Energi- och klimatplan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energi- och klimatplan"

Transkript

1 0 (15) ÄNGELHOLMS KOMMUN Energi- och klimatplan Telefon Internet

2 1 Förord Klimatförändringar är troligen vår tids största globala problem och förmodligen också det som kommer att bli svårast att lösa. Temperaturen på vår jord blir allt varmare och stora klimatförändringar tros följa i dess fotspår. För oss i Sverige kommer det sannolikt att medföra mildare vintrar och större nederbördsmängder med ökade översvämningsrisker som följd. Frågorna är stora och svåra. Enkla och konkreta svar tycks ligga långt borta. Lika väl är vi medvetna om att våra handlingar i dag kommer att påverka framtida generationers förutsättningar för att kunna leva vidare. Vetskapen om, och kraven på, att något måste göras blir allt tydligare. Med stigande världspriser på energi, ställs stora krav på nyttjandet av förnyelsebara energikällor och med detta följer ett behov av kunskap och god planering mot ett hållbart framtida samhälle. Mot bakgrund av de allvarliga globala konsekvenser som klimatförändringarna kan medföra, är det viktigt att Ängelholms kommun som offentlig aktör verkar för att nå en effektiv energianvändning, en trygg energiförsörjning och en begränsad klimatpåverkan. Ängelholms kommun vill verka för en långsiktig samhällsplanering, ett hållbart och tryggt samhälle och därigenom bidra till en god livskvalitet för medborgarna. För att lyckas med detta behövs tydliga mål för kommunens miljö- och klimatarbete. Styrdokument som Miljöprogram, översiktsplaner och inte minst energi- och klimatplanen är exempel på dokument som sätter långsiktiga visioner och mål för att Ängelholms kommun ska nå en god samhällsutveckling i framtiden. Energi- och klimatplanen skall tydligt åskådliggöra kommunens vilja att påverkan såväl det lokala som det globala klimatet. Planen skall med sina visioner vara ett hjälpmedel i kommunens arbete för att minska sin energianvändning samt att reducera utsläppen av växthusgaser. Med ett bra energi- och klimatarbete är jag övertygad om att Ängelholms kommun tar sitt ansvar i denna globala uppgift och samtidigt stärker kommunens utvecklingsmöjligheter för framtiden. Jan-Inge Hansson Kommundirektör

3 2 Innehåll Förord... 1 Inledning och syfte... 3 Organisationen kring klimat och energiplan... 4 Lagstiftning... 4 Miljökonsekvensbeskrivning... 4 Beredskap... 4 Växthusgaser och hur de påverkar oss... 5 Metan (CH 4 )... 5 Dikväveoxid (N 2 O)... 5 Fluorkolväten (HFC), fluorkarboner (FC) och svavelhexafluorid (SF 6 )... 5 Globala, nationella och regionala miljökvalitetsmål... 6 FN:s klimatmöte - COP16 i Cancún, Mexiko... 6 EU:s mål... 6 Nationella klimatmål... 6 Regionala mål... 7 Ängelholms kommuns miljömål... 7 Ängelholm i dag... 8 Infrastruktur... 8 Näringsliv... 8 Energianvändning i Ängelholm... 9 Förutsättningar för att minska utsläpp av växthusgaser Övergripande Vision och mål för Ängelholms kommun Huvudmål Strategi Åtgärder Huvudmål Strategi Åtgärd Huvudmål Strategi Åtgärd Stöd från energimyndigheten Mål Åtgärder Uppföljning Slutsats... 15

4 3 Inledning och syfte Utsläpp av växthusgaser ger upphov till klimatpåverkan på hela vår planet och följaktligen också i Ängelholms kommun. Att arbeta aktivt för att minska sina utsläpp av växthusgaser är således av största vikt för en ansvarstagande kommun. Framtagandet av Energi- och klimatplanen härstammar från ett mål i kommunens miljöprogram och dess syfte är att vara ett övergripande dokument och ett hjälpmedel för kommunen i dess arbete med energi och klimatfrågor. Då frågor som rör energi och klimat ständigt behöver omvärderas och förändras skall energi- och klimatplanen ses som ett övergripande och levande dokument. Med anledning av detta kommer kommunen i denna energi- och klimatplan endast redovisa sina huvudmål. Avsikten är att huvudmål skall vara övergripande och visionära och på så sätt inte begränsa möjligheterna till kreativa lösningar för att uppnå dem. I energi- och klimatplanen finner man således inte nedbrutna och specifika mål för energi och klimat. Dessa finner man i det lokala miljöprogrammet, där man även finner konkreta åtgärder, handlingsplaner, ekonomiska redovisningar och ansvariga förvaltningar. Genom att aktivt arbeta och verka för att nå huvudmålen kommer Ängelholms kommun med stor sannolikhet att vara en god förebild för kommunens invånare och näringsidkare, samtidigt som man bidrar till ett minskat utsläpp av växthusgaser, vilket leder till en minskad klimatpåverkan och därmed bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Genom att upprätta denna energi- och klimatplan visar Ängelholms kommun ett ansvarstagande för såväl de nationella som de regionala klimatmålen. Ängelholms kommun har sökt och beviljats stöd från Energimyndigheten för att arbeta med effektivisering av kommunen egna och samägda lokaler. Denna energistrategi finns även redovisad i detta dokument. Det är viktigt att förtydliga att denna strategi endast omfattar kommunens egna verksamheter, medan energi- och klimatplanen omfattar hela kommunen som geografiskt område.

