INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4
|
|
- Mona Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING... 4 Bortfall... 4 RESULTAT SAMTLIGA RESPONDENTER... 5 BAKGRUNDSVARIABLER... 5 Kön... 5 Ålder... 5 KOMMUNALPOLITIKEN I BROMÖLLA... 6 Intresse av- och inställning till kommunalpolitiken... 6 Mindre bra möjligheter att påverka kommunalpolitiken... 7 Områden som bör prioriteras... 8 Andra områden som bör prioriteras... 8 VALET Informationskanaler... 9 Röstade på i kommunalvalet 2010 och Väljarrörelser Anledning till partibyte Förändra och vidareutveckla i kommunalpolitiken Jämförelse mellan riksdags- och kommunalvalet Röstade olika i kommunal- och riksdagsvalet ANALYS OCH SAMMANFATTNING BILAGA 1 SAMTALSMALL BILAGA 2 MINDRE BRA MÖJLIGHETER ATT PÅVERKA KOMMUNALPOLITIKEN BILAGA 3 ANDRA OMRÅDEN SOM BÖR PRIORITERAS BILAGA 4 INFORMATIONSKANALER BILAGA 5 ANLEDNING TILL PARTIBYTE BILAGA 6 FÖRÄNDRA OCH VIDAREUTVECKLA I KOMMUNALPOLITIKEN
3 I N L E D N I N G, SYFTE OCH METOD Inledning Axánd Konsult AB fick i oktober 2010 i uppdrag av Socialdemokraterna Bromölla att genomföra en väljarundersökning i kommunen. Inledningsvis togs gemensamt ett ramverk för undersökningen fram. Det beslutades att datainsamlingen skulle genomföras i november, samt att frågeformuläret skulle innehålla mellan 8-10 frågor. Det beslutades även att sammanlagt skulle 200 intervjuer genomföras från ett urval om 400 privatpersoner. Datainsamlingen genomfördes november Syfte Syftet med denna väljarundersökning är att ta fram information om vilka politikområden invånarna i Bromölla kommun tycker att kommunen ska prioritera, samt vad väljarna vill förändra och vidareutveckla i kommunalpolitiken. Syftet med undersökningen är även att ta fram information om eventuella väljarrörelser från Socialdemokraterna till Sverigedemokraterna. Metod Urval och insamling av information Ett slumpmässigt urval om 400 invånare i Bromölla kommun över 18 år köptes in av Axánd från PAR. Sammanlagt genomfördes 200 intervjuer med personer i urvalet. Samtalen tog mellan 4-7 minuter per intervju. De tidsmässigt längre intervjuerna beror på att somliga respondenter önskade besvara de enskilda frågorna mer ingående. De som har utfört telefonintervjuerna har inte uppfattat några svårigheter för respondenterna att förstå frågorna. Kontakt har tagits med respondenterna under företrädesvis sen eftermiddag, kvällstid och helger. Frågeformulär Frågeformuläret innehåller tolv frågor, varav sju frågor har fasta svarsalternativ, fyra frågor har helt öppna svarsalternativ och en fråga har en blandning av öppna och fasta svarsalternativ. Samtalet inleds med en fråga om huruvida man röstade i kommunalvalet 2010 eller inte. Om personen inte röstade i det senaste kommunalvalet avslutas intervjun då man inte tillhör rätt målgrupp för undersökningen. I denna rapport redovisas enbart intervjuer med personer som röstat i det senaste kommunalvalet. De två första frågorna rörande kommunalvalet behandlar invånarnas intresse av och inställning till kommunalpolitiken. De följande två frågorna rör vilket politikområde man tycker ska prioriteras i kommunalpolitiken i Bromölla kommun. Nästkommande fråga behandlar hur man fick information om de olika politiska partierna i Bromölla innan valet. Därefter följer tre frågor om vilket parti man röstade på i kommunalvalet 2010 och 2006, samt vad ett eventuellt partibyte berodde på. Den därpå kommande frågan rör hur man vill förändra och vidareutveckla politiken i Bromölla kommun. Avslutningsvis ställs en fråga om vad man röstade på i riksdagsvalet Sist i frågeformuläret finns två bakgrundsfaktorer kön och ålder. Den samtalsmall som använts återfinns i sin helhet i Bilaga 1. 3
4 I N L E D N I N G, SYFTE OCH METOD Sammanställning och analys Svaren från intervjuerna har sammanställts och analyserats med hjälp av för ändamålet lämpliga statistikprogram. Utifrån denna bearbetning har översiktliga diagram tagits fram. Till diagrammen följer förklarande texter, vilket gör att i stort sett varje diagram kan förstås även om man inte har läst hela rapporten. Svaren på de öppna frågorna har sammanställts i form av text, medan svaren i sin helhet återfinns i bilagor sist i rapporten. De öppna svaren har vid sammanställningen kategoriserats i större områden. Detta medför att en bedömning har gjorts av Axánds konsult. Därför bör de procentangivelser som återfinns i sammanställningar av öppna svar inte ses som precisa. Svaren från samtliga respondenter har behandlats anonymt. Som en följd av avrundning summerar inte alltid procentsatserna i ett diagram till 100 %. Frågor med fasta svarsalternativ har korsanalyserats gällande kön och ålder. Resultatet från korsanalyserna återfinns i text i anslutning till respektive diagram. I de fall trender eller tendenser mellan genomsnittet svar och undergruppens svar hittats har detta noterats i text. Har inga märkbara tendenser eller trender hittats finns inte heller någon kommentar om skillnader. Det relativt lilla urvalet för denna typ av undersökning medför att resultaten bör tolkas med viss försiktighet. Läsaren ombedes därför att inte fastna vid exakta procentangivelser utan snarare utläsa resultaten som trender och tendenser inom kommunalpolitiken i Bromölla kommun. Bortfallredovisning Nedan redovisas först bortfallet för samtliga respondenter. Bortfall Som utgående ur populationen återfinns 40 personer, vilket lämnar 360 personer i nettourval. Detta resulterar i en svarsfrekvens på 56 %. Det bör beaktas att inga fler kontaktförsök gjordes efter att 200 intervjuer var genomförda. Bruttourval 400 Utgående ur populationen Felaktigt eller avsaknad av telefonnummer, fax 7 Ej målgrupp/röstade ej i kommunalvalet 22 Talar inte svenska 3 Bortrest hela datainsamlingsperioden 2 Annat, exempelvis sjuk 6 Nettourval 360 Ej nådda för intervju 24 Vill ej delta (tidsbrist, princip etc) 136 Genomförda intervjuer 200 Svarsfrekvens (Genomförda intervjuer/nettourval) 56 % 4
5 Resultat samtliga respondenter Nedan redovisas resultatet från samtliga respondenter. Ordningen i vilket resultaten redovisas följer logiken i samtalsmallen (Bilaga 1), med undantag för bakgrundsvariablerna som presenteras först, men besvarades sist i undersökningen. Bakgrundsvariabler Kön 12) Markera kön 44 % av de svarande är kvinnor och 56 % är män. Svar har markerats för samtliga 200 respondenter. Ålder 11) Din ålder: Av de tillfrågade tillhör 4 % den yngsta åldersgruppen, år. 40 % tillhör åldersgruppen år och 28 % tillhör åldersgruppen år. Av de intervjuade privatpersonerna ingår 28 % i den äldsta åldergruppen, 66 år eller äldre. Frågan har besvarats av samtliga 200 respondenter. 5
6 Kommunalpolitiken i Bromölla Intresse av- och inställning till kommunalpolitiken 1) Hur väl tycker du att följande påståenden stämmer in på dig? Respondenterna har på en skala från ett till sex, där ett betyder stämmer inte alls och sex betyder stämmer mycket väl, fått ta ställning till hur väl ett antal påståenden beträffande kommunalpolitiken stämmer in på dem. I diagrammet ovan syns medelvärden för respektive påstående, vet ej-svar exkluderade. Mest väl tycker respondenterna att påståendena Jag håller mig uppdaterad kring vad som händer och är på gång i kommunalpolitiken, exempelvis gällande skola, äldreomsorg och vägar och Jag är intresserad av kommunalpolitiska frågor stämmer in på dem 3,5 av sex möjliga. Något mindre väl uppger respondenterna att påståendena Jag upplever att jag har god kunskap om i vilka frågor som kommunen bestämmer och i vilka landsting och rikdag bestämmer, 3,2, och Jag har ett stort förtroende för att vår kommun sköts på ett bra sätt, 3,1, stämmer in på dem. Minst väl anser respondenterna att påståendena Jag har ett stort förtroende för politikerna i kommunen, 2,8, och Jag känner att jag har goda möjligheter att påverka den lokala politiken i kommunen, 2,4. Tendenser pekar på att män i större utsträckning än kvinnor upplever att de vet i vilka frågor kommunen bestämmer och i vilka frågor landsting och riksdag bestämmer samt håller sig 6
7 uppdaterade om vad som händer i kommunalpolitiken. Tendenser pekar även på att kvinnor i större utsträckning än män har förtroende för politikerna i kommunen. Tendenser pekar på att ju äldre respondenten är desto bättre upplever man att man är på att hålla sig uppdaterad kring vad som händer i kommunen. Resultatet pekar även på att den yngsta åldersgruppen sätter lägre värden i genomsnitt på samtliga påståenden än vad övriga åldersgrupper gör. Frågan har besvarats av samtliga 200 respondenter. Mindre bra möjligheter att påverka kommunalpolitiken 2) Vad beror det på att du inte upplever att du har möjligheter att påverka den lokala politiken i kommunen? De respondenter som svarat på den lägre delen av skalan (1-3) på det ovanstående påståendet Jag känner att jag har goda möjligheter att påverka den lokala politiken i kommunen har fått besvara en följdfråga om vad det beror på. Bland samtliga respondenter i undersökningen svarar 30 % att anledningen till att de inte upplever att de har möjligheter att påverka beror på att man själv inte är så intresserad eller engagerad i kommunalpolitiken. 13 % av respondenterna uppger att de inte känner att man blir hörd eller tagen på allvar av politikerna i kommunen. Lika många, 13 %, svarar att politikerna är svåra att påverka alternativt att besluten tas över huvudet på dem. Av respondenterna menar 8 % att man som kommuninvånare bara är en i mängden och att det därför är svårt att som enskild individ påverka politiken. 5 % av respondenterna uppger att de inte känner att de inte vet hur man ska göra eller vem man ska vända sig till för att påverka politiken i kommunