Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner

Transkript

1 Övergripande Planering Många nya jobb i regionens kommuner 1 (15) Utredningar och rapporter från Övergripande Planering, nr 2 214

2 INNEHÅLL sida 2 25 nya jobb i regionens kommuner under s ökning står sig väl i jämförelse med andra kommuner 4 Vård och omsorg ökar mest medan tillverkning minskar 4 Privat företagsamhet svarar för halva ökningen 6 Färre pendlade in till under Pendling mellan kommunerna längs Botniabanan 7 Förvärvsintensiteten högst i Robertsfors 7 Bättre utveckling för kvinnorna under Drygt 7 fler unga och 5 äldre i förvärvsarbete Män i pensionsåldrar förvärvsarbetar i högre grad än kvinnor 9 Nästan 15 personer står utanför arbetsmarknaden 1 Förtidspension var en viktig försörjningskälla för gruppen 1 Studiemedel som huvudsaklig inkomstkälla 11 Ekonomiskt bistånd som huvudsaklig inkomstkälla 11 Arbetsmarknadsersättningar som huvudsaklig inkomstkälla 11 Socialförsäkringssystemet som huvudsaklig inkomstkälla 11 Helt utan inkomstkälla 12 Fler män än kvinnor saknar inkomst 12 Många arbetar i Norge 13 Källor 14 Besök också vår hemsida: Foto: Ann-Margrethe Iseklint Grafer och layout: Gunilla Guldbrand, Guldbrand & Guldbrand Kontaktpersoner Annalena Löfgren, övergripande planering, tel , annalena.lofgren@umea.se Gunnar Hedin, Statistiska Centralbyrån, tel (15) Utredningar och rapporter, nr 2 214

3 2 25 nya jobb i regionens kommuner under 212 I regionens sju kommuner förvärvsarbetade 98 7 personer år 212. Av dessa arbetade 61 2 i och 26 1 i Örnsköldsvik. I regionens övriga fem kommuner var antalet förvärvsarbetande i Nordmaling 2 59 personer, i Bjurholm 785, i Robertsfors 2 54, i Vindeln 2 55 och i Vännäs 2 97 personer. Sammantaget förvärvsarbetade personer i de fem mindre kommunerna. Under 212 ökade sysselsättningen i regionen med 2 25 förvärvsarbetande, vilket motsvarande en ökning med 2,3 procent. I kommun uppgick ökningen till och i Örnsköldsvik 55 personer. Även övriga kommuner hade en positiv utveckling med mellan 1 och 55 förvärvsarbetande. Den kommun som hade den procentuellt starkaste utvecklingen var Vindelns kommun med 7,1 procent följd av kommun 2,3 och Örnsköldsviks kommun med 2,1 procent. I alla kommuner i regionen utvecklades sysselsättningen bättre än riksgenomsnittet, vilket var 1,4 procent. Vindelns goda utveckling förklaras främst av utvecklingen inom Jord- och skogsbruk. En del har även sin grund i en fiktiv förändring som beror på en justering av arbetsställeregistret som ligger till grund för statistiken. Diagram 1. Antal förvärvsarbetande i regionen 211 och 212 (Dagbefolkning) regionen Örnsköldsvik Övriga kommuner Diagram 2. Förändring i procent av antal förvärvsarbetande 212 i regionen och riket (dagbefolkning) Vindeln regionen Örnsköldsvik Vännäs Nordmaling Robertsfors Bjurholm Riket Utredningar och rapporter, nr (15)

4 s ökning står sig väl i jämförelse med andra kommuner Endast Luleå av de åtta kommuner, som ingår i jäm förelsegruppen av medel stora kommuner, hade en gynnsammare utveckling av syssel sättningen under 212 än kommun. I Luleå uppgick ökningen till 3,2 och i som nämnts tidigare med 2,3 procent. I de tre storstadskommunerna hade Stockholms stad en ökning med 2,7 procent, Malmö stad 1,8 och Göteborgs stad med 2,3 procent. Diagram 3. Förändring i antal förvärvsarbetande under 212 i, i riket och i sju jämförelsekommuner (Dagbefolkning) Luleå Linköping Västerås Örebro Sundsvall Jönköping Gävle,,5 1, 1,5 2, 2,5 3, 3,5 Vård och omsorg ökar mest medan tillverkning minskar Vård och omsorg, Företagstjänster och Utbildning var de branscher som i nämnd ordning ökade mest i regionen under 212. Ökningen inom Vård och omsorg uppgick till 43 personer och i de två övriga branscherna till 345 respektive 335 personer. Tillverkning var den bransch som hade den sämsta utvecklingen med en minskning med 265 förvärvsarbetande. I kommun var Utbildning den bransch som hade den bästa sysselsättningsutvecklingen med en tillväxt med 33 personer följd av Företagstjänster med 29 och Vård och omsorg med 27 personer. Byggverksamhet och Handel hade även en gynnsam utveckling med en tillväxt på 15 respektive 12 personer. Tillverkningsindustrin i kommun minskade med 21 personer medan ökningen i Örnsköldsviks kommun uppgick till blygsamma 15 personer. I Örnsköldsvik hade Information och kommunikation den största ökningen med 155 personer följd av Vård och omsorg med 135. Handel och Jord- och skogsbruk ökade vardera med 5 personer. 4 (15) Utredningar och rapporter, nr 2 214

5 Tillverkningsindustrin förlorade sysselsatta i alla de fyra norrländska kommuner som ingår i jämförelsegruppen medan kommunerna i Syd- och Mellansverige hade en oförändrad eller svag positiv utveckling. Linköping hade den största tillväxten i branschen av jämförelsekommunerna med 1,7 procent och i Gävle minskade den med 5,6 procent. Det finns ett problem med att redovisa sysselsättningen i tillverkningsindustrin, då vissa företag hyr in personal från bemanningsföretag. Dessa personer redovisas som en del av Företagstjänster. En bransch som ökat kraftigt. Diagram 4. Förändring i antal förvärvsarbetande branschvis i regionen under 212 (Dagbefolkning) Q vård och omsorg; sociala tjänster M+N företagstjänster P utbildning G handel F byggverksamhet A jordbruk, skogsbruk och fiske J information och kommunikation R+S+T+U kulturella, pers tj O offentlig förvaltning och försvar regionen Örnsköldsvik Övriga I hotell- och restaurangverksamhet D+E energiförsörjning; miljöverksamhet L fastighetsverksamhet H transport och magasinering K finans- och försäkringsverksamhet B+C tillverkning och utvinning Utredningar och rapporter, nr (15)

6 Privat företagsamhet svarar för halva ökningen Om man i stället för att följa utvecklingen i olika näringsgrenar i stället studerar hur sysselsättningstillväxten fördelats efter olika sektorer framgår följande. Hälften av jobbtillväxter i regionen under 212 kom från den privata sektorn som stod för 53 procent av tillskottet. Kommunal och landstingskommunal verksamhet svarade för 32 procent och övriga organisationer för 5 procent. I riket stod privat verksamhet för 64 procent av sysselsättningstillväxten och offentlig verksamhet för 32 procent. I diagram 5 redovisas förändringen i antal förvärvsarbetande i regionen under 212 efter arbetsställets sektortillhörighet. Antalet sysselsatta inom privat sektor ökade med 1159 personer, kommunal och landstingskommunal sektor ökade med 618 personer, statlig verksamhet med 391 och övriga organisationer med 77 personer. Diagram 5. Förändring i antal förvärvsarbetande med arbetsplats i regionen fördelad efter sektortillhörighet Privat sektor Kommun Landsting Kommunalt ägda företag Statlig verksamhet Övriga organisationer Färre pendlade in till under 212 Arbetspendlingen till kommun från övriga kommuner i regionen minskade med 95 personer under året medan pendlingen i den motsatta riktningen ökade med 114 personer. Det är en ny trend att förlorar i pendlingsutbytet med sina grannkommuner. Endast Vännäs och Örnsköldsvik hade något fler arbetspendlare till. Förklaringen kan ligga i Tillverkningsindustrins svaga utveckling i under året och att näringslivet även i de små kommunerna i regionen hade en relativt gynnsam utveckling, vilket minskade behovet av att arbetspendla till andra kommuner. Ett exempel på detta var att utpendlingen från till Vindelns ökade med 54 arbetspendlare medan pendlingen i motsatt riktning minskade med 42 personer. Diagram 6. Förändring i antal utpendlare under 212 från res pek tive kommun till övriga regionen och till kommun Örnsköldsvik Bjurholm Vännäs Nordmaling Robertsfors regionen Vindeln (15) Utredningar och rapporter, nr 2 214

7 Pendling mellan kommunerna längs Botniabanan Tabellen till höger visar antalet arbetspendlare mellan kommunerna längs Botniabanan. Däremot framgår inte vilket färdsätt pendlarna väljer. Den kraftiga ökningen av antalet resenärer på tågen talar ändå för att flertalet väljer att åka med Botniabanan. Summa arbetspendlare mellan Örnsköldsvik, Nordmaling och År 29 År 21 År 211 År Antalet personer som arbetspendlar ökar över åren om än i ganska långsam takt. Under de tre åren sedan trafiken på Botniabanan kom igång har arbetspendlarna blivit cirka 15 fler. Ökningen var högst det första året mellan Uppemot hälften av pendlarna utgörs av Nordmalingsbor som arbetar i. Mellan 2 3 Umebor har sitt arbete i Nordmaling och lika många i Örnsköldsvik. Något fler Öviksbor eller cirka 3 arbetar i. Utbytet mellan arbetsmarknaderna i Örnsköldsvik och Nordmaling är förhållandevis litet. Bara runt 1 personer pendlar mellan de båda orterna. Diagram 7. Förvärvsarbetande pendlare över kommungräns efter bostads- och arbetsställekommun Nordmaling Örnsköldsvik Örnsköldsvik Nordmaling Örnsköldsvik Nordmaling Förvärvsintensiteten högst i Robertsfors Alla kommuner i regionen utom hade en betydligt högre förvärvsintensitet än riket. Robertsfors hade 82,6 procent och Nordmaling hade lägst med 79,2 procent. Riket hade 77,1 och hade 75,7 procent. s lägre andel förvärvsarbetande hänger samman med att är en typisk universitetskommun med relativt låg andel förvärvsarbetande. I regionen ökade andelen förvärvsarbetande 2 64 år från 76,9 till 77,8 procent det vill säga med knappt 1 procentenhet. I Vindelns, Örnsköldsviks och kommuner uppgick ökningen i alla tre kommunerna till 1,1 procentenhet. I Vännäs kommun minskade andelen förvärvsarbetande Utredningar och rapporter, nr (15)

8 med,9 procentenheter och i Bjurholms kommun med,4 procentenheter medan Nordmaling inte hade någon förändring sedan föregående år. Diagram 8. Andel förvärvsarbetande 2 64 år i regionen år 212 (nattbefolkning) Robertsfors Vindeln Örnsköldsvik Vännäs Bjurholm Nordmaling Riket regionen Bättre utveckling för kvinnorna under 212 Antalet förvärvsarbetande kvinnor bosatta i regionen ökade under 212 med 2,5 procent jämfört med 1,3 procent för männen. Det motsvarar i reella tal 1 75 fler förvärvsarbetande kvinnor och 785 fler förvärvsarbetande män. Kvinnornas goda arbetsmarknad var starkare i än i de övriga kommunerna. En förklaring till kvinnornas positiva sysselsättningsutveckling är att kvinnodominerade branscher som Utbildning och Vård och omsorg utvecklades positivt under året medan mansdominerade branscher som Tillverkningsindustri och Jord- och skogsbruk var de branscher som hade den sämsta utvecklingen. Trots allt hade även männen i regionen en relativt god sysselsättningsutveckling under 212 om än inte lika god som kvinnornas. Diagram 9. Förändring i antal förvärvsarbetande efter kön under 212 i regionen (Nattbefolkning) Män Kvinnor regionen Örnsköldsvik Övriga kommuner 8 (15) Utredningar och rapporter, nr 2 214

9 Drygt 7 fler unga och 5 äldre i förvärvsarbete 212 Den totala ökningen av antalet förvärvsarbetande som hade sin bostad inom regionen var 1 86 personer. Den stora ökningen skedde i åldersgrupperna 2 24 år med 715 personer och bland pensionärsåldrarna med 51 personer. Procentuellt skedde de största positiva förändringarna i åldersgruppen 65+ år med 12 procent, 2 24 år med 8,1 och år med 6,1 procent. Det var framför allt i kommun som de stora förändringarna skedde. Även i Örnsköldsviks kommun ökade andelen förvärvsarbetande 65+ år kraftigt och även andelen ungdomar 2 24 år. I Övriga kommuner var det framför allt gruppen över 65 år som stod för ökningen. Diagram 1. Förändring i antal förvärvsarbetande efter ålder under 212 i regionen (Nattbefolkning) regionen Örnsköldsvik Övriga år 2 24 år år år år år +65 år Män i pensionsåldrar förvärvsarbetar i högre grad än kvinnor I regionen förvärvsarbetade män i pensionsåldrarna i betydligt högre utsträckning än kvinnor i motsvarande ålder. Detta förhållande gällde även för riket. 34 procent av männen i åldern år i regionen förvärvsarbetade jämfört med 2 procent av kvinnorna. I åldersgruppen 7 74 år var motsvarande andel för män 23 procent och 12 procent för kvinnor. I Bjurholm var andelen förvärvsarbetande män i åldern år så hög som 5 procent. Den enda kommunen i regionen som hade lägre förvärvsintensitet i pensionärsåldrarna än riket var Örnsköldsvik. Diagram 11. Förvärvsintensitet 212 för personer 65 år och äldre i regionen (Nattbefolkning) Örnsköldsvik Riket regionen Nordmaling Vindeln Vännäs Robertsfors Bjurholm Män år Män 7 74 år Kvinnor år Kvinnor 7 74 år Utredningar och rapporter, nr (15)

10 Nästan 15 personer står utanför arbetsmarknaden Det fanns en relativt stor grupp i regionen på 14 7 personer i åldern 2 64 år som stod utanför arbetsmarknaden 211 det vill säga de hade inte någon inkomst från förvärvsarbete under året enligt SCB:s sta ti stik. De kan ha exempelvis studerat på heltid och fått sin huvudsakliga försörjning genom studiemedel. Om de inte studerade kan de ha fått sin huvudsakliga inkomst genom någon av de ekonomiska skyddsnät som finns det vill säga sjukförsäkring, vård av barn, arbetslöshetsförsäkring, arbetsmarknadsåtgärder, förtidspension, ålderspension eller ekonomiskt bistånd från kommunen. Det fanns även drygt 3 personer i regionen som saknade helt förvärvsinkomst och stod helt utanför samhällets insatser. Dessa personer kan ha försörjning exempelvis genom närstående, avkastning från kapital, arbete utomlands, fängelse vistelse, svart arbete eller genom att helt stå utanför samhället. I diagram 12 belyses varifrån den ovan beskrivna gruppen som saknade förvärvsinkomst år 211 får sin försörjning. Cirka 4 procent erhöll något slag av pension som största inkomstkälla, där förtidspensionen var den absolut största huvudkällan till inkomst. Ungefär 2 procent saknade helt inkomst medan 13 procent hade studiemedel som största inkomstkälla. 11 procent av dem som stod utanför arbetsmarknaden erhöll ekonomiskt bistånd från kommunen och 9 procent arbetsmarknadsersättningar och 7,5 procent fick ersättningar från socialförsäkringssystemet. Diagram 12. Andel personer i regionen som saknade förvärvsinkomst 211 fördelade efter huvudsaklig inkomstkälla Pension Utan inkomst Studiemedel Ekonomiskt bistånd Arbetsmarknadsersättning Socialförsäkring Förtidspension var en viktig försörjningskälla för gruppen Inkomst från förtidspension var den viktigaste inkomstkällan för de personer som saknade förvärvsinkomst. 5 8 personer i regionen hade sin huvudsakliga inkomst från någon form av pension. 5 9 av dessa fick förtidspension och 735 ålderspension. Andelen personer med förtidspension som huvudsaklig inkomstkälla i Övriga kommuner var 48 procent, vilket var betydligt högre än rikets 33 och kommuns 31 procent. I Örnsköldsvik var andelen 35 procent vilket var något över medelvärdet för riket. Diagram 13. Andel personer utan arbete med pension som huvudsaklig inkomstkälla av samtliga utan arbete 5 Förtidspension Ålderspension Övriga kommuner Örnsköldsvik regionen Riket 1 (15) Utredningar och rapporter, nr 2 214

11 Studiemedel som huvudsaklig inkomstkälla I regionen var det personer som saknade förvärvsinkomst och som hade studiemedel som huvudsaklig inkomstkälla. Det motsvarar 13 procent av antalet personer som saknade arbetsinkomst i regionen, vilket var betydligt högre än rikets 8,5. hade högsta andelen med 16,5 procent. Ekonomiskt bistånd som huvudsaklig inkomstkälla Ekonomiskt bistånd som huvudsaklig inkomstkälla hade cirka 1 procent av dem som saknade förvärvsinkomst. I regionen var det 1 55 personer som fick sin största inkomst på det sättet. I regionen motsvarade det av 1,5 procent av dem som saknade förvärvsinkomst. I riket var motsvarande andel 12,6 procent. I kommun var andelen 9,9, i Örnsköldsvik 12,5 och i Övriga kommuner 9,7 procent. Arbetsmarknadsersättningar som huvudsaklig inkomstkälla Vad gäller huvudsaklig inkomst från arbetsmarknadsersättningar låg regionen något lägre än riket 9,1 jämfört med rikets 9,6 procent. Örnsköldsviks kommun stack ut något med sina 13,5 procent. Socialförsäkringssystemet som huvudsaklig inkomstkälla Personer med huvudsaklig inkomstkälla från socialförsäkringssystemet uppgick till 1 9 personer i regionen. Den andelsmässiga fördelningen var relativt jämn mellan kommunerna i regionen samt i riket. Diagram 14. Andel personer 2 64 år som saknar arbete 211 efter huvudsaklig försörjningskälla (Nattbefolkning) 6 5 Örnsköldsvik Övriga 4 regionen Riket Pension Utan inkomst Studiemedel Ekonomiskt bistånd Arbetsmarknads ers. Socialförsäkring Utredningar och rapporter, nr (15)

12 Helt utan inkomstkälla I regionen saknade 3 37 personer förvärvsinkomst och inkomst från något av de sociala skyddsnäten. Drygt 7 procent av de personer som helt saknade inkomst var i åldern 2 34 år. Hur försörjer sig personer som saknar inkomst? En förmodad stor grupp får sin försörjning genom sin partner, sina föräldrar eller från sina barn. En annan stor grupp kan ha arbeta utomlands. Betydligt mindre grupper får sin försörjning genom att arbeta svart, sitta i fängelse eller leva utanför samhället. Det finns även personer som kan leva på avkastningen från en förmögenhet. Av de drygt 3 personer som saknade inkomst 211 i regionen var 1 95 i åldern 2 34 år motsvarande 64 procent. I kommun var motsvarande andel drygt 7 procent. I riket var andelen 5 procent medan Örnsköldsvik och i Övriga kommuner var andelen cirka 4 procent. En del kan som nämnts tidigare ha haft tillfällig försörjning av närstående. Dessa personer kan vi inte fånga i den regionala statistiken. Vi kan dock få en uppfattning om storleken på andelen personer som arbetade i Norge genom att studera statistik från Nordiska ministerrådet. Diagram 15. Andel personer som saknade inkomst 211 från förvärvsarbete och från samhällets skyddsnät fördelade efter ålder år år 5 64 år regionen Riket Örnsköldsvik Övriga Fler män än kvinnor saknar inkomst Av dem som helt saknade inkomst i regionen var 44 procent kvinnor och 56 procent män. I Örnsköldsviks kommun var skillnaden liten mellan könen medan den var större I stad med 42 procent för kvinnor och 58 procent män. Diagram 16. Andel personer som saknade inkomst 211 efter kön 7 Kvinnor Män ) Arbetslöshetsersättning och ersättning i samband med arbets marknads politiska åtgärder 2) Sjukskrivning och vård av barn 1 Örnsköldsvik Övriga kommuner regionen 12 (15) Utredningar och rapporter, nr 2 214

13 Många arbetar i Norge En del av dem som helt saknade inkomst kan ha arbetat i Norge. Arbetspendlingen från regionen till Norge uppgick till 535 personer år 29. Det var personer som var folkbokförda i kommunerna i regionen och som arbetade i Norge. Om dessa personer har för avsikt att vistas längre än ett år i Norge ska de folkbokföra sig där. Det innebär att man kan vara folkbokförd i regionen och arbeta i Norge under ett år. Deras förvärvsinkomst i Norge kommer inte med i den svenska statistiken och dessa personer räknas ej heller som förvärvsarbetande i Sverige om de enbart har haft förvärvsarbete i Norge. Nordiska ministerrådet har bekostat ett antal studier för att belysa denna företeelse. De är hittills publicerade för åren Utvecklingen under perioden har varit en ökad arbetspendling från regionen till Norge fram till 29, då antalet arbetspendlare sjönk något påverkad av den internationella lågkonjunkturen det året. Om antalet arbetspendlare i åldern 2 29 år mellan regionen och Norge var lika många 211 som 29 och att de saknade förvärvsinkomst i Sverige skulle det förklara cirka 3 procent av det antal ungdomar som helt saknade inkomst i regionen 211. Diagram 17. Antal arbetspendlare från regionen till Norge efter ålder Källa: StatNord år 3 54 år år 55+ år Utredningar och rapporter, nr (15)

14 Källor SCB Registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Diagram 1 9 samt tabell 1 och 2. Statistiken är hämtad från SCB:s offentliga statistikdatabas Sveriges statistiska databaser (SSD) Registerbaserade Aktivitetsstatistik (RAKS) Diagram Statistiken är inköpt från SCB. StatNord Diagram 13 är hämtat från den offentliga statistikdatabasen StatNord som administreras av SCB men finansieras av Nordiska ministerrådet. 14 (15) Utredningar och rapporter, nr 2 214

15 kommun, Övergripande Planering Besöksadress Stadshuset, Skolgatan 31 A Postadress SE Telefon E-post umea.kommun@umea.se Utredningar och rapporter, nr (15)