5 4 Organisationen kring klimat och energiplan Arbetet med energi- och klimatplan påbörjades hösten Uppdraget att ta fram energi- och klimatplanen ligger på Tekniska kontoret som satt samman en arbetsgrupp med representanter från olika avdelningar inom förvaltningen. Energi- och klimatplanen avses remitteras till de politiska partierna samt berörda verksamheter för att sedan kunna antas i fullmäktige. Lagstiftning Enligt Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska varje kommun ha en aktuell plan för främjande av hushållning av energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. Några formella krav på hur en energi- och klimatplan skall se ut eller vad den bör omfatta finns inte. Det är således upp till varje enskild kommun att utforma den efter eget tycke. Miljökonsekvensbeskrivning Enligt 8 i lagen om kommunal energiplanering skall den kommunala energi- och klimatplanen innehålla en miljökonsekvensbeskrivning om den antas medföra betydande miljöpåverkan. Denna energi- och klimatplan bedöms inte medföra någon negativ påverkan på miljön varför miljökonsekvensbeskrivning inte tagits fram. Vidare kan man konstatera att alla tillståndspliktiga verksamheter som etableras inom kommunen är skyldiga enligt lag att ha en miljökonsekvensbeskrivning i sin tillståndsansökan. De verksamheter som endast är anmälningspliktiga bedöms även de ur miljösynpunkt. De huvudmål som redovisas i denna energi- och klimatplan bedöms alla bidra till minskade utsläpp av växthusgaser och på så sätt bidrar de till att uppnå de nationella, regionala och lokala miljökvalitetsmålen. Beredskap Enligt 1 i lagen om kommunal energiplanering skall kommuner verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. I händelse av extrema oväder, olyckor och krig kan reservkraft behövas för en stabil energiförsörjning. Räddningstjänsten i Ängelholms kommun har därför i samarbete med övriga förvaltningar arbetat fram en risk- och sårbarhetsanalys, där bland annat samhällsviktiga funktioner kartlagts och förberetts för inkoppling av reservkraftverk.

6 5 Växthusgaser och hur de påverkar oss Växthuseffekten är en naturlig process där gaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna jorden och därmed bidrar till att värma upp vår planet. Dessa gaser är en förutsättning för liv på jorden och utan dem skulle jordens medeltemperatur vara ca -20 grader. Sedan den industriella revolutionens start har människan genom utsläpp av mer växthusgaser påverkat balansen av gaser i atmosfären och på så sätt orsakat en förhöjd växthuseffekt och en ökad medeltemperatur på jorden. För oss här på västkusten kan detta bland annat medföra mildare vintrar och ökad nederbörd med ökad risk för översvämning. I kommunens risk- och sårbarhetsutredning ser man tydligt risker för samhället om Rönne å skulle svämmas över till följd av ökad nederbörd och eller en stigande havsnivå. Förändrade medeltemperaturer på jorden kommer troligen också att medföra betydligt ostadigare väder med kraftiga stormar som följd. Vi kan dra oss till minnes vad stormarna Gudrun och Per fick för konsekvenser för vår kommun med stora störningar i elförsörjning och påverkan på vår infrastruktur då framkomligheten på våra vägar kraftigt begränsades av nedfallna träd. På andra håll i världen kommer förutsättningarna för att odla grödor att förändras kraftigt. Forskarnas scenarier pekar på stor risk för torka, alternativt översvämningar vilket kan ge upphov till skördekatastrofer som i sin tur leder till stor påverkan på vår samhällssituation och på sikt kan detta leda till att människor kommer att behöva flytta och bli så kallade klimatflyktingar. Vi står alla således inför ett allvarligt globalt hot som kräver omfattande åtgärder och förändringar av vårt beteende. Förutom koldioxid, som är vår vanligaste växthusgas finns det ytterligare fem andra gaser som enligt FNs klimatpanel har stor påverkan på klimatet. Denna är metan (CH 4 ), dikväveoxid (N 2 O, lustgas ), fluorkolväten (HFC), fluorkarboner (FC) och svavelhexafluorid (SF 6 ). Metan (CH4) Den kemiska föreningen metan är det enklaste kolvätet, med den kemiska formeln CH 4. Metangas bildas vid nedbrytning av organiskt material och de största källorna till utsläpp av metan är avfallsdeponier, myrmarker, risfält och djurhållning. Utsläpp av ett kilo metan påverkar klimatet lika mycket som 21 kilo koldioxid. I Sverige står metan, omräknat till så kallade koldioxidekvivalenter, för 9 procent av de samlade utsläppen av växthusgaser. Dikväveoxid (N2O) Utsläpp av dikväveoxid eller lustgas som den även kallas kommer främst från omvandling av kväve i jordbruksmark och påverkas av mängden stallgödsel, handelsgödsel, växtrester och kvävefixerande grödor. Utsläpp av ett kilo dikväveoxid påverkar klimatet lika mycket som 310 kilo koldioxid och i Sverige står dikväveoxid, omräknat till koldioxidekvivalenter, för 10 procent av de samlade utsläppen av växthusgaser. Fluorkolväten (HFC), fluorkarboner (FC) och svavelhexafluorid (SF6) HFC, FC och SF 6 är mycket starka klimatgaser. Jämför vi exempelvis HFC med koldioxid är denna gas gånger starkare medan FC och SF 6 är respektive gånger starkare än koldioxid. Utsläppen av dessa gaser är dock begränsade och omräknat till koldioxidekvivalenter står de tillsammans för mindre än en procent av Sveriges samlade utsläpp av växthusgaser.

