Strategisk energiplanering. Ett stöd till dig som är ansvarig för den kommunala energiplaneringen

Transkript

1 Strategisk energiplanering Ett stöd till dig som är ansvarig för den kommunala energiplaneringen

2 Kontakt: Tore Carlsson, , Susanne Arneborg, , Omslag: Martin Fransson Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, samhällsbyggnadsenheten Produktionsår: September 2012 Rapporten finns som pdf på under Publikationer/Rapporter.

3 Strategisk energiplanering Ett stöd till dig som är ansvarig för den kommunala energiplaneringen 3

4

5 Inledning I det energistrategiska arbetet har Länsstyrelsen i Västra Götalands län särskilt pekat ut samarbetet med länets kommuner som viktigt och centralt. Insatserna för att stödja kommunerna i deras lokala energiarbete är därför omfattande. Energistrategen Susanne Arneborg, Borås Stad, projektanställdes på deltid under hösten 2011 och våren 2012 i projektet Strategisk Energiplanering. Susanne har lång erfarenhet av att arbeta med energifrågor ur ett lokalt perspektiv, bland annat har kommunen deltagit i Energimyndighetens program Uthållig kommun. Detta dokument är tänkt som ett stöd till de som är ansvariga för den kommunala energiplaneringen. Den här skriften bygger på Susanne Arneborgs erfarenheter som hon har tillämpat i projektet, samt sådant som deltagarna för de medverkande kommunerna tagit fram tillsammans. Dessutom hänvisas till andra källor inom området. Energiplanen och dess process Jenny Ivner, Linköpings universitet, har forskat om kommunala energisystem och hur miljösystemanalys och miljöbedömningar kan användas för att förbättra kommunal energiplanering. Hon har även varit engagerad i framtagande av olika handböcker i ämnet. Jenny Ivner har bland annat arbetat med följande publikationer: Varför en energi- och klimatstrategi? en presentation om kommunalt energiarbete. 1 Lathund för inventering till energiplaner dokument som beskriver vilka delar som bör ingå i en energiplan och hur det kan tas fram. 2 Lathund för sammanställning av energiplan dokument som beskriver hur innehållet kan presenteras och paketeras. Här finns bland annat exempeltexter som kan användas. Det är dock viktigt att först tänka igenom hur den egna energiplanen ska se ut och sedan använda lathunden som stöd. Förenklade metoder för underlag till miljöbedömning av energiplaner energiplaner skall miljöbedömas enligt miljöbalken. Detta kan göras genom att jämföra en planerad framtidsbild mot ett nollalternativ (där inga planerade insatser genomförs) och se om framtidsbilden är bättre än nollalternativet och om framtidsbilden klarar målen. Det är också möjligt att miljöbedöma de enskilda åtgärderna i handlingsplanen. Beräkningsverktyg för nollalternativ och åtgärdsförslag Verktyget som består av exceldokument kan beställas från Länsstyrelsen i Västra Götalands län. I verktyget fyller man i kommunens nuvarande energianvändning. Därefter beräknas automatiskt hur kommunens energianvändning kommer att vara år 2020, baserat på Energimyndighetens prognoser för vår framtida energianvändning. Verktyget går även att använda för att beräkna vad enskilda åtgärder kan medföra och om det räcker för att nå målet. 1 Presentationen hittas via följande länk 2 Detta och följande två dokument hittas via följande länk 5

6 Nedan följer två exempel på tillämpningen av beräkningsverktyget. Förnybar energiproduktion av total energianvändning 3,5 Andel förnyel sebar 3 av total energi 2,5 använ dning 2 1,5 Nollalternativ Önskvärd utveckling Åtgärdsscenario 1 0, Exempel 1: Produktionen av förnybar energi ökar genom ett åtgärdsscenario till år Modellen går till 2020, men med enkla knep går det bra att förlänga perioden. Nollalternativet ska dock helst inte förlängas eftersom det baseras på Energimyndighetens prognoser till år I diagrammet är nollalternativet därför en bruten linje mellan år 2020 och år CO2-utsläpp Ton per år Nollalternativ Önskvärd utveckling åtgärdsscenario Exempel 2: Utsläpp av CO 2 fram till år 2050 med samma åtgärdsscenario som i exemplet ovan. Anledningen till att åtgärdsscenariet inte når målet trots högre energiproduktion än användning är att produktionen främst består av el och en del av användningen av bränsle till bilar. 6

