Arbetspendling till och från Västerås år 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetspendling till och från Västerås år 2014"

Transkript

1 Arbetspendling till och från Västerås år 2014 Denna artikel beskriver pendlingen till och från Västerås år Eftersom det är en viss eftersläpning när det gäller statistik om pendling så är detta den mest aktuella statistiken. Avslutningsvis i artikeln finns förklaringar till olika begrepp som används. Dock bör förtydligas redan nu att pendling i denna artikel alltid avser pendling över kommungräns. Personer som pendlar från tätort/landsbygd i Västerås kommun räknas således inte som pendlare. Pendlingens omfattning och utveckling Antal personer som pendlar till arbete har ökat de senaste decennierna och år 2014 var det personer som pendlade till Västerås för att arbeta. Det kan jämföras med år 1985 då drygt personer pendlade till Västerås. Många västeråsare pendlar också till arbete i annan kommun och år 2014 var det drygt som gjorde det att jämföra med år 1985 då västeråsare pendlade. Västerås har ett positivt pendlingsnetto, vilket innebär att fler pendlar till Västerås än vad det är som pendlar från Västerås för arbete. Pendlingsnettot är skillnaden mellan inpendlare och utpendlare. Västerås har haft ett ökande pendlingsnetto från år 2007 men år 2014 minskade det. Totalt är det dock drygt fler personer som pendlar till Västerås än vad det är västeråsare som pendlar från Västerås. Figur 1 Pendling till och från Västerås samt pendlingsnetto, år Antal personer Pendlingsnetto Antal inpendlare Antal utpendlare År

2 Totalt sett är det ungefär 16 procent av de förvärvsarbetande västeråsarna som pendlar till sitt arbete. Andelen har legat runt 16 procent sedan år I ett längre tidsperspektiv kan man dock se att pendling har ökat bland förvärvsarbetande västeråsare. År 1985 var det knappt sju procent som pendlade ut från Västerås att jämföra med omkring 17 procent år Figur 2 Andel utpendlare bland de förvärvsarbetande västeråsarna, 1985, 1990, 1995, Andel (%) År För att få en uppfattning om de data som presenterats kan det underlätta att jämföra data med andra kommuners data. Det urval av kommuner som gjorts baseras på likheten med Västerås avseende antalet invånare och geografisk placering. Uppsala och Eskilstuna skiljer sig något från Västerås sett till invånarantalet, men de två städernas geografiska förhållande till Stockholm gör ändå att en jämförelse kan vara befogad. Uppsala ligger närmare Stockholm än Västerås (cirka 7 mil respektive 11,5 mil) och med tåg till Stockholms central tar det cirka 15 minuter fortare från Uppsala till Stockholms central än från Västerås till Stockholms central. Örebro, Norrköping och Linköping har snarlika invånarantal som Västerås, men ligger å andra sidan längre från Stockholm.