7 6 Globala, nationella och regionala miljökvalitetsmål År 1992 antogs en konvention som innehåller insatser och mål som ska bida till att minska utsläppen av växthusgaser över världen och utgöra det ramverk inom vilket förhandlingar förs. Konventionen för klimat har idag 189 parter där varje part har ansvar för att minska utsläppen av växthusgaser efter sin respektive förmåga. Då huvuddelen av industriländerna står för de största utsläppen av växthusgaser har de också således ett särskilt ansvar att minska utsläppen. Klimatkonventionen har sedan dess haft många möten om klimatfrågan i världen och det kanske mest kända mötet är det som ägde rum i Kyoto, Japan den 11 december Mötet resulterade i ett protokoll som Sverige och 83 andra länder undertecknande, det så kallade Kyotoprotokollet. FN:s klimatmöte - COP16 i Cancún, Mexiko Mellan den 29 november och 10 december möttes världens länder i Cancún, Mexico, för att fortsätta förhandlingarna om ett nytt internationellt klimatavtal. Målsättningen för Sverige och EU är att förhandlingarna i Cancún ska kunna ta några steg framåt för att underlätta och möjliggöra en rättsligt bindande överenskommelse vid COP 17 i Sydafrika eller därefter. Diskussionerna handlar nu om det är möjligt att komma fram till en kompromiss som innefattar såväl i- som u-ländernas prioriteringar. Det gäller till exempel skogsfrågor, anpassning till ett förändrat klimat och utsläppsbegränsningar samt rapportering av dessa. EU:s mål Under 2007 enades EU:s ledare om nya klimatmål. Dessa innebär att utsläppen av växthusgaser ska minskas med 20 procent jämfört med år 1990 och minst 20 procent av bränslen ska komma från förnyelsebar energi och minst 10 procent av allt bränsle ska dessutom vara biobränsle. Samtliga dessa mål skall vara uppfyllda år Nationella klimatmål Riksdagen antog i april stycken mål för miljökvaliteten inom 15 olika områden. Under hösten 2005 kompletterade riksdagen målen med ytterligare ett 16:e miljökvalitetsmål, "Ett rikt växt- och djurliv". Det kanske viktigaste målet för klimatet är troligen det första, nämligen begränsad klimatpåverkan. Detta mål har följande innebörd: Utsläppen av växthusgaser i Sverige ska under perioden ligga på en nivå som är fyra procent lägre än utsläppen år Sverige skall också verka för att halten växthusgaser inte överstiger 550 ppm koldioxidekvivalenter i atmosfären. Sveriges långsiktiga mål, som utgår från att utsläppen på sikt ska vara jämt fördelade mellan jordens invånare, är att år 2050 bör inte utsläppen vara högre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per invånare och år. Målet bedöms kunna nås genom inhemska åtgärder, utan användning av utsläppskrediter via vare sig flexibla mekanismer eller kompensation för upptag i så kallade kolsänkor (upptag av koldioxid i växande skog).

8 7 Regionala mål Det är Sveriges olika länsstyrelser som ansvarar för att implementera och bedriva uppföljning av de 16 nationella miljökvalitetsmålen som Sveriges riksdag antagit. Länsstyrelsen i Skåne län har antagit ett skånskt handlingsprogram för att arbeta med dessa miljökvalitetsmål. Under hösten 2008 tog Länsstyrelsen i Skåne län fram en klimat- och energistrategi för Skåne. Strategin anger tydliga riktlinjer för det skånska kommunala klimatarbetet. Under hösten 2009 antogs följande nya regionala delmål för Skåne: År 2020 ska utsläppen av växthusgaser i Skåne vara minst 30 procent lägre än år Målet gäller verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter År 2020 ska energianvändningen i Skåne vara 10 procent lägre än genomsnittet för åren År 2020 ska produktionen av förnybar el i Skåne vara 6 TWh högre än år 2002 År 2020 ska biogasproduktionen i Skåne vara 3 TWh År 2015 ska utsläppen av växthusgaser från transporter i Skåne vara 10 procent lägre än år 2007 År 2015 ska alla kommuner i Skåne ha identifierat och analyserat risker för översvämningar, ras, skred och erosion. Kommunerna ska beakta riskerna i sin fysiska planering och ha tagit fram förslag på åtgärder för klimatanpassning av befintlig miljö Ängelholms kommuns miljömål Hur kommuner väljer att ta fram och arbeta med lokala miljömål är helt individuellt. I nuvarande miljöprogram har Ängelholms kommun valt att inrikta sig på fyra miljökvalitetsmål, nämligen begränsad klimatpåverkan, ingen övergödning, giftfri miljö och god bebyggd miljö. De valda målen har direkta eller indirekta kopplingar mellan varandra vilket leder till synergieffekter, samt att även andra nationella miljömål kommer att beröras. I de två målen, begränsad klimat påverkan och god bebyggd miljö blir klimat- och energifrågor ett naturligt inslag, och det är även mot bakgrund av dessa mål som denna energi och klimatplan skapas. Planering för nästa version av kommunens miljöprogram är i full gång. För kommande period har man valt att arbeta med olika fokusområden. Fokusområdet för 2012 är energi. Här kommer således direkta åtgärder och handlingsplaner för olika mål inom energiområdet att redovisas.

9 8 Ängelholm i dag Ängelholm har idag knappt invånare, varav 60 procent är bosatta i centralorten, 20 procent är fördelade på de sju kransorterna och resterande bor på landsbygden. Befolkningsutvecklingen i Ängelholm har varit positiv under de senaste decennierna. Som centralort för omgivande landsbygd har Ängelholm en väl utvecklad handelsverksamhet med många butiker, banker etc. Ängelholms kommun och Ängelholms sjukhus är stora arbetsgivare i kommunen. Sysselsättningen domineras av vård och omsorg som står för ca 27 procent av arbetstillfällena i kommunen medan sysselsättningen inom handel och kommunikation uppgår till ca 22 procent. Sysselsättningen inom tillverkningsindustri och byggverksamhet uppgår tillsammans till ca 17 procent. Markanvändningen inom kommunen domineras av jordbruket som upptar 47 procent (åkerareal och betesmark) av kommunens yta. Infrastruktur Ängelholm genomkorsas av Europaväg 6 samt västkustbanan. Inom kommunen finns även flygplats med inrikestrafik som huvudverksamhet men även charterflyg inom Europa förekommer. I Ängelholms kommun finns ett fjärrvärmenät i centralorten och ett gasnät i kringorterna. Nätägare till kraftledningsnätet är Öresundskraft och Eon. Bredband finns i stort sett i alla kommunens orter och är under ständig utbyggnad. Näringsliv Exempel på företag i kommunen är Engelholms Glass, Peab, Backahill, Agda lön, HemoCue, Marco, Rittal, Swedwood, Koenigsegg. I Ängelholms kommun finns även ca 500 en och tvåmansföretag.

