Arbetspendling. Tabell 4:4 Lokala arbetsmarknadsregioner

Transkript

1 LA-REGION ARBETSTILLFÄLLEN BEFOLKNING VÄSTERÅS FAGERSTA KÖPING UPPSALA STOCKHOLM ESKILSTUNA ÖREBRO AVESTA LUDVIKA GÄVLE Tabell 4:4 Lokala arbetsmarknadsregioner Arbetspendling Den växande pendlingen under 1990-talet bör ses i ljuset av en nettominskning av länets arbetsmarknad på arbetstillfällen. Därmed har rörligheten i relativa tal ökat mer hos den förvärvsarbetande befolkningen än vad pendlingssiffrorna enskilt ger besked om. Inpendlingen mot Västerås har ökat med 30 % under nittiotalet, men det finns även en del mindre arbetsmarknader i länet som har ökat i attraktivitet såsom Hallstahammar, Heby, Kungsör och Skinnskatteberg. Arboga kommun har svängt från inpendlingskommun till utpendlingskommun sedan arbetsmarknadskrisen i mitten av nittiotalet. Utpendlingen från Västerås har ökat med drygt 40 % under nittiotalet. Efter 1997 har utpendlingen tagit fart på allvar. Detta gäller även övriga kommuner utmed Mälarbanan. Även Sala och Heby med relativt frekventa tågförbindelser och nya tågstopp i Heby kommun har en växande utpendling. Påtagligt är att utpendlingen från Kungsör inte har påverkats på samma sätt av Svealandsbanan. För Västerås handlar den växande utpendlingen om Stockholms arbetsmarknad, medan Västerås arbetsmarknad betyder allt mer för Köpings befolkning. När det gäller skillnad i pendling mellan män och kvinnor gäller att volymen pendling är betydligt större för männen än kvinnorna. Männen reser även betydligt längre än kvinnorna (se nedan om resvanor). Utpendling Västerås Sala Heby Köping Arboga Tabell 4:5 Utpendling 25

2 Figur 4:5 Arbetspendling kvinnor i Västmanlands län 26

3 Figur 4:6 Arbetspendling män i Västmanlands län 27

4 Figur 4:7Arbetspendling i Östra Mellansverige 28

5 UTPENDLING FRÅN LÄNET 19 Västmanlands län Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Dalarnas län Gävleborgs län SUMMA INPENDLING TILL LÄNET 19 Västmanlands län Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Dalarnas län Gävleborgs län SUMMA Tabell 4:7 Ut- och inpendling Västmanlands län Arbetspendling i Östra Mellansverige Västmanland är ett växande utpendlingslän och förutom attraktionen i Stockholms arbetsmarknad har arbetsmarknaderna i Södermanland, Dalarna och i viss mån Örebro län vuxit i attraktivitet för västmanlänningarna. I gengäld har inpendlingen till Västmanland ökat från Stockholm, Södermanland och Uppsala län. Påtagligt är att pendlingsutbytet med Örebro län trots Mälarbana och E18 - är av relativt begränsad omfattning. Totalt är det utpendlare från Västmanlands län. Nästan lika många utpendlare som från Stockholms län. I ett Östra Mellansverige perspektiv har Örebro, Dalarna och Gävle ett mer begränsat samspel med området än övriga län. Transportbehov Resvanor Stockholm - Mälardalen svarar för 38 % av antalet resor i landet varav 49 % sker med bil. Andelen bilresor är därmed 6 procentenheter lägre än riksgenomsnittet. 25 % av resorna i Stockholmstrafiken sker med kollektivtrafik medan kollektivtrafikandelen i övriga Mälardalen (C, D, E, T och U län) uppgår till 6 %. 34 % av resorna i Mälarlänen sker per cykel eller till fots, vilket är högst i landet. Mälardalens befolkning har längst genomsnittlig reslängd i landet beträffande arbetsresor. 43 km för män och 28 km för kvinnor. Antalet arbetspendlare över länsgräns i Stockholm-Mälardalen (AB, C, D, T och U län) har under 90-talet ökat från till personer. Under nittiotalet har det också skett en kraftig utökning av högskoleutbildningen i området. Idag finns det helårsplatser, men betydligt fler studenter vid högskolorna i Stockholm Mälardalen samt Dalarna och Gävleborgs län. Generellt för landet så utgör resor till och från arbete, studier och tjänsteresor 49 % av alla resor. Fritidsresor utgör 30 %. Övriga resor gäller service, inköp mm. I genomsnitt är den dagliga reslängden 44 km 52 km för män och 38 km för kvinnor. 29

6 Godstransporter Västmanlands län utgör gränsområde för det stora konsumtionsområde som Storstockholm - Uppsalaområdet utgör. Länets belägenhet i skärningen av produktions- och konsumtionsområde gör länet mycket beroende av en positiv utveckling av infrastrukturen för godstransporter. Goda transportförutsättningar i Västmanland ger positiva förutsättningar för varuförsörjningen i hela Östra Mellansverige, Västmanland är ett av Sveriges främsta industrilän med tyngdpunkt inom stål- och verkstadsindustri. Exporten är omfattande och även om europamarknaden är mycket betydelsefull är samspelet på global nivå också omfattande. Den transporttunga sågverksindustrin har stora enheter i Skinnskatteberg, Norberg och Heby kommuner. Näringslivet i främst Västerås men även i länet i övrigt domineras av högteknologisk verkstadsindustri som är mycket exportinriktad. Västerås är också ett nav för livsmedelsdistributionen (ICA, KF, DAGAB) i Mellansverige och för vissa varugrupper även för landet i sin helhet. Av Godstransportdelegationens principskiss framgår tydligt Västmanlands roll för transitströmmarna genom landet. De nord/sydliga och väst/östliga transportstråken genom landet korsar varandra i Västmanlands län. Räta Linjen (rv 67 m.fl.), den nationella vägen mellan Norrköping och Gävle via Eskilstuna och Västerås, har på merparten av sträckan lastbilar per dag. Riksväg 70 från Dalarna lastbilar medan den tunga trafiken på E18 genom länet innebär fordon/dag. Antalet lastbilar på E20 varierar mellan 600 och per dag genom länet. Det är alltså en mycket omfattande lastbilstrafik som nyttjar bl.a. det nationella vägnätet i Västmanlands län. På järnvägssidan passerar stora godsstråket med ett femtiotal godståg genom Fagerstaregionen medan Bergslagspendeln periodvis har haft upp till 20 godståg/dygn. Även stålpendeln till Oxelösund passerar genom länet. Figur 4:8 Godsströmmarna i Sverige Källa: Godstransportdelegationen Mälarhamnar AB med verksamhet i Västerås och Köping hanterar årligen 3-4 miljoner ton gods och utgör växlingspunkter mellan väg, järnväg och sjöfart. På senare år har det skett en mycket kraftig tillväxt av containerhanteringen i Västerås hamn. Dessutom har Mälarhamnar en stor potential när det gäller en ökning av intransporter av biomassa. I hamnens upptagningsområde finns det flera värmekraftverk som har övergått till biomassa. Bland annat är Sveriges största biobränslepanna förlagd till Västerås. Även Eskilstuna har sedan något år tillbaka en biobränslepanna med en kapacitet på 75 % av Västerås anläggning. Transporter och IT-utveckling När det gäller personresor öppnar utvecklingen möjligheter att ersätta resandet med IT-teknik. De flesta utredningar pekar dock mot att IT ger möjligheter att utveckla större nätverk, som i sin 30

7 tur genererar mer resande. Utvecklingen samvarierar därför snarare med ett ökat totalt resande än att det minskar resvolymen totalt. Däremot påverkar tekniken de dagliga arbetsformerna som tenderar att göra arbetsresandet mindre regelbundet. Detta behöver inte enbart vara en nackdel för kollektivtrafiken som kanske kan få något mindre accentuerade toppar morgon och kväll, måndag till fredag. Kollektivtrafiken kan därigenom dimensionera fordonsparken på ett bättre sätt. På godstrafiksidan finns utvecklingsmöjligheter på logistikområdet med hjälp av IT, som nära hör samman med utvecklingen på terminalområdet. Snabbare transporter och ett effektivare fordonsutnyttjande blir möjligt. Trafikledningssystem kommer i allt större utsträckning att kunna ge stöd åt fordonsförarna om vägval vilket kan minska stockningstendenserna framför allt i landets storstadstrafik och utomlands. Det finns också en begynnande utveckling av styrsystem som tar sikte på att minska antalet trafikolyckor. E18 Västjädra Västerås har av Vägverket valts ut för att från och med 2004 ingå i försöksverksamhet med varierad hastighetsreglering. Källor: Befolknings och sysselsättningsstatistik, resvanor SCB Arbetslöshetsstatistik, AMS Boverkets enkät 2001/2002 Företagsstatistik i Västmanlands län

8 Figur 4:9 Befolkningsfördelningen i Östersjöområdet 32