3 Uppsala är den kommun som har störst andel utpendlare. Där har andelen legat runt 22 procent sedan år Lägst andel utpendlare hade Linköping medan Eskilstuna, Örebro och Västerås har haft lika stora andelar av sin förvärvsarbetande befolkning som pendlar ut från respektive stad. Norrköping ligger något högre än dessa tre kommuner men fortfarande något lägre än Uppsala. Figur 3 Andel utpendlare bland kommunens förvärvsarbetande, jämförelse mellan några större kommuner, år 2014 Kommun Andel utpendlare av förvärvsarbetande kommuninvånare år 2014 år 2009 år 2004 år 1999 Förändring mellan år Förändring mellan år Förändring mellan år Uppsala 22% 23% 22% 22% -0,6% 0,8% 0,4% Eskilstuna 17% 16% 15% 12% 1,0% 2,7% 4,9% Linköping 15% 15% 14% 13% 0,1% 1,1% 1,9% Norrköping 20% 19% 16% 14% 0,6% 3,5% 6,0% Örebro 17% 16% 15% 16% 1,1% 2,3% 1,0% Västerås 17% 16% 14% 13% 0,4% 2,3% 3,9% Störst andel inpendlare bland de som arbetar i kommunen har Linköping och Örebro. I dessa kommuner är det närmare var fjärde som pendlat till kommunen för att arbeta. I Uppsala, Norrköping och Västerås är det ungefär var femte som pendlar till kommunen för att arbeta. Lägst andel inpendlare hade Eskilstuna där 15 procent av de som arbetar i kommunen har pendlat dit. Figur 4 Andel inpendlare bland förvärvsarbetande i kommunen, jämförelse mellan några större kommuner, år 2014 Kommun Andel inpendlare av de som arbetar i kommunen Förändring mellan år år 2014 år 2009 år 2004 år Förändring mellan år Förändring mellan år Uppsala 21% 19% 19% 15% 1,2% 1,8% 5,7% Eskilstuna 15% 15% 14% 12% 0,5% 1,6% 3,7% Linköping 23% 23% 21% 19% 0,7% 2,5% 4,1% Norrköping 20% 19% 18% 17% 0,6% 2,2% 2,7% Örebro 23% 23% 22% 20% 0,0% 1,1% 2,6% Västerås 20% 19% 18% 17% 1,1% 2,5% 2,8%

4 Till vilka kommuner pendlar västeråsarna? De kommuner som flest åker till av de som pendlar är framförallt våra närkommuner. Flest pendlar till Stockholm följt av Eskilstuna och Hallstahammar. Tabellen visar pendlingnettot mellan Västerås och respektive kommun. Det man kan se är att det är närmare fler personer som pendlar till Stockholm än vad det är som pendlar från Stockholm till Västerås. Västerås har således ett negativt pendlingsnetto gentemot Stockholm. Ett nästan lika stort fast positivt pendlingsnetto har Västerås gentemot Hallstahammar. Det pendlar cirka fler personer till Västerås från Hallstahammar än vad det gör i motsatt riktning. Figur 5 De kommuner till vilka flest västeråsare pendlar, år Största utpendlingkommunerna Pendlingnetto Stockholm Eskilstuna 175 Hallstahammar 1452 Enköping 270 Köping 486 Sala 1220 Solna -503 Surahammar 1081 Uppsala 25 Örebro 33

5 Statistik om Västerås Totalt var det cirka västeråsare som pendlade till Stockholm för att arbeta. Den uppåtgående trenden kan man se har mattats sedan år Däremot ökar antalet som pendlar till Stockholms län. År 2014 var det cirka som pendlade till Stockholms län varav personer (57 %) till Stockholms kommun. Figur 6 Utpendlingen från Västerås till Stockholms län respektive Stockholms kommun, år Antal personer Utpendling Stockholms län Utpendling Stockholms kommun År

6 Pendlingen till våra grannkommuner ökar till alla utom Hallstahammar. Dit har pendlingen minskat successivt sedan toppåret Antalet utpendlare ökar återigen till Sala efter några år av nedåtgående antal. Eskilstuna är den kommun, som efter Stockholm, till vilken flest västeråsare pendlar till. Antalet minskade något under år 2013 för att år 2014 ha ökat något igen. Figur 7 Utpendling från Västerås till grannkommunerna, år Antal personer År Eskilstuna Hallstahammar Sala Enköping Köping Surahammar

7 Från vilka kommuner kommer inpendlarna? De kommuner som flest pendlar från till ett arbete i Västerås är i mång och mycket samma kommuner som många västeråsare pendlar till för att arbeta. Flest personer kommer från Hallstahammar följt av Sala och Surahammar. Som nämndes tidigare har Västerås ett positivt pendlingsnetto gentemot Hallstahammar. Figur 8 De kommuner vilka flest personer kommer som arbetar i Västerås, år Största inpendlingkommunerna Hallstahammar 1452 Sala 1220 Surahammar 1081 Eskilstuna 175 Köping 486 Enköping 270 Stockholm Uppsala 25 Örebro 33 Arboga 145 Pendlingsnetto