10 9 Energianvändning i Ängelholm All statistik som redovisas i detta dokument är hämtat från statistiska centralbyrån (SCB). Statistik finns oftast endast för vart femte år. Underlaget till SCB:s statistik bygger på data som hämtas från undersökningar som primärt är avsedda för att redovisa på riksnivå. Med anledning av detta är statistiken ibland svår att bryta ner till kommunal nivå vilket kan ge upphov till mindre felkällor. Man bör därför betrakta denna Statistik med viss försiktighet. Diagram 1 Energianvändning per person, jämförelse mellan Ängelholm, Skåne och Riket Energianvändning per invånare (kwh / inv) Riket, Skåne och Ängelholm Riket Skåne Ängelholm Av diagrammet finner man att Ängelholms kommun ligger betydligt under riket i energi användning per person. Man finner även att inom Skånes län ligger Ängelholm under genomsnittet. Detta är positivt, men man måste samtidigt beakta att vi i genomsnitt har ett mildare klimat i södra delen av landet vilket troligen bidrar till resultatet.

11 MWh 10 Diagram 2 Fördelning av energi per samhällssektor i Ängelholm(MWh) Energi per samhällsektor Jordbruk,skogsbruk,fiske Industri, byggverks. Offentlig verksamhet Transporter Övriga tjänster Hushåll ÅR I detta diagram ser man tydligt att det är i transportsektorn och i hushållen som energianvändningen dominerar.

12 11 Förutsättningar för att minska utsläpp av växthusgaser Efter att ha tagit del av diagrammen finner man att det inom Ängelholms kommun är transportsektorn som dominerar utsläppen av växthusgaser. Som tidigare nämnt korsar europaväg (E6) kommunen, vilket troligen gör sig påtagligt i statistiken. Det som kommunen kan göra för att försöka minska transportsektorns påverkan är att öka informationen till invånarna genom generell folkbildning och riktade informationsinsatser. Det är naturligtvis av största vikt att kommunen har en bra informationskanal ut till alla kommunens invånare i frågor som rör energi, klimat och transporter. Dessa informationsinsatser bör förhoppningsvis påverka invånarnas beteende och inställning till exempelvis transporter. Vidare kan kommunen verka för en god infrastrukturplanering samt uppmana till användandet av alternativa bränslen genom att skapa förutsättningar för exempelvis tankning av förnyelsebara bränslen, ökad kollektivtrafik, bilpooler etc. Inom vilka områden har då kommunen större möjlighet att minska utsläppen av växthusgaser? Troligast är det inom kommunens egna verksamheter, och genom att energieffektivisera kan man minska sin energiförbrukning och på så sätt även minska sina utsläpp av växthusgaser. Som myndighet och som ansvarig för samhällsplaneringen kan kommunen genom sina beslut, planer, policys etc. verka för och främja utvecklingen mot en ökad användning av förnyelsebara energikällor. Kommunen kan också som tillsynsmyndighet tillämpa gällande lagstiftning för att om möjligt implementera mer energieffektivisering i sitt tillsynsarbete.

13 12 Övergripande Vision och mål för Ängelholms kommun Visionen är att utsläpp av växthusgaser inom kommunen skall minska. För att verka mot denna vision har tre huvudmål arbetats fram. Huvudmål 1 Ängelholms kommun skall sträva efter att all energitillförsel till kommunen i huvudsak kommer ifrån förnyelsebara energikällor. Strategi Som verksamhet bör kommunen sträva efter att endast använda sig utav förnyelsebara energikällor. På detta sätt kommer kommunen att vara en förebild för kommuninvånare, näringsliv och organisationer. När kommunen verkar för detta mål kommer med stor sannolikhet utsläppen av växthusgaser att minska och på så sätt bidrar kommunen med att uppfylla såväl globala som nationella miljömål. Åtgärder Vid allt planeringsarbete skall förvaltningarna verka för att så långt som det är möjligt välja att främja förnyelsebara energikällor. Vid inköp och upphandling av varor och tjänster bör kommunen sträva efter att välja det alternativ som har så liten klimatpåverkan som möjligt. I kommunens fysiska planering och samhällsbyggande i övrigt skall klimat och energiaspekter alltid beaktas. Vidare bör användande av förnyelsebara energikällor förespråkas (vind- och solenergi) och utbyggnad av exempelvis fjärrvärmenät och biogasnät främjas. Likaså bör möjlighet för exploatering av vindkraft eftersträvas för främjande av miljövänlig elproduktion. Huvudmål 2 Ängelholms kommun skall verka för att minska utsläpp av växthusgaser från transportsektorn. Strategi Kommunen skall vara ett gott föredöme i frågor som rör transporter. Genom en god planering av infrastrukturen med avseende på transporter skall en minskning av transportsektorns klimatpåverkan åstadkommas. Åtgärd Fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägar samt en ökad satsning för resande med kollektivtrafik. Genomföra förvaltningsövergripande informationskampanjer med syfte att öka resandet med kollektivtrafik. Genom att erbjuda laddningsstolpar för elbilar och tankställen för gasbilar skapas möjligheter för användandet av förnyelsebara drivmedel.

14 13 Huvudmål 3 Ängelholms kommun skall inom området energi och klimat kontinuerlig bedriva rådgivning- och informationskampanjer för sina kommuninvånare, näringsidkare och organisationer. Strategi Informationen och rådgivningen skall vara enkel och pedagogisk för att på så sätt öka insikten och förståelsen hos dessa grupper om vikten av energihushållning. Rådgivningen och informationen bidrar till en ökad förståelse hur val av energislag och hushållning av energi kan påverka både den privata och samhällsekonomiska situationen samt öka förståelsen för lokala och globala klimat- och miljöproblem som är direkt eller indirekt kopplade till energifrågor. En ökad kunskap borde också ge en förståelse för de val som kommunen gör för att minska klimatpåverkan. Likaså torde en kunskapsökning inom energi och klimatfrågor bland allmänheten på sikt bidra till minskad klimatpåverkan. Åtgärd Kommunen skall via sin energi- och klimatrådgivning informera allmänhet, företag och lokala organisationer. Informationen skall vara opartisk, objektiv, lokalt och regionalt anpassad, Energi- och klimatrådgivningen bör även arrangera seminarier och informationskampanjer med inriktning på energi och klimat.

15 14 Stöd från energimyndigheten Som nämnts i inledningen har kommunen fått stöd från energimyndigheten för att arbeta med energieffektivisering i de egna och samägda lokalerna. Med anledning av detta har fastighetsavdelningen arbetat fram mål och åtgärder vilka redovisas nedan. Mål Dessa mål gäller kommunala lokaler och bostäder ägda av kommunen, Ängelholmshem och Munka- Ljungbybyggen. Initialt under 2011 kommer en inventering av fastighetsbeståndet att göras med syfte att upprätta beslutsunderlag och en handlingsplan för energieffektiviseringsåtgärder. Handlingsplanen kommer att innehålla åtgärder och tillhörande investeringsbehov. Det övergripande målet är, i enlighet med Ängelholms kommuns miljöprogram, att minska energiförbrukningen med 2% per år. Oljepannor skall ersättas av fjärrvärme, värmepump eller andra miljövänligare alternativ. Glödljus kommer att fasas ut och ersättas med lågenergilampor. Projekteringsanvisningar för nybyggnation och större ombyggnader skall upprättas med tydliga energimål. Åtgärder Åtgärd Startdatum Slutdatum Inventering av fastigheter Handlingsplan Utfasning av oljepannor Utfasning av glödljus Projekteringsanvisningar

16 15 Uppföljning För det fortsatta arbetet är det viktigt att energi- och klimatplanen förblir ett levande dokument med realistiska och möjliga huvudmål. Det är också viktigt att de åtgärder som föreslås till följd av detta dokument (miljöprogrammet) får tydliga handlingsplaner i det lokala miljömålsprogrammet och att de planerade åtgärderna får tydliga ansvarstagare samt ges ekonomiska förutsättningar för att lyckas. Då frågor som rör energi och klimat ständigt behöver omvärderas bör energi- och klimatplanen revideras minst en gång per år samt omarbetas minst vart fjärde år. Slutsats Energiplaner och energistrategier är viktiga dokument för kommunens framtid med avseende på en långsiktig samhällsplanering och minskad klimatpåverkan. Ett kontinuerligt energi- och klimatarbete kräver engagemang och resurser för att arbetet ska kunna frodas och utvecklas. Denna energi- och klimatplan är ett bevis på att Ängelholms kommun är medveten om den insats som kommer att krävas för att nå såväl de nationella som de lokala miljökvalitetsmålen. Ängelholms kommun visar en tydlig vilja att minska sin klimatpåverkan samtidigt som man vill verka mot en god samhällsplanering och vara ett gott föredöme för sina kommuninvånare.

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

KLIMATSTRATEGI 2005. Antagen av kommunstyrelsen 2005-10-25 Diarienummer 525/05

KLIMATSTRATEGI 2005. Antagen av kommunstyrelsen 2005-10-25 Diarienummer 525/05 KLIMATSTRATEGI 25 Antagen av kommunstyrelsen 25-1-25 Diarienummer 525/5 1 Innehåll Laholms klimatstrategi 3 Vad innehåller strategin? 3 Övergripande mål 4 Delmål och åtgärder 4 Energi 4 Transporter 4 Avfall

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

begränsad klimatpåverkan

begränsad klimatpåverkan begränsad klimatpåverkan Växthuseffekten innebär att växthusgaser som koldioxid, metan och vattenånga, men även ozon och lustgas, hindrar värmestrålning från att lämna jorden. Växthuseffekten håller jordens

Läs mer

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun Biogas som drivmedel Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun fastställd av Kommunstyrelsen 26 februari 2009 Regional strategi för införande av biogas på Gotland

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07 Detta är en populärversion av den första kombinerade energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun.

Läs mer

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

Miljö- och hållbarhetsplan för Landstinget Blekinge

Miljö- och hållbarhetsplan för Landstinget Blekinge fff Miljö- och hållbarhetsplan för Landstinget Blekinge Policy, visioner, mål och åtgärdsförslag för miljö, ekonomi samt socialt ansvarstagande. Gäller för åren 2014-2024 Innehåll Landstingets aktiva arbete

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

Detta vill vi att partierna i Västerås stad åstadkommer under mandatperioden 2015-2018

Detta vill vi att partierna i Västerås stad åstadkommer under mandatperioden 2015-2018 Detta vill vi att partierna i Västerås stad åstadkommer under mandatperioden 2015-2018 2014-08-26 Krav på partierna i Västerås mandatperiod 2015 2018_s1BJ 1 ETT LÅNGSIKTIGT HÅLLBART VÄSTERÅS. Naturskyddsföreningen

Läs mer

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning I början Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) till högteknologisk, tillämpad forskning SMHI en myndighet under

Läs mer

Styrdokument. Energiplan. Ej kategoriserade styrdokument. Antagen av kommunfullmäktige 1994-06-20, 91. Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31

Styrdokument. Energiplan. Ej kategoriserade styrdokument. Antagen av kommunfullmäktige 1994-06-20, 91. Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31 Styrdokument Energiplan Ej kategoriserade styrdokument Antagen av kommunfullmäktige 1994-06-20, 91 Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31 ENERGIPLAN Styrdokument - Ej kategoriserade Datum 1994-06-20 2 (3)

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Efter Köpenhamn förutsättningar för lokalt klimatarbete. Exempel från Helsingborg - Sveriges bästa miljökommun. ordförande, Miljönämnden

Efter Köpenhamn förutsättningar för lokalt klimatarbete. Exempel från Helsingborg - Sveriges bästa miljökommun. ordförande, Miljönämnden Efter Köpenhamn förutsättningar för lokalt klimatarbete Exempel från Helsingborg - Sveriges bästa miljökommun Lars Thunberg Lars Thunberg ordförande, Miljönämnden Helsingborg - unika förutsättningar Fantastiskt

Läs mer

Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan

Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNING 2011 Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan Fysisk planering för minskad klimatpåverkan 1 Förord Detta är den tredje enkäten från SKL om kommunernas arbete

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Miljönämnden

ÅRSREDOVISNING 2014. Miljönämnden ÅRSREDOVISNING Miljönämnden Förvaltningsberättelse Målområdet ekologisk hållbarhet innehåller fem mål. Inköp av ekologiska livsmedel fortsätter öka och andelen av totalt inköpta livsmedel är 30 procent.

Läs mer

Klimatprogram För Kumla kommun

Klimatprogram För Kumla kommun Klimatprogram För Kumla kommun Antaget av Kommunfullmäktige 2011 05 16 Sammanfattning Klimatet håller på att förändras och de här förändringarna påverkar oss alla. Redan nu syns förändringarna i vårt samhälle

Läs mer

Klimat- och energimål för Gotland

Klimat- och energimål för Gotland Klimat- och energimål för Gotland 2012 till 2020 Regionala delmål under miljömålet begränsad klimatpåverkan Remissversion 2011-10-10 1 2 Innehållsförteckning Klimat- och energimål för Gotlands län 2012

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020

Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 REDOVISNING Dnr 604-6474-2015 2016-03-14 Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 1.1. Stöd till bredband (delåtgärd 7.3 fokusområde

Läs mer

Klimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537)

Klimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537) s svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537) Sammanfattning av s synpunkter instämmer i att omfattande åtgärder och omställningar

Läs mer

NYNÄSHAMN. - presentation om kommunens miljöarbete

NYNÄSHAMN. - presentation om kommunens miljöarbete NYNÄSHAMN - presentation om kommunens miljöarbete 1 2 Skärgårdskommun nära storstad 26 500 invånare 30 minuter till Globen Havshorisonten ses från fastlandet Stadskärna Landsbygd 100 mil kust 1852 öar

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN Förslag antaget av kommunstyrelsens handikappråd 2009-05-28 Rev. KS-AU 2009-10-05 211 Rev. Kommunfullmäktige 2009-11-26 100 Revidering av HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN 1 Bakgrund Kommunfullmäktige

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Projektet Nytt program för energi och klimat i Örebro län Samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Örebro län och Energikontoret,

Läs mer

Biogaskunskaper på stan

Biogaskunskaper på stan Biogaskunskaper på stan - En studie om vad gemene man känner till om biogas Pontus Björkdahl, Mari Rosenkvist och Julia Borgudd 9 Sammanfattning Under 9 har Biogas Öst genomfört en undersökning där personer

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

1. Begränsad klimatpåverkan

1. Begränsad klimatpåverkan 1. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs

Läs mer

Klimat- bokslut 2010

Klimat- bokslut 2010 K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret

Läs mer

Energiläget i Dals-Ed

Energiläget i Dals-Ed Energiläget i Dals-Ed foto Forest Maps Delrapport Energiplan Dals-Ed augusti 2008 Innovative Thinking Sammanfattning: Hållbar utveckling är en ledstjärna i Sverige och i EU. Vad kan den enskilda medborgaren

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

REGERINGEN 2015-10-15 M2015/03518/Nm

REGERINGEN 2015-10-15 M2015/03518/Nm Regeringsbeslut 1:9 REGERINGEN 2015-10-15 M2015/03518/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att analysera torvutvinningens klimat- och miljöpåverkan Regeringens beslut

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Mål, förutsättningar och strategier för Malmös klimatarbete

Begränsad klimatpåverkan. Mål, förutsättningar och strategier för Malmös klimatarbete Begränsad klimatpåverkan Mål, förutsättningar och strategier för Malmös klimatarbete Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 4 2. Inledning Malmö - En kommun som tar ansvar...6 Vi påverkar och påverkas...6

Läs mer

Miljöbilssituationen i Västervik ***** 5 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister

Miljöbilssituationen i Västervik ***** 5 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister Miljöbilssituationen i Västervik ***** 5 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister April 2007 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32

Läs mer

Stockholms Naturskyddsförening VERKSAMHETSPLAN 2015

Stockholms Naturskyddsförening VERKSAMHETSPLAN 2015 Stockholms Naturskyddsförening VERKSAMHETSPLAN 2015 Innehåll Verksamhetsidé... 2 Målbild... 2 Fokusområden... 2 Trafik... 2 Hållbar konsumtion... 2 Grönområden... 3 Energi... 3 Giftfri miljö... 4 Andra

