BILAGA (20) S w e co T ra n spo r t S yste m AB. Bilaga 1 till rapporten Översyn av allmän anropsstyrd kollektivtrafik I Sörmlands län.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BILAGA 1 2015-06-12 1 (20) S w e co T ra n spo r t S yste m AB. Bilaga 1 till rapporten Översyn av allmän anropsstyrd kollektivtrafik I Sörmlands län."

Transkript

1 Särskilt resande i Sörmlands län I denna bilaga redovisas kompletterande underlag till rapporten Översyn av allmän anropsstyrd kollektivtrafik i Sörmlands län, gällande den särskilda anropsstyrda kollektivtrafiken i länet. I flertalet kartor visualiseras samtliga beställningar i länet under oktober Ingen hänsyn har tagits till om beställningar samordnas eller inte, utan varje beställning representerar ett behov av särskild resa och visualiseras enskilt. Beställningarnas start- och slutpunkter kopplas till närmaste tätort med över 200 invånare så att exakta adresser inte visas. Om tio eller fler resor har skett mellan två orter under studerad period visas detta samband i kartorna som en linje med graderad tjocklek efter antalet beställningar. Resor som sker inom tätort visualiseras istället som en punkt med graderad storlek efter antalet beställningar. Med inom tätort menas att både beställningens start- och slutpunkt är placerad i tätorten. För att få en tydlig bild av efterfrågan till särskild anropsstyrd trafik visualiseras detta för en kommun i taget. I en karta visas resor mellan tätorter inom kommunen samt resor inom tätorterna, och i en annan karta visas resor till och från tätorter i kommunen. Anslutande resor kan då ske både till grannkommuner i Sörmlands län men även till tätorter i närliggande län. För varje kommun visualiseras även de särskilda resornas typ uppdelat på färdtjänstresa, sjukresa, skolskjuts och tjänsteresa. Sjukresorna inkluderar samtliga resor som kan förknippas med vård, alltså även omsorgsresor, överflyttningar mellan sjukhus och bud till och från sjukhus. Skolskjutsresor inkluderar även särskoleskjuts samt begränsad särskoleskjuts. Restyperna visas för resor inom kommunen, resor till och från kommunen samt resor inom kommunens centralort. Då den särskilda anropsstyrda trafiken i Strängnäs kommun utförs separat finns ingen data för skolskjuts, färdtjänst eller tjänsteresor inom kommunen, men däremot för sjukresor. Resandet visualiseras ändå i denna kommun, och de resor som sker till och från Strängnäs kommun utförs då av resenärer med sjukrese-, skolskjuts- och färdtjänsttillstånd i andra kommuner. För varje restyp redovisas även antalet beställningar, en genomsnittlig reslängd och andelen samordnade beställningar. Detta redovisas gemensamt för samtliga kommuner men är uppdelat på resebeställningar inom kommun och beställningar över kommungräns eller länsgräns. S w e co T ra n spo r t S yste m AB 1 (20) Bilaga 1 till rapporten Översyn av allmän anropsstyrd kollektivtrafik I Sörmlands län.

2 Nyköpings kommun I Figur 1 visas det särskilda resandet inom Nyköpings kommun. Antalet beställda resor inom Nyköping under oktober 2014 uppgår till cirka stycken, i de mindre tätorterna såsom Runtuna och Arnö varierar antalet beställningar mellan 10 och 60 stycken. Det största flödet mellan tätorter i Nyköpings kommun är mellan Nyköping och Arnö där ungefär 300 beställda resor finns i respektive riktning. Resandet från Nyköping till Stigtomta, Runtuna, Tystberga respektive Nävekvarn är även relativt stort. Figur 1. Särskilt resande inom Nyköpings kommun. Med linjenätet i bakgrunden är det möjligt att utvärdera hur de särskilda resorna förhåller sig till befintlig allmän kollektivtrafik. I Nyköpings kommun går då att konstatera att varje tätort som har ett resandeflöde över tio beställningar per månad nås av landsbygdstrafik eller stadstrafik. I Figur 2 visas resandet till och från Nyköpings kommun. De största resandeflödena finns mellan Nyköping och Norrköping med cirka 600 respektive 100 beställda resor i respektive riktning och mellan Nyköping och Oxelösund med cirka 500 beställda resor i båda riktningarna. Resor sker också i stor utsträckning till grannkommunernas centralorter samt till mindre tätorter såsom Bettna, Björnlunda och Vagnhärad. 2 (20)

3 Figur 2. Särskilt resande till och från Nyköpings kommun. Samtliga tätorter i Sörmland med ett resandeflöde till eller från Nyköpings kommun täcks av landsbygdstrafik eller tågtrafik. Långväga resor med den allmänna kollektivtrafiken kräver normalt längre restid och kan dessutom medföra något byte men möjligheten att resa med den allmänna trafiken finns. Behovet av särskilda resor till och från tätorter i angränsande län såsom Norrköping, Stockholm, Örebro och Uppsala är svårare att tillgodose med allmän kollektivtrafik då det kräver samordning länen emellan. I dessa fall är interregional tågtrafik att föredra. De restyper som förekommer i Nyköpings kommun kan ses i Figur 3. Inom kommunen förekommer flest färdtjänstresor, därefter sjukresor och ett fåtal tjänsteresor. Till och från Nyköpings kommun sker en större andel sjukresor än inom kommunen, och även färdtjänstresor och ett fåtal tjänsteresor. Den stora andelen sjukresor kan förklaras av att Nyköpings Lasarett är det närmaste sjukhuset för flertalet grannkommuner. Inom Nyköpings tätort utförs ungefär lika stor andel sjukresor som färdtjänstresor och även här ett fåtal tjänsteresor. Ingen skolskjuts utförs med den särskilda trafiken i Nyköpings kommun. 3 (20)

4 Figur 3. Restyper i Nyköpings kommun. Oxelösunds kommun I Oxelösunds kommun är den enda tätorten Oxelösund, därmed visualiseras inget resande mellan tätorter inom kommunen. De särskilda resor som sker inom Oxelösunds tätort uppgår till stycken under oktober 2014, vilket också kan ses i tidigare visad Figur 1. Oxelösund har ingen stadstrafik men försörjs väl med landsbygdstrafik via Nyköping. Figur 4. Särskilt resande till och från Oxelösunds kommun. Som tidigare nämnt beställs cirka 500 resor under studerad period mellan Oxelösund och Nyköping. Mellan tio och 50 beställda resor per månad sker även till Arnö, Nävekvarn och 4 (20)

5 Eskilstuna. Samtliga tätorter som det finns behov av att resa till från Oxelösunds kommun försörjs av landsbygdstrafik, men till Nävekvarn krävs byte i Nyköping vilket blir en omväg om de särskilda resenärerna skulle resa med linjetrafik. Till och från Oxelösunds kommun förekommer enligt Figur 5 flest sjukresor men även färdtjänst och ett fåtal tjänsteresor. En stor andel av sjukresor sker då förmodligen till Nyköpings Lasarett. I Oxelösund sker ungefär lika andelar sjukresor som färdtjänst men inga tjänsteresor. Ingen skolskjuts utförs med den särskilda trafiken i Oxelösunds kommun. Figur 5. Restyper i Oxelösunds kommun. Trosa kommun I Figur 6 visas resandet inom Trosa kommun. Figur 6. Särskilt resande inom Trosa kommun. 5 (20)

6 Inom Trosa kommun sker resor mellan de två tätorterna Vagnhärad och Västerljung samt centralorten Trosa. Ungefär 200 resor beställs under oktober 2014 mellan Vagnhärad och Trosa i respektive riktning vilket kan härledas till att Vagnhärad är en knutpunkt för tågtrafik. Inom Trosa tätort beställs cirka 500 resor varje månad och inom Vagnhärad tätort ungefär 300 stycken. Samtliga tätorter som trafikeras inom kommunen täcks även av det lokala och regionala landsbygdslinjenätet, vilket talar för potential att utföra särskilda resor till viss del med allmän linjetrafik. I Figur 7 noteras att regionala resor till och från Trosa främst sker till Nyköping, Eskilstuna och Södertälje, men även till Järna. Mellan Nyköping och Trosa beställs 100 resor i varje riktning och mellan Vagnhärad och Nyköping ungefär 70 resor i respektive riktning. Till Nyköping och mot Södertälje finns lämplig landsbygdstrafik men kollektivtrafik direkt mellan Eskilstuna och Trosa finns ej. Potentialen i att utföra särskilda resor med linjetrafik till Eskilstuna är därmed låg. Figur 7. Särskilt resande till och från Trosa kommun. Inom Trosa kommun är mer än tre fjärdelar av beställda resor färdtjänstresor, och övriga är sjukresor, se Figur 8. Inom centralorten Trosa ser andelarna relativt lika ut. Till och från kommunen är det istället sjukresorna som står för knappt fyra femtedelar av resorna, medan övriga resor är färdtjänst och tjänsteresor. Detta tyder på att behovet av sjukresor främst finns 6 (20)

7 till större sjukhus i grannkommuner såsom Nyköping och Eskilstuna. Ingen skolskjuts utförs med den särskilda trafiken i kommunen. Figur 8. Restyper i Trosa kommun. Gnesta kommun I Gnesta kommun sker de flesta resor inom Gnesta tätort, ungefär resor beställs under oktober 2014 vilket kan ses i Figur 9. Resor sker även till kommunens tätorter Björnlunda och Stjärnhov vilka båda är försörjda av lokal landsbygdstrafik. Figur 9. Särskilt resande inom Gnesta kommun. 7 (20)

8 Beställningar av resor till och från Gnesta kommun sker enligt Figur 10 främst till Nyköping men även till Stockholm, Mariefred och Eskilstuna. Under studerad period beställs cirka 120 resor i respektive riktning mellan Gnesta och Nyköping. Resor till och från Mariefred samt Eskilstuna måste ske med byte men genererar bara en omväg till och från Eskilstuna. Resor med allmän kollektivtrafik över länsgräns till Stockholm sker antingen med pendeltåg och byte i Södertälje eller med regionaltåg. Resa över länsgräns från Gnesta kommun är samordnad länen emellan och bör ej medföra större problem om den allmänna kollektivtrafiken till viss del ska användas för särskilda resor. Figur 10. Särskilt resande till och från Gnesta kommun. Likt Trosa kommun sker de flesta särskilda resor inom kommunen och inom Gnesta tätort med färdtjänst, upp till 90 procent enligt Figur 11. Till och från kommunen sker istället flest sjukresor, förmodligen till Nyköpings Lasarett. Figur 11. Restyper i Gnesta kommun. 8 (20)

9 Strängnäs kommun I Strängnäs saknas data för färdtjänst-, skolskjuts- och tjänsteresor inom kommunen, men Figur 12 ger en representativ bild av var sjukresor i kommunen sker. Inom Strängnäs tätort beställs totalt 200 sjukresor under oktober I andra centralorter utan större sjukhus är mellan 28 och 48 procent av resorna i centralorten sjukresor, vilket ger att uppskattningsvis sker mellan 400 och 700 särskilda resor totalt i Strängnäs tätort. För resor mellan tätorter inom kommunen står sjukresor för mellan 10 och 49 procent i liknande kommuner i länet. De mellan 10 och 40 sjukresebeställningar som sker mellan tätorter i Strängnäs kommun kan därmed uppskattningsvis motsvara mellan 20 och 400 särskilda beställningar totalt. Figur 12. Särskild resande inom Strängnäs kommun. De resor som sker inom Strängnäs kommun representeras även av det landsbygdslinjenät som finns i kommunen där direkta resor kan ske utan byten. Detta visar på en potential till att utföra särskilda resor med allmän linjetrafik. De resebeställningar som sker till och från Strängnäs kommun antas vara mer representativa för kommunen, även om färdtjänst-, och skolskjutsresor då sker på tillstånd från grannkommunerna. I Figur 13 syns att flest resor sker till Eskilstuna från kommunens tätorter, med drygt 300 beställningar i båda riktningar mellan Strängnäs och Eskilstuna. Resor utomläns sker till både Södertälje och Stockholm, där Södertälje försörjs av landsbygdstrafik och 9 (20)

10 Stockholm försörjs av regionaltåg. Resor från Mariefred till Gnesta kräver ett byte med allmän kollektivtrafik men genererar ingen större omväg. Figur 13. Särskilt resande till och från Strängnäs kommun. Som tidigare nämnt finns endast data över sjukresor inom Strängnäs kommun vilket förklarar cirkeldiagrammen för resor inom kommunen och centralorten i Figur 14. Restyper noterade till och från Strängnäs kommun ska även tolkas med försiktighet då andelen färdtjänstresor antagligen är mycket större i verkligheten. Figur 14. Restyper i Strängnäs kommun. 10 (20)

11 Eskilstuna kommun I Eskilstuna kommun beställs under oktober 2014 knappt särskilda resor inom centralorten, vilket kan ses i Figur 15. I tätorterna Torshälla och Hällbybrunn beställs upp till 200 resor och resor inom tätort sker även till stor del i Tumbo, Ärla och, Skogstorp och Alberga. De särskilda resorna inom kommunen sker till största del till eller från Eskilstuna med upp till 700 resor från Hällbybrunn. Ett fåtal resor sker även mellan tätorterna Kjulaås, Hällbybrunn, Bälgviken och Hällberga. Samtliga tätorter inom Eskilstuna kommun ansluter till Eskilstuna med lokal eller regional landbygdstrafik. För resor mellan vissa tätorter krävs dock ett byte i Eskilstuna vid resa med kollektivtrafik i jämförelse vid resa med särskild trafik. Potential till utförande av särskilda resor med allmän linjetrafik finns dock. Figur 15. Särskilt resande inom Eskilstuna kommun. Resor till och från kommunen sker främst mellan Eskilstuna och tätorter i hela länet, se Figur 16. Störst behov finns dock till Katrineholm och Strängnäs där ungefär 200 respektive 300 resor sker i båda riktningar. Vissa tätorter försörjs med direkt landsbygdstrafik till Eskilstuna medan andra kräver flertalet byten och omvägar för resa med kollektivtrafik. Utomläns sker resor till Örebro, Uppsala och Stockholm, vilket kräver samordning länen emellan för att kunna resa effektivt med kollektivtrafik. Detta pekar på att särskilda resor till och från Eskilstuna är de 11 (20)

12 svåraste resorna att till viss del kunna utföra med landsbygdstrafik, men potential finns i vissa anslutningar. Figur 16. Särskilt resande till och från Eskilstuna kommun. Inom Eskilstuna kommun och inom centralorten är andelen restyper relativt lika, se Figur 17. Mindre än 0,5 procent av de särskilda resorna är tjänsteresor, vilket i figuren avrundas till noll. Vidare är en fjärdedel av resorna skolskjuts, knappt hälften av resorna färdtjänst och resterande resor sjukresor. Något fler sjukresor och skolskjutsresor sker dock inom Eskilstuna tätort jämfört med mellan tätorterna i kommunen. Fyra femtedelar av resorna till eller från kommunen är sjukresor vilket kan förklaras av Mälarsjukhuset i Eskilstuna. En stor del av resterande resor är skolskjuts vilket tyder på att Eskilstunas skolor försörjer många elever i grannkommunerna. Figur 17. Restyper i Eskilstuna kommun. 12 (20)

13 Vingåkers kommun I Vingåkers kommun sker enligt Figur 18 endast särskilda resor mellan Högsjö och Vingåker samt Baggetorp och Vingåker med upp till 60 resor i respektive riktningar under oktober Båda tätorter är anslutna till landsbygdslinjenätet och därmed finns potential till att utföra särskilda resor med allmän linjetrafik i kommunen. Figur 18. Särskilt resande inom Vingåkers kommun. För beställningar av resor till och från Vingåkers kommun står resor mellan Katrineholm och Vingåker för den största andelen med drygt 150 resor i respektive riktning under studerad period. Mellan dessa centralorter går regional landsbygdstrafik men för resor från Högsjö till Katrineholm krävs byte i Vingåker. Resor sker även till Eskilstuna men inte i lika stor utsträckning och till Eskilstuna krävs flertalet byten med kollektivtrafiken vilket talar för att dessa särskilda resor inte gynnas av att delvis utföras med allmän linjetrafik. 13 (20)

14 Figur 19. Särskilt resande till och från Vingåkers kommun. De restyper som förekommer i Vingåkers kommun är endast sjukresor och färdtjänst. I Vingåker tätort dominerar färdtjänstresorna medan andelen sjukresor och färdtjänstresor mellan tätorter i kommunen är relativt lika. Till och från kommunen sker en övervägande andel sjukresor, förmodligen i stor utsträckning till Karsuddens Sjukhus samt Kullbergska sjukhuset i Katrineholm och Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Figur 20. Restyper i Vingåkers kommun. 14 (20)

15 Katrineholms kommun Inom tätorterna i Katrineholms kommun sker viss beställning av särskilda resor i Äsköping, Bie och Valla, se Figur 21. Inom Katrineholms tätort sker dock flest beställningar, stycken under oktober Mellan tätorterna i kommunen sker samtliga resor till eller från centralorten, men flest resenärer från Äsköping, Sköldinge, Valla och Björkvik. Dessa orter ansluter till direkt landsbygdstrafik mellan orten och Katrineholm och därmed finns potential till utförande av särskild trafik med den allmänna linjetrafiken. Figur 21. Särskilt resande inom Katrineholms kommun. Till och från Katrineholms kommun sker enligt Figur 22 de flesta resor till grannkommunernas centralorter, det vill säga Vingåker, Eskilstuna, Flen och Nyköping. Detta kan bero på de två sjukhus som finns i respektive strax utanför Katrineholm. Samtliga dessa orter ansluter till Katrineholm med landsbygdstrafik och i vissa fall regional tågtrafik, resor till Eskilstuna kan dock kräva byte. Utomläns sker även resor till Uppsala och Stockholm, vilket medför att samordning mellan länen behövs för att kunna utföra dessa särskilda resor med allmän linjetrafik. 15 (20)

16 Figur 22. Särskilt resande till och från Katrineholms kommun. Inom kommunen beställs enligt Figur 23 tre femtedelar av resorna med färdtjänst, ett fåtal är tjänsteresor och resterande är sjukresor. I centralorten är färdtjänsten än mer dominant med 69 procent andel av de särskilda resorna och mindre än 0,5 procent tjänsteresor vilket avrundas till noll i figuren. Till och från Katrineholms kommun dominerar istället sjukresorna med fyra femtedelar av de särskilda resorna. Resterande resor består av färdtjänst, viss skolskjuts och ett litet antal tjänsteresor åter igen avrundat till noll. Figur 23. Restyper i Katrineholms kommun. 16 (20)

17 Flens kommun Inom Flens kommun sker resor mellan samtliga tätorter i kommunen, se Figur 24. De största flödena noteras dock in till centralorten Flen med upp till 90 beställa resor. Inom Flens tätort förekommer drygt beställningar och inom Malmköping knappt 200 beställningar. Vissa resor sker även inom tätorterna Hälleforsnäs och Bettna. Efterfrågan av särskild trafik i Flens kommun följer landsbygdslinjenätet vilket gör det möjligt att utföra delar av de särskilda resorna med linjetrafik. Figur 24. Särskilt resande inom Flens kommun. Resor till och från Flens kommun sker från flertalet av tätorterna i kommunen till centralorterna Eskilstuna, Katrineholm och Nyköping i angränsande kommuner. I dessa orter finns större sjukhus vilket förklarar efterfrågan av särskilda resor där. Landsbygdstrafiken försörjer Flens kommun väldigt bra tack vare dess placering mitt i länet och därmed har samtliga resor med särskild trafik till och från länet potential att till viss del utföras med allmän linjetrafik. 17 (20)

18 Figur 25. Särskilt resande till och från Flens kommun. Inom Flens kommun samt i centralorten är ungefär två femtedelar av resorna färdtjänstresor och tre fjärdedelar sjukresor. Till och från kommunen är däremot fyra femtedelar av resorna sjukresor, vilket förklaras av kommunens närhet till de stora sjukhusen i länet. Ingen skolskjuts utförs med den särskilda trafiken i Flens kommun. Figur 26. Restyper i Flens kommun. 18 (20)

19 Restypernas reslängd och samordningsgrad För samtliga kommuner redovisas antal beställningar, genomsnittlig reslängd samt andel samordning för de fyra typerna av särskilda resebeställningar. För resor inom kommun under oktober 2014 visas resultatet i Tabell 1. Antal beställningar Genomsnittlig längd (km) Andel samordning Färdtjänst ,9 56,4 % Sjukresa ,3 60,4 % Skolskjuts ,2 73,9 % Tjänsteresa ,2 2,8 % Tabell 1. Restypernas genomsnittliga längd och andel samordning för särskilda resor inom kommun. Det sker ungefär lika många beställningar av färdtjänstresor som sjukresor inom kommunerna, en mindre andel skolskjutsresor och ett fåtal tjänsteresor. Detta stämmer även överens med tidigare redovisade restypsandelar i respektive kommun. Tjänsteresorna har längst genomsnittlig reslängd, därefter kommer skolskjuts- och sjukresor och slutligen färdtjänstresor. Detta tyder på att inom kommunerna står färdtjänstresor för kortare resor, till exempel till handel, medan tillgången till vård och skola är lägre och därmed kräver längre resor. Andelen samordning av skolskjutsbeställningar är högst med nästan tre fjärdedelar, vilket förmodligen beror av att skolresor till stor del har en samlad efterfrågan både i tid och plats. Därefter följer sjukresor som kan härledas till en samlad efterfrågan i tid, men även färdtjänstresor samordnas i hög grad. Tjänsteresorna samordnas knappt alls men dessa har med största sannolikhet inte samlad efterfrågan gällande plats, vilket förklarar den låga andelen samordning. I Tabell 2 visas resultaten för beställda resor mellan kommuner samt utomläns. Antal beställningar Genomsnittlig längd (km) Andel samordning Färdtjänst ,7 51,5 % Sjukresa ,4 49,2 % Skolskjuts ,6 65,5 % Tjänsteresa 10 39,9 0,0 % Tabell 2. Restypernas genomsnittliga längd och andel samordning för särskilda resor mellan kommuner samt utomläns. Likt tidigare redovisade restypsandelar för varje kommun står sjukresor för det största antalet beställningar i länet med nästan fyra gånger så många beställningar som färdtjänsten. Ett fåtal skolskjutsresor sker mellan kommuner och så även tjänsteresor. De färdtjänst-, skolskjuts- och tjänsteresor som sker över kommungräns och länsgräns sker ofta bara till närmaste större tätort. Därmed är dessa resor kortare än sjukresorna som till stor del sker till större regionala sjukhus. Färdtjänstresorna har lägst genomsnittlig längd av samtliga restyper vilket kan bero på att handel och liknande målpunkter ofta finns närmre än skolor och vårdcentraler. Andelen samordning följer de mönster som diskuterats ovan för resor inom kommuner, där skolskjutsresor samordnas till högsta del och tjänsteresor knappt alls. Generellt är andelen samordning mellan kommuner och utomläns lägre i jämförelse med de resor som sker inom kommunerna. Detta kan härledas till att längre resor är svårare att samordna då avstånden mellan start- och slutadresser för resorna är längre. 19 (20)

20 Summering Det finns en viss potential att utföra delar av särskilda resor med den allmänna linjetrafiken. På vissa sträckor mellan tätorter som inte försörjs av direkt landsbygdstrafik idag minskar dock denna potential, då resorna kommer ta avsevärt längre tid och medföra byten för resenärer som uppskattar en enkelhet i kollektivtrafiken. Samtliga restypers samordningsgrad har utrymme för förbättring men störst potential finns för de längre resorna mellan kommuner. De sjukresor och skolskjutsresor som kräver specialfordon bör dock fortsätta utföras med den särskilda trafiken då dessa resor ställer högre krav på servicenivån under resan. 20 (20)

ÖVERSYN AV ALLMÄN ANROPSSTYRD KOLLEKTIVTRAFIK I SÖRMLANDS LÄN

ÖVERSYN AV ALLMÄN ANROPSSTYRD KOLLEKTIVTRAFIK I SÖRMLANDS LÄN ÖVERSYN AV ALLMÄN ANROPSSTYRD KOLLEKTIVTRAFIK I SÖRMLANDS LÄN UPPDRAGSNUMMER 7000770000 Denna rapport innehåller en översyn av resandet med landsbygdslinjetrafiken, den särskilda anropsstyrda kollektivtrafiken

Läs mer

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016.

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016. Styrdokument Dokumenttyp: Plan Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2012-10-08 154 Ansvarig: Utredningssekreteraren Revideras: Vart fjärde år Följas upp: Årligen MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS

Läs mer

RESENÄREN OCH MEDBORGAREN

RESENÄREN OCH MEDBORGAREN Sida 1 av 5 RESENÄREN OCH MEDBORGAREN 1. Vad vill man uppnå med den här upphandlingen? Upphandlingen syftar till att säkerställa transporter och för att tillgodose medborgarnas behov av trygga och säkra

Läs mer

1 Inledning Bakgrund

1 Inledning Bakgrund KOMPLETTERINGSTRAFIKEN I SÖRMLANDS LÄN 2015-10-30 1 Inledning Detta PM är en del av leveransen i uppdraget gällande omdefinition av kompletteringstrafiken i Sörmlands län. Övriga delar av leveransen är

Läs mer

Färdtjänst särskild kollektivtrafik

Färdtjänst särskild kollektivtrafik Färdtjänst särskild kollektivtrafik Tips! Spara foldern den är ditt lilla uppslagsverk. Vad är färdtjänst? Färdtjänsten är en form av kollektivtrafik, det vill säga särskild kollektivtrafik och regleras

Läs mer

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07 Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 211-12-7 Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1

Läs mer

2016-04-28 PRESSMEDDELANDE

2016-04-28 PRESSMEDDELANDE 2016-04-28 PRESSMEDDELANDE Klart med nytt trafikavtal, mer trafik och nya pendlarbiljetter för regionaltågtrafiken i Mälardalen De 6 länen Uppsala, Stockholm, Västmanland, Östergötland, Örebro och Sörmland

Läs mer

Framtida kollektivtrafik i Sörmland. Kommunöversyn Katrineholms kommun. Remissversion 2011-10-24

Framtida kollektivtrafik i Sörmland. Kommunöversyn Katrineholms kommun. Remissversion 2011-10-24 Framtida kollektivtrafik i Sörmland Kommunöversyn Katrineholms kommun Remissversion 2011-10-24 Förord Kollektivtrafikfrågan står under betydande påverkan. En ny lagstiftning är på väg in, en lagstiftning

Läs mer

Resanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson

Resanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1 Regional

Läs mer

Nuvarande kollektivtrafik och resande i område Gnesta, Nyköping, Oxelösund och Trosa

Nuvarande kollektivtrafik och resande i område Gnesta, Nyköping, Oxelösund och Trosa Nuvarande kollektivtrafik och resande i område Gnesta,, Oxelösund och Trosa Nuvarande trafik och resande Regional kollektivtrafik Linjetrafiken i området utgörs av stadstrafik och strafik. Stadstrafik

Läs mer

Trafikbeställning inför 2016 års tidtabell samt redovisning av synpunkter

Trafikbeställning inför 2016 års tidtabell samt redovisning av synpunkter TJÄNSTEUTLÅTANDE KS 18:1 Stabsavdelningen Handläggare Kristina Welin Tel. 0152-292 45 Kommunstyrelsen Dnr KS/2015:289-014 2015-05-08 1/3 Trafikbeställning inför 2016 års tidtabell samt redovisning av synpunkter

Läs mer

Östergötlands ståndpunkter rörande utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige

Östergötlands ståndpunkter rörande utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige 1(4) Östergötlands ståndpunkter rörande utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige Bakgrund Östergötlands utgångspunkter Länen i Mälardalen (Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland och

Läs mer

Färdtjänsten Dalarna GÄLLER FRÅN 2015-06-01

Färdtjänsten Dalarna GÄLLER FRÅN 2015-06-01 Färdtjänsten Dalarna GÄLLER FRÅN 2015-06-01 På uppdrag av Dalarnas kommuner ansvarar Region Dalarna för myndighetsutövningen gällande färdtjänsten i länet. Utredning och prövning av tillstånd för färdtjänst

Läs mer

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län 2008-07-09 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag

Läs mer

Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg

Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg 2016-05-30 Innehåll Götalandsbanan av enorm betydelse... 3 Ulricehamn ställs utanför... 4 Nyttor som går förlorade... 4 Götalandsbanan

Läs mer

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg februari 2010 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1. Bakgrund... 5 2. Syfte... 5 3. Avgränsning... 5 4. Projektorganisation... 5 5. Inventering...

Läs mer

SÖRMLANDS LÄN Gäller tiden 11 december 2011-18 augusti 2012

SÖRMLANDS LÄN Gäller tiden 11 december 2011-18 augusti 2012 KOMPLETTERINGSTRAFIKEN I SÖRMLANDS LÄN Gäller tiden 11 december 2011 18 augusti 2012 www.lanstrafiken.se I vissa områden där boende har längre än två kilometer till närmaste busshållplats finns möjlighet

Läs mer

VAD ÄR FÄRDTJÄNST OCH VEM HAR RÄTT TILL FÄRDTJÄNST? LÄNGD PÅ FÄRDTJÄNSTTILLSTÅND FÄRDTJÄNSTOMRÅDE NÄR KAN JAG ÅKA FÄRDTJÄNST?

VAD ÄR FÄRDTJÄNST OCH VEM HAR RÄTT TILL FÄRDTJÄNST? LÄNGD PÅ FÄRDTJÄNSTTILLSTÅND FÄRDTJÄNSTOMRÅDE NÄR KAN JAG ÅKA FÄRDTJÄNST? Färdtjänst VAD ÄR FÄRDTJÄNST OCH VEM HAR RÄTT TILL FÄRDTJÄNST? Färdtjänst är en kompletterande kollektiv transportform, som efter behovsprövning är tillgänglig för personer som på grund av funktionshinder

Läs mer

* KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Handläggare Datum Diarienummer Monica Petersson 2013-08-29 NHO 2013-0140.31

* KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Handläggare Datum Diarienummer Monica Petersson 2013-08-29 NHO 2013-0140.31 Uppsala * KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Monica Petersson 2013-08-29 NHO 2013-0140.31 Nämnden för hälsa och omsorg Beställningscentral och organisation av resor

Läs mer

2011-06-08 Trafikförsörjningsprogram

2011-06-08 Trafikförsörjningsprogram 2011-06-08 Trafikförsörjningsprogram Om Trafikförsörjningsprogrammen Från årsskiftet inrättas regionala kollektivtrafikmyndigheter inrättas i varje län, vilka ersätter dagens Trafikhuvudmän De regionala

Läs mer

Framtida kollektivtrafik i Sörmland. Kommunöversyn Gnesta kommun. Remissversion 2011-10-24

Framtida kollektivtrafik i Sörmland. Kommunöversyn Gnesta kommun. Remissversion 2011-10-24 Framtida kollektivtrafik i Sörmland Kommunöversyn Gnesta kommun Remissversion 2011-10-24 Förord Kollektivtrafikfrågan står under betydande påverkan. En ny lagstiftning är på väg in, en lagstiftning vars

Läs mer

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 8 Västlänken

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 8 Västlänken Målbild Tåg 2035 - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland PM 8 Västlänken 1 Målbild Tåg 2035 Underlagsrapport PM 8: Västlänken Arbetet med Målbild Tåg 2035 utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland

Läs mer

Innehåll. Innehåll...2. Sammanfattning...3. Bakgrund...4. Däckrisk...4. Mönsterdjup...4. Lufttryck...4. Finsk förebild...4. Mindre kampanj 2004...

Innehåll. Innehåll...2. Sammanfattning...3. Bakgrund...4. Däckrisk...4. Mönsterdjup...4. Lufttryck...4. Finsk förebild...4. Mindre kampanj 2004... Resultat från däckundersökning genomförd i samband med kampanj Däckrazzia 2005 Innehåll Innehåll...2 Sammanfattning...3 Bakgrund...4 Däckrisk...4 Mönsterdjup...4 Lufttryck...4 Finsk förebild...4 Mindre

Läs mer

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar UPPSALA VÄSTERÅS KARLSTAD ÖREBRO ESKILSTUNA STOCKHOLM SÖDERTÄLJE JÄRNA TROLLHÄTTAN

Läs mer

Nyheter och förändringar tidtabell 19 augusti - 8 december 2012: Stadskortet öppnas upp för laddning och köp ombord på länets alla bussar.

Nyheter och förändringar tidtabell 19 augusti - 8 december 2012: Stadskortet öppnas upp för laddning och köp ombord på länets alla bussar. 2012-07-23 Nyheter och förändringar tidtabell 19 augusti - 8 december 2012: Från tidtabellsskiftet den 19 augusti tas shoppingbiljetten ur stadstrafikernas utbud av färdbevis. Shoppingkortet, som består

Läs mer

Färdtjänsten i Norrköping

Färdtjänsten i Norrköping Färdtjänsten i Norrköping Utvärdering av restider Joel Karlsson joelkarlsson86@gmail.com Manpower Student På uppdrag av Tekniska Kontoret, Norrköpings Kommun Linköping, 2009-02-06 Sammanfattning Färdtjänsten

Läs mer

Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik i områdena Södertälje och Nykvarn

Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik i områdena Södertälje och Nykvarn 1(5) Strategisk utveckling Planering Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 Jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-03-28 Trafiknämnden 2014-04-29, punkt 10 Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik

Läs mer

FÄRDTJÄNSTEN I KLIPPANS KOMMUN

FÄRDTJÄNSTEN I KLIPPANS KOMMUN FÄRDTJÄNSTEN I KLIPPANS KOMMUN augusti 2013 SOCIALFÖRVALTNINGEN Information om färdtjänst i Klippans kommun Du ska vara bosatt och folkbokförd i Klippans kommun, ha ett funktionshinder som inte endast

Läs mer

Skolskjuts för elev som valt annan kommunal grundskola än den man är placerad i enligt upptagningsområde dvs. Val av annan skola (bilaga 2)

Skolskjuts för elev som valt annan kommunal grundskola än den man är placerad i enligt upptagningsområde dvs. Val av annan skola (bilaga 2) KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Administrativ chef Mats Linde Planeringssekreterare Wolfgang Friedh 1 (5) Skolskjuts för elev som valt annan kommunal grundskola än

Läs mer

Nytt trafikutbud i Borlange kommun 2016-08-14

Nytt trafikutbud i Borlange kommun 2016-08-14 Mattias Ahlström 2016-03-09 Nytt trafikutbud i Borlange kommun 2016-08-14 Övergripande fakta Det nya linjenätet liknar på många sätt det tidigare linjenätet, med den stora skillnaden att linje 151/152

Läs mer

Trafikutredning Kyrkerud- Strand

Trafikutredning Kyrkerud- Strand ÅRJÄNGS KOMMUN Trafikutredning Kyrkerud- Strand UPPDRAGSNUMMER 2337007000 SWECO CIVIL AB, KARLSTAD OLA ROSENQVIST SOFIA WEDIN MAGNUS WACKERFELDT Sweco Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund och

Läs mer

Färdtjänst på Gotland

Färdtjänst på Gotland Trafik & kollektivtrafik Beställning av resor: SAMRES 0200-26 06 60 Innehåll Vad är färdtjänst... 2 Vad är en färdtjänstresa... 2 Vem får färdtjänst... 2 Så fungerar färdtjänst... 2 Privatresor... 2 Arbetsresor

Läs mer

Regional underindelning Region öst

Regional underindelning Region öst Regional underindelning Region öst Delrapport: Polisområden och Lokalpolisområden Torbjörn Johansson Håkan Boberg Ove Callheim Patrik Crafoord Ann-Louise Kämpe Hanna Sjögren Ann-Louise Stenius Martin Ulvenhag

Läs mer

Justering av förslag till Samarbetsavtal avseende särskild kollektivtrafik

Justering av förslag till Samarbetsavtal avseende särskild kollektivtrafik TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Handläggare Magnus Höög 023-77 70 54 magnus.hoog@regiondalarna.se Datum 2015-06-01 Arbetsutskottet Diarienummer RD 2015/40 Justering av förslag till Samarbetsavtal avseende särskild

Läs mer

OBJEKTBESKRIVNING Primärområde Härnösands kommun

OBJEKTBESKRIVNING Primärområde Härnösands kommun Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland Direktupphandling SÄKO 2015 Dnr:14/00379 OBJEKTBESKRIVNING Primärområde Härnösands kommun Avser: Färdtjänst, riksfärdtjänst, sjukresor, kommunresor/ kommuntransporter

Läs mer

Färdtjänst. Socialförvaltningen Box 63, 231 21 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71 Telefon växel 0410-73 30 00

Färdtjänst. Socialförvaltningen Box 63, 231 21 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71 Telefon växel 0410-73 30 00 Socialförvaltningen Box 63, 231 21 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71 Telefon växel 0410-73 30 00 Färdtjänsthandläggare 0410-73 34 59, 0734-42 29 47 Telefontid: Måndag - fredag mellan 8.30-9.30 E-post:

Läs mer

Ambulansdirigering Medhelp

Ambulansdirigering Medhelp LS-LED12-577 Ambulansdirigering Medhelp Maud Ekman (V) har inlämnat en interpellation om vad som krävs för att avtalet med Medhelp om ambulansdirigering inte ska förlängas och vilka alternativ som finns

Läs mer

REGLER FÖR DEN SÄRSKILDA KOLLEKTIVTRAFIKEN (FÄRDTJÄNSTEN) I HALMSTADS KOMMUN

REGLER FÖR DEN SÄRSKILDA KOLLEKTIVTRAFIKEN (FÄRDTJÄNSTEN) I HALMSTADS KOMMUN REGLER FÖR DEN SÄRSKILDA KOLLEKTIVTRAFIKEN (FÄRDTJÄNSTEN) I HALMSTADS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige den 28 augusti 2007, 276 1 Allmänna förutsättningar 1.1 Definitioner Allmän kollektivtrafik Linjelagd

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Sammanfattande rapport

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Sammanfattande rapport Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Sammanfattande rapport Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet

Läs mer

Utifrån Lag (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor Antagna av landstingsfullmäktige 2015-11-23.

Utifrån Lag (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor Antagna av landstingsfullmäktige 2015-11-23. Dnr HSS 2013-0264 Dnr CK 2015-0346 2015-11-24 Regler för sjukresor Utifrån Lag (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor Antagna av landstingsfullmäktige 2015-11-23. Landstinget i Uppsala län

Läs mer

KART- LÄGGNING. Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL. Handikappomsorg. Årsskiftet 2005/06. ISSN 1400-0792 Dnr.

KART- LÄGGNING. Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL. Handikappomsorg. Årsskiftet 2005/06. ISSN 1400-0792 Dnr. KART- LÄGGNING ISSN 1400-0792 Dnr. 701-762-2006 Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL Handikappomsorg Årsskiftet 2005/06 SAMMANFATTNING Under året som gått har antalet beslut och domar som

Läs mer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer .Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade

Läs mer

YTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016

YTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016 1 (5) YTTRANDE Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016 Region Skåne är regional kollektivtrafikmyndighet i Skåne med politiskt och ekonomiskt ansvar för den samhällsfinansierade kollektivtrafiken i länet.

Läs mer

Resvane- undersökning 2013

Resvane- undersökning 2013 Resvaneundersökning 2013 Bakgrund och syfte Kunskap om hur medborgarna reser är många gånger en förutsättning för att kunna planera för en hållbar utveckling för staden och dess relationer med omgivningen.

Läs mer

Scenarioanalyser för att finansiera kollektivtrafikens framtida underskott

Scenarioanalyser för att finansiera kollektivtrafikens framtida underskott 1 (7) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-10 Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Jan Efraimsson Telefon: 0703 63 92 89 E-post: jan.efraimsson@vgregion.se Till kollektivtrafiknämnden

Läs mer

Bilaga 3 persontrafik

Bilaga 3 persontrafik Bilaga 3 persontrafik 1.1. Minnesanteckningar från Affärsplan Norrbotniabanan, Workshop Persontrafik den 1 april 2009 Tid: Tisdag 1 april kl 12:15-14:30 Plats: Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå Deltagare:

Läs mer

Bilaga 4.4 Kapacitetsförutsättningar

Bilaga 4.4 Kapacitetsförutsättningar Bilaga 4.4 Kapacitetsförutsättningar Innehåll 1 Banarbeten... 2 2 Förplanerade tåglägen för internationella korridorer... 3 3 Trångsektorsplaner... 3 3.1 Trångsektorsplan Mälardalen... 3 3.2 Trångsektorsplan

Läs mer

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och 04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e

Läs mer

att ingå avtal med Uppsala läns landsting om färdtjänstresor med kollektivtrafiken samt

att ingå avtal med Uppsala läns landsting om färdtjänstresor med kollektivtrafiken samt Socialnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-03-03 26 Subventionerade färdtjänstresor med kollektivtrafik SN-2016/56 Beslut Arbetsutskottet föreslår socialnämnden besluta att ingå avtal med Uppsala

Läs mer

Detta PM beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors.

Detta PM beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors. Sida: 1 (4) Detta beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors. Allmänt Ådalsbanan är den 18 mil långa järnvägen mellan Sundsvall och Långsele via Timrå, Härnösand och Kramfors. Ådalsbanan

Läs mer

3 Utredningsalternativ

3 Utredningsalternativ 3 U T R ED N I N GS A LT ER N AT I V O CH U R VA L SPRO CESS 3 Utredningsalternativ Det finns tre korridorer (Röd, Blå och Grön) för Ostlänken mellan Norrköping och Linköping som skiljer sig åt genom att

Läs mer

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 1 kommuner i 4 län Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av oktober månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av oktober månad 2012 2012-11-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av oktober månad 2012 Något fler lediga platser Under oktober anmäldes närmare 1 200 lediga platser till Arbetsförmedlingen

Läs mer

Kommunal Kollektiv Trafikplan

Kommunal Kollektiv Trafikplan Kommunal Kollektiv Trafikplan Åsele kommun 2016 Antagen av kommunstyrelsen 2016 02-09 1 Innehållsförteckning Trafikpolitiska ambitioner 3 Kommunens ambitioner och trafikpolitiska målsättning 3 Kollektivtrafikmyndigheten

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Statistik om Helsingborg och dess omvärld Nr 4: 2012 Perspektiv Helsingborg ARBETSPENDLING TILL OCH FRÅN HELSINGBORG ÅR 2010 Arbetspendlingen till och från Helsingborg över kommungränsen, är ovanligt stor

Läs mer

Framtid, Citybanan och Ostlänken. Marknadsutveckling Citybanan Ostlänken Sammanfattning nuläge och framtid

Framtid, Citybanan och Ostlänken. Marknadsutveckling Citybanan Ostlänken Sammanfattning nuläge och framtid Framtid, Citybanan och Ostlänken Marknadsutveckling Citybanan Ostlänken Sammanfattning nuläge och framtid Marknadsutveckling Den regionala obalansen väntas öka Förhållandet mellan dag och nattbefolkning

Läs mer

Förstudie väg 42 förbifart Sjöbo

Förstudie väg 42 förbifart Sjöbo Ramböll Sverige AB Borås Stad Förstudie väg 42 förbifart Sjöbo Göteborg 2008 03 11, rev 2008 08 11 Borås Stad Datum 2008 03 11, rev 2008 08 11 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutrapport Peter Johansson Staffan

Läs mer

Skolskjutsreglemente Flens kommun

Skolskjutsreglemente Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 1981:3 623 Skolskjutsreglemente Flens kommun Förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola Antagen av kommunfullmäktige 1981-02-24 127 Reviderat

Läs mer

Resvägsundersökning 2006 Göteborgsområdet. Juni 2007

Resvägsundersökning 2006 Göteborgsområdet. Juni 2007 Resvägsundersökning 2006 Göteborgsområdet Juni 2007 VTG RUS 2006 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND 1 2 UNDERSÖKNINGENS OMFATTNING 1 3 GENOMFÖRANDE 3 Tabell 1: Intervjuandel efter fordonstyp 3 4 DATABEARBETNING

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN #4av5jobb Skapas i små företag. MÄLARDALEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Statistisk årsbok 2014 Kollektivtrafiken i Uppsala län

Statistisk årsbok 2014 Kollektivtrafiken i Uppsala län Statistisk årsbok 2014 Kollektivtrafiken i Uppsala län Kollektivtrafikförvaltningen UL Förord Landstinget i Uppsala ansvarar för den regionala kollektivtrafiken i länet. I uppdraget ingår att följa utvecklingen

Läs mer

Dokumenttyp Dokumentkategori Sida Styrande dokument Tillämpningsföreskrifter 1 (5) Förvaltning Upprättat av Upprättat datum Länstrafiken Länstrafiken, Elisabeth Bystedt 2013-03-01 Verksamhet Reviderat

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafik Västmanlands län

Trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafik Västmanlands län Bilaga 2: Linjebeskrivning Trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafik Västmanlands län Remissversion mars 2012 Linjebeskrivning för buss I det följande ges varje busslinje en kort beskrivning utifrån

Läs mer

Så fungerar FLEXLINJEN. i Mölndal

Så fungerar FLEXLINJEN. i Mölndal Så fungerar FLEXLINJEN i Mölndal Välkommen till Flexlinjen Flexlinjen är en del av den allmänna kollektivtrafiken och alla är välkomna att åka med. Du ringer och beställer din resa och blir då garanterad

Läs mer

Befolkning i Nyköpings kommun 2012

Befolkning i Nyköpings kommun 2012 Datum 213-5-2 Befolkning i Nyköpings kommun 212 Samhällsbyggnad Strategienheten Magnus Eriksson Innehållsförteckning Hela kommunen 3 Befolkningsmängd och åldersfördelning 3 Födda och döda 5 Flyttningar

Läs mer

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Sida 1 av 5 2013-09-09 Region Skåne 291 89 Kristianstad Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Region Skåne har av regeringen fått i uppdrag att upprätta en

Läs mer

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram 1 (7) Datum 2015-11-17 Diarienummer KS 2015-270 Handläggare Stina Granberg Direkttelefon 0380-51 81 78 E-postadress stina.granberg@nassjo.se Jönköpings Länstrafik Region Jönköpings län Yttrande över remiss

Läs mer

Information om färdtjänst

Information om färdtjänst Information om färdtjänst Färdtjänst är en särskild kollektivtrafik och ett komplement till den allmänna kollektivtrafiken. Färdtjänsten är till för personer med ett varaktigt funktionshinder och som har

Läs mer

Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik

Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik 2015-04-27 Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik Sammanfattning Regeringens mål är att Sverige ska

Läs mer

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl

Läs mer

Grafer. 1 Grafer. Grunder i matematik och logik (2015) 1.1 Oriktade grafer. Marco Kuhlmann

Grafer. 1 Grafer. Grunder i matematik och logik (2015) 1.1 Oriktade grafer. Marco Kuhlmann Marco Kuhlmann 1 En graf är en struktur av prickar förbundna med streck. Ett tidsenligt exempel på en sådan struktur är ett social nätverk, där prickarna motsvarar personer och en streck mellan två prickar

Läs mer

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0 HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Kollektivtrafik på landsbygden i Västra Götaland

Kollektivtrafik på landsbygden i Västra Götaland på landsbygden i Västra Götaland Martin Elofsson, regionutvecklare sekretariatet Landsbygdsarbetet Målet: Sammanhållen region 1. Utredning Syfte, minsta utbud Långsiktigt ansvar 2. Projekt anropsstyrd

Läs mer

Hur kan vi nå fossiloberoende transporter/fordonsflotta? Kommunerna i förarsätet! Jakob.lagercrantz@equest.se 2030 sekretariatet

Hur kan vi nå fossiloberoende transporter/fordonsflotta? Kommunerna i förarsätet! Jakob.lagercrantz@equest.se 2030 sekretariatet Hur kan vi nå fossiloberoende transporter/fordonsflotta? Kommunerna i förarsätet! Jakob.lagercrantz@equest.se 2030 sekretariatet Fossiloberoende fordonsflotta; Går det? Det går men tänk + + FFF-utredningen:

Läs mer

Kommunal författningssamling

Kommunal författningssamling -1- Kommunal författningssamling 2006 Utgiven av Kommunledningskontoret i Kristianstad Nr 455 REGLEMENTE FÖR FÄRDTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2005-09-13 136 att tillämpas

Läs mer

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007. Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007. Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007 KORTVERSION Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Sida 2 (6) Bakgrund

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av april månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av april månad 2013 2013-05-15 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av april månad 2013 Fler lediga platser Under april anmäldes 2 050 lediga platser till Arbetsförmedlingen i länet och det

Läs mer

7 Yttrande över Banverkets Järnvägsutredning om Ostlänken, Järna - Linköping

7 Yttrande över Banverkets Järnvägsutredning om Ostlänken, Järna - Linköping DATUM DIARIENR Styrelsen 7 Yttrande över Banverkets Järnvägsutredning om Ostlänken, Järna - Linköping Arbetsutskottet behandlade ärendet vid sammanträdet 2009-03-05 ( 5/09) enligt följande: Banverket har

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Strängnäs

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Strängnäs Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Resultat från Strängnäs Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet

Läs mer

SJUKRESEBESTÄMMELSER

SJUKRESEBESTÄMMELSER SJUKRESEBESTÄMMELSER Antagna av regionfullmäktige (dåvarande kommunfullmäktige) 2001-11-26. Ändrade 2007-03 19, 2010-04-19 (av kommunstyrelsen på delegation) och 2014-10-27 22. Gäller fr.o.m. 1 november

Läs mer

SKOLRESANS KOLDIOXIDAVTRYCK

SKOLRESANS KOLDIOXIDAVTRYCK SKOLRESANS KOLDIOXIDAVTRYCK Övningens mål Eleverna ska bli medvetna om hur deras resor till skolan bidrar till koldioxidutsläppen beroende på färdmedel. Sammanfattning av övningen På en bestämd dag noterar

Läs mer

HSN 0901-0037 Regelverk för sjukresor och sittande sjuktransporter i Stockholms län

HSN 0901-0037 Regelverk för sjukresor och sittande sjuktransporter i Stockholms län HSN 0901-0037 Regelverk för sjukresor och sittande sjuktransporter i Stockholms län Ikraftträdande: 2013-01-01 Reviderad: 2013-07-01 regeländring pga ny lagstiftning kring vård till tillståndslösa i länet

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler Borås Stads Skolskjutsregler Skolskjutsregler 1 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 januari 2006, reviderat den 18 augusti 2011 Tillämpningsföreskrifterna

Läs mer

Objekt nr 10918. Väg 52, delen Grindstugan-Bo Hage Förstudie Förslagshandling 2006-06-01

Objekt nr 10918. Väg 52, delen Grindstugan-Bo Hage Förstudie Förslagshandling 2006-06-01 Objekt nr 10918 Väg 52, delen Grindstugan-Bo Hage Förstudie Förslagshandling 2006-06-01 VÄG 52 delen Grindstugan- Bo Hage FÖRSTUDIE 2006-06 - 01 VAP VA-Projekt AB har av Vägverket Region Mälardalen fått

Läs mer

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-09-16 Diarienummer N140-0361/13 Utvecklingsavdelningen Birgitta Flärdh Telefon: 031-366 83 55 E-post: birgitta.flardh@norrahisingen.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

Moderaterna i Landstinget Sörmland Personalenkät 2012. Landstinget Sörmland 611 88 Nyköping. magnus.leivik@dll.se 2013-08-28

Moderaterna i Landstinget Sörmland Personalenkät 2012. Landstinget Sörmland 611 88 Nyköping. magnus.leivik@dll.se 2013-08-28 Personalenkät 2012 1 Moderaterna i Landstinget Sörmland Personalenkät 2012 Landstinget Sörmland 611 88 Nyköping magnus.leivik@dll.se 2013-08-28 2 Moderaterna i Landstinget Sörmland presenterar: Personalenkät

Läs mer

TAXOR OCH PRODUKTER LÄNSTRAFIKEN I JÄMTLANDS LÄN AB

TAXOR OCH PRODUKTER LÄNSTRAFIKEN I JÄMTLANDS LÄN AB TAXOR OCH PRODUKTER LÄNSTRAFIKEN I JÄMTLANDS LÄN AB Inledning Länstrafiken i Jämtlands läns (Länstrafiken) produkter har varit oförändrade i ca 15 år. Priserna har räknats upp årligen. Av tekniska skäl

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR FALKÖPINGS KOMMUN KS 2006/0422 736 KFS 2007:2 Gemensamt färdtjänstreglemente inom Västtrafik Skaraborgs affärsområde (Antaget av kommunfullmäktige den 29 januari 2007)

Läs mer

Stråkanalys Projekt Fjällvägen

Stråkanalys Projekt Fjällvägen Stråkanalys Projekt Fjällvägen Riksväg 83/84 är en ca 40 mil lång interregional pulsåder mellan Tönnebro och norska gränsen. Riksvägarna länkar samman fyra kommuner. Söderhamns, Bollnäs och Ljusdals kommuner

Läs mer

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 YTTRANDE N2013/2942/TE 1 (6) Ulrika Nilsson Telefon 010-224 93 19 ulrika.u.nilsson@lansstyrelsen.se Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet

Läs mer

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Strukturbild för Skåne Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive näringslivsutveckling,

Läs mer

RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19. Analys & Strategi

RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19. Analys & Strategi RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19 Analys & Strategi Innehåll/Sammanfattning BAKGRUND... 4 Undersökning om bemötandets betydelse i kollektivtrafiken... 4 Undersökningsmetodik...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Figur 5, på nästa sida, redovisar hur kollektivtrafikresorna fördelar sig på olika typer av ärenden. Arbete/skola utgör den största andelen.

Figur 5, på nästa sida, redovisar hur kollektivtrafikresorna fördelar sig på olika typer av ärenden. Arbete/skola utgör den största andelen. Bilaga 3 - Nuläge RESVANOR Inledning Myndigheten Trafikanalys genomför en nationell resvaneundersökning, RVU Sverige. Undersökningen görs i syfte att kartlägga människors dagliga resande, för att få en

Läs mer

Kapacitet för godståg på Västra och Södra stambanan

Kapacitet för godståg på Västra och Södra stambanan Kapacitet för godståg på Västra och Södra stambanan Sävedalen en nyckelstation där körriktningarna (ännu) är kopplade Olov Lindfeldt KTH Trafik och Logistik 2008-05-19 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 JÄRNVÄGSKAPACITET...3

Läs mer

Bebyggelsestruktur, resande och energi för persontransporter. Bengt Holmberg Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet

Bebyggelsestruktur, resande och energi för persontransporter. Bengt Holmberg Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet Bebyggelsestruktur, resande och energi för persontransporter Bengt Holmberg Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet Bakgrund Detta projekt har föregåtts av en litteraturgenomgång som bildat utgångspunkt

Läs mer

ERTMS för en konkurrenskraftig järnväg

ERTMS för en konkurrenskraftig järnväg ERTMS för en konkurrenskraftig järnväg Ett gränsöverskridande, gemensamt trafikstyrningssystem för järnvägen och Europa behöver en konkurrenskraftig järnväg. Med detta i fokus beslutade EU 1996 att ett

Läs mer