8 Totalt var det personer som pendlade till ett arbete i Västerås kommun, vilket är en minskning med 74 personer i jämförelse med år Det kan man också se lite av i diagrammet då antalet minskar för flera kommuner varifrån pendlarna kommer. Från Enköping, Köping och Sala har antalet minskat mellan år Däremot har antalet ökat något från Hallstahammar och Surahammar motsvarande år. Figur 9 De grannkommuner vilka flest personer kommer som arbetar i Västerås, år Antal personer År Hallstahammar Sala Surahammar Eskilstuna Köping Enköping

9 Vilka är det som pendlar? Det är vanligare att män pendlar än kvinnor. Både bland inpendlare och utpendlare är män i majoritet. Bland inpendlarna är 60 procent män och bland utpendlarna är det 61 procent män. Figur 10 Inpendlare och utpendlare uppdelat på kön, år Inpendlare 60% Män Kvinnor Utpendlare 61% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Den större delen av inpendlarna är mellan år oavsett kön. Bland kvinnorna är närmare 50 procent i ålder år och bland männen är 47 procent i den åldersgruppen. Av kvinnorna är 35 procent i åldersgruppen år att jämföra med 40 procent av männen. I den näst yngsta åldersgruppen, år återfinns ungefär var tionde man respektive kvinna av de som pendlar till Västerås. Det är också i dessa åldergrupper som nu nämnts, dvs år, som till störst del tillhör arbetskraften. Dessförinnan studerar många och från 65 år är merparten heltidspensionärer. Figur 11 Inpendlare uppdelat på kön och åldergrupp, år år år år år 65- år Kvinnor Män 0% 20% 40% 60% 80% 100%

10 Även bland de som pendlar från Västerås är störst andel i åldersgruppen år. Av utpendlarna är omkring 44 procent i den åldersgruppen både bland män och bland kvinnor. Nästan lika stora andelar återfinns i åldergruppen år, då 42 procent av de utpendlande kvinnorna och 43 procent av de utpendlande männen är i den åldern. Figur 12 Utpendlare uppdelat på kön och åldergrupp, år år år år år 65- år Kvinnor Män 0% 20% 40% 60% 80% 100% Bland dem som pendlar till Västerås ser det ganska lika bland kvinnor och män när det gäller vilka de vanligaste kommunerna är varifrån de kommer. Topp-tre är samma kommuner både bland män och bland kvinnor. Av kvinnorna är det dock en större andel som kommer från Köping och Enköping än vad det är bland männen. Männen däremot kommer i högre utsträckning från Eskilstuna än kvinnorna. Figur 13 Vanligaste pendlingskommunerna fördelat på kön för de som pendlar till Västerås, år Största inpendlingskommunerna Män Kvinnor Hallstahammar 15% Hallstahammar 17% Sala 12% Sala 14% Surahammar 10% Surahammar 12% Eskilstuna 9% Köping 9% Köping 7% Enköping 9% Övriga Sverige/utlandet 46% Övriga Sverige/utlandet 40% Totalt 100% Totalt 100%

11 Bland toppkommunerna till vilka flest pendlar skiljer det sig inte heller mycket åt mellan könen. Här är det däremot topp-två som är desamma oavsett kön. Emellertid är det en större andel av kvinnorna som pendlar till Hallstahammar och Sala än vad det är av männen. Männen å andra sida pendlar i högre utsträckning till Köping. Figur 14 Vanligaste pendlingskommunerna fördelat på kön för de som pendlar från Västerås, år 2014 Största utpendlingskommunerna Män Kvinnor Stockholm 21% Stockholm 18% Eskilstuna 8% Eskilstuna 12% Enköping 6% Hallstahammar 9% Hallstahammar 6% Enköping 8% Köping 5% Sala 6% Övriga Sverige/utlandet 52% Övriga Sverige/utlandet 47% Totalt 100% Totalt 100%

12 Vilka branscher pendlas det till? Bland de män som pendlar från Västerås är det vanligast att pendla till ett arbete inom Tillverkning- och utvinningsindustrin. Ungefär var femte utpendlande man hade sitt arbete inom den branschen. Bland kvinnorna som pendlar från Västerås är det vanligast att man pendlar till ett arbete inom Vård och omsorg. Av kvinnorna är det ungefär var fjärde som pendlar till sitt arbete inom den branschen i en annan kommun. Samma branscher är också de vanligaste för de som pendlar till Västerås för att arbeta. Av männen återfinns 24 procent i Tillverkning- och utvinningindustrin och av kvinnorna återfinns 27 procent inom Vård och omsorg. Figur 15 Branschtillhörighet för pendlare fördelat på kön. År 2014 Utpendlare Inpendlare Branschtillhörighet Män Kvinnor Män Kvinnor Jordbruk, skogsbruk och fiske 1% 0% 0% 0% Tillverkning och utvinning 20% 8% 24% 8% Energi och miljö 2% 1% 2% 1% Byggverksamhet 10% 1% 13% 1% Handel 15% 12% 14% 13% Transport 7% 5% 7% 2% Hotell och restauranger 3% 3% 1% 2% Information och kommunikation 7% 3% 5% 2% Kreditinstitut och försäkringsbolag 2% 3% 1% 2% Fastighetsverksamhet 1% 2% 2% 1% Företagstjänster 13% 12% 14% 14% Civila myndigheter och försvaret 8% 12% 5% 10% Utbildning 3% 12% 4% 11% Vård och omsorg 5% 20% 4% 27% Personliga och kulturella tjänster 3% 5% 2% 5% Okänd bransch 0% 0% 0% 0% Samtliga näringsgrenar 100% 100% 100% 100%

13 Vård och omsorg är den bransch som sysselsätter flest personer som bor och arbetar. Däremot är det Tillverkning och utvinning som sysselsätter flest av de som pendlar till Västerås, men även från Västerås. De fyra första branscherna i diagrammet Vård och omsorg, Tillverkning och utvinning, Företagstjänster och Handel sysselsätter var och en över personer av inpendlarna. Dessa branscher tillsammans med Byggverksamhet sysselsätter 67 procent av de som pendlar till Västerås. De som pendlar från Västerås reser i stort sett till samma branscher som de som pendlar till Västerås. De första fyra branscherna sysselsätter var och en över personer av de som pendlar ut från kommunen. Dessa branscher tillsammans med Civila myndigheter och försvar sysselsätter 62 procent av de som pendlar från kommunen. Figur 16 Branschtillhörighet för de som bor och arbetar i Västerås och de som pendlar. År 2014 Vård och omsorg Tillverkning och utvinning Företagstjänster Handel Utbildning Byggverksamhet Civila myndigheter och försvaret Transport Personliga och kulturella tjänster Hotell och restauranger Bor och arbetar i V-ås Utpendlare Inpendlare Information och kommunikation Fastighetsverksamhet Energi och miljö Kreditinstitut och försäkringsbolag Jordbruk, skogsbruk och fiske Okänd bransch

14 Utbildningsnivå De som pendlar från Västerås har i något högre utsträckning eftergymnasial utbildning än de som pendlar in till Västerås, med de som pendlar till Västerås i högre utsträckning har förgymnasial eller gymnasial utbildning. Bland utpendlarna har ungefär hälften eftergymnasial utbildning, medan knappt 42 procent av inpendlarna har motsvarande. Figur 17 Utbildningsnivå för pendlarna och de som bor och arbetar i Västerås. År 2014 Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial mindre än 3 år Eftergymnasial minst 3 år Uppgift saknas Bor och arbetar i V-ås 9,4% 47,8% 15,7% 26,6% 0,4% Inpendlare 8,1% 49,9% 15,7% 26,0% 0,4% Utpendlare 7,1% 41,3% 18,0% 33,2% 0,4% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andel (%)

15 Västerås har ett positivt netto för tre av de fyra utbildningsnivåerna. Det är enbart för den högsta utbildningsnivån som nettot är negativt. Detta innebär att det är fler som pendlar till Västerås än från Västerås i de tre första utbildningsnivåerna medan det är fler som pendlar från Västerås i den högsta utbildningsnivån, eftergymnasial utbildning om 3 år eller mer. Det positiva nettot för de första tre utbildningsnivåerna har minskat något i förhållande till år 2013, liksom det negativa nettot har minskat när det gäller den högsta utbildningsnivån. År 2012 var det negativa nettot för den högsta utbildningsnivån -276 personer för att år 2014 ha minskat till -18 personer. Figur 18 Pendlingsnetto per utbildningsnivå, år Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial mindre än 3 år År 2013 År 2014 Eftergymnasial minst 3 år Definitioner Förvärvsarbetande = Enligt RAMS räknas en person som förvärvsarbetande om de genomfört i genomsnitt minst en timmes arbete per vecka under november månad Utpendlare = Person som är bosatt i Västerås kommun, men som förvärvsarbetar i en annan kommun Inpendlare = Person som har sin arbetsplats i Västerås kommun, men som är bosatt i en annan kommun Pendlingsnetto = Antal inpendlare minus antal utpendlare

Arbetspendling till och från Västerås år 2015

Arbetspendling till och från Västerås år 2015 Arbetspendling till och från Västerås år 2015 När det gäller pendling så råder en viss eftersläpning i statistiken, vilket innebär att den mest aktuella statistiken är från år 2015. Inledningsvis kan du

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2012 Arbetstillfällen, förvärvsarbete och pendling

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2012 Arbetstillfällen, förvärvsarbete och pendling StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:2 Arbetstillfällen, förvärvsarbete och pendling [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014 FS 2016:2 2016-03-02 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2014 med 340 personer till 61 160. Antalet arbetstillfällen

Läs mer

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun. Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att

Läs mer

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015 FS 216:5 216-12-21 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 215 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor var 62 57 personer 215. Det var en ökning med 1 41 personer sedan et innan och den

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010 2011-12-13 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010 År 2010 arbetade 58 686 personer i Norrköping, vilket var en ökning med över 2 000 arbetstillfällen sedan år 2009. Störst ökning

Läs mer

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun 212-8-24 FOKUS: STATISTIK Arbetspendling 21 19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun Medianinkomsten för en person som arbetspendlade till annan kommun var

Läs mer

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år Statistik om Västerås Västerås arbetsmarknad år 2014 Västeråsare i förvärvsarbete år 2014 Antalet personer med förvärvsarbete ökade i Västerås med 470 personer mellan år 2013 och år 2014, vilket innebär

Läs mer

Statistikinfo 2013:13

Statistikinfo 2013:13 Statistikinfo 213:13 Ökat antal förvärvsarbetande 212 75 732 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 212, det är det högsta antalet förvärvsarbetande som någonsin redovisats för kommunen. Antalet

Läs mer

Statistikinfo 2014:11

Statistikinfo 2014:11 Statistikinfo 214:11 Ökat antal förvärvsarbetande 213 77 169 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 213, en ökning med 1 437 personer jämfört med 212. För andra året i rad var transportmedelsindustrin

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011 2012-12-12 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011 Antalet sysselsatta norrköpingsbor ökade under året med 1 100 personer. Förvärvsfrekvensen ökade från 72,8 % år 2010 till 73,8 %

Läs mer

Statistikinfo 2016:06

Statistikinfo 2016:06 Statistikinfo 216:6 Över förvärvsarbetande i Linköping 872 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 215, en ökning med 1 844 personer jämfört med 215, vilket är den näst största ökningen någonsin

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Statistik om Helsingborg och dess omvärld Nr 4: 2012 Perspektiv Helsingborg ARBETSPENDLING TILL OCH FRÅN HELSINGBORG ÅR 2010 Arbetspendlingen till och från Helsingborg över kommungränsen, är ovanligt stor

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 2016-05-03 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna 2011-02-25 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna I denna

Läs mer

Sysselsatta. Perspektiv. Sysselsättning nr1

Sysselsatta. Perspektiv. Sysselsättning nr1 Perspektiv Sysselsättning 2015 nr1 2016 1 Antalet sysselsatta (arbetstillfällen) uppgick till 67 900 i 2014 Flest sysselsatta finns inom handeln (17 procent) Antalet sysselsatta inom fastighetsverksamhet

Läs mer

Tabellbilaga 1b. Unga som inte fullföljer gymnasiet. Förklaring: innebär att data inte kan presenteras p.g.a. sekretess

Tabellbilaga 1b. Unga som inte fullföljer gymnasiet. Förklaring: innebär att data inte kan presenteras p.g.a. sekretess Tabellbilaga 1b Förklaring: innebär att data inte kan presenteras p.g.a. sekretess Unga som inte fullföljer gymnasiet Behöriga/Obehöriga till gymnasiet Läsåret 2014/15 Läsår 2013/2014 Läsår 2012/2013 Totalt

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

RAMS Maria Håkansson statistiska_centralbyran_scb

RAMS Maria Håkansson statistiska_centralbyran_scb RAMS 2014 Maria Håkansson 2015-12-03 facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb 4 655 800 4 285 109 Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Folk- och bostadsräkningar

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna 2010-05-18 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

Läs mer

Arbetskraftflöden 2013

Arbetskraftflöden 2013 FS 2015:4 2015-07-22 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2013 Under 2013 skedde 9 860 avgångar från arbetskraften i Norrköping. Samtidigt nyrekryterades 10 580 personer vilket innebar att arbetskraften

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, februari 211 Arbetsmarknadsläget De av SCB nyligen redovisade sysselsättningssiffrorna

Läs mer

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:3 Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete [Skriv text] Konsult och Service, Utredning och Statistik

Läs mer

Fakta 2010. Näringsliv och Arbetsmarknad

Fakta 2010. Näringsliv och Arbetsmarknad Fakta 2010. Näringsliv och Arbetsmarknad Enköpings kommun Förord I denna rapport ges en beskrivning av näringslivet och arbetsmarknaden i Enköpings kommun. Samtliga tabeller och diagram grundar sig på

Läs mer

Nulägesanalys skärgård och landsbygd i Stockholms län

Nulägesanalys skärgård och landsbygd i Stockholms län Nulägesanalys skärgård och landsbygd i Stockholms län 24 februari Lars Berglund 2017-02-24 Nulägesanalys och Näringslivsanalys 3 Nulägesanalys Befolkning Utbildningsnivå Inkomster Bostadsbestånd Bredband

Läs mer

Arbetskraftflöden 2011

Arbetskraftflöden 2011 FS 2013:2 2013-02-08 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2011 Under året började 4 140 personer förvärvsarbeta samtidigt som 3 410 slutade förvärvsarbeta Nästan 3 500 Norrköpingsbor bytte arbetsplats till

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 2, mars 2012 INNEHÅLL sida Inledning 3 Företagstjänster och byggverksamhet

Läs mer

LULEÅ KOMMUN Områdesbeskrivning 2013

LULEÅ KOMMUN Områdesbeskrivning 2013 LULEÅ KOMMUN Stadsbyggnadskontoret Stefan Larsson Tel: 0920-45 37 58 E-mail: stefan.larsson@sbk.lulea.se LULEÅ KOMMUN Områdesbeskrivning 2013 2013-06-26 Ordförklaringar 2 Dagbefolkning Nattbefolkning Pendling

Läs mer

UTREDNINGSENHET STADSKONTORETS. Sysselsättnings- och pendlingsutveckling RAPPORT

UTREDNINGSENHET STADSKONTORETS. Sysselsättnings- och pendlingsutveckling RAPPORT Utredare Karin Berntsson Telefon 036-10 57 40 E-post karin.berntsson@jonkoping.se Webbsida www.jonkoping.se/statistik Sysselsättnings- och pendlingsutveckling 2000 2012 Rapporten redovisar förändringar

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms stad. Dels redovisas data för staden

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Tema Ungdomsarbetslöshet

Tema Ungdomsarbetslöshet Tema Ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten ökade bland ungdomar Under första kvartalet 2009 var 142 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa, vilket motsvarar en relativ arbetslöshet på 24,4 procent. Här

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

statistik om stockholm ArbetsmArknAd

statistik om stockholm ArbetsmArknAd Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Förvärvsarbetande i Stockholm 2010 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i olika delar av Stockholms stad på låg geografisk

Läs mer

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner Övergripande Planering Många nya jobb i regionens kommuner 1 (15) Utredningar och rapporter från Övergripande Planering, nr 2 214 INNEHÅLL sida 2 25 nya jobb i regionens kommuner under 212 3 s ökning står

Läs mer

Norrköping och kommunsamarbete Ulf Arumskog

Norrköping och kommunsamarbete Ulf Arumskog Norrköping och kommunsamarbete Ulf Arumskog Fakta om Norrköpings kommun 130 000 invånare, 57 000 förvärvsarbetande Fakta om Norrköpings kommun 6000 studenter vid Campus Norrköping Vård, omsorg och handel

Läs mer

Förekomsten och utvecklingen av tidsbegränsat anställda. Gabrielle Larsson Arbetskraftsundersökningarna (AKU)

Förekomsten och utvecklingen av tidsbegränsat anställda. Gabrielle Larsson Arbetskraftsundersökningarna (AKU) Förekomsten och utvecklingen av tidsbegränsat anställda Gabrielle Larsson Arbetskraftsundersökningarna (AKU) Tidsbegränsade anställningar Arbetskraftsundersökningarna Utveckling av antalet och andelen

Läs mer

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2013 Fakta i fickformat Enköpings kommun Enköpings kommun Befolkning 40800 Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 5 mil från Uppsala och 8 mil från

Läs mer

NÄRINGSLIV OCH ARBETSKRAFT

NÄRINGSLIV OCH ARBETSKRAFT Ett näringslivsbolag i Torsby kommun NÄRINGSLIV OCH ARBETSKRAFT En studie av näringsstrukturen i Torsby kommun för åren 1985 2008 Av Anna Öhgren Bodén Kära läsare, Denna rapport är en uppföljning av två

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Statistikinfo 2014:04

Statistikinfo 2014:04 Statistikinfo 214:4 Inpendlingen till Linköpings tätort har ökat med 3 personer på sju år Mer än 28 2 förvärvsarbetande pendlade till Linköpings tätort 212, vilket innebär att 45 procent av dem som arbetar

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

KNIVSTA I SIFFROR. Statistiksamling med uppgifter om Knivsta kommun

KNIVSTA I SIFFROR. Statistiksamling med uppgifter om Knivsta kommun KNIVSTA I SIFFROR 2013 Statistiksamling med uppgifter om Knivsta kommun Geografisk information Areal och befolkningstäthet december 2012 3 INNEHÅLL Befolkning Kommunens befolkning 2012 i olika åldersklasser

Läs mer

KNIVSTA I SIFFROR 2014

KNIVSTA I SIFFROR 2014 KNIVSTA I SIFFROR 2014 Geografisk information Areal och befolkningstäthet december 2013 3 INNEHÅLL Befolkning Kommunens befolkning 2013 i olika åldersklasser 4 Befolkningsförändringar 2009 2013 4 Kommunens

Läs mer

Företagare 2013 Sjuk- och aktivitetsersättning, 2014

Företagare 2013 Sjuk- och aktivitetsersättning, 2014 2015 Landareal: 410 kvkm Invånare per kvkm: 139 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Tabell- och kartbilaga

Tabell- och kartbilaga Tabell- och kartbilaga B1. Befolkningstäthet per tätort år 2000 och befolkningsförändring per tätort 1995-2000... 2 B2. Folkmängd efter ålder och kommun 31 dec. 2003... 2 B3. Nettopendling 1996 mellan

Läs mer

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt April 2015 Irma Cupina, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildnings-förvaltningen, irma.cupina@malmo.se, Tel. 040-344072 Bristyrken i Skåne

Läs mer

TABELLFÖRETECKNING. LYCKSELE I PENGAR Medelinkomst förvärvsarbete, tkr Disponibel medelinkomst för familjer, tkr

TABELLFÖRETECKNING. LYCKSELE I PENGAR Medelinkomst förvärvsarbete, tkr Disponibel medelinkomst för familjer, tkr Lycksele i siffror Lycksele i siffror TABELLFÖRETECKNING LYCKSELE I PENGAR Medelinkomst förvärvsarbete, tkr Disponibel medelinkomst för familjer, tkr VI SOM BOR I LYCKSELE Befolkningsförändring Utrikes

Läs mer

KNIVSTA I SIFFROR 2016

KNIVSTA I SIFFROR 2016 KNIVSTA I SIFFROR 2016 Geografisk information Areal och befolkningstäthet december 2015 5 INNEHÅLL Befolkning Kommunens befolkning 2015 i olika åldersklasser 6 Befolkningsförändringar 2011 2015 6 Kommunens

Läs mer

Statistik. om Stockholm. Förvärvsarbetande i Stockholm Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm. Förvärvsarbetande i Stockholm Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2014 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2015 Landareal: 1 167 kvkm Invånare per kvkm: 19 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

STATISTIK OM ÖREBRO KOMMUN En sammanställning

STATISTIK OM ÖREBRO KOMMUN En sammanställning Promille STATISTIK OM ÖREBRO KOMMUN En sammanställning Befolkning och befolkningsförändringar, utbildningsnivå, arbetsmarknad, inkomster m.m. Underlag från Statistiska centralbyrån, SCB, om inte annat

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 151. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 151. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2016 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 151 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 44. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 44. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 44 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad , tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp

PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad , tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp Erik Rosenqvist 1 (22) 2012-04-23 PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad 2010-2020, tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp I denna PM redovisas

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer .Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 31. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 31. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2016 Landareal: 3 190 kvkm Invånare per kvkm: 31 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 61 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 61 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2015 Landareal: 61 kvkm Invånare per kvkm: 1 109 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 61 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Landareal: 61 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 2010 Landareal: 61 kvkm Invånare per kvkm: 1 039 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 61 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 61 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2014 Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 1 092 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

En kort presentation av Tjörns näringsliv

En kort presentation av Tjörns näringsliv En kort presentation av Tjörns näringsliv Allmänt om Tjörn Kommunen har ungefär 15 000 invånare, men man räknar med en befolkningsökning de kommande åren då man har förberett för en ökad bebyggelse på

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2013 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

STATISTIK OM ÖREBRO KOMMUN En sammanställning

STATISTIK OM ÖREBRO KOMMUN En sammanställning STATISTIK OM ÖREBRO KOMMUN En sammanställning Befolkning och befolkningsförändringar, utbildningsnivå, arbetsmarknad, inkomster m.m. Underlag från Statistiska Centralbyrån, SCB, om inte annat anges Promille

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 51. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 51. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2014 Landareal: 2 317 kvkm Invånare per kvkm: 51 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Landareal: 607 kvkm Invånare per kvkm: 128. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 607 kvkm Invånare per kvkm: 128. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2014 Landareal: 607 kvkm Invånare per kvkm: 128 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 632. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 632. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2013 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 632 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 607 kvkm Invånare per kvkm: 129. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 607 kvkm Invånare per kvkm: 129. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2015 Landareal: 607 kvkm Invånare per kvkm: 129 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring 2017 Sala Landareal: 1 167 kvkm Invånare per kvkm: 19 Folkmängd 31 december 2016 Ålder 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring 2006 2016 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Landareal: 75 kvkm Invånare per kvkm: 552. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 75 kvkm Invånare per kvkm: 552. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2014 Landareal: 75 kvkm Invånare per kvkm: 552 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2014 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 475 kvkm Invånare per kvkm: 79. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Landareal: 475 kvkm Invånare per kvkm: 79. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 2010 Landareal: 475 kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd 31 december 2009 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer