StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2012 Arbetstillfällen, förvärvsarbete och pendling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2012 Arbetstillfällen, förvärvsarbete och pendling"

Transkript

1 StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:2 Arbetstillfällen, förvärvsarbete och pendling [Skriv text] Konsult och Service, Västerås , Jonas Berkow, StatistikInfo produceras av Konsult och Service på uppdrag av Stadsledningskontoret inom ramen för avtalet om kommungemensam basstatistik.

2 Sammanfattning Antalet arbetstillfällen i Västerås uppgick till drygt i slutet av år De näringsgrenar i Västerås som sysselsätter flest är vård och omsorg samt tillverkning och utvinning. Dessa näringsgrenar svarar tillsammans för ungefär en tredjedel av arbetstillfällena i Västerås. Under 2000-talet har antalet arbetstillfällen i Västerås ökat med drygt 8 000, vilket motsvarar en ökning på 13,7 procent. Av alla arbetstillfällen i Västerås är en femtedel belägna innanför Cityringen. Av de personer som bor i Västerås var närmare förvärvsarbetande år Den övervägande delen av de förvärvsarbetande är i åldrarna år. Av männen i åldersgruppen år var det 78,5 procent som förvärvsarbetade år 2012 medan motsvarande andel bland kvinnorna var 73,8 procent. Sett över tid har både arbetspendlingen till Västerås och arbetspendlingen från Västerås ökat. Sedan år 2000 har inpendlingen ökat med 25 procent och utpendlingen med 45 procent. År 2012 var det drygt personer som arbetspendlade till Västerås från annan kommun (inpendlare) och personer som arbetspendlade från Västerås till annan kommun (utpendlare). Det största utpendlingslänet för västeråsare är Stockholm. Fyra av de fem största inpendlingskommunerna ligger i sin tur i Västmanlands län. Det är fler män än kvinnor som arbetspendlar. År 2012 var 61 procent av utpendlarna och 60 procent av inpendlarna män. Utpendlare 2012 Sysselsättning 2012 Arbetspendling 2012 Antal Andel (%) Arbetstillfällen varav män % varav kvinnor % Förvärvsarbetande västeråsare varav män % varav kvinnor % Förvärvsfrekvens bland västeråsarna Män 78,5 % Kvinnor 73,8 % Antal Andel (%) Inpendlare varav män % varav kvinnor % Pendlar från... Västmanlands län % Övriga Sverige % Utpendlare varav män % varav kvinnor % Pendlar till... Västmanlands län % Övriga Sverige % utomlands % 2

3 Inledning I Västerås stads strategiska plan är ett av målen att Västerås ska ha ett blomstrande näringsliv. En indikator som ska följas för att se att vi är på väg åt rätt håll inom detta område är bland annat förvärvsfrekvensen bland kommuninvånarna. Under de senaste decennierna har andelen av de förvärvsarbetande västeråsarna som pendlar till arbete i annan kommun ökat. Det är således inte bara arbetsmarknaden och sysselsättningsutvecklingen i Västerås kommun som påverkar västeråsarnas förvärvsarbete och därmed förvärvsfrekvens utan även möjligheten och förutsättningarna att arbeta utanför kommunens gränser. Med utgångpunkt från ovanstående består detta Statistik-Info av tre delar: sysselsättning/ arbetstillfällen i Västerås, förvärvsarbete bland västeråsarna samt arbetspendling till och från Västerås. Utvecklingen över tid samt jämförelser med övriga större kommuner i riket ingår också. Som underlag till rapporten har Statistiska Centralbyråns registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) använts. Den senast tillgängliga statistiken avser år Definitioner Förvärvsarbetande/ sysselsatt Förvärvsfrekvens Utpendlare Inpendlare Pendlingsnetto Enligt Statistiska Centralbyråns registerbaserade arbetsmarknadsstatistik räknas en person som förvärvsarbetande eller sysselsatt, vilka används som synonyma begrepp, om personen arbetat minst en timma per vecka under november månad respektive år. Förvärvsfrekvensen beskriver hur stor andel av en befolkning som förvärvsarbetar. Vanligen beräknas förvärvsfrekvensen för åldersgruppen år. Person som är bosatt i Västerås kommun, men som förvärvsarbetar i en annan kommun Person som har sin arbetsplats i Västerås kommun, men som är bosatt i en annan kommun Antal inpendlare minus antal utpendlare 3

4 1. Arbetstillfällen i Västerås I detta avsnitt redovisas uppgifter om sysselsättningen i Västerås vad gäller antalet arbetstillfällen. Med arbetstillfällen avses antal sysselsätta personer som har sin arbetsplats i Västerås. 1 I texten nedan är begreppet sysselsatta liktydigt med antalet arbetstillfällen. Utvecklingen av antalet arbetstillfällen Antalet arbetstillfällen i Västerås ökade till drygt i slutet av år Totalt sett har antalet arbetstillfällen i Västerås ökat med 13,7 procent under 2000-talet, vilket motsvarar en ökning om arbetstillfällen. Ökningstakten under perioden har emellertid inte varit jämn utan sysselsättningen har sjunkit under vissa år för att sedan åter öka. Av de sysselsatta i Västerås år 2012 var män och kvinnor. Antalet sysselsatta kvinnor har med några undantag ökat under hela perioden år Antalet sysselsatta män var däremot i princip oförändrat under början av 2000-talet för att därefter öka relativt kraftigt under de senaste åren. Antalet sysselsatta män har ökat med 11,5 procent under perioden , medan antalet sysselsatta kvinnor har ökat med 16,3 procent. Figur 1 Antal sysselsatta män och kvinnor (16 år eller äldre), Västerås år Antal personer Män Kvinnor Denna grupp benämns vanligen förvärvsarbetande dagbefolkning 4

5 När sysselsättningen för män respektive kvinnor redovisas som en indexerad utveckling framträder tydligare skillnaden mellan männens och kvinnornas utveckling under tidsperioden år Figur 2 Indexerad utveckling av sysselsatta män och kvinnor (16 år eller äldre), Västerås år År 2000 = 100. Observera att skalan i diagrammet är bruten. Index Män Kvinnor Sysselsatta i Västerås jämfört med andra större kommuner Som nämnts tidigare ökade antalet sysselsatta i Västerås med 13,7 procent under perioden Det är en något bättre utveckling än i riket där motsvarande ökning var 12,4 procent men en förhållandevis måttlig ökning i jämförelse med andra större kommuner 2. Den genomsnittliga sysselsättningsökningen för större kommuner var 16,8 procent under perioden I Huddinge och Lund var sysselsättningsökningen nära 22 procent. Bland de större kommunerna är det endast Borås och Norrköping som haft en sämre utveckling än Västerås under perioden. Figur 3 Sysselsättningsökning (%) under perioden , större svenska kommuner Ökning (%) Större kommuner totalt Riket totalt Med större kommuner avses här kommuner med fler än invånare, undantaget de tre storstäderna, men inklusive Eskilstuna. (Totalt 12 kommuner.) 5

6 I det korta perspektivet (år ) var däremot sysselsättningsutvecklingen i Västerås något högre än både genomsnittet för större kommuner och riket. År 2012 ökade antalet sysselsatta i Västerås med 1,8 procent jämfört med år Genomsnittet för större svenska kommuner låg på 1,6 procent och i riket totalt var motsvarande ökning 1,4 procent. Figur 4 Sysselsättningsökning (%) år , större svenska kommuner Ökning (%) 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 Större kommuner Riket totalt 0,5 0,0 Näringsgrenar i Västerås Västerås är sedan länge en stad som dominerats av industriell verksamhet. Tidigare har också tillverkning och utvinning varit den näringsgren som sysselsatt flest i Västerås. År 2012 har vård och omsorg gått om som den näringsgren som sysselsätter flest i Västerås, tätt följd av tillverkning och utvinning. Dessa näringsgrenar hade år 2012 runt sysselsatta vardera och svarade tillsammans för ungefär en tredjedel av alla arbetstillfällen i Västerås. Andra stora näringsgrenar är handel och företagstjänster som vardera stod för ungefär 13 procent av arbetstillfällena. Figur 5 Sysselsättningstillfällena fördelade efter näringsgren för kvinnor respektive män, Västerås år (Sorterade i fallande ordning efter näringsgrenens storlek totalt i Västerås) Kvinnor Män Vård och omsorg Tillverkning och utvinning Handel Företagstjänster Utbildning Byggverksamhet Transport Civila myndigheter Personliga och kulturella tjänster mm Information och kommunikation Hotell och restaurang Fastighetsverksamhet Energi och miljö Kreditinstitut Jordbruk, skogsbruk och fiske Antal 6

7 Den största näringsgrenen, vård och omsorg, svarar för drygt sysselsättningstillfällen i Västerås. Vård och omsorg har den högsta kvinnodominansen med 84 procent kvinnor och endast 16 procent män. Den näst största näringsgrenen är tillverkning och utvinning med arbetstillfällen fördelade på 76 procent män och 24 procent kvinnor. Den mest mansdominerade näringsgrenen är byggverksamhet som sysselsätter drygt personer av vilka drygt nio av tio är män. Andra stora näringsgrenar är handel och företagstjänster som är betydligt mer könsutjämnande. Av de anställda inom handel är 56 procent män och 44 procent kvinnor. Drygt personer arbetar inom företagstjänster (58 procent män och 42 procent kvinnor). Näringsgrenen hotell och restaurang sysselsätter drygt personer och har en helt jämn könsfördelning. Sektorfördelning I Västerås är 75 procent av arbetstillfällena inom offentlig förvaltning och 25 procent inom näringslivet. Av de större jämförbara kommunerna är det endast Helsingborg som har en högre andel sysselsatta inom näringslivet. Umeå, Huddinge och Lund har i sin tur 40 procent eller mer av arbetstillfällena inom offentlig förvaltning. För Umeå och Lund beror det på en relativt hög andel sysselsatta inom statlig förvaltning medan Huddinge har en hög andel sysselsatta inom landstinget. Figur 6 Andel sysselsatta inom offentlig förvaltning respektive näringslivet, större svenska kommuner år (Sorterade i fallande ordning efter andelen sysselsatta inom näringslivet) Helsingborg Västerås Norrköping Linköping Borås Jönköping Eskilstuna Örebro Uppsala Umeå Huddinge Lund Näringslivet Offentlig förvaltning 0% 20% 40% 60% 80% 100% 7

8 Största arbetsplatsområdena i Västerås Centrala Västerås (innanför Cityringen) är en av de största arbetsplatserna i Västerås. I detta relativt sett mindre område arbetade nära personer år 2012, vilket innebär att en av fem sysselsatta i Västerås arbetar i centrala Västerås. I omedelbar anslutning till City finns Kopparlunden med sysselsatta, Munkängen med närmare sysselsatta och Kristiansborgsområdet med bland annat högskolan med sysselsatta. Andra större arbetsplatser lite längre från centrala Västerås är Lasarettområdet med närmare sysselsatta samt Finnslätten/Lunda med och Stenby/Tunbytorp med arbetstillfällen. En förteckning över Västerås största arbetsplatsområden återfinns som bilaga. 8

9 2. Västeråsare i förvärvsarbete I detta avsnitt redovisas antalet västeråsare i arbete och förvärvsfrekvensen i Västerås. Det vill säga uppgifterna i detta avsnitt avser personer som är folkbokförda i Västerås oavsett var de har sin arbetsplats. 3 Antal förvärvsarbetande västeråsare Antalet västeråsare med förvärvsarbete ökade med drygt personer mellan år 2011 och år 2012, vilket motsvarar en ökning med 1,8 procent. Totalt var närmare västeråsare förvärvsarbetande år Av dessa var 53 procent män och 47 procent kvinnor. Sedan år 1994 har antalet förvärvsarbetande västeråsare ökat med drygt 24 procent. Figur 7 Antal förvärvsarbetande västeråsare (16 år och äldre) efter kön, år Antal personer Män Kvinnor Den övervägande delen av de förvärvsarbetande västeråsarna är i åldrarna år. Närmare 95 procent befinner sig i denna åldersgrupp. Den största ökningen av antalet förvärvsarbetande mellan år 2011 och 2012 är i åldersgruppen år. Figur 8 Antal förvärvsarbetande efter kön och ålder, Västerås år Män Förändring Kvinnor Förändring Totalt Förändring Ålder år år år år år år år år Totalt år Denna grupp benämns vanligen förvärvsarbetande nattbefolkning 9

10 Förvärvsfrekvensen i Västerås Förvärvsfrekvensen i Västerås ökade med totalt 0,25 procentenheter mellan år 2011 och 2012 för åldersgruppen år. För männen var ökningen 0,2 procentenheter och för kvinnorna 0,3 procentenheter. Männens förvärvsfrekvens i åldern år var 78,5 procent och kvinnornas 73,8 procent. Jämfört med år 1993 har männens förvärvsfrekvens ökat med drygt 7 procentenheter medan kvinnornas ökning är drygt 4 procentenheter. År 1993 var också skillnaden mellan männens och kvinnornas förvärvsfrekvens som minst (1,4 procentenheter) och 2000 var den som störst (6,4 procentenheter). År 2012 var männens förvärvsfrekvenser 4,7 procentenheter större än kvinnornas förvärvsfrekvenser. Figur 9 Förvärvsfrekvens för kvinnor och män (20-64 år), Västerås år (Bruten skala) 80% 78% 76% 74% 72% 70% 68% 66% 64% 62% 60% Kvinnor Män I riket var förvärvsfrekvensen år 2012 för personer år nästan 1 procentenhet högre än i Västerås. Förvärvsfrekvensen för kvinnorna i riket har under alla år sedan år 1993 överstigit förvärvsfrekvensen för kvinnor i Västerås. Skillnaden har dock minskat de senaste åren. Männen i Västerås har haft en förvärvsfrekvens som legat obetydligt lägre än förvärvsfrekvensen i riket. År 2007 var den till och med högre i Västerås. År 2012 uppgick männens förvärvsfrekvens till 78,5 procent i både riket och i Västerås. Figur 10 Förvärvsfrekvenser (%) för kvinnor (20-64 år), Västerås och riket år (Bruten skala) 78% 76% 74% 72% 70% 68% 66% 64% Riket Västerås 62%

11 Figur 11 Förvärvsfrekvenser (%) för män (20-64 år), Västerås och riket år (Bruten skala) 82% 80% 78% 76% 74% 72% 70% 68% Riket Västerås 66% Bland rikets större kommuner (kommuner med fler än invånare och undantaget de tre storstäderna), hade Jönköping den högsta förvärvsfrekvensen för män år Den högsta förvärvsfrekvensen för kvinnorna återfanns i Sundsvall följt av Jönköping. Västerås hamnade på femte plats för den manliga förvärvsfrekvensen bland dessa kommuner och på sjunde plats för kvinnorna. Största skillnaden mellan mäns och kvinnors förvärvsfrekvens noterades i Västerås med 4,7 procentenheter. I Eskilstuna respektive Norrköping var skillnaden nästan lika stor då männens förvärvsfrekvens var 4,3 procentenheter större än kvinnornas. I Lund skiljde det endast en procentenhet mellan mäns och kvinnors förvärvsfrekvens. Figur 12 Förvärvsfrekvens (20-64 år) för större kommuner, år 2012 Män Kvinnor Jönköping Sundsvall Borås Huddinge Västerås Gävle Örebro Umeå Norrköping Uppsala Eskilstuna Linköping Helsingborg Lund Not: Sorterat i fallande ordning efter männens förvärvsfrekvens 11

12 3. Arbetspendling till och från Västerås Arbetspendling är idag vanligt, inte minst i Mälardalen där det under flera år pågått olika satsningar för att underlätta resandet och pendlingen i regionen. De personer som pendlar in till ett arbete i Västerås kan i viss mån betraktas som potentiella inflyttare, medan utpendlarna kan riskera att flytta från Västerås närmare sin arbetsplats. Hur infrastrukturen i regionen och därmed förutsättningarna för pendling fungerar har därför stor betydelse för människors val att börja pendla i framtiden. I det här avsnittet redovisas omfattningen och utvecklingen av den arbetspendling som sker till och från Västerås. Det är endast pendling förknippad med arbete, det vill säga arbetspendling, som redovisas i statistiken. Pendlare definieras därmed som förvärvsarbetande vars arbetsställe är registrerat i en annan kommun än bostaden. Det innebär att de som bor utanför Västerås kommun och som studerar på Mälardalens högskola i Västerås eller på någon av stadens gymnasieskolor, inte ingår i redovisningen. Pendlingens omfattning och utveckling Antalet arbetspendlare har under de senaste decennierna ökat. För Västerås del har både inpendlingen till Västerås och utpendlingen från Västerås ökat trendmässigt även om antalen kan ha minskat under enstaka år. Sedan år 2003 har inpendlingen varit stadigt stigande, vilket indikerar Västerås starka ställning som regionalt arbetsmarknadscentrum. Utpendlingen ökade i sin tur konstant mellan 1993 och 2008 för att därefter avta något. Inpendlingen till Västerås har varit större än utpendlingen under många år. Skillnaden har i ett längre tidsperspektiv dock minskat något. Detta eftersom inpendlingen ökat med totalt 25 procent sedan år 2000 medan utpendlingen har ökat med hela 45 procent. Totalt hade Västerås cirka fler inpendlare än utpendlare år Antalet personer som arbetspendlade till Västerås var medan arbetspendlade i motsatt riktning. Figur 13 Pendling till och från Västerås samt pendlingsnetto, år Antal personer Pendlingsnetto Antal inpendlare Antal utpendlare År År 2012 hade närmare en dryg sjättedel (16,5 procent) av de förvärvsarbetande västeråsarna sin arbetsplats i annan kommun än Västerås och räknas därmed som utpendlare. 12

13 Arbetspendlingens betydelse för västeråsarnas förvärvsarbete har också ökat med åren. År 1985 var 7 procent av de förvärvsarbetande västeråsarna utpendlare. Andelen har ökat med drygt 9 procentenheter under perioden Figur 14 Andel utpendlare bland de förvärvsarbetande västeråsarna, 1985, 1990, 1995, Andel (%) En jämförelse mellan kommuner som invånarmässigt eller geografiskt liknar Västerås kan göra det lättare att relatera till de data som presenterats nedan. Uppsala och Eskilstuna skiljer sig något från Västerås sett till invånarantalet, men de två städernas geografiska förhållande till Stockholm gör ändå att en jämförelse kan vara befogad. Uppsala ligger närmare Stockholm än Västerås (cirka 7 mil respektive 11,5 mil) och med tåg till Stockholms central går det cirka 15 minuter fortare från Uppsala till Stockholms central än från Västerås till Stockholms central. Örebro, Norrköping och Linköping har snarlika invånarantal som Västerås, men ligger å andra sidan längre från Stockholm. När andelen utpendlare jämförs mellan ovan nämnda kommuner utmärker sig Uppsala med en något större andel utpendlare vilket förmodligen beror på den geografiska närheten till Stockholm. Andelen utpendlare i Västerås är ungefär i nivå med Eskilstuna, Linköping och Örebro. Norrköping har en något större andel som pendlar till arbete i annan kommun. Figur 15 Andel utpendlare bland kommunens förvärvsarbetande, jämförelse mellan några större kommuner, år 2012 Andel utpendlare Förändring i %-enheter mellan åren år Uppsala 22,5% +0,2% +1,4% Eskilstuna 17,0% +2,2% +6,6% Linköping 15,1% +1,1% +3,4% Norrköping 18,6% +1,7% +8,3% Örebro 16,3% +1,2% +3,2% Västerås 16,2% +0,8% +5,9% 13

14 Varifrån och vart pendlingen sker År 2012 hade personer sin arbetsplats i Västerås. Av dessa var det cirka 20 procent som pendlade från en annan kommun till Västerås för att arbeta. Bland de som pendlade till Västerås bodde något fler i länet jämfört med antalet bosatta utanför länsgränsen. Figur 16 Förvärvsarbetande med arbetsplats i Västerås kommun efter boendeort, år ,2% 10,7% Bor och arbetar i Västerås Inpendlare från länet Inpendlare från övriga Sverige 80,1% År 2012 var västeråsare förvärvsarbetande. Av dessa var det nästan 84 procent som arbetade i Västerås. De som pendlade utgjorde således cirka 16 procent, av vilka de flesta pendlade till kommun utanför Västmanland. Runt ett hundratal västeråsare hade sin arbetsplats i utlandet, vilket motsvarade 0,2 procent av samtliga utpendlare. Figur 17 Förvärvsarbetande västeråsare efter var de har sin arbetsplats, år ,2% 4,4% 11,6% Andel västeråsare som har arbete i Västerås Utpendlare inom Västmanlands län Utpendlare till övriga Sverige 83,8% Utpendlare till utlandet I figur 18 visas in- och utpendlingsströmmarna till och från Västerås år Totalt var det nästan personer som både bodde och arbetade i Västerås år Av de utpendlande västeråsarna var det 27 procent som arbetade i annan kommun i Västmanlands län och 73 procent som arbetade utanför länsgränsen. Förutom de som både bor och arbetar i Västerås, var det ytterligare personer som hade sin arbetsplats i Västerås. Av dessa var ungefär 55 procent bosatta i övriga Västmanlands län och resterande 45 procent var bosatta utanför Västmanlands län. 14

15 Figur 18 In- och utpendling till och från Västerås kommun, år 2012 Västmanlands län Västerås kommun Kommungräns Länsgräns Till vilka län och kommuner pendlar västeråsarna? Den relativa närheten till Stockholm med dess större arbetsmarknad, gör att Stockholm är det största utpendlingslänet för västeråsare. År 2012 arbetspendlade västeråsare till ett arbete i Stockholms län. Detta motsvarar drygt en tredjedel av de utpendlande västeråsarna. Något färre västeråsare pendlar till arbete i övriga Västmanlands län. Av utpendlarna år 2012 var det 27 procent som arbetade i annan kommun i Västmanland. Till Södermanlands län och Uppsala län pendlade i sin tur ungefär elva procent vardera av utpendlarna. Figur 19 Utpendlingen från Västerås till Stockholms län respektive Stockholms kommun, år Antal personer Till Stockholms län Till Stockholms kommun Av de västeråsare som pendlade till Stockholms län hade 60 procent sin arbetsplats i Stockholms kommun. Detta innebär att Stockholm även är den kommun som flest västeråsare arbetspendlar till. Topp fem, när det gäller utpendlingskommuner för västeråsare är i fallande ordning Stockholm, Eskilstuna, Hallstahammar, Enköping och Sala. Utpendlingens andel till dessa kommuner fördelas så att 21 procent pendlade till Stockholm, 10 procent till Eskilstuna, 15

16 8 procent till Hallstahammar, 7 procent till Enköping och 5 procent till Sala. I nedanstående figur visas utpendlingen från Västerås till grannkommunerna sett över tid. Figur 20 Utpendling från Västerås till grannkommunerna, år Antal personer Eskilstuna Hallstahammar Sala Enköping Köping Surahammar Från vilka län och kommuner kommer inpendlarna? När det gäller vilka kommuner inpendlarna till Västerås kommer ifrån, ligger fyra av de fem största inpendlingskommunerna i Västmanlands län. Dessa fem är i fallande ordning Hallstahammar, Sala, Surahammar, Eskilstuna och Köping. Av all inpendling till Västerås år 2012 kom totalt 63 procent från grannkommunerna Hallstahammar, Sala, Surahammar, Eskilstuna, Köping och Enköping. I jämförelse med år 2011 har inpendlingen till Västerås ökat något från alla grannkommuner utom Surahammar. Allra störst inpendling har Västerås från Hallstahammar. År 2012 pendlade personer till Västerås från Hallstahammar, vilket motsvarar drygt 15 procent av inpendlarna. Figur 21 Inpendling till Västerås från grannkommunerna, år Antal personer Hallstahammar Sala Surahammar Eskilstuna Köping Enköping

17 Av de som år 2012 pendlade till Västerås för att arbeta bodde ungefär 54 procent i Västmanlands län. Därefter kom inpendlarna i huvudsak från Uppsala län, Södermanlands län, Stockholms län och Örebro län. Inpendlingen av stockholmare till Västerås är något blygsammare än strömmen av västeråsare som pendlar till Stockholm. Av inpendlarna till Västerås år 2012 var drygt personer bosatta i Stockholms län, varav drygt hälften bodde i Stockholms kommun. Västerås hade också ett negativt pendlingsnetto gentemot mot Stockholm då det var cirka personer fler som pendlade till Stockholm från Västerås än i motsatt riktning. Figur 22 Inpendlingen till Västerås från Stockholms län respektive Stockholms kommun, år Antal personer Från Stockholms län Från Stockholms kommun

18 Vilka är det som pendlar? Det är fler män än kvinnor både bland utpendlarna och bland inpendlarna. Av utpendlarna år 2012 var 61 procent män och 39 procent kvinnor. Bland inpendlarna var 60 procent män och 40 procent kvinnor. Den vanligaste åldersgruppen bland de utpendlande västeråsarna var år för män och år för kvinnor. Bland inpendlarna till Västerås återfanns störst andel av både kvinnorna och männen i åldersgruppen år. Figur 23 Utpendlarna från Västerås efter kön och ålder, år år år år år år Man Kvinna år år 65- år Antal Figur 24 Inpendlarna från Västerås efter kön och ålder, år år år år år år Man Kvinna år år 65- år Antal 18

19 Branscher De branscher som är störst bland de som både bor och arbetar i Västerås är vård och omsorg, följt av tillverkning och utvinning och därefter handel. Bland både utpendlare och inpendlare är däremot tillverkning och utvinning den största branschen. En lika stor andel utpendlare återfinns inom branscherna handel och företagstjänster. Bland inpendlarna arbetar en lika stor andel inom handel och vård och omsorg. Figur 13 De tre största branscherna för inpendlare, utpendlare samt de som både bor och arbetar i kommunen, Västerås år 2012 Bor och arbetar i Västerås Utpendlare Inpendlare Vård och omsorg 17 % Tillverkning och utvinning 16 % Handel 13 % Tillverkning och utvinning 16 % Handel 13 % Företagstjänster 13 % Tillverkning och utvinning 18 % Handel 14 % Vård och omsorg 14 % 19

20 Bilaga 1. Arbetstillfällen Tabell 1 Antal sysselsatta i Västerås efter kön, år År Män Kvinnor Totalt Tabell 2 Utveckling av antalet sysselsatta i större svenska kommuner 1) år Kommunerna redovisas i regional ordning. Antal Ökning Ökning Kommun År 2000 År 2012 Antal Procent Antal Procent Huddinge ,4 % 618 1,4 % Uppsala ,2 % ,0 % Eskilstuna ,0 % 223 0,5 % Linköping ,4 % ,9 % Norrköping ,4 % 553 0,9 % Jönköping ,3 % 673 1,0 % Lund ,8 % 577 0,9 % Helsingborg ,4 % ,9 % Borås ,6 % 645 1,2 % Örebro ,6 % 963 1,4 % Västerås ,7 % ,8 % Umeå ,7 % ,3 % Större kommuner totalt ,8 % ,6 % Riket totalt ,4 % ,4 % 1) Med större svenska kommuner avses kommuner med fler än invånare, undantaget de tre storstäderna, men inklusive Eskilstuna 20

21 Tabell 3 Sysselsatta efter näringsgren och kön i Västerås år 2012 Antal Andel (%) Könsfördelning (%) inom näringsgrenen Näringsgren Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Jordbruk, skogsbruk och fiske ,2 0,6 0, Tillverkning och utvinning ,3 8,4 16, Energi och miljö ,8 0,7 1, Byggverksamhet ,8 1,3 6, Handel ,1 12,2 13, Transport ,7 2,5 5, Hotell och restauranger ,5 2,8 2, Information och kommunikation Kreditinstitut och försäkringsbolag ,0 1,8 3, ,9 1,2 1, Fastighetsverksamhet ,6 1,2 1, Företagstjänster ,1 11,3 12, Civila myndigheter och försvaret ,9 6,4 5, Utbildning ,4 15,3 9, Vård och omsorg ,2 29,3 16, Personliga och kulturella tjänster m m ,9 4,4 3, Okänd bransch ,6 0,8 0, Samtliga näringsgrenar Tabell 4 Andel (%) av de sysselsatta som arbetar inom respektive näringsgren, större kommuner 1) år 2012 Högsta och lägsta andelen per näringsgren har markerats (grönt=kommunen med högst andel, rött=kommunen med lägst andel) Tillverkning och utvinning Handel Näringsgren Offentlig förvaltning och försvar Byggverksamhet Företagstjänster Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster Övriga näringsgrenar Summa Huddinge 5,5 9,8 16,7 8,1 4,7 15,2 25,1 14,9 100 Uppsala 6,0 7,2 10,5 13,9 6,6 14,8 20,3 20,7 100 Eskilstuna 15,6 6,8 11,3 10,3 5,6 10,7 19,8 19,9 100 Linköping 12,8 5,9 9,9 13,4 5,7 12,7 17,3 22,3 100 Norrköping 10,3 8,1 13,7 13,0 6,3 10,4 16,0 22,2 100 Jönköping 12,8 5,9 14,1 9,7 6,9 9,7 18,6 22,2 100 Lund 7,6 3,7 12,6 16,7 5,5 15,4 20,2 18,3 100 Helsingborg 9,7 6,1 17,5 14,4 4,9 8,0 14,2 25,1 100 Borås 10,4 6,5 17,6 13,5 4,4 9,8 18,7 19,1 100 Örebro 8,9 6,8 13,8 10,5 7,8 11,5 19,3 21,3 100 Västerås 16,3 6,8 13,2 12,8 5,1 9,5 16,5 19,8 100 Umeå 9,5 6,4 9,8 9,7 5,8 15,8 20,9 22, ) Med större kommuner avses kommuner med fler än invånare, undantaget de tre storstäderna, men inklusive Eskilstuna 21

22 Tabell 5 Större arbetsplatsområden i Västerås, år 2012 Arbetsplatsområde Antal sysselsatta Innanför cityringen Finnslätten/Lunda Lasarettsområdet Stenby/Tunbytorp Västra Hamnen/Hacksta Finnslätten Kopparlunden Hälla/Branthovda ind omr Bäckby industriområde Hacksta industriområde Ängsgärdet/Kungsängen Erikslunds industriområde Munkängen Kristiansborg Södra Vallby/Wenströmska

23 Bilaga 2. Förvärvsarbete Tabell 6 Förvärvsfrekvens för kvinnor och män (20-64 år), Västerås och riket år Västerås Riket År Kvinnor Män Kvinnor Män ,7% 71,1% 71,8% 71,1% ,6% 71,8% 70,9% 72,8% ,6% 73,2% 70,6% 74,1% ,9% 73,3% 70,3% 73,8% ,7% 72,8% 69,4% 73,8% ,1% 74,3% 71,1% 75,4% ,1% 75,1% 71,6% 76,2% ,2% 76,6% 72,7% 77,7% ,3% 76,8% 73,8% 77,7% ,5% 76,9% 73,9% 77,7% ,4% 76,3% 73,1% 77,9% ,2% 76,8% 73,8% 77,0% ,1% 76,2% 73,7% 77,7% ,2% 74,8% 77,5% 77,5% ,4% 79,1% 75,8% 78,6% ,5% 78,9% 75,4% 79,9% ,3% 75,8% 73,1% 76,2% ,7% 77,0% 74,5% 77,3% ,5% 78,3% 75,0% 78,5% ,8% 78,5% 75,6% 78,5% Tabell 7 Förvärvsfrekvens (20-64 år) för större kommuner 1) år Sorterat i fallande ordning efter kvinnornas förvärvsfrekvens. Kvinnor Män Jönköping 77,7% 81,7% Huddinge 75,8% 78,5% Borås 75,4% 79,3% Umeå 74,7% 76,7% Örebro 74,2% 77,0% Västerås 73,8% 78,5% Uppsala 73,2% 74,8% Norrköping 71,8% 76,1% Linköping 71,4% 73,9% Eskilstuna 70,1% 74,4% Helsingborg 69,8% 73,4% Lund 67,0% 68,0% 1) Med större kommuner avses kommuner med fler än invånare, undantaget de tre storstäderna, men inklusive Eskilstuna 23

24 Bilaga 3. Pendling Tabell 8 Inpendling, utpendling och nettopendling, Västerås år År Antal inpendlare Antal utpendlare Pendlingsnetto ) Pendlingsnetto = Antal inpendlare minus antal utpendlare 24

25 Tabell 9 De största utpendlingskommunerna och utpendlingslänen för arbetspendlande västeråsare, år 2012 Utpendling från Västerås till Män Antal Kvinnor Båda könen Kommun Stockholm Eskilstuna Hallstahammar Enköping Sala Köping Surahammar Solna Uppsala Örebro Fagersta Göteborg Sundbyberg Arboga Sigtuna Sollentuna Järfälla Malmö Upplands-Bro Huddinge Övriga kommuner Län Stockholms län Västmanlands län Södermanlands län Uppsala län Örebro län Övriga län Totalt varav till utlandet

26 Tabell 10 De största inpendlingskommunerna och inpendlingslänen för personer som arbetspendlar till Västerås, år 2012 Inpendling till Västerås från Män Antal Kvinnor Båda könen Kommun Hallstahammar Sala Surahammar Eskilstuna Köping Enköping Stockholm Uppsala Örebro Arboga Fagersta Kungsör Heby Skinnskatteberg Strängnäs Göteborg Avesta Håbo Norberg Solna Övriga kommuner Län Västmanlands län Uppsala län Södermanlands län Stockholms län Örebro län Övriga län Totalt

27 Tabell 11 In- och utpendlare (16-74 år) efter kön och ålder, Västerås år 2012 Antal Utpendlare Inpendlare Bor och arbetar i Västerås Män Kvinnor Totalt: Män Kvinnor Totalt: Män Kvinnor Totalt år år år år år år år år Totalt Andel (%) Utpendlare Inpendlare Bor och arbetar i Västerås Män Kvinnor Totalt: Män Kvinnor Totalt: Män Kvinnor Totalt år 1,2% 1,8% 1,4% 1,3% 2,2% 1,6% 1,7% 2,1% 1,9% år 7,8% 11,4% 9,2% 8,5% 10,3% 9,2% 9,0% 9,0% 9,0% år 22,1% 25,6% 23,5% 19,5% 20,5% 19,9% 20,0% 18,7% 19,4% år 25,9% 24,1% 25,2% 23,8% 23,5% 23,7% 23,2% 24,0% 23,6% år 23,9% 21,3% 22,9% 24,1% 23,7% 23,9% 23,4% 24,6% 24,0% år 8,9% 7,5% 8,3% 10,3% 9,8% 10,1% 9,3% 9,8% 9,6% år 6,9% 6,4% 6,7% 8,8% 8,0% 8,4% 8,5% 8,6% 8,5% år 3,4% 1,9% 2,8% 3,9% 2,1% 3,2% 5,0% 3,0% 4,0% Totalt 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 27

28 Tabell 12 In- och utpendlare samt de som bor och arbetar i kommunen (16-74 år) efter i vilken näringsgren de arbetar, Västerås år 2012 Näringsgren Jordbruk, skogsbruk och fiske Bor och arbetar i Västerås Antal Andel (%) Utpendlare Inpendlare Bor och arbetar i Västerås Utpendlare Inpendlare ,9% 0,6% 1,1% Tillverkning och utvinning ,9% 15,9% 17,9% Energi och miljö ,3% 1,4% 1,4% Byggverksamhet ,4% 6,4% 8,7% Handel ,0% 13,3% 14,1% Transport ,2% 5,2% 5,5% Hotell och restauranger ,0% 2,9% 1,4% Information och kommunikation Kreditinstitut och försäkringsbolag ,8% 5,9% 3,8% ,0% 2,7% 1,3% Fastighetsverksamhet ,5% 1,4% 1,2% Företagstjänster ,6% 12,7% 13,6% Civila myndigheter och försvaret ,7% 9,1% 6,5% Utbildning ,4% 7,6% 6,2% Vård och omsorg ,2% 10,8% 13,8% Personliga och kulturella tjänster ,7% 4,1% 3,3% Okänd bransch ,7% 0,2% 0,4% Samtliga näringsgrenar % 100% 100% Källa: Statistiska centralbyrån (SCB), Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) 28

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år Statistik om Västerås Västerås arbetsmarknad år 2014 Västeråsare i förvärvsarbete år 2014 Antalet personer med förvärvsarbete ökade i Västerås med 470 personer mellan år 2013 och år 2014, vilket innebär

Läs mer

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:3 Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete [Skriv text] Konsult och Service, Utredning och Statistik

Läs mer

Arbetspendling till och från Västerås år 2014

Arbetspendling till och från Västerås år 2014 Arbetspendling till och från Västerås år 2014 Denna artikel beskriver pendlingen till och från Västerås år 2014. Eftersom det är en viss eftersläpning när det gäller statistik om pendling så är detta den

Läs mer

Arbetspendling till och från Västerås år 2015

Arbetspendling till och från Västerås år 2015 Arbetspendling till och från Västerås år 2015 När det gäller pendling så råder en viss eftersläpning i statistiken, vilket innebär att den mest aktuella statistiken är från år 2015. Inledningsvis kan du

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014 FS 2016:2 2016-03-02 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2014 med 340 personer till 61 160. Antalet arbetstillfällen

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010 2011-12-13 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010 År 2010 arbetade 58 686 personer i Norrköping, vilket var en ökning med över 2 000 arbetstillfällen sedan år 2009. Störst ökning

Läs mer

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015 FS 216:5 216-12-21 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 215 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor var 62 57 personer 215. Det var en ökning med 1 41 personer sedan et innan och den

Läs mer

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun. Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011 2012-12-12 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011 Antalet sysselsatta norrköpingsbor ökade under året med 1 100 personer. Förvärvsfrekvensen ökade från 72,8 % år 2010 till 73,8 %

Läs mer

Statistikinfo 2014:11

Statistikinfo 2014:11 Statistikinfo 214:11 Ökat antal förvärvsarbetande 213 77 169 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 213, en ökning med 1 437 personer jämfört med 212. För andra året i rad var transportmedelsindustrin

Läs mer

Statistikinfo 2013:13

Statistikinfo 2013:13 Statistikinfo 213:13 Ökat antal förvärvsarbetande 212 75 732 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 212, det är det högsta antalet förvärvsarbetande som någonsin redovisats för kommunen. Antalet

Läs mer

Statistikinfo 2016:06

Statistikinfo 2016:06 Statistikinfo 216:6 Över förvärvsarbetande i Linköping 872 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 215, en ökning med 1 844 personer jämfört med 215, vilket är den näst största ökningen någonsin

Läs mer

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 2016-05-03 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna 2011-02-25 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna I denna

Läs mer

Sysselsatta. Perspektiv. Sysselsättning nr1

Sysselsatta. Perspektiv. Sysselsättning nr1 Perspektiv Sysselsättning 2015 nr1 2016 1 Antalet sysselsatta (arbetstillfällen) uppgick till 67 900 i 2014 Flest sysselsatta finns inom handeln (17 procent) Antalet sysselsatta inom fastighetsverksamhet

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun 212-8-24 FOKUS: STATISTIK Arbetspendling 21 19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun Medianinkomsten för en person som arbetspendlade till annan kommun var

Läs mer

StatistikInfo. Detaljhandeln i Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner. [Skriv text]

StatistikInfo. Detaljhandeln i Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Detaljhandeln i Västerås år 2014 [Skriv text], Konsultcenter 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Anna Welin, 021-39 13 52 StatistikInfo

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 2, mars 2012 INNEHÅLL sida Inledning 3 Företagstjänster och byggverksamhet

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms stad. Dels redovisas data för staden

Läs mer

statistik om stockholm ArbetsmArknAd

statistik om stockholm ArbetsmArknAd Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Förvärvsarbetande i Stockholm 2010 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i olika delar av Stockholms stad på låg geografisk

Läs mer

StatistikInfo. Detaljhandeln i Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner 2015:7. [Skriv text]

StatistikInfo. Detaljhandeln i Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner 2015:7. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner 2015:7 Detaljhandeln i Västerås år 2013 [Skriv text] Servicepartner, Konsultcenter 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner Övergripande Planering Många nya jobb i regionens kommuner 1 (15) Utredningar och rapporter från Övergripande Planering, nr 2 214 INNEHÅLL sida 2 25 nya jobb i regionens kommuner under 212 3 s ökning står

Läs mer

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart 2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

Arbetskraftflöden 2013

Arbetskraftflöden 2013 FS 2015:4 2015-07-22 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2013 Under 2013 skedde 9 860 avgångar från arbetskraften i Norrköping. Samtidigt nyrekryterades 10 580 personer vilket innebar att arbetskraften

Läs mer

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms

Läs mer

Fakta 2010. Näringsliv och Arbetsmarknad

Fakta 2010. Näringsliv och Arbetsmarknad Fakta 2010. Näringsliv och Arbetsmarknad Enköpings kommun Förord I denna rapport ges en beskrivning av näringslivet och arbetsmarknaden i Enköpings kommun. Samtliga tabeller och diagram grundar sig på

Läs mer

UTREDNINGSENHET STADSKONTORETS. Sysselsättnings- och pendlingsutveckling RAPPORT

UTREDNINGSENHET STADSKONTORETS. Sysselsättnings- och pendlingsutveckling RAPPORT Utredare Karin Berntsson Telefon 036-10 57 40 E-post karin.berntsson@jonkoping.se Webbsida www.jonkoping.se/statistik Sysselsättnings- och pendlingsutveckling 2000 2012 Rapporten redovisar förändringar

Läs mer

Arbetskraftflöden 2011

Arbetskraftflöden 2011 FS 2013:2 2013-02-08 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2011 Under året började 4 140 personer förvärvsarbeta samtidigt som 3 410 slutade förvärvsarbeta Nästan 3 500 Norrköpingsbor bytte arbetsplats till

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Statistik om Helsingborg och dess omvärld Nr 4: 2012 Perspektiv Helsingborg ARBETSPENDLING TILL OCH FRÅN HELSINGBORG ÅR 2010 Arbetspendlingen till och från Helsingborg över kommungränsen, är ovanligt stor

Läs mer

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar 2015:4 Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats? 2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

RAMS Maria Håkansson statistiska_centralbyran_scb

RAMS Maria Håkansson statistiska_centralbyran_scb RAMS 2014 Maria Håkansson 2015-12-03 facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb 4 655 800 4 285 109 Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Folk- och bostadsräkningar

Läs mer

Statistikinfo 2014:04

Statistikinfo 2014:04 Statistikinfo 214:4 Inpendlingen till Linköpings tätort har ökat med 3 personer på sju år Mer än 28 2 förvärvsarbetande pendlade till Linköpings tätort 212, vilket innebär att 45 procent av dem som arbetar

Läs mer

Tabellbilaga 1b. Unga som inte fullföljer gymnasiet. Förklaring: innebär att data inte kan presenteras p.g.a. sekretess

Tabellbilaga 1b. Unga som inte fullföljer gymnasiet. Förklaring: innebär att data inte kan presenteras p.g.a. sekretess Tabellbilaga 1b Förklaring: innebär att data inte kan presenteras p.g.a. sekretess Unga som inte fullföljer gymnasiet Behöriga/Obehöriga till gymnasiet Läsåret 2014/15 Läsår 2013/2014 Läsår 2012/2013 Totalt

Läs mer

Statistik. om Stockholm. Förvärvsarbetande i Stockholm Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm. Förvärvsarbetande i Stockholm Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2014 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms

Läs mer

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna 2010-05-18 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

Läs mer

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2013 Fakta i fickformat Enköpings kommun Enköpings kommun Befolkning 40800 Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 5 mil från Uppsala och 8 mil från

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2015

Västmanlands länmånad 12 2015 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 2 År 21 År 211 År 212 År

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013

Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013 Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013 Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 5 2015 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden

Läs mer

Planering 800 nya jobb i Umeå under 2011!

Planering 800 nya jobb i Umeå under 2011! Planering 800 nya jobb i Umeå under 2011! 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1 2013 INNEHÅLL sida Inledning 3 Umeå och Luleå ökar mest i Norrland under 2011 3 Sysselsättningsutvecklingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västmanlands län i slutet av augusti månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västmanlands län i slutet av augusti månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm 11 september 2013 Marcus Löwing Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Västmanlands län september 2013 12 940 (10,3 %) 6 289 kvinnor (10,6 %) 6 651 män

Läs mer

Nulägesanalys skärgård och landsbygd i Stockholms län

Nulägesanalys skärgård och landsbygd i Stockholms län Nulägesanalys skärgård och landsbygd i Stockholms län 24 februari Lars Berglund 2017-02-24 Nulägesanalys och Näringslivsanalys 3 Nulägesanalys Befolkning Utbildningsnivå Inkomster Bostadsbestånd Bredband

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Julia Asplund Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015 Arbetslösheten i Stockholms län fortsatte att minska under 2015 års första

Läs mer

Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001

Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Arbetskraftsrörelser Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001 Gunnar Hedin 6 Bakgrund Sedan mer än femtio år har det funnits ambitioner inom det nordiska

Läs mer

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt April 2015 Irma Cupina, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildnings-förvaltningen, irma.cupina@malmo.se, Tel. 040-344072 Bristyrken i Skåne

Läs mer

Arbetspendling. Tabell 4:4 Lokala arbetsmarknadsregioner

Arbetspendling. Tabell 4:4 Lokala arbetsmarknadsregioner LA-REGION 2000 2000 ARBETSTILLFÄLLEN BEFOLKNING VÄSTERÅS 77 267 173 280 FAGERSTA 9 815 23 175 KÖPING 19 740 46 781 UPPSALA 115 672 281 449 STOCKHOLM 982 300 1890 253 ESKILSTUNA 36 579 87 868 ÖREBRO 96

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Konjunkuren i Stockholmsregionen Stockholm Business Alliance. Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015. Stockholm

Konjunkuren i Stockholmsregionen Stockholm Business Alliance. Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015. Stockholm Konjunkuren i Stockholm Business Alliance Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015 Stockholm utvecklas positivt Konjunkturläget 2015 kv1 i Om rapporten omfattar i denna rapport; Stockholms län, Uppsala län,

Läs mer

Konjunkturen i Gävleborgs län. Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015

Konjunkturen i Gävleborgs län. Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015 Konjunkturen i Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015 Konjunkturläget 2015 kv1 Om rapporten Stockholmsregionen omfattar i denna rapport; Stockholms län, Uppsala län,, Västmanlands län, Örebro län och Södermanlands

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012 2012-09-12 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012 Arbetsmarknadens läge Augusti månad uppvisade tendenser till en försvagning av Stockholms arbetsmarknad. Antalet

Läs mer

Konjunkturen i Västmanlands län. kv December 2016

Konjunkturen i Västmanlands län. kv December 2016 Konjunkturen i Västmanlands län kv3 2016 December 2016 Konjunkturläget 2016 kv3 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Västmanlands

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, februari 211 Arbetsmarknadsläget De av SCB nyligen redovisade sysselsättningssiffrorna

Läs mer

PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad , tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp

PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad , tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp Erik Rosenqvist 1 (22) 2012-04-23 PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad 2010-2020, tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp I denna PM redovisas

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västmanlands län i slutet av december månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västmanlands län i slutet av december månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm 14 januari 2014 Marcus Löwing Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Västmanlands län december 2013 12 993 (10,4 %) 6 187 kvinnor (10,5 %) 6 806 män (10,3

Läs mer

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-01-30 1.0 Lotta Heckley Stadskontoret Arbetsmarknadsenheten 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry 52 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2008 2009 Economically active daytime population by field of activity Näringsgren 2008 2009 (förvärvsarbetande 16-w år med arbetsplats Antal % Antal

Läs mer

Konjunkturen i Södermanlands län. kv December 2016

Konjunkturen i Södermanlands län. kv December 2016 Konjunkturen i Södermanlands län kv3 2016 December 2016 Konjunkturläget 2016 kv3 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Södermanlands

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Västmanlands län februari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Västmanlands län februari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Marcus Löwing Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västmanlands län februari månad 2016 Arbetslösa som fått arbete Antalet personer som fått arbete uppgick till

Läs mer

Konjunkturen i Östergötlands län. kv Mars 2017

Konjunkturen i Östergötlands län. kv Mars 2017 Konjunkturen i Östergötlands län kv4 2016 Mars 2017 Konjunkturläget 2016 kv4 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Östergötlands

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015 Arbetslösheten i Stockholms län fortsatte att minska under mars månad. Antalet ungdomar

Läs mer

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry 52 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2009 2010 Economically active daytime population by field of activity Näringsgren 2009 2010 (förvärvsarbetande 16-w år med arbetsplats i kommunen,

Läs mer

Västmanlands län Månad

Västmanlands län Månad Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Månad 12 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 16 14 12 1 8 6 4 2 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 Region +/- % +/- 214

Läs mer

Tema Ungdomsarbetslöshet

Tema Ungdomsarbetslöshet Tema Ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten ökade bland ungdomar Under första kvartalet 2009 var 142 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa, vilket motsvarar en relativ arbetslöshet på 24,4 procent. Här

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Västmanlands län Månad

Västmanlands län Månad Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Månad 8 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 16 14 12 1 8 6 4 2 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 Region +/- % +/- 214

Läs mer

Konjunkturen i Östergötlands län. kv September 2016

Konjunkturen i Östergötlands län. kv September 2016 Konjunkturen i kv2 2016 September 2016 Konjunkturläget 2016 kv2 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar och Norrköpings kommun.

Läs mer

KNIVSTA I SIFFROR. Statistiksamling med uppgifter om Knivsta kommun

KNIVSTA I SIFFROR. Statistiksamling med uppgifter om Knivsta kommun KNIVSTA I SIFFROR 2013 Statistiksamling med uppgifter om Knivsta kommun Geografisk information Areal och befolkningstäthet december 2012 3 INNEHÅLL Befolkning Kommunens befolkning 2012 i olika åldersklasser

Läs mer

Konjunkturen i Västmanlands län. kv September 2016

Konjunkturen i Västmanlands län. kv September 2016 Konjunkturen i kv2 2016 September 2016 Konjunkturläget 2016 kv2 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar och Västerås kommun.

Läs mer

Perspektiv på arbetsmarknaden. och i Umeåregionen

Perspektiv på arbetsmarknaden. och i Umeåregionen Perspektiv på arbetsmarknaden i Umeå kommun och i Umeåregionen Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 4 2016 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Perspektiv på arbetsmarknaden i Umeå

Läs mer

Konjunkturen i Östergötlands län. kv December 2016

Konjunkturen i Östergötlands län. kv December 2016 Konjunkturen i Östergötlands län kv3 2016 December 2016 Konjunkturläget 2016 kv3 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Östergötlands

Läs mer

NÄRINGSLIV OCH ARBETSKRAFT

NÄRINGSLIV OCH ARBETSKRAFT Ett näringslivsbolag i Torsby kommun NÄRINGSLIV OCH ARBETSKRAFT En studie av näringsstrukturen i Torsby kommun för åren 1985 2008 Av Anna Öhgren Bodén Kära läsare, Denna rapport är en uppföljning av två

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 Trenden med en sjunkande arbetslöshet i Stockholms län höll i sig under februari

Läs mer

Konjunkturen i Västmanlands län. kv Mars 2017

Konjunkturen i Västmanlands län. kv Mars 2017 Konjunkturen i Västmanlands län kv4 2016 Mars 2017 Konjunkturläget 2016 kv4 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Västmanlands

Läs mer

Konjunkturen i Uppsala län. kv September 2016

Konjunkturen i Uppsala län. kv September 2016 Konjunkturen i kv2 2016 September 2016 Konjunkturläget 2016 kv2 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar och. Statistiken bygger

Läs mer

Konjunkturen i Gävleborgs län. kv December 2016

Konjunkturen i Gävleborgs län. kv December 2016 Konjunkturen i Gävleborgs län kv3 2016 December 2016 Konjunkturläget 2016 kv3 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Gävleborgs

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

LULEÅ KOMMUN Områdesbeskrivning 2013

LULEÅ KOMMUN Områdesbeskrivning 2013 LULEÅ KOMMUN Stadsbyggnadskontoret Stefan Larsson Tel: 0920-45 37 58 E-mail: stefan.larsson@sbk.lulea.se LULEÅ KOMMUN Områdesbeskrivning 2013 2013-06-26 Ordförklaringar 2 Dagbefolkning Nattbefolkning Pendling

Läs mer

Konjunkturen i Södermanlands län. kv September 2016

Konjunkturen i Södermanlands län. kv September 2016 Konjunkturen i kv2 2016 September 2016 Konjunkturläget 2016 kv2 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar och Eskilstuna kommun.

Läs mer

KNIVSTA I SIFFROR 2016

KNIVSTA I SIFFROR 2016 KNIVSTA I SIFFROR 2016 Geografisk information Areal och befolkningstäthet december 2015 5 INNEHÅLL Befolkning Kommunens befolkning 2015 i olika åldersklasser 6 Befolkningsförändringar 2011 2015 6 Kommunens

Läs mer

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län 2008-07-09 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag

Läs mer

KNIVSTA I SIFFROR 2014

KNIVSTA I SIFFROR 2014 KNIVSTA I SIFFROR 2014 Geografisk information Areal och befolkningstäthet december 2013 3 INNEHÅLL Befolkning Kommunens befolkning 2013 i olika åldersklasser 4 Befolkningsförändringar 2009 2013 4 Kommunens

Läs mer

Konjunkturen i Dalarnas län. kv December 2016

Konjunkturen i Dalarnas län. kv December 2016 Konjunkturen i Dalarnas län kv3 2016 December 2016 Konjunkturläget 2016 kv3 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Dalarnas

Läs mer

Konjunkturen i Västmanlands län. Konjunkturläget kv September 2015

Konjunkturen i Västmanlands län. Konjunkturläget kv September 2015 Konjunkturen i Konjunkturläget kv2 2015 September 2015 Konjunkturläget 2015 kv2 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar och

Läs mer