Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009"

Transkript

1 Gunnar Ekbäck maj 2009 Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009 Behov Utbud Efterfrågan

2 Inledning/Bakgrund... 3 Behov, utbud och efterfrågan... 3 Landstingets ansvar... 4 Demografi... 5 Personaltillgång... 7 Tandläkare... 7 Tandhygienister... 9 Tillgänglighet vuxentandvård Öppethållande Nya patienter Revisionspatienter Historik och orsaksbakgrund Privattandvården Folktandvården Sammanfattning (13)

3 Inledning/Bakgrund Syftet med denna rapport är att ge en ögonblicksbild av tandvårdsutbudet inom Örebro läns landsting. Rapporten är baserad på en enkätundersökning om tandvårdsutbudet hos folktandvården som gjordes i april 2009 samt kompletterad med uppgifter från tidigare gjorda utbudsstudier av tandvård inom ÖLL. Årets undersökning riktade sig enbart till folktandvården eftersom de förändringar som skett bland privattandläkare sedan 2008 bedömts vara marginella. På grund av de felkällor som finns i en undersökning som denna bör dess mätvärden inte användas på detaljnivå. Dock ger rapporten i huvudsak en god bild av hur den regionala balansen ser ut inom Örebro läns landsting när det gäller medborgarnas tillgång till tandvård. Behov, utbud och efterfrågan Enligt tandvårdslagen har landstinget ansvar för att befolkningen har tillgång till en god tandvård på lika villkor, för såväl barn som vuxna. Figur 1. Sambandet mellan behov, efterfrågan och utbud. Behov Utbud Efterfrågan Utbudet av tandvårdstjänster svarar inte bara mot behov utan också mot efterfrågan. Efterfrågan är en uttryckt önskan, det vill säga en aktiv handling. Efterfrågan kan, men behöver inte, sammanfalla med behov. Vilken efterfrågan befolkningen har beror bland annat på tidigare erfarenheter av tandvård, attityder till och anspråk på bettfunktion och estetik, samt vilka kunskaper befolkningen har om vad som är möjligt att uppnå. Enligt ovanstående modell finns det således i utbudet åtgärder som enbart möter behov, åtgärder som enbart möter efterfrågan och åtgärder som möter såväl behov som efterfrågan. Tillkomsten av nya åtgärder i utbudet kan både möta ett direkt behov men kan också skapa en efterfrågan. Efterfrågan förvandlas till ett behov när det som efterfrågas inkluderas i det prioriterade mål befolkningen önskar uppnå. Behovet fastställs alltså när man sätter mål. Utbudets åtgärder skall idealt leda till att målet uppnås. 3 (13)

4 Landstingets ansvar Tandvårdslagen har ett antal mål som kan ligga till grund för en behovsanalys. Följande paragrafer kan anses ha den betydelsen. 2 Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Krav på tandvården 3 Tandvården skall bedrivas så att den uppfyller kravet på en god tandvård. Detta innebär att den skall 3. vara lätt tillgänglig, 4 a Där det bedrivs tandvårdsverksamhet skall det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård skall kunna ges. Lag (1996:788). 5 Varje landsting skall erbjuda en god tandvård åt dem som är bosatta inom landstinget. Detsamma gäller dem som är kvarskrivna enligt 16 folkbokföringslagen (1991:481) och stadigvarande vistas inom landstinget. Även i övrigt skall landstinget verka för en god tandhälsa hos befolkningen. Tandvård som landstinget självt bedriver benämns i denna lag folktandvård. 7 Folktandvården skall svara för 1. regelbunden och fullständig tandvård för barn och ungdomar till och med det år då de fyller nitton år, 2. specialisttandvård för vuxna, 3. övrig tandvård för vuxna i den omfattning som landstinget bedömer lämplig. Lag (1994:743). 8 Landstinget skall planera tandvården med utgångspunkt i befolkningens behov av tandvård. Landstinget skall se till att det finns tillräckliga resurser för patienter med särskilda behov av tandvårdsinsatser och att patientgrupper med behov av särskilt stöd erbjuds tandvård. Planeringen skall avse även den tandvård som erbjuds av annan än landstinget. Lag (1998:554). 4 (13)

5 Demografi Tandvårdsbehovet varierar med ålder. Kariessjukdomen är vanligen mest aggressiv hos barn, ungdomar och äldre. Detta innebär att det är under denna period som grunden för en god tandhälsa skapas. Flertalet barn och ungdomar har också idag mycket få kariesskador. Tendenser finns dock till en ökande problematik för vissa grupper av barn och ungdomar. De drabbade tillhör, i likhet med andra livsstilsrelaterade sjukdomar, i första hand socio-ekonomiskt svaga grupper. Sannolikheten för att en 19-åring med gott tandstatus skall komma att förbruka tandvård i framtiden är mycket liten. Samtidigt som den kariesfria generationen blir allt större är det viktigt att notera att andelen äldre med kvarvarande tänder ökar stadigt. Detta innebär ett allt större behandlingsbehov i dessa åldersgrupper. Det är mot denna bakgrund som det är viktigt att titta på länets demografi d.v.s. befolkningsfördelning, storlek och sammansättning. Figur 2. Sveriges befolkning 31 december 2007 efter ålder och kön Källa: SCB 5 (13)

6 Figur 3. Befolkningens medelålder/kommun. Som helhet har Örebro län en befolkningsstruktur där andelen äldre är större än genomsnittet för riket. Men betraktar man kommunerna separat finns stora skillnader. Högsta medelåldern finns i Laxå, Hällefors och Ljusnarsberg Figur 4. Medelinkomst/kommun. 6 (13)

7 Skillnader i medelinkomst mellan kommuner är tydliga. De två kommuner som har den äldsta befolkningen har också den lägsta medelinkomsten Figur 3 och 4 visar skillnader mellan kommuner när det gäller både åldersstruktur och medelinkomst/kommun. För kommuner, som utvisar hög andel äldre och låg medelinkomst, vore det önskvärt att resurstilldelningen avseende tandvård vore åtminstone i nivå med resterande kommuner. Tyvärr är den faktiska situationen tvärtom vilket innebär att sett till landstingets mål för tandvården är det av stor vikt att satsa tandvårdens resurser på ett sådant sätt att befolkningens behov tillfredsställs. Personaltillgång Tandläkare Ett ofta använt - om än omdiskuterat normvärde för att beskriva en svensk befolknings behov av tandvård är 1 tandläkare/2000 innevånare vilket innebär en tandläkartid på 40 vecko-timmar per 2000 innevånare eller 30 kliniska veckotimmar/2000 innevånare. Detta normvärde är dock föga underbyggt med fakta. Nedanstående exempel visar olika sätt att skapa underlag för ett normvärde och bygger på att alla patienter inte behöver komma årligen och att inte alla innevånare heller aktivt uppsöker tandvård. I rapporten Odontologiskt kunskapsunderlag från Tandvårdsgruppen i Östergötland anges att 85% av befolkningen går på regelbundna kontroller. Lägst besöksfrekvens finns hos unga vuxna under 30 år, men de har samtidigt den lägsta sjukdomsförekomsten. Lägre besöksfrekvens finns också hos grupper av invandrare. Folktandvårdens 68 allmäntandläkare (omräknat till heltidstandläkare) genomförde revisionesundersökningar år Detta innebär att inom folktandvården behandlade varje tandläkare i genomsnitt 841 revisionspatienter (barn, ungdomar och vuxna) fullständigt. Eftersom inte alla patienter behöver komma årligen och inte alla innevånare har behov av tandvård stödjer den siffran en tanke på ca innevånare/tandläkare. (Antal genomförda behandlingar av vuxna hämtade från Datalager ÖLL, ftv, historik, Antal genomförda behandlingar av barn hämtade från vårdfiler av undersökta barn från folktandvården. Antal tandläkare hämtas från inrapporterade uppgifter till utbudsstudien 2009) Folktandvården har registrerade revisionspatienter och 67,76 tandläkare (avser 2008). Detta motsvarar en kvot på 1943 patienter/tandläkare (varav ca 800 är barn). Med den kvoten lyckades dock inte folktandvården klara av mål för de köer eller revisionsperioder som var fastställda för Detta indikerar att antal innevånare/tandläkare inte bör överstiga (Antal revisionspatienter hämtade från Datalager ÖLL, ftv, historik. Antal tandläkare hämtas från inrapporterade uppgifter till utbudsstudien 2009) Enligt Socialstyrelsen har Örebro län 76 tandläkare/ innevånare vilket är lägre än riksgenomsnittet på 83 tandläkare/ innevånare (avser 2006). Detta motsvarar en kvot på 1316 innevånare per tandläkare. (Tandläkare består av såväl allmäntandläkare som specialisttandläkare och beräknas på antal tandläkare med legitimation har varit sysselsatta i minst 4 timmar under novembermånaden) Denna behovsanalys 2009 uppvisar ett antal av 146 tandläkare i Örebro län. Detta innebär ca 1900/innevånare per tandläkare, eller 52 tandläkare/ innevånare.( Tandläkare beräknas på antal allmäntandläkare, omräknat till heltidsarbetande tandläkare) 7 (13)

8 Med dessa fakta som bakgrund finns det skäl att anta att en kvot på 1 tandläkare/2000 innevånare eller 30 vårdtimmar/2000 innevånare är väl högt för ÖLL och dess förutsättningar. Behovet av tandläkare och tandhygienister skulle se annorlunda ut om en optimal arbetsfördelning skulle kunna ske i kombination med individuella revisionstider. Då tandvården till stor del är egenfinansierad av patienter finns det här inga möjligheter att genomföra sådana förändringar om det inte finns ett starkt önskemål från både tandläkare och/eller patienter. I följande figurer har utbudet av tandläkare trots detta mätts i antal kliniska timmar per vecka per 2000 innevånare. Valet att använda måttet 2000 innevånare/tandläkare grundar sig på en önskan att göra jämförelser med tidigare år. Med ovanstående resonemang som grund finns det också skäl att anta att understiger antalet tandläkare detta mått finns det en faktisk skillnad mellan utbud och behov. Figur 5. Antalet kliniska tandläkartimmar per vecka per 2000 innevånare fördelat på länets kommuner. Avser såväl privattandvård som folktandvård. 30 timmar/vecka motsvarar 1 tandläkare/tandhygienist per 2000 innevånare. T andläkartimmar per vecka och 2000 innevånare 60,0 50,0 40,0 30,0 20, ,0 0,0 Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länet Skillnader i tandläkarvårdtimmar mellan kommuner är stora även om en viss utjämning skett under det senaste året. Ovanstående diagram visar på antalet tandläkartimmar De värden som finns är inte identiska vad gäller ingångsdata men kan användas för en approximativ jämförelse. Mellan 2003 och 2008 förefaller det finnas ett minskat utbud av tillgängliga vårdtimmar inom länet förefaller det skett en marginell ökning av antal tandläkartimmar. De tandläkare som är yrkesaktiva är ojämnt fördelade såväl över landet som inom länen. 8 (13)

9 Tandhygienister Alla åtgärder inom tandvården behöver inte utföras av tandläkare utan många åtgärder kan också utföras av andra yrkeskategorier inom tandvården. Tandhygienisterna har en egen legitimation och vissa åtgärder kan delegeras till tandsköterskor med speciell kompetens. Tandvårdsutredningen Tandvården till 2010 (SOU2002:53) beräknar att med nuvarande utbildningskapacitet kommer relationen tandläkare-tandhygienist 2011 att vara 2:1. Figur 6. Antal tandvårdstimmar per vecka och 2000 innevånare fördelat på tandläkare och tandhygienister. 30 timmar/vecka motsvarar 1 tandläkare/tandhygienist per 2000 innevånare. Tandvårdstimmar per vecka och 2000 innevånare 2009 Tandhygienist Tandläkare 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länet Ovanstående diagram visar förhållandet mellan tandläkartimmar och tandhygienisttimmar. Som framgår av diagrammet ovan är antalet tandhygienisttimmar lägre än antalet tandläkartimmar. Förhållandet mellan tandläkartimmar och tandhygienisttimmar skiljer sig markant mellan olika kommuner. Diagrammet visar också på en stor diskrepans mellan antal önskvärda tandläkartimmar/innevånare i de olika kommunerna (30 veckotimmar) och det faktiska antalet. Sju kommuner saknar tillräckliga tandläkarresurser enligt detta sätt att beräkna resursbehov. 9 (13)

10 Tillgänglighet vuxentandvård Öppethållande I alla länets kommuner finns tillgång till tandläkare vardagar dagtid. Många mottagningar har öppet mer än 40 timmar per vecka. Vissa mottagningar håller stängt någon eller några veckor per år. Tillgänglighet till akut tandvård har inte undersökts. Nya patienter Figur 7. Möjligheter att ta emot nya patienter i folktandvården. Antal tandläkare som kan ta emot nya patienter i ftv 60,0 50,0 40,0 30,0 20, ,0 0,0 Inom Inom Omgående 6 mån 12 mån Nej, sätts på kö Figur 8. Möjligheter att ta emot nya patienter i privattandvården. Antal tandläkare som kan ta emot nya patienter i pt Inom Inom Omgående 6 mån 12 mån Nej, sätts på kö Figur 6 och 7 visar att det är lätt för nya patienter att få tid hos både folktandvården och privattandvården. Inga patienter sätt längre på kö hos folktandvården. 10 (13)

11 Revisionspatienter Figur 9. Försening inom revisionstandvård hos folktandvården under våren Antal tandläkare som är sena med sina revisionspatienter i ftv 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Nej Ja 3-6 mån 6-12 mån mån >24 mån Ovanstående tabell visar att folktandvården har ökande problem med försenade kallelser av sina revisionspatienter. Figur 10. Försening inom revisionstandvård hos privattandvården under våren Antal tandläkare som är sena med revisionspatienter pt Nej Ja 3-6 mån 6-12 mån mån >24 mån Alla vårdgivare i länet tillämpar revisionstandvård där patienten regelbundet kallas till mottagningen genom vårdgivarens försorg. Från patientenkäter vet man att kontinuitet med avseende på vårdgivare är viktigt för de flesta patienter. Regelbundna tandvårdsbesök är en faktor som är viktig för en bibehållen tandhälsa. Tidpunkten för när nästa undersökning skall ske fastställs som en överenskommelse mellan vårdgivaren och patienten. Patientens önskemål och munhälsa är de viktigaste faktorerna i denna överenskommelse. Privattandläkarna är i allmänhet obetydligt försenade med sin revisionstandvård medan folktandvården uppvisar stor spridning i försening mellan sina olika kliniker. 11 (13)

12 Under våren 2009 uppvisar fortfarande ett antal folktandvårdstandläkare en besvärande försening på mer än två år. Det finns dessutom ett kraftigt ökat antal tandläkare med förseningar på över 6 månader. Detta innebär att vissa patienter blir kallade med en revisionstid på mer än tre år trots att överenskommelsen innebar 1 år. Detta innebär en stor risk för större skador och mer omfattande behandling när patienten väl kallas. Historik och orsaksbakgrund Privattandvården Privattandvården har och har haft störst möjlighet att ta emot nya patienter under samtliga år denna utbudsstudie har gjorts. De har även haft lättast att hålla överenskomna revisionstider. Folktandvården 2005 Endast 4 av folktandvårdens totalt 22 mottagningar kan ta emot nya patienter inom 1 månad och ytterligare 8 inom 6 månader av folktandvårdens 22 mottagningar kan ta emot nya patienter inom 1 månad och ytterligare 4 inom 6 månader. Resterande mottagningar, tio stycken, sätter patienten på kortare eller längre kö av folktandvårdens 22 mottagningar kan ta emot nya patienter inom 1 månad. 27 tandläkare är mer än 6 månader försenade med sina egna patienter av folktandvårdens 22 mottagningar kan ta emot nya patienter inom 1 månad. 29 tandläkare är mer än 6 månader försenade med sina egna patienter av folktandvårdens 22 mottagningar kan ta emot nya patienter inom 1 månad. 50 tandläkare är mer än 6 månader försenade med sina patienter. 12 (13)

13 Sammanfattning Svårigheter att tolka underliggande material till denna rapport är påfallande eftersom frågeställningarna av olika skäl fått lov att begränsas. Ingående uppgifter har insamlats och sammanställts på olika sätt under åren. Pga. den stora personalomsättning som finns bland tandläkarna i folktandvården och den nyetablering som sker inom privattandvården är det viktigt att se rapporten som en ögonblicksbild. Ytterligare en faktor som inte är belyst i denna rapport är effekter av utpendling respektive inpendling. Dock finns det på kommunnivå trender och likheter som sträcker sig över alla de år utbudsundersökningen gjorts. Folktandvården har också ett antal strukturella problem som delvis förklarar den stora skillnad som finns mellan folktandvård och privattandvård i länet när det gäller exempelvis följsamheten mot överenskomna återbesök med sina patienter. Folktandvården har under ett antal år haft svårt att rekrytera och behålla erfarna tandläkare. Många av folktandvårdens mer rutinerade tandläkare har övergått till privattandvården under den senaste fem-års perioden. När personaltillgången på en klinik hastigt förändras innebär det med självklarhet stora problem för kliniken att hinna med alla de patienter som kliniken ansvarar för. Ytterligare ett problem är den generella trend av inflyttning till större städer som specifikt drabbar folktandvården genom ökande problem och kostnader när det gäller att rekrytera tandläkare till glesbyggdskommuner. Utgående från denna rapport går det att ifrågasätta om tandvårdslagens målsättning som innebär att hela befolkningen, såväl barn som vuxna, har tillgång till en god tandvård på lika villkor har nåtts. Använder vi antal tandläkartimmar, (vårdtimmar/2000 innevånare) så har Hallsberg, Lekeberg och Hällefors kommun den lägsta tillgången på tandvård. Hällefors har knappt halva antalet timmar mot den kommun som hade flest timmar. Under 2009 förefaller antal folktandvårds-tandläkare som är sena i kallelsen av sina egna revisionspatienter ökat. Om revisionstiderna är riktigt bedömda finns det skäl att anta att detta medför både ökande kostnader och onödiga skador för ett antal patienter. Möjlighet finns dock för dessa patienter att få vård antingen hos privattandvården i samma kommun eller hos folktandvården i andra kommuner. 13 (13)

Tandvårdsutbudet i Örebro län 2010

Tandvårdsutbudet i Örebro län 2010 Gunnar Ekbäck maj 2010 Tandvårdsutbudet i Örebro län 2010 Behov Utbud Efterfrågan www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen 111, Örebro Telefon 019-602 70 00 Telefax 019-602 75 25

Läs mer

Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Örebro län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

Örebro län. Företagsamheten 2015. Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014.

