StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6."

Transkript

1 StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, Västerås , Teresia Götlin, StatistikInfo produceras av Konsult och Service på uppdrag av Stadsledningskontoret inom ramen för avtalet om kommungemensam basstatistik.

2 Sammanfattning I Sverige var det år 2013 totalt drygt personer som pendlade från sin bostadskommun för arbete, vilket är en ökning med en halv miljon sedan år Arbetspendling är idag vanligt och inte minst i mälardalsregionen. I länen Västmanland, Stockholm, Uppsala, Örebro och Södermanland var det år 2013 närmare personer som pendlade över sin över kommungräns för sitt arbete. De personer som pendlar in till ett arbete i Västerås kan i viss mån anses som potentiella inflyttare, medan utpendlarna kan ses som potentiella utflyttare från kommunen. Infrastrukturen och förutsättningarna att snabbt och smidigt ta sig till arbete i annan kommun har betydelse för människors val att pendla eller inte. I det här Statistiska Info:t redovisas omfattningen och utvecklingen av den arbetspendling som sker till och från Västerås. Det är endast pendling förknippad med arbete, det vill säga arbetspendling, som redovisas i statistiken. Pendlare definieras därmed som förvärvsarbetande vars arbetsställe är registrerat i en annan kommun än bostaden. Det innebär att de som bor utanför Västerås kommun och som studerar på Mälardalens högskola i Västerås eller på någon av stadens gymnasieskolor, inte ingår i redovisningen. Utpendlare 2013 Inpendlare 2013 Antal Andel Utpendlare varav män % varav kvinnor % Pendlar till... Stockholms län % Västmanlands län % Övriga Sverige % utomlands % Största utpendlingskommun Stockholm % Vanligaste åldersgruppen år % Vanligaste näringsgren Tillverkning och utvinning % Vanligaste utbildningsnivå Eftergymnasial utbildning % Antal Andel Inpendlare varav män % varav kvinnor % Pendlar från... Västmanlands län % Övriga Sverige % Största inpendlingskommun Hallstahammar % Vanligaste åldersgruppen år % Vanligaste näringsgren Tillverkning och utvinning % Vanligaste utbildningsnivå Gymnasial utbildning % 2

3 Definitioner Förvärvsarbetande = Enligt RAMS räknas en person som förvärvsarbetande om de genomfört i genomsnitt minst en timmes arbete per vecka under november månad Utpendlare = Person som är bosatt i Västerås kommun, men som förvärvsarbetar i en annan kommun Inpendlare = Person som har sin arbetsplats i Västerås kommun, men som är bosatt i en annan kommun Pendlingsnetto = Antal inpendlare minus antal utpendlare Inpendlare 2011 Pendlingens omfattning och utveckling Antalet arbetspendlare har ökat de senaste decennierna. Vissa enskilda år har det varit upprespektive nedgångar i pendlingen men trenden är uppåtgående för åren Inpendlingen har stigit varje år sedan år Utpendlingen har ökat sedan 1996, med undantag för år Ökningen av utpendlare dock inte lika stor som ökningen av inpendlare, vilket ger Västerås ett ökande pendlingsnetto sedan år Totalt hade Västerås fler inpendlare än utpendlare år Antalet personer som arbetspendlade till Västerås var medan arbetspendlade i motsatt riktning. Figur 1 Pendling till och från Västerås samt pendlingsnetto, år Antal personer Pendlingsnetto Antal inpendlare Antal utpendlare År År 2013 minskade andelen utpendlare något bland förvärvsarbetande västeråsarna. Sedan år 2007 har andelen legat runt 16 procent, med små variationer mellan åren. I ett längre tidsperspektiv har dock arbetspendlingens betydelse för västeråsarnas förvärvsarbete ökat. År 1985 var det 6,9 procent av de förvärvsarbetande västeråsarna som pendlade till arbete i annan kommun, medan motsvarande siffra under de senaste tio åren 3

4 legat på 14 procent eller mer. Andelen har ökat med drygt 9 procentenheter under perioden Figur 2 Andel utpendlare bland de förvärvsarbetande västeråsarna, 1985, 1990, 1995, Andel (%) År För att få en uppfattning om de data som presenterats kan det underlätta att jämföra data med andra kommuners data. Det urval av kommuner som gjorts baseras på likheten med Västerås avseende antalet invånare och geografisk placering. Uppsala och Eskilstuna skiljer sig något från Västerås sett till invånarantalet, men de två städernas geografiska förhållande till Stockholm gör ändå att en jämförelse kan vara befogad. Uppsala ligger närmare Stockholm än Västerås (cirka 7 mil respektive 11,5 mil) och med tåg till Stockholms central tar det cirka 15 minuter fortare från Uppsala till Stockholms central än från Västerås till Stockholms central. Örebro, Norrköping och Linköping har snarlika invånarantal som Västerås, men ligger å andra sidan längre från Stockholm. Jämförs andelen utpendlare så är andelen störst i Uppsala, vilket eventuellt kan förklaras med närheten till Stockholm i jämförelse med övriga kommuner i urvalet. Andelen utpendlare i Västerås ligger i nivå med andelen utpendlare i Eskilstuna, Linköping och Örebro. Norrköping har en något större andel utpendlare. Jämför man andelen inpendlare mellan kommunerna ligger Västerås i nivå med Uppsala och Norrköping. Linköping har störst andel inpendlare vilket kan bero på att en så stor stad som Norrköping ligger förhållandevis nära samt att Östergötland som län har många fler tätorter än övriga län för städerna i urvalet. Östergötland hade år tätorter och totaltbefolkningen var närmare , att jämföra med Uppsala län, vilket ligger närmast Östergötlands siffror, som år 2010 hade 68 tätorter och en totalbefolkning på invånare. Eskilstuna har minst andel inpendlare vilket kan antas bero på att det i jämförelse med de andra kommunerna har en mindre arbetsmarknad. 4

5 Figur 3 Andel utpendlare bland kommunens förvärvsarbetande, jämförelse mellan några större kommuner, år 2013 Kommun Andel utpendlare år 2013 år 2008 år 2003 år 1998 Förändring mellan år Förändring mellan år Förändring mellan år Uppsala 22% 23% 21% 22% -1,1% 1,4% 0,4% Eskilstuna 17% 16% 14% 11% 1,5% 2,8% 5,7% Linköping 15% 15% 13% 13% 0,2% 2,6% 2,7% Norrköping 19% 18% 15% 13% 0,6% 3,3% 6,1% Örebro 16% 16% 14% 14% 0,8% 2,1% 1,9% Västerås 16% 16% 14% 12% -0,2% 2,2% 4,3% Kommun Andel inpendlare år 2013 år 2008 år 2003 år 1998 Förändring mellan år Förändring mellan år Förändring mellan år Uppsala 20% 20% 19% 14% 0,8% 1,4% 6,1% Eskilstuna 15% 15% 14% 12% 0,6% 1,5% 3,6% Linköping 23% 22% 21% 19% 0,7% 2,5% 4,5% Norrköping 20% 19% 17% 16% 0,9% 2,1% 3,1% Örebro 22% 23% 21% 20% -0,3% 1,1% 2,5% Västerås 20% 18% 17% 18% 1,9% 3,1% 2,7% Det finns ett negativt samband mellan människors pendlingsbenägenhet och pendlingens restid. Det innebär ju längre pendlingstid desto färre är villiga att pendla. Följaktligen är infrastrukturen och snabb kommunikation av stor vikt för människors val att pendla. Figur 4 Relationen mellan pendlingsbenägenhet och pendlingens restid Källa: Internationella handelshögskolan i Jönköping 5

6 Varifrån och vart pendlingen sker I figur 4 visas in- och utpendlingsströmmarna till och från Västerås år Totalt var det nästan personer som både bodde och arbetade i Västerås år Drygt västeråsare pendlade till ett arbete utanför kommunen, varav 34 procent pendlade till kommun i Stockholms län och 27 procent pendlade till kommun inom Västmanlands län. Totalt var det cirka 84 procent av pendlarna som åkte till en kommun i Västmanland, Stockholms Uppsala eller Södermanlands län. Förutom de som både bor och arbetar i Västerås, var det ytterligare cirka personer som hade sin arbetsplats i Västerås. Störst andel inpendlare, 54 procent, kom från Västmanlands län. Totalt kom 86 procent av inpendlarna från Västmanlands, Uppsalas, Stockholms eller Södermanlands län. Figur 4 In- och utpendling till och från Västerås kommun, år 2013 Sveriges län, Västmanlands län Vanligaste pendlingslänen Västerås kommun Grundkarta: SCB 6

