 avfall från hela landet samt hushållsavfall från flera kommuner. Energiförsörjningens utsläpp är något lägre vilket kan förklaras av att fjärrvärme och elproduktion redovisas under avfall och avlopp (förbränning vid SAKAB). Transporternas andel är något högre än länet respektive landet. Energianvändning Utsläppen av koldioxid är oftast tätt knutna till energianvändningen. I Kumlas fall stämmer inte detta! Kommunen har höga koldioxidutsläpp och låg energianvändning per person. Detta gäller framförallt industri och byggverksamheter. Trolig förklaring är dels att industrisektorn är liten i Kumla jämfört med länet samt att statistiken bygger på inköpt energi och att SAKAB producerar sin egen el och sitt värmebehov samt exporterar överskottet utanför kommunen. Transportsektorn är därmed den största energianvändaren i kommunen. Statistiken är hämtad från SCB, kommunala energibalanser och är därför uppdelad på andra sektorer än tidigare redovisad statistik från RUS. Energianvändning 2007 fördelning mellan olika sektorer (kwh per person) Kumla Örebro län Sverige Hushåll Övriga tjänster Transporter Offentlig verksamhet Industri, byggverks. Jordbruk,skogsbruk,fiske Diagram 5 visar totala energianvändningen i kommunen som geografiskt område fördelat på olika sektorer (år 2007) jämfört med övriga länet och riket 13. Ur klimatsynpunkt är oljeanvändningen i kommunen intressant att känna till. År 2007 var oljeanvändningen relativt låg; MWh. Vilket motsvarar uppvärmning av ca småhus. Oljan används främst i industrin men även i flerbostadshus och småhus. 13 SCB 18

19 Oljeanvändning i Kumla kommun 2007 MWh Insatt för omvandling totalt Jordbruk,skogsbruk,fiske Industri, byggverks. Offentlig verksamhet Transporter Övriga tjänster Hushåll Diagram 6 visar oljeanvändningen i Kumla kommun fördelat på olika sektorer. Procordia Food AB är den verksamhet som idag använder mest eldningsolja årligen i kommunen, cirka MWh 14. Resterande oljeanvändning fördelar sig på flera företag däribland; Lantmännens Kumlasilo, E.ON:s hetvattencentral, Brunoborgs handelsträdgård, Åbytorps handelsträdgård. SAKAB använder endast avfallsoljor och dessa redovisas som avfall. Oljeanvändningen i småhus var MWh (cirka 300 småhus) 15. Nulägesbeskrivning för Kumla kommuns verksamheter Kumla kommuns växthusgasutsläpp har inventerats för Det totala utsläppet var ton koldioxid. Detta bidrar till de totala utsläppen i kommunen med 173 kg/invånare. Med Kumla kommun avses hela koncernen. Detta inkluderar alltså kommunens olika bolag och samtliga förvaltningar. Metod Klimatpåverkan från kommunala verksamheter och bolag har beräknats genom inventering enligt den internationella standarden kallad Greenhouse Gas Protocol; 1. Direkt klimatpåverkan genom förbränning i egna anläggningar (pannor etc.), fordon och arbetsmaskiner. 2. Indirekt klimatpåverkan genom inköp av el- och fjärrvärme. 3. Indirekt klimatpåverkan genom personal och politikers tjänsteresor med bil, flyg och tåg samt skolskjutsar. Inventeringen omfattar således inte klimatpåverkan från konsumtion av livsmedel eller andra produkter! För omvandling till utsläpp i koldioxidekvivalenter har omräkningstal i beräkningsprogrammet SVANTE använts. 14 Miljörapport SCB 19

20 Resultat Först presenteras övergripande statistik över den totala energianvändningen och de totala koldioxidutsläppen från de kommunala verksamheterna. Denna omfattar förutom kommunens förvaltningar även de kommunala bolagen. Bränsleförbrukning MOB Gym. o Vux. BUN SOC KUF TEK Kommunf. KLK Kumla Bo Etanol Diesel Bensin Diagram 7 visar utsläppen av koldioxid från transporter inom kommunkoncernen fördelat på bränslena bensin, diesel och etanol. Total energiförbrukning 1% 3% Fjärrvärme El från vindkraft Olja 42% 54% Pellets Diagram 8 visar den totala energiförbrukningen och hur förbrukningen är fördelad i procent på de olika energislagen. 20

21 1. Direkt klimatpåverkan genom förbränning Tabell 1: Kommunkoncernens koldioxidutsläpp fördelat på respektive utsläppskälla. Bränsle Volym 16 Enhet Pris per enhet Kostnad kr (ex moms uppskattning) Koldioxid kg Bensin 56,10 m 3 10, Diesel 111,54 m 3 10, Etanol 0,891 m 3 7, SUMMA Indirekt klimatpåverkan genom inköp av el och värme. Tabell 2: Energiförbrukningen fördelad på respektive energikälla. Bränsle Volym Enhet Pris per enhet Kostnad kr Koldioxid kg El från vindkraft MWh Fjärrvärme MWh Pellets MWh Olja 294 MWh SUMMA MWh Indirekt klimatpåverkan genom tjänsteresor m.m. Tabell 3: Tjänsteresor med egen bil, flyg och tåg samt skolskjutsar Typ av resa Sträcka mil Kostnad kr/ mil Uppskattad bränsleförbrukning l/mil Total förbrukning m 3 Tjänsteresor Typ av bränsle Total kostnad kr Koldioxid kg ,25 0,8 25,53 Bensin egen bil Skolskjutsar ,0 49,38 Diesel Flygresor* Tåg ,7 SUMMA * 31 enkelresor varav 18 inrikes. 16 Kumla Fastigheter AB är inte medräknade eftersom de inte var ett eget bolag

22 Nulägesbeskrivning för övriga sektorer Hushåll Energianvändning hushåll, Kumla (kwh per invånare) Diagram 9 visar hur energianvändningen hos hushållen har förändrats i kommunen över tiden 17. Hushållen i Kumla använder i genomsnitt lika mycket energi som ett svenskt hushåll. Användningen 2007 är enligt diagrammet den lägsta under 2000-talet! Statistiken kan vara förenad med fel avseende fjärrvärmen, sedan Kumla kopplades ihop med fjärrvärmen i Örebro. Detta kan förklara varför fjärrvärmeanvändningen var mycket högre 2002 än övriga år. Året var inte kallare än normalt! Eftersom hushållssektorn är den största energianvändaren efter transportsektorn så är insatser inom detta område viktiga. Industri (kwh per invånare) Energianvändning industri och byggverksamhet, Kumla Diagram 10 visar hur energianvändningen inom industrin förändrats i kommunen över tiden SCB 22

23 Energianvändning industri och byggverksamhet, 2007 (kwh per invånare) Sverige Örebro län Kumla Diagram 11 visar industrins energianvändning jämfört med Sverige och Örebro län 19. Industrins energianvändning i Kumla är liten, cirka 25 procent av genomsnittet i Sverige. Det beror på att det saknas energiintensiv industri i kommunen och att det största företaget är en nettoproducent av el och värme. Under 2003 byggdes en ny rosterpanna på SAKAB vilket ökade förbränningen och el- och värmeproduktionen, vilket förklarar minskningen i energianvändningen efter Jordbruk Jordbrukets andel av energianvändningen i kommunen är liten men cirka 60 procent av den använda energin är diesel och eldningsolja, MWh 20 (motsvarar ton CO 2 ekv/år). Jordbruket bidrar dessutom till växthuseffekten genom utsläpp av metan från kreatursgödsel samt tarmgaser (metan) från idisslare (6 262 ton CO 2 ekv/år) och lustgas från denitrifikation av kväve ( ton CO 2 ekv/år). Totalt beräknas utsläppen från jordbrukets markanvändning och djurhantering i Kumla till ton CO 2 ekv/år eller kg CO 2 ekv per invånare. Under de senaste åren har forskningsresultat framkommit som pekar på att lustgasavgången från gödslad mark sannolikt är högre än man tidigare trott. Samtidigt kan lantbruket bli en viktig leverantör av råvara eller producent av förnybar energi som biobränslen och biogas. Transporter Utsläppen av växthusgaser från transporter är högre per capita än riks- och länsgenomsnittet. Förklaringar kan vara den omfattande ut- och inpendlingen från/till kommunen samt genomfartstrafiken på E20. Personbilar står för den största klimatpåverkan. Kumlabon kör dock inte längre i snitt än andra länsbor med sina fordon. Körsträckorna ökar dock precis som i övriga landet. 18 SCB 19 SCB 20 Redovisas under klimatpåverkan från arbetsmaskiner 23

24 Utsläpp av växthusgaser från transportsektorn, 2007 (kg CO2-ekvivalenter per person) Kumla Örebro län Sverige N2O (CO2 ekv) CH4 (CO2 ekv) CO2 Diagram 12 visar utsläpp av växthusgaser från transportsektorn i kommunen som geografiskt område (jämfört med övriga länet och riket) 21. Transporternas klimatpåverkan fördelat på fordonsslag Tunga lastbilar/bussar 28% Övriga transporter 4% Lätta lastbilar 9% Mopeder-MC 1% Personbilar 58% Diagram 13 visar källor till transporternas klimatpåverkan i Kumla Körsträcka per invånare mil Kumla Örebro län Sverige Diagram 14 över körsträcka per invånare (jämfört med övriga länet och riket) RUS 22 RUS 24

25 Arbetspendling Utpendlingen från Kumla är relativt stor. Över personer pendlar till arbete i Örebro och över personer till arbete i Hallsberg. En stor del av denna pendling sker med personbil. Inpendlingen är av mindre omfattning, cirka personer pendlade in till kommunen Tabell 4: Arbetspendling ut från Kumla 2007 Kumla Örebro Hallsberg Laxå 76 Lekeberg 64 Askersund 53 Karlskoga 41 Lindesberg 37 Nora 8 Utanför länet SCB 25

26 Karta 1 24 : Enligt resandeundersökningen är kollektivtrafikens marknadsandel för arbetspendling mellan större tätorter cirka 18 procent 25. Det bör dock påpekas att det finns osäkerheter i SCB:s pendlingsstatistik och angivna siffror ska ses som ungefärliga. Som framgår av kartan och tabellen finns stora variationer. Framför allt på sträckan Örebro - Stockholm har kollektivtrafiken en mycket konkurrenskraftig restid jämfört med bilen. På sträckan Örebro - Odensbacken gör maxtaxan inom Örebro kommun att kollektivresan får ett mycket konkur- 24 Regionförbundet Örebro 25 Länstrafiken

27 renskraftigt pris. När sträckorna är så korta som Örebro - Kumla och Karlskoga - Degerfors har kollektivtrafiken i dagsläget svårt att konkurrera med bilens flexibilitet. Fjärrvärme Fjärrvärmenätet och fjärrvärmecentralen i Kumla ägs av E.ON. Nätet är sedan flera år tillbaks sammankopplat med Örebro och Hallsberg och produktionsanläggningarna vid SAKAB (avfallsförbränning) och Åbyverket i Örebro. Vid normal drift försörjs Kumla och Hallsberg i huvudsak från SAKAB. Fjärrvärmeproduktion vid SAKAB M w h / Diagram visar hur SAKAB:s fjärrvärmeproduktion förändrats över tid. Under vintertid tillförs värme från Åbyverket och under extremt kalla perioder eller driftstörningar vid SAKAB produceras fjärrvärme i anläggningen i Kumla. Bränslet är då olja (cirka 100 m ). Fjärrvärmeanvändningen i Kumla var MWh E.ON beräknar ungefär samma leverans storlek Det innebär att resterande produktion exporteras till Hallsberg och Örebro. Rent praktiskt kan man räkna med samma bränslemix för Örebro, Kumla och Hallsberg. Fjärrvärmens klimatbelastning kan då beräknas till 84,81 kg CO 2 /kwh 27. E.ON planerar ombyggnad vid Åbyverket som kommer medföra lägre klimatbelastning efter SAKAB 27 SVANTE och Håkan Bergman, E.ON 27

28 Karta 2 28 : På kartan illustreras befintligt och planerat fjärrvärmenät i Kumla. Expansionsmöjligheter finns främst i Södra Via och Kvarntorpsområdet samt i befintligt nät till större kunder. Fjärrvärmen är en bra lösning både ekonomiskt och klimatmässigt. 28 E.ON 28

29 Elproduktion Den största elproducenten är SAKAB som förutom fjärrvärmen producerade MWh el under Större delen av elproduktionen såldes ut på nätet. Elproduktion vid SAKAB M w30000 h/ år Produktion Köpt Använt Sålt Diagram visar fördelningen för SAKAB:s elproduktion över tid. I övrigt saknas lokal elproduktion förutom de planer som finns i dagsläget på byggnation av tre vindkraftverk i kommunen med en max effekt på 2,5 MW. 29 SAKAB 29

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande

Läs mer

KLIMATSTRATEGI 2005. Antagen av kommunstyrelsen 2005-10-25 Diarienummer 525/05

KLIMATSTRATEGI 2005. Antagen av kommunstyrelsen 2005-10-25 Diarienummer 525/05 KLIMATSTRATEGI 25 Antagen av kommunstyrelsen 25-1-25 Diarienummer 525/5 1 Innehåll Laholms klimatstrategi 3 Vad innehåller strategin? 3 Övergripande mål 4 Delmål och åtgärder 4 Energi 4 Transporter 4 Avfall

Läs mer

BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller

BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller Ver.rev 01.01 1 (9) BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller Godkänd av Janina Gröhn, miljöansvarig Återrapportering

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07 Detta är en populärversion av den första kombinerade energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun.

Läs mer

Klimat- bokslut 2010

Klimat- bokslut 2010 K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret

Läs mer

begränsad klimatpåverkan

begränsad klimatpåverkan begränsad klimatpåverkan Växthuseffekten innebär att växthusgaser som koldioxid, metan och vattenånga, men även ozon och lustgas, hindrar värmestrålning från att lämna jorden. Växthuseffekten håller jordens

Läs mer

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun Biogas som drivmedel Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun fastställd av Kommunstyrelsen 26 februari 2009 Regional strategi för införande av biogas på Gotland

Läs mer

HANDLINGSPLAN KLIMATSTRATEGI LAXÅ KOMMUN

HANDLINGSPLAN KLIMATSTRATEGI LAXÅ KOMMUN HANDLINGSPLAN KLIMATSTRATEGI LAXÅ KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 13 september 2006, 71 1. Inledning...3 2. Sammanfattning av handlingsplanen... 4 3. Presentation av åtgärder... 4 4. Åtgärder och metoder...

Läs mer

Energi- och klimatplan

Energi- och klimatplan 0 (15) ÄNGELHOLMS KOMMUN Energi- och klimatplan Telefon 0431-870 00 Internet www.engelholm.se 1 Förord Klimatförändringar är troligen vår tids största globala problem och förmodligen också det som kommer

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

Miljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister

Miljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister Miljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Maj 2007 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32 Uppsala

Läs mer

Energistrategi. Älvkarleby kommun

Energistrategi. Älvkarleby kommun Energistrategi Älvkarleby kommun Innehåll Energistrategi... 0 Inledning... 2 Syfte... 3 Fokusområden... 3 Mål... 3 Handlingsplan... 4 Kommunens personbilar ska år 2020 bestå av enbart miljöklassade bilar...

Läs mer

Biogaskunskaper på stan

Biogaskunskaper på stan Biogaskunskaper på stan - En studie om vad gemene man känner till om biogas Pontus Björkdahl, Mari Rosenkvist och Julia Borgudd 9 Sammanfattning Under 9 har Biogas Öst genomfört en undersökning där personer

Läs mer

Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring

Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring Framtidens transporter Skellefteå 9 okt Ingela Jarlbring Nationella och internationella transportmål - Målsättningar och utmaningar 2 2012-10-09 Fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Projektet Nytt program för energi och klimat i Örebro län Samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Örebro län och Energikontoret,

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

AGENDA. Välkomna till den pågående RUS-processen. Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län

AGENDA. Välkomna till den pågående RUS-processen. Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län AGENDA Välkomna till den pågående RUS-processen Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län Johan Edstav, styrelseordförande, Regionförbundet Uppsala län Hur når vi ett fossilbränslefritt

Läs mer

NYNÄSHAMN. - presentation om kommunens miljöarbete

NYNÄSHAMN. - presentation om kommunens miljöarbete NYNÄSHAMN - presentation om kommunens miljöarbete 1 2 Skärgårdskommun nära storstad 26 500 invånare 30 minuter till Globen Havshorisonten ses från fastlandet Stadskärna Landsbygd 100 mil kust 1852 öar

Läs mer

Efter Köpenhamn förutsättningar för lokalt klimatarbete. Exempel från Helsingborg - Sveriges bästa miljökommun. ordförande, Miljönämnden

Efter Köpenhamn förutsättningar för lokalt klimatarbete. Exempel från Helsingborg - Sveriges bästa miljökommun. ordförande, Miljönämnden Efter Köpenhamn förutsättningar för lokalt klimatarbete Exempel från Helsingborg - Sveriges bästa miljökommun Lars Thunberg Lars Thunberg ordförande, Miljönämnden Helsingborg - unika förutsättningar Fantastiskt

Läs mer

Klimatbokslut 2008. - uppföljning av Klimatstrategi för Lindesbergs kommun

Klimatbokslut 2008. - uppföljning av Klimatstrategi för Lindesbergs kommun Klimatbokslut 2008 - uppföljning av Klimatstrategi för Lindesbergs kommun Solceller installerades på gamla kirurgens tak under 2008. Det är 72 paneler med en total yta av 90 m 2 som från juli 2008 till

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de

Läs mer

6. Energiomställning i det gotländska samhället

6. Energiomställning i det gotländska samhället 6. Energiomställning i det gotländska samhället Målet med att uppnå en energisituation till år 2025, där förnybar energi i den lokala produktionen av el, värme och drivmedel motsvarar 100 % av energibehovet,

Läs mer

Klimatbokslut 2014 Maj 2015

Klimatbokslut 2014 Maj 2015 Klimatbokslut 2014 Maj 2015 FÖRORD Vi skapade 2050 för att bättre kanalisera vårt engagemang, vår kompetens och vårt driv i miljö- och klimatfrågorna med syftet att bidra till att skapa hållbara affärer

Läs mer

Farsta fakta. Yta: 15,4 km²

Farsta fakta. Yta: 15,4 km² Farsta 1 1 Farsta fakta I Farsta stadsdelsområde bor det 51 987 personer (2011). Stadsdelsområdet omfattar stadsdelarna: Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta strand, Gubbängen, Hökarängen, Larsboda, Sköndal,

Läs mer

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 2016-03-29 Jonas Lindros Innehållsförteckning ENERGIBALANSER FÖR UPPSALA LÄN OCH KOMMUNER ÅR 2013... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 BAKGRUND... 5 ÖVERGRIPANDE

Läs mer

Miljöbilssituationen i Sandviken ***** 5 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister

Miljöbilssituationen i Sandviken ***** 5 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister Miljöbilssituationen i Sandviken ***** 5 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Januari 2005 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Rödhakevägen 25 B Org.nr. 802400-0674 756

Läs mer

Simulering av koldioxidutsläpp

Simulering av koldioxidutsläpp Institutionen för tillämpad elektronik och fysik 2007-05-29 Simulering & optimering D 5p Simulering av koldioxidutsläpp Kursansvarig: Lars Bäckström Av: Mats Norberg masnog03@student.umu.se Anders Strömberg

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling

Läs mer

MEDDELANDE NR 2005:9. Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2004

MEDDELANDE NR 2005:9. Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2004 MEDDELANDE NR 25:9 Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 24 1 Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 24 Meddelande nr 25:9 Referens Anna Westerlund, Samhällsbyggnadsavdelningen,

Läs mer

Energiläget i Dals-Ed

Energiläget i Dals-Ed Energiläget i Dals-Ed foto Forest Maps Delrapport Energiplan Dals-Ed augusti 2008 Innovative Thinking Sammanfattning: Hållbar utveckling är en ledstjärna i Sverige och i EU. Vad kan den enskilda medborgaren

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Energi och koldioxid i Växjö 2012 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Strategisk energiplanering. Ett stöd till dig som är ansvarig för den kommunala energiplaneringen

Strategisk energiplanering. Ett stöd till dig som är ansvarig för den kommunala energiplaneringen Strategisk energiplanering Ett stöd till dig som är ansvarig för den kommunala energiplaneringen Kontakt: Tore Carlsson, 010-224 54 96, tore.carlsson@lansstyrelsen.se Susanne Arneborg, 033-35 30 11, susanne.arneborg@boras.se

Läs mer

KLIMAT- STRATEGISKT PROGRAM

KLIMAT- STRATEGISKT PROGRAM KLIMAT- STRATEGISKT PROGRAM för göteborg Version 2014-09-04 Ett klimatstrategiskt program för Göteborg Göteborg ska vara en av världens mest progressiva städer i att åtgärda klimatproblem. Vi inom Göteborgs

Läs mer

DET HÄR ÄR GAMLA UPPSALA BUSS... 3 FÖRETAGET... 3 GAMLA UPPSALA BUSS MILJÖHISTORIA... 3 BAKGRUND... 3 MILJÖCERTIFIERADE ENLIGT ISO 14001...

DET HÄR ÄR GAMLA UPPSALA BUSS... 3 FÖRETAGET... 3 GAMLA UPPSALA BUSS MILJÖHISTORIA... 3 BAKGRUND... 3 MILJÖCERTIFIERADE ENLIGT ISO 14001... Miljöredovisning 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING DET HÄR ÄR GAMLA UPPSALA BUSS... 3 FÖRETAGET... 3 GAMLA UPPSALA BUSS MILJÖHISTORIA... 3 BAKGRUND... 3 MILJÖCERTIFIERADE ENLIGT ISO 14001... 3 ETT UTHÅLLIGT SAMHÄLLE

Läs mer

Vad har Göteborgs Hamn för målsättningar för minskad klimatpåverkan?

Vad har Göteborgs Hamn för målsättningar för minskad klimatpåverkan? KLIMAT- PROGRAM har tillsammans med Logent Ports & Terminals, APM Terminals och Gothenburg Roro Terminal sedan år 21 ett gemensamt klimatprogram för att hantera den globala och lokala klimatutmaningen.

Läs mer

Bilaga 1: Energibalans i hela kommunen

Bilaga 1: Energibalans i hela kommunen Bilaga 1: Energibalans i hela kommunen Tabell 1:1 Energitillförsel i Leksand 1990 2009 efter energibärare, GWh Energislag 1990 1995 2000 2005 2008 2009 Stenkol 0 0 0,6 0 0 0 Koks 0 0 0 0 0 0 105 103 93

Läs mer

Miljöbilssituationen i Höör

Miljöbilssituationen i Höör Miljöbilssituationen i Höör ** 2 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Juni 2007 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32 Uppsala e-post:

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun

Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun 1 (7) Datum 2016-08-05 Diarienummer KS 2016-203 Handläggare Dennis Lundquist Direkttelefon 0380-51 80 38 E-postadress dennis.lundquist@nassjo.se Kommunstyrelsen Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Remissversion Remissversion

Remissversion Remissversion REMISSHANDLING 2012 Faktadel Täbys klimatoch energistrategi FOTO: OLOF HOLDAR STADSBYGGNADSKONTORET www.taby.se Framtagen av stadsbyggnadskontoret, Täby kommun www.taby.se 2 (57) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bilaga

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten 2014-02-19 ALL 2014/193 Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Energiplan. Foto: Roger Stenström

Energiplan. Foto: Roger Stenström Energiplan Foto: Roger Stenström för Uddevalla kommun 2014-2018 1 Förord Uddevalla kommuns vision är Liv, Lust och Läge blir Livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän. Liv står för DET GODA LIVET och innebär

Läs mer

Regional strategi för klimat och energi i Örebro län

Regional strategi för klimat och energi i Örebro län Regional strategi för klimat och energi i Örebro län Antagen av Regionförbundet Örebro 2007.. Länsstyrelsen Örebro län 2007.. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3... 4... 4... 4... 5... 5... 5! "... 6 #... 7 $...

Läs mer

VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS

VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS Issue #4 Stockholm S k a v s t a f l y g p l a t s miljöarbete Skavsta får en ny väg årets miljöinsatser Nya miljömål miljöspelet Ledare Att

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Laxå januari 2013 Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Icke-teknisk sammanfattning När en plan upprättas, där genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska en miljöbedömning genomföras

Läs mer

Energibalans 2008 Kronobergs län. Energibalans 2008. Kronobergs län

Energibalans 2008 Kronobergs län. Energibalans 2008. Kronobergs län Energibalans 2008 Kronobergs län 1 Dokumentinformation: Titel: Sammanställt av: Energibalans 2008, Kronobergs län Göran Gustavsson, Projektledare, Energikontor Sydost AB inom ramen för projektet SEP WP3

Läs mer

Klimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537)

Klimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537) s svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537) Sammanfattning av s synpunkter instämmer i att omfattande åtgärder och omställningar

Läs mer

Klimat och Energistrategi Simrishamns kommun 2011. Antagen 2011-12-19 i KF

Klimat och Energistrategi Simrishamns kommun 2011. Antagen 2011-12-19 i KF Klimat och Energistrategi Simrishamns kommun 2011 Antagen 2011-12-19 i KF 1 Förord: Produktion, distribution och användning av energi har troligen den enskilt största passiva influensen på vårat moderna

Läs mer

Energiplan för Bollebygds kommun. - med energieffektiviseringsstrategi

Energiplan för Bollebygds kommun. - med energieffektiviseringsstrategi Fastställd av kommunfullmäktige 2011-09-22 122 1 (18) Dnr: KS2011/224 Energiplan för Bollebygds kommun - med energieffektiviseringsstrategi Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517

Läs mer

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 23 Struktur hos nyckeltal och index Index som visar grad av måluppfyllelse Övergripande nyckeltal Detaljerade nyckeltal som

Läs mer

KLIMATBOKSLUT 2015. (Räkenskapsåret 2014) Toyota Sweden AB

KLIMATBOKSLUT 2015. (Räkenskapsåret 2014) Toyota Sweden AB KLIMATBOKSLUT 21 (Räkenskapsåret 214) Toyota Sweden AB FÖRORD År 21 är ett klimatår I september 21 träffades FN:s generalförsamling för att besluta om en hållbarhetsagenda i New York, och i december kommer

Läs mer

Miljöbilssituationen i Västervik ***** 5 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister

Miljöbilssituationen i Västervik ***** 5 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister Miljöbilssituationen i Västervik ***** 5 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister April 2007 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32

Läs mer

Stockholms åtgärdsplan för klimat och energi 2010-2020

Stockholms åtgärdsplan för klimat och energi 2010-2020 PM 21: RII (Dnr 33-368/21) Stockholms åtgärdsplan för klimat och energi 21-22 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande 1. Rapporten, Stockholms åtgärdsplan för klimat och energi

Läs mer

Styrdokument. Energiplan. Ej kategoriserade styrdokument. Antagen av kommunfullmäktige 1994-06-20, 91. Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31

Styrdokument. Energiplan. Ej kategoriserade styrdokument. Antagen av kommunfullmäktige 1994-06-20, 91. Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31 Styrdokument Energiplan Ej kategoriserade styrdokument Antagen av kommunfullmäktige 1994-06-20, 91 Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31 ENERGIPLAN Styrdokument - Ej kategoriserade Datum 1994-06-20 2 (3)

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN. Energieffektiviseringsstrategi 2011-2020

SAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN. Energieffektiviseringsstrategi 2011-2020 SAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN Energieffektiviseringsstrategi 2011-2020 Innehåll 1 Vision och mål 5 1.1 Mål... 5 1.2 Delmål... 5 2 Handlingsplan 6 2.1 Energiprocessen... 6 2.2 Förordning om energieffektiva

Läs mer

Energistrategier för fossiloberoende kommuner:

Energistrategier för fossiloberoende kommuner: rådgivning management strategi & analys affärsutveckling info & utbildning Energistrategier för fossiloberoende kommuner: Lidköpings kommun Beställare: AgroVäst/Energigården och Lidköpings kommun Datum:

Läs mer

Örebro län. Företagsamheten 2015. Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014.

Örebro län. Företagsamheten 2015. Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem

Läs mer

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL.

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL. Bara naturlig försurning Den av människan orsakade försurningen, som under det senaste århundradet ökade kraftigt, har under de senaste årtiondena nu börjat avta. Industrialiseringen och den ökande energianvändningen

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Förordning om miljö- och säkerhetskrav vid myndigheters inköp av bilar samt upphandling av transporter Remiss från Näringsdepartementet

Förordning om miljö- och säkerhetskrav vid myndigheters inköp av bilar samt upphandling av transporter Remiss från Näringsdepartementet PM 2008:222 RII (Dnr 001-2183/2008) Förordning om miljö- och säkerhetskrav vid myndigheters inköp av bilar samt upphandling av transporter Remiss från Näringsdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Miljöredovisning Verksamhetsåret 2014

Miljöredovisning Verksamhetsåret 2014 Miljöredovisning Verksamhetsåret 2014 Snabbfakta DocuPartner AB DocuPartner är ett svenskt företag huvudsakligen verksamt inom försäljning och service av kontorsmaskiner och kontorsmaterial. Företaget

Läs mer

7. Stöd för hållbar utveckling

7. Stöd för hållbar utveckling 7. Stöd för hållbar utveckling En kommunal planering som ska stödja en hållbar samhällsutveckling måste innefatta planering för en omställning och effektivisering av energisystemet. På Gotland finns möjligheten

Läs mer

PRIVATINFÖRSEL OCH SMUGGLING AV ALKOHOL TILL SVERIGE

PRIVATINFÖRSEL OCH SMUGGLING AV ALKOHOL TILL SVERIGE sida 1 MILJÖKONSEKVENSANALYS PRIVATINFÖRSEL OCH SMUGGLING AV ALKOHOL TILL SVERIGE Beställare: Svenska Bryggareföreningen Stockholm 2004-09-03 www.schenkerconsulting.se Tel 031-703 80 00 Tel 08-585 100

Läs mer

Bilaga 16. Branschgemensamt miljöprogram

Bilaga 16. Branschgemensamt miljöprogram Bilaga 16. Branschgemensamt miljöprogram AVTALSPROCESSEN Beslutad av branschorganisationerna Juni 010 Innehåll 1 Inledning... 4 Struktur... 5 Kollektivtrafikens miljöpåverkan... 6 4 Miljöpolicy... 8 5

Läs mer

Miljöbilssituationen i Nybro **** 4 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister

Miljöbilssituationen i Nybro **** 4 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister Miljöbilssituationen i Nybro **** 4 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister April 2007 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32 Uppsala

Läs mer

fjärrvärme & miljö 2015

fjärrvärme & miljö 2015 fjärrvärme & miljö 2015 Fastighetsägarna Sverige Fjärrvärmens låga klimatpåverkan lyfts ofta som en av produktens främsta styrkor. Denna rapport visar, när vi granskar 60 fjärrvärmeleverantörer runt om

Läs mer

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS INNEHÅLL De transportpolitiska

Läs mer

TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN

TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN 2008-10-20 Kontaktperson trafikkontoret Göran Westberg Trafikplanering Telefon: 08-508 273 61 goran.westberg@tk.stockholm.se Till Miljö- och trafikroteln Kontaktperson

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Helsingborg - unika förutsättningar

Helsingborg - unika förutsättningar Biogas en framgångsfaktor i Sveriges bästa miljökommun Bästa miljökommun Miljöaktuellt 2009 Lars Thunberg Ordförande Miljönämnden och i Sveriges Ekokommuner Biogasutbildning i Kalmar län 21 januari 2010

Läs mer

Den här webbplatsen använder kakor (cookies). Genom att smfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Den här webbplatsen använder kakor (cookies). Genom att smfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor? ,.. '){) 1 t:.. ()t:.. ()Q Energi- och klimatprogram för Örebro län 2013-2016 Sida 1 av 2 Den här webbplatsen använder kakor (cookies). Genom att smfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är

Läs mer

Finansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter

Finansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter PM 2013: RVI (Dnr 315-498/2013) Energimyndighetens rapport Implementering av art i- kel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar och förslag till kompletteringar Finansdepartementets

Läs mer

Klimatgaser i Halland en målinriktad analys med framtidsperspektiv. Helge Averfalk Anna Hansson Niklas Karlsson Sven Werner Marie Mattsson

Klimatgaser i Halland en målinriktad analys med framtidsperspektiv. Helge Averfalk Anna Hansson Niklas Karlsson Sven Werner Marie Mattsson Klimatgaser i Halland en målinriktad analys med framtidsperspektiv Helge Averfalk Anna Hansson Niklas Karlsson Sven Werner Marie Mattsson April 2014 Titel: Klimatgaser i Halland Publiceringsdatum: 3 april

Läs mer

Klimatstrategi med Energiplan Söderköping 2012-2014

Klimatstrategi med Energiplan Söderköping 2012-2014 Klimatstrategi med Energiplan Söderköping 2012-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-20 95 Förord Enligt Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska varje kommun ha en aktuell plan för tillförsel,

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016

Energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Kraftverkskanalen, foto Göran Börkén Antagen av Kommunfullmäktige 2012-01-25 2 Innehåll Sammanfattning 3 Introduktion 3 Kommunal energiplanering 4 Två-gradersmålet

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

Energigaser bra för både jobb och miljö

Energigaser bra för både jobb och miljö Energigaser bra för både jobb och miljö Energitillförsel Sverige 2008 (612 TWh) 2 Biobränslen 183 123 Vattenkraft Naturgas 68 Olja Kol Värmepumpar Kärnkraft Vindkraft 5 27 194 10 Energitillförsel i Sverige

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

-Vägverkets hållning när det gäller energieffektiva fordon och alternativa bränslen

-Vägverkets hållning när det gäller energieffektiva fordon och alternativa bränslen -Vägverkets hållning när det gäller energieffektiva fordon och alternativa bränslen Janne Lindgren Vägverket Region Mitt Projektledare Hållbara resor och transporter 30 Ton CO2/capita - Acceptabla nivåer

Läs mer

Intern klimatavgift Örebro kommun

Intern klimatavgift Örebro kommun Intern klimatavgift Örebro kommun Tomas Bergkvist Enheten för hållbar utveckling, Örebro kommun Bakgrunden Önskemål om att införa handel med utsläppsrätter för att klimatkompensera kommunens utsläpp. Vi

Läs mer

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Vi måste bli mer energieffektiva På sikt är både vi i Sverige och resten

Läs mer

Utvärdering och fortsatta nivåer för klimatkompensation av samhällsbetalda resor i Kalmar kommun

Utvärdering och fortsatta nivåer för klimatkompensation av samhällsbetalda resor i Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Karin Löfström 2016-04-25 KS 2013/0660 50165 Kommunfullmäktige Utvärdering och fortsatta nivåer för klimatkompensation av samhällsbetalda resor i Kalmar

Läs mer

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020 AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA Lunds kommun 2016-2020 FÖRORD... 3 AVFALLSPLANERING ÄR ETT GEMENSAMT ARBETE... 4 AVFALLSPLANENS FOKUSOMRÅDEN OCH MÅL TILL ÅR 2020... 5 FOKUSOMRÅDE 1 HÅLLBAR KONSUMTION FÖR MINSKADE

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Handlingsplan, inkl. Nulägesanalys

Handlingsplan, inkl. Nulägesanalys Handlingsplan, inkl. Nulägesanalys 2010-2020 Bilaga till Energi- och Klimatplan 2010-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2012-03-26, 27 Innehåll: 1. Sammanfattning...3 2. Nulägesanalys...4 3. Energimyndighetens

Läs mer