Läs mer

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och

Läs mer

policy Idrottsrörelsens klimatpolicy

policy Idrottsrörelsens klimatpolicy policy Idrottsrörelsens klimatpolicy SAMMANFATTNING I denna idrottens första övergripande klimatpolicy ligger fokus på två områden som har stor betydelse ur klimatsynpunkt samtidigt som idrottsrörelsens

Läs mer

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan Bilaga 11 1(8) Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan När en plan eller ett program upprättas, vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska enligt miljöbalken (1998:808)

Läs mer

Bilagor. 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät

Bilagor. 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät Bilagor 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät 7 BILAGA 1 Tillfällig beredning Vision 2020:s uppdrag Beredningen ska utarbeta ett sammanhållet

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581) 1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Läs mer

Strukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering

Strukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering Strukturbild för Skåne - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive

Läs mer

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningens betänkande Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningen (M2007:03) Klimatberedningen Mål på kort, medellång och lång sikt Handlingsplan till år 2020 Svenskt agerande i de internationella

Läs mer

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,

Läs mer

Förslag till Energistrategi för Skåne

Förslag till Energistrategi för Skåne Förslag till Energistrategi för Skåne Remiss från november 2007 till 30 april 2008 Johannes Elamzon, Utvecklingsstrateg, Strategiavdelningen Dagens upplägg Kort bakgrund Energistrategins innehåll Hur arbeta

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet s synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet Sammanfattning av synpunkter s medlemmar arbetar strategiskt för att minska klimatpåverkan från transporter med ambitiösa

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Finansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter

Finansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter PM 2013: RVI (Dnr 315-498/2013) Energimyndighetens rapport Implementering av art i- kel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar och förslag till kompletteringar Finansdepartementets

Läs mer

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Maria Grahn Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori Onsdagsföreläsning 1 mars 2006 Energisystemet (el, värme och transportbränslen)

Läs mer

KLIMAT- STRATEGISKT PROGRAM

KLIMAT- STRATEGISKT PROGRAM KLIMAT- STRATEGISKT PROGRAM för göteborg Version 2014-09-04 Ett klimatstrategiskt program för Göteborg Göteborg ska vara en av världens mest progressiva städer i att åtgärda klimatproblem. Vi inom Göteborgs

Läs mer

Klimatkontrakt för Hyllie

Klimatkontrakt för Hyllie Klimatkontrakt för Hyllie Undertecknat den 17 februari 2011 Ill: David Wiberg Bakgrund I slutet av 2009 antog Malmö stad Miljöprogram för 2009-2020 samt Energistrategi Malmö. Miljöprogrammets ambition

Läs mer

Mål för Grästorps kommuns miljöarbete

Mål för Grästorps kommuns miljöarbete Grästorps kommun Kommunfullmäktige POLICY 2015-05-12 Dnr 244/2014 Mål för Grästorps kommuns miljöarbete Antaget av Kommunfullmäktige 2015-06-15 41 1(10) Innehållsförteckning 1. Inledning och bakgrund...

Läs mer

Lokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021

Lokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Lokala miljömål 2016-2021 Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef Fastställt Kommunfullmäktige Dokumentet

Läs mer

Energistrategi. Älvkarleby kommun

Energistrategi. Älvkarleby kommun Energistrategi Älvkarleby kommun Innehåll Energistrategi... 0 Inledning... 2 Syfte... 3 Fokusområden... 3 Mål... 3 Handlingsplan... 4 Kommunens personbilar ska år 2020 bestå av enbart miljöklassade bilar...

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

Yttrande över Ingen övergödning - Strategi för Stockholms län

Yttrande över Ingen övergödning - Strategi för Stockholms län 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-11-26 LS 1404-0476 Landstingsstyrelsen Yttrande över Ingen övergödning - Strategi för Stockholms län Föredragande landstingsråd: Gustav Hemming Ärendebeskrivning

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

Energigaser bra för både jobb och miljö

Energigaser bra för både jobb och miljö Energigaser bra för både jobb och miljö Energitillförsel Sverige 2008 (612 TWh) 2 Biobränslen 183 123 Vattenkraft Naturgas 68 Olja Kol Värmepumpar Kärnkraft Vindkraft 5 27 194 10 Energitillförsel i Sverige

Läs mer

TILLSAMMANS FÖR ETT KLIMATSMART VÄSTRA GÖTALAND

TILLSAMMANS FÖR ETT KLIMATSMART VÄSTRA GÖTALAND TILLSAMMANS FÖR ETT KLIMATSMART VÄSTRA GÖTALAND Klimatstrategi Västra Götaland Hittills undertecknad av 67 aktörer Målsättning: 2030 är den västsvenska ekonomin inte längre beroende av fossil energi och

Läs mer

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20 Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen

ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA Kalmar sunds kommissionen VISBY 2 JULI 2012 AVSIKTSFÖRKL ARING ÖSTERSJÖINITIATIVET GEMENSAM AVSIKTSFÖRKLARING OM ÖSTERSJÖSAMVERKAN MELLAN

Läs mer

Presidium Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 11-22

Presidium Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 11-22 PROTOKOLL 1(7) Diarienummer Plats: Rune Backlunds tjänsterum, Regionens hus Närvarande: ande: Rune Backlund (C) ordf. Per Hansson (FP), Jeanette Söderström (S) Övriga: Ulrika Geeraedts, regional utvecklingsdirektör,

Läs mer

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Vi måste bli mer energieffektiva På sikt är både vi i Sverige och resten

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Fyra markägare från bygden har tillsammans med prästlönetillgångar i Växjö stift bildat UppVind ekonomisk förening som avser att uppföra nio vindkraftverk norr och

Läs mer

Bidrag till projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken - Regionala tillväxtåtgärder, anslag 1:1

Bidrag till projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken - Regionala tillväxtåtgärder, anslag 1:1 POLICY 1 (5) Bidrag till projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken - Regionala tillväxtåtgärder, anslag 1:1 Senast uppdaterad: 2013-05-20 Inledning Regeringen avsätter ett anslag inom utgiftsområde

Läs mer

Regional strategi för klimat och energi i Örebro län

Regional strategi för klimat och energi i Örebro län Regional strategi för klimat och energi i Örebro län Antagen av Regionförbundet Örebro 2007.. Länsstyrelsen Örebro län 2007.. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3... 4... 4... 4... 5... 5... 5! "... 6 #... 7 $...