7 Processkartläggning Genom processkartläggning kan man tillsammans skapa en bild av hur processen/förfarandet för framtagande av en energiplan kan se ut, vilka moment som krävs, vem som gör vad och i vilken turordning momenten bör göras. Bilden kan även ge vägledning i om man behöver ta bort något moment eller senarelägga det. Kartläggningen underlättar för alla inblandade aktörer och ger en förståelse för vad som krävs för att delta i arbetet. Exempel 3: De gula rutorna till vänster i bilden anger vilken funktion/aktör som ska vara med i olika moment av processen. De vita rutorna med aktiviteter beskriver vad respektive aktör ska göra och när det måste ske tidsmässigt. Processens preliminära tidsåtgång kan summeras när arbetstid och tid för beslutsmöten definierats. Kommunnätverket för energistrategiska frågor, som samordnas av Länsstyrelsen i Västra Götalands län, har arbetat mycket med verktyget och kan stötta kommuner som vill göra processkartläggningar av någon del av energiarbetet, till exempel inför uppstarten av en energiplan. Hållbar utveckling Väst har också kunskap om hur man gör en processkartläggning. Ovan visas ett exempel på hur Göteborgs Stad arbetat med en processkartläggning vid uppstarten av sitt energiplaneringsarbete. Innehållsförteckning i energiplan Vilka delar och moment bör en energiplan innehålla? Genom att gå igenom befintliga energiplaner kan man skaffa sig en bild av vad som är ofta förekommande delar. På ett av de arbetsmöten som hölls inom projektet, Strategisk energiplanering, gjordes en gruppövning. Genom att gå igenom innehållsförteckningarna i ett antal olika energiplaner 7

8 och även några kommunala översiktsplaner fick man ett stort antal rubriker. Två grupper fick sedan sätta samman var sitt förslag till innehållsförteckning. Innehållsförteckningarna kan användas som inspiration för att ta fram en egen innehållsförteckning för kommunens energiplan. Exempel 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning kort max en sida 2. Mål, bakgrund, vision 3. Planens struktur läsvägledning 4. Bakgrund a. Kommunbeskrivning med karta b. Växthuseffekt och klimatförändringar c. Globala mål d. Nationella mål och strategier e. Regionala mål f. Klimatmål och överenskommelser som kommunen ställt sig bakom 5. Processen hur har planen tagits fram a. Organisation, ansvar och beslutsordning b. Dialog med intressenter och medborgare 6. Mål a. Övergripande mål b. Detaljerade mål c. Framtidsbild Genomförande och uppföljning miljökonsekvensbeskrivning BILAGOR Handlingsplan 1. Ansvarsfördelning 2. Åtgärdslista inklusive ansvar, budget, tidplan 3. Nyckeltal och indikatorer 4. Årlig uppföljning av energiplan 5. Miljöbedömning Underlag till Energiplan 1. Omvärldsanalys Lagen om kommunal energiplanering 8

9 2. Kommunala styrdokument Koppling till andra styrdokument 3. Nulägesbeskrivning och analys av kommunen 4. Lokala resurser 5. Energianvändning i den kommunala organisationen 6. Energiproduktion 7. Energitillförsel 8. Energianvändning 9. Energianvändningens konsekvenser 10. Kommunens utsläppskällor Exempel 2 Innehållsförteckning Tjänsteskrivelse inför beslut Lagen om kommunal energiplanering 1. Sammanfattning kort max en sida 2. Vision 3. Övergripande mål 3.1 Mål och åtgärder 4. Ekonomisk analys 4.1 Energiprisutveckling 5. Nulägesbeskrivning och analys av kommunen 5.1 Inventering 5.2 Energianvändning 5.3 Kommunens utsläppskällor 5.4 Energianvändning i den kommunala organisationen 5.5 Energiproduktion 6. Bakgrund 6.1 Växthuseffekten och klimatförändringarna 6.2 Energianvändningens konsekvenser 6.3 Globala mål 6.4 Nationella mål och strategier 6.5 Regionala mål och strategier 6.6 Klimatmål och överenskommelser som kommunen ställer sig bakom 6.7 Kommunala styrdokument BILAGOR Handlingsplan 1. Detaljerade mål 2. Nyckeltal och indikatorer 9

10 3. Åtgärdslista - Ansvarsfördelning 4. Genomförande och uppföljning 5. Miljöbedömning Processen 1. Organisering av energiplanearbetet 2. Organisation, ansvar och beslutsordning 3. Energiplaneprocessen 4. Dialog med intressenter och medborgare 5. Omvärldsanalys 6. Lokala resurser 7. Energitillförsel 8. Framtidsscenarios 9. Kommunens möjligheter att påverka 10. Styrmedel 11. Målstyrning 12. Planeringsförutsättningar Vart vill vi komma med energiplanen och vad är väsentligt innehåll? Utgångspunkten för det strategiska energiplaneringsarbetet är att hitta en riktning att sträva åt samt lyfta fram de områden/sektorer som är väsentliga att arbeta med. Vem som har rådighet (vem som kan göra skillnad) över aktiviteten är viktigt och påverkar prioriteringen av vad som ska vara med. Nedan redovisas ett antal metoder/verktyg som kan användas för att komma fram till de frågor som ska prioriteras i planeringen. Strukturerad brainstorming I en brainstorming ska idéer få flöda fritt. För att komma vidare och göra en värdering av de idéer som kommit fram använder man sig av strukturerad brainstorming. Man gör alltså en bedömning av idéerna i förhållande till varandra och betygsätter dem. Deltagarna får en viss tid på sig att skriva upp idéer på post-it lappar, en idé/lapp. Man samlar in lapparna och sätter samman dem ordnade efter samhörighet/ämne i grupper. Därefter får deltagarna enskilt, med hjälp av färgade punkter betygsätta dem. Resultatet av brainstormingen blir ett antal idéer/frågor som deltagarna har värderat i förhållande till varandra. 10

11 Betygsättning av de olika idéerna. Nyckelfrågor och framtidsbilder Nyckelfrågorna är de frågor som bedöms vara de viktigaste för att staden/kommunen eller det område som planeringen avser ska utvecklas på ett hållbart sätt. Med hjälp av metodiken strukturerad brainstorming, enligt ovan kan man hitta fram till de mest avgörande frågorna. Det kan exempelvis gälla val av utbyggnadsområden, val av transportlösningar, uppvärmningsalternativ men också frågor som behandlar social och ekonomisk hållbar utveckling. Det är nyckelfrågorna man använder för att ta fram ett antal framtidsbilder kring hur staden/kommunen kan se ut i en framtid. Genom att ta fram alternativa framtidsbilder låser man sig inte i uppfattningen att det bara finns en möjlig väg att utveckla staden/kommunen. Istället är det bra att formulera olika rimliga alternativ, cirka tre-fyra stycken. Den lösning man sedan väljer kan mycket väl bli den man först tänkte, men det kan även bli en mix av olika alternativ. Värderosor För att bedöma de olika framtidsbilderna mot varandra kan man gå tillväga på olika sätt. Värderosor är en metod där man skapar en grafisk bild, av respektive alternativ, vilket gör det enklare att jämföra dem med varandra. På värderosens axlar sätter man in de nyckelfrågor som definierats tidigare. Principen är att ju bättre ett alternativ är ur hållbarhetssynpunkt, desto längre ut på axeln hamnar det. Den yta som bildas när man gått varvet runt ger en bild av hur bra alternativet är. Ju större area på värderosen, desto bättre. Bedömningen är på intet sätt vetenskapligt kvantitativ, utan en relativ bedömning av de olika alternativen mot varandra och kan på det sättet fungera bra som ett diskussionsunderlag. 11

12 Exempel på värderos. Resurskartläggning En kartläggning kan bland annat ge svar på vilka förutsättningar som finns i kommunen för att ställa om energianvändningen och för att se vilka tillgångar som finns i form av lokala energiresurser. En resurskartläggning kan peka ut vilka möjligheter och styrkor som finns i kommunen. Metoden är ett positivt alternativ till SWOT-analysen, i vilken svagheter och hot pekas ut. Resurskartläggning ingår i ABCD-metoden 3 och kan genomföras med hjälp av strukturerad brainstorming, beskriven ovan. Deltagare kan vara tjänstemän, politiker, näringsliv, medborgare eller interesseorganisationer. Vilka personer/organisationer som deltar, formar temat för kartläggningen och vice versa. En kartläggning av lokala energiresurser förutsätter att representanter för jord- och skogsbruket finns med, exempelvis representerade av LRF. Grupper sätts samman av personer med kunskap inom området men gärna med olika perspektiv för att få bredare dialog. 3 ABCD-metoden (Asset Based Community Development) kommer ursprungligen från USA och använder de styrkor och framgångshistorier som finns i lokalområdet som språngbräda för utveckling, speciellt de resurser som finns inbakade i sociala relationer. Det är växelverkan mellan resurser från lokalområdet och resurser som kommer utifrån som skapar permanenta förbättringar i lokalområdet. Ett viktigt inslag är att närma sig frågorna med en positiv infallsvinkel. Andra metoder tenderar att fokusera på problem och riskerar att göra oss till experter på problem istället för experter på lösningar. I Ulricehamns kommun har delar av ABCD-metoden använts för att få in resurser på landsbygden i en översiktsplan. Kartor med lokala resurser ligger till grund för framtidsbilderna och de skall även inspirera till handling. Resurskartläggningarna i Ulricehamn har gjorts vid offentliga möten där politiker, invånare, interessegrupper och tjänstemän har deltagit. 12

13 Grupperna får kartor på de områden som ska kartläggas. Gruppen ritar in vilka resurser som finns, det kan vara i form av råvaror och naturresurser som biobränsle, material att röta eller vindkraftslägen, företag eller föreningar med särskild kunskap/kompetens, mötesplatser för dialog och kunskapsutbyte. Egentligen är det bara fantasin som sätter gränser för vilka resurser som är viktiga/användbara för att nå ett hållbart samhälle. Exempel på kartläggning av resurser. När grupperna har gjort kartläggningen är nästa moment att strukturera de olika tillgångarna och diskutera vilka kopplingar som finns mellan olika resurser, hur dessa kan utvecklas och hur nya samband kan skapas. Härigenom skapas en samlad bild av vilka lokala möjligheter som finns inom energiområdet. För att utveckla bilden vidare kan man successivt involvera ytterligare personer med särskild kunskap/erfarenhet. Avsikten med arbetet är att slutligen kunna definiera vad som krävs för att omsätta idéer och förslag till handfast arbete. Mindmapping Är en generell metod som kan användas för att strukturera och länka samman olika aktiviteter, företeelser och samband. Metoden kan därför användas i många olika sammanhang för att beskriva komplicerad information och passar därför bra till att ordna de uppslag, aktiviteter och aktörer som kommit fram i kartläggningen, enligt ovan. Exempelvis kan den användas för att beskriva hur man arbetar och vem man samarbetar med. En sådan kartläggning kan ofta bidra till att belysa hur olika samarbeten borde utvecklas. 13

14 Mindmapping används här för att definiera vad hållbar utveckling är i en kommun. Prioritering kopplad till rådighet More bang for the buck 4, är en användbar utgångspunkt när man ska bestämma vilka åtgärder och i vilken ordning åtgärderna ska genomföras. Genom att koppla samman åtgärdens miljönytta med vilken möjlighet den ansvarige aktören har att påverka genomförandet, kan det ge en vägledning för hur åtgärdslistan ska utformas. Åtgärdens effekt för miljön Kommunal rådighet Diagrammet kan användas i en diskussion kring hur olika åtgärder ska prioriteras. Kryssen i figuren illustrerar olika åtgärdsförslag i en handlingsplan. När kryssen är längst ner till vänster har de liten effekt för miljön och det är samtidigt svårt för kommunen att påverka åtgärden. Ett kryss längst upp till höger betyder att åtgärden har stor effekt och att kommunen på egen hand kan genomföra den. Det senare fallet skulle kunna vara energieffektivisering i kommunens egna fastigheter. 4 Amerikanskt talesätt som betyder att man ska satsa så att man får ut så stor effekt som möjligt av insatta medel. 14

15 Några frågor som ofta kommer upp. Nedan presenteras, i form av frågor och svar, några samtal som skett i projektet Strategisk energiplanering. 1. Hur detaljerade ska mål i energiplanen vara? Ska det vara mål uttryckta med procenttal eller av typen viljeinriktning? Fördelen med att välja mål som har ett numeriskt värde, är att de kan följas upp successivt och slutligen stämmas av mot ett uppsatt slutår. Det är dock viktigt att man redan när planen tas fram, noga anger hur målen skall följas upp. Det är alltså viktigt att målen följs upp på samma sätt som när data för nulägesanalysen togs fram. 2. Ska målen omfatta kommunen som geografisk område eller bara den energianvändning som påverkas av den kommunala organisationens verksamhet? Energiplanen ska omfatta kommunen som geografiskt område, eftersom kommunen som myndighet/organisation har ett bredare ansvar än det som kan relateras till vad den egna organisationen påverkar. Kommunen har en mängd olika medel för att påverka energiområdet. De starkaste är naturligtvis i de fall när man har full kontroll över om målen ska nås. Med ett långsiktigt och välgrundat arbetssätt, kopplat till att man sopar framför egen dörr, innebär exempelvis rådgivning, tillsyn och kontakter via näringslivssekretariat viktiga påverkanskanaler. Långsiktigt har kommunen den fysiska planeringen som ett mycket starkt styrmedel. Genom den bestämmer man var kommuninnevånarna ska bo, arbeta och göra sina inköp vilket bland annat avgör hur mycket transporter som krävs och hur de kan ske. Det finns naturligtvis händelser som kommunen har litet inflytande på. Om till exempel en ny stor verksamhet flyttar till kommunen eller om kommunens befolkningsmängd ökar så ökar energianvändningen. I det senare fallet kan det hanteras genom att ha mål som är baserade på befolkningsmängd, exempelvis energianvändning per invånare. Ett sätt att hantera frågan är som Lilla Edets kommun gör, man kallar målen som är kopplade till kommunen som geografisk områdeför påverkansmål. 3. Kopplingen mellan energianvändning och klimatpåverkande utsläpp är tydlig. Ska man även ha mål som gäller CO 2 i energiplanen? Problemet med att använda sig av CO 2 -mål är att de är svåra att följa upp. Vilket bygger på att det är svårt att entydigt mäta och beräkna CO 2 -utsläpp. För att få fram användbara värden görs olika former av avgränsningar av vad man i praktiken tar med. Ett tydligt exempel är hur utsläppen för el ska beräknas. Man kan ta värden för den mix av elproduktion som sker i Sverige eller Norden. Men man kan också beräkna den utifrån den marginalproduktion som sker i Europa. De olika alternativen ger väldigt olika värden på CO 2 -utsläpp. Väljer man ändå att ha CO 2 -mål i energiplanen är det viktigt att tydligt definiera vad som räknas in och beskriva det så tydligt att även en nyanställd energistrateg kan följa målen. 15

16 4. Skilj på mål och åtgärder? Många gånger blandar man faktiskt samman de två begreppen. Ett stort antal kommuner arbetar med att minska transportsektorns energianvändning och negativa miljöpåverkan genom att utveckla alternativ till bilåkande. Exempelvis arbetar man för att öka andelen cyklande. En målsättning borde då vara just att minska transportsektorns energianvändning. Men istället sätter man som mål att bygga ett visst antal kilometer cykelväg, vilket inte är mål utan medel/åtgärder man genomför för att uppnå målet. Man kan säga att målet på sektorsnivå är att minska bilåkandet och öka andelen som istället tar cykel. Den typen av mål kan mätas genom att följa upp om körsträckor i kommunen per invånare ökar eller minskar. Uppföljningen sker genom statistik som finns tillgänglig på SCB. 5. Hur omfattande ska en energiplan vara? När man går igenom de förslag till innehållsförteckningar som finns presenterade tidigare i texten så anmärker säkert någon, att blir de så omfattande är risken stor att de hamnar i bokhyllan utan att bli lästa. Det väsentliga är att göra materialet lättillgängligt och då är det viktigt att lyfta fram de viktigaste delarna; målsättningar och vad som ska göras. Längre bak i texten kan man lägga nulägesbeskrivningar, uppföljning av tidigare versioner av energiplanen och omvärldsbevakning. Man behöver exempelvis inte alltid göra omfattande nulägesbeskrivningar. Har man gjort det vid ett tillfälle behöver den inte skrivas om inför nästa revidering, utan kan kanske bara kompletteras med förändringar/nyheter. En bra utgångspunkt för planen är att den ska vara heltäckande, geografiskt som nämnts ovan och sektorsvis. Därför ska exempelvis transportområdet vara med. Däremot är det inte nödvändigt att alla sektorer innehåller åtgärdsförslag eftersom man gör en prioritering av vilka åtgärder som är mest väsentliga att genomföra. En del kan få vänta till ett senare skede. 6. Hur förankrar man energiplanen? I punkten ovan kom risken upp, att planen blir en hyllvärmare som inte används. För att förebygga det, så är det inte i första hand energiplanens utseende som är avgörande. Egentligen är plandokumentet inte av så stor betydelse. I stället är det den process som leder fram till ett dokument som är det viktiga, planprocessen. Och då är det människorna/aktörerna som deltar som är grunden. Att väcka politikernas engagemang för frågorna är avgörande, eftersom det är de som fattar besluten. Att lyfta in hela den kommunala organisationen (som har koppling till energianvändningen, vilket är huvuddelen) som inbegriper både förvaltningar och kommunala bolag. Just bolagen har ofta starka kopplingar till energiområdet; särskilt energibolag men också fastighetsbolag, bostadsbolag, med flera. Utanför den kommunala organisationen är företagen viktiga, olika former av organisationer och allmänheten. För att få kontakt och deltagande får man testa olika metoder. Om inte berget kommer till Mohammed, så får Mohammed komma till 16

17 berget. Det gäller att ge sig ut till ställen där folk träffas; arbetsplatser, företag eller företagsfrukostar eller höstmarknaden. Samordna med andra annonserade möten som exempelvis samrådsmöten för översiktsplan. Kombinera annonsering med personliga inbjudningar till särskild utvalda exempelvis företag med stor energianvändning, företag med överskottsenergi, stora lantbruk, duktiga entreprenörer, elevrådsrepresentanter, med flera. Genom att sträva efter en bra variation på ålder, kön och kunskapsområden får man också en mer kreativ dialog. Får man med de väsentliga aktörerna, som har rådighet över sin verksamhets energianvändning och engagerade människor i övrigt, då finns det inte heller någon politiker som säger nej till att engagera sig i arbetet och fatta kloka och framåtsyftande beslut. 17

18