7 År 2013 hade närmare personer sin arbetsplats i Västerås. Cirka var femte av de som har sin arbetsplats i Västerås pendlar till Västerås för sitt arbete. Bland de som pendlade till Västerås bodde något fler i länet, cirka personer, jämfört med antalet inpendlare bosatta utanför länsgränsen som var drygt personer. Det län, bortsett från Västmanlands län, som störst andel inpendlare kom från var Uppsala län då cirka var åttonde inpendlare kom därifrån. Från Stockholms län, liksom Södermanlands län, kommer tio procent av de som pendlar till Västerås. Figur 5 Förvärvsarbetande inpendlare efter bostadens belägenhet, län, år % 11% Västmanlands län exkl. Västerås Uppsala län 10% Stockholms län 10% 12% 54% Södermanlands län Örebro län Övriga Sverige/Utomlands Totalt förvärvsarbetade västeråsare år 2013, av vilka drygt 84 procent bodde och arbetade i Västerås. Av de förvärvsarbetande i Västerås var det följaktligen 16 procent som pendlar till sitt arbete i annan kommun. Störst andel av utpendlarna, 34 procent, har sitt arbete i Stockholms län. En stor andel, 27 procent, pendlade inom Västmanlands län. Figur 6 Förvärvsarbetande västeråsare efter var de har sin arbetsplats, år % 13% 27% Västmanlands län exkl. Västerås Stockholms län 11% Uppsala län Södermanlands län 12% Örebro län 34% Övriga Sverige/Utomlands 7

8 VÄSTERÅS STAD Till vilka kommuner pendlar västeråsarna? Den relativa närheten till Stockholm med dess större arbetsmarknad, gör att Stockholm län är det största utpendlingslänet och Stockholms kommun är den största utpendlingskommunen. År 2013 arbetspendlade västeråsare till ett arbete i Stockholms län varav 2218 (61 %) arbetade i Stockholms kommun. Av utpendlarna totalt var det cirka en tredjedel som utpendlade till Stockholms län och var fjärde pendlade till Stockholms kommun. Figur 7 Utpendlingen från Västerås till Stockholms län respektive Stockholms kommun, år Antal personer Utpendling Stockholms län År Utpendling Stockholms kommun 8

9 Topp fem när det gäller utpendlingskommuner för västeråsare är i fallande ordning Stockholm, Eskilstuna, Hallstahammar, Enköping och Köping. Det är en förändring sedan år 2012 då Sala kom på en femte plats, vilken år 2013 istället innehas av Köping. Utpendlingens andel till dessa kommuner fördelas så att 21 procent pendlade till Stockholm, 10 procent till Eskilstuna, 8 procent till Hallstahammar, 7 procent till Enköping och 5 procent till Köping. Skillnaden är dock hårfin mellan Köpings femteplats med andelen 5,5 procent av utpendlarna och Sala sjätteplats med andelen 5,3 procent av utpendlarna. I nedanstående figur visas utpendlingen från Västerås till grannkommunerna sett över tid. Figur 8 Utpendling från Västerås till grannkommunerna, år Antal personer Eskilstuna Hallstahammar Sala Enköping Köping Surahammar År 9

10 Från vilka kommuner kommer inpendlarna? När det gäller vilka kommuner inpendlarna till Västerås kommer ifrån ligger fyra av de fem största inpendlingskommunerna i Västmanlands län. Totalt kom 54 procent av inpendlarna från Västmanlands län. De fem vanligaste inpendlingskommunerna var i fallande ordning Hallstahammar, Sala, Surahammar, Eskilstuna och Köping. Av all inpendling till Västerås år 2013 kom totalt 60 procent från grannkommunerna Hallstahammar, Sala, Surahammar, Eskilstuna, Köping och Enköping och Kungsör. Inpendlingen från grannkommunerna har ökat i jämförelse med år Störst inpendling har Västerås från Hallstahammar, som personer pendlade från. Det motsvarade ungefär närmare 16 procent av inpendlarna. Hallstahammar har en stor andel av sin förvärvsarbetande nattbefolkning som arbetspendlar sett ur ett nationellt perspektiv. I Sveriges kommuner och landstings rapport Pendling till och från arbetet hade Hallstahammar år 2011 den näst största andelen utpendlare, av sin förvärvsarbetande nattbefolkning, i riket. Figur 9 Inpendling till Västerås från grannkommunerna, år Antal personer Hallstahammar Sala Surahammar Eskilstuna Köping Enköping År 10