Läs mer

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012 Solenergi och gröna jobb Vänsterpartiet 2012 Sverige behöver genomgå en grön omställning. Vänsterpartiet föreslår därför ett jobbpaket för miljön och klimatet

Läs mer

STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165)

STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165) 1(6) STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165) BILAGA Bilagan sammanställs och revideras utifrån Styrsystemets avsnitt 6.1 Styrdokument som fastställs av fullmäktige: Förutom genom särskilda styrdokument

Läs mer

Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011

Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011 Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011 en väg, många möjligheter 2(11) INNEHÅLL 1 Bakgrund... 3 2 Inledning... 4 2.1 Vision... 4 2.2 Mål... 5 2.3 Strategier... 5 3 Tillväxt ett samspel...

Läs mer

Miljöbilssituationen i Nybro **** 4 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister

Miljöbilssituationen i Nybro **** 4 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister Miljöbilssituationen i Nybro **** 4 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister April 2007 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32 Uppsala

Läs mer

Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust

Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust Den politiska majoriteten i Orust kommun, Socialdemokraterna, Centernpartiet, Miljöpartiet de

Läs mer

Britt Karlsson Green Region Skåne Strateg Hållbara transporter. Den stora omställningen - 2 mars 2016 4 år till fossilfritt 2020 Hur ser läget ut?

Britt Karlsson Green Region Skåne Strateg Hållbara transporter. Den stora omställningen - 2 mars 2016 4 år till fossilfritt 2020 Hur ser läget ut? Britt Karlsson Green Region Skåne Strateg Hållbara transporter Den stora omställningen - 2 mars 2016 4 år till fossilfritt 2020 Hur ser läget ut? Utmaningen 100% fossilbränslefritt Skåne 2020 Ingen fossil

Läs mer

Vad händer med vårt klimat?

Vad händer med vårt klimat? Min gröna bok. Vad händer med vårt klimat? Googlar du på ordet klimat får du drygt 22 miljoner träffar. Sökningen tar bara 0,05 sekunder och det är nästan kusligt hur blixtsnabbt sökmotorn reagerar. Precis

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Serviceplan för Säters kommun 2015-2018

Serviceplan för Säters kommun 2015-2018 Serviceplan för Säters kommun 2015-2018 Inledning Stöd till kommersiell service är ett av de ekonomiska verktyg som Länsstyrelsen kan använda för att stödja och stimulera tillgången till dagligvaror och

Läs mer

9 Ikraftträdande och genomförande

9 Ikraftträdande och genomförande 9 Ikraftträdande och genomförande Förslag: Lagen om regional fysisk planering och övriga lagförslag ska träda i kraft den 1 januari 2019. 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) och lagen (1987:147) om regionplanering

Läs mer

Policy för hållbar utveckling och mat

Policy för hållbar utveckling och mat Policy för hållbar utveckling och mat Bakgrund och syfte Bakgrund - Matens betydelse - mer än ett mål mat i Malmö I Malmö stad är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla,

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering Avdelning för samhällsplanering Enheten för infrastruktur Lars Brümmer Infrastrukturstrateg 044-309 32 03 lars.brummer@skane.se Datum 2013-08-18 1 (8) Inriktning för fortsatt cykelutveckling i Skåne Bakgrund

Läs mer

Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag. Del av projektet MEGA

Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag. Del av projektet MEGA Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag Del av projektet MEGA Patrik Thollander, Linköpings Universitet Magnus Tyrberg, Energikontor, Sydost Januari, 2008 1 Inledning

Läs mer

Stockholms åtgärdsplan för klimat och energi 2010-2020

Stockholms åtgärdsplan för klimat och energi 2010-2020 PM 21: RII (Dnr 33-368/21) Stockholms åtgärdsplan för klimat och energi 21-22 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande 1. Rapporten, Stockholms åtgärdsplan för klimat och energi

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Energi- och klimatpolicy

Energi- och klimatpolicy Energi- och klimatpolicy 2012-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2012-03-26 Innehåll Sid 1 Bakgrund... 3 2 Klimatförändring... 4 3 Kävlinge kommun... 6 4 Nulägesbeskrivning... 7 5 Målsättningar... 10 Projektledare:

Läs mer

Power Väst Västra Götalandsregionens utvecklingsnätverk för vindkraft

Power Väst Västra Götalandsregionens utvecklingsnätverk för vindkraft Power Väst Västra Götalandsregionens utvecklingsnätverk för vindkraft Vindkraft Förnybar energikälla Inga utsläpp Nyttjar vinden som är en oändlig resurs Ger lokal och regional utveckling Mindre sårbar

Läs mer

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat Jämtlands län. Katarina Fredriksson

Anpassning till ett förändrat klimat Jämtlands län. Katarina Fredriksson Anpassning till ett förändrat klimat Jämtlands län Katarina Fredriksson Jämtlands län en introduktion 8 kommuner 12 % av Sveriges yta. Landarealen omfattar drygt 50 000 km 2. 126 000 invånare,1,4 procent

Läs mer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer .Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer