Resanderäkning Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson

Transkript

1 Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson

2

3 Innehåll 1 Inledning och syfte Metod Pendling till och från Arboga kommun Regional busstrafik Resandet till och från Arboga med tåg år Förändringar på Svealandsbanan Förändringar på Mälarbanan Av- och påstigande Resandemönster över tiden 12 5 Slutsatser 13 3

4 4

5 1 Inledning och syfte I Arboga kommun strålar Svealandsbanan och Mälarbanan samman. Mälarbanan trafikerar Stockholm via Västerås och vidare mot Örebro. Svealandsbanan trafikerar från Stockholm via Eskilstuna med slutstation Arboga. SJ utför tågtrafikeringen både på Mälarbanan och på Svealandsbanan. Tillgången till järnväg och tågtrafik är av mycket stor betydelse för den fortsatta utvecklingen av kommunen. Framförallt möjliggör den det dagliga resandet för utpendlare som har arbete på annan ort och för inpendlare som arbetar i Arboga men bor i en annan kommun. Syftet med rapporten är bland annat att följa hur resandet med tåg till och från Arboga kommun utvecklas över tiden men också för att visa Arboga kommuns behov av en väl fungerande tågtrafik. 1.1 Metod År 1993 utfördes den första så kallade resanderäkningen på Arboga station. Sedan Svealandsbanans tillkomst år 1997 har resanderäkningar utförts under en vecka varje år. Vid räkningen antecknas hur många personer som kliver av respektive på de olika avgångarna. Samtliga avoch påstigande under veckans fem vardagar registreras. Mätveckan har under åren varierat något men sker alltid under årets första kvartal. Resanderäkningen år 21 utfördes mellan den 26 april och 1 maj. Resanderäkningen ger endast svar på i vilken riktning resenärerna åker mot eller kommer från. Räkningen ger exempelvis inga uppgifter om resenärer som stiger på tåget mot Stockholm på Mälarbanan går av i Köping, Västerås eller Stockholm. Detsamma gäller för dem som reser på Mälarbanan västerut mot Örebro/Hallsberg/Göteborg eller på Svealandsbanan mot Kungsör/Eskilstuna/Stockholm. 5

6 2 Pendling till och från Arboga kommun Arboga kommun har en nettoutpendling av arbetskraft vilket betyder att det är fler som pendlar ut från kommunen än som pendlar in. Den senaste statistiken över pendlingen är från 28 och den visar att närmare 39 procent (2 317 personer) av de förvärvsarbetande pendlar ut till en annan kommun för att arbeta. Störst är utpendlingen till Köping och Örebro men många pendlar även till Västerås, Kungsör och Eskilstuna. Inpendlingen svarar för 31 procent av de förvärvsarbetande (1 667 personer) och är störst från Köping, Örebro, Kungsör och Eskilstuna (se figur 1). In- och utpendling år Utpendling Inpendling Köping Örebro Västerås Kungsör Eskilstuna Lindesberg Stockholm Figur 1: Pendling till och från Arboga kommun år 28. Källa SCB. Totalt reser över 42 procent av utpendlarna och 53 procent av inpendlarna över en länsgräns för att arbeta (se figur 2). Idag är länsgränsen ett mått för kollektivtrafikens utbud och taxor vilket orsakar problem för pendlare i Mälardalen som dagligen gör arbets- och studieresor över länsgräns. Utpendling Antal Procent Inpendling Antal Procent inom eget län % inom eget län % utanför eget län % utanför eget län % Totalt % Totalt % Figur 2: Pendling till och från Arboga kommun år Regional busstrafik Som komplement till tågen går det bussar på sträckorna Arboga-Köping (linje 551) och Arboga-Kungsör-Götlunda (linje 552). Totalt kliver omkring 6

7 31 personer per dag på linje 551 och 13 personer på linje 552. Ungdomar som reser med skolkort dominerar på bussarna. 1 1 Påstigningar per färdbevis i april 21. Källa: Västmanlands lokaltrafik 7

8 3 Resandet till och från Arboga med tåg år 21 Under år 21 avgår fler tåg från Arboga station jämfört med år 29. Totalt avgår 44 tåg från Arboga station, en ökning med tre tåg jämfört med föregående år. 3.1 Förändringar på Svealandsbanan På Svealandsbanan har antalet avgångar från Arboga mot Eskilstuna minskat från 12 till 11. Antalet tåg från Eskilstuna till Arboga är dock oförändrat med 13 turer. På flertalet turer körs tågtrafiken mellan Arboga och Eskilstuna med en lillpendel med ett byte i Eskilstuna för resenärer mellan Stockholm och Arboga. Detta upplevs av många som en försämring. Övriga turer fortsätter genom Arboga till och från Örebro/ Hallsberg. 3.2 Förändringar på Mälarbanan Antalet turer från Stockholm mot Örebro har ökat från 15 till 18 jämfört med år 29. Åt motsatt håll, det vill säga från Örebro mot Stockholm, har antalet avgångar också ökat, från 13 till 15. Någon tur har tillkommit på Mälarbanan, övriga är genomgående turer på Svelandsbanan. 3.3 Av- och påstigande Antalet resenärer under mätveckan, det vill säga från måndag till fredag, var i genomsnitt 753 avstigande och 694 påstigande per dag. Jämfört med 29 har antalet av- och påstigande minskat med 11 respektive 25 procent. Detta kan till viss del förklaras av neddragningar på Svealandsbanan samt fler genomgående tåg till/från Örebro vilket innebär att omstigningen på Arboga station minskat jämfört med föregående år. Under vintern 9/1 var det dessutom stora trafikstörningar i tågtrafiken och ersättningsbussar sattes in under flera veckor. Troligen valde många därmed att fortsättningsvis ta bilen vilket kan förklara den stora minskningen av antalet påstigande på Svealandsbanan. Resanderäkningen ger inte svar på om det är dagliga arbetspendlare, veckopendlare eller sällanresenärer som reser. Men genom att titta på det genomsnittliga antalet påstigande per dag uppdelat på avgångstider går det att göra en del antaganden. Totalt sett är det flest påstigande resenärer på morgonen vilket tyder det på att de flesta resenärer är pendlare på väg till arbete eller studier. Det är också en något större andel resenärer på eftermiddagen, när arbetsdagen oftast slutar. Flest resenärer tycks det vara måndag och fredag. Figur 3 visar att flest påstigande resenärer väljer avgången 7.21 mot Västerås. Även mot Eskilstuna har avgången 7.29 flest antal påstigande. Därefter är det tidsmässigt långt avstånd till nästa tåg som inte går förrän 8

9 9.29 (se figur 4). Till Örebro är resorna något mer spridda över morgonen även om avgången 7.31 har flest antal påstigande (se figur 5). Antalet avstigande resenärer är något mer spritt under dagen från alla tre riktningarna. Flest avstigande är det på morgonen och eftermiddagen. Påstigande mot Västerås/Stockholm Avstigande från Västerås/Stockholm Figur 3: Genomsnittligt antal av- och påstigande på Arboga station per dag efter respektive avgångstid. 9

10 Påstigande mot Eskilstuna/Stockholm Av stigande från Stockholm/Eskilstuna Figur 4: Genomsnittligt antal av- och påstigande på Arboga station per dag efter respektive avgångstid. 2 2 Avgång 5.15 från Arboga till Eskilstuna/Stockholm saknas i resanderäkningen. 1

11 Påstigande mot Örebro/Hallsberg/Göteborg Avstigande från Göteborg/Hallsberg/Örebro Figur 5: Genomsnittligt antal av- och påstigande på Arboga station per dag efter respektive avgångstid. 11

12 4 Resandemönster över tiden År 24 fick tågen på Svealandsbanan slutstation Arboga istället för att fortsätta hela vägen mot Örebro. Det medförde att resenärerna fick byta tåg i Arboga för vidare resa mot Örebro/Hallsberg/Göteborg eller mot Eskilstuna och därför räknas de i statistiken som både av- och påstigande. År 21 är ett antal turer återigen genomgående på Svealandsbanan till/från Örebro och Hallsberg vilket kan förklara att antalet resenärer under mätveckan 21 minskat jämfört med tidigare år. Figur 6 visar utvecklingen av antalet påstigande på Arboga station mellan åren 2 och Genomsnittligt antal påstigande per dag och riktning Antal påstigande Kungsör/Eskilstuna Köping/Västerås Örebro Figur 6: Utvecklingen av antalet påstigande på Arboga station Under hela mätveckan år 23 var det trafikstörningar på Svealandsbanan vilket gör resultatet det året otillförlitligt. Detsamma gäller för år 24 då skolorna i Örebro hade sportlov under mätveckan. 12

13 5 Slutsatser En av kommunens stora fördelar är närheten till större städer med mer varierade arbetsmarknader och flera högskolor. Resultatet av resanderäkningen visar att tågförbindelserna fyller en mycket viktig funktion för de boende i Arboga kommun att nå sitt arbete, sina studier eller för fritidsresor men även för inpendlare till Arboga kommun. En stor del av det dagliga pendlandet i Mälarregionen sker över en länsgräns. Arboga kommun ligger i gränszonen mellan länen Västmanland, Örebro och Sörmland. Olika subventioner och nivåer på utbud i länen gör att resorna, såväl med buss som med tåg, både är dyrare och färre för resenärer som pendlar till Örebro och Eskilstuna än för de som pendlar till Västerås, trots att sträckan är densamma. För att ge invånarna i kommunen möjligheter att i högre grad pendla över en länsgräns är det mycket viktigt att snarast åstadkomma en gemensam syn i regionen på det framtida trafikutbudet samt skapa ett gemensamt taxesystem för länsöverskridande resor. Under förutsättning att tågförbindelserna inte försämras borde det också finnas underlag för att fortsätta öka andelen tågresenärer jämfört med övriga trafikslag. Resor med kollektivtrafik är visserligen ett alternativ som av fler anledningar inte passar alla men tåget har oftast en konkurrenskraftig restid (förutsatt att det inte är försenat) gentemot bilen och är ett miljövänligare sätt att resa på. I den kommunala planeringen är det därför viktigt att möjliggöra för fler att resa kollektivt, exempelvis genom att planera för bostäder i stationsnära lägen. 13