11 Pendlingsnettot gentemot Stockholms kommun är negativt då inpendlingen av stockholmare till Västerås år 2013 var 716 personer att jämföra med de personer som pendlade från Västerås till Stockholm. Av inpendlarna totalt sett kom 5 procent från Stockholms kommun och 10 procent från Stockholms län. Figur 10 Inpendlingen till Västerås från Stockholms län respektive Stockholms kommun, år Stockholms kommun Stockholms län 11

12 Vilka är det som pendlar? Det var fler män än kvinnor både bland utpendlarna och bland inpendlarna. Av utpendlarna var 62 procent män och 38 procent kvinnor. Ungefär samma fördelning fanns bland inpendlarna där 60 procent var män och 40 procent kvinnor. Nästan hälften av både ut- och inpendlarna återfanns i åldersintervallet år. Det vanligaste åldersintervallet för utpendlande kvinnor var år, och för inpendlande kvinnor år. För utpendlande män återfanns flest i ålderintervallet år och för inpendlande män år. Figur 11 Utpendlarna från Västerås efter kön och ålder, år år år år år år år år 65- år Män Kvinnor Figur 12 Inpendlarna från Västerås efter kön och ålder, år år år år år år år år 65- år Män Kvinnor 12

13 Branscher De branscher som var störst bland de som både bor och arbetar i Västerås är vård och omsorg, följt av tillverkning och utvinning och därefter företagstjänster. Bland både utpendlare och inpendlare var däremot tillverkning och utvinning den största branschen. De därefter största branscherna för utpendlarna var handel följt av företagstjänster medan bland branscherna för inpendlarna var vård och omsorg och därefter företagstjänster. Vad gäller branschtillhörigheten skiljer det inte så mycket i jämförelse med år Den enda förändring som skett sedan dess är att en större andel av de som bor och arbetar i Västerås återfanns inom företagstjänster än inom handel, som år 2012 var den tredje största branschen men som år 2013 var den fjärde största branschen. Figur 13 Branschtillhörighet för inpendlare, utpendlare samt de som både bor och arbetar i kommunen, Västerås år 2013 Inpendlare Utpendlare Bor och arbetar i V-ås Tillverkning och utvinning Vård och omsorg Företagstjänster Handel Byggverksamhet Utbildning Civila myndigheter och försvaret Transport Information och kommunikation Personliga och kulturella tjänster Hotell och restauranger Energi och miljö Fastighetsverksamhet Kreditinstitut och försäkringsbolag Jordbruk, skogsbruk och fiske Okänd bransch

14 Utbildning Vanligaste utbildningsnivån för både in- och utpendlarna och den som bor och arbetar i Västerås var gymnasial utbildning. Bland inpendlarna och de som bor och arbetar i Västerås ser fördelningen av utbildningsnivå förhållandevis lika ut. Bland utpendlarna däremot hade en något högre andel eftergymnasiala utbildningar och följaktligen en något lägre andel förgymnasial eller gymnasial utbildning i jämförelse med de som bor och arbetar i Västerås eller pendlar till Västerås. Pendlingsnettot var endast negativt för Västerås för utbildningsnivån eftergymnasial utbildning om minst tre år. Figur 14 Utbildningsnivå för inpendlare, utpendlare samt de som både bor och arbetar i kommunen, Västerås år 2013 Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial mindre än 3 år Eftergymnasial minst 3 år Uppgift saknas Bor och arbetar i V-ås Inpendlare Utpendlare 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Det negativa pendlingsnettot för gruppen med eftergymnasial utbildning om minst tre år Västerås har dock minskat markant sedan år 2011, då 276 fler utpendlade från Västerås än inpendlade till Västerås med den utbildningsnivån att jämföra med år 2013 då 20 fler utpendlade från Västerås än inpendlade till Västerås med den utbildningsnivån. Figur 14 Pendlingsnetto per utbildningsnivå, år 2013 Andel (%) År 2012 År 2013 Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial mindre än 3 år Eftergymnasial minst 3 år

15 Bilaga. Pendling Tabell 8 Inpendling, utpendling och nettopendling, Västerås år År Antal inpendlare Antal utpendlare Pendlingsnetto ) Pendlingsnetto = Antal inpendlare minus antal utpendlare 15

16 Tabell 9 De största utpendlingskommunerna och utpendlingslänen för arbetspendlande västeråsare, år 2013 Utpendling från Västerås till Män Antal Kvinnor Båda könen Kommun Stockholm Eskilstuna Hallstahammar Enköping Köping Sala Surahammar Solna Uppsala Örebro Fagersta Göteborg Arboga Sigtuna Sundbyberg Järfälla Sollentuna Ludvika Malmö Övriga Län Stockholms län Västmanlands län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Övriga Totalt varav till utlandet

17 Tabell 10 De största inpendlingskommunerna och inpendlingslänen för personer som arbetspendlar till Västerås, år 2013 Inpendling till Västerås från Män Antal Kvinnor Båda könen Kommun Hallstahammar Sala Surahammar Eskilstuna Köping Enköping Stockholm Uppsala Örebro Arboga Fagersta Kungsör Heby Skinnskatteberg Håbo Göteborg Strängnäs Avesta Norberg Linköping Övriga kommuner Län Västmanlands län Uppsala län Stockholms län Södermanlands län Örebro län Övriga län Totalt

18 Tabell 11 In- och utpendlare (16- år) efter kön och ålder, Västerås år 2013 Antal Utpendlare Inpendlare Bor och arbetar i Västerås Män Kvinnor Totalt: Män Kvinnor Totalt: Män Kvinnor Totalt år år år år år år år år Totalt Andel (%) Utpendlare Inpendlare Bor och arbetar i Västerås Män Kvinnor Totalt: Män Kvinnor Totalt: Män Kvinnor Totalt år 1% 2% 2% 1% 2% 2% 2% 2% 2% år 9% 11% 10% 9% 10% 9% 9% 9% 9% år 22% 25% 23% 20% 21% 20% 21% 19% 20% år 24% 24% 24% 23% 24% 23% 23% 24% 23% år 24% 22% 24% 25% 24% 24% 24% 25% 24% år 9% 8% 9% 10% 10% 10% 9% 10% 10% år 7% 6% 6% 9% 8% 8% 8% 8% 8% 65- år 4% 2% 3% 4% 2% 3% 5% 3% 4% Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 18

19 Tabell 12 In- och utpendlare samt de som bor och arbetar i kommunen (16- år) efter i vilken näringsgren de arbetar, Västerås år 2013 Näringsgren Bor och arbetar i Västerås Antal Andel (%) Utpendlare Inpendlare Bor och arbetar i Västerås Utpendlare Inpendlare Jordbruk, skogsbruk och fiske ,87% 0,7% 0,5% Tillverkning och utvinning ,53% 15,2% 17,6% Energi och miljö ,26% 1,3% 1,5% Byggverksamhet ,19% 6,5% 8,9% Handel ,85% 13,5% 13,3% Transport ,16% 5,2% 6,3% Hotell och restauranger ,00% 3,0% 1,6% Information och kommunikation ,55% 6,0% 4,1% Kreditinstitut och försäkringsbolag ,95% 2,6% 1,2% Fastighetsverksamhet ,54% 1,3% 1,4% Företagstjänster ,89% 12,7% 13,3% Civila myndigheter och försvaret ,87% 9,9% 6,4% Utbildning ,45% 7,1% 6,7% Vård och omsorg ,42% 10,9% 13,7% Personliga och kulturella tjänster ,73% 4,0% 3,5% Okänd bransch ,71% 0,3% 0,2% Samtliga näringsgrenar % 100,0% 100% Källor: Statistiska centralbyrån (SCB), Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) Sveriges kommuner och landsting, Pendling till och från arbetet Internationella handelshögskolan i Jönköping, Framtidens Götaland 19

Arbetspendling till och från Västerås år 2014

Arbetspendling till och från Västerås år 2014 Arbetspendling till och från Västerås år 2014 Denna artikel beskriver pendlingen till och från Västerås år 2014. Eftersom det är en viss eftersläpning när det gäller statistik om pendling så är detta den

Läs mer

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2012 Arbetstillfällen, förvärvsarbete och pendling

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2012 Arbetstillfällen, förvärvsarbete och pendling StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:2 Arbetstillfällen, förvärvsarbete och pendling [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun. Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014 FS 2016:2 2016-03-02 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2014 med 340 personer till 61 160. Antalet arbetstillfällen

Läs mer

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år Statistik om Västerås Västerås arbetsmarknad år 2014 Västeråsare i förvärvsarbete år 2014 Antalet personer med förvärvsarbete ökade i Västerås med 470 personer mellan år 2013 och år 2014, vilket innebär

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010 2011-12-13 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010 År 2010 arbetade 58 686 personer i Norrköping, vilket var en ökning med över 2 000 arbetstillfällen sedan år 2009. Störst ökning

Läs mer

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun 212-8-24 FOKUS: STATISTIK Arbetspendling 21 19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun Medianinkomsten för en person som arbetspendlade till annan kommun var

Läs mer

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna 2011-02-25 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna I denna

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011 2012-12-12 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011 Antalet sysselsatta norrköpingsbor ökade under året med 1 100 personer. Förvärvsfrekvensen ökade från 72,8 % år 2010 till 73,8 %

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:3 Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete [Skriv text] Konsult och Service, Utredning och Statistik

Läs mer

Statistikinfo 2013:13

Statistikinfo 2013:13 Statistikinfo 213:13 Ökat antal förvärvsarbetande 212 75 732 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 212, det är det högsta antalet förvärvsarbetande som någonsin redovisats för kommunen. Antalet

Läs mer

Statistikinfo 2014:11

Statistikinfo 2014:11 Statistikinfo 214:11 Ökat antal förvärvsarbetande 213 77 169 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 213, en ökning med 1 437 personer jämfört med 212. För andra året i rad var transportmedelsindustrin

Läs mer

Statistikinfo 2016:06

Statistikinfo 2016:06 Statistikinfo 216:6 Över förvärvsarbetande i Linköping 872 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 215, en ökning med 1 844 personer jämfört med 215, vilket är den näst största ökningen någonsin

Läs mer

Fakta 2010. Näringsliv och Arbetsmarknad

Fakta 2010. Näringsliv och Arbetsmarknad Fakta 2010. Näringsliv och Arbetsmarknad Enköpings kommun Förord I denna rapport ges en beskrivning av näringslivet och arbetsmarknaden i Enköpings kommun. Samtliga tabeller och diagram grundar sig på

Läs mer

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

Sysselsatta. Perspektiv. Sysselsättning nr1

Sysselsatta. Perspektiv. Sysselsättning nr1 Perspektiv Sysselsättning 2015 nr1 2016 1 Antalet sysselsatta (arbetstillfällen) uppgick till 67 900 i 2014 Flest sysselsatta finns inom handeln (17 procent) Antalet sysselsatta inom fastighetsverksamhet

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 2016-05-03 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Statistik om Helsingborg och dess omvärld Nr 4: 2012 Perspektiv Helsingborg ARBETSPENDLING TILL OCH FRÅN HELSINGBORG ÅR 2010 Arbetspendlingen till och från Helsingborg över kommungränsen, är ovanligt stor

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms

Läs mer

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2013 Fakta i fickformat Enköpings kommun Enköpings kommun Befolkning 40800 Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 5 mil från Uppsala och 8 mil från

Läs mer

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar 2015:4 Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

statistik om stockholm ArbetsmArknAd

statistik om stockholm ArbetsmArknAd Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Förvärvsarbetande i Stockholm 2010 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i olika delar av Stockholms stad på låg geografisk

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms stad. Dels redovisas data för staden

Läs mer

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart 2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 2, mars 2012 INNEHÅLL sida Inledning 3 Företagstjänster och byggverksamhet

Läs mer

Arbetskraftflöden 2011

Arbetskraftflöden 2011 FS 2013:2 2013-02-08 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2011 Under året började 4 140 personer förvärvsarbeta samtidigt som 3 410 slutade förvärvsarbeta Nästan 3 500 Norrköpingsbor bytte arbetsplats till

Läs mer

Tabellbilaga 1b. Unga som inte fullföljer gymnasiet. Förklaring: innebär att data inte kan presenteras p.g.a. sekretess

Tabellbilaga 1b. Unga som inte fullföljer gymnasiet. Förklaring: innebär att data inte kan presenteras p.g.a. sekretess Tabellbilaga 1b Förklaring: innebär att data inte kan presenteras p.g.a. sekretess Unga som inte fullföljer gymnasiet Behöriga/Obehöriga till gymnasiet Läsåret 2014/15 Läsår 2013/2014 Läsår 2012/2013 Totalt

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västmanlands län i slutet av augusti månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västmanlands län i slutet av augusti månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm 11 september 2013 Marcus Löwing Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Västmanlands län september 2013 12 940 (10,3 %) 6 289 kvinnor (10,6 %) 6 651 män

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

KNIVSTA I SIFFROR. Statistiksamling med uppgifter om Knivsta kommun

KNIVSTA I SIFFROR. Statistiksamling med uppgifter om Knivsta kommun KNIVSTA I SIFFROR 2013 Statistiksamling med uppgifter om Knivsta kommun Geografisk information Areal och befolkningstäthet december 2012 3 INNEHÅLL Befolkning Kommunens befolkning 2012 i olika åldersklasser

Läs mer

KNIVSTA I SIFFROR 2014

KNIVSTA I SIFFROR 2014 KNIVSTA I SIFFROR 2014 Geografisk information Areal och befolkningstäthet december 2013 3 INNEHÅLL Befolkning Kommunens befolkning 2013 i olika åldersklasser 4 Befolkningsförändringar 2009 2013 4 Kommunens

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Företagare 2013 Sjuk- och aktivitetsersättning, 2014

Företagare 2013 Sjuk- och aktivitetsersättning, 2014 2015 Landareal: 410 kvkm Invånare per kvkm: 139 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

KNIVSTA I SIFFROR 2016

KNIVSTA I SIFFROR 2016 KNIVSTA I SIFFROR 2016 Geografisk information Areal och befolkningstäthet december 2015 5 INNEHÅLL Befolkning Kommunens befolkning 2015 i olika åldersklasser 6 Befolkningsförändringar 2011 2015 6 Kommunens

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 44. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 44. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 44 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner Övergripande Planering Många nya jobb i regionens kommuner 1 (15) Utredningar och rapporter från Övergripande Planering, nr 2 214 INNEHÅLL sida 2 25 nya jobb i regionens kommuner under 212 3 s ökning står

Läs mer

LULEÅ KOMMUN Områdesbeskrivning 2013

LULEÅ KOMMUN Områdesbeskrivning 2013 LULEÅ KOMMUN Stadsbyggnadskontoret Stefan Larsson Tel: 0920-45 37 58 E-mail: stefan.larsson@sbk.lulea.se LULEÅ KOMMUN Områdesbeskrivning 2013 2013-06-26 Ordförklaringar 2 Dagbefolkning Nattbefolkning Pendling

Läs mer

Arbetskraftflöden 2013

Arbetskraftflöden 2013 FS 2015:4 2015-07-22 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2013 Under 2013 skedde 9 860 avgångar från arbetskraften i Norrköping. Samtidigt nyrekryterades 10 580 personer vilket innebar att arbetskraften

Läs mer

Knivsta i siffror 1 2

Knivsta i siffror 1 2 51 3 2011 Knivsta i siffror 4 86 Knivsta i siffror 2011 Statistiksamling med uppgifter om Knivsta kommun KNIVSTA I SIFFROR PRODUKTION: Kommunkontoret, Knivsta kommun KÄLLOR: Statistiska Centralbyrån, Försäkringskassan,

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 9 maj 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län april 2014 11 870 (8,6 %) 5 196 kvinnor (7,9 %) 6 674 män (9,3 %) 2 751 unga

Läs mer

Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Tabell- och kartbilaga

Tabell- och kartbilaga Tabell- och kartbilaga B1. Befolkningstäthet per tätort år 2000 och befolkningsförändring per tätort 1995-2000... 2 B2. Folkmängd efter ålder och kommun 31 dec. 2003... 2 B3. Nettopendling 1996 mellan

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 61 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 61 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2015 Landareal: 61 kvkm Invånare per kvkm: 1 109 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2015

Västmanlands länmånad 12 2015 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 2 År 21 År 211 År 212 År

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2013 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 51. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 51. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2014 Landareal: 2 317 kvkm Invånare per kvkm: 51 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Landareal: 607 kvkm Invånare per kvkm: 128. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 607 kvkm Invånare per kvkm: 128. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2014 Landareal: 607 kvkm Invånare per kvkm: 128 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2015 Landareal: 1 167 kvkm Invånare per kvkm: 19 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 632. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 632. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2013 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 632 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 607 kvkm Invånare per kvkm: 129. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 607 kvkm Invånare per kvkm: 129. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2015 Landareal: 607 kvkm Invånare per kvkm: 129 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2014 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 203 kvkm Invånare per kvkm: 40. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Landareal: 203 kvkm Invånare per kvkm: 40. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 2010 Landareal: 203 kvkm Invånare per kvkm: 40 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Befolkning i Västmanlands län 2010

Befolkning i Västmanlands län 2010 Näringslivsenheten 2003:6 Befolkning i Västmanlands län 2010 Med prognoser för varje kommun 2003-2015 Christer Carmegren 021-19 52 43 2003-03-18 christer.carmegren@u.lst.se Innehållsförteckning 1 Inledning

Läs mer

Knivsta i siffror 1 2

Knivsta i siffror 1 2 51 2012 Knivsta i siffror 86 4 3 a Knivsta i siffror 2012 Statistiksamling med uppgifter om Knivsta kommun b c KNIVSTA I SIFFROR PRODUKTION: Kommunkontoret, Knivsta kommun KÄLLOR: Statistiska Centralbyrån,

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 151. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 151. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2016 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 151 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Arbetsmarknad, näringsliv och utbildning

Arbetsmarknad, näringsliv och utbildning Arbetsmarknad, näringsliv och utbildning 45 46 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2001-2002 16-w år Näringsgren 2001 2002 (förvärvsarbetande 1-w tim) Antal % Antal % Jordbruk, skogsbruk

Läs mer

Statistik. om Stockholm. Förvärvsarbetande i Stockholm Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm. Förvärvsarbetande i Stockholm Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2014 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms

Läs mer

UTREDNINGSENHET STADSKONTORETS. Sysselsättnings- och pendlingsutveckling RAPPORT

UTREDNINGSENHET STADSKONTORETS. Sysselsättnings- och pendlingsutveckling RAPPORT Utredare Karin Berntsson Telefon 036-10 57 40 E-post karin.berntsson@jonkoping.se Webbsida www.jonkoping.se/statistik Sysselsättnings- och pendlingsutveckling 2000 2012 Rapporten redovisar förändringar

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 89. Ålder. Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 89. Ålder. Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings- 2010 Landareal: 1 020 kvkm Invånare per kvkm: 89 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,0 Riket 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Landareal: 475 kvkm Invånare per kvkm: 79. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Landareal: 475 kvkm Invånare per kvkm: 79. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 2010 Landareal: 475 kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd 31 december 2009 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 350 kvkm Invånare per kvkm: 82. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 350 kvkm Invånare per kvkm: 82. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2013 Landareal: 350 kvkm Invånare per kvkm: 82 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2015 Landareal: 1 307 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 475 kvkm Invånare per kvkm: 80. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring

Landareal: 475 kvkm Invånare per kvkm: 80. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2011 Landareal: 475 kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd 31 december 2010 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2000 2010 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 472 kvkm Invånare per kvkm: 81. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 472 kvkm Invånare per kvkm: 81. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2013 Landareal: 472 kvkm Invånare per kvkm: 81 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 472 kvkm Invånare per kvkm: 83. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 472 kvkm Invånare per kvkm: 83. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2015 Landareal: 472 kvkm Invånare per kvkm: 83 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 358 kvkm Invånare per kvkm: 86. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: 358 kvkm Invånare per kvkm: 86. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2012 Landareal: 358 kvkm Invånare per kvkm: 86 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 263 kvkm Invånare per kvkm: 32. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 263 kvkm Invånare per kvkm: 32. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2013 Landareal: 263 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 259 kvkm Invånare per kvkm: 152. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 259 kvkm Invånare per kvkm: 152. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2014 Landareal: 259 kvkm Invånare per kvkm: 152 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 259 kvkm Invånare per kvkm: 154. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 259 kvkm Invånare per kvkm: 154. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2015 Landareal: 259 kvkm Invånare per kvkm: 154 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Folkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket

Folkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket Befolkningsförändringar och folkmängd i Stockholms län och riket 1931-2009 Folkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket 1931-1940

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 4. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 4. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2012 Landareal: 1 731 kvkm Invånare per kvkm: 4 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 182 kvkm Invånare per kvkm: 40. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: 182 kvkm Invånare per kvkm: 40. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2012 Landareal: 182 kvkm Invånare per kvkm: 40 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,91. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,91. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2013 Landareal: 11 286 kvkm Invånare per kvkm: 0,91 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Västmanlands län februari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Västmanlands län februari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Marcus Löwing Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västmanlands län februari månad 2016 Arbetslösa som fått arbete Antalet personer som fått arbete uppgick till

Läs mer

Landareal: 357 kvkm Invånare per kvkm: 73. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring

Landareal: 357 kvkm Invånare per kvkm: 73. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2011 Landareal: 357 kvkm Invånare per kvkm: 73 Folkmängd 31 december 2010 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2000 2010 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,68. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,68. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2014 Landareal: 4 224 kvkm Invånare per kvkm: 0,68 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd

Läs mer