Örebro län. Företagsamheten 2015. Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem

Läs mer

Law (1985-125) on dental service

Law (1985-125) on dental service SFST Law (1985-125) on dental service Databas: SFST Ny sökning Sökresultat Föregående Nästa Post 1 av 1 i SFST Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas.

Läs mer

Nu får du utökad möjlighet att välja vårdcentral. Hälsoval Örebro län

Nu får du utökad möjlighet att välja vårdcentral. Hälsoval Örebro län Nu får du utökad möjlighet att välja vårdcentral Hälsoval Örebro län 2 Valet är ditt! I januari 2010 infördes Hälsoval Örebro län. Det innebär utökade möjligheter för dig att fritt välja vårdcentral i

Läs mer

Seminarium kring hälsosamt åldrande att främja psykisk hälsa hos äldre

Seminarium kring hälsosamt åldrande att främja psykisk hälsa hos äldre Seminarium kring hälsosamt åldrande att främja psykisk hälsa hos äldre 215-1-2 I denna bilaga finns ett antal bakgrundsfakta om antal och andel äldre i länets kommuner. Diagram och tabeller redovisar även

Läs mer

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07 Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 211-12-7 Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1

Läs mer

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandvårdskontakter för äldre tonåringar i Östergötland. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping maj 2014

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandvårdskontakter för äldre tonåringar i Östergötland. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping maj 2014 Tandhälsorapport Uppföljning av tandvårdskontakter för äldre tonåringar i Östergötland Enheten för hälsoanalys Linköping maj 2014 Kerstin Aronsson Sven Ordell www.lio.se Innehåll Inledning... 2 Bakgrund...

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Örebro

Regelförenkling på kommunal nivå. Örebro Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 89% Nej 11% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO #4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting 10 oktober 2007 Bilaga till huvudrapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2007 Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen

Läs mer

Befolkningens tandhälsa. Regeringsuppdrag om tandvårdsstatistik, tandhälsa och tandvårdsförsäkring. Delrapport 2 av 3

Befolkningens tandhälsa. Regeringsuppdrag om tandvårdsstatistik, tandhälsa och tandvårdsförsäkring. Delrapport 2 av 3 Befolkningens tandhälsa Regeringsuppdrag om tandvårdsstatistik, tandhälsa och tandvårdsförsäkring. Delrapport 2 av 3 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Skrivelse.

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Resanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson

Resanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1 Regional

Läs mer

2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna

2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna 2012-09-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna Enligt Tillväxtanalys,

Läs mer

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika

Läs mer

2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND

2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND 2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND GENOMFÖRD VÅREN 2014 INOM RAMEN FÖR SKL MATEMATIK PISA 2015 2 (15) Innehållsförteckning Försättsblad sid 1 Innehållsförteckning sid 2 Sammanfattning

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

Kartläggning av vård- och omsorgskompetenser

Kartläggning av vård- och omsorgskompetenser Kartläggning av vård- och omsorgskompetenser Rapport 2013 2014-04-29 Regionförbundet Örebro, Vård- och omsorgscollege, Christian Törnqvist Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Arbetssätt... 2 Svar... 3 Modell

Läs mer

Samverkan regionorganisationen och kommunerna i länet

Samverkan regionorganisationen och kommunerna i länet Projekt Region 2015 21 samverkan 130603 Bilaga Samverkan regionorganisationen och kommunerna i länet Bakgrund En region, en plats där människor vill leva, arbeta och bo, måste ha något att erbjuda: attraktiva

Läs mer

Liv & Hälsa tand. December 2009

Liv & Hälsa tand. December 2009 Liv & Hälsa tand December 9 Jörgen Torstensson Tandvårdsenheten Landstinget Sörmland Gunnar Ekbäck Hälsokansliet Landstinget Örebro 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Allmänt om tandhälsa... 5 Undersökningen

Läs mer

Årsrapport för 2009. Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit. Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen

Årsrapport för 2009. Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit. Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen Årsrapport för 2009 Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen SKaPa Älvgatan 47 652 30 Karlstad www.skapareg.se skapa@liv.se 054-615000 2010-09-16

Läs mer

LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004

LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004 LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 4 Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben, Samhällsmedicinska enheten Landstinget i Uppsala län Vill du veta mer om undersökningen Liv &

Läs mer

Bilaga 1 Listningsregler

Bilaga 1 Listningsregler Bilaga 1 Listningsregler Hälsoval Jämtlands län 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 LISTNINGSREGLER 3 1.1 MEDBORGARENS ÅTAGANDE 3 1.2 PRINCIPER FÖR MEDBORGARENS VAL 3 1.2.1 Särskilt boende 3 1.2.2 Rätt till enskilda

Läs mer

Högutbildade och den kreativa klassen - vilka förutsättningar har vi i Skaraborg? Utbildningsnivå 16 år och äldre

Högutbildade och den kreativa klassen - vilka förutsättningar har vi i Skaraborg? Utbildningsnivå 16 år och äldre Riket Medel VGR Riket Medel VGR Högutbildade och den kreativa klassen - vilka förutsättningar har vi i borg? Del 1 Statistik i diagram Om vi väljer att uttrycka befolkning med högre utbildning som de med

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 2013 Tillgänglighet i vården

MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 2013 Tillgänglighet i vården MEDBORGARPANELEN 213 Rapport 1 Tillgänglighet MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 213 Tillgänglighet i vården Enkät nummer ett slutförd. Nu har landstinget Västmanland genomfört den första enkäten i Medborgarpanelen.

Läs mer

Välfärdsredovisning 2009

Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisning 29 Välfärdsredovisningen bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer som har störst betydelse för att främja hälsa. Dessa beskrivs utifrån ett statistiskt material

Läs mer

Förutsättningar på bostadsmarknaden

Förutsättningar på bostadsmarknaden Förutsättningar på bostadsmarknaden Demografi i Värmlands och Örebro län Maria Pleiborn, Örebro, 2016-05-18 Vem är jag och vad vill jag berätta? 2 Maria Pleiborn, Demograf och senior rådgivare vid WSP

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport

Läs mer

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken

Läs mer

Rapport 2011:06. Den framtida kompetensförsörjningen. Karlskogaregionen. Maj 2011. Anders Niklasson

Rapport 2011:06. Den framtida kompetensförsörjningen. Karlskogaregionen. Maj 2011. Anders Niklasson Rapport 2011:06 Den framtida kompetensförsörjningen i Karlskogaregionen Maj 2011 Anders Niklasson Den framtida kompetensförsörjningen i Karlskogaregionen Av Anders Niklasson Rapport 2011:06 Dnr: 11-189-1

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2009

Södertörns nyckeltal 2009 Södertörns nyckeltal 2009 Förskolan SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR Handläggare/referens Christina Castfjord 08-535 360 61 christina.castefjord@huddinge.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län

Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län Prognos för arbetsmarknaden 2015 2014-12-09 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i oktober 2014 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Statistik om Helsingborg och dess omvärld Nr 4: 2012 Perspektiv Helsingborg ARBETSPENDLING TILL OCH FRÅN HELSINGBORG ÅR 2010 Arbetspendlingen till och från Helsingborg över kommungränsen, är ovanligt stor

Läs mer

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården 9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården Sofia Reinholdt, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet Under de senaste 15 åren har många länder genomfört

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Örebro län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Örebro län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Örebro län Johan Kreicbergs Våren 2009 Örebro Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län 2008-07-09 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag

Läs mer

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : / Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, februari 211 Arbetsmarknadsläget De av SCB nyligen redovisade sysselsättningssiffrorna

Läs mer

Regional översiktlig planering för Örebroregionen. Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012

Regional översiktlig planering för Örebroregionen. Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012 Regional översiktlig planering för Örebroregionen Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012 Regional utvecklingspolitik Rumslig planering RUFS gav oss en tankeställare Syfte Ge ett regionalt perspektiv

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer

grupp har personerna i genomsnitt även varit hemlösa kortare tid jämfört med personer födda inom Europa.

grupp har personerna i genomsnitt även varit hemlösa kortare tid jämfört med personer födda inom Europa. Sammanfattning I denna rapport redovisas resultaten från Socialstyrelsens tredje nationella kartläggning av hemlöshetens omfattning i Sverige. Kartläggningen har utförts på uppdrag av regeringen och de

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län?

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Jönköpings län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

Läs mer

Överenskommelse om läkarundersökningar av barn som placeras i familjehem eller på HVB (Hem för vård och boende)

Överenskommelse om läkarundersökningar av barn som placeras i familjehem eller på HVB (Hem för vård och boende) Rubrik specificerande dokument Överenskommelse om läkarundersökningar av barn som placeras i familjehem eller på HVB (Hem för vård och boende) Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Omfattar

Läs mer

Assistansersättning. Bakgrund. Aktuellt

Assistansersättning. Bakgrund. Aktuellt Assistansersättning Bakgrund Assistansersättning är en ersättning för att bekosta personlig assistans för den som, på grund av stort och varaktigt funktionshinder, behöver hjälp med de grundläggande behoven

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2014 september 2015 Arbetsgivarverket Dnr 2016/0174 Förord Inom det statliga avtalsområdet sker fortlöpande förändringar av antal

Läs mer

Nyföretagande. Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år.

Nyföretagande. Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år. 8 Ti l l v ä x t Ti l l v ä x t antal nystartade företag 1990 2005 Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år. Källa: ITPS nystartade företag efter näringsgren 2005 Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar

Läs mer

När barn inte kan bo med sina föräldrar

När barn inte kan bo med sina föräldrar När barn inte kan bo med sina föräldrar Socialtjänstens uppföljning och kontakt med barn som bor i familjehem Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som

Läs mer

Avtal om övertagande av hälso- och sjukvård i ordinärt boende mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbottens län

Avtal om övertagande av hälso- och sjukvård i ordinärt boende mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbottens län Avtal om övertagande av hälso- och sjukvård i ordinärt boende mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbottens län Sida 1 av 5 Innehållsförteckning 1. Avtalsparter 2. Inledning 2.1 Gemensamma

Läs mer

Barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Anders Trumberg Strategisk planerare, Örebro Kommun Upplägg Fattigdom Orsaker Effekter Mått Utveckling Nationellt Lokalt- regionen Case Örebro Handlingsplan Orsaker till

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE 2005-2007

ÖVERENSKOMMELSE 2005-2007 2005-11-09 ÖVERENSKOMMELSE 2005-2007 REVIDERING 2006 Folktandvården ÖVERENSKOMMELSE FÖR ÅR 2005-2007 OM TANDVÅRD FÖR INVÅNARE I UPPSALA LÄN 1 VÅRDÖVERENSKOMMELSE AVSEENDE TANDVÅRD FÖR INVÅNARE I UPPSALA

Läs mer

Överförmyndarens handläggningsrutiner Hallsbergs kommun

Överförmyndarens handläggningsrutiner Hallsbergs kommun Revisionsrapport Överförmyndarens handläggningsrutiner Hallsbergs kommun Mars 2009 Thomas Lidgren Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...1 2. Inledning...2 2.1 Revisionsfråga...2 2.2 Metod...2 3. Beskrivning

Läs mer

Trender och tendenser kring hur Gotland går mot jämställdhet eller ojämställdhet?

Trender och tendenser kring hur Gotland går mot jämställdhet eller ojämställdhet? Länsstyrelsen Visby 2007-05-28 Gotlands län Teamet för hållbar Utveckling Kicki Scheller Särskilt sakkunnig i jämställdhet Trender och tendenser kring hur Gotland går mot jämställdhet eller ojämställdhet?

Läs mer

Befolkningens tandhälsa 2009. Regeringsuppdrag om tandhälsa, tandvårdsstatistik och det statliga tandvårdsstödet

Befolkningens tandhälsa 2009. Regeringsuppdrag om tandhälsa, tandvårdsstatistik och det statliga tandvårdsstödet Befolkningens tandhälsa 2009 Regeringsuppdrag om tandhälsa, tandvårdsstatistik och det statliga tandvårdsstödet Citera gärna Socialstyrelsens rapporter men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Brukardialogberedningar

Brukardialogberedningar Brukardialogberedningar Brukardialoger - möten mellan politiker och brukare Varje år gör Landstinget i Östergötland fördjupade behovsanalyser inom områden som hälso- och sjukvårdsnämnden väljer ut. Behovsanalyserna

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Ö rebro lä n

Vä lfä rdstäppet Ö rebro lä n Örebro län Vä lfä rdstäppet Ö rebro lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

Företagsamhetsmätning Örebro län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning Örebro län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning Örebro län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Örebro län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 1 Innehåll Sammanfattande beskrivning... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 2241 personer under 2015... 4 Befolkningen ökade i samtliga av länets kommuner...

Läs mer

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011 Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga

Läs mer

Förmåga att tillvarata sina rättigheter

Förmåga att tillvarata sina rättigheter Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Örebro län?

Vilka är lokalpolitikerna i Örebro län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Örebro län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Örebro län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa 11 målområden som stödjer det nationella folkhälsomålet 1. Delaktighet och

Läs mer

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15 Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2015-10-12 Betygsstatistik

Läs mer

WP 2. Kartläggning och analys

WP 2. Kartläggning och analys Länsstyrelsen i Västerbotten -Botnia-Atlantica program Nordlands fylkeskommune Interreg program WP 2. Kartläggning och analys (alla data baseras på 2011 års verksamhet) Demografi Nordland och Västerbotten

Läs mer

Bilaga 1. 1. Uppdraget

Bilaga 1. 1. Uppdraget Bilaga 1 1. Uppdraget Bolaget ska enligt ägardirektivet bedriva allmän och specialiserad tandvård, för barn och vuxna i Skåne. Den del av verksamheten som faller under sjukvårdshuvudmannens tandvårdsansvar

Läs mer

3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen

3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen 1 (7) ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING Integration 3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen 3.1 Andel nyanlända kvinnor och män som inom två år efter mottagningsåret varit sysselsatta. Källa:

Läs mer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2015

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2016-04-15 1 (2) HSN 2016-0588 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2016-05-24, p 28 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar

Läs mer

Fakta om tidsbegränsade anställningar

Fakta om tidsbegränsade anställningar Fakta om tidsbegränsade anställningar Flera former av tidsbegränsade anställningar Som tidsbegränsat anställda räknas personer med allmän visstidsanställning (AVA), vikariat och säsongsanställning. Tidsbegränsade

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Gävleborgs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Kunskapsresultat för grundskolan i Örebro län

Kunskapsresultat för grundskolan i Örebro län Rapport 2012:06 Kunskapsresultat för grundskolan i Augusti 2012 Johan Jonsson Lena Öijen Kunskapsresultat för grundskolan i Augusti 2012 Av Johan Jonsson och Lena Öijen Regionförbundet Örebro Rapport 2012:06

Läs mer

sätter hallänningen i centrum

sätter hallänningen i centrum Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Vårdval Halland en framtidslösning Befolkningsmodell Nya närsjukvården är ett naturligt förstahandsval med undantag av akuta tillstånd som kräver sjukhusvård.

Läs mer

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 juni, 2011 Innehåll 1 Inledning.........................................................................

Läs mer

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Kalmar län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Utanförskap eller prevention?

Utanförskap eller prevention? Utanförskap eller prevention? - en socioekonomisk beräkning av kostnaderna för utanförskap och prevention i Sotenäs En rapport framtagen av Maria Hassing Karlander i samarbete med Annika Westlund och Susanne

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

med anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården

med anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3383 av Emma Henriksson m.fl. (KD) med anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården Förslag till riksdagsbeslut

Läs mer

Hur påverkar olika system av vårdval entreprenören?

Hur påverkar olika system av vårdval entreprenören? Hur påverkar olika system av vårdval entreprenören? Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer. Där finns även material som gavs ut av Nutek

Läs mer

?! Myter och fakta 2010

?! Myter och fakta 2010 ! yter ch fakta 2010 Det finns en massa föreställningar om den kommunala sektorn och dess verksamheter. I vissa fall är de rent felaktiga, i andra fall baseras de på en förenkling av verkligheten som

Läs mer

Regeringens proposition 2002/03:73

Regeringens proposition 2002/03:73 Regeringens proposition 2002/03:73 Höjd åldersgräns för tandläkares och tandhygienisters rätt till offentlig ersättning Prop. 2002/03:73 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm

Läs mer

Lex Sarah i Örebro län

Lex Sarah i Örebro län Lex Sarah i Örebro län En uppföljning av de missförhållanden inom äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning, som anmälts 27 Foto: Carina Remröd www.t.lst.se Publ. nr 29:22 Förord

Läs mer

Företagsamheten 2017 Örebro län

Företagsamheten 2017 Örebro län Företagsamheten 2017 Örebro län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt

Läs mer

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av

Läs mer

Verksamhetsrapport 2002

Verksamhetsrapport 2002 Verksamhetsrapport 2002 Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Uppdrag 2002 Hälso- och sjukvårdsberedningarna ansvarar för att utvärdera det strategiska målet för hälso- och sjukvård utifrån analyser av befolkningens

Läs mer

TSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb

TSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb TSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb TSL-rapport januari 2014 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Onkologiska kliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Onkologiska kliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Onkologiska kliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet...

Läs mer

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? NTF Skåne 2009 Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende

Läs mer

Norrköpingsfakta. Norrköpings befolkning och befolkningsförändringar 2014. Rapport nr 2015:2 31 mars 2015 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET

Norrköpingsfakta. Norrköpings befolkning och befolkningsförändringar 2014. Rapport nr 2015:2 31 mars 2015 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET Norrköpingsfakta Rapport nr 2015:2 31 mars 2015 Norrköpings befolkning och befolkningsförändringar 2014 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET SIDA 2 AV 46 Om Norrköping och Norrköpingsborna Visste du att.. Norrköpings

Läs mer

Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan. - En enkätundersökning

Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan. - En enkätundersökning Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan - En enkätundersökning 1 Sammanfattning Elevhälsan är en av de offentliga verksamheter som i hög grad påverkats av det ökande antalet nyanlända barn

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Omsorg för heltid Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Omsorg för heltid Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Omsorg för heltid Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning det

Läs mer

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:3040 av Emma Henriksson m.fl. (KD, M, C, FP) med anledning av skr. 2014/15:72 Riksrevisionens rapport om primärvårdens styrning Förslag till riksdagsbeslut

Läs mer