2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna

Transkript

1 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna Enligt Tillväxtanalys, som ansvarar för den officiella statistiken om nya företag, startades 575 nya företag i Eskilstuna år Det är något fler än föregående år (mörkblå stapeln i diagram 1), men någon direkt jämförelse med åren dessförinnan kan vara svår att göra eftersom mätmetoderna för statistiken förändrades år Av diagrammet framgår även antalet nya företag enligt den gamla definitionen (ljusblå stapeln) som gällde de tidigare åren. Sammanfattningsvis har nyföretagandet i Eskilstuna ökat under de senaste två åren, efter den låga nivån krisåret 2009 och var 2011 på ungefär samma nivå som år Diagram 1 Antal nya företag i Eskilstuna år Antal * 2011 År *) Metoden för att mäta antalet nya företag förändrades år Den ljusblå stapeln visar antalet nya företag med den gamla definitionen och den mörkblå antalet nya företag enligt med den nya. Källa: Eskilstuna kommun/tillväxtanalys I förhållande till övriga kommuner i Sverige framstår nyföretagandet i Eskilstuna som genomsnittligt. Åtminstone om man mäter etableringsfrekvensen, vilken mäts som antalet nya företag per 1000 invånare år. Av rikets 290 kommuner hade 165 en högre etableringsfrekvens och 121 kommuner en lägre. (Ytterligare fyra hade en etableringsfrekvens på samma nivå.) Lägst är etableringsfrekvensen i flera bruksorter eller små kommuner i glesbygdsområden (ex. Gullspång, Oxelösund, Storfors, Degerfors, Arvidsjaur eller Munkfors). Högst är etableringsfrekvensen i flera Har du frågor som rör analysen kontakta analytiker Bo Wictorin Eskilstuna kommun, näringsliv Tel: , e-post: bo.wictorin@eskilstuna.se eskilstuna.se/analysen

2 kommuner i Stockholmsregionen (ex. Danderyd, Stockholm, Lidingö, Sundbyberg, Nacka eller Vaxholm). Av diagram 2 framgår etableringsfrekvensen i Eskilstuna, jämförelsekommuner och riket år I Eskilstuna var etableringsfrekvensen 9,6 företag per 1000 invånare år 2011, vilket kan jämföras med hela riket där motsvarande uppgift var 12,5. Diagram 2 Antal nya företag per 1000 invånare i Eskilstuna, jämförelsekommuner och riket år 2011 Källa: Eskilstuna kommun/tillväxtanalys och SCB I förhållande till jämförelsekommunerna är etableringsfrekvensen i Eskilstuna på samma nivå som i Norrköping, men något lägre än i övriga kommuner. Markant högre är etableringsfrekvensen i Borås. Den högre etableringsfrekvensen för riket påverkas starkt av storstadsregionerna. Hur många nya företag som etableras olika år kan av olika skäl variera starkt. Av tabell 1 framgår Eskilstuna och jämförelsekommunerna rangordnade bland Sveriges 290 kommuner efter antal nya företag per tusen invånare för åren 2007 till På detta sätt underlättas jämförbarheten mellan olika kommuner, eftersom rangordningen endast marginellt påverkas av den förändrade statistiska mätmetoden år Tabell 1 Rangordning för Eskilstuna och jämförelsekommuner bland Sveriges 290 kommuner År efter antal nystartade företag per 1000 invånare Kommun År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 * År 2011 Eskilstuna Linköping Norrköping Borås Örebro Västerås Gävle *) Rangordningen från och med år 2010 grundas på den nya statistiska metoden för att mäta etableringsfrekvens. Skillnaderna i rangordningen mellan den nya och gamla metoden är dock mycket marginella. Som framgår av tabellen hörde Eskilstuna till den tredjedel av Sveriges kommuner som hade högst etableringsfrekvens år 2007 och låg väsentligt bättre till än övriga jämförelsekommuner. Eskilstunas lägre rangordning påföljande år orsakas med största 2(6)

3 sannolikhet av att Eskilstuna, tillsammans med andra kommuner med en betydande fordonsindustri, hörde till de kommuner där finanskrisen hade störst negativ påverkan. En mer permanent låg eller hög etableringsfrekvens över tid talar emellertid för att det handlar om mer grundläggande och strukturella orsaker. Det gäller exempelvis vissa bruksorter eller små och trendmässigt krympande glesbygdskommuner, där etableringsfrekvensen är låg, liksom många kommuner i storstadsregionerna med en stor och starkt växande lokal marknad, där etableringsfrekvensen är hög. Nyföretagandets betydelse för sysselsättningsutvecklingen i Eskilstuna I genomsnitt under perioden ( ) har de nya företagen tillfört Eskilstunas arbetsmarknad knappt 900 sysselsatta per år. År 2010 är det senaste året för vilket det finns tillgängliga sysselsättningsuppgifter. Antalet sysselsatta i de nya företagen var då 890, vilket innebär att antalet sysselsatta per nystartat företag var 1,6. Lite drygt två procent av den totala sysselsättningen i Eskilstuna det året var således ett resultat av de företag som startade samma år. I genomsnitt var de nystartade företagen något mindre (räknat i sysselsättningstermer) samma år de startade än i jämförelsekommunerna (med undantag av Gävle) och riket som helhet (diagram 3). Diagram 3 Antalet sysselsatta per nystartat företag i Eskilstuna, jämförelsekommuner och riket år ,9 1,8 1,7 1,6 1,5 1,4 Eskilstuna Linköping Norrköping Borås Örebro Västerås Gävle Riket Källa: Eskilstuna kommun/tillväxtanalys Vad orsaken till skillnaden är och vilken betydelse det har för den ekonomiska utvecklingen eller sysselsättningstillväxten är osäkert. Variationerna i genomsnittligt antal sysselsatta per företag skulle kunna bero på skillnader när det gäller vilka branscher som de nya företagen finns inom. Det skulle också kunna bero på skillnader i den lokala marknadens storlek. Det kan även finnas andra orsaker, men utan tillgång till mer information går det inte att avgöra. En intressant fråga är givetvis hur många av de nya företagen som överlever på sikt och i vilken takt de växer. För närvarande har vi dessvärre inte tillgång till aktuella uppgifter om detta för Eskilstuna kommun. 3(6)

4 Undersökningar av överlevnadsgraden, som bland annat görs återkommande av Tillväxtanalys, tyder på att omkring två tredjedelar av de nystartade företagen i Sverige har överlevt fram till tre år efter start. Överlevnadsgraden har också ökat trendmässigt under den senaste knappa tioårsperioden, från 56 procent för företag som startade år 1997 till 68 procent för företag som startade år Överlevnadsgraden skiljer sig något åt mellan olika branscher, där nya företag inom varuhandel samt hotell och restaurang har en något lägre överlevnadsgrad (63 procent för företag som startade år 2005), medan nya företag inom transport och kommunikation samt industri har en något högre överlevnadsgrad (77 respektive 73 procent för företag som startade år 2005). Överlevnadsgraden varierar också något mellan olika delar av landet. Överlevnadsgraden för de företag som startade år 2005 i Södermanland var dock i paritet med riksgenomsnittet. Högst var andelen på Gotland (76 %) och lägst i Örebro län (63 %). Variationerna i överlevnadsgrad över tid mellan olika kommuner har vi som sagt ännu inga uppgifter om. När det gäller företagens tillväxt så visar Tillväxtanalys att de överlevande företagen som startade i Sverige år 2005 hade fördubblat antalet sysselsatta under de påföljande åren. Det innebär att ökningen av antalet sysselsatta under denna period i stort sett var av samma storleksordning som det bortfall av sysselsättning som skedde till följd av att en tredjedel av de nystartade företagen inte överlevde. Hur företagen utvecklades därefter är dock ovisst. Skillnader mellan kvinnor och män Omkring en tredjedel av alla nystartade företag i Eskilstuna startas av kvinnor (diagram 4). Andelen kvinnor har dock ökat något under senare år ( ). Andelen kvinnor som startar företag är högre än den totala andelen företag i kommunen som drivs av kvinnor (25 % år 2007). Det innebär att andelen kvinnor som driver företag i Eskilstuna gradvis borde öka med tiden. Det förutsätter förstås att antalet nedlagda företag som drivs av kvinnor inte är för högt. Diagram 4 Andel nystartade företag i Eskilstuna år 2009 som leds av kvinnor respektive män 4% 33% 63% Källa: Eskilstuna kommun/tillväxtanalys Kvinnor Män Kvinnor+Män 4(6)

5 Tidigare undersökningar av Tillväxtanalys visar att överlevnadsgraden (tre år efter start) är något lägre för företag som drivs av kvinnor än för män när det gäller riket som helhet. Skillnaden är dock inte större än att andelen kvinnor som driver företag totalt sett torde öka, om än i en förhållandevis långsamt takt. En viktig orsak till skillnaden i överlevnadsgrad mellan företag som drivs av kvinnor respektive män är sannolikt de skillnader som finns när det gäller inom vilka branscher som verksamheten bedrivs. Det kan givetvis finnas även andra orsaker. Bäst överlevnadsgrad har emellertid nystartade företag som drivs tillsammans av kvinnor och män. Nya företag och nya verksamheter är inte alltid samma sak Antal nya företag är inte omedelbart samma sak som antal nya verksamheter. Många företag har flera arbetsställen på olika platser. Samtidigt kan även det omvända förekomma, det vill säga en verksamhet kan organiseras i ett antal mindre företag. Enligt SCB etablerades totalt 662 nya arbetsställen i Eskilstuna år Även om detta inte direkt går att jämföra med statistiken över antalet nya företag, eftersom statistikkällan inte är densamma, så visar en jämförelse med antalet nya företag (575 företag samma år) att antalet nya arbetsställen uppskattningsvis är drygt en tiondel fler än antalet nya företag. Enligt SCB var samma år det totala antalet företag i Eskilstuna, vilket kan jämföras med det totala antalet arbetsställen som var 4 415, det vill säga knappt en tiondel fler. Antalet sysselsatta vid de nya arbetsställena var 984 och drygt 80 procent av dessa var sysselsatta vid arbetsställen med mellan 1 4 sysselsatta. Samtidigt lades nästan lika många arbetsställen ned, eller 629 stycken, med totalt 970 sysselsatta. Nettotillskottet från antalet nya arbetsställen var med andra ord marginellt totalt sett. Huvuddelen av sysselsättningsökningen som skedde det året berodde med andra ord på att ökningen var större i redan befintliga och växande arbetsställen än i befintliga och krympande. Totalt sett var det ungefär 800 arbetsställen som ökade antalet sysselsatta medan omkring 630 arbetsställen minskade antalet sysselsatta. Vid knappt arbetsställen var antalet sysselsatta oförändrat. De förändringar som sker i näringslivet av antal företag, arbetsställen och sysselsatta brutto är med andra ord väsentligt större än de förändringar som sker netto, vilket vi vanligen brukar redovisa. Förändringarna brutto ger uttryck för den förnyelse och omvandling som sker i näringslivet. Av diagram 5 framgår antalet nyetablerade respektive nedlagda arbetsställen i Eskilstuna sedan mitten av talet. Som synes följer antalet omfattningen av antalet nyetableringar och antalet nedläggningar delvis varandra åt. Under andra halvan av talet var det en trendmässig minskning av såväl antalet nyetablerade som nedlagda arbetsställen, medan motsatsen gällt under en stor del av talet. Det framgår också att förändringar av antalet ny- respektive nedlagda arbetsställen kan utvecklas i motsatt riktning enskilda år. Den trendmässiga ökning av både antalet nya och nedlagda arbetsplatser som skett under talet skulle kunna ses som ett uttryck för att strukturomvandlingen i näringslivet har tilltagit. 5(6)

6 Diagram 5 Antalet nya respektive nedlagda arbetsställen i Eskilstuna år Nya Nedlagda Anm. Förändringar där arbetsställen delats upp eller lagts samman ingår ej Källa: Eskilstuna kommun/tillväxtverket (raps)/scb När det gäller de förändringar som sker till följt av att verksamheter expanderar respektive krymper sin verksamhet så följer variationerna i antal arbetsställen mer konjunkturen som helhet (diagram 6). Under den stabila tillväxt som skedde i Eskilstuna från slutet av talet fram till år 2008 var antalet växande arbetsställen stadigt fler än antalet krympande. Under den djupa lågkonjunkturen som följde i finanskrisen spår 2008/2009 var förhållandet det omvända. Andelen arbetsställen där ingen förändring har skett har dock legat på en stabil nivå kring lite drygt 50 procent under hela perioden. Diagram 6 Antal existerande arbetsställen i Eskilstuna som ökat respektive minskat antalet sysselsatta år Anm. Förändringar där arbetsställen delats upp eller lagts samman ingår ej Källa: Eskilstuna kommun/tillväxtverket (raps)/scb 6(6)