2006:25. Arbetsresor från Mälardalen. Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket?

Transkript

1 2006:25 Arbetsresor från Mälardalen Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket?

2 KORT SAMMANFATTNING Under mars månad 2006 passerade i genomsnitt ungefär fordon någon av betalstationerna för trängselskatt. Av dessa kommer cirka 4000 från Mälardalskommuner utanför Stockholms län, vilket motsvarar ungefär 1% av det totala antalet fordon som passerar någon betalstation. I syfte att undersöka om Stockholmsförsöket med trängselskatt haft någon inverkan på arbetsresor från övriga Mälardalen till Stockholms innerstad genomfördes en undersökning i april Efter starten av försöket med trängselskatt har antalet arbetsresor med bil under en vecka minskat med cirka 8%. Antalet arbetsresor med kollektiva färdmedel har ökat med 1%. Arbetsresor som gjordes med en kombination av bil och kollektiva har ökat med 1,5%. Totalt sett minskade antalet arbetsresor med cirka 1%. Bensinprisökningen mellan våren 2005 och våren 2006, då försöket pågick, motsvarade en merkostnad på ungefär 15 kronor per resa tur och retur. Minskningen av antalet arbetsresor med bil kan förklaras av både trängselskatt och ökat bensinpris. Det går dock inte att utifrån denna undersökning säga att hela minskningen orsakats av trängselskatten. 2 Transek AB

3 INNEHÅLL KORT SAMMANFATTNING 2 FIGURFÖRTECKNING 4 TABELLFÖRTECKNING 5 FÖRORD 6 SAMMANFATTNING 8 1 INLEDNING Syfte Metod 9 2 RESULTAT Huvudsakliga resultat Färdmedel och resfrekvens Tidpunkt för passage av betalstation med bil Trängsel Attityder 19 3 SLUTSATSER 20 4 METOD OCH MÄTDATA Omfattning Adresskälla Urval Mätdata Svarsfrekvens och bortfall Svarsgruppen 22 BILAGA 1 KOMPLETTERANDE DIAGRAM 25 BILAGA 2 DEFINITIONSLISTA 33 BILAGA 3 FRÅGEGUIDE 34 Transek AB 3

4 FIGURFÖRTECKNING Figur 1 Färdmedel för arbetsresa våren 2005 och Figur 2 Resfrekvens för olika färdmedel 12 Figur 3 Andel arbetsresor per antal dagar i veckan - kollektiva färdmedel 2005 och Figur 4 Andel arbetsresor per antal dagar i veckan bil 2005 och Figur 5 Andel arbetsresor per antal dagar i veckan kombinerat bil och kollektivt 2005 och Figur 6 Tidpunkt för avgiftspassage med bil TILL arbetet år Figur 7 Tidpunkt för avgiftspassage med bil FRÅN arbetet år Figur 8 Upplevelse av trängsel ombord på kollektivtrafik - våren 2006 jämfört med våren Figur 9 Upplevelse av trängsel på vägarna - våren 2006 jämfört med våren Figur 10 Svarsgruppen fördelad på hushållsinkomst per månad före skatt 23 Figur 11 Svarsgruppen fördelad på ålder 24 4 Transek AB

5 TABELLFÖRTECKNING Tabell 1 Attityder till Stockholmsförsök och trängselskatt 19 Transek AB 5

6 FÖRORD Kommunfullmäktige i Stockholm beslutade den 2 juni 2003, att föreslå ett försök med miljöavgifter/trängselskatt Stockholmsförsöket. Den 16 juni 2004 beslutade riksdagen att anta lagen om trängselskatt (SFS 2004:629). Lagen möjliggör uttag av trängselskatt i Stockholm t.o.m. den 31 juli Den 28 april 2005 beslutade regeringen att försöksperioden med miljöavgifter/trängselskatt i Stockholm skulle påbörjas den 3 januari Huvudaktörerna i Stockholmsförsöket är Stockholms stad, Vägverket och Storstockholms Lokaltrafik (SL). Försöket finansieras av staten. Stockholmsförsöket består av tre delar: utökad kollektivtrafik, miljöavgifter/trängselskatt samt fler infartsparkeringar i staden och länet. Målen för försöket är: Antalet fordon över innerstadssnittet under morgonens och eftermiddagens maxtimmar ska minska med procent. Framkomligheten ska öka på de hårdast belastade vägarna i stockholmstrafiken. Utsläppen av koldioxid, kväveoxider och partiklar i innerstadsluften ska minska. De som vistas i innerstaden ska uppleva en miljöförbättring i gaturummet. Miljöavgiftskansliet är Stockholms stads projektkansli. Dess uppgift är att, på regeringens uppdrag, planera, samordna, informera om och utvärdera försöket. För att ge svar på frågan i vilken utsträckning målen nås och för att kunna studera effekterna av Stockholmsförsöket har Miljöavgiftskansliet tillsammans med Vägverket, Landstingets Regionplane- och trafikkontor, SL, olika forskningsinstitutioner (bl.a. LTH och KTH), oberoende konsultföretag (Transek, Trivector m.fl.) samt vissa av stadens förvaltningar (Trafikkontoret, USK och Miljöförvaltningen), utarbetat ett omfattande utvärderingsprogram. Mätningarna, analyserna och rapporterna har utförts av myndigheter och förvaltningar samt konsultföretag specialiserade inom de olika delområden som ingår i utvärderingsprogrammet. Samtliga utvärderingsrapporter publiceras successivt på försökets hemsida, Projektledare för utvärderingsprogrammet var från början civ.ing. Joanna Dickinson. Hon efterträddes av tekn. dr. Muriel Beser Hugosson och tekn. lic. Ann Sjöberg. Utöver projektledarna har även Camilla Byström (tekn. dr.), Annika Lindgren, Oscar Alarik, Litti le Clercq, David Drazdil, Malin Säker och Ann Ponton Klevstedt arbetat med utvärderingarna. 6 Transek AB

7 Denna rapport beskriver om och i så fall hur arbetsresor från övriga Mälardalen in till Stockholms innerstad och avgiftsområdet har påverkats av Stockholmsförsöket. Projektledare hos Transek har varit Kia Hultin. Vidare har Lotta Schmidt och Joakim Köhler medverkat i projektet. Rapporten bygger på 875 enkäter som besvarats av personer boende i Mälardalskommuner gränsande till Stockholms län, och vars arbetsplatser ligger i Stockholms innerstad. Undersökningen ägde rum under april månad år Frågorna i enkäten handlade om arbetsresor såväl före som under Stockholmsförsöket. Dessutom ställdes ett antal attitydfrågor om Stockholmsförsöket. Solna i maj 2006 Marika Jenstav vd Transek AB Transek AB 7

8 SAMMANFATTNING Bakgrund De som bor och arbetar inom Stockholms län påverkas mer av Stockholmsförsöket än de som bor längre bor i övriga län i Mälardalen. I perspektivet Mälardalen och Stockholm som en integrerad bostads- och arbetsmarknad är det dock viktigt att försöka ta reda på Stockholmsförsöket effekter för dem som bor utanför länsgränsen. Under mars månad 2006 passerade i genomsnitt cirka fordon någon av betalstationerna för trängselskatt. Av dessa kommer cirka 4000 från områden utanför Stockholms län, vilket motsvarar ungefär 1%. Uppdraget Uppdraget bestod i att genomföra en undersökning riktad till dem som arbetspendlar över länsgränsen in till de centrala delarna av Stockholm och som därmed påverkas av trängselskatten. Undersökningen syftade till att kartlägga eventuella förändringar i deras arbetsresor avseende antal och val av färdmedel. Det var 875 personer som deltog i undersökningen. Huvudsakliga resultat Efter starten av försöket med trängselskatt har antalet arbetsresor med bil under en vecka minskat med cirka 8%. Antalet arbetsresor med kollektiva färdmedel har ökat med cirka 1%. Arbetsresor som gjordes med en kombination av bil och kollektiva färdmedel ökade 1,5%. Totalt sett minskade antalet arbetsresor under en vecka med cirka 1%. Slutsats Förutom Stockholmsförsöket med bla. trängselskatt som genomfördes våren 2006, ökade det reella bensinpriset med 0,85 kronor per liter från april 2005 till april Den genomsnittliga reslängden med bil var cirka 10 mil. Beräknat på en bensinförbrukning på 0,9 liter per mil, innebär det ökade bensinpriset en merkostnad på ungefär 15 kronor tur och retur. Trängselskatt i kombination med ökat bensinpris, eller var och en för sig, kan vara förklaringen till det minskade antalet arbetsresor med bil. Det går dock inte att säga att trängselskatten i samband med Stockholmsförsöket är orsak till minskningen. 1 Källa SCB 8 Transek AB

9 1 INLEDNING 1.1 Syfte Syftet med denna undersökning var kartlägga om Stockholmsförsöket haft någon inverkan på arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad avseende antal resor och val av färdmedel. 1.2 Metod En postenkät skickades till 2000 personer boende i Mälardalskommuner nära gränsen till Stockholms län, och vars arbetsplats var belägen innanför avgiftszonen. Enkäten innehöll frågor om hur de reste till och från arbetet våren 2006 under pågående Stockholmsförsök respektive hur de reste vid samma tid 2005, dvs. före försöket. Utöver frågor om resvanor innehöll enkäten några frågor angående olika aspekter av Stockholmsförsöket och trängselskatt. Av 2000 utskickade enkäterna inkom 1330 svar. De 455 av dessa som hade bytt bostads- och/eller arbetsadress mellan år 2005 och 2006 plockades dessa bort innan analysen. Resultaten bygger alltså på svar från 875 personer. Transek AB 9

10 2 RESULTAT Resultaten som bygger på svar från 875 personer visar att antalet arbetsresor per vecka med bil från de utvalda Mälardalskommunerna till Stockholms innerstad har minskat, samtidigt som antalet arbetsresor med kollektiva färdmedel har ökat. I detta kapitel redovisas ett antal diagram och tabeller över främst resfrekvens och färdmedelsval. Ytterligare resultat återfinns i bilaga Huvudsakliga resultat Det vanligaste färdmedlet för arbetsresor såväl år 2005 som 2006 var regional- och/eller fjärrtåg drygt 60% Näst vanligaste färdmedel för arbetsresa var bil under båda åren drygt 30% Mellan våren 2005 och våren 2006 minskade antalet arbetsresor per vecka med bil cirka 8%. Under samma period ökade antalet arbetsresor per vecka med kollektiva färdmedel med 1% Antalet arbetsresor med en kombination av bil och kollektiva färdmedel ökade med 1,5% Totalt sett minskade antalet arbetsresor per vecka med cirka 1%. Svarsgruppen som helhet var något mer positivt än negativt inställda till Stockholmsförsök och trängselskatt 2.2 Färdmedel och resfrekvens I enkäten efterfrågades vilket/vilka färdmedel som vanligen användes för arbetsresor våren 2006 respektive våren Det var möjligt att ange flera färdmedel. En och samma person kan som vanligaste färdmedel t ex. ha uppgett bil, fjärrtåg och pendeltåg. Summan i digrammet nedann blir därför mer än 100%. 10 Transek AB

11 Färdmedel 2005 och flerval möjligt (summa <100%) 70% 60% 50% 40% 30% % 10% 0% Bil som förare Bil som pasagerare MC Cykel/Moped Taxi Färdtjänst Buss P-tåg/T-bana/Lokaltåg Fjärrtåg/Regionaltåg Annat Figur 1 Färdmedel för arbetsresa våren 2005 och 2006 Drygt 60% uppgav att de reste till arbetet i Stockholms innerstad med fjärrtåg och regionaltåg färdmedel. Cirka 30% uppgav att de åkte bil till arbetet. Denna fördelning gällde för både år 2005 och Det var fler kvinnor än män som reste med kollektiva färdmedel, och det var vanligare med män som bilförare. För att ta reda på hur ofta arbetspendlarna från Mälardalskommunerna reste till arbetet med olika färdmedel ställdes frågan om hur många dagar i veckan de reste med kollektiva färdmedel hela vägen till arbetet, respektive med bil hela vägen och med en kombination av bil och kollektiva färdmedel. Transek AB 11

12 Resfrekvens per färdmedel Kollektivt Bil Bil/kollektivt Figur 2 Resfrekvens för olika färdmedel Den genomsnittliga resfrekvensen per vecka med kollektiva färdmedel hela vägen var 2,96 för år År 2006 hade resfrekvensen ökat till 3 arbetsresor per vecka. Detta motsvarar en ökning på cirka 1%. Den genomsnittliga resfrekvensen per vecka med bil hela vägen var cirka 1,23 för år För år 2006 gjordes i genomsnitt cirka 1,14 arbetsresor med bil per vecka. Detta motsvarar en minskning på cirka 8%. Arbetsresor med en kombination av bil och kollektiva färdmedel ökade från 0,64 resor till 0,66 resor per vecka, vilket motsvarar 1,5% Totalt sett sjönk resfrekvensen per vecka med cirka 1%. 12 Transek AB

13 Kollektivt hela vägen till arbetet Resfrekvens för resa kollektivt hela vägen till arbetet - Samtliga 50% 45% 40% 35% 30% 25% % 15% 10% 5% 0% 1 dag/vecka 2 dgr/vecka 3 dgr/vecka 4 dgr/vecka 5 dgr/vecka 6 dgr/vecka 7 dgr/vecka Aldrig Figur 3 Andel arbetsresor per antal dagar i veckan - kollektiva färdmedel 2005 och 2006 I svarsgruppen som helhet var det drygt 45% som reste till arbetet 5 dagar i veckan båda åren. Resfrekvensen med kollektiva färdmedel ökade med 1%. Bil hela vägen till arbetet Resfrekvens för resa med bil hela vägen till arbetet - Samtliga 80% 70% 60% 50% 40% % 20% 10% 0% 1 dag/vecka 2 dgr/vecka 3 dgr/vecka 4 dgr/vecka 5 dgr/vecka 6 dgr/vecka 7 dgr/vecka Aldrig Figur 4 Andel arbetsresor per antal dagar i veckan bil 2005 och 2006 Bland samtliga tillfrågade var det cirka 15% som reste 5 arbetsdagar i veckan båda åren. Resfrekvensen med bil minskade med 8%. Transek AB 13

14 En kombination av bil och kollektivt till arbetet Resfrekvens vid resa med bil + kollektivt till arbetet - samtliga 90% 80% 70% 60% 50% 40% % 20% 10% 0% 1 dag/vecka 2 dgr/vecka 3 dgr/vecka 4 dgr/vecka 5 dgr/vecka 6 dgr/vecka 7 dgr/vecka Aldrig Figur 5 Andel arbetsresor per antal dagar i veckan kombinerat bil och kollektivt 2005 och 2006 Av hela svarsgruppen var det knappt 10% som åkte till arbetet 5 dagar i veckan med en kombination av bil och kollektiva färdmedel. Av dem som kombinerade bil och kollektiva färdmedel passerade nästan 80% avgiftssnittet med kollektivt färdmedel. Resfrekvensen för denna kombination ökade med 1,5%. 2.3 Tidpunkt för passage av betalstation med bil I enkäten ställdes även frågan om vid vilket klockslag de passerade någon av betalstationerna för trängselskatt på väg till, respektive hem från arbetet. De intervjuade fick också uppge om och i så fall hur tidpunkten förändrats under Stockholmsförsöket. De som åkte bil till arbetet under försöket passerade avgiftssnittet under avgiftsbelagda tider. Flertalet färdades också i avgiftspliktiga bilar. Innan Stockholmsförsöket våren 2005 uppgav knappt 1% av de intervjuade att de körde miljöbil. Under försöket våren 2006 var andelen 2,5%. 14 Transek AB

15 Restidpunkt med bil TILL arbetet Tidpunkt för avgiftspassage med bil TILL arbetet år % 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Figur 6 Tidpunkt för avgiftspassage med bil TILL arbetet år 2006 De som passerade någon av betalstationerna för trängselskatt med bil på väg till arbetet gjorde det under avgiftsbelagda tider. Ungefär 65% passerade en betalstation mellan klockan och Av dessa var det drygt 35% som passerade avgiftssnittet vid klockslag med den högsta avgiften på 20 kronor mellan klockan och Knappt 85% uppgav att de reste till arbetet vid samma tidpunkt under försöket som våren innan. Strax under 10% valde att valde att åka tidigare. Transek AB 15

16 Restidpunkt med bil FRÅN arbetet Tidpunkt för avgiftspassage med bil FRÅN arbetet år % 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Figur 7 Tidpunkt för avgiftspassage med bil FRÅN arbetet år 2006 De som passerade avgiftssnittet med bil på väg hem från arbetet gjorde det under avgiftsbelagda tider. Ungefär 70% passerade avgiftssnittet mellan klockan och Av dessa passerade nära 40% avgiftssnittet vid klockslag med den högsta avgiftsnivån på 20 kronor mellan klockan och Drygt 85% uppgav att de reste hem från arbetet vid samma tidpunkt under försöket som våren innan. Knappt 10% uppgav att de valde att åka senare. 16 Transek AB

17 2.4 Trängsel I enkäten ställdes också frågor om hur trängseln ombord på kollektivtrafik och på vägarna upplevdes under försöket jämfört med innan. Trängsel ombord på kollektivtrafik Upplevelse av trängsel ombord på kollektivtrafik 2006 jmf % 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ingen erfarenhet Mer trängsel idag Mindre trängsel idag Oförändrat Figur 8 Upplevelse av trängsel ombord på kollektivtrafik - våren 2006 jämfört med våren 2005 Drygt hälften av dem som hade erfarenhet av att resa med kollektiva färdmedel uppgav att de upplevde mer trängsel ombord våren 2006 än Ungefär 45% upplevde ingen skillnad i trängsel. Ungefär 2% upplevde mindre trängsel ombord på kollektivtrafik under Stockholmsförsöket. Transek AB 17

18 Trängsel på vägarna Upplevelse av trängsel på vägarna 2006 jmf % 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ingen erfarenhet Mer trängsel idag Mindre trängsel idag Oförändrat Figur 9 Upplevelse av trängsel på vägarna - våren 2006 jämfört med våren 2005 Mer än hälften av de som hade erfarenhet av att åka bil till arbetet uppgav att de upplevde mindre trängsel på vägarna våren 2006 än våren Strax under 10% uppgav att de upplevde ökad trängsel medan ungefär 35% inte upplevde någon skillnad. 18 Transek AB

19 2.5 Attityder I undersökningen fick de intervjuade också svara på vilken inställning de hade till Stockholmsförsöket och trängselskatter. Tabell 1 Attityder till Stockholmsförsök och trängselskatt Negativ Varken eller Positiv Summa ALLA 36 % 22 % 42 % 100 % Län Västmanland 33 % 28 % 39 % 100 % Uppsala 36 % 22 % 43 % 100 % Sörmland 37 % 20 % 43 % 100 % Ålder 65 eller äldre 46 % 15 % 38 % 100 % år 34 % 22 % 44 % 100 % år 38 % 21 % 40 % 100 % 25 år eller yngre 42 % 33 % 25 % 100 % Kön Kvinna 32 % 29 % 39 % 100 % Man 39 % 16 % 45 % 100 % Det var ingen markant skillnad i inställning mellan länen. Cirka 35% var negativa och cirka 40% var positiva till Stockholmsförsöket och trängselskatt. Uppdelat på kön var kvinnorna mer osäkra i sin uppfattning än männen. Såväl män som kvinnor var dock något mer positivt än negativt inställda till försöket och trängselskatter. Uppdelat på ålder var inställningen till Stockholmsförsök och trängselskatt mer negativ hos individer över 65 år respektive under 25 år. De i åldern 41 till 65 år var mest positiva. Transek AB 19

20 3 SLUTSATSER Drygt 60% av de som bor i Mälardalen utanför Stockholms län och arbetspendlar till Stockholms innerstad reser med fjärr- eller regionaltåg. Ungefär 30% åkte bil till arbetet. Detta gällde för såväl år 2005 som Under tiden för försöket med trängselskatt minskade antalet arbetsresor med bil per vecka cirka 8%. Antalet arbetsresor med kollektiva färdmedel ökade med 1/%. Arbetsresor som gjordes med en kombination av bil och kollektiva färdmedel ökade 1,5%. Totalt sett minskade antalet arbetsresor per vecka med cirka 1%. Förutom Stockholmsförsöket med bla. trängselskatt som genomfördes våren 2006, ökade det reella bensinpriset med 0,85 kronor per liter från april 2005 till april Den genomsnittliga reslängden bland dem som åkte bil till arbetet var cirka 10 mil enkel resa. Beräknat på en bensinförbrukning på 0,9 liter per mil, innebär det ökade bensinpriset en merkostnad på ungefär 15 kronor tur och retur. Trängselskatt i kombination med ökat bensinpris, eller var och en för sig, kan vara förklaringen till det minskade antalet arbetsresor med bil. Det går dock inte att säkert hävda att minskningen av antalet arbetsresor med bil orsakats av trängselskatten i samband med Stockholmsförsöket. 20 Transek AB

21 4 METOD OCH MÄTDATA 4.1 Omfattning Postal enkät till 2000 individer Två påminnelser (den första med kort och den andra med ny enkät) Cirka 20 frågor om arbetsresor våren 2006 och våren 2005 Cirka 5 frågor om upplevelse av inställning till Stockholmsförsöket Cirka 10 bakgrundsfrågor Undersökningsperiod var april månad år Adresskälla SCB för registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), dvs. statistik över var individer bor och var de arbetar. RAMS uppdateras årligen per den sista december. Urvalet för denna undersökning hämtades ur RAMS per den 31/12 år Urval För att fånga upp de som åker bil till sitt arbete inom avgiftsområdet, valdes individer boende i kommuner utanför Stockholms län på ett avstånd om max mil från Stockholm city. individer bosatta i någon av kommunerna: Enköping, Håbo, Knivsta, Uppsala, Östhammar, Eskilstuna, Strängnäs, Vingåker, Katrineholm, Flen, Gnesta, Västerås, Heby, Sala, Hallstahammar och Surahammar och som arbetar inom innerstaden (postnummer som börjar på 10 eller 11) Den 31/12 år 2003 innehöll RAMS nära individer som uppfyller kraven om boendekommun och arbetsplats enligt ovan. Däremot innehåller RAMS inga uppgifter om vilka färdmedel som använts för arbetsresor. En ungefärlig bild av färdmedelsfördelningen hämtades istället ur RES. Som exempel ger RES för Uppsala län att fördelningen mellan bil och kollektiva färdmedel för arbetsresor till området för trängselskatt är cirka 40% för bil och för 60% kollektiva färdmedel. Om man antar att denna fördelning även gäller för de nära individer i RAMS som uppfyller villkoren om boendekommun och arbetsplats i Stockholms kommun, så skulle det innebära att cirka 4400 tar bilen till arbetet. Detta stämmer ganska väl med de 4000 arbetsresor som återfinns i RES för motsvarande urval. Transek AB 21

22 Antalet resor med ett visst färdmedel för en given relation kan i RES vara behäftat med fel. Färdmedel i RES avser huvudsakligt färdmedel, dvs. det färdmedel som nyttjades för den längsta delresan. En bilresa till avgiftsområdet kan i verkligheten vara en kombination av både bil och kollektivt. Detta skulle T.ex. innebära att en person har tagit bilen från sin bostad i Knivsta till pendeltåget i Upplands Väsby och därmed färdats kollektivt över avgiftssnittet trots att det i RES identifieras som en bilresa till avgiftsområdet. I och med detta finns en risk att de 4000 resorna med bil till avgiftsområdet är överskattade. 4.4 Mätdata De intervjuade fick besvara frågor hur de reste till arbetet vid undersökningstillfället i april Vid samma undersökningstillfälle fick de också svara på samma frågor men avseende sina arbetsresor våren Observationerna är dock ganska få och förändringarna relativt små, vilket innebär att förändringarna kan ligga inom den statistiska felmarginalen. 4.5 Svarsfrekvens och bortfall Av de totalt 2000 personer som fick enkäten var det cirka 1330 som svarade, vilket motsvarar en svarsprocent på cirka 65%. Adresserna som användes i utskicket av enkäten hämtades ur Registerbaserad Arbetsmarknadsstatistik (RAMS) från SCB. Detta register uppdateras årligen per den sista december. Urvalet i denna studie gjordes ur RAMS per den 31/12 år Då uppgifterna i adressregistret vid undersökningstillfället var drygt ett år gamla och delvis inaktuella, blev det ytterligare bortfall. Av de cirka 1330 som svarade var det 875 som uppfyllde villkoret om samma bostads- och arbetsadress våren 2006 som Detta motsvarar cirka 65% av de som svarade och knappt cirka 45% av bruttourvalet. Svarsgruppens sammansättning stämde väl överens med bruttourvalet, dvs. de 2000 som enkäten skickades till. Majoriteten i såväl svarsgrupp som bruttourval var över 40 år och hade relativt höga inkomster. Det var också fler män än kvinnor i svarsgrupp och bruttourval. 4.6 Svarsgruppen Av de 1337 som besvarade enkäten var det 875 som uppfyllde villkoren om samma bostads- och arbetsadress våren 2005 som våren Svarsgruppens sammansättning stämde väl överens med bruttourvalet, dvs. de 2000 som enkäten skickades till. Majoriteten i såväl svarsgrupp som 22 Transek AB

23 bruttourval var över 40 år och hade relativt höga inkomster. Det var också fler män än kvinnor i svarsgrupp och bruttourval. Nära 60% av svarsgruppen bestod av män. Ungefär 40% var kvinnor. Detta förhållande speglar könsfördelningen i bruttourvalet, dvs. bland samtliga som enkäten skickades till. Svarsgruppen fördelad på hushållsinkomst (SEK/månad före skatt) 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% mer än Figur 10 Svarsgruppen fördelad på hushållsinkomst per månad före skatt Ungefär 70% hade en hushållsinkomst på kronor per månad eller mer före skatt. Transek AB 23

24 Svarsgruppen fördelat på ålder 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% - 25 år år år 65 år - Figur 11 Svarsgruppen fördelad på ålder Ungefär 65% var 40 år eller äldre. Detta speglar åldersfördelningen bland samtliga som enkäten skickades till. 24 Transek AB

25 BILAGA 1 KOMPLETTERANDE DIAGRAM Färdmedel Färdmedel över avgiftssnittet vid kombinerad resa bil/kollektivt år % Passage med bil Passage m kollektivt färdmedel 73% Färdmedel över avgiftssnittet vid kombinerad resa bil/kollektivt år % Passage med bil Passage m kollektivt färdmedel 78% Transek AB 25

26 Restidpunkt Tidpunkt för passage över avgiftssnittet vid resa TILL arbetet 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Senare Tidigare Samma tid Tidpunkt för passage över avgiftssnittet vid resa FRÅN arbetet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Senare Tidigare Samma tid 26 Transek AB

27 Distansarbete Frekvens distansarbete år 2005 och % 50% 40% 30% % 10% 0% Samtliga arbetsdagar/vecka 1-2 arbdgr/vecka 3-4 arbdgr/vecka Några ggr/månad Mer sällan Aldrig Attityder Inställning till Stockholmsförsök och trängselskatt i olika inkomstklasser - samtliga över % 19% 45% % 22% 43% Negativ Varken eller Positiv upp till % 32% 29% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Transek AB 27

28 Inställning till Stockholmsförsök och trängselskatt i olika inkomstklasser år 2006 jämfört med samtliga över % 28% 52% 9% % 22% 57% 11% Mer negativ Mer positiv Oförändrat Vet ej upp till % 21% 43% 22% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Inställning till Stockholmsförsök och trängselskatt - samtliga jämfört med bil som förare år 2006 Samtliga 35% 21% 41% 3% Negativ Varken eller Positiv Ej svar Bil som förare 53% 13% 32% 2% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 28 Transek AB

29 Förändring i inställning till Stockholmsförsöket år 2006 jämfört med % 60% 50% 40% 30% Sörmland Uppsala Västmanland 20% 10% 0% Mer positiv Mer negativ Oförändrat Vet ej Transek AB 29

30 Bruttourval Könsfördelning i svarsgrupp respektive bruttourval i % Svarande Urval Män Kvinnor Årsinkomst per individ före skatt Svarande Urval Ingen (0) Transek AB

31 Ålderfördelning i bruttourval och svarande i % Svarande Urval År Svarsgrupp Ålder för bil som förare jämfört med samtliga 70% 60% 50% 40% 30% Bil som förare Samtliga 20% 10% 0% - 25 år år år 65 år - Ej svar Transek AB 31

32 Hushållsinkomst före skatt (SEK/månad) för bil som förare jämfört med samtliga 50% 45% 40% 35% 30% 25% Bil som förare Samtliga 20% 15% 10% 5% 0% upp till över Ej svar Svarsgruppen fördelad på kön Kvinna, 42% Man, 58% 32 Transek AB

33 BILAGA 2 DEFINITIONSLISTA Bruttourval Samtliga individer som enkäten skickades till Svarsgrupp De individer som besvarade enkäten, och vars svar resultaten bygger på Resfrekvens Antal resor per vecko Hushållsinkomst Den samlade inkomsten för hela hushållet (per månad) före skatt Inkomst per Den intervjuades personliga årsinkomst före skatt individ Bortfall De som inte besvarade enkäten, eller de som ej uppfyllde villkor om bostads- och arbetsadress Avgiftssnittet Gräns där trängselskatt tas ut vid passage RES Rikstäckande resvaneundersökning för åren RAMS Registerbaserad ArbetsMarknadsStatistik. SCB-reggister över befolkningens bostads- och arbetsadress Transek AB 33

34 BILAGA 3 FRÅGEGUIDE 34 Transek AB

35 Transek AB 35

36 36 Transek AB

37 Transek AB 37

38 38 Transek AB

39 Transek AB 39

40 40 Transek AB