Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

Transkript

1 Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011

2 1

3 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga till omvärldsanalysen redovisas ett urval av nyckeltal över utvecklingen de senaste åren vad gäller befolkning, boende, arbete och näringsliv, barn och unga, utbildning, hälsa och ekonomi. De allra flesta nyckeltal avser den geografiska enheten Tranemo kommun, medan ett mindre antal av de redovisade nyckeltalen avser organisationen Tranemo kommun. Sammanfattning Några saker som kan noteras bland de redovisade indikatorerna är: Genomsnittsvillan i Tranemo kostar 1/3 av riksgenomsnittspriset för villor (2010) Nyföretagandet i Tranemo kommun minskade marginell 2010 jämfört med I landet som helhet ökade nyföretagandet. Nyföretagandet, antal nya företag/tusen invånare, är lägre i Tranemo än i riket som helhet. Arbetspendlingen både ut ur och in i kommunen ökade under 2010 jämfört med året innan. Nettoinpendlingen till kommunen uppgick till 58 personer. Flest kommuninvånare pendlar till Borås, 523 personer, och Gislaved, 406 personer, för arbete. De allra flest inpendlarna kommer från Ulricehamns kommun, 527 personer, följt av Borås med 372 inpendlare. Arbetslösheten bland kommunens invånare ökade kraftigt under 2009 jämfört med 2008 beroende på lågkonjunkturen. Men under 2010 och 2011 har arbetslösheten åter sjunkit. Under 2010 var arbetslösheten i Tranemo kommun 4,6 % och i riket 6,9 %. För ungdomar i Tranemo var arbetslösheten 10,1 % och i riket 11,0 %. I december 2011 var den totala arbetslösheten i Tranemo kommun3,6 % och i riket 6,6 %. Ungdomsarbetslösheten i Tranemo kommun var då 7,8 % och i riket 10,4 %. Kommunens invånare är friska, vilket sannolikt också påverkar att kommunen som arbetsgivare har låg sjukfrånvaro, cirka två procentenheter lägre än riksgenomsnittet. Kommunen har en förhållandevis stabil ekonomi. Skattesatsen i kommunen är den lägsta i Sjuhäradsområdet (2012). På vissa områden vore förändringar önskvärda: Även om företagen i kommunen är väldigt konkurrenskraftiga är det en stor koncentration på tillverkande industri. Ett mer diversifierat näringsliv i kommunen är önskvärt. Utbildningsnivån i kommunen är fortfarande låg även om den ökar, dock i något långsammare takt än ökningen i riket. Den låga utbildningsnivån i kommunen är till stor del en konsekvens av den lokala arbetsmarknadens struktur. Tidigare krävdes ofta inte utbildning på gymnasienivå för att få ett arbete. Detta förhållande har dock förändrats. Företagen i Tranemo kommun har idag behov av mer välutbildad arbetskraft. Invånarantalet i Tranemo kommun har varit vikande under det senaste decenniet. Befolkningsutvecklingen i kommunen är naturligtvis på många sätt avgörande för kommunens utveckling. Inte minst påverkas intäkterna av skatter och statsbidrag av en förändrad befolkningsmängd. Därigenom har förändringar i invånarantalet så gott som omedelbar påverkan på kommunens möjligheter att finansiera verksamheten. I både det korta och det långa perspektivet har följaktligen invånarantalets utveckling mycket stor betydelse. Utvecklingen med en minskande befolkning sedan mitten av 1990-talet är inte unik för Tranemo kommun. Många mindre kommuner har haft en liknande utveckling. Flytt- 2

4 strömmarna går till storstäder och universitets- och högskoleorter. På olika sätt finns det möjligheter att påverka utvecklingen. Arbetsmarknaden och attraktiva boendemiljöer är naturligtvis väldigt viktiga faktorer. I kommunens strategiska plan har målet satts att antalet Tranemobor ska trivas och bli fler. Flera olika undersökningar de senaste åren har pekat på att många människor fäster stor vikt vid att de har ett boende där de har närhet till en eller flera större städer. För Tranemo kommun är det därför väldigt viktigt att det finns goda förbindelser och kommunikationer till och från grannkommunerna, inte minst till Borås Stad. Villapriserna i kommunen har utvecklats i betydligt långsammare takt än i riket som helhet, även om priserna har ökat under de senaste åren. En orsak till denna utveckling är att invånarantalet minskat, vilket naturligtvis har negativ effekt på efterfrågan på boende i kommunen. Det positiva med låga huspriser är att det är förhållandevis billigt att bosätta sig i Tranemo kommun. Låga huspriser är dock ett problem på det sättet att det gör det riskfyllt för enskilda såväl som för företag att nyproducera t ex villor. Med rådande prisutveckling på villor måste den som överväger nyproduktion vara övertygad om att hon skall bo i huset under en väldigt lång tid. I annat fall är risken stor att hon inte får igen sina investerade pengar vid en försäljning. Låga huspriser påverkar därigenom samhällsutvecklingen negativt. 3

5 BEFOLKNING Befolkningen i Tranemo kommun har minskat det senaste decenniet. Under 2007 skedde en marginell tillväxt i befolkningen, ökningen stannade vid åtta personer skedde återigen en minskning, med 29 personer. Under 2009 minskade invånarantaletalet i kommunen med 99 personer och under 2010 minskade befolkningen med 62 invånare. Utvecklingen under 2011, till och med november, har varit mer positiv en ökning med 21 personer. Diagram 1. Befolkningsutveckling, Tranemo kommun I jämförelse med befolkningsutvecklingen hos våra närmaste grannar i länet, Svenljunga och Ulricehamns kommuner, är utvecklingen i Tranemo kommun under de senaste tio-femton åren inte anmärkningsvärd på något sätt. Befolkningen har minskat mest i Svenljunga kommun och minst i Ulricehamns kommun. Diagram 2. Befolkningsutveckling (index) Tranemo, Svenljunga och Ulricehamns kommuner 4

6 Tabell 1. Befolkningsutveckling, Tranemo kommun jan-jun jan-jun jan-jun jan-jun Levande födda Avlidna Födelsenetto Inflyttade Utflyttade Flyttningsnetto Summa Åldersstrukturen i kommunen avviker från riksgenomsnittet. Tranemo kommun har lägre andel i åldersgrupperna år och högre andel i de äldre åldersgrupperna. Diagram 3. Åldersstruktur Tranemo kommun i jämförelse med riksgenomsnitt 80-w Riket, % Tranemo, % I en befolkningsprognos från mars 2010 räknar SCB med att befolkningen i kommunen skall fortsätta minska och uppgå till ca invånare år

7 BOENDE Diagram 4. Prisutveckling villor, Tranemo kommun i jämförelse med riksgenomsnitt Genomsnittsvillan i Tranemo kommun kostade 682 tkr under I riket kostade genomtre gånger så mycket som i Tranemo snittsvillan tkr, dvs cirka kommun. Diagram 5. Omsättning av villor, antal köp per år i Tranemo kommun 6

8 ARBETE OCH NÄRINGSLIV Diagram 6. Andel förvärvsarbetande år, Tranemo kommun jämfört med riksgenomsnitt Tabell 2. Förvärvsarbetare efter sektor 2009, dag- respektive nattbefolkning, Tranemo kommun, Västra Götalandsregionen och riket Nattbefolkning Dagbefolkning Tranemo % Länet % Riket % Tranemo % Länet % Riket % Jordbruk Tillverkning mm Offentlig service Övrig service mm Nattbefolkningen avser alla förvärvsarbetande personer som bor i kommunen oavsett i vilken kommun man arbetar. Dagbefolkningen omfattar personer som arbetar i kommunen och bor i eller utanför kommunen. 7

9 Diagram 7. In- och utpendling, Tranemo kommun De största utpendlingskommunerna för Tranemobor var under 2009 Borås 523 personer, Gislaved 406 personer, Svenljunga 250 personer och Ulricehamn 146 personer. De personer som pendlar in till arbete i Tranemo kommun kom under 2009 i första hand från Ulricehamn 527 personer, Borås 372 personer, Svenljunga 316 personer och Gislaved127 personer personer pendlade ut ur kommunen 2010,, medan inpendlingen samma år uppgick till personer. Inpendlingsnettot var följaktligen 58 personer. Såväl inpendling som utjämfört med var det första året under åtminstone de senaste femton åren som kommunen hade en nettoinpendling, som då uppgick till 100 per- soner. Den tidigare nettoutpendlingen, som dock sjunkit stadigt under flera år, var under pendling ökade under personer uppgick nettoutpendlingen till 365 personer. Diagram 8. Arbetslöshet i Tranemo kommun jämfört med riksgenomsnitt 8

10 I december 2011 var 3,6 % av befolkning i Tranemo kommun ( år) öppet arbetslösa eller sysselsatta i olika former av program. Motsvarande siffra för hela landet var 6,6 % och för Västra Götalands län 6,3 %. För ungdomar år var arbetslösheten i december , 8 % i Tranemo, 10,4 % i riket och 9,9 % i Västra Götalands län. Diagram 9. Ungdomsarbetslöshet (20-24 år) i Tranemo kommun jämfört med riksgenomsnitt Diagram 10. Antal nya företag per invånare, Tranemo kommun jämfört med riksge- nomsnitt Av statistiken framgår tydligt att det i Tranemo kommun finns ett starkt näringsliv framför allt inom tillverkningsindustrin. En förhållandevis hög andel av befolkningen sysselsätts inom industrin. Det starka näringslivet syns också i de förhållandevis låga arbetslöshetssiff- rorna. Tranemo kommun ligger bättre till än riket i genomsnitt när det gäller den totala ar- betslösheten och även när det gäller ungdomsarbetslösheten ligger Tranemo kommun åter igen en bra bit lägre än riket. Däremot är det sämre på nyföretagarfronten i Tranemo än i riket som helhet. Under både 2008 och 2009 ökade dock nyföretagandet i Tranemo kommun medan det sjönk i riket som helhet ökade nyföretagandet i riket medan det minskade något i Tranemo. 9

11 BARN OCH UNGA Diagram 11. Barnfamiljer med barn under 18 år (2005), andel i procent 50,0 45,0 40,0 35,0 Procent 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 1 barn 2 barn 3 barn 4+ barn Tranemo Länet/Riket Andelen barnfamiljer med 2 eller fler barn är högre i Tranemo än i riket som helhet. Det föds fler barn per kvinna i Tranemo än vad som är fallet på riksnivå. Fruktsamheten under perioden ligger 11 procent över genomsnittet för riket. Diagram 12. Andel barn med placering enligt SoL och/eller LVU, Heldygnsinsatser per barn år år år Tranemo Svenljunga Ulricehamn Riket 10

12 Tranemo ligger nära rikssnittet när det gäller de yngre barnen som placeras enligt SoL och/eller LVU. När det gäller äldre barn och unga så placeras en betydligt lägre andel barn i Tranemo än vad som görs i riket. Det kan noteras en ökning av antalet placeringar i riket som helhet under de senaste åren Diagram 13. Trivsel och trygghet i skolan föräldrarnas uppfattning, Tranemo Enkätundersökningar vårterminen 2008, 2009 och 2010 Mitt barn känner trygghet i skolan Mitt barn trivs i skolan 4,9 5,1 5,0 4,9 5,0 5,0 3,0 4,0 5,0 6, Föräldrarna som har besvarat enkäten har tagit ställning till om hur väl olika påståenden stämmer överens med deras egen uppfattning på en skala mellan 1 och 6, där 1=håller inte alls med och 6=håller med helt. Föräldrarna anser följaktligen i hög grad att deras barn känner trygghet och trivs i skolan. Arbetet med att skapa trygghet och trivsel i skolan är en viktig faktor för att främja hälsoutveckling bland barn och unga, det är också grundläggande förutsättningar för barn och ungdomars utveckling och lärande. 11

13 UTBILDNING Diagram 14. Andel med eftergymnasial utbildning i Tranemo kommun jämfört med riks- genomsnitt Andelen av befolkningen som har eftergymnasial utbildning stiger sakta i Tranemo kommen skillnaden jämfört med riket som helhet är i princip oförändrad de senaste tio mun åren. Diagram 15. Andel med förgymnasial utbildning i Tranemo kommun jämfört med riksge- nomsnitt Andelen av befolkningen som enbart har förgymnasial utbildning minskar både i Tranemo kommun och i riket. Tranemo kommun håller ungefär jämna steg med riket men ligger på en betydligt högre nivå. 12

14 Diagram 16. Andel behöriga till gymnasiet, Tranemo kommun jämfört med riksgenomsnitt I en liten kommun som Tranemo kan variationerna mellan åren bli kraftiga. Ett fåtal elever som inte klarar kraven påverkar statistiken tydligt. Diagram 17. Andel högskolestuderande, Tranemo kommun jämfört med riksgenomsnitt Andelen högskolestuderande är lägre i Tranemo kommun än i riket som helhet. Det kan ha flera förklaringar. Arbetsmarknaden har varit relativt god och många ungdomar kan ha fått jobb efter gymnasiet, vilket gör att många inte behöver studera vidare. Den kanske viktigas- te förklaringen torde dock vara att många av dem som väljer att läsa vidare flyttar från kommunen och folkbokför sig på studieorten, vilket gör att siffrorna för ungdomar boende i Tranemo kommun blir (alltför) låga när det gäller högskolestudier. 13

15 Många av de kommuninvånare från Tranemo som väljer att studera på högskolor och universitet återvänder inte till kommunen efter avslutad utbildning. Under de första åren på 2000-talet återkom endast procent av dessa, medan resten bosatte sig i andra delar av landet. På senare år har något fler återkommit och av dem som tog examen under läsåren 2002/03 till och med 2004/05 så hade ungefär 39 procent återvänt till Tranemo kommun den 1 januari Av de personer som examinerades från högskolans grundutbildning läsåren 2004/2005 till och med 2006/2007 och som bodde i Tranemo kommun den första januari 2009 så var 30 personer utbildade inom undervisningssektorn, 20 inom vård- och omsorgssektorn och åtta inom teknik. Dessa har alltså haft möjlighet att få jobb på hemmaplan. Av de totalt 125 personer från Tranemo kommun, vilka påbörjade högskole- och universitetsstudier under åren 2005/2006 och 2006/2007 så bodde totalt 52 personer, cirka 42 procent, kvar i Tranemo kommun den 1 januari sista året har ytterligare en lite förbättring i återflyttningsgraden skett, av de 62 Tranemobor som inledde högskolestudier 2007/2008 bodde 30 personer, eller drygt 48 % i Tranemo kommun den 1 januari

16 HÄLSA Invånarna i Tranemo kommun hör till de friskare i landet. Ohälsotalet i kommunen ligger betydligt lägre än både läns- och riksgenomsnitt. Diagram 18. Ohälsotal, Tranemo kommun, läns- och riksgenomsnitt Andelen förtidspensionärer (inklusive deltidspension och sjukbidrag) var under 2007 lika hög i Tranemo kommun som i riket i genomsnitt, tio procent. Sedan 2007 redovisas detta som personer med sjuk- eller aktivitetsersättning. Diagram 19. Andel förtidspensionärer inklusive deltidspension och sjukbidrag, Tranemo kommun och riksgenomsnitt Att kommunens invånare är relativt friska påverkar sannolikt även att kommunen som ar- betsgivare har låg sjukfrånvaro. Tranemo kommuns sjukfrånvaro under 2010 uppgick till 4,1 procent.. Genomsnittet i rikets samtliga kommuner under samma år uppgick till 5,2 procent. Munkfors, Norsjö och Bjurholms kommuner, som alla hade en sjukfrånvaro på 3,3 procent under 2010, var de kommuner i landet som hade lägst sjukfrånvaro. 15

17 EKONOMI Tranemo kommun har fortfarande en något starkare finansiell ställning än genomsnittet hos landets kommuner. På grund av stora investeringar har dock kommunens soliditet sjunkit gradvis under ett antal år. Vid utgången av 2009 hade Tranemo kommun en soliditet på 23 procent (soliditet: andelen eget kapital av totala tillgångar). Tranemo kommuns soliditet var därmed 2 procentenheter högre än det vägda genomsnittet för kommunerna i Sverige. Diagram 20. Soliditetsutveckling Tranemo kommun jämfört med riksgenomsnittet Det ekonomiska resultatet i Tranemo kommun har legat lägre än kommungenomsnittet un- der den senaste femårsperioden. Utvecklingen de senaste två åren, , har varit sva- gare än för genomsnittskommunen. Det ekonomiska resultatet, enligt blandmodellen, för 2010 uppgick till 54 kronor per invånare. Motsvarande siffra för landets kommuner samkronor per invånare (ovägt mantaget år 2010 uppgick till medel). Diagram 21. Resultatutveckling (kr per invånare), Tranemo kommun jämfört med riksgenomsnittet Den totala kommunalskatten i Tranemo kommun (31,45) 2012 är den lägsta i Sjuhäradsom- rådet. I Västra Götaland är det tre kommuner som har en lägre total kommunalskatt (kommun och region): Partille kommun (30,84), Mölndal (31,14), och Skövde (31,44) är den 16

18 totala kommunalskatten i Tranemo kommun 15 öre lägre än riksgenomsnittet och 60 öre lägre än länsgenomsnittet. Diagram 22. Kommunalskatt Tranemo kommun jämfört med riksgenomsnitt Tabell 3. Kommunalskatt Tranemo kommun 2012, jämfört med läns- och riksgenom- snitt Tranemo Länet Riket Totalt 31,45 32,05 31,60 därav kommun 20,57 21,17 20,59 Tranemo kommun har (per den 31 augusti 2011) en låneskuld som uppgår till 210 mkr, varav ca 70 mkr är vidareutlånat till Tranemo Utvecklings AB. Tranemo kommunkoncern (Tra- nemo kommun, Tranemobostäder AB och Tranemo Utvecklings AB) har tillsammans en extern låneskuld på ca 345 mkr. Sedan ett antal år har Sverige en Riksbank med ett inflationsmål vilket förhoppningsvis in- nebär att vi framöver inte kommer att uppleva en inflationstakt som över- eller understiger 2 procent under en alltför lång tid. Räntorna behöver då inte hamna på nivåer upp emot tio procent som var fallet under mitten av 1990-talet. Sedan 1998 har statslåneräntansntans årsge- nomsnitt legat i intervallet 2,5-5,4 procent. 17

19 Diagram 23. Statslåneräntan , årsgenomsnitt Inflationstakten, räknad som förändringen under de senaste tolv månaderna, var 1,4 procent i december Under 2011 har inflationstakten legat kring 3 procent. Diagram 24. Inflationstakt (KPI),