2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?"

Transkript

1 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats? I denna PM jämförs lönenivån i Eskilstuna med andra kommuner i landet. Lönenivån mäts som den genomsnittliga lönesumman per sysselsatt. 1 Hur lönenivån utvecklas har en avgörande betydelse för den totala ekonomiska tillväxten och beror, åtminstone långsiktigt, till största delen på hur produktiviteten i näringslivet förändras. I jämförelse med exempelvis början av talet (1991) är antalet sysselsatta idag (2009) omkring åtta procent färre, men den reala lönenivån (lönenivån i fasta priser) har ökat med 53 procent. Ökning av den ekonomiska tillväxten sedan början av talet beror med andra ord helt och hållet på att produktiviteten, och därmed reallönerna, har ökat. Eskilstuna, där näringslivet har en stark koppling till fordonsindustrin, påverkades starkt negativt av finanskrisen. Under år 2009 minskade antalet sysselsatta med drygt personer och arbetslösheten steg mycket kraftigt. I detta faktablad redovisas även hur detta kom att påverka löneutvecklingen i kommunen. Inledningsvis analyseras lönesumman per sysselsatt för dagbefolkningen, det vill säga de som har sin arbetsplats i kommunen. Jämförelser görs med såväl samtliga kommuner i landet som med dem som har liknande tillväxtförutsättningar som Eskilstuna. Av mer grundläggande betydelse för utvecklingsförutsättningarna är den lokala arbetsmarknadens storlek som respektive kommun tillhör. En jämförelse görs även med övriga kommuner i Sörmland. Avslutningsvis analyseras även lönenivån för nattbefolkningen, det vill säga de som har sin bostad i kommunen, men kan ha sitt arbete någon annanstans. 1 Senast tillgängliga och tillförlitliga uppgifter för lönesumman och antal sysselsatta avser år Har du frågor som rör analysen kontakta analytiker Bo Wictorin Eskilstuna kommun, näringsliv Tel: , e-post: eskilstuna.se/analysen

2 Genomsnittlig lönesumma för sysselsatta med arbetsplats i Eskilstuna jämfört med övriga kommuner i landet. Av diagram 1 framgår lönesumman per sysselsatt år 2009 för dagbefolkningen i rikets samtliga kommuner uttryckt som index, där lönesumman per sysselsatt i riket är 100. X- axeln beskriver antalet invånare för den lokala arbetsmarknad som respektive kommun ingår i. Eskilstuna är särskilt markerad med en röd punkt. Diagram 1 Lönesumma per sysselsatt för dagbefolkningen i rikets kommuner år 2009 efter antal invånare inom respektive lokal arbetsmarknad, index: riket=100 Anm. Eskilstuna är markerad med en röd punkt. Som synes är lönesumman per sysselsatt lägre än för riket som helhet för det stora flertalet kommuner i landet. Det är i huvudsak ett antal kommuner i storstadsregionerna (framför allt Stockholmsregionen) där nivån är högre. Solna har landets högsta lönesumma per sysselsatt för dagbefolkningen. Den är 37 procent högre än riksgenomsnittet. Därutöver hör, förutom storstadskommunerna, flera stålindustrikommuner till gruppen med högst genomsnittslön. Det gäller exempelvis Oxelösund, Fagersta och Luleå. Lägst är lönesumman per sysselsatt i flera små glesbygdskommuner, som exempelvis Bjurholm eller Nordanstig eller i förortskommuner med många utpendlare, som exempelvis Gnesta, Lekeberg eller Borgholm. I Bjurholm, som är landets minsta kommun, motsvarar lönesumman per sysselsatt 66 procent av riksgenomsnittet. Lönesumman per sysselsatt i Eskilstuna för dagbefolkningen motsvarar 94 procent av riksgenomsnittet. Av landets 290 kommuner ger detta Eskilstuna en 66:e plats. Lönesumman per sysselsatt för dagbefolkningen har, som framgår av diagrammet, ett starkt samband med den lokala arbetsmarknadens storlek och viss mån även med kommunens storlek. Flertalet kommuner är ju små och ligger inte i någon storstadsregion, så det är inte förvånande att lönesumman per sysselsatt är högre i Eskilstuna än i majoriteten av Sveriges kommuner. Analysen 2011:1 2(10)

3 Av diagram 2 framgår lönesumman per sysselsatt år 2009 för ett antal jämförbara kommuner till Eskilstuna. Diagram 2 Lönesumma per sysselsatt år 2009 för Eskilstuna och jämförbara kommuner, index: riket=100 I Linköping och Västerås är nivån klart över riksgenomsnittet. (Skillnaden mellan Eskilstuna och Västerås motsvarar drygt 24 tusen kronor per sysselsatt.) Även Sundsvall och Gävle har en lönesumma per sysselsatt som är klart högre än i Eskilstuna. Det tyder på att produktiviteten i näringslivet (alternativt utbildningsnivån generellt) är lägre i Eskilstuna än i flertalet jämförelsekommuner. När det gäller skillnader i lönenivå mellan olika kommuner så förändras dessa förhållandevis långsamt över tid. År 2009 är det i stort sett samma rangordning mellan jämförelsekommunerna som i början av talet (diagram 3). Eskilstuna, tillsammans med Borås, Norrköping och Örebro, har under perioden haft en lönesumma per sysselsatt som stabilt legat på en nivå motsvarande 95 procent av riksgenomsnittet eller strax därunder. Den mest markanta förändring som skett under perioden är att Västerås, som tidigare legat på en nivå väsentligt över riksgenomsnittet, trendmässigt närmat sig den lönenivå som gäller för riket. Under 2009 var Eskilstuna den enda kommunen av jämförelsekommunerna där lönesumman per sysselsatt förändrades i en långsammare takt än för riket som helhet. En förklaring till detta är att lönenivån inom tillverkningsindustrin är förhållandevis högre än på arbetsmarknaden som helhet och Eskilstunas starka beroende av den under år 2009 krisdrabbade fordonsindustrin. Analysen 2011:1 3(10)

4 Diagram 3 Lönesumma per sysselsatt år för Eskilstuna och jämförelsekommuner, index: riket=100 I jämförelse med övriga sörmländska kommuner är den genomsnittliga lönesumman för dagbefolkningen högre i Eskilstuna (diagram 4). Detta bortsett från Oxelösund där nivån är markant högre och hör till en av de högsta i landet, vilket som tidigare nämnts är betecknande för stålindustriorterna. Lägst är nivån i de minsta kommunerna och i kommunerna i västra Sörmland, där man har en hög utpendling till framför allt Stockholmsregionen. Diagram 4 Lönesumma per sysselsatt år 2009 för kommunerna i Sörmland, index: riket=100 Analysen 2011:1 4(10)

5 Hur har den genomsnittliga lönesumman för dagbefolkningen förändrats? I nominella termer har lönesumman per sysselsatt i riket vuxit med 102 procent mellan år 1991 och 2009, vilket motsvarar en procentuell ökning per år med fyra procent. I reala termer (fasta priser) motsvarar det en ökning med 53 procent eller 2,4 procent i genomsnitt per år. Mest har lönesumman per sysselsatt ökat i ett antal kommuner i framför allt södra Sverige (Lund, Perstorp, Båstad), men också i flera andra delar av landet (Stockholm, Solna, Fagersta, Älmhult). Minst har ökningen varit i ett antal förortskommuner till Stockholm (Vaxholm, Tyresö, Lidingö, Nynäshamn, Haninge), där den genomsnittliga ökningen per år varit mindre än tre procent. För Eskilstunas del har lönesumman per sysselsatt i genomsnitt ökat med 3,9 procent per år i nominella termer, vilket i stort sett är i nivå med riksgenomsnittet. Det är dock en något högre ökningstakt än i flertalet övriga kommuner i landet, vilket inneburit att en rangordning av landets samtliga kommuner gav Eskilstuna plats 88 år 1991 och plats 66 år I förhållande till jämförelsekommunerna har den genomsnittliga ökningen av lönesumman per sysselsatt varit högre i Linköping, Gävle och Borås, men lägre i övriga kommuner under perioden (diagram 5). Diagram 5 Nominell genomsnittlig förändring av lönesumma per sysselsatt mellan år 1991 och 2009 i Eskilstuna och jämförbara kommuner, procent per år Under år 2009 var dock, som tidigare nämnts, ökningstakten i Eskilstuna klart lägre än i jämförelsekommunerna (diagram 6) Analysen 2011:1 5(10)

6 Diagram 6 Nominell förändring av lönesumma per sysselsatt mellan år 2008 och 2009 i Eskilstuna och jämförbara kommuner, procent Bland kommunerna i Sörmland är Eskilstuna, Oxelösund och Vingåker de kommuner där lönesumman per sysselsatt ökat snabbast, medan ökningen varit svagast i Trosa och Strängnäs (diagram 7). Diagram 7 Nominell genomsnittlig förändring av lönesumma per sysselsatt mellan år 1991 och 2009 i kommunerna i Sörmland, procent per år I diagram 8 beskrivs lönenivån år 2009 och utvecklingen år 1991 till 2009 för Sveriges kommuner. Axlarna i diagrammet korsar varandra vid den punkt som gäller riket som helhet, d v s där lönesumman per sysselsatt år 2009 har värdet 100 och den genomsnittliga ökningen av lönesumman per sysselsatt är 4,0 procent. I övre högra hörnet av diagrammet återfinns alla kommuner som både hade en högre lönesumma per sysselsatt än riket som helt år 2009 och dessutom haft den snabbaste ökningen av lönenivån under perioden. I första hand är det vissa förortskommuner i storstadsregionera med en betydande del forskning, som exempelvis Solna, Stockholm Analysen 2011:1 6(10)

7 och Sundbyberg, och vissa större universitetsorter, som exempelvis Lund eller Linköping, som hör till denna grupp. I nedre högra hörnet placerar sig de kommuner som har en högre lönesumma per sysselsatt i förhållande till riket, men där avståndet till riksgenomsnittet krympt under perioden. Även här återfinns många kommuner i storstadsregionerna och inte minst kommuner som Lidingö eller Haninge. Samma mönster gäller i viss mån även exempelvis Västerås. Diagram 8 Lönesumma per sysselsatt år 2009 (index: riket=100) och genomsnittlig nominell förändring av lönesumman per sysselsatt år (procent) för Sveriges kommuner. (Eskilstuna är markerad med en röd punkt.) I diagrammets nedre vänstra hörn finns alla kommuner som hade en lönenivå under riksgenomsnittet år 2009 och där lönesumman per sysselsatt utvecklats svagare än i riket som helhet. Det gäller många mindre kommuner i norra Sveriges inland, men även andra. I diagrammets övre vänstra hörn samlas de kommuner som ligger under riksgenomsnittet, men som successivt minskat avståndet till riket under perioden. Dit hör exempelvis flera kommuner i södra Sverige, som exempelvis Aneby eller Vårgårda. Under perioden 1991 till 2009 har Eskilstuna i stort sett kunnat bibehålla avståndet till riket, eftersom den genomsnittliga lönesumman ökat i ungefär samma takt. Den förbättrade positionen när det gäller rangordningen, som nämndes tidigare, beror med andra ord på att ett antal andra kommuner haft en sämre utveckling än riket som helhet. Analysen 2011:1 7(10)

8 Ökar lönesumman per sysselsatt samtidigt som sysselsättningen eller kan det vara tvärt om? Av diagram 9 framgår hur antalet sysselsatta och lönesumman per sysselsatt förändrats i Sveriges kommuner år 2002 till Axlarna i diagrammet korsar varandra vid de tal som gäller för riket, det vill säga där lönesumman ökat med 26,4 procent och antalet sysselsatta ökat med 3,5 procent. Diagram 9 Förändring av lönesumma per sysselsatt och antal sysselsatta år i Sveriges kommuner, procent. (Eskilstuna är markerad med en röd punkt.) I vissa kommuner har antalet sysselsatta minskat samtidigt som lönenivån ökat mer än i riket som helhet (övre vänstra hörnet). Det är ett typiskt mönster för många mindre bruksorter (ex. Perstorp, Oxelösund) och vissa små glesbygdskommuner (Åsele). De kommuner som har haft en större ökning av den genomsnittliga lönesumman och en högre sysselsättningstillväxt än riket som helhet är vanligen kommuner i storstadsregionerna med en stor andel kunskapsintensiva verksamheter, som exempelvis Södertälje. Även gruvorter, som exempelvis Gällivare eller Kiruna, hör till denna grupp. Det är en radikal förändring i förhållande till tidigare och har till stor del att göra med den ökade efterfrågan och snabbt stigande priser på mineraler under perioden. Eskilstuna hör till de kommuner som haft en utveckling av lönenivå och antal sysselsatta i nivå med riket under perioden. Exklusive 2009, d v s , var emellertid utvecklingen bättre än riksgenomsnittet. Analysen 2011:1 8(10)

9 Flera av jämförelsekommunerna har haft både en svagare sysselsättningsutveckling och ökning av lönenivån än Eskilstuna under perioden 2002 till 2009, även medräknat den djupa krisen under år 2009 som särskilt påverkade Eskilstuna starkt negativt. Under större delen av talets första decennium har Eskilstuna med andra ord knappat in på avståndet till flera de övriga jämförelsekommunerna. Bland de kommuner som har haft en väsentligt svagare utveckling i både sysselsättnings- och lönetermer återfinns många små glesbygdskommuner, där även utgångsläget var svagt. Även andra kommuner, som exempelvis Nynäshamn, har haft en påtagligt svagare utveckling är riket som helhet. I flera förortskommuner i storstadsregionerna, som exempelvis Värmdö eller Nykvarn har antalet sysselsatta ökat kraftigt, men däremot inte lönenivån. Hur skiljer sig lönenivån åt mellan de som arbetar i kommunen och de som bor där? I likhet med vad som redan antytts kan skillnaderna i lönenivå mellan de som arbetar i en kommun och de som bor där vara betydande. Det gäller de kommuner som har en hög in- och/eller utpendling. När det gäller lönesumman per sysselsatt för nattbefolkningen i Eskilstuna så ger nivån kommunen en 87:e plats av rikets 290 kommuner. Trots en lägre ranking än för dagbefolkningen är lönesumman per sysselsatt något högre för nattbefolkningen. Det beror på att skillnaderna i lönenivå bland kommunerna är betydligt större för natt- än för dagbefolkningen. När det gäller dagbefolkningen har Solna, med 37 procent högre lönesumma per sysselsatt än riket, den högsta lönenivån. När det gäller nattbefolkningen ligger Danderyd i topp med en 82 procent högre lönenivå än genomsnittet för riket. Av diagram 10 framgår lönesumman per sysselsatt för dag- och nattbefolkningen i Eskilstuna och jämförelsekommunerna. För Eskilstunas del skiljer sig nivån för dagoch nattbefolkning endast marginellt. I flera kommuner, som exempelvis Västerås och Gävle, är lönenivån mer markant högre för nattbefolkningen, vilket antyder att utpendlarna från dessa orter har väsentligt högre löner än vad som gäller i bostadskommunerna i övrigt. Analysen 2011:1 9(10)

10 Diagram 10 Lönesumma per sysselsatt för dag- och nattbefolkningen i Eskilstuna och jämförelsekommuner år 2009, kronor. För flera kommuner i Sörmland är skillnaderna stora mellan dag- och nattbefolkning (diagram 11). För kommunerna med en hög andel utpendlare i västra Sörmland är lönesumman per sysselsatt påtagligt mycket högre för natt- än dagbefolkningen. För Gnestas och Trosas del handlar det om i storleksordningen tusen kronor per sysselsatt. För Oxelösunds del är förhållandet det rakt motsatta, där lönenivån för dem som bor i Oxelösund är nästan 27 tusen kronor lägre än för dem som arbetar där. Diagram 11 Lönesumma per sysselsatt för dag- och nattbefolkningen för i kommunerna i Sörmland år 2009, kronor. Analysen 2011:1 10(10)

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna

2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna 2012-09-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna Enligt Tillväxtanalys,

Läs mer

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna 2010-05-18 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

Läs mer

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna 2011-02-25 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna I denna

Läs mer

2010:8 Kulturverksamheter i Eskilstuna. Utvecklingen i förhållande till jämförbara kommuner

2010:8 Kulturverksamheter i Eskilstuna. Utvecklingen i förhållande till jämförbara kommuner 2010-12-07 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:8 Kulturverksamheter i Eskilstuna I denna faktasammanställning

Läs mer

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011. 2012-02-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om

Läs mer

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart 2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012 2012-08-167 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012 Arbetsmarknadens läge Arbetsmarknaden i Stockholms län har under juli varit stabil. Både antalet sökande som fått

Läs mer

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar 2015:4 Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv

Läs mer

Företagsamhetsmätning Stockholms län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning Stockholms län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning Stockholms län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012 2012-09-12 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012 Arbetsmarknadens läge Augusti månad uppvisade tendenser till en försvagning av Stockholms arbetsmarknad. Antalet

Läs mer

Bostadsmarknaden idag och utmaningar inför morgondagen i Stockholm- Mälarregionen och Sörmland Peter Eklund och Patrik Tornberg, Länsstyrelsen

Bostadsmarknaden idag och utmaningar inför morgondagen i Stockholm- Mälarregionen och Sörmland Peter Eklund och Patrik Tornberg, Länsstyrelsen Bostadsmarknaden idag och utmaningar inför morgondagen i Stockholm- Mälarregionen och Sörmland Peter Eklund och Patrik Tornberg, Länsstyrelsen Befolkningsutveckling 2003 (län) Flyttnetto 2003 Storleken

Läs mer

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms

Läs mer

DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Stark tillväxt sätter fart på n Rekordmånga kommuner ökade omsättningen i n under 2015, däribland alla kommuner som ingår i Göteborgsregionens kommunförbund. I Göteborgsregionen

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun. Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

SVERIGES NYA GEOGRAFI Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner

SVERIGES NYA GEOGRAFI Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner SVERIGES NYA GEOGRAFI 2016 Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner Emma Andersson Samhällsplanerare Allt större och färre lokala arbetsmarknadsregioner Sverige är indelat i 73 lokala

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Södermanlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Södermanlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Södermanlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Södermanlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

ÖREBRO KOMMUN orebro.se

ÖREBRO KOMMUN orebro.se ÖREBRO KOMMUN Näringslivsstatistik ÖREBRO KOMMUN Eva Lilja Näringslivsdirektör Hej! Förädlingsvärde (BRP) till marknadspris, mkr efter region och tid. 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Uppsala Eskilstuna

Läs mer

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner Övergripande Planering Många nya jobb i regionens kommuner 1 (15) Utredningar och rapporter från Övergripande Planering, nr 2 214 INNEHÅLL sida 2 25 nya jobb i regionens kommuner under 212 3 s ökning står

Läs mer

Företagsamhetsmätning Våren 2010 Riket. Johan Kreicbergs Februari 2010

Företagsamhetsmätning Våren 2010 Riket. Johan Kreicbergs Februari 2010 Företagsamhetsmätning Våren 2010 Riket Johan Kreicbergs Februari 2010 Företagsamhetsmätning våren 2010 1 Företagsamhetsmätning våren 2010 Sammanfattning Under andra halvåret 2009 ökade antalet företagsamma

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015 Arbetslösheten i Stockholms län fortsatte att minska under mars månad. Antalet ungdomar

Läs mer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer .Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade

Läs mer

Arbetspendling till och från Västerås år 2014

Arbetspendling till och från Västerås år 2014 Arbetspendling till och från Västerås år 2014 Denna artikel beskriver pendlingen till och från Västerås år 2014. Eftersom det är en viss eftersläpning när det gäller statistik om pendling så är detta den

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-12-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012 Under november månad ökade antalet sökande som fick ett arbete

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av april 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av april 2012 2012-05-101 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av april 2012 Arbetsmarknadens läge Antalet nyanmälda platser i Stockholms län ligger på fortsatt höga nivåer och uppgick i

Läs mer

Företagsamhetsmätning hela riket JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning hela riket JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning hela riket JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Riket Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

Vart är vi på väg? Strängnäs 19 Oktober Roger Törnkvist

Vart är vi på väg? Strängnäs 19 Oktober Roger Törnkvist Vart är vi på väg? Strängnäs 19 Oktober Roger Törnkvist 1 Ekonomisk stabilisering ökad politisk osäkerhet USA Trög start, men bättre klimat i prognosen Presidentval...spännande Europa Bättre ekonomi, stökigt

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen 1 (12) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, maj 212 INNEHÅLL sida Inledning 3 Högre ekonomisk tillväxt än rikssnittet

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 Trenden med en sjunkande arbetslöshet i Stockholms län höll i sig under februari

Läs mer

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015 FS 216:5 216-12-21 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 215 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor var 62 57 personer 215. Det var en ökning med 1 41 personer sedan et innan och den

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 2016-05-03 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun

Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun PRESSMEDDELANDE 2016-09-07 Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun Priserna på bostadsrätter har de senaste åren stigit markant i hela landet. De låga räntorna och en generell bostadsbrist

Läs mer

Lönerapport 2011 Augusti 2012

Lönerapport 2011 Augusti 2012 Lönerapport 2011 Augusti 2012 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 2011 men innehåller även jämförelser med tidigare år.

Läs mer

Utbildningsnivåer och medelinkomst Kommunala jämförelsetal

Utbildningsnivåer och medelinkomst Kommunala jämförelsetal 2012:3 Utbildningsnivåer och medelinkomst Kommunala jämförelsetal Stockholmsregionen är en kunskapsregion med en hög andel välutbildade invånare. Den skärpta konkurrensen och ambitionen om ett näringsliv

Läs mer

Företagsamhetsmätning första halvåret 2009

Företagsamhetsmätning första halvåret 2009 Företagsamhetsmätning första halvåret 2009 Riket Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet personer som väljer att ansvara för

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Julia Asplund Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015 Arbetslösheten i Stockholms län fortsatte att minska under 2015 års första

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2015

HSBs BOSTADSINDEX 2015 HSBs BOSTADSINDEX 2015 3 (13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 5 2 Hur har vi gjort?... 5 3 Avgränsningar... 6 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2015... 7 5 Poängbedömning... 12 6 Frågor och

Läs mer

Statistikinfo 2013:12

Statistikinfo 2013:12 Statistikinfo 213:12 Hushållens sammansättning i Linköping 212 et hushåll i Linköpings kommun uppgår till 66 745. 4 procent av hushållen är ensamstående utan barn, vilket är den vanligaste hushållstypen

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Rapport april 2014 Förväntningarna på den nationella ekonomiska utvecklingen har ökat under den senaste tiden. Jämförs medelvärdet för BNP-tillväxten

Läs mer

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv 2012-04-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

Läs mer

Många nya enskilda firmor i Dalarna - men inte i Bergslagen

Många nya enskilda firmor i Dalarna - men inte i Bergslagen Många nya enskilda firmor i Dalarna - men inte i Bergslagen Dalarna är ett av de län i Sverige där det startades flest enskilda firmor under 2014 sett till antalet invånare. Störst antal nya enskilda firmor

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, januari 2016

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Lotterberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, januari 2016 Färre fick arbete Antalet personer som fått arbete har haft en sjunkande trend

Läs mer

Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013

Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013 Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013 Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 5 2015 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden

Läs mer

Oförändrad skatt till kommunen i Norrköping år 2013. Landstingsskatten höjs i åtta landsting, däribland i Östergötland

Oförändrad skatt till kommunen i Norrköping år 2013. Landstingsskatten höjs i åtta landsting, däribland i Östergötland 2012-12-14 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatterna 2013 Norrköping på 76:e plats av 290 kommuner Oförändrad skatt till kommunen i Norrköping år 2013 Landstingsskatten höjs i åtta landsting, däribland i Östergötland

Läs mer

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år Statistik om Västerås Västerås arbetsmarknad år 2014 Västeråsare i förvärvsarbete år 2014 Antalet personer med förvärvsarbete ökade i Västerås med 470 personer mellan år 2013 och år 2014, vilket innebär

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2014

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2014 Aktiviteteten på Stockholms arbetsmarknad avtog under juli månad. Flödena in och ut ur

Läs mer

Företagsamheten 2017 Stockholms län

Företagsamheten 2017 Stockholms län Företagsamheten 2017 Stockholms län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och

Läs mer

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Primär målgrupp: lokala och regionala beslutsfattare inom privat och offentlig sektor Vad gör vi? Omvärldsbevakning

Läs mer

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-02-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-03-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-04-07

Läs mer

Företagsamheten 2017 Södermanlands län

Företagsamheten 2017 Södermanlands län Företagsamheten 2017 Södermanlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt

Läs mer

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2012 Arbetstillfällen, förvärvsarbete och pendling

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2012 Arbetstillfällen, förvärvsarbete och pendling StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:2 Arbetstillfällen, förvärvsarbete och pendling [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Strategidokumentet fastställdes vid Jobbkommissionens sammanträde den 14 oktober 2011.

Strategidokumentet fastställdes vid Jobbkommissionens sammanträde den 14 oktober 2011. Strategidokument 2011-10-24 Jobbkommissionen strategidokument Diarienummer KS-626/2011 Strategidokumentet fastställdes vid Jobbkommissionens sammanträde den 14 oktober 2011. Om strategidokumentet Jobbkommissionen

Läs mer

DEN SVENSKA URBANISERINGEN BORTOM MYTER, PERSPEKTIV OCH POLARISERING

DEN SVENSKA URBANISERINGEN BORTOM MYTER, PERSPEKTIV OCH POLARISERING DEN SVENSKA URBANISERINGEN BORTOM MYTER, PERSPEKTIV OCH POLARISERING Stefan Svanström Avdelningen för regioner och miljö facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Källa: Bearbetningar SCB, övrig geodata

Läs mer

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Moderaterna Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Förändring män kvinnor Samtliga män kvinnor Samtliga sedan 2009 Antal Antal Antal % % % %-enheter kod kommun typ av nämnd

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING HSBS BOSTADSINDEX 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2013... 5 5 Poängbedömning... 9 6 Frågor och svar...

Läs mer

FÖRETAGSKLIMAT I KOMMUNER

FÖRETAGSKLIMAT I KOMMUNER R I K S D A G E N S U T R E D N I N G S T J Ä N S T Susanna Kinnman Tfn: 08-786 5716 PM 2013-05-20 Dnr 2013:722 FÖRETAGSKLIMAT I KOMMUNER Svenskt Näringsliv och SKL rankar företagsklimat i Sveriges kommuner.

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010 2011-12-13 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010 År 2010 arbetade 58 686 personer i Norrköping, vilket var en ökning med över 2 000 arbetstillfällen sedan år 2009. Störst ökning

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014 FS 2016:2 2016-03-02 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2014 med 340 personer till 61 160. Antalet arbetstillfällen

Läs mer

Planering. Allt fler i Umeåregionen arbetspendlar

Planering. Allt fler i Umeåregionen arbetspendlar Planering Allt fler i Umeåregionen arbetspendlar Utredningar och rapporter från Planering, nr 4, juni 2013 Innehållsförteckning sid. 1. INLEDNING 3 Bakgrund 3 Syfte 3 2. PENDLING TILL OCH FRÅN UMEÅ 4 Total

Läs mer

Befolkningsutvecklingen 2012

Befolkningsutvecklingen 2012 1 (6) Kommunstyrelsens kontor Kanslifunktionen Lisa Sollenborn Befolkningsutvecklingen 2012 Liten minskning under 2012 31 december 2012 hade Oxelösund 11 236 invånare, en minskning med 14 personer sedan

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 2, mars 2012 INNEHÅLL sida Inledning 3 Företagstjänster och byggverksamhet

Läs mer

Företagsamhetsmätning Örebro län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning Örebro län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning Örebro län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Örebro län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017

ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017 ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017 Stark tillväxt i skapar många jobb åt arbetslösa I december 2016 var arbetslösheten för personer i åldern 16-64 i 5,9 procent, vilket var lägst bland storstadsregionerna.

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015 Riket

MARS 2015. Företagsamheten 2015 Riket MARS 2015 Företagsamheten 2015 Omslaget visar samtliga länsvinnare i tävlingen Årets mest företagsamma människa 2014. Fotograf: Anna Sims: Nya Wermlans-Tidningen, Nicklas Sandberg och Svenskt Näringsliv.

Läs mer

Partipolitiska aktiviteter

Partipolitiska aktiviteter Kapitel 3 Partipolitiska aktiviteter Medlemskap och aktivitet i politiska partier 1980-81 2000-01 (Diagram 3.1 3.4) I diagram 3.1 framgår att medlemsandelen i politiska partier har halverats sedan början

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-08-15 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017

ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017 ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017 Stark tillväxt i skapar många jobb åt arbetslösa I december 2016 var arbetslösheten för personer i åldern 16-64 i 5,9 procent, vilket var lägst bland storstadsregionerna.

Läs mer

Lönerapport 2010 Juli 2011

Lönerapport 2010 Juli 2011 Lönerapport 21 Juli 211 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 21 men innehåller även jämförelser med tidigare år. Den statistik

Läs mer

Södermanlands län. Företagsamheten 2015

Södermanlands län. Företagsamheten 2015 MARS 2015 Företagsamheten 2015 Deborah Rosman, Skärgårdsvåfflan i Oxelösund. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Företagsamhetsmätning Västerbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Västerbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Västerbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Västerbottens län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Löner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004

Löner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004 Löner i näringslivet Björn Lindgren April, 2004 1 Löner i näringslivet SAMMANFATTNING En arbetare i det privat näringslivet tjänade i genomsnitt 239 000 kr under 2003. En tjänsteman tjänade i genomsnitt

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Hushållsstatistik 2012

Hushållsstatistik 2012 FS 2013:9 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Hushållsstatistik 2012 I Norrköping finns det 59 200 hushåll. Den vanligaste hushållstypen är ensamboende utan barn, 23 200 hushåll. flest Norrköpingsbor bor dock

Läs mer

Bättre underlag för bättre beslut

Bättre underlag för bättre beslut Bättre underlag för bättre beslut Öppna Jämförelser Trygghet och säkerhet Fredric Jonsson, Sveriges Kommuner och Landsting Samma programteori! Varför händer det? Hur skyddar vi oss? Vad händer? Vad gör

Läs mer

Sårbara kommuner 2013

Sårbara kommuner 2013 Sårbara kommuner 2013 Ranking av kommunernas sårbarhet ur ett näringslivsperspektiv Regioner & Marknader WSP Analys & Strategi Förord och innehåll Förord Den ökade globaliseringen av näringslivet och ekonomin

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2015-05-21 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Öppna jämförelser 2013 Gymnasieskola

Öppna jämförelser 2013 Gymnasieskola 4 november 2013 Öppna jämförelser 2013 Gymnasieskola En lokal jämförelse med Sörmlands kommuner, Finspång, Norrköping och Hallsberg. Sammanfattning Årets Öppna jämförelser - gymnasieskolan visar att Katrineholm

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Företagsamheten 2017 Sverige

Företagsamheten 2017 Sverige Företagsamheten 2017 Sverige Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt

Läs mer

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning

Läs mer