Remiss - Klimat- och energiprogram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Remiss - Klimat- och energiprogram"

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Karin Nilsdotter KS 2012/0633 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss - Klimat- och energiprogram Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott lämnar förslaget till klimat- och energiprogram på remiss till berörda nämnder och bolagsstyrelser. Eventuella synpunkter ska lämnas till kommunledningskontoret senast den 30 augusti Bakgrund Kommunledningskontoret har i budgeten för 2012 fått i uppdrag att ta fram en klimat- och energistrategi (numera kallad klimat- och energiprogram). En styrgrupp, bestående av berörda förvaltningschefer, samt en arbetsgrupp har tagit fram ett förslag till program. Programmet har också kommunicerats med berörda bolag. Klimat- och energiprogrammet ska tillsammans med en Klimatanpassningsplan, som förväntas färdig 2015, i framtiden utgöra grunden till ett tematiskt tillägg i översiktsplanen. Programmet ska även, när väl politiskt antaget, skickas till EU som del av Borgmästaravtalet. Borgmästaravtalet är ett avtal där kommunen förbinder sig att gå längre än EU:s energipolitik i minskandet av koldioxid kommuner över hela Europa deltar i avtalet. För Kalmars del så innebär det möjligheter till samarbeten och ökar möjligheten till externfinansiering. Första steget i avtalet är att ta fram en åtgärdsplan, som i vårt fall tar sig formen av detta klimat- och energiprogram. Karin Nilsdotter strateg ekologisk hållbarhet Bilaga: Förslag till klimat- och energiprogram Kommunledningskontoret Kansli- Och Omvärldsenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Tel vx Fax Klicka här för att ange text. karin.nilsdotter@kalmar.se

2 KLIMAT- OCH ENERGIPROGRAM FÖR ETT FOSSILBRÄNSLEFRITT KALMAR Gäller fr. om XX XX XX Beslutad av kommunfullmäktige 1

3 MEDVERKANDE Lena Eckerberg, Energikontor Sydost Carolin Svensson, Kalmar Energi AB Layout har utförts av XX. PROJEKTORGANISATION Arbetet med klimat- och energiprogrammet har bedrivits i ett kommunövergripande uppdrag. I förekommande fall har även andra personer deltagit för särskild sakkunskap i olika delar. Beställare Kommunstyrelsen Styrgrupp Anna Karlsson, Kalmar Energi (VD) Annette Andersson, Serviceförvaltningen (förvaltningschef) Björn Strimfors, kommunledningskontoret (mark- och planeringschef) Ewa Jansson, samhällsbyggnadskontoret (miljöchef) Kenneth Condrup, kommunledningskontoret (kommundirektör) Per-Olof Johansson, samhällsbyggnadskontoret (förvaltningschef) Ulf Ohlsson, Kalmar Vatten (utredningschef) Referensgrupp Klimat- och energiprogrammet har remitterats till kommunens nämnder och styrelser, Energikontor Sydost, Regionförbundet i Kalmar län samt Länsstyrelsen i Kalmar län. En kommunalreferensgrupp har kontinueligt varit med i arbetet bestående av: Klara Persson, kommunledningskontoret (exploateringsingenjör) Elena Bäcklund, kommunledningskontoret (planeringsarkitekt) Emil Andréasson, samhällsbyggnadskontoret (arkitekt) Hanna Ohlsson, kommunledningskontoret (planeringsarkitekt Arbetsgrupp Karin Nilsdotter, kommunledningskontoret (strateg för Ekologisk hållbarhet) Jane Wågsäter, kommunledningskontoret (strateg för Ekologisk hållbarhet) Marie Jönsson, samhällsbyggnadskontoret (klimat-, energi-, och transportrådgivare) 2

4 INNEHÅLL Sammanfattning... 4 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Avgränsningar... 5 Kommunens möjligheter att påverka... 5 Mål och strategier för ett fossilbränslefritt Kalmar... 5 Fem strategiska områden för att nå Fossilbränslefri kommun Hållbart samhällsbyggande Hållbar konsumtion Hållbar energiproduktion och energianvändning Hållbara transporter Beteendepåverkan genom information och samverkan...10 Kommunala styrdokument...11 Nätverk och åtaganden...11 Information och genomförande...11 Uppföljning

5 Sammanfattning Klimatarbete består av både att hindra att klimatpåverkande ämnen släpps ut samt att lindra effekterna av de klimatförändringar som trotts allt sker och kommer att ske. I klimat- och energiprogrammet är utsläppsbegränsningen i fokus, det vill säga hindra. Kommunen har en viktig roll att spela inom klimat- och energiarbetet genom sina många ansvarsområden inom allt från fysiskplanering till upphandling och informationsspridning. Kalmar kommun har långtgående mål inom klimat- och energiområdet främst av dessa är att vara fossilbränslefri kommun Det grundar sig i att Kalmar, liksom samtliga kommuner i länet, har ställt sig bakom No Oil = Fossilbränslefri region Det här programmet anger vägen till att nå målet om Fossilbränslefri kommun 2030 och pekar ut fem strategiskt viktiga områden (utan inbördes ordning) som kommunen behöver fokusera på: 1) Hållbart samhällsbyggande 2) Hållbar konsumtion 3) Hållbar energiproduktion och energianvändning 4) Hållbara transporter 5) Beteendepåverkan genom information och samverkan Det är viktigt att analysera nuläget för att veta vilka utmaningar vi har framför oss i klimat- och energiarbetet. Därför delas programområdena in i vad vi vill uppnå, nuläget, hur uppföljning går till för att veta om vi är på rätt spår samt vad vi behöver göra ytterligare inom respektive område. Bakgrund Vi har bara ett jordklot och det måste vi vara rädda om. Det är därför viktigt att vi tar vårt ansvar gentemot jorden och kommande generationer genom att lämna minsta möjliga spår. Kalmar kommuns arbete med klimat- och energifrågor är av stor betydelse för en hållbar samhällsutveckling. Såväl Sverige och Europa som hela vår planet påverkas av den negativa klimatpåverkan som utsläppen av växthusgaser till atmosfären ger upphov till. Klimat- och energifrågan är därför med sin miljöpåverkan en av de största utmaningarna som världen och Kalmar kommun står inför. Kommunen som organisation måste i sitt arbete inspirera, uppmuntra och engagera företag och hushåll för att kommunen som geografiskt område ska få en positiv framtidsutveckling ur ett klimatperspektiv. Det finns en tydlig koppling till kommunikationer, sysselsättning och näringslivsutveckling. Syfte Klimat- och energiprogrammet ska ange vägen till att nå målet om Fossilbränslefri kommun Det är programmets huvudsyfte. Klimat- och energiprogrammet har flera delsyften: Kalmar kommun har under 2012 undertecknat Borgmästaravtalet vilket innebär att kommunen ska gå längre än EU:s mål när det gäller att minska koldioxidutsläppen fram till Programmet ska uppfylla kommunens åtagande enligt Borgmästaravtalet. 4

6 Kalmar kommun ska bidra till att nå de internationella, nationella, regionala och lokala miljömålen för begränsad klimatpåverkan och en god bebyggd miljö. Avgränsningar Klimatarbete består av både att hindra negativ klimatpåverkan och att lindra effekterna av ett förändrat klimat. I klimat- och energiprogrammet är utsläppsbegränsningen i fokus, det vill säga hindra. I kommunens kommande klimatanpassningsplan beskrivs lindra mer utförligt. I den årliga kommunala budgeten visar kommunen på hur vi ska uppnå Fossilbränslefri kommun Mer detaljerade mål och aktiviteter återfinns i varje förvaltnings och bolags verksamhetsplaner och budgetmål. Aktiviteterna sammanställs och redovisas årligen till kommunstyrelsen som utvärderar om mål och åtgärder motsvarar politiska målsättningar och handlingsprogram. Det här programmet har huvudfokus på att minska koldioxidutsläppen trots att det finns flera klimatpåverkande gaser såsom exempelvis metan och lustgas (dikväveoxid). Men åtgärder för att minska utsläpp av dessa gaser har inte lika stark koppling till energiområdet och ligger ofta längre från kommunens möjligheter till inflytande. Dessutom är det statistiska underlaget på kommunal nivå mer osäkert. Kommunens möjligheter att påverka Kommunen har en viktig roll att spela inom klimat- och energiarbetet genom sitt ansvar för fysisk planering, energiplanering, tillsyn samt drift av tekniska anläggningar. Kommunen har samtidigt goda möjligheter att påverka utvecklingen genom sitt ansvar för information, utbildning, tillsyn och rådgivning. Programmet är utformat efter kommunens egen möjlighet att förändra i den egna organisationen och genom att indirekt påverka andra aktörer. Kommunen kan agera utifrån sina roller som offentlig aktör, informatör, fastighetsägare, arbetsgivare eller som delägare till ett energibolag. Det är viktigt att ha en helhetssyn på energiplaneringen och ta hänsyn till miljöeffekterna i såväl lokalt, regionalt som globalt perspektiv. Kommunen är också en av de största enskilda upphandlarna av varor och tjänster och bör utnyttja sin konsumtionskraft till en upphandling som är hållbar både ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Mål och strategier för ett fossilbränslefritt Kalmar Kalmar kommun har långtgående mål inom klimat- och energiområdet, som sträcker sig längre än EU-mål och nationella mål. Då det nationella målet är att ha 50% fossilbränslefri energi 2020 så är Kalmar kommuns övergripande och långsiktiga mål fossilbränslefri kommun Det grundar sig i att Kalmar, liksom samtliga kommuner i länet, har ställt sig bakom No Oil = Fossilbränslefri region Fossilbränslefri region definition Då vi använder begreppet fossilbränslefri region menar vi att det inte ska ske något nettoutsläpp av fossil koldioxid från Kalmar läns gränser. År 2030 ska alltså nettoutsläppen av fossil koldioxid från all energianvändning, inklusive tranporter, vara noll. Exempelvis kan lokal produktion av förnybar energi såsom vindkraft och biogas kompensera för kvarvarande utsläpp från fossila energikällor inom exempelvis transporter. Export av förnybar energi utanför länets gränser kan också tillgodoräknas. Länets övriga elförbrukning anses ha samma sammansättning som den nordiska elmixen. 5

7 Nuläge Målet Fossilbränslefri kommun 2030 gäller för alla verksamheter inom kommunens geografiska gräns. Kommunen har alltså inte full rådighet över de åtgärder som behövs för att nå målet. Energibalansen, baserat på siffror från 2008, visar att kommunen har minskat koldioxidutsläppen med cirka ton från byggnader, utrustning/anläggningar och industri jämfört med När det gäller transporter har utsläppen istället ökat med cirka ton. Det innebär en total minskning med CO2-utsläpp med 19 % från 1990 till 2008, räknat per invånare. Sammantaget går det alltså åt rätt håll. Den stora utmaningen är transporter som väsentligt måste minska beroendet av fossila bränslen. Uppföljning Koldioxidutsläppen följs upp med hjälp av statistik från Statistiska centralbyrån (SCB). För närvarande kan inte statistiken brytas ned på kommunal nivå med tillräcklig tillförlitlighet. Utvecklingen för kommunen speglas dock av utvecklingen i länet. Tillsvidare använder vi därför länets mätningar för att följa utvecklingen i kommunen 1. Fem strategiska områden för att nå Fossilbränslefri kommun 2030 I detta avsnitt beskriver vi hur omställningen till ett fossilbränslefritt Kalmar ska ske; huvudsakligen genom fem strategiska områden (utan inbördes ordning) som tar oss i rätt riktning mot målet: Det är viktigt att analysera nuläget för att veta vilka utmaningar vi har framför oss i klimat- och energiarbetet. Därför delas programområdena in i vad vi vill uppnå, nuläget, hur uppföljning går till för att veta om vi är på rätt spår samt vad vi behöver göra ytterligare inom respektive område. 1. Hållbart samhällsbyggande Det här vill Kalmar kommun För ett hållbart samhällsbyggande behöver vi ta hänsyn till många olika intressen ekologiska, ekonomiska, politiska och sociala. Här belyser vi främst de ekologiska aspekter som har koppling till klimatpåverkan. Översikts- och detaljplaner utgör en viktig funktion vad det gäller energianvändning t.ex. gällande lokalisering av ny bebyggelse och hur den placeras i terrängen, vilka möjligheter för kollektivtrafik som skapas och vilka uppvärmningssystem som kan användas. I Kalmar planeras många byggprojekt, både i kommunal och privat regi och det är viktigt att det som byggs nytt följer kretsloppsprinciper och utformas på ett klimatsmart sätt. Helhetsperspektiv är viktigt för att lösa behov av avfallshantering, vattenrening, transporter, energiförsörjning etcetera i samhället. Vi ska bygga en tätare stad där avstånden mellan målpunkter såsom skola, butiker, hem, arbetsplats och fritidsaktiviteter minskar och där även grönstrukturen är stark och varierande. De nya kunskaper om klimathot och översvämningsrisk som har framkommit under senare år gör att kommunens klimatanpassningsarbete blir avgörande för att möjliggöra en fortsatt vattennära byggelse. 1 Referens: 6

8 Kommunen som organisation Kommunen har planmonopol och är således med och bestämmer vad som får byggas var och på vilket sätt. Vid om- och nybyggnation i kommunens egna fastigheter ska hög energiprestanda eftersträvas liksom medvetna materialval. Nuläge Ett gediget arbete är gjort för att beskriva hur ett hållbart Kalmar ser ut i Vision 2020 och i Översiktsplanen. Men det är oklart var vi står idag i förhållande till visionen. Kommunen ställer energikrav i samband med upphandling av om- och nybyggnation som är strängare än Boverkets byggregler. I övrigt finns inga generella riktlinjer som gäller vid byggnation på kommunalägd mark. Uppföljning Se strategiområden inom energi och transporter. Fortsatt arbete Klimatanpassningsarbetet måste tidigt in i den fysiska planeringsprocessen. Det behöver tas fram ett generellt hållbarhetsprogram där det ställs tydliga miljökrav i samband med att kommunen själva bygger eller när det byggs på kommunal mark. 2. Hållbar konsumtion Det här vill Kalmar kommun Konsumtionen av varor och tjänster påverkar miljön från vaggan till graven. Utsläpp som sker utanför kommunens gränser som en följd av vår konsumtion är inte inräknade i definitionen för Fossilbränslefri kommun. Därför är det viktigt att vi alla väljer med omsorg de varor vi konsumerar i och med att vi den vägen kan påverka utbudet och möjligheterna för morgondagens generationer i en positiv, hållbar riktning. Kalmar kommun ska ta ett socialt och etiskt ansvar för hur verksamheten bedrivs och hur vi samspelar med omvärlden. Det är viktigt att vi arbetar tillsammans med våra leverantörer, myndigheter och organisationer. Genom medvetna val kan vår regionala marknad stärkas och den lokala självförsörjningsgraden av varor och tjänster öka. När det gäller konsumtionens baksida, nämligen det avfall som alla varor och produktion skapar, är det viktigt med ett kretsloppsperspektiv. Vi ska i första hand förebygga avfallets uppkomst men också se till att avfallet kan återanvändas och återvinnas i högre utsträckning. Kommunen som organisation Vi handlar upp varor och tjänster för mycket stora belopp varje år och kan med en mer klimatsmart upphandling minska våra utsläpp. Det gäller allt från energieffektivt byggande till energieffektiva och fossilbränslefria varuleveranser. Vi ska vara ett föredöme i vår roll som arbetsgivare. Kalmar kommun ska vara en aktiv och medveten beställare av varor och tjänster. Vi ska öka vår kunskap om och skapa bättre rutiner för hur vi tar större socialt och etiskt ansvar i vår verksamhet. Vi ska öka användningen av ekologiska, etiskt godtagbara och närproducerade varor i den egna verksamheten. Mat har stor klimatpåverkan och i vår egen verksamhet har vi möjlighet att påverka vilken mat som köps in, hur maten tillagas och arbeta med beteendepåverkan för att minska matsvinnet. Nuläge Kalmar är idag en Fairtrade City, vi har anslutit oss till FN:s Global Compact och ställer omfattande krav i samband med upphandling och inköp. Andelen ekologisk och/eller närproducerad mat var 45 % år 2012 vilket är en stor ökning jämfört med målet 25 % Genom delade upphandlingar där mindre enheter 7

9 upphandlas, fördelat över tid, har vi förbättrat de lokala producenternas möjligheter att delta. Arbetet med att ta fram en handlingsplan för samverkan mellan näringsidkare och kommunen har inletts. Enstaka stickprov på att leverantörer följer våra krav på upphandling och inköp är gjorda. Byggnationen av en ny sorteringsanläggning för matavfall har inletts och anläggningen planeras stå klar till insamlingsstarten Matavfallet ska producera biogas vilket ökar energiutnyttjandet från avfallet. Uppföljning Följer upp andelen ekologisk/närproducerad mat genom vår upphandlings organisation. Saknar systematisk uppföljning av att leverantörer följer våra krav. Fortsatt arbete Fortsätta arbetet med att inrätta en samlastningscentral i Kalmar för att underlätta producenternas möjligheter att leverera på ett effektivt sätt och minska våra transporter. Fortsätta arbetet med samverkan mellan näringsidkare och kommunen. Vi behöver införa system för uppföljning av att leverantörer följer våra krav. 3. Hållbar energiproduktion och energianvändning Det här vill Kalmar kommun En kommun kan på flera sätt styra energianvändning och energitillförsel. Ju mindre energi en bostad förbrukar desto bättre är det för både miljön och plånboken vilket gör energieffektivisering till ett viktigt arbetsområde. Omställning behöver göras till större andel förnybara energikällor, t.ex. fjärrvärme. Det är också viktigt att trygga en säker och tillräcklig energitillförsel. Helhetsperspektiv behövs för stadsintegrerade nät för exempelvis fjärrvärme, kyla och markvärme. Beteendepåverkan inom energianvändning är nästa steg efter att vi har fokuserat på mer tekniska energieffektiviseringsåtgärder. Kommunen som organisation Som fastighetsägare av stora fastighetsbestånd har vi stor påverkansmöjlighet på dels tekniska åtgärder inom ventilation, isolering, underhåll, uppvärmning, belysning etcetera. Samt mer mjuka insatser riktat mot beteendepåverkan där vi själva är hyresgäster. Kalmar kommun följer noga teknikutvecklingen. En stor del av kommunens egen elkonsumtion kan produceras förnyelsebart. Vi ska ersätta fossil energi för uppvärmning av kommunala byggnader/fastigheter med förnybar energi. Nuläge Huvuddelen av våra utsläpp av växthusgaser i Kalmar, och därmed klimatpåverkan, kommer från energiproduktion av el och värme samt våra transporter. Koldioxidutsläppen kommer till knappt hälften från energisektorn och till drygt hälften från bränslen för transporter. Länet drivs till 65 % av förnyelsebar energi en av de högsta siffrorna i världen. Fjärrvärmen baseras i huvudsak på förbränning av biobränslen och en marginell del fossilolja. Moskogens nya kraftvärmeverk har bidragit till ökad lokal förnybar elproduktion i Kalmar. Kraftvärmeverket står också för en tredjedel av Kalmars elförsörjning. Det finns goda möjligheter att öka den lokala elproduktionen ytterligare genom att öka fjärrvärmeunderlaget. I lagen om kommunal energiplanering anges att det i varje kommun ska finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Lagstiftningens utgångspunkt är att energiplanen ska behandla alla energifrågor inom kommunens geografiska område. Kalmar kommuns förra energiplan upprättades

10 Förutsättningarna för den lokala energipolitiken har sedan dess förändrats så mycket att energiplanen sedan länge inte kan uppfattas som aktuell. Vi bedriver ett av Sveriges största energieffektiviseringsprojekt i kommunens egna fastigheter. Det finns stor potential att genom framförallt underhållsåtgärder minska energiförbrukningen mellan %. Uppföljning Energimätningar görs den Energibalans som Regionförbundet tar fram. Fortsatt arbete För att uppfylla Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) behöver en uppdaterad energiplan tas fram i samarbete med Kalmar Energi. Fortsätta arbetet med att effektivisera energianvändningen i kommunala byggnader/fastigheter. Fokusera på beteendepåverkan hos framförallt egen personal som är hyresgäster i kommunalägda fastigheter. 4. Hållbara transporter Det här vill Kalmar kommun Den bästa resan för miljön är den som inte görs. När det gäller transporter är det viktigt att dels minska biltrafiken och dels att ersätta de fossila bränslena med förnybara bränslen. I Kalmar ska vi utveckla transportsystem som är långsiktigt hållbara, snabba, miljövänliga och effektiva. Vi ska hitta former för en samexistens mellan trafikslagen där vart och ett fyller sin uppgift på sin plats. I regional samverkan ska vi åstadkomma hållbara transporter och en samhällsplanering som ger god tillgänglighet och minskat transportbehov. Den planerade samlastningscentralen i Kalmar ska minska den tunga motortrafiken i stadens centrala delar och öka framkomligheten för cykel- och gångtrafikanter. Vi deltar i regionalt samarbete för att öka biogasproduktionen och för att utveckla nätet av tankställen. Kommunen som organisation Som arbetsgivare till mer än 5000 anställda har vi stor påverkansmöjlighet på de resor som görs i tjänsten men vi har också ett ansvar att genom uppmuntran och stimulerande åtgärder påverka arbetspendlingen i rätt riktning. Kalmar kommun har en stor fordonspark och här finns också goda möjligheter att styra vilka fordon som köps in samt vilket bränsle som används. Upphandling är ett viktigt instrument för att ställa relevanta krav. Vår rese- och transportpolicy är ett viktigt dokument för att styra mot att vi planerar våra resor, så att de sker så trafiksäkert, kostnadseffektivt och miljöanpassat som möjligt samt får en hög nyttjandegrad av kommunens fordon. Nuläge Transportsektorn står för cirka 40 % av den totala energianvändningen i kommunen och för cirka hälften av de fossila koldioxidutsläppen. En resvaneundersökning genomfördes på kommunnivå år 2012 och visar att 59 % av alla resor görs med bil, 6 % med kollektivtrafik (inklusive tåg) och 20 % av resorna görs med cykel. Detta gör Kalmar bäst i undersökningen vad det gäller andel resor gjorda med cykel. Det finns en nationell trend för ökad cykeltrafik vilket också märks i Kalmar. Kalmar Cykelstad har haft en stor inverkan och starkt bidragit till att cyklingen har ökat. Vad det gäller biltransporter så försöker kommunen stimulera ny teknik. T.ex. har man snart en kommersiell elbilspool. Från och med januari 2012 så är Landstinget ny huvudman för Kalmar Länstrafik (KLT) vilket begränsar vår påverkansmöjlighet på kollektivtrafiken. 9

11 2010 gjordes en omfattande analys av kommunanställdas resor till och från arbetet samt inom tjänsten gjordes en genomlysning av fordonsparken. Det ger oss en god bild av var vi har störst potential att minska koldioxidutsläppen. 80 % av utsläppen från resor sker till och från arbetet. Uppföljning Resvaneundersökning, transportslagsmätningar och olika kundmätningar. Fortsatt arbete Transportfrågan kräver samverkan över länsgränserna och en dialog med trafikhuvudmän (kollektivtrafik, landsting, kommuner, myndigheter, med flera). Utvecklingen av kollektivtrafiken inom regionen är ett avgörande område för att vi ska kunna nå våra utsläppsmål. Fortsätta arbetet med att ta fram ett transportprogram som täcker samtliga transportslag inom hela det geografiska området och stakar ut vägen för hur vi ska uppnå visionen i översiktsplanen. Fortsätta arbetet med Kalmar Cykelstad. För transporter och resor i den kommunala organisationen behövs en mix av stimulansåtgärder som främjar samåkning, cyklande och kollektivtrafiken. Dessutom kommer ett långsiktigt attityd- och beteendearbete att behövas, med särskilt fokus på arbetspendling. Kommunens rese- och transportpolicy är i stort behov av att utvärderas och revideras. Genom virtuella möten och distansarbete kan en del resor undvikas helt. 5. Beteendepåverkan genom information och samverkan Det här vill Kalmar kommun Kalmar kommun är väl medveten om att information och samverkan är viktigt för att åstadkomma en bestående positiv förändring på klimat och miljö. Att vara ett gott exempel och sprida erfarenheterna både lokalt och internationellt är en viktig del av Kalmars klimat- och energiprogram som även stärker det interna arbetet. Att få människor att ändra beteende är mycket svårt om det innebär ekonomisk uppoffring eller ändrad livsstil. Därför ska man se till att omställningen är så bekväm som möjligt och lyfta fram ekonomiska fördelar samt att det kan vara del av en attraktiv livsstil. Strategin är att göra det enkelt att leva ett liv utan fossila bränslen, till exempel billig och bekväm fjärrvärme, attraktiv kollektivtrafik och tillgång på ekologiska och närproducerade varor. Engagera fler i omställningen till en mer hållbar energianvändning. Öka samverkan mellan olika aktörer. Kommunen som organisation Kommunanställda har stor möjlighet att påverka attityder och beteenden i sitt arbete inom till exempel förskola och skola, där tidiga miljövärderingar hos barnen och ungdomarna skapar goda framtida vanor och kan även påverka hur barnens närstående agerar. Inom äldreomsorgen kan personalen hjälpa brukarna att vara mer miljömedvetna i sina dagliga rutiner genom att exempelvis källsortera sitt avfall, släcka lampor samt handla miljömärkta varor. Kommunens miljöhandläggare och klimat-, energi- och transportrådgivare påverkar också kommuninvånarnas beteende genom rådgivning och tillsynsarbete. Kommunen har också ett informationsuppdrag om förändringar i det kommunala arbetet till exempel om byggandet av nytt fjärrvärmeverk eller hur gång- och cykelbanor snöröjs. Det ger kommunen ett bra tillfälle att ta upp klimat- och energifrågor i ett naturligt sammanhang. 10

12 Nuläge Kalmar kommun har lång erfarenhet av att arbeta med olika typer av projekt som ska engagera till förändrade attityder och beteende. Kalmar ligger i framkant vad det gäller just beteendeförändring inom klimatområdet. Det mest kända projektet är Klimatpiloterna som fick riksintresse. Därefter följde en bredare kampanj vid namn Klimatlöfteskampanjen och sedan Hållbart liv hemma som var ett initiativ från IKEA och WWF som kontaktade Kalmar kommun just för vår erfarenhet av liknande kampanjer. Uppföljning Svårt att mäta beteendeförändring och dess orsaker. Följer till viss del upp antalet informations- och rådgivningstillfällen samt antal deltagare men effekten av dem är svårare att mäta. Det här behöver vi göra Kommunikationsstrategen ska göra en översyn på hur Kalmar kommun marknadsför sig generellt och där ska även marknadsföring och kommunikation av klimat- och energifrågor integreras. Erbjuda alla anställda en grundläggande miljöutbildning för att höja kunskapsnivån. Fortsätta att arbeta med beteendepåverkan och samarbeta med andra aktörer som vill förmedla klimat- och energikunskap. Detta bör göras på ett mer systematiskt sätt där en plan tas fram på vilka områden man ska fokusera på samt vilka målgrupper. Kommunala styrdokument Det finns flera kommunala styrdokument och underlag som klimat- och energiprogrammet har koppling till, exempelvis: - Budgetmål - Energieffektiviseringsstrategi - Energiplan - Fördjupad översiktsplan - Klimatanpassningsplan - Transportprogram - Vindkraftsplan - Vision Översiktsplan Nätverk och åtaganden Att delta i nätverk är ofta förknippat med någon form av förbindelse där man delar en gemensam vision eller målsättning. Kalmar kommun är med i flera nätverk inom klimat- och energiområdet, exempelvis: - Klimatkommissionen - Borgmästaravtalet Covenant of Mayors - Union of Baltic Cities (UBC) Information och genomförande För att tydligt omsätta programmet i successiva handlingar ska vi framförallt använda vårt ordinarie styrsystem, det vill säga vårt målarbete. 11

13 Uppföljning För att klimat- och energiprogramet ska kunna fungera långsiktigt behöver den vara aktuell. Eftersom programmet bygger på politiska mål ska den uppdateras senast våren 2015 i samband med budgetarbetet. Därutöver bör kommunen vid varje mandatperiod pröva att programmet är aktuellt och revideras vid behov. 12

14 Bilaga 1 Energisituationen i Kalmar Sammanställningen över energiproduktion och energianvändning i den geografiska kommunen grundar sig på SCB:s energistatistik och har sammanställts i en energibalans 2008 för Kalmar kommun. Då statistiken blir tillgänglig först efter ett par år så visar uppgifterna från 2008 varken effekter av senare tids konjunktursvängningar eller vilket genomslag de senaste årens klimatdebatt har fått på energianvändningen. En korrekt redovisning av energiproduktion och energianvändning i Kalmar blir omfattande men en sammanfattning från Energibalansen 2008 görs i denna bilaga. Energitillförsel Med energitillförsel menas de energikällor, exempelvis råolja och biomassa från skogen, som tillförs energisystemet inom Kalmar kommuns gränser för vidare omvandling till olika energibärare, exempelvis el och fjärrvärme. Den slutliga energitillförseln till Kalmar uppgick 2008 till GWh. 41 % av energitillförseln kommer från förnyelsebara källor (cirka 967 GWh från fossila bränslen, cirka 520 GWh kom från förnyelsebara bränslen och 646 GWh var elenergi). Den totala energitillförseln har varit relativt konstant över åren, men en viss omsvängning till en högre andel förnyelsebar energi kan utläsas. Tabell 1. Energitillförsel i Kalmar Energiproduktion Fjärrvärme Fjärrvärmenätet är väl utbyggt i Kalmar och har goda möjligheter att ansluta både befintliga och nya byggnader där uppvärmningsalternativen är eller har varit exempelvis direktverkande el, olja eller värmepumpar. Fjärrvärmen baseras i huvudsak på förbränning av biobränslen och en marginell del fossilolja,. Dessutom finns fjärrvärmecentralen Draken som årligen producerar totalt cirka 60 GWh värme. Idag används Draken framförallt under två sommarmånader då Moskogen står stilla men även som spetskraft under kalla vinterdagar samt som reservanläggning producerades 376 GWh fjärrvärme. Elproduktion 2010 invigdes Moskogens kraftvärmeverk vilket har bidragit till ökad lokal förnybar elproduktion i Kalmar. Kraftvärmeverket står också för en tredjedel av Kalmars elförsörjning producerades 132 GWh el i huvudsak från förnybara bränslen. Det finns goda möjligheter att öka den lokala elproduktionen ytterligare genom att öka fjärrvärmeunderlaget. 13

15 Övrig förnybar energiproduktion Vindkraft I dagsläget finns ca 25 MW installerad effekt vindkraft i kommunen (fem vindkraftverk á 1,8 MW i Vassmolösa, beräknad årsproduktion 25 GWh?, två 2,5 MW i Mortorp, beräknad årsproduktion 13 GWh samt fem á 2 MW i Rockneby, beräknad årsproduktion från dessa är 30 GWh). Dessutom några mindre gårdsverk; Nöbble gård, 0,8 MW, Elverslösa 17:1, Jan Hagenbjörk, 150 kw. Dessa två kraftverk tillsammans levererar uppskattningsvis 2000 MWh/år. Sammanlagt ca 70 GWh och fler vindkraftverk är under uppbyggnad. Målet i vindkraftsplanen är att minst 30 % av den totala elkonsumtionen i kommunen ska ersättas med el från vindkraft (= 225 GWh) till Biobränsle De större biobränslepannorna i Kalmar kommun är kartlagda (Energikontor Sydost). Förutom de mindre biobränslepannorna som återfinns bland annat i hushållssektorn finns det cirka 10 större biobränslepannor, bland annat närvärme i Läckeby, Rockneby, Påryd och Smedby. Total energiproduktion är beräknad till cirka 250 GWh/år. Biogas Idag finns en biogasanläggning i Kalmar kommun vid Tegelviken i södra delen av Kalmar. Biogasanläggningen drivs sedan 1 januari 2008 av Kalmar Biogas AB. Anläggningen har vissa år producerat cirka 3 miljoner m3, vilket motsvarar cirka 18 GWh energi. De senaste åren har dock produktionen upgått till ca 14 GWh på grund av stora produktionsstörningar. Kalmar Biogas AB har stått för fordonsgasproduktionen och E.ON har sedan sålt den vidare till kunderna. I februari 2013 köptes Kalmar Biogas upp av Famax AB. Famax AB planerar även att producera biogas i en ny anläggning, beräknad årsproduktion 23 GWh. Energianvändning Elenergi är en energiform med hög kvalitet och som lämpar sig bra för till exempel belysning och industriprocesser. Värme är en energiform av mycket låg kvalitet därför kan uppvärmning av bostäder, lokaler och tappvarmvatten med fördel göras med energi med en lägre primärenergifaktor till exempel fjärrvärme. Den slutliga energianvändningen är beräknad till 2014 GWh. Transportsektorn är den största energianvändaren i kommunen (38%). Nästa stora energianvändare är hushållen (23%). Industrin är den tredje samhällssektorn som står för en stor andel (11%) av energianvändningen i Kalmar kommun. 14

16 Tabell 2. Energianvändning i Kalmar Koldioxidutsläpp från energianvändningen Huvuddelen av våra utsläpp av växthusgaser i Kalmar, och därmed klimatpåverkan, kommer från energiproduktion av el och värme samt våra transporter. Koldioxidutsläppen kommer till knappt hälften från energisektorn och till drygt hälften från bränslen för transporter. Detta sett till officiell statistik, som inte ger någon korrekt bild nedbruten på lokal nivå men ändå ger en uppfattning om storleksordning. Den totala energitillförseln i Kalmar kommun generade cirka ton koldioxid under 2008, det motsvarar 4,2 ton per invånare. Koldioxidutsläppen har minskat från 5,2 per invånare 1990 trots att energitillförseln ökat från 1932 GWh (1990) till 2134 GWh (2008). Minskningen av koldioxidutsläppen beror främst på utfasning av eldningsolja i hushåll, offentlig verksamhet samt industri. När det gäller fordonsbränsle har bensinanvändningen minskat något sedan 1990, och sedan 2004 är bensinen inblandad med cirka 5 % etanol. Dieselanvändningen har å andra sidan ökat kraftigt. Förbrukningen av eldningsolja till uppvärmning har minskat kraftigt över åren och det schablonberäknade energitillskottet via värmepumpar har ökat påtagligt. 15

Klimat- och energiprogram för ett fossilbränslefritt Kalmar

Klimat- och energiprogram för ett fossilbränslefritt Kalmar Klimat- och energiprogram för ett fossilbränslefritt Kalmar Gäller fr. om 131203 Beslutad av kommunstyrelsen MEDVERKANDE Lena Eckerberg, Energikontor Sydost Carolin Svensson, Kalmar Energi AB Layout har

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07 Detta är en populärversion av den första kombinerade energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun.

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

Klimatkontrakt för Hyllie

Klimatkontrakt för Hyllie Klimatkontrakt för Hyllie Undertecknat den 17 februari 2011 Ill: David Wiberg Bakgrund I slutet av 2009 antog Malmö stad Miljöprogram för 2009-2020 samt Energistrategi Malmö. Miljöprogrammets ambition

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

Klimat- bokslut 2010

Klimat- bokslut 2010 K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret

Läs mer

Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan

Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNING 2011 Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan Fysisk planering för minskad klimatpåverkan 1 Förord Detta är den tredje enkäten från SKL om kommunernas arbete

Läs mer

Sammanfattande beskrivning. Bakgrund och omvärld. Projektnamn: Förstudie biogas Mönsterås. Programområde: Småland och Öarna. Ärende ID: 20200079

Sammanfattande beskrivning. Bakgrund och omvärld. Projektnamn: Förstudie biogas Mönsterås. Programområde: Småland och Öarna. Ärende ID: 20200079 Projektnamn: Förstudie biogas Mönsterås Programområde: Småland och Öarna Ärende ID: 20200079 Sammanfattande beskrivning Förstudieprojektet kommer att utröna om förutsättningarna finns att bygga en lokal

Läs mer

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 2006-09-09 Socialdemokraterna Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 11 steg för ett grönare Sverige Gröna Folkhemmet har blivit ett samlingsnamn för visionen om ett modernt högteknologiskt

Läs mer

Efter Köpenhamn förutsättningar för lokalt klimatarbete. Exempel från Helsingborg - Sveriges bästa miljökommun. ordförande, Miljönämnden

Efter Köpenhamn förutsättningar för lokalt klimatarbete. Exempel från Helsingborg - Sveriges bästa miljökommun. ordförande, Miljönämnden Efter Köpenhamn förutsättningar för lokalt klimatarbete Exempel från Helsingborg - Sveriges bästa miljökommun Lars Thunberg Lars Thunberg ordförande, Miljönämnden Helsingborg - unika förutsättningar Fantastiskt

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

Utvärdering och fortsatta nivåer för klimatkompensation av samhällsbetalda resor i Kalmar kommun

Utvärdering och fortsatta nivåer för klimatkompensation av samhällsbetalda resor i Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Karin Löfström 2016-04-25 KS 2013/0660 50165 Kommunfullmäktige Utvärdering och fortsatta nivåer för klimatkompensation av samhällsbetalda resor i Kalmar

Läs mer

Miljöpolicy Det innebär att:

Miljöpolicy Det innebär att: Miljöpolicy Det innebär att: Bidra till att förverkliga de nationella miljömålen. Målmedvetet arbeta för att vara en förebild som nyskapande och pådrivande i miljöarbetet. Låta hållbarhetsperspektivet

Läs mer

Klimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537)

Klimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537) s svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537) Sammanfattning av s synpunkter instämmer i att omfattande åtgärder och omställningar

Läs mer

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling

Läs mer

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun Biogas som drivmedel Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun fastställd av Kommunstyrelsen 26 februari 2009 Regional strategi för införande av biogas på Gotland

Läs mer

6. Energiomställning i det gotländska samhället

6. Energiomställning i det gotländska samhället 6. Energiomställning i det gotländska samhället Målet med att uppnå en energisituation till år 2025, där förnybar energi i den lokala produktionen av el, värme och drivmedel motsvarar 100 % av energibehovet,

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

begränsad klimatpåverkan

begränsad klimatpåverkan begränsad klimatpåverkan Växthuseffekten innebär att växthusgaser som koldioxid, metan och vattenånga, men även ozon och lustgas, hindrar värmestrålning från att lämna jorden. Växthuseffekten håller jordens

Läs mer

Borgmästaravtalet (CoM) Göran Gustavsson

Borgmästaravtalet (CoM) Göran Gustavsson Borgmästaravtalet (CoM) Göran Gustavsson Vad är Borgmästaravtalet? Borgmästaravtalet är ett formellt åtagande att gå längre än EU:s mål 20-20-20 om att minska utsläppen av växthusgaser. EU:s energi- och

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

Energistrategi. Älvkarleby kommun

Energistrategi. Älvkarleby kommun Energistrategi Älvkarleby kommun Innehåll Energistrategi... 0 Inledning... 2 Syfte... 3 Fokusområden... 3 Mål... 3 Handlingsplan... 4 Kommunens personbilar ska år 2020 bestå av enbart miljöklassade bilar...

Läs mer

Energigaser bra för både jobb och miljö

Energigaser bra för både jobb och miljö Energigaser bra för både jobb och miljö Energitillförsel Sverige 2008 (612 TWh) 2 Biobränslen 183 123 Vattenkraft Naturgas 68 Olja Kol Värmepumpar Kärnkraft Vindkraft 5 27 194 10 Energitillförsel i Sverige

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Projektet Nytt program för energi och klimat i Örebro län Samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Örebro län och Energikontoret,

Läs mer

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. RAPPORT/kortversion Juli 2010 Stor potential för biogas i jordbruket Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. 2 Stor potential för jordbruken

Läs mer

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan Bilaga 11 1(8) Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan När en plan eller ett program upprättas, vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska enligt miljöbalken (1998:808)

Läs mer

Veidekke. TellHus. klimatsmart boende

Veidekke. TellHus. klimatsmart boende Veidekke TellHus klimatsmart boende Det ligger i luften Vi som står bakom Koldioxid syns inte, men den märks. De senaste 100 åren har koldioxidutsläppen ökat med 30 procent. Enligt FN:s klimatpanel måste

Läs mer

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020 AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA Lunds kommun 2016-2020 FÖRORD... 3 AVFALLSPLANERING ÄR ETT GEMENSAMT ARBETE... 4 AVFALLSPLANENS FOKUSOMRÅDEN OCH MÅL TILL ÅR 2020... 5 FOKUSOMRÅDE 1 HÅLLBAR KONSUMTION FÖR MINSKADE

Läs mer

KLIMATSTRATEGI 2005. Antagen av kommunstyrelsen 2005-10-25 Diarienummer 525/05

KLIMATSTRATEGI 2005. Antagen av kommunstyrelsen 2005-10-25 Diarienummer 525/05 KLIMATSTRATEGI 25 Antagen av kommunstyrelsen 25-1-25 Diarienummer 525/5 1 Innehåll Laholms klimatstrategi 3 Vad innehåller strategin? 3 Övergripande mål 4 Delmål och åtgärder 4 Energi 4 Transporter 4 Avfall

Läs mer

Stockholm, en världsledande miljöstad med långsiktigt hållbar samhällsutveckling

Stockholm, en världsledande miljöstad med långsiktigt hållbar samhällsutveckling Motion till Moderata Samlingspartiets i Stockholms Stad Förbundsstämma 2009 angående Stockholm, en världsledande miljöstad med långsiktigt hållbar samhällsutveckling Hotet om klimatförändringarna är en

Läs mer

Miljöprogram 2010-2013

Miljöprogram 2010-2013 Miljöprogram 2010-2013 Inledning Drivkraften i landstingets miljöarbete är att bidra till att skapa en god livsmiljö för nuvarande och kommande generationer. Detta ligger i linje med landstingets vision

Läs mer

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-11 Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Kommundirektör Diarienummer: 13KS231 Program

Läs mer

Styrdokument. Energiplan. Ej kategoriserade styrdokument. Antagen av kommunfullmäktige 1994-06-20, 91. Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31

Styrdokument. Energiplan. Ej kategoriserade styrdokument. Antagen av kommunfullmäktige 1994-06-20, 91. Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31 Styrdokument Energiplan Ej kategoriserade styrdokument Antagen av kommunfullmäktige 1994-06-20, 91 Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31 ENERGIPLAN Styrdokument - Ej kategoriserade Datum 1994-06-20 2 (3)

Läs mer

Policy för hållbar utveckling och mat

Policy för hållbar utveckling och mat Policy för hållbar utveckling och mat Bakgrund och syfte Bakgrund - Matens betydelse - mer än ett mål mat i Malmö I Malmö stad är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla,

Läs mer

TILLSAMMANS FÖR ETT KLIMATSMART VÄSTRA GÖTALAND

TILLSAMMANS FÖR ETT KLIMATSMART VÄSTRA GÖTALAND TILLSAMMANS FÖR ETT KLIMATSMART VÄSTRA GÖTALAND Klimatstrategi Västra Götaland Hittills undertecknad av 67 aktörer Målsättning: 2030 är den västsvenska ekonomin inte längre beroende av fossil energi och

Läs mer

HÅLLBAR TILLVÄXT. Miljöarbete i Uddevalla kommun

HÅLLBAR TILLVÄXT. Miljöarbete i Uddevalla kommun HÅLLBAR TILLVÄXT Miljöarbete i Uddevalla kommun Visste du? Uddevalla kommun är sedan 2010 diplomerad Fairtrade City. Detta betyder bland annat att vi engagerar oss för etisk konsumtion och lever upp till

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö SUNDSVAL LS KOMMUN Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö Boende Makt Avfall Transporter Natur Produktion Hälsa Energi Kunskap Konsumtion Vägvisare för miljö och utveckling för de kommande 25 åren.

Läs mer

NYNÄSHAMN. - presentation om kommunens miljöarbete

NYNÄSHAMN. - presentation om kommunens miljöarbete NYNÄSHAMN - presentation om kommunens miljöarbete 1 2 Skärgårdskommun nära storstad 26 500 invånare 30 minuter till Globen Havshorisonten ses från fastlandet Stadskärna Landsbygd 100 mil kust 1852 öar

Läs mer

Biogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan 2016-04-01

Biogasstrategi  Uppföljning av mål och handlingsplan 2016-04-01 Biogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan 2016-04-01-1 - MÅL ANVÄNDNING Biogasproduktionen ska i första hand användas som fordonsgas. År 2020 ska 80 GWh/år lokalt producerad fordonsgas säljas.

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Bilaga 16. Branschgemensamt miljöprogram

Bilaga 16. Branschgemensamt miljöprogram Bilaga 16. Branschgemensamt miljöprogram AVTALSPROCESSEN Beslutad av branschorganisationerna Juni 010 Innehåll 1 Inledning... 4 Struktur... 5 Kollektivtrafikens miljöpåverkan... 6 4 Miljöpolicy... 8 5

Läs mer

Vad är miljönärvänlig-märkningen och vad betyder den? Vem kan få märkningen?

Vad är miljönärvänlig-märkningen och vad betyder den? Vem kan få märkningen? Q&A Vad är miljönärvänlig-märkningen och vad betyder den? Märkningen Miljönär-vänlig har tagits fram av Avfall Sverige och används av kommunerna för att inspirera till en hållbar konsumtion. Miljönär-vänlig

Läs mer

STRATEGISKT PROGRAM FÖR HAMMARÖ KOMMUN

STRATEGISKT PROGRAM FÖR HAMMARÖ KOMMUN STRATEGISKT PROGRAM FÖR HAMMARÖ KOMMUN BOENDE Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-21 Vision Hammarö 2030 antogs enhälligt av kommunfullmäktige i juni 2013. Ett strategiskt program som anger riktningen

Läs mer

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet s synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet Sammanfattning av synpunkter s medlemmar arbetar strategiskt för att minska klimatpåverkan från transporter med ambitiösa

Läs mer

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik CYKELSTRATEGI 1(8) 2001-03-21 Strategi och handlingsplan för cykeltrafik Godkänd av kommunstyrelsen 01-03-21 Vision I Kristianstad kommun är cykeln det naturliga transportmedlet att använda vid korta resor

Läs mer

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Strategi Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad:

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Vårt datum 2007-05-30 Vår referens Leif Lundin Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Innehållsförteckning 1 Mål och förutsättningar...2 1 Mål och förutsättningar...2 2 Organisation...2 2.1 Inledning...2

Läs mer

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84)

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Datum Diarienummer Registraturen 2014-05-16 1.3.1-2014-00659 Näringsdepartementet Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Tillväxtverket arbetar för att stärka

Läs mer

Helsingborg - unika förutsättningar

Helsingborg - unika förutsättningar Biogas en framgångsfaktor i Sveriges bästa miljökommun Bästa miljökommun Miljöaktuellt 2009 Lars Thunberg Ordförande Miljönämnden och i Sveriges Ekokommuner Biogasutbildning i Kalmar län 21 januari 2010

Läs mer

Gemensam handlingsplan 2013

Gemensam handlingsplan 2013 handlingsplan 2013 Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Organisation och ansvarsområden... 6 3.1. Kontaktmannagruppen...

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN. Energieffektiviseringsstrategi 2011-2020

SAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN. Energieffektiviseringsstrategi 2011-2020 SAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN Energieffektiviseringsstrategi 2011-2020 Innehåll 1 Vision och mål 5 1.1 Mål... 5 1.2 Delmål... 5 2 Handlingsplan 6 2.1 Energiprocessen... 6 2.2 Förordning om energieffektiva

Läs mer

Energiplan. Foto: Roger Stenström

Energiplan. Foto: Roger Stenström Energiplan Foto: Roger Stenström för Uddevalla kommun 2014-2018 1 Förord Uddevalla kommuns vision är Liv, Lust och Läge blir Livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän. Liv står för DET GODA LIVET och innebär

Läs mer

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen 2 (20) 3 (20) Innehåll 1. SÖRAB-REGIONEN... 5 1.1. Administrativa uppgifter... 5 1.2. SÖRAB-regionens befolkning och struktur... 5 1.3. Avfall som SÖRAB-regionen

Läs mer

Sortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan

Sortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan Sortera ännu mera? Förslag till nya delmål för den gemensamma avfallsplanen för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och

Läs mer

Remissvar - Klimat- och energiprogram för Kalmar kommun

Remissvar - Klimat- och energiprogram för Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Clas Wolke 2015-10-08 BUN 2015/0868 0480-45 30 19 Barn- och ungdomsnämnden Remissvar - Klimat- och energiprogram för Kalmar kommun Förslag till beslut

Läs mer

ÅRE vision 2020 - Ansvar för miljön

ÅRE vision 2020 - Ansvar för miljön ÅRE vision 2020 - Ansvar för miljön ÅRE vision 2020 ÅRE vision 2020 är en modell för utvecklingen av destination ÅRE. Visionen har tagits fram i samverkan mellan många intressenter i näringslivet och kommunen.

Läs mer

Verksamhetsplan. för arbetet som Fairtrade City. Diarienummer: Ks2016/0054.150. Gäller från: 2016-05-01

Verksamhetsplan. för arbetet som Fairtrade City. Diarienummer: Ks2016/0054.150. Gäller från: 2016-05-01 Diarienummer: Ks2016/0054.150 Verksamhetsplan för arbetet som Fairtrade City Gäller från: 2016-05-01 Gäller för: Kommunkoncernen Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Fairtrade City styrgrupp Revideras

Läs mer

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och

Läs mer

Processledning Ätradalsklustret produktionspriser och processförslag

Processledning Ätradalsklustret produktionspriser och processförslag Slutrapport Processledning Ätradalsklustret produktionspriser och processförslag Karin Eliasson Energirådgivare Rådgivarna Sjuhärad Box 5007 514 05 Länghem Direkt & mobil: 0325-618 612 SMS: 0708-290483

Läs mer

Handläggare Datum Dnr Mattias Andersson 2012-11-01 KS 2012/0036

Handläggare Datum Dnr Mattias Andersson 2012-11-01 KS 2012/0036 Handläggare Datum Dnr Mattias Andersson 2012-11-01 KS 2012/0036 Projektplan - Etablering av det stadsintegrerade Linnéuniversitetet 1. Bakgrund Kalmar kommun och Linnéuniversitetet har sedan 2009 arbetat

Läs mer

Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på 2013-2014)

Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på 2013-2014) Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på 2013-2014) 1 Inledning Principen om likabehandling ska genomsyra hela Solna stad. Alla Solnabor ska i alla verksamheter

Läs mer

Farsta fakta. Yta: 15,4 km²

Farsta fakta. Yta: 15,4 km² Farsta 1 1 Farsta fakta I Farsta stadsdelsområde bor det 51 987 personer (2011). Stadsdelsområdet omfattar stadsdelarna: Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta strand, Gubbängen, Hökarängen, Larsboda, Sköndal,

Läs mer

Vi växer för en hållbar framtid!

Vi växer för en hållbar framtid! Datum 2015-04-20 Vision Vi växer för en hållbar framtid! Politisk viljeinriktning Hållbarhet och tillväxt Vi i vill verka för en hållbar tillväxt. Vi vill skapa goda förutsättningar för ett hållbart samhälle,

Läs mer

Riktlinjer för klimatkompensation av samhällsbetalda resor i Kalmar kommun

Riktlinjer för klimatkompensation av samhällsbetalda resor i Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jane Wågsäter 2014-10-09 KS 2013/0660 50162 Kommunstyrelsen Riktlinjer för klimatkompensation av samhällsbetalda resor i Kalmar kommun Förslag till beslut

Läs mer

Finansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter

Finansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter PM 2013: RVI (Dnr 315-498/2013) Energimyndighetens rapport Implementering av art i- kel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar och förslag till kompletteringar Finansdepartementets

Läs mer

9 Ikraftträdande och genomförande

9 Ikraftträdande och genomförande 9 Ikraftträdande och genomförande Förslag: Lagen om regional fysisk planering och övriga lagförslag ska träda i kraft den 1 januari 2019. 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) och lagen (1987:147) om regionplanering

Läs mer

BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller

BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller Ver.rev 01.01 1 (9) BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller Godkänd av Janina Gröhn, miljöansvarig Återrapportering

Läs mer

Power Väst Västra Götalandsregionens utvecklingsnätverk för vindkraft

Power Väst Västra Götalandsregionens utvecklingsnätverk för vindkraft Power Väst Västra Götalandsregionens utvecklingsnätverk för vindkraft Vindkraft Förnybar energikälla Inga utsläpp Nyttjar vinden som är en oändlig resurs Ger lokal och regional utveckling Mindre sårbar

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Förslag till Energistrategi för Skåne

Förslag till Energistrategi för Skåne Förslag till Energistrategi för Skåne Remiss från november 2007 till 30 april 2008 Johannes Elamzon, Utvecklingsstrateg, Strategiavdelningen Dagens upplägg Kort bakgrund Energistrategins innehåll Hur arbeta

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

Klimatplan för Örebro kommun

Klimatplan för Örebro kommun Klimatplan för Örebro kommun Per Elvingson per.elvingson@orebro.se Klimatkontoret, Örebro kommun Kask Princip, Göteborg 20 maj 2010 Örebro 134 000 invånare +1200/år, f.n. 7:e störst i Sverige Regionalt

Läs mer

GESTALTAD LIVSMILJÖ en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

GESTALTAD LIVSMILJÖ en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Yttrande 1 (5) Enheten för samhällsplanering Emma Franzén Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Dnr: Ku2015/02481/KL ku.remissvar@regeringskansliet.se GESTALTAD LIVSMILJÖ en ny politik för arkitektur, form

Läs mer

MILJÖPOLICY. Fastställd av styrelsen den 6 december 2013

MILJÖPOLICY. Fastställd av styrelsen den 6 december 2013 MILJÖPOLICY Fastställd av styrelsen den 6 december 2013 Inledning I Förbos affärsplan anges bolagets affärsidé, mål och strategier för att nå visionen om att Förbo ska uppfattas som en av Sveriges bästa

Läs mer

Grön it-strategi. Grön it-strategi A

Grön it-strategi. Grön it-strategi A Grön it-strategi Grön it-strategi A Innehåll Växjö - Europas grönaste stad 3 Växjö kommuns miljöarbete 3 Grön it strategi 5 It som miljöteknik 6 Miljövänlig it 9 Ansvar och uppföljning 10 Produktion: Växjö

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Vi måste bli mer energieffektiva På sikt är både vi i Sverige och resten

Läs mer

Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet

Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB Sol, vind, vatten och bio kraftsamling sydost, 30 maj 2016 Med

Läs mer

Miljöpolicy 2008-2010. Policy. Hälsa Sjukvård Tandvård

Miljöpolicy 2008-2010. Policy. Hälsa Sjukvård Tandvård Hälsa Sjukvård Tandvård Policy Miljöpolicy 2008-2010 Att ta hänsyn till miljön är viktigt, för att medverka till en långsiktig, hållbar utveckling. I denna miljöpolicy anges inriktningen för miljöarbetet

Läs mer

Sammandrag från kommunstyrelsens sammanträde den 25 mars 2014. Ärenden som går vidare till kommunfullmäktige

Sammandrag från kommunstyrelsens sammanträde den 25 mars 2014. Ärenden som går vidare till kommunfullmäktige Sida 1 av 7 Sammandrag från kommunstyrelsens sammanträde den 25 mars 2014 Har du frågor om något ärende, kontakta kommunkansliet, tel. 0340-881 04, 881 06, 881 07 eller ks@varberg.se Fullständigt protokoll

Läs mer

Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort

Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort Datum Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort 66/2016 Antagen av: 66/2016 Dokumentägare: Kommundirektör Ersätter dokument: - Relaterade dokument: Målgrupp: Kommunen Dokumentnamn: Policy för cykling

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer

Uppdrag till Västtrafik 2015-2016

Uppdrag till Västtrafik 2015-2016 Sida 1(1) Bilaga 1.1 Datum 2014-09-09 Diarienummer KT-09-2014 Till Västtrafik Uppdrag till Västtrafik 2015-2016 Kollektivtrafiknämnden beslutar om följande uppdrag till Västtrafik 2015-2016; Inriktning

Läs mer

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Antagna av kommunfullmäktige 2011-11-10 (2011 201) Gäller för alla nämnder och all verksamhet i Kungälvs kommun Dokumentansvarig: Chef, kommunledningssektorn

Läs mer

Lokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021

Lokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Lokala miljömål 2016-2021 Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef Fastställt Kommunfullmäktige Dokumentet

Läs mer

Utställningsförslag Fördjupad översiktsplan för Järna tätort med omgivning i Södertälje kommun

Utställningsförslag Fördjupad översiktsplan för Järna tätort med omgivning i Södertälje kommun Södertälje Nykvarn 2012-12-31 YTTRANDE Till Samhällsbyggnadskontoret Plan Södertälje kommun 151 89 Södertälje E-post: sbk.plan@sodertalje.se Utställningsförslag Fördjupad översiktsplan för Järna tätort

Läs mer

7. Stöd för hållbar utveckling

7. Stöd för hållbar utveckling 7. Stöd för hållbar utveckling En kommunal planering som ska stödja en hållbar samhällsutveckling måste innefatta planering för en omställning och effektivisering av energisystemet. På Gotland finns möjligheten

Läs mer

Vår vision. Vi är tillgängliga, Vi är en förebild utmärkt kvalitet och säkerhet. effektiva och ger våra patienter ett personligt bemötande

Vår vision. Vi är tillgängliga, Vi är en förebild utmärkt kvalitet och säkerhet. effektiva och ger våra patienter ett personligt bemötande Vår vision Patienten t alltid först Vi ger vård av Vi är tillgängliga, Vi är en förebild utmärkt kvalitet och säkerhet effektiva och ger våra patienter ett personligt bemötande inom forskning, utveckling

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom Partimotion Motion till riksdagen 2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) På väg mot ett fossilfritt Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2012 2015 för Farsta stadsdelsnämnd

Miljöhandlingsplan 2012 2015 för Farsta stadsdelsnämnd FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING BILAGA MILJÖHANDLINGSPLAN SID 1 (8) Miljöhandlingsplan 2012 2015 för Farsta stadsdelsnämnd 1. Miljöeffektiva transporter Stadens mål är ett långsiktigt hållbart transportssystem,

Läs mer

PitePanelen. Rapport 2. PitePanelens synpunkter inför Klimat- och energiplan för Piteå geografiska kommun

PitePanelen. Rapport 2. PitePanelens synpunkter inför Klimat- och energiplan för Piteå geografiska kommun PitePanelen Rapport 2 PitePanelens synpunkter inför Klimat- och energiplan för Piteå geografiska kommun Maj 2009 Anna Lena Pogulis Ekonomikontoret 1.0 Inledning PiteåPanelen inbjöds den 4 maj 2009 till

Läs mer

KLIMAT- STRATEGISKT PROGRAM

KLIMAT- STRATEGISKT PROGRAM KLIMAT- STRATEGISKT PROGRAM för göteborg Version 2014-09-04 Ett klimatstrategiskt program för Göteborg Göteborg ska vara en av världens mest progressiva städer i att åtgärda klimatproblem. Vi inom Göteborgs

Läs mer

miljö - med fokus på klimat -

miljö - med fokus på klimat - miljö - med fokus på klimat - Miljöarbetet på LKF startade redan 1990 med projektet Trimma LKF. Det gick ut på att minska alla våra kostnader och miljöpåverkan, då företrädesvis värme, vatten och el. Till

Läs mer