Framtida kollektivtrafik i Sörmland. Kommunöversyn Gnesta kommun. Remissversion

Transkript

1 Framtida kollektivtrafik i Sörmland Kommunöversyn Gnesta kommun Remissversion

2

3 Förord Kollektivtrafikfrågan står under betydande påverkan. En ny lagstiftning är på väg in, en lagstiftning vars intention är att öka resenärens möjligheter. Som allt nytt ställer den krav på ackommodation till dess villkor och åtaganden. Framförallt krävs förberedelser och ställningstaganden. Materialet du just nu läser, Kommunöversyn Gnesta svarar på en del av dem kraven och är den fjärde rapporten i en serie om 10 som arbetas fram successivt under året. De handlar alla om optimeringsförslag och resenärsanpassning för kollektivtrafiken med buss i Sörmland. De första nio är just en redovisning av varje kommunöversyn. Den avslutande rapporten med beskrivningar om länseffekter kommer att vara en sammanfattande analys inkluderat förslag till formering på länsnivå. Här kommer vi även att se hur länet kan gå vidare med det av Regionförbundet Sörmland framtagna förslaget om Stomlinjenät med buss i Sörmland. Ledorden i arbetet har varit förenkling, förtätning, förkortning och fördubbling. En modern trafikplanering som bland annat bygger på att snabba upp resan och att korta resvägarna så att kollektivtrafiken blir alternativet för fler. För att få fler som reser kräver dock en prioritering av resurser. Det betyder att några kan uppleva försämringar, till exempel att man som resenär får längre till sin hållplats än tidigare. Som konsekvens möts man på flertalet linjer av ett större trafikutbud med fler avgångar. Underlaget från de nio kommunöversynerna kommer att tjäna som bas i det regionala trafikförsörjningsprogram som kollektivtrafikmyndigheten har att besluta om före den 1 oktober Varje rapport tjänar också som del i ett antal andra syften. Trafikeringsförslagen är lagda med beredskap för att enkelt växla upp i stomlinjerelationer när vi vill ta ytterligare steg mot visionerna om det fördubblade resandet och om att 50 % av arbetspendlarresorna sker med kollektivtrafik. Rapporten tar inte hänsyn till nuvarande kostnadsfördelningssystem. Däremot görs en ansats att beskriva de ekonomiska effekterna ur nuvarande konsortialavtals nomenklatur, trots den höga felmarginal som finns i att prognostisera denna typ av investering. För den enskilda kommunen är det väsentligt att få med denna uppskattning. Vi har tyvärr att konstatera att nuvarande modell verkar hindrande för att uppnå målen om ökat resande då ekonomiska incitament för att effektivisera trafiken saknas för enskild kommun. Intimt samman med trafikeringsfrågan hör transportinfrastrukturen. Vår länsplan för regional transportinfrastruktur för Södermanlands län har nyligen kompletterats med en för kommunerna gemensam 3-årig planeringsprocess. Det innebär att samtliga aktörer i frågan nu i samma takt och ur samma material gemensamt prioriterar ordningen på viss infrastrukturinvestering i länet. Samtidigt företar vi även en inventering av länets cirka hållplatser och en inventering av våra väntsalar för att kunna standardisera dem och även anpassa dem till bland annat den nya lagstiftningen. Resultaten närmar sig. Oktober 2011 För Länstrafiken Sörmland Helena Ekroth Områdeschef

4

5 Sammanfattning Sörmlands busstrafik kännetecknas idag bland annat av en hög grad av yttäckning med ett stort antal linjesträckningar inklusive skolbusstrafik. Resurstilldelningen till respektive linjesträckning ger dock som utfall att många linjer har låg turtäthet. Effekten som uppstår är att det finns risk för att man som resenär inte kan välja kollektivtrafik som ett alternativ till bilen. Detta arbete syftar till att behovsinventera och effektivisera kollektivtrafiken i Gnesta kommun, i första hand den lokala kollektivtrafiken. Arbetet har gjorts med utgångspunkt från det föreslagna stomlinjenätet. Trafiken enligt förslaget kan införas tidigast i augusti I utredningen föreslås i huvudsak följande åtgärder: Att linje 789 ersätts av två lokala linjer o Linje 489 mellan Flen och Sparreholm o Linje 589 mellan Sparreholm och Gnesta Att linje 511 ersätts av särskild skolskjuts Att linje 514 körs alla vardagar Att trafiken på sträckan Gnesta-Nyköping uteslutande körs via länsväg 224 och E4 genom linje 759. Som en konsekvens föreslås linje 557 läggas ner. Att linje 725 ersätts av en lokal linje, linje 525 mellan Nyköping och Björnlunda. En detaljerad ekonomisk konsekvensbeskrivning av utredningens förslag kommer att redovisas i projektets slutrapport. Orsaken är att trafiken måste beräknas som en helhet där hela trafikförslaget ingår i ett länsperspektiv. En preliminär beräkning har dock gjorts för att belysa hur Gnesta respektive Landstinget kan komma att påverkas av de förslag som redovisas i denna kommunöversyn. Totalt beräknas kostnaderna som en konsekvens av utredningens förslag ge en ökad bruttokostnad med ca 0,7 miljoner kr per år. För Gnesta kommun motsvarar detta ca 1,6 miljoner kr och för landstinget en minskad kostnad med ca 1,9 miljoner kr per år. Med en förändring av konsortialavtalet i enlighet med vad som togs fram i regionförbundets expressbussutredning, beräknas utredningens trafikförslag ge Gnesta en ökad kostnad med ca 4,5 miljoner kr medan landstinget skulle få en minskad kostnad med drygt 9 miljoner kr. I en sådan modell skulle dock Gnesta exempelvis helt slippa finansiera tågtrafiken som 2012 beräknas motsvara 6,1 miljoner kr för Gnesta kommun Busstrafiken i Gnesta kommun har idag två tydliga uppdrag. Att transportera skolelever (till grundskolan inom kommunen och till gymnasieskolorna utanför kommunen) och fungera som anslutning till pendeltåget. Då över 60 % av de förvärvsarbetande i Gnesta kommun har sin arbetsplats utanför kommunen är det naturligt att kollektivtrafiken byggs upp för att transportera invånarna till i första hand Stockholms län. Förslaget som tagits fram i denna utredning avser att utveckla detta vidare främst genom att bättre anpassa trafiken i det starka pendlingsstråket utefter riksväg 57 mellan Stjärnhov och Gnesta (och vidare mot Södertälje). Genom att dela linje 789 i Sparreholm kan utbudet på sträckan som går i Gnesta kommun utökas samtidigt som tidtabellen förenklas. Utredningens förslag gör också busstrafiken till/från Nyköping mer enhetlig med ett utpekat stråk istället för dagens två. Detta gör också att tillgängligheten ökar till bland annat lasarettet i Nyköping.

6

7 INNEHÅLL Förord... 3 Sammanfattning... 5 Inledning... 9 Bakgrund... 9 Syfte... 9 Kommunbeskrivning Befolkning Befolkningens åldersstruktur Sysselsättning och utbildning Arbetspendling Skolor och utbildningspendling Infrastruktur Framtida utveckling Kollektivtrafik och resande Linjenätsbeskrivning Busstrafik Tågtrafik Trafikekonomi Utredningens trafikförslag Trafikförslag per linje Linje Linje 725/ Övriga linjer Konsekvensanalys För kommun och landsting För resenär Slutsats Fortsatt arbete Bilaga 1 Pendlingsmatris Gnesta kommun Bilaga 2 Tidtabeller enligt utredningens förslag Bilaga 3 Biljettstatistik per linje... 41

8

9 Inledning Bakgrund Sörmlands busstrafik kännetecknas idag bland annat av en hög grad av yttäckning med ett stort antal linjesträckningar inkl skolbusstrafik. Potentiellt finns därför en hög grad av attraktiv trafik, tillgänglig för många av Sörmlands invånare samt för resenärer som reser in i länet. Resurstilldelningen till respektive linjesträckning ger dock som utfall att många linjer har låg turtäthet. Effekten som uppstår är att det finns risk för att man som resenär inte kan välja kollektivtrafik som ett alternativ till bilen. På uppdrag av Regionförbundet Sörmland har konsultföretaget DanielssonDosk AB tagit fram en vision hur ett stomlinjenät för Sörmlands län kan utformas. Visionen utgår ifrån Regionförbundets vision att 50 procent av arbetspendlarresorna i de större stråken i och genom länet ska ske med kollektivtrafik. Utredningen föreslår en etappvis utbyggnad med en första etapp fullt genomförd i december 2015 och en andra etapp år I utredningen föreslås en ny fördelningsmodell i länet där kommunerna skulle ta över hela ansvaret för lokal landsbygdstrafik och stadstrafik medan landstinget finansierar tågtrafik och expressbusslinjer. I förslaget får Landstinget ökade kostnader medan vissa kommuner får ökade kostnader och vissa minskade kostnader. Idag finansierar landstinget 75 % av stomtrafiken på väg, 50 % av järnvägstrafiken, 22 % av stadstrafik och 40 % av lokal linjetrafik. För att underlätta den fortsatta diskussionen gällande finansiering av den framtida kollektivtrafiken i länet har Regionförbundet Sörmland begärt stöd från Länstrafiken i Sörmland att genomföra kommunvisa översyner av kollektivtrafiken vilka ska syfta till att behovsinventera och effektivisera den lokala kollektivtrafiken. Översynerna ska genomföras med utgångspunkt från det föreslagna stomlinjenätet och en viktig del är att undvika suboptimeringseffekter. Denna kommunöversyn har genomförts av Länstrafiken Sörmland med stöd av Gnesta kommun och Regionförbundet. Följande personer har aktivt medverkat i arbetet. Namn Organisation Funktion Oskar Jonsson Länstrafiken Mälardalen Projektledare Helena Ekroth Länstrafiken Sörmland Områdeschef Ante Lövgren Länstrafiken Sörmland Trafikplanerare Mari Widegren Länstrafiken Sörmland Trafikplanerare Matthias Pfeil Länstrafiken Sörmland/Regionförbundet Statistik och underlag Christer Andén Gnesta kommun Samhällsbyggnadschef Syfte Detta arbete syftar till att behovsinventera och effektivisera kollektivtrafiken i Gnesta kommun, i första hand den lokala kollektivtrafiken. Arbetet har gjorts med utgångspunkt från det föreslagna stomlinjenätet. 9

10 Kommunbeskrivning Befolkning Den 31/ hade Gnesta kommun invånare (SCB 2011). Drygt hälften bor i centralorten Gnesta och ytterligare ca personer i tätorterna Björnlunda och Stjärnhov. Laxne i den norra kommundelen, betraktas med sina 178 invånare inte som tätort enligt SCB:s definition. Den södra och nordvästra delen av kommunen är relativt glest befolkad skogsbygd. Kommunen har också ett antal populära fritidshusområden vilket innebär att det vistas många sommargäster i kommunen. Översiktskarta Gnesta kommun 10

11 Befolkning i Gnesta kommun (2009) fördelad på 250-meters rutor (Källa: SCB) Sedan kommundelningen 1991 (innan dess del av Nyköpings kommun) har Gnesta kommun totalt sett haft en positiv befolkningsutveckling: Efter en måttlig utveckling på 90-talet har antalet invånare ökat kraftigt de senaste 10 åren. Det är de n östra delen av kommunen med bl.a. centralorten som har gynnats medan befolkningen har minskat något i Stjärnhov. Även i Laxne har befolkningen ökat markant sedan år Befolkningsutveckling i Gnesta kommun sedan 1991 (Källa: SCB 2010) 11

12 Tätort Folkmängd 31/ Förändring sedan 2000 Gnesta Björnlunda Stjärnhov (Laxne) (178 1 ) + 51 Befolkningsutveckling i tätorterna (Källa: Gnesta kommun för 2009 års siffror, SCB för siffrorna 2000) Ökningen av antalet invånare beror på inflyttningar; födelseöverskottet pendlar kring noll. Gnesta kommun gynnas av inflyttningar från framför allt Stockholms län (med bl.a. Södertälje kommun), däremot tappar man invånare till de större grannkommunerna i det egna länet. Som på många andra håll i landet bidrar också invandringen från utlandet till befolkningstillväxten men i Gnesta kommun med ganska måttliga siffror. Födelseöverskott och flyttningsöverskott i Gnesta kommun sedan 1991 (Källa: SCB) Årligt flyttningsöverskott Gnesta kommun(urval, medeltal )(Källa: SCB 2010) 1 Avser den 31/

13 Befolkningens åldersstruktur När det gäller befolkningens åldersstruktur utmärker sig Gnesta kommun, som så många andra små och medelstora kommuner i landet, genom en lägre andel invånare i åldersgruppen år och högre andel åringar (jämfört med riket). Befolkningens åldersstruktur i Gnesta kommun samt länet och riket (Källa: SCB 2010) Sysselsättning och utbildning Gnesta är en utpräglad småföretagarkommun. Den i särklass största arbetsgivaren är Gnesta kommun med ca 775 anställda. Andra arbetsgivare med relativt stor betydelse är Skolmyndigheten (125 anställda), Landstinget (75 anställda) samt Rekal Svenska AB (75 anställda) (samtliga uppgifter SCB 2010). De flesta arbetsplatserna finns i centralorten. Flera av de viktigaste arbetsgivarna för boende i kommunen är dock lokaliserade utanför kommunen såsom Scania och Astra Zeneca i Södertälje. Vård och omsorg är den dominerande näringsgrenen i kommunen (20,9 % av förvärvsarbetande dagbefolkning = ett värde över rikets genomsnitt). Också utbildning och forskning (17,1 %, över rikets genomsnitt), handel och kommunikation (13,8 %, under rikets genomsnitt) samt byggverksamhet (12,2 %, över rikets genomsnitt) är av större betydelse. Nyckeltal sysselsättning och utbildning (Källa: SCB) Gnesta kommun Riket Medelinkomst 2009 (20-64 år) kr kr Andel sysselsatta 2009 (20-64 år) 79,3 % 74,6 % Andel med förgymnasial utbildningsnivå 2010 (20-64 år) 17,4 % 14,0 % Andel med gymnasial utbildningsnivå 2010 (20-64 år) 53,7 % 47,3 % Andel med eftergymnasial utbildningsnivå 2010 (20-64 år) 27,2 % 35,8 % 13

14 Antal förvärvsarbetande 2008 (dagbefolkning) per 250-metersruta i Gnesta kommun (Källa: SCB) Arbetspendling Gnesta kommun är en kommun med nettoutpendling och mer än 60 % av den förvärvsarbetade befolkningen har sin arbetsplats utanför kommunen. Utpendlingen har också ökat de senaste 20 åren. Klart störst betydelse har Södertälje p.g.a. det stora antalet arbetsplatser där i kombination med den geografiska närheten och bra tillgänglighet genom Gnestapendeln. Också Stockholm och andra kommuner i södra Stockholms län har stor betydelse för utpendlingen. Pendling inom länet sker i betydligt mindre utsträckning och då huvudsakligen söderut till Nyköping och Trosa. Inpendlingen till Gnesta är betydligt mindre i omfattning och sker då främst från Södertälje kommun. Även arbetspendlingen inom kommunen är relativt begränsad i omfattning jämfört med andra kommuner i länet. 14

15 Kommun Inpendling Utpendling Södertälje Stockholm Nyköping Huddinge 142 Trosa 123 Strängnäs 74 Botkyrka 73 Arbetspendling från och till Gnesta kommun (Källa: SCB) Nyckeltal pendling 2009 (källa SCB) Inpendling totalt 700 Utpendling totalt Nettopendling Pendlingsberoende 3 61,7 % 2 Endast pendlingsströmmar med minst 70 pendlare redovisas 3 Andel utpendlare av förvärvsarbetande befolkning (20-64 år) som bor i Gnesta kommun 15

16 Ackumulerade pendlingsflöden Gnesta kommun (SCB 2006) 4 4 Siffrorna anger antal personer som kan antas arbetspendla på respektive länk. Exempelvis omfattar siffran 419 mellan Gnesta och Björnlunda pendlingen mellan tätorterna Gnesta och Björnlunda, men även mellan tätorterna Nyköping-Gnesta samt Stjärnhov-Gnesta. För siffror per relation hänvisas till tabellen i bilaga. 16

17 Skolor och utbildningspendling Kommunala skolor finns i Stjärnhov (F-5), Björnlunda (F-5), Laxne (F-5) och i Gnesta tätort, Dansutskolan (F-5) samt Frejaskolan (F-9). I Gnesta tätort finns även en friskola (F-9). Det finns en fristående gymnasieskola, Baggiumgymnasiet, i kommunen. Gymnasieelever hänvisas till gymnasieskolorna i Flen, Nyköping, Salem och Södertälje med vilka kommunen har avtal. Det finns också en friskola i kommunen, Baggiumgymnasiet. Totalt finns ca 430 gymnasielever som studerar vid gymnasieskola utanför kommunen. Skolskjuts erbjuds för elever där avståndet mellan hem och skola är mer än 3 km (F-3), 4 km (4-6) respektive 5 km (7-9). Rättigheten till skolskjuts omfattar då endast den sträcka som är längre än respektive avståndsgräns vilket innebär att motsvarande avståndsregler även gäller till närmsta hållplats. Kommunens riktlinjer för skolskjuts anger explicit att elever upp till och med skolår 3 inte ska behöva korsa eller gå längre sträckor längs väg 57 utanför tätorterna eller övriga vägsträckor med hastighetsbegränsning 90 km. Skolskjuts gäller till elevens basskola. Elever som väljer annan skola kan beviljas skolskjuts om det inte innebär merkostnad för kommunen. Alla elever i skolår 7-9, bosatta utanför centralorten, har rätt till busskort som gäller inom kommunen. Skolornas tider i Gnesta och kollektivtrafikens tider är idag anpassade till varandra i hög utsträckning. Exempelvis är Frejaskolan start- och sluttider anpassad till pendeltågets tider. Infrastruktur Tack vare läget vid Västra stambanan och närheten till Stockholms län har Gnesta mycket bra tågförbindelser till framför allt södra delen av Stockholms län. SL:s pendeltågslinje J 37 ( Gnestapendeln ) sträcker sig mellan Södertälje Centrum och Gnesta. Sedan några år stannar också regionaltågen mellan Stockholm och Hallsberg i Gnesta. Den viktigaste vägen är riksväg 57 Katrineholm-Flen-Gnesta-Södertälje. Vägen är också en viktig länk till motorväg E 4 mot Stockholms (via Järna). För övrigt är vägnätet tämligen finmaskigt och omfattar bl.a. länsvägar 223 (Nyköping-Björnlunda-Laxne-Mariefred) och 224 (Gnesta-E4 söderut). Vägarna 57, 223 och 224 är också viktiga stråk för Länstrafikens lokala och regionala busstrafik. Framtida utveckling Enligt befolkningsprognosen för Gnesta kommun ska den positiva utvecklingen fortsätta. Antalet invånare i orten Gnesta beräknas öka till närmare år 2020 vilket motsvarar en ökning med ca 20 procent. Laxne, som idag har ca 180 invånare, beräknas öka sin folkmängd till ca 250 invånare år Även folkmängden i Stjärnhov och Björnlunda förväntas öka om än i mer måttlig takt. Totalt beräknas kommunen ha en befolkning på ca invånare år 2020 vilket skulle innebära en ökning med mer än invånare jämfört med År Folkmängd (prognos) Prognostiserad befolkningsutveckling i Gnesta kommun till 2020 (Källa: Gnesta kommun) 17

18 Enligt Regionförbundets arbete med kommunala treårsplaner är det framförallt centrumutveckling av centralorten som planeras. Detta inkluderar nya bostäder och satsningar på bättre trafikmiljö. 18

19 Kollektivtrafik och resande Linjenätsbeskrivning Busstrafik I kommunen finns tre regionala och åtta lokala busslinjer. Till detta kommer fem skolskjutslinjer (600-linjer) varav fyra linjer, i den nordvästra delen av kommunen, inte finns angivna i tidtabell. Linjenät buss i Gnesta kommun (regionala stomlinjer i blå och lokala linjer i grön färg) Busstrafiken i Gnesta är uppbyggd till stor del utifrån pendeltågets tider vars avgångs- och ankomsttider styr tidtabellen för majoriteten av övriga linjer. Regionala linjer finns mellan Gnesta-Flen (linje 789) och Gnesta-Nyköping. I den senare relationen finns två linjer, linje 725 via Björnlunda och därefter länsväg 223 samt linje 759 via länsväg 224 och E4. Linje 759 fungerar i stort sett enbart som gymnasielinje med avgångar endast i anslutning till start- och sluttider vid Nyköpings gymnasieskolor. Linje 725 har ett större utbud med trafik även mitt på dagen och under helger. Restiden centrum till centrum är dock minuter längre jämfört med linje

20 Linje 789 är den busslinje i Gnesta kommun som har flest antal resenärer. Det är också den linje som har den största andelen resenärer som inte är skolelever. Resandestatistik från linjen tyder dock på att resandet över kommungränsen är marginellt och då främst består av gymnasieelever från Gnesta kommun som läser vid gymnasieskolorna i Flen eller Katrineholm. I övrigt sker resandet i första hand inom respektive kommun. Inom Gnesta kommun fungerar linjen dels som skolskjutslinje men också som anslutning till Gnestapendeln vilket framgår av att den har en stor andel resenärer som reser med SL-kort 5. Utbudet motsvarar halvtimmestrafik på morgonen men utanför rusningstid finns tidvis stora luckor. Exempelvis finns det en lång lucka mellan ca 07:30 och 10:00 där trafik saknas helt från Stjärnhov och Björnlunda i riktning mot Gnesta. Av de lokala linjerna är det endast linje 543 mellan Laxne och Gnesta som har ett mer omfattande antal påstigande. Mellan Laxne och Mariefred finns trafik endast under helger. Under vardagar finns dock ca 10 anropsstyrda turer till/från Läggesta. Resandet på dessa uppgår till i snitt knappt 4 resor per dag. Övriga lokala linjer fungerar i stort sett som rena skolskjutslinjer. För linjerna 511, 513, 695, 696, 697 och 698 är resandet på en sådan nivå att det kan finnas skäl att ersätta turerna med särskild skolskjuts. Linje 557 är i första hand en lokal linje inom Nyköpings kommun med endast några få turer som går vidare till Gnesta. Av dessa är några anropsstyrda turer med i snitt 1 resande per dag. Påstigande per år, 2010 jämfört med 2007 (Endast påstigande inom Gnesta kommun) 5 SL:s periodkort gäller för resa inom Gnesta kommun. 20

21 Påstigande per vardag, fördelat efter linje och färdbevistyp (Endast påstigande inom Gnesta kommun) Påstigande per vardag, fördelat efter taxezon 21

22 Tågtrafik Gnesta har som enda kommun i länet pendeltågstrafik via SL:s linje 115 (Gnestapendeln) som körs mellan Gnesta och Södertälje centrum med mellanliggande uppehåll i Mölnbo, Järna, Södertälje Syd och Södertälje hamn. Pendeltågen har 30-minuterstrafik i rusningstid och restiden till Södertälje C uppgår till 30 min. För vidare resa mot exempelvis Flemingsberg, Huddinge eller Stockholm C krävs tågbyte i Södertälje hamn. Restiden till Stockholm C med pendeltåg uppgår då till drygt en timme. Genom SJ:s regionaltåg (Sörmlandspilen), på Västra stambanan, mellan Stockholm och Hallsberg har tillgängligheten till mellersta och västra Sörmland förbättrats avsevärt, men även Stockholm C kan nås snabbare nu (restid regionaltåg ca 40 min). Antalet påstigande i Gnesta på Gnestapendeln uppgår i genomsnitt till ca per dygn (vintervardag). Hälften av påstigningarna görs i morgonrusningen (mellan klockan 06:00-09:00) 6. Antalet påstigande på Sörmlandspilen uppgick enligt en räkning genomförd vintern 2011 till ca 150 varav drygt 100 av påstigningarna skedde i riktning mot Stockholm. Fördelningen per avgång framgår av diagrammen nedan. Sörmlandspilen, på- och avstigande per avgång och dag vid Gnesta station (Statistikkälla: Mälab) 7 6 AB Storstockholms Lokaltrafik, Fakta om SL och länet Räkningsdatum 26-28/

23 Trafikekonomi Den rena produktionskostnaden för de busslinjer som mest berör Gnesta uppgår till drygt 20 miljoner kr per år enligt nuvarande trafikavtal. Intäkterna går för närvarande inte att på ett säkert sett koppla till en enskild linje men beräknat utifrån den genomsnittliga intäktsgraden i Sörmland (ca 44 %) skulle nettokostnaden för trafiken uppgå till ca 11,4 miljoner kr per år. Observera att detta även omfattar trafik i Flen och Nyköpings kommuner. Linje Antal Fordon Antal km Antal timmar Produktionskostnad per år (miljoner kr) , , , , , , , ,0 S:a ,3 Uppskattade produktionskostnader per linje (2010) 8 Landstingets eller de enskilda kommunernas kostnader för kollektivtrafiken är dock inte detsamma som produktionskostnaden. Ett konsortialavtal reglerar hur ägarna av Länstrafiken Sörmland fördelar underskottet i länets kollektivtrafik. I avtalet finns i huvudsak följande trafikformer: För stomtrafik på järnväg fördelas kommunernas underskott utifrån personkilometer baserat på särskild resanderäkning. Vid stomtrafik på väg och lokal linjetrafik på väg fördelas istället kommunernas andel av underskottet utifrån dess andel av den totala trafikproduktionen i länet mätt i turlistetid för respektive trafikform. Gnesta kommun berörs av kostnader för trafik som definieras som stomtrafik på väg, stomtrafik på järnväg och lokal linjetrafik på väg. För 2012 är kommunens beräknade underskott knappt 13 miljoner kr varav ca 6,1 miljoner för tågtrafik, 1,2 miljoner för stomtrafik på väg och 2,2 miljoner för lokal linjetrafik. Resterande 3,4 miljoner kr är ett särskilt tillköp, bland annat för att SL:s kort ska gälla inom busstrafiken i Gnesta kommun. Utöver detta får kommunen tillbaka ca 1,5 miljoner från SL genom biljettintäkter. Totalt är därför kostnaden för Gnesta 11,5 miljoner kr. Trafikform Omfattar linje Andel finansierad av Landstinget Andel finansierad av kommun Stomtrafik på järnväg Sörmlandspilen, 50 % 50 % Gnestapendeln Stomtrafik på väg 725, 759, % 25 % Stadstrafik - 22 % 78 % Lokal linjetrafik på väg , 543, 551, % 60 % 9 Trafikformer och fördelningsmodell enligt konsortialavtal för Länstrafiken Sörmland AB 8 Linje 551 och 557 berör endast marginellt Gnesta kommun och har därför utelämnats i denna sammanställning 9 Kommunernas andel fördelas utifrån total trafikproduktion mätt i turlistetid inom respektive kommun 23

24 Konsortialavtalets utformning innebär att hur enskilda kommuners kostnad för trafiken utvecklas beror mer på hur mycket andra kommuner satsar eller inte satsar på sin kollektivtrafik snarare än hur kostnadseffektiv trafiken inom kommunen är. Kommunens skolskjutskostnader uppgår till ca 3,5 miljoner för särskilda skolskjutsar samt ca 2,7 miljoner för busskort. 24

25 Utredningens trafikförslag Utredningen föreslår: Att linje 789 ersätts av två lokala linjer o Linje 489 mellan Flen och Sparreholm o Linje 589 mellan Sparreholm och Gnesta o Några avgångar, i första hand i anslutning till gymnasiet, föreslås fortsatt vara genomgående (d.v.s. köras hela sträckan). Även dessa turer förutsätts definieras som lokal linjetrafik. Att linje 511 ersätts av särskild skolskjuts Att linje 514 körs alla vardagar Att trafiken på sträckan Gnesta-Nyköping uteslutande körs via länsväg 224 och E4 via linje 759. Som en konsekvens föreslås linje 557 läggas ner. Att linje 725 ersätts av en lokal linje, linje 525 mellan Nyköping och Björnlunda. Att skolskjutslinjerna 696 och 698 ersätts av särskild skolskjuts Trafikförslag per linje Laxne Flen Gnesta Kleva Nyköping 759 Linjeöversikt för principförslag, Framtida kollektivtrafik i Gnesta kommun Lästringe Trafikplats Trosa

26 Linje 789 Sträckan Flen-Gnesta trafikeras idag av både tåg och buss. Utredningen föreslår att busstrafiken på sträckan ersätts med två lokala linjer som bryts i Sparreholm (med undantag av några enskilda turer). Detta grundar sig på att: Baserat på arbetspendling på sträckan bedöms tågtrafik vara tillräckligt när det gäller att täcka resbehovet mellan de båda kommunhuvudorterna. Resandet sker i huvudsak inom respektive kommun Resandeunderlaget skiljer sig åt mellan kommunerna varför det finns ett ojämnt behov av trafikutbud på sträckorna inom Flens kommun respektive Gnesta kommun Trafiken har delvis som uppdrag att fungera som tåganslutning i både Flen och Gnesta. Att skapa en tidtabell som passar tågens tider i båda ändarna av linjen har visat sig vara svårt att genomföra. De nya linjer som föreslås skapas är linje 489 mellan Flen och Sparreholm samt linje 589 mellan Sparreholm och Gnesta. Linje 589 får ett utbud motsvarande halvtimmestrafik i högtrafik medan 489 får något färre antal turer. Några avgångar på linje 589 vänder i Stjärnhov. Linjerna föreslås definieras som lokal linjetrafik. Några genomgående turer, i första hand i anslutning till gymnasietiderna i Flen och Katrineholm, behålls. Linje 725/759 Sträckan Gnesta-Nyköping trafikeras idag både via Björnlunda och länsväg 223 (linje 725) samt via länsväg 224 och därefter E4 eller via Tystberga (linje 759 eller 557). Utredningens förslag är att uteslutande låta trafiken mellan Gnesta och Nyköping köras av linje 759 via länsväg 224 och E4. Utefter E4 görs endast uppehålls vid Lästringe och Tystberga trafikplats där möjlighet kan finnas för byte mot Vagnhärad/Trosa. I Nyköping föreslås linjen köras via trafikplats Hållet vilket dels förkortar restiden något, dels ger möjlighet till hållplatsuppehåll vid lasarettet. Nuvarande linje 557 föreslås läggas ner. Linje 725 föreslås omdefinieras från regional till lokal linje och byta namn till linje 525 och köras mellan Björnlunda och Nyköping. I Björnlunda samplaneras trafiken med linje 589 för att möjliggöra byte till/från Gnesta. Linjen blir i huvudsak en lokal linje inom Nyköpings kommun men också en viktig länk till Nyköping för boende i Björnlunda. Övriga linjer Linje 543 förelås få ytterligare några turer jämfört med idag. I första hand avser det turer mitt på dagen där det idag är stora luckor utan trafik. Den anropsstyrda trafiken till Läggesta rekommenderas bli nedlagda alternativt att antalet turer reduceras. Behovet av trafik mellan Laxne och Läggesta har minskat genom trafiken på Sörmlandspilen vilket gör att resor till Stockholm kan gå via Gnesta. Eventuellt kan några enstaka turer behållas för boende på sträckan däremellan. Genom att turerna inte påverkar övrig trafik har de dock behållits i tidtabellsförslagen. Linje 511, 512 och 513 är att betrakta som skolskjutslinjer. De körs endast under skoldagar och påstigningarna görs nästan uteslutande med skolkort som färdbevis. Linje 511 har ett resande som sällan uppnår till mer än 10 personer på någon enskild avgång. Dessa linjer föreslås därför bli ersatta med särskild skolskjuts. Linje 512 och 513 föreslås vara i stort sett oförändrad. Linje 514 föreslås få fler turer och även köras under alla vardagar för att hantera en ökad efterfrågan som resultat av att fritidshus i området ersatts med permanentboenden. 26

27 Även skolskjutslinjerna 696 och 698 föreslås bli ersatta av särskild skolskjuts. Linje 697 som har relativt många resenärer och ändå behövs som förstärkning till linje 543 kan dock behållas. Som en följd av detta kan även linje 695 behållas då den trafikmässigt hänger ihop med linje 697. Konsekvensanalys För kommun och landsting En detaljerad ekonomisk konsekvensbeskrivning av utredningens förslag kommer att redovisas i projektets slutrapport. Orsaken är att trafiken måste beräknas som en helhet där hela trafikförslaget ingår i ett länsperspektiv. En preliminär beräkning har dock gjorts för att belysa hur Gnesta respektive Landstinget kan komma att påverkas av de förslag som redovisas i denna kommunöversyn. Beräkningarna ska endast ses som en jämförelse med att dagens trafik bibehålls. Totalt beräknas kostnaderna som en konsekvens av utredningens förslag öka med ca 0,7 miljoner kr. Orsaken är att linje 489 och 589 som ersätter nuvarande linje 789 får en ökad kostnad med ca 1,4 miljoner kr. Linje 759 får utökad trafik jämfört med idag. Även om den delvis parallella linjen 557 kan läggas ner om en följd av detta ökar den totala kostnaden med ca 1 miljon kr. Att ersätta linje 725 med linje 525 och bryta linjen i Björnlunda beräknas ge en besparing på nästan en miljon kr brutto. I övrigt handlar det om mindre besparingar. Linje Förändring bruttokostnad (mkr) , , , , , , , , , , ,9 Summa 0,7 Preliminär beräkning av ekonomiska konsekvenser (miljoner kr/år) utifrån utredningens förslag. Endast jämförelse mellan förslaget och dagens situation för de linjer som omfattas av större förändringar. Siffrorna avser bruttokostnader. Totalt innebär detta att produktionskostnaden, utan hänsyn tagen till fördelningseffekter 18, skulle öka mest för kommunerna medan landstinget får minskade kostnader. För Gnesta kommun 10 Lokal linje som tillsammans med linje 589 ersätter linje 789. Gnesta berörs inte av trafiken. 11 Lokal linje. Linjen läggs i utredningsförslaget ner och ersätts av särskild skolskjuts. 12 Lokal linje som ersätter linje 725. Av kommunernas andel beräknas 25 % omfatta Gnesta kommun och 75 % Nyköpings kommun 13 Lokal linje. Linjen läggs i utredningsförslaget ner (trafik förs istället över till linje 759). 14 Lokal linje. Av kommunernas andel beräknas 80 % omfatta Gnesta kommun och 20 % Flens kommun 15 Regional linje. Linjen ersätts i utredningsförslaget av linje Regional linje. Av kommunernas andel beräknas 35 % omfatta Gnesta kommun och 65 % Nyköpings kommun 17 Regional linje. Linjen ersätts i utredningsförslaget helt av linje 489 och

28 beräknas kostanden öka med ca 1,6 miljoner kr mer per år och för landstinget minska med 1,9 miljoner kr per år. Orsaken till detta är att både linje 789 och 725 omdefinieras från regionala linjer till lokala linjer. Med en förändring av konsortialavtalet i enlighet med förslaget i regionförbundets expressbussutredning, beräknas utredningens trafikförslag ge Gnesta en ökad kostnad med ca 4,5 miljoner kr medan landstinget skulle få en minskad kostnad med hela 9,1 miljoner kr. I en sådan modell skulle dock Gnesta helt slippa finansiera tågtrafiken som 2012 beräknas motsvara 6,1 miljoner kr för Gnesta kommun. Kommunen antas också få något ökade kostnader för särskilda skolskjutsar. Exempelvis genom linje 511 som föreslås läggas ner behöver ersättas av särskild skolskjuts. Denna ökade kostnad förväntas i stort sett motsvara den kostnad kommunen idag har för busskort till berörda elever. För kommunen som helhet bör därför det inte bli någon större skillnad. Däremot flyttas kostnaden internt inom kommunen mellan berörda förvaltningar. För resenär Utredningens förslag innebär ett utökat utbud och förenklad tidtabell i det starka skol- och arbetspendlingsstråket Stjärnhov-Björnlunda-Gnesta. Konsekvenserna av att bryta linje 789 i Sparreholm förväntas inte få några negativa konsekvenser för boende i Gnesta kommun. De resor som görs över kommungränsen görs i första hand av gymnasielever i Flen eller Katrineholm och som bor i Stjärnhov eller Björnlunda. Dessa turer kommer fortsatt finnas kvar som genomgående turer på hela sträckan Gnesta-Flen. Mellan Gnesta och Flen bör tåget framhållas som det första resalternativet på sträckan. Att bryta linje 725 i Björnlunda och ersätta den med den lokala linjen 525 innebär att boende söder om Björnlunda mister sin direktförbindelse till Gnesta och boende väster om Björnlunda till Nyköping. Länstrafikens biljettstatistik tyder dock på att det endast rör sig om en handfull resenärer som påverkas. Resmöjligheten kommer också att finnas kvar genom att trafiken samplaneras med linje 589 vid hållplatsen på Stationsvägen i Björnlunda även om det krävs ett byte. Mellan Gnesta och Nyköping blir det en tur färre i vardera riktningen vilket dock kan kompenseras med att den genomsnittliga restiden blir betydligt mindre. Den efterfrågestyrda trafiken mellan Laxne och Läggesta, som rekommenderas att läggas ner eller reduceras, har störst påverkan för boende i Strängnäs kommun. Boende i Laxne kan fortfarande resa mot Södertälje-Stockholm men då via Gnesta. Det ska också poängteras att det i dagsläget rör sig om i snitt 2 beställningar per dag på de efterfrågestyrda turerna. Sträcka Antal enkelturer 2011 Antal enkelturer förslag Gnesta - Nyköping Gnesta - Laxne Gnesta - Flen Gnesta - Björnlunda Gnesta - Stjärnhov Björnlunda - Nyköping Antal bussavgångar per sträcka (båda riktningar) i nuvarande tidtabell respektive utredningsförslag (endast direktförbindelser) 18 Med fördelningseffekter avses kommunens andel av den totala trafikproduktionen i länet 28

29 Ungefärligt antal avgångar per timme (LT/HT): Enstaka turer 0, Lokal linje Regional linje Tåg Laxne Flen Nyköping Gnesta Sparreholm Stjärnhov Björnlunda Mölnbo Järna Södertälje Stockholm Lästringe trafikplats Trosa Nyköping Framtida kollektivtrafik i Gnesta kommun, princip för utbud Slutsats Busstrafiken i Gnesta kommun har idag två tydliga uppdrag. Att transportera skolelever (till grundskolan inom kommunen och till gymnasieskolorna utanför kommunen) och fungera som anslutning till pendeltåget. Eftersom mer än 60 % av de förvärvsarbetande i Gnesta kommun har sin arbetsplats utanför kommunen är det naturligt att kollektivtrafiken byggs upp för att transportera invånarna till i första hand Stockholms län. Förslaget som tagits fram i denna utredning avser att utveckla detta vidare främst genom att bättre anpassa trafiken i det starka pendlingsstråket utefter riksväg 57 mellan Stjärnhov och Gnesta (och vidare mot Södertälje). Genom att dela linje 789 i Sparreholm kan utbudet på sträckan som går i Gnesta kommun utökas samtidigt som tidtabellen förenklas. Utredningens förslag gör också busstrafiken till/från Nyköping mer enhetlig med ett utpekat stråk istället för dagens två. Detta gör också att tillgängligheten ökar till bland annat lasarettet i Nyköping. Ekonomiskt innebär trafikförslaget sannolikt en ökad kostnad för Gnesta kommun. I nuvarande konsortialavtal tillkommer dessutom fördelningseffekter. Det är viktigt att poängtera att om endast enstaka kommuner väljer att utöka kollektivtrafikens utbud (genom att öka antalet kilometer och timmar som trafiken körs), medan övriga kommuner väljer att bibehålla dagens nivå, kan de kommuner som väljer att gå före få en kraftigt utökad kostnad. Det är därför av stor vikt, åtminstone inom nuvarande konsortialavtal, att länets kommuner samtidigt genomför respektive trafikförslag. 29

30 Fortsatt arbete Trafiken enligt förslaget kan införas tidigast till hösten Beroende på övriga kommuner kan ett tidtabellskifte vara aktuellt i samband med skolstarten i augusti I annat fall ligger det ordinarie tidtabellskiftet i december. Utifrån utredningens förslag önskas ett politiskt principbeslut från Gnesta kommun under hösten Därefter kan Länstrafiken tillsammans med entreprenören för trafiken, Nobina, planera trafiken i detalj. Det är också viktigt att i god tid inför trafikstart informera berörda invånare såsom skolelever, föräldrar etc. Det är också lämpligt att i samband med trafikstart genomföra en bredare marknadsföringskampanj riktad till allmänheten. Under arbetets gång har det diskuterats att inte låta bussarna angöra Frejaskolan utan istället hänvisa elever till Resecentrum alternativt ny hållplats utefter Storgatan. Länstrafikens bedömning är att denna åtgärd framförallt bör avgöras av kommunen utifrån framkomlighetsskäl och säkerhetsskäl för barnen. Någon större effekt när det gäller kostnadseffektivisering i kollektivtrafiken finns inte. Berörda rektorer avråder också från en sådan lösning då man menar att det, särskilt under eftermiddagen, kan vara svårt att upprätthålla översikt över eleverna. Det står dock klart att det om man fortsatt ska angöra Frejaskolan krävs en bättre trafiklösning än idag. I övrigt bedöms inga särskilda åtgärder avseende infrastruktur eller nya hållplatser vara nödvändiga inom Gnesta kommun. Åtgärd Tidsplan Ansvariga Beslut Gnesta Höst 2011 Gnesta kommun Detaljplanering Vinter 2012 Länstrafiken/Nobina Information och marknadsföring Inför trafikstart Länstrafiken, Gnesta kommun Anslutning Frejaskolan 2012 Gnesta kommun 30

31 Björnlunda Botkyrka Flen Gnesta Haninge kn Huddinge kn Järna Laxne Mölnbo Nacka kn Nyköping Salem kn Solna kn Sparreholm Stjärnhov Stockholm kn Södertälje Trosa Tystberga Vagnhärad Bilaga 1 Pendlingsmatris Gnesta kommun Från ort Till ort (SCB 2006) Björnlunda Botkyrka 13 Gnesta Järna 28 Laxne Mölnbo 21 Nyköping 22 Sparreholm 11 Stjärnhov Stockholm kn 38 Södertälje 98 Trosa 19 Tystberga 11 Vagnhärad 10 Pendlingsmatris Gnesta kommun (relationer med minst 10 pendlare) 31

32 Bilaga 2 Tidtabeller enligt utredningens förslag Nedan redovisas utredningens arbetsmaterial när det gäller tidtabeller. De ska endast ses som preliminära och kan komma att förändras inför trafikstart. Exempelvis har inte körtider kontrollerats i de fall det handlar om nya linjesträckningar. Enstaka turer kan också saknas i arbetsmaterialet. Exakt när trafiken ska börja köras på morgonen och sluta på kvällen samt hur helgtrafiken ska utformas är också en fråga som behöver diskuteras vidare med berörda ägare. 32

33 33

34 34

35 35

36 36

37 37

38 38

39 39

40 40

41 Bilaga 3 Biljettstatistik per linje Biljettstatistiken avser genomsnitt antal påstigande per avgång under veckorna Statistiken redovisas även per zon (Länstrafikens taxezoner). 41

42 42

43 43

44 44

45 45

46 46

47 47

48 48

49 49

50

51

52 Länstrafiken Sörmland Drottninggatan 27 Tingshusplatsen 2 Box 8013, ÖREBRO Box 88, NYKÖPING Tel: Tel: Fax: Fax: