Kunskapen om och attityder till Stockholmsförsöket försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kunskapen om och attityder till Stockholmsförsöket försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik"

Transkript

1 USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET Kunskapen om och attityder till Stockholmsförsöket försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik Resultat från intervjuer med boende i Stockholms län 17 oktober-3 november 2005 Utrednings- och statistikkontoret Hans-Åke Gustavsson

2 2

3 Kunskapen om och attityder till Stockholmsförsöket Utrednings- och statistikkontoret (USK) har på uppdrag av Miljöavgiftskansliet genomfört en kunskaps- och attitydmätning bland invånare i Stockholms län. Telefonintervjuer har genomförts med 1600 personer i åldern år. Intervjuerna har genomförts av Research International AB (Sifo) i Ronneby under perioden 17/10 3/ Projektledare på Miljöavgiftskansliet har varit Litti le Clercq. 3

4 4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Undersökningens uppläggning och genomförande Resultatredovisningen De som svarat Kunskap om Stockholmsförsöket Tillräckliga kunskaper Kunskaper om försöket Källor till information Utbyggd kollektivtrafik Resbeteende Bilinnehav Resvanor Resor över avgiftsgränsen Skäl till val av färdmedel Attityder till trafiksituationen idag Acceptansen till försöket Effekter av försöket Hur attityden påverkas Bra eller dåligt beslut Intentioner, ändrat beteende Omfattning på resandet Restiderna Avgifterna Inställning till att införa miljöavgifter permanent Bilagor som redovisas i separata dokument: Frågeformulär Öppna svar Miljöavgifter, presspresentation 23 november 2005 (även engelsk version) Resultattabeller med svarsfördelningar mot: Område (Stockholm - övriga länet, 4 områden, 8 områden) Kön, ålder, utbildning Sysselsättning, hushållstyp Trafikantkategori, bil i hushållet, passerar avgiftsgräns med bil Tillräcklig kunskap Politisk sympati 5

6 6

7 Sammanfattning Stockholmsförsöket började de 22 augusti 2005 när den utökade kollektivtrafiken startade. Den 3 januari 2006 är startdatum för trängselskatt. Försöket avslutas den 31 juli I samband med valet den 17 september kommer en folkomröstning att genomföras i Stockholms kommun. Försöket följs upp i ett omfattande utvärderingsprogram vars resultat kommer att föreligga försommaren Som en del i dessa utvärderingar genomförs återkommande kunskaps- och attitydmätningar bland invånarna i Stockholms län. I föreliggande rapport presenteras resultaten från telefonintervjuer med 1600 länsbor i åldrarna år vilka genomfördes mellan den 17 oktober och 3 november En motsvarande intervjuundersökning genomfördes hösten 2004 varför förändringar i kunskap och attityd det senaste året kan studeras. Under det senaste året har kunskapen om Stockholmsförsöket ökat betydligt. Idag tycker sex av tio att de har tillräckliga kunskaper om försöket. För ett år sedan ansåg lika många att kunskaperna var otillräckliga. Männen upplever sig mer insatta i försöket än kvinnorna, men andelen kvinnor som upplever sig tillräckligt insatta i försöket har fördubblats på ett år. Jämfört med övriga åldersgrupper är det bara de under 25 år som upplever sig mindre insatta. Det är liten skillnad mellan bilister och kollektivresenärer i kunskap om försöket. Jämfört med 2004 har kunskapsnivån höjts i samma utsträckning i trafikantgrupperna. Kunskapen är störst om att det rör sig om ett tidsbegränsat försök, de tider avgift tas ut och när trängselskatten börjar tas ut. Informationen om transponder och betalningssätt har också nått ut till flertalet. Däremot är kunskapen sämre om att kollektivtrafiken kommer att vara utbyggd och att detta redan har startat den 22 augusti. Var sjätte (16 procent) tycker att deras möjligheter att resa med kollektivtrafiken har förbättrats efter den 22 augusti. Främst gäller det boende i den norra yttre regionhalvan. I Vaxholm och Österåker anser varannan att möjligheterna att resa med kollektivtrafiken har förbättrats. Det är fortfarande ganska få som känner till vad månadskostnaden blir för en bilist som kör in och ut ur innerstaden i rusningstid varje vardag. Två av fem vet att det kommer att kosta cirka 900 kr. Det är vanligare att man tror att det kommer att kosta mer än mindre än 900 kr. Kunskapen är lika dålig hos män och kvinnor men också dålig bland bilister. Också bland bilister som idag passerar avgiftsgränsen under avgiftstid känner bara två av fem till denna månadskostnad. Fortfarande är massmedia den vanligaste källan till information om Stockholmsförsöket men fler är aktivt informationssökande. Andelen som pratar med vänner och bekanta om försöket har ökat kraftigt liksom informationssökande på Internet. Mer än två av fem känner till Stockholmsförsökets hemsida. Den riktade informationen till bilister och kollektivresenärer når många. Under intervjuperioden skickades informationsbrev ut till bilägare om försöket. Varannan har tagit del av detta. Var femte bilist som passerat avgiftsgränsen har sett informationstavlorna 7

8 vid infartslederna och fyra av fem kollektivresenärer har sett information i tunnelbana och på bussar. Åtta av tio uppger att de har tillgång till bil i hushållet. Bland innerstadsbor är tillgången till bil lägre än i övriga länet. Bilresor är mer frekventa än kollektiva resor. Nästan varannan (47 procent) företog bilresor flera gånger under veckan innan intervjun, något färre (38 procent) reste flera gånger under veckan med kollektiva färdmedel. Detta avser alla resor, inte bara över avgiftsgränsen. Ganska många tillhör en blandad trafikantgrupp. Två av fem (39 procent) företog resor såväl med bil som med kollektiva färdmedel under veckan innan intervjun. Fyra av tio (42 procent) länsbor som använde bil passerade avgiftsgränsen till innerstaden under veckan, oftast med mål i innerstaden, men tre av tio passerade genom innerstaden med mål utanför. Tre av fyra länsbor (74 procent) passerade innerstadsgränsen med kollektiva färdmedel. Bland dem som bor i innerstaden är motsvarande andelar 53 procent med bil och 67 procent med kollektiva färdmedel. Mer än dubbelt så hög andel av männen som av kvinnorna passerade avgiftsgränsen med bil. Kvinnor reser i mindre utsträckning till, från eller genom innerstaden, men då oftast med kollektiva färdmedel. Under icke avgiftstid dvs. vardagskvällar och helgen under veckan innan intervjun, gjorde sex av tio länsbor ingen resa med bil till innerstaden och om man gjorde det oftast någon enstaka resa. Bland innerstadsborna var det vanligare att använda bilen under vardagskvällar och helger, sju av tio gjorde det. Skälet att välja bilen till, från eller genom innerstaden under avgiftstid varierar. Var fjärde behövde bilen i arbetet och för övriga var tidsvinst, bekvämlighet och praktiska skäl ungefär lika vanliga. Det är få som svarar att valet av bil berodde på dåliga kollektiva resealternativ. De som använde kollektiva färdmedel till, från eller genom innerstaden under avgiftstid trots tillgång till bil i hushållet gjorde det oftast för att dessa fungerar bra. Vanliga orsaker var också att det är svårt att hitta parkeringsplats eller dyrt att parkera. Att valet berodde på dålig framkomlighet var det fler som angav för ett år sedan. I stort sett lika många upplever problem med biltrafiken till, från och genom innerstaden under avgiftstid i dag som för ett år sedan. Tre av fyra upplever att det finns stora eller vissa problem med trängsel och dålig framkomlighet vid infarterna eller i innerstaden. Problem vid infarterna besvärar boende i norra innerstaden mest. Två av tre upplever att det finns problem med trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. Miljöstörningar upplevs i något mindre grad men har ökat sedan Mer än varannan upplever problem med dålig luft och nästan lika många med bullerstörningar från trafiken. Miljöstörningar upplevs i högre grad av kvinnor än män. Uppfattningen om trängsel och dålig framkomlighet skiljer sig däremot ganska lite mellan män och kvinnor. En majoritet tror att Stockholmsförsöket åtminstone till viss del kommer att bidra till förväntade effekter. Bilköer till/från och i innerstaden minskar, det blir bättre luft, mind- 8

9 re buller och bättre trafiksäkerhet i innerstaden. Tre av fyra tror att det kommer att bidra till att flera väljer kollektiva färdmedel till och från innerstaden, mer än varannan att det blir bättre kollektivtrafik dit. Många har redan noterat att kollektivtrafiken har utökats. Uppfattningarna att försöket kommer att bidra till positiva effekter är utbredd både bland bilister och bland kollektivresenärer, men genomgående är kollektivresenärerna mer positiva. Nackdelar med försöket upplevs vara att det är dyrt med avgifterna och var tionde anser att det blir höga kostnader att genomföra det. En del tycker att det slår socialt orättvist, att det ökar trängseln på andra vägar och att det kan bli besvärligt med att betala avgifterna. Det framförs även en mängd andra synpunkter som att försökstiden är för kort, det saknas alternativ, infrastrukturen borde ha byggt ut, bara stockholmare får folkomrösta mm. Bilister tycker oftare än kollektivresenärerna att det finns nackdelar med försöket. Invånarnas inställning till försöket påverkas av hur det utformas. Störst påverkan har utbyggnaden av kollektivtrafiken. Att försöket är tidsbegränsat och att en folkomröstning ska genomföras påverkar också inställningen hos många, men inte lika mycket. Attityden till försöket påverkas till dominerande del i positiv riktning, främst gäller det utbyggnaden av kollektivtrafiken. Jämfört med 2004 är det inte lika många som tycker att deras uppfattning påverkas av dessa förhållanden. Hösten 2004 fanns en övervikt av länets invånare som var positiva till beslutet att genomföra Stockholmsförsöket. Idag, ett år senare, har attityden svängt och en majoritet (51 procent) tycker att det är ett dåligt beslut att genomföra Stockholmsförsöket. Skillnaden är emellertid inte så stor, utan 44 procent tycker beslutet är bra. Stockholmare är positivare än övriga länsbor och innerstadsborna mer än ytterstadsborna. Bland innerstadsborna tycker 48 procent att det är ett dålig beslut men i stort lika många, 47 procent, att det är ett bra beslut att genomföra Stockholmsförsöket. Bilister är oftast negativa till försöket, särskilt de som passerar avgiftsgränsen, medan majoriteten av kollektivresenärerna är positiva. Det framkommer också en tydlig skillnad i inställning till försöket beroende på vilka politiska sympatier man har. Personer med borgerliga sympatier, med undantag av centerpartister, är oftast negativa till försöket medan de med icke borgerliga sympatier är positiva. Var femte länsbo som har tillgång till bil i hushållet tror inte att han/hon kommer att resa till, från eller genom Stockholms innerstad under försöksperioden. Det är bara var tionde (11 procent) som räknar med att göra det varje dag och ytterligare 19 procent några gånger per vecka. Bland dem som veckan innan intervjun passerade avgiftsgränsen under avgiftstid tror 68 procent att de även under försöksperioden kommer att passera avgiftsgränsen flera gånger i veckan. För flertalet innebär detta ingen förändring av resvanorna. Knappt var femte (17 procent) tror emellertid att de kommer att förändra sitt bilresande till, från eller genom innerstaden, oftast att det kommer att minska något. Detta gäller också dem som har arbetsplats eller skola i innerstaden. 9

10 De flesta räknar med att åka på samma tider som idag men var femte tror att han/hon kommer att åka mer på avgiftsfri tid eller försöka undvika rusningstid, oftare det förstnämnda. Även resvanor med kollektiva färdmedel under avgiftstid kommer att bestå för flertalet (86 procent). Mer än var tionde (13 procent) av dem som åkte bil till, från eller genom innerstaden veckan före intervjun räknar med att åka mer med kollektiva färdmedel under försöket. Bland dem som gjorde både kollektiva resor och bilresor tror var fjärde att kollektivresandet kommer att öka. Var tredje bilist tycker att han/hon ganska eller mycket lätt skulle kunna använda kollektiva färdmedel istället för bil vid motsvarande resor till innerstaden under avgiftstid. Det är något fler än för ett år sedan. Bland dem som bor närmast innerstaden där tunnelbana finns tycker två av fem att de lätt skulle kunna gå över till kollektiva färdmedel. Tre av fyra tror att deras restider till/från innerstaden under avgiftstid kommer att vara oförändrade. Av övriga tror något fler att restiden blir längre än att den blir kortare. För ett år sedan trodde fler att restiderna skulle komma att påverkas av försöket. För ett år sedan trodde nästan var tredje av dem som passerade avgiftsgränsen under avgiftstid att deras arbetsgivare eller företag skulle betala trängselskatten. Idag tror betydligt färre detta. Tre av fyra räknar med att betala dem själva. De som räknar med att slippa betala själva tror också att försöket inte kommer att påverka deras resvanor. Bland övriga tror drygt var femte (22 procent) att de kommer att minska sitt bilresande på avgiftstid. Undersökningen visar att en majoritet i länet är emot Stockholmsförsöket. I innerstaden är lika många för som emot. Lika många är dock idag inte beredda att stödja ett permanent införande av miljöavgifter om pengarna går tillbaka till regionen. Om en folkomröstning skulle genomföras idag skulle 59 procent rösta nej och 30 procent ja. Andelen nej-röster har ökat med nio procentenheter jämfört med Bland dem som tror att försöket i hög grad kommer att leda till positiva effekter i form av bättre framkomlighet, mindre miljöstörningar och förbättringar för kollektivtrafiken finns en majoritet för ett ja till permanent införande av miljöavgifter redan idag. Kvinnor är i högre grad än männen beredda att införa miljöavgifter/trängselskatt redan idag. I yngre åldersgrupper är andelen troliga ja-röster högre än bland äldre. Bland stockholmare, vilka är de som får rösta nästa år, skulle 33 procent troligen rösta ja idag och 59 procent troligen rösta nej. Bland innerstadsbor skulle 36 procent troligen rösta ja och 55 procent troligen rösta nej. Resultaten visar att de som kan förmodas gynnas om försökets positiva effekter nås också redan idag har en högre benägenhet att både stödja försöket och rösta ja. 10

11 1 Inledning Kommunfullmäktige i Stockholm antog den 2 juni 2003 majoritetens förslag om försök med miljöavgifter. Riksdagen fattade de 16 juni 2004 det formella beslutet om genomförandet genom att anta lagen om trängselskatt. Försöket, benämnt Stockholmsförsöket, inleddes den 22 augusti 2005 med utbyggd kollektivtrafik; nya busslinjer och utökad turtäthet i befintlig trafik. Startdatum för trängselskatt är den 3 januari 2006 och den kommer att tas ut t.o.m. 31 juli då försöksperioden avslutas. I samband med valet den 17 september 2006 kommer stockholmarna att folkomrösta om ett eventuellt permanent införande av miljöavgifter. Stockholmsförsöket utvärderas i ett omfattande utvärderingsprogram. En del i detta är återkommande attitydundersökningar bland invånarna i Stockholms län. En första större mätning genomfördes hösten I november-december genomfördes en andra mätning av medborgarnas kunskaper om och attityder till försöket. I juni genomfördes ytterligare en attityd- och kunskapsmätning, men av mindre omfattning. Mellan den 17 oktober och 3 november 2005 har en mer omfattande undersökning åter genomförts, där resultaten kan jämföras med undersökningen hösten Resultaten presenteras i föreliggande rapport. Resultaten har också presenterats i ett antal tabellsammanställningar och en Power-point presentation vilka är tillgängliga på Miljöavgiftskansliets hemsida 4. Det kan noteras att attitydundersökningar även genomförs av andra intressenter. Eftersom många frågor har upprepats från kunskaps- och attitydmätningen hösten 2004 kan jämförelser göras av länsinvånarnas kunskaper om och attityder till miljöavgifter/ trängselskatt ett år senare. Undersökningen 2005 har genomförts av Stockholms utrednings- och statistikkontor (USK) på uppdrag av miljöavgiftskansliet på stadsledningskontoret i Stockholm. 2 Undersökningens uppläggning och genomförande Målgrupp för undersökningen är invånarna i Stockholms län i åldrarna år. För att representera olika delar av länet har detta delats in i åtta områden. Grunden för indelningen är avståndet till innerstaden. Områdena framgår av följande karta där siffrorna förklaras av efterföljande beskrivning. 1 Samhällsinformation AB/IFS (2003) på uppdrag av Stockholms stad: Kunskapen om och inställningen till försöket med trängselavgifter mätning 1 2 USK på uppdrag av miljöavgiftskansliet: Attityder och kunskaper om försöket med miljöavgifter i Stockholms innerstad, januari USK på uppdrag av miljöavgiftskansliet: Stockholmsförsöket, kunskaps- och attitydundersökning, juni under kansliets rapporter i vänstermenyn 11

12 1. Södra innerstaden Församlingarna i Stockholm: Maria, Högalid, Katarina, Sofia utom södra Hammarbyhamnen 2. Norra innerstaden Församlingarna i Stockholm: Domkyrkoförsamlingen, Johannes, Adolf Fredrik, Gustav Vasa, Matteus, Engelbrekt, Hedvig Eleonora, Oscar, Kungsholm, Sankt Göran samt Essinge församling. 3. Södra regioncentrum Församlingarna i Stockholm: Hägersten, Brännkyrka, Vantör, Enskede, Skarpnäck, Farsta, Skärholmen samt stadsdelen Södra Hammarbyhamnen 4. Norra regioncentrum Församlingarna i Stockholm: Bromma, Västerled, Vällingby, Spånga, Hässelby samt Kista. Kommunerna: Solna, Sundbyberg. 12

13 5. Norra regionhalvan, inre Kommunerna: Järfälla, Sollentuna, Täby, Danderyd, Lidingö. 6. Norra regionhalvan, yttre Kommunerna: Ekerö, Upplands Bro, Upplands Väsby, Sigtuna, Vallentuna, Österåker, Vaxholm, Norrtälje. 7. Södra regionhalvan, inre Kommunerna: Nacka, Tyresö, Huddinge. 8. Södra regionhalvan, yttre Kommunerna: Värmdö, Haninge, Nynäshamn, Botkyrka, Salem, Södertälje, Nykvarn. För att säkerställa ett tillräckligt antal svar i varje område gjordes ett slumpmässigt urval av lika många personer i vartdera området. Urvalet telefonnummersattes av Sifo som därefter genomförde 200 telefonintervjuer per område, dvs. totalt 1600 genomförda intervjuer. Svarsfrekvensen är 60 procent av nettourvalet på 2655 personer. Svarsfrekvenserna varierar mellan områdena från 57 procent till 67 procent. Under undersökningen antecknades dessutom bortfallsskäl vilket visade att dessa inte skilde sig från vad som betecknas som normalt vid Sifos undersökningar. Undersökningen 2004 hade samma omfattning och uppläggning som årets kunskapsoch attitydmätning. Svarsfrekvensen var också nästan densamma, 59 procent. För att säkerställa representativiteten i undersökningen har svaren efterstratifierats (vägts) med avseende på sammansättningen av kön, ålder och befolkningsstorlek i områdena. 3 Resultatredovisningen I föreliggande rapport redovisas de övergripande resultaten. Dessa bygger på ett antal tabellredovisningar som finns tillgängliga på miljöavgiftskansliets hemsida på webben. I dessa redovisas svarsfrekvenserna på samtliga frågor mot olika uppsättningar bakgrundsvariabler. Det är: De åtta områden som länet delats in i, Stockholms stad övriga länet, Stockholms innerstad, ytterstad, inre regioncentrum och yttre regioncentrum. Bil i hushållet, trafikantkategori, passage över avgiftsgräns med bil Kön, ålder, utbildning Sysselsättning, arbetsplats i innerstaden, hushållstyp Tillräcklig kunskap om försöket Partisympatier Eftersom undersökningen är en urvalsundersökning skall procenttalen omges med ett osäkerhetsintervall. För den totala svarsfördelningen som bygger på 1600 genomförda intervjuer är det 95-procentiga konfidensintervallet vid procenttal kring 50 procent (då intervallet är störst) +/- 2,5. Det innebär att det sanna värdet med 95 procents sannolikhet ligger mellan 47,5 52,5 procent vid procenttalet 50 procent. Motsvarande osäkerhetsintervall för grupper med 800 svar (män, kvinnor) är +/- 3,5 procentenheter. För svarsgrupper med 200 svar (områden) är motsvarande osäkerhetsintervall +/-7 procent. Den statistiska osäkerheten påverkas alltså av antalet svar, men också av procentande- 13

14 len. När den avlägsnar sig från 50 procentnivån och blir lägre eller högre, minskar osäkerhetsintervallets storlek. Vid jämförelser med 2004 års undersökning är skillnader signifikanta på totalredovisning (1600 svar) då procentskillnaden överstiger 3,5 procentenheter. Skillnader mellan områden (200 svar) är signifikanta om procentskillnaden överstiger 10 procentenheter. 4 De som svarat I intervjuerna ställdes ett antal bakgrundsfrågor som beskriver de svarande. Det innebär att förutom genom urvalsuppgifter om bostadsort (kommun och område) kan undersökningen belysa svar från män/kvinnor, olika åldersgrupper, daglig sysselsättning, hushållssammansättning, utbildningsnivå, tillgång till bil samt politiska partisympatier. Svaren från invånarna i Stockholms stad representerar 42 procent av länsborna. Fördelningen av svaren på länets kommuner framgår av följande tabell. Tabell 1. Andel svarande från respektive område samt andel av svaren i respektive område från olika kommuner Område Andel (%) Kommun Andel (%) i området Södra innerstaden 6 Stockholms stad 100 Norra innerstaden 11 Stockholms stad 100 Södra regioncentrum 15 Stockholms stad 100 Norra regioncentrum 15 Stockholms stad 65 Solna 25 Sundbyberg 10 Norra regionhalvan inre 13 Järfälla 21 Sollentuna 19 Täby 37 Danderyd 11 Lidingö 12 Norra regionhalvan yttre 13 Ekerö 11 Upplands Bro 4 Upplands Väsby 11 Sigtuna 17 Vallentuna 11 Österåker 21 Vaxholm 5 Norrtälje 19 Södra regionhalvan inre 11 Nacka 39 Tyresö 24 Huddinge 36 Södra regionhalvan yttre 16 Värmdö 10 Haninge 23 Nynäshamn 9 Botkyrka 27 Salem 6 Södertälje 21 Nykvarn 4 14

15 Fördelningen av svar på områden är nästan exakt samma som Vissa skillnader finns i fördelning på kommun inom respektive område. Exempelvis utgör svar från Täbybor en högre andel av norra regionhalvan inres svar i år än förra året (26 procent). I södra regionhalvan yttre är svar från botkyrkabor en större andel i år än förra året då de utgjorde 18 procent av områdets svar. Fördelningen på män och kvinnor bland de svarande är liksom 2004 helt jämn. Majoriteten är i aktiva åldrar. Var tionde är mellan år och lika många i åldern år. Var femte svarande tillhör ett enpersonshushåll, två av fem ett hushåll med två vuxna och lika många hushåll med två vuxna med barn under 18 år. Jämfört med de svarande 2004 är ålders och hushållsstorlek likadan. Figur 1. Kön, ålder, hushållstyp och sysselsättning bland de svarande (%). Bas=1600 Kvinna Man år år år år år år vuxen 2- vuxna 1 vuxen m barn <18 2- vuxna m barn < Förvärvsarbetar heltid Förvärvsarbetar deltid Egen företagare Studerande Hemarbetande/barnledig Pensionerad/sjukpensionerad Varannan (48 procent) har universitets- eller högskoleutbildning. Två av fem (41 procent) har gymnasieutbildning medan övriga 11 procent har grundskola som högsta utbildningsnivå. De svarandes utbildningsnivå är jämförbar med de svarandes Jämfört med den högsta utbildningsnivån i Stockholm i åldersgruppen år är andelen % 15

16 med eftergymnasial utbildning högre bland de svarande. I Stockholm är andelen (2002) 48 procent jämfört med 62 procent bland intervjuade stockholmare. Frågan om partisympatier är vilket politiskt parti man skulle rösta på om det vore val idag. Var fjärde (26 procent) svarar vet ej och 11 procent vill inte uppge parti eller har inget parti de sympatiserar med. Det är ungefär lika stor andel som i attitydundersökningen Även i de vanliga partisympatiundersökningarna finns en betydande andel som inte uppger partisympatier. Andelen som inte anger partisympati eller skulle rösta blankt är ofta kring 20 procent. Vanligen är denna andel högre mellan valen och minskar ju närmare valen man kommer. Av följande figur framgår att majoriteten av partisympatierna hos de 63 procent som angett partisympati ligger på den borgerliga sidan. Figur 2. Partisympatier, andel (%) av dem som uppger parti. Bas=1007 respondenter Centerpartiet Moderaterna Folkpartiet Kristdemokraterna Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet Annat parti De svarande har 2005 en större övervikt borgerliga sympatier än i förra undersökningen. Andelen osäkra är också större. 5 Kunskap om Stockholmsförsöket 5.1 Tillräckliga kunskaper Intervjupersonerna har själva fått bedöma sin kunskap om försöket. Majoriteten, 61 procent, anser att de har tillräckliga kunskaper idag om vad försöket innebär. Det är omvänt mot den upplevda kunskapen för ett år sedan då lika många ansåg att de hade otillräcklig kunskap om försöket. Under det senaste året, kanske främst under hösten, har Stockholmsförsöket fått allt mer uppmärksamhet och informationskampanjer har genomförts av Vägverket och Stockholms stad. 16

17 Figur 3. Tycker du att du idag har tillräckliga kunskaper om vad försöket innebär? Andel (procent) 2005 jämfört med Bas samtliga = % Ja Nej Vet ej Männen upplever sig i högre grad än kvinnorna tillräckligt informerade, 69 procent jämfört med 53 procent. I förhållande till 2004 är det dubbelt så stor andel bland kvinnorna som tycker att de har tillräckliga kunskaper om försöket nu. Motsvarande ökning bland männen är mindre, från 49 procent till 69 procent. Andelen som känner sig tillräckligt informerade är 60 procent eller något högre i åldersgrupperna över 25 år. Bland de yngre (18-24 år) är det lika många som tycker att de har tillräckliga kunskaper som inte anser sig ha det. Personer med tillgång till bil anser sig något kunnigare om försöket än de som inte har tillgång till bil. Bland dem som passerade avgiftsgränsen med bil svarar 68 procent att de har tillräcklig kunskap om försöket. Det är emellertid bara tio procentenheter mer än bland dem som inte gjorde det. Bland dem som passerade avgiftsgränsen med kollektiva färdmedel svarar 64 procent att de har tillräcklig kunskap om försöket. Både bland bilister och kollektivresenärer har kunskapsnivån höjts i ungefär samma utsträckning jämfört med Fler boende i innerstaden (68 procent) upplever att de har tillräckliga kunskaper om Stockholmsförsöket än i Stockholms ytterstad (59 procent) och övriga länet (60 procent). 5.2 Kunskaper om försöket Ett antal frågor ställs i intervjun om kunskaperna om såväl målen för Stockholmsförsöket som om hur försöket skall utformas och tillämpas. 17

18 Figur 4. Vad vet du om Stockholmsförsöket? Känner du till att... Andel (procent) som känner till. Bas samtliga = 1600 Försöket görs under en tidsbegränsad period 88 Vilka tider miljöavgifter\trängselskatt kommer att tas ut 79 Startdatum för trängselskatt är den 3 januari Du kan betala via autogiro med lånad transponder 72 Trängselskatt ska betalas av fordonsägaren inom 5 dagar efter passage 69 Kollektivtrafiken är utbyggd under försöket 62 Stockholmsförsöket avslutas den 31 juli En folkomröstning kommer att genomföras i Stockholms kommun 59 Under hösten 2005 byggs nya infartsparkeringar 52 Den utbyggda koll.trafiken startade den 22 aug % Störst är kunskapen om att det är fråga om ett försök, dvs. miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik införs under en tidsbegränsad period. Kunskapen är också god om vilka tider trängselskatten tas ut. Fler känner till när trängselskatten startar än när försöket slutar. Tekniska frågor om transponder och betalning via autogiro samt att betalning ska ske inom 5 dagar är ganska god. Under intervjuperioden fick bilägare ett brev med information om trängselskatt. Hos personer med tillgång till bil är kunskapen större om dessa förhållanden. Det som tycks ha nått länsborna sämre är informationen om att den utbyggda kollektivtrafiken startade redan den 22 augusti och även att kollektivtrafiken kommer att vara utbyggd. Folkomröstningen i Stockholms kommun, som man kan tycka har diskuterats mycket i massmedia, anser sig bara sex av tio känna till. Kunskapen om denna skiljer sig också förvånansvärt lite mellan boende i Stockholms kommun och övriga länsbor, 62 procent stockholmare jämfört med 56 procent i övriga länet känner till folkomröstningen. Kunskaperna om försöket är genomgående stor hos bilister som sannolikt blir berörda av trängselskatt, dvs. de som idag passerar avgiftsgränsen under kommande avgiftstid. Särskilt gäller det start- och sluttidpunkt för trängselskatt och vilka tider avgift kommer att tas ut vilket nio av tio känner till. Kunskapen om kollektivtrafikens utbyggnad och att denna startat redan den 22 augusti är ungefär lika stor bland bilister som bland kollektivresenärer. Det är emellertid dubbelt så stor andel kollektivresenärer i år som känner till att kollektivtrafiken kommer att vara utbyggd under försöket jämfört med för ett år sedan. 18

19 Männen känner sig mer insatta i försöket än kvinnor, en skillnad som i de flesta fall kvarstår även om hänsyn tas till att männen oftare är bilister. När det gäller byggande av infartsparkeringar och när avgifterna tas ut är det ingen skillnad i kunskapsnivå mellan män och kvinnor. Det framträder inga klara skillnader i kunskap mellan boende i Stockholm och övriga länet. I de flesta avseenden är också kunskaperna lika goda Stockholms ytterstad som i innerstaden. Att kollektivtrafiken skall vara utbyggd känner dock fler till i innerstaden. Figur 5. Vad vet du om Stockholmsförsöket? Känner du till att... Andel (procent) som känner till 2005 jämfört med Bas samtliga = % Kollektivtrafiken kommer vara utbyggd under försöket? Folkomröstning i Stockholms kommun ska ske i september 2006 Tidpunkt för försökets start Miljöavgifterna införs på försök under en tidsbegränsad period? I figur 5 jämförs kunskapen om fyra förhållanden 2004 och 2005 och det är en betydande ökning av andelen som känner till dessa förhållanden jämfört med för ett år sedan. För en person som varje vardag kör till och från innerstaden under rusningstrafik kommer kostnaden per månad att bli cirka 900 kronor. En fråga ställdes om man tror det kommer att kosta 400 kr, 900 kr, 1300 kr eller 1800 kr. Endast två av fem (41 procent) svarade rätt. Bland dem som svarade fel var det fler som trodde det skulle kosta mer än mindre än 900 kr. Som framgår av figur 6 nedan har kunskapen om kostnaden per månad för dem som passerar avgiftsgränsen under rusningstid in och ut ur innerstaden inte ökat särskilt mycket. Däremot är det fler nu än för ett år sedan som tror att kostnaden kommer att bli högre. Den dåliga kunskapen är lika stor bland män och kvinnor. Den är heller inte mycket större hos bilister. Bara två av fem (41 procent) som passerar avgiftsgränsen under avgiftstid med bil känner till att det kan kosta cirka 900 kr per månad vid in- och utpassage i rusningstid. Bland kollektivresenärer svarade 43 procent rätt. 19

20 Figur 6. Kunskap om kostnad per månad för den som varje vardag kör till och från innerstaden under rusningstid. (Rätt svar är 900 kr). Andel (procent) 2005 jämfört med Bas = samtliga % kr 900 kr kr kr Vet ej Av de förhållanden vi frågat om är kunskapen om kostnaden sämst. Om vi bortser från den frågan svarar 13 procent att de känner till samtliga förhållanden i samband med Stockholmförsöket (figur 4). Om vi lägger till kunskap om avgiften (figur 6) blir andelen 5 procent. Det är fler män än kvinnor som känner till alla förhållanden vi frågat om. Det är också något vanligare att bilister svarat rätt på alla frågorna än kollektivresenärer. Att kunskaperna om försöket är större nu visas också av att det bara är en procent av de intervjuade som svarat att de inte känner till något av omständigheterna kring Stockholmsförsöket vi frågat om. Ingen av dessa tillhör gruppen bilister, däremot är det fler män än kvinnor. 5.3 Källor till information Massmedia är en viktig källa till information om försöket, framför allt tidningar. Nästan nio av tio uppger att de tagit del av information om försöket i tidningar, två av tre att de gjort det i TV. Många har också pratat med vänner och bekanta om försöket. Jämfört med 2004 är det betydligt fler som har pratat med vänner och bekanta om Stockholmsförsöket. Det tyder på att intresset är större nu när starttidpunkten närmar sig. TV och radio som informationskälla är inte lika vanliga som Det är också fler som aktivt sökt information via Internet. Drygt två av fem (43 procent) känner till att de kan få information genom Stockholmsförsökets webbsida. Var tredje som sökt information via Internet känner till Stockholmsförsökets webbsida och man kan anta att många av dessa har besökt sidan. Kunskapen om Stockholmsförsökets kundtjänst var vid intervjutillfället inte lika god. Var fjärde (27 procent) uppgav i intervjun att de kände till kundtjänsten. 20

21 Figur 7. Hur har du hittills tagit del av informationen om Stockholmsförsöket? Har du tagit del av information genom... Andel (procent) 2005 jämfört med Bas samtliga = Tidningar Vänner och bekanta TV Radio Internet/webbplats Ringt/e-postad fråga % Det är vanligare att män tagit del av information via radio än att kvinnorna gjort det. Antagligen beroende på att män i större utsträckning är bilförare och många har radio i bilen. Det är också vanligare att män liksom bilister har pratat med vänner och bekanta om Stockholmsförsöket. Bortsett från Internet, som också männen i högre grad informerat sig genom, är övriga informationskanaler lika vanliga bland män och kvinnor. Tidningar följt av vänner och bekanta är de vanligaste två informationskanalerna i åldersgrupperna upp till 55 år. Bland äldre får då TV en större betydelse som informationskälla. Internet är lika vanligt i åldersgrupperna under 55 år. Ytterligare ett antal informationskanaler har kartlagts i intervjun. Figur 8. Hur har du hittills tagit del av informationen om Stockholmsförsöket? Har du tagit del av information genom... Andel (procent). Bas samtliga = 1600 Infobrev om trängselskatt till bilägare 47 Annonser i T-bana/på bussar 26 Infotavlor i staden Infotavlor vid infartsleder Informationsmöte % 21

22 Drygt varannan (56 procent) som har tillgång till bil i hushållet har tagit del av informationen i informationsbrevet till bilägare som skickades ut i mitten av oktober. Annonser i kollektivtrafiken har naturligtvis uppmärksammats främst av kollektivresenärerna medan informationstavlorna vid infartsleder riktar sig till bilburna. Nästan fyra av tio kollektivresenärer över avgiftsgränsen har sett annonser i T-bana eller på bussar. Var femte bilist som passerat avgiftsgränsen har sett informationstavlorna vid infartslederna. Informationstavlor i staden har uppmärksammats lika mycket av bilister som av kollektivresenärer. Ytterst få har deltagit i allmänna informationsmöten där information om Stockholmsförsöket lämnats. 5.4 Utbyggd kollektivtrafik Den 22 augusti startade Stockholmsförsöket med förstärkningar i kollektivtrafiken. Det har skett dels genom ett antal snabbusslinjer från ytterområdena till innerstaden och dels som ökad turtäthet i befintliga linjenätet. Var sjätte (16 procent) tycker att deras möjligheter att resa med kollektivtrafiken därmed har förbättrats. Figur 9. Den 22 augusti startade Stockholmsförsökets första steg med utbyggd kollektivtrafik. Tycker du att du därefter har fått utökade eller bättre möjligheter att resa med kollektivtrafiken? Andel (procent). Bas samtliga = Ja Nej Vet ej 80 % Innerstaden Övr Stockholm Inre regionhalvan Yttre regionhalvan Förstärkningarna har märkts mest av boende i yttre regionhalvan, främst den norra där 28 procent tycket att de fått förbättringar. I kommunerna Vaxholm och Österåker anser varannan att möjligheterna att resa med kollektivtrafiken har förbättrats efter den 22 augusti. Inte förvånande är det kollektivresenärer som är mest medvetna om förändringen. Bland bilister svarar mer än var tredje (36 procent) att de inte känner till förändringen, bland kollektivresenärer var tionde. Kvinnor och män svarar i samma utsträckning att de märkt förbättringar, dock är det något vanligare bland kvinnor att ha lagt märke till förbättringen. 22

23 En fråga ställs också till dem som åkte kollektivt till, från eller genom Stockholms innerstad vardagar kl veckan innan intervjun om de ändrat färdsätt från bil till kollektiva färdmedel efter den 22 augusti. Flertalet (71 procent) åkte kollektivt redan tidigare. Var fjärde svarar att de åker bil i samma utsträckning. Det är endast 3 procent av kollektivresenärerna som gått över från bil till att åka kollektivt i högre utsträckning efter den 22 augusti. Det är lika stor (liten) andel bland män och kvinnor som börjat åka kollektivt i högre utsträckning. Det är främst de med arbetsplats i innerstaden som bytt färdmedel. 6 Resbeteende 6.1 Bilinnehav Mer än åtta av tio (83 procent) uppger att de har tillgång till bil i hushållet. Tillgången till bil är, liksom konstaterades 2004, minst bland dem som bor i södra innerstaden (54 procent) och norra innerstaden (65 procent). I regioncentrum, dvs. närmast innerstaden har drygt tre av fyra tillgång till bil medan mer än nio av tio har tillgång till bil av dem som bor i inre och yttre regionhalvan. En något större andel män än kvinnor uppger att de har tillgång till bil, 86 procent jämfört med 79 procent. Vartannat enpersonshushåll har tillgång till bil i hushållet jämfört med 93 procent av tvåpersonshushåll med barn. Bland förvärvsarbetande hel- eller deltid uppger 85 procent att de har tillgång till bil i hushållet. Av dem med arbetsplats eller skola i innerstaden har 77 procent tillgång till bil, av dem som bor i inre och yttre regioncentrum och har arbetsplats eller skola i innerstaden har 90 procent tillgång till bil i hushållet. 6.2 Resvanor I intervjuerna definierar vi vad vi menar med en resa i undersökningen. Det är en resa från start till målpunkt oavsett hur många färdmedel man använder. Hela resan från bostad till arbetsplats är exempelvis en resa. Att åka till arbetet och tillbaka hem igen är två resor. I undersökningen 2004 användes en något annorlunda definition. Då var en resa resan från start- till målpunkt och tillbaka oavsett hur många färdmedel man använder. Tur- och returresor räknades som en resa, t ex en resa till och från arbetet. Vid jämförelser bör detta beaktas. I intervjuns frågor om resvanor kartlades resorna veckan innan intervjutillfället. I 2004 års undersökning ställdes motsvarande frågor om en vanlig veckas resande. Som framgår av följande tabell är bilresor något mer frekventa än kollektiva resor. Var fjärde (26 procent) gjorde ingen bilresa under veckan och två av fem (41 procent) ingen resa med kollektiva färdmedel. 23

24 Tabell 2. Hur många resor gjorde du med kollektiva färdmedel respektive med bil förra veckan? Andel (procent) Bas =samtliga 1600 Frekvens: Kollektiva resor Bilresor 9 eller flera resor resor resor resor Summa Ganska många tillhör en blandad trafikantgrupp. Två av fem (39 procent) gjorde såväl resor med bil som med kollektiva färdmedel under veckan. Även i 2004 års undersökning då frågan ställdes någon annorlunda var 36 procent en blandad trafikantgrupp. Männen är, som brukar framgå av resvaneundersökningar, i betydligt högre grad bilister och kvinnorna kollektivresenärer. Åtta av tio män (81 procent) gjorde resor med bil jämfört med två av tre (67 procent) av kvinnorna. Hälften av männen (51 procent) använde kollektiva färdmedel jämfört med två av tre kvinnor (66 procent). Kollektiva färdmedel utnyttjas mest frekvent av de boende i innerstaden och regioncentrum. Det är naturligtvis inte förvånande eftersom kollektivtrafiken är mest utbyggd där. I yttre regioncentrum gjorde mindre än hälften kollektiva resor medan åtta av tio gjorde bilresor. 6.3 Resor över avgiftsgränsen De personer som utnyttjar bil och/eller kollektiva färdmedel har fått frågan om de åker till innerstaden under avgiftstid (kl ) på vardagar. Det är sådana bilresor som den 3 januari avgiftsbeläggs. De som bor utanför innerstaden kan resa till, från eller passera genom innerstaden medan de boende innanför tullarna passerar ut ur eller in till försöksområdet. Tabell 3. Antal resor med kollektiva färdmedel respektive med bil förra veckan till, från eller genom Stockholms innerstad på dagtid under vardagar. Andel (procent) bland innerstadsbor respektive ej innerstadsbor Boende i innerstaden Boende utanför innerstaden Frekvens: Kollektiva resor Bilresor Kollektiva resor Bilresor 9 eller flera resor resor resor resor Summa Bas Bland innerstadsbor är det nästan lika vanligt som bland övriga länsbor att åka kollektivt flera gånger per vecka över avgiftsgränsen. Mer än två av tre gjorde det. Det är ock- 24

25 så vanligare att åka till, från eller genom innerstaden med kollektiva färdmedel än med bil. Nästan sju av tio bilresor från övriga länet hade mål i innerstaden (68 procent) medan övriga oftast passerade genom innerstaden till resmål utanför. Med hjälp av dessa resmönster har trafikanterna till/från innerstaden klassificerats som huvudsakligen bilister, kollektivresenärer, både bilist och kollektivresenär samt en grupp övriga som utgörs av dem som inte passerade avgiftsgränsen. Personer som använde båda färdsätten under veckan har klassats som bilist respektive kollektivresenär efter vilket färdsätt som dominerade. Tabell 4. Indelning i trafikantkategorier vid passage över avgiftsgränsen. Andel (procent) bland män och kvinnor. Kategori: Kvinnor Män Samtliga Bas Bilist Kollektivresenär Både bil/kollektiv Passerar ej avgiftsgränsen Summa Mer än dubbelt så många män som kvinnor passerar avgiftsgränsen under avgiftstid vardagar i egenskap av bilist. Kvinnorna reser i mindre utsträckning till innerstaden men då oftast med kollektiva färdmedel. Svarsmönstren är samma som framkom i 2004 års undersökning. Varannan vars arbetsplats eller skola ligger i innerstaden åker huvudsakligen kollektivt medan var femte åker bil. Från inre och yttre regionhalvan åker drygt var fjärde bil. För att få ett begrepp om resvanor på övriga tider har vi även frågat hur ofta man gjorde bilresor till, från eller genom innerstaden under andra tider, dvs. vardagkvällar och helger. Sex av tio (59 procent) av dem som bor utanför innerstaden gjorde ingen resa medan var tredje gjorde 1-4 resor. Övriga 8 procent gjorde 5 eller fler resor på dessa tider. Bland boende i innerstaden är det vanligare att använda bilen på vardagkvällar och helger. Mindre än var tredje (29 procent) svarar att de inte gjorde det under veckan medan mer än varannan (55 procent) gjorde 1-4 resor och 16 procent 5 eller flera resor med bil på vardagkväll och/eller helgen veckan innan intervjun. Resmönstret liknar det som framkom i förra årets undersökning. Då svarade 52 procent av ytterstadsborna att de sällan eller aldrig reste till eller genom innerstaden på icke avgiftstid medan lika stor andel av innerstadsbor som i årets undersökning företog bilresor på vardagkvällar och helger. 6.4 Skäl till val av färdmedel I intervjun fick de svarande spontant ange vilket det främsta skälet var för valet av bil till, från eller genom innerstaden under avgiftstid förra veckan. Boende utanför innerstaden svarar i högre grad att de behöver bilen i arbetet. Få anger att deras val av bil berodde på dålig kollektivtrafik vilket var vanligare bland inner- 25

26 stadsborna, då antagligen för att kollektivtrafiken dit man skulle är dålig. Övriga skäl är lika frekventa oavsett om man bor i innerstaden eller utanför den. Tabell 5. Vilket är det främsta skälet till att du åkte bil till, från eller genom Stockholms innerstad under vardagar kl förra veckan? Andel (procent) Orsak: Boende i innerstaden Boende utanför innerstaden Finns ingen/för dålig kollektivtrafik 10 4 där jag bor/dit jag skulle Går fortare med bil (tidsvinst) Praktiska/logistiska skäl (skulle lämna/hämta barn, hade mycket att frakta/bära) Bekvämt/frihet/behöver inte passa tider Behöver/behövde bilen i arbetet Slippa p-avgift i stan under 3* dagen/fri p på arbetet Annat 10 8 Summa Bas * ställdes enbart till boende i innerstaden Den största skillnaden mellan mäns och kvinnors skäl för att välja bilen är att betydligt fler män uppger att de behöver bilen i arbetet, särskilt gäller det dem som bor utanför innerstaden. Det är också vanligare att kvinnor anger praktiska/logistiska skäl. Svarsmönstren 2005 liknar i stort de i 2004 års undersökning. De som valde kollektiva färdmedel till, från eller genom innerstaden trots att de har tillgång till bil i hushållet har också fått frågan om främsta skälet för sitt val av färdmedel. Även bland kollektivresenärerna är det flera skäl som anges men vanligast är att det fungerar bra med kollektiva färdmedel. Tabell 6. Vilket är det främsta skälet till att du inte åkte bil till, från eller genom Stockholms innerstad under vardagar kl förra veckan? Andel (procent) av kollektivresenärer med tillgång till bil Orsak: Boende i innerstaden Boende utanför innerstaden Har ej körkort/tillgång till bilen/annan använde bilen För dyrt att åka bil/för dyrt att parkera Fungerar bra/bekvämt med kollektiva trafiken Svårt att hitta parkeringsplats För mycket trafik/köer/dålig 5 7 framkomlighet Annat Summa Bas

27 Köer och dålig framkomlighet är en mindre vanlig anledning för att välja kollektiva färdmedel. I 2004 års undersökning svarade var femte ytterstadsbo att de valde bort bil för att slippa köer. I år är det vanligare att valet har att göra med brist på parkeringsplatser eller att det är för dyrt att åka bil och att parkera. Särskilt bland innerstadsbor har svårighet att hitta parkering ökat som skäl att välja bort bilen. Det är nästan ingen skillnad mellan områden i andel som valde kollektiva färdmedel för att slippa köer. Bland boende i norra regioncentrum är det vanligast att bra kollektivtrafik underlättat valet av färdmedel, 44 procent av dem som valde bort bil anför detta skäl. 7 Attityder till trafiksituationen idag Det stora flertalet upplever att det finns problem med dålig framkomlighet vid infarterna och i innerstaden. Många tycker också att trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter är problematisk. Varannan tycker att det förekommer miljöproblem i form av buller och dålig luft. Som framgår av nedanstående figur har uppfattningarna inte ändrats jämfört med Figur 10. Tycker du att det finns några problem med biltrafiken till/från eller genom innerstaden under vardagar kl ? Andel (procent) 2005 jämfört med Bas samtliga = % % 80% 60% 40% 20% Vet ej Inga problem Vissa problem Stora problem 0% Trängsel, dålig Trängsel, dålig Trafiksäkerheten Dålig luft Buller framkomlighet framkomlighet för cyklister eller vid infarterna i innerstaden gångtrafikanter Problemen vid infarterna besvärade norrortsborna något mer än söderortsborna Fortfarande är det en något högre andel som upplever problem på norra sidan. Störst är andelen i norra innerstaden där 45 procent upplever stora problem med dålig framkomlighet vid infarterna. Problemen tycks emellertid inte fortplanta sig in i innerstaden eftersom norra innerstadsbornas uppfattning om trängselproblem i innerstaden inte skiljer sig från övrigas bedömning. Tre av fyra bilister som passerade avgiftsgränsen veckan innan intervjun anser att det finns problem med framkomligheten vid infarterna. Uppfattningen att det är problema- 27

28 tiskt med framkomligheten finns hos såväl bilister som kollektivresenärerna men det är vanligare att kollektivresenärerna tycker att framkomligheten har stora problem än att bilisterna gör det. Det kan möjligen förklaras av att det finns kollektivresenärer som valt bort bilresande av just detta skäl medan de som fortsätter åka bil gör det för att de inte upplever köerna lika problematiska. Uppfattningen om att trafiksäkerheten är problem för oskyddade trafikanter är vanligast i innerstaden. Där anser 34 procent att det är stora problem med trafiksäkerheten jämfört med var fjärde i övriga länet utanför Stockholm. Bilister upplever trafiksäkerheten i innerstaden mindre problematisk för cyklister och gående än kollektivresenärerna gör. Liksom 2004 är det något fler som upplever problem med dålig luft än med buller från biltrafiken vardagar mellan kl Andelen som upplever miljöproblem av biltrafiken har ökat något, främst när det gäller dålig luft. Liksom för ett år sedan är det fler i södra innerstaden än i norra som upplever att det är stora problem med dålig luft från biltrafiken, 29 procent jämfört med 22 procent. År 2004 var skillnaden större och andelen som upplever dålig luft har ökat i norra innerstaden. Även bullerproblem upplevs i större utsträckning i södra innerstaden än i norra. Miljöstörningar som dålig luft och buller upplevs i högre grad av kvinnor än av män. Även trafiksäkerheten bedöms mer problematisk av kvinnorna. Uppfattningarna om trafikproblemen vid infarter och i innerstaden skiljer sig däremot ganska lite mellan kvinnor och män. Bilister upplever inte miljöstörningar av biltrafiken lika problematiska som kollektivresenärerna gör. 8 Acceptansen till försöket 8.1 Effekter av försöket Som vi sett upplever många att det finns problem med framkomligheten vid infarterna och i innerstaden under vardagar. Att komma tillrätta med dessa problem och följderna av dem är huvudsyftet med Stockholmsförsöket. Som framgår av följande diagram tror många att försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik åtminstone i viss grad kommer att bidra till detta. 28

(fr14ejin t 1 2)e(fr14in t 1 2) (fr10ejin t 1 2)e(fr10in t 1 2)

(fr14ejin t 1 2)e(fr14in t 1 2) (fr10ejin t 1 2)e(fr10in t 1 2) 1. Vad vet du om Stockholmsförsöket? Känner du till att... a. Försöket görs under en tidsbegränsad period? efter Fr1_1 efter Fr1_1 Fr1_1 Antal Summa % Fr1_1 Antal Summa % ja 187 98 ja 383 96 nej 4 2 nej

Läs mer

Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning

Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning 1. Vad vet du om Stockholmsförsöket? Känner du till att... a. Försöket görs under en tidsbegränsad period?

Läs mer

Kunskap om och attityder till Stockholmsförsöket

Kunskap om och attityder till Stockholmsförsöket USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET Kunskap om och attityder till Stockholmsförsöket Resultat från intervjuer med boende i Stockholms län juni 2005 Utrednings- och statistikkontoret Hans-Åke Gustavsson

Läs mer

Stockholmsförsöket. dvs. försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik

Stockholmsförsöket. dvs. försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik Kunskaps- och attitydundersökning Stockholmsförsöket dvs. försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik Telefonintervjuer med 1 6 länsbor i åldern 18-74 år 2 maj 23 maj 26 1 Om undersökningen

Läs mer

Attityder och kunskaper om försöket med miljöavgifter i Stockholms innerstad

Attityder och kunskaper om försöket med miljöavgifter i Stockholms innerstad USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET Attityder och kunskaper om försöket med miljöavgifter i Stockholms innerstad Resultat från intervjuer med boende i Stockholms län november-december 2004 Utrednings-

Läs mer

Kunskapen om och attityder till Stockholmsförsöket försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik.

Kunskapen om och attityder till Stockholmsförsöket försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik. USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET Kunskapen om och attityder till Stockholmsförsöket försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik Slutrapport Resultat från intervjuer med boende

Läs mer

Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 RAPPORT 2014:5

Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 RAPPORT 2014:5 Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 RAPPORT 2014:5 Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 rapport 2014:05 TMR, Stockholms läns landsting Box 22550, 104 22 Stockholm

Läs mer

2004 Notat 0408. Linda Hallenberg

2004 Notat 0408. Linda Hallenberg Jämställdhet i trafiknämnder Kartläggning av antal kvinnor och män i de nämnder som i Stockholms läns kommuner är ansvariga för trafiksäkerhet och trafikplanering. Linda Hallenberg 2004 Notat 0408 Sammanfattning

Läs mer

RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket

RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0 Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket Dokumentinformation Titel: Inpendlares resvanor i Stockholms

Läs mer

Det perfekta kvarteret

Det perfekta kvarteret Det perfekta kvarteret -- En undersökning av Novus på uppdrag av Gyllenforsen Fastigheter 8 december 2009 1 Vi frågade 600 invånare* i Stockholms Stad om vad som bäst bidrar till ett perfekt kvarter generellt

Läs mer

2016-04-04 1. Vad kan få länets invånare att resa mer kollektivt? Sammanställning av invånarenkäten 2016

2016-04-04 1. Vad kan få länets invånare att resa mer kollektivt? Sammanställning av invånarenkäten 2016 1 Vad kan få länets invånare att resa mer kollektivt? Sammanställning av invånarenkäten 2016 2 Innehåll Sammanfattning Resultat per fråga Deltagarna i undersökningen Om undersökningen 3 SAMMANFATTNING

Läs mer

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Innehåll Bakgrund Syfte Metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information Om Trafikverket Bakgrundsdata

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå kommun

Kort om resvanor i Luleå kommun KORT OM RESVANOR I LULEÅ 2015 Kort om resvanor i Luleå kommun RESVANEUNDERSÖKNING 2015 Oktober november 2015 Genomförd av Koucky & Partners och Enkätfabriken på uppdrag av Luleå kommun Innehållsförteckning

Läs mer

2006:25. Arbetsresor från Mälardalen. Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket?

2006:25. Arbetsresor från Mälardalen. Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket? 2006:25 Arbetsresor från Mälardalen Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket? KORT SAMMANFATTNING Under mars månad 2006 passerade i genomsnitt ungefär

Läs mer

Resvaneundersökning. Kungens kurva 2012

Resvaneundersökning. Kungens kurva 2012 Resvaneundersökning Kungens kurva 2012 Syfte Syftet med resvaneundersökningen var att få en samlad bild över hur resvanor och besöksbeteende ser ut i området, samt att ge underlag till framtida trafikplanering

Läs mer

2005:5. Resvaneundersökning Mälardalen. Vad har försöket med miljöavgifter för effekter för arbetspendlande med bil boende utanför Stockholms län?

2005:5. Resvaneundersökning Mälardalen. Vad har försöket med miljöavgifter för effekter för arbetspendlande med bil boende utanför Stockholms län? 2005:5 Resvaneundersökning Mälardalen Vad har försöket med miljöavgifter för effekter för arbetspendlande med bil boende utanför Stockholms län? RVU Mälardalen arbetspendling med bil FÖRORD Kommunfullmäktige

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anna Huovinen, Lunaskolan. Vinnare av tävlingen Stockholms läns mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anna Huovinen, Lunaskolan. Vinnare av tävlingen Stockholms läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anna Huovinen, Lunaskolan. Vinnare av tävlingen s läns mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008?

Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008? Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008? Resultat från undersökning hösten 2010 Närsjukvårdsavdelningen Utvecklingsavdelningen Rapporten är framställd av: Marjaliisa Abrahamsson Anne-Maj Berggren Elisabeth

Läs mer

RAPPORT. Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie 2009-2010. Analys & Strategi 2010-03-19

RAPPORT. Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie 2009-2010. Analys & Strategi 2010-03-19 RAPPORT Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie 2009- -0-19 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar

Läs mer

Statens Folkhälsoinstitut

Statens Folkhälsoinstitut Statens Folkhälsoinstitut December 2005 T-112113 Folkhälsoinstitutet: Paul Nordgren TEMO AB: Gun Pettersson Datum: 2005-12-21 Sida 2 Innehållsförteckning Inledning med bakgrund och syfte 3 Genomförande

Läs mer

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms

Läs mer

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Nära 22 000 elever gick ut grundskolan i Stockholms län våren 2012. Trots att drygt var tionde inte når behörighet till gymnasiet har huvudstadsregionen

Läs mer

Länsrapport 2014 Stockholms län. Kommunernas del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581)

Länsrapport 2014 Stockholms län. Kommunernas del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581) Länsrapport 2014 Stockholms län Kommunernas del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581) Om länsrapportens undersökning 2014 Målgrupper Länsrapportens undersökning är en totalundersökning som vänder sig till

Läs mer

Förändrade resvanor. Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg 2013-11-20

Förändrade resvanor. Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg 2013-11-20 Förändrade resvanor Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg 2013-11-20 Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg Trängselskatten har effekt Bilresandet över trängselskattesnittet har minskat

Läs mer

Nöjd kund-undersökning 2011 Konsumentvägledning Hägersten-Liljeholmen, Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalms stadsdelar.

Nöjd kund-undersökning 2011 Konsumentvägledning Hägersten-Liljeholmen, Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalms stadsdelar. 1 Nöjd kund-undersökning 2011 Konsumentvägledning Hägersten-Liljeholmen, Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalms stadsdelar. Box 38001, 10068 Stockholm Telefon: 08-508 44 220 Fax: 08-674 43 29

Läs mer

Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder

Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder Rapport 7214, 2011 Trafik och väg Institutionen för Teknik och samhälle LTH, Lunds Universitet Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder Lena Winslott Hiselius

Läs mer

Uppföljning Nyanställda 2014

Uppföljning Nyanställda 2014 Uppföljning Nyanställda 2014 Resultat IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-06-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46 (0)302-161 77 E-post: ima@imamarknadsutveckling.se

Läs mer

Attityder till Stockholms läns landsting och dess verksamheter

Attityder till Stockholms läns landsting och dess verksamheter Eftervalsundersökning 2010 Attityder till Stockholms läns landsting och dess verksamheter RAPPORT 7:2010 Eftervalsundersökning 2010 Attityder till Stockholms läns landsting och dess verksamheter rapport

Läs mer

Förändrad trängselskatt i Stockholm. Christoffer Andersson Calafatis (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Förändrad trängselskatt i Stockholm. Christoffer Andersson Calafatis (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Förändrad trängselskatt i Stockholm Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 12 december 2013 Peter Norman Christoffer Andersson Calafatis (Finansdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

DU OCH DIN MILJÖ I STOCKHOLM 2007

DU OCH DIN MILJÖ I STOCKHOLM 2007 USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET DU OCH DIN MILJÖ I STOCKHOLM 2007 Frågorna besvaras genom att du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar bäst. Om svarsalternativen inte passar

Läs mer

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga Målgruppsanalys Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner genom hållbar regionförstoring och kraftigt ökad andel kollektivt resande. Projektledare:

Läs mer

BOSTADSFÖRMEDLINGEN HJÄLPER DIG ATT HITTA NYTT HEM

BOSTADSFÖRMEDLINGEN HJÄLPER DIG ATT HITTA NYTT HEM BOSTADSFÖRMEDLINGEN HJÄLPER DIG ATT HITTA NYTT HEM VÄGEN TILL EN NY BOSTAD Hos oss på Bostadsförmedlingen är det du själv som söker och anmäler ditt intresse för bostäder i Stockholmsregionen. Tänk på

Läs mer

Trängselskatt i Stockholm

Trängselskatt i Stockholm Trängselskatt i Stockholm 1 Vatten delar Stockholm Vatten delar Stockholm All trafik genom staden leds över ett fåtal hårt belastade broar och leder Enbart Essingeleden trafikeras av cirka 150 000 fordon/dygn

Läs mer

P1071 GULLSPÅNGS KOMMUN. Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071

P1071 GULLSPÅNGS KOMMUN. Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071 GULLSPÅNGS KOMMUN Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071 Hösten 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Målgrupp... 3 1.4 Metod... 4 1.5 Register

Läs mer

HAMMARBY GÖTEBORG SÖDERSTADION APRIL 2009

HAMMARBY GÖTEBORG SÖDERSTADION APRIL 2009 1 HAMMARBY GÖTEBORG SÖDERSTADION APRIL 2009 INNEHÅLL sid Om undersökningen 3 Några definitioner 4 Publikens ålder och kön 5 Besökarnas hemvist 6 Första informationskällan 7 Samtliga informationskällor

Läs mer

Undersökningens genomförande beskrivs i Bilaga. I SKOP:s arkiv återfinns undersökningen under registreringsnummer S5DEC09.

Undersökningens genomförande beskrivs i Bilaga. I SKOP:s arkiv återfinns undersökningen under registreringsnummer S5DEC09. -research ab oktober/december 2009 SKOP har på uppdrag av Botkyrka kommun intervjuat drygt 2.400 personer som bor i de sex kommundelarna a) Alby, b) Hallunda/Norsborg/Eriksberg, c) Fittja, d) Tullinge,

Läs mer

Konsumentvägledning. Nöjd kund-undersökning 2010

Konsumentvägledning. Nöjd kund-undersökning 2010 1 Konsumentvägledning Nöjd kund-undersökning 2010 Box 38001, 10068 Stockholm Telefon: 08-508 44 220 Fax: 08-674 43 29 www.sverigeskonsumenter.se www.radron.se 2 3 Bakgrund Sedan 1 oktober 2008 driver KonsumentCentrum

Läs mer

Så reste Göteborgarna våren 2012. Rapport 2012-11-09

Så reste Göteborgarna våren 2012. Rapport 2012-11-09 Så reste Göteborgarna våren 2012 Rapport 2012-11-09 Dokumenttitel: Så reste Göteborgarna våren 2012 Västsvenska paketet rapport: November 2012 Utförande part: Göteborgs Stad, Trafikkontoret Kontaktperson:

Läs mer

P1071 TÖREBODA KOMMUN. Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071

P1071 TÖREBODA KOMMUN. Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071 TÖREBODA KOMMUN Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071 Hösten 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Målgrupp... 3 1.4 Metod... 4 1.5 Register

Läs mer

Teknisk rapport Stockholmsenkäten

Teknisk rapport Stockholmsenkäten SBG1000, v1.3, 2010-04-07 INDIVID- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Karin Hägglund 2012-07-24 1 (5) Teknisk rapport Stockholmsenkäten Bakgrund Sedan 2002 har Sundbybergs stad genomfört Stockholmsenkäten vartannat

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016 Den starka konjunkturen fortsätter att gynna många på Stockholms läns arbetsmarknad.

Läs mer

Pendlarprojektet i Söderköpings kommun

Pendlarprojektet i Söderköpings kommun Pendlarprojektet i Söderköpings kommun Fas två FÖRORD... 3 GRUPPENS SAMMANSÄTTNING... 4 BOENDE OCH ARBETSTIDER... 4 KOLLEKTIVTRAFIKENS TILLGÄNGLIGHET... 4 PÅLITLIGHET OCH RESENÄRENS NÖJDHET MED KOLLEKTIVTRAFIKEN...

Läs mer

Allmänheten om politisk TV-reklam

Allmänheten om politisk TV-reklam Novus Allmänheten om politisk TV-reklam 9 april, 2010 För: Sveriges Annonsörer Kontakt: Anna Lindström Kontakt på Novus: Annelie Åström Gun Pettersson Om undersökningen Syftet med undersökningen är att

Läs mer

Resvanor i Stockholms län 2015

Resvanor i Stockholms län 2015 1 Resvanor i Stockholms län 2015 Nykvarns kommun 2 Resvanor i Stockholms län 2015 Resvaneundersökning under hösten 2015 Enkätundersökning till drygt 129 000 invånare i Stockholms län i åldern 16-84 år

Läs mer

Ipsos opinionsmonitor Partisympatier, väljarnas viktigaste frågor och sakfrågeägarskap Februari 2015

Ipsos opinionsmonitor Partisympatier, väljarnas viktigaste frågor och sakfrågeägarskap Februari 2015 Ipsos opinionsmonitor Partisympatier, väljarnas viktigaste frågor och sakfrågeägarskap Februari 05 Ipsos: David Ahlin, Nicklas Källebring, Gustav Gidenstam Ipsos. 0 Ipsos. All rights All rights reserved.

Läs mer

Resvanor i Stockholms län 2015

Resvanor i Stockholms län 2015 1 Resvanor i Stockholms län 2015 Haninge kommun 2 Resvanor i Stockholms län 2015 Resvaneundersökning under hösten 2015 Enkätundersökning till drygt 129 000 invånare i Stockholms län i åldern 16-84 år Drygt

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning

sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning Resvaneundersökning (RVU) i sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning Bakgrund och syfte Undersökningens syfte är att ge en uppdaterad kännedom om medborgarnas resor. Det finns idag:

Läs mer

PARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

PARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen PARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Förord Få frågor väcker engagemang som parkeringar. Det kan handla om antalet parkeringsplatser, platsernas placering

Läs mer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2015

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2016-04-15 1 (2) HSN 2016-0588 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2016-05-24, p 28 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar

Läs mer

2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 -1000-2000 -3000-4000 -5000-6000. Folkmängd, andel procent, invånare per åldersgrupp i Farsta jämfört med.

2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 -1000-2000 -3000-4000 -5000-6000. Folkmängd, andel procent, invånare per åldersgrupp i Farsta jämfört med. FARSTA I FOKUS1 Farsta är en medelstor stadsdel i Stockholms kommun och hade år 213 cirka 55 invånare. Stadsdelen har vuxit snabbt sedan år 25, med i genomsnitt 1 invånare per år. I jämförelse med kommunen

Läs mer

Analys av trafiken i Stockholm

Analys av trafiken i Stockholm Analys av trafiken i Stockholm med särskild fokus på effekterna av trängselskatten 2005 2008 SAMMANFATTNING TRAFIKKONTORET www.stockholm.se/trangselskatt 2009-09-21 Rapporten är framtagen av WSP på uppdrag

Läs mer

RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19. Analys & Strategi

RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19. Analys & Strategi RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19 Analys & Strategi Innehåll/Sammanfattning BAKGRUND... 4 Undersökning om bemötandets betydelse i kollektivtrafiken... 4 Undersökningsmetodik...

Läs mer

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= OMMSJMSJNO== Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet

Läs mer

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING... 4 Bortfall... 4 RESULTAT SAMTLIGA RESPONDENTER...

Läs mer

Statistik. om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt

Läs mer

Statistik. om Stockholm. Bostäder Bostadsbyggandet 2011

Statistik. om Stockholm. Bostäder Bostadsbyggandet 2011 Statistik om Stockholm Bostäder Bostadsbyggandet 011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Förord Sammanfattning Nyproduktion 4.1 Färdigställd nyproduktion 4. Påbörjad nyproduktion 8. Pågående nyproduktion 10 4 Om-

Läs mer

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0 HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Resvane- undersökning 2013

Resvane- undersökning 2013 Resvaneundersökning 2013 Bakgrund och syfte Kunskap om hur medborgarna reser är många gånger en förutsättning för att kunna planera för en hållbar utveckling för staden och dess relationer med omgivningen.

Läs mer

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 Tabell1 Anmälda brott 2012 Helår /100 000 inv Stockholm Sigtuna Botkyrka Södertälje Sundbyberg Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 även i 248 även i 199 även

Läs mer

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande) underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att

Läs mer

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Miljövänliga transporter Lastcyklar har idag en kapacitet på 300 kg och är ett alternativ till varutransporter i tätort. Bilfria gator Gator fri från

Läs mer

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-04 Bygg- och miljönämnden Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Läs mer

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? NTF Skåne 2009 Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

BRUCE SPRINGSTEEN STOCKHOLMS STADION JUNI 2009

BRUCE SPRINGSTEEN STOCKHOLMS STADION JUNI 2009 1 BRUCE SPRINGSTEEN STOCKHOLMS STADION JUNI 009 INNEHÅLL sid Om undersökningen Några definitioner 4 Publikens ålder och kön 5 Besökarnas hemvist 6 Första informationskällan 7 Samtliga informationskällor

Läs mer

BEFOLKNING: S 2010:13 2010-10-23 Frida Saarinen 08-508 35 004

BEFOLKNING: S 2010:13 2010-10-23 Frida Saarinen 08-508 35 004 STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING: Barnafödande i Stockholms stad S 2010:13 2010-10-23 Frida Saarinen 08-508 35 004 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB INNEHÅLL INNEHÅLL... 1 FÖRORD... 3 INLEDNING...

Läs mer

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04 Rapport Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen Bil Sweden 213--4 Förord BilSweden bedriver ett aktivt opinionsarbete. I frågor som rör attityd och behov av bil, parkering och framkomlighet

Läs mer

Figur 5, på nästa sida, redovisar hur kollektivtrafikresorna fördelar sig på olika typer av ärenden. Arbete/skola utgör den största andelen.

Figur 5, på nästa sida, redovisar hur kollektivtrafikresorna fördelar sig på olika typer av ärenden. Arbete/skola utgör den största andelen. Bilaga 3 - Nuläge RESVANOR Inledning Myndigheten Trafikanalys genomför en nationell resvaneundersökning, RVU Sverige. Undersökningen görs i syfte att kartlägga människors dagliga resande, för att få en

Läs mer

Auktorisation inom vuxenutbildning

Auktorisation inom vuxenutbildning 2014-11-27 Handläggare Annica Lempke Kansli- och utvecklingsavdelningen 14FNU/0143 Finansieringsnämnden för utbildning Auktorisation inom vuxenutbildning Förslag till beslut Förvaltningen ges i uppdrag

Läs mer

Moderaterna bygger för det växande Stockholm. Under nästa mandatperiod bygger vi närmare 57 000 nya bostäder i Stockholms stad och län

Moderaterna bygger för det växande Stockholm. Under nästa mandatperiod bygger vi närmare 57 000 nya bostäder i Stockholms stad och län Moderaterna bygger för det växande Stockholm Under nästa mandatperiod bygger vi närmare 57 000 nya bostäder i Stockholms stad och län Vi välkomnar att Stockholmsregionen växer 2010-08-26 Stockholmsregionen

Läs mer

2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0

2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 SKARPNÄCK I FOKUS1 Skarpnäck är en av Stockholms minsta stadsdelar och hade år 213 cirka 45 invånare. Folkmängden ökade i mycket hög takt under åren 198 25 och har sedan dess ökat i långsammare takt. Befolkningssammansättningen

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

Pensionsbarometern Januari-februari 2005

Pensionsbarometern Januari-februari 2005 Pensionsbarometern Januari-februari 2005 Projektnummer 1513219 2005-02-14 Sifo Research & Consulting SE-114 78 Stockholm Tel: +46 (0)8 507 420 00 Secondary name to Sweden Fax: +46 (0)8 507 420 01 Research

Läs mer

Löneutveckling i Järfälla

Löneutveckling i Järfälla Löneutveckling i Järfälla Vad krävs för att Järfälla ska placera sig i topp fem i Stockholms län? Sandra Backlund Rapportnr: Dnr Bun 2016/160 Juni 2016 2016-04-29 1 (13) Innehåll 1. INLEDNING... 2 1.1.

Läs mer

Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008

Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008 Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008 Genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Stadsbiblioteket i Göteborg Innehåll Kapitel 1 Inledning 3 Kapitel 2 Metod 6

Läs mer

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 1 kommuner i 4 län Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2012 Stockholmsenkäten 212 Temarapport: Droger och spel Gymnasieskolans årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning

Läs mer

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008 Barnhälsovård Resultat från patientenkät hösten 009 Jämförelse med 00 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 00 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från barnavårdscentralernas

Läs mer

2012-01-07. Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns

2012-01-07. Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns 2012-01-07 Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns kommun Efter att ha tagit del av Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns kommun, vill Sorundanet framföra

Läs mer

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan GALLUP SVERIGE KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan Lärare och elever Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 5 2. METOD... 6 2.1 URVAL...6

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016 Stockholms län har en fortsatt stark arbetsmarknad. Enligt Arbetsförmedlingens

Läs mer

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik 1 Stockholms läns landsting, Traikförvaltningen 105 73 Stockholm Synpunkter från Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Stockholms Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Nacka, Saltsjöbadens Naturskyddsförening

Läs mer

Årsrapport 2014 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN. Svensk Kollektivtrafik

Årsrapport 2014 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN. Svensk Kollektivtrafik Årsrapport 2014 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN Svensk Kollektivtrafik - 1 - Box 12236 S:t Göransgatan 63, 1 tr. 102 26 Stockholm tfn: 08-598 998 00 fax: 08-598 998 05 www.ipsos.se INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING

Läs mer

Lunchprisindex klart för första halvan av 2008

Lunchprisindex klart för första halvan av 2008 Pressmeddelande den 2 september 2008 Lunchprisindex klart för första halvan av 2008 Dyraste luncherna vid Slussen i Stockholm Sveriges dyraste luncher hittar man vid Slussen i Stockholm. Där kostar en

Läs mer

Aborter och förlossningar i Stockholms län 2010

Aborter och förlossningar i Stockholms län 2010 Aborter och förlossningar i Stockholms län 2010 Lafa enheten för sexualitet och hälsa Lafa är Stockholms läns landstings metod- och kunskapscentrum för sexualitet och hälsa. Målet med verksamheten är att

Läs mer

Tabell 1: Utbildningar i Botkyrka kommun 2009-2014

Tabell 1: Utbildningar i Botkyrka kommun 2009-2014 Tabell 1: Utbildningar i Botkyrka kommun 2009-2014 Utbildningstyp Kategori 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Total YH Ekonomi, administration och handel 33 30 92 99 69 106 429 Kultur, media och design 57 53

Läs mer

Resor till och från två större arbetsplatser

Resor till och från två större arbetsplatser RAPPORT 2006:41 VERSION 1.0 Resor till och från två större arbetsplatser Effekter av Stockholmsförsöket, slutrapport Dokumentinformation Titel: Resor till och från två större arbetsplatser Effekter av

Läs mer

Kommuner och landsting utan

Kommuner och landsting utan Kommuner och landsting utan samordningsförbund En kartläggning av kommuner och landsting som inte ingår i samordningsförbund 2013-11-11 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 1.1 Syfte och mål... 2 1.2

Läs mer

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007. Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007. Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007 KORTVERSION Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Sida 2 (6) Bakgrund

Läs mer

Mobilitetskontoret och Tekniska förvaltningen, Lunds kommun

Mobilitetskontoret och Tekniska förvaltningen, Lunds kommun LundaMaTs Miljöanpassat transportsystem LundaMaTs ger resultat nn o o i i ss r r e e v v t t r r Ko av rapporten Uppmärksamhet och effekter av LundaMaTs Ill. Peter Jönsson Dokumentinformation Titel LundaMaTs

Läs mer

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2016-05-17 Tillväxtkontoret Plan- och exploateringsavdelningen Karin Svalfors Jan-14 Feb-14

Läs mer

Attityder till kärnkraftverk Ringhals November December 2004

Attityder till kärnkraftverk Ringhals November December 2004 Attityder till kärnkraftverk Ringhals November December 4 Dokument: rp1ringhals.doc 4-12-23 Anders Lindholm Demoskop AB 114 5 Stockholm Tel 8-5 455 Telefax 8-5 455 1 Förord Ringhals har gett Demoskop i

Läs mer

Villaägaren. MarkCheck ROT avdraget. December 2009

Villaägaren. MarkCheck ROT avdraget. December 2009 MarkCheck ROT avdraget December 2009 Syfte och metod Medlemstidningen Villaägaren har givit Mistat AB i uppdrag att genomföra en undersökning bland landets hantverkare. Syftet med undersökningen är att

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari 2016 Stockholms län har en fortsatt stark arbetsmarknad. Arbetslösheten har haft

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under november- av SKOP -research ab December 12 SKOP har på uppdrag av och

Läs mer

Rapport till Upplands Väsby om personer som flyttat dit april/maj 2012

Rapport till Upplands Väsby om personer som flyttat dit april/maj 2012 -research Rapport till Upplands Väsby SKOP har på uppdrag av Upplands Väsby kommun intervjuat personer som flyttat till kommunen. Intervjuerna gjordes mellan den 24 april och den 26 maj 12 Resultaten redovisas

Läs mer

Trafiksäkerhet som Valfråga 2006

Trafiksäkerhet som Valfråga 2006 Trafiksäkerhet som alfråga 6 onika artinson Rapport aj 6 Innehåll BAKGRUND 5 YFTE 5 ETOD 5 KOUNÖERGRIPANDE REULTAT 5. Bälten, alkolås och sittplatser för alla viktigast 6. ånga positiva till km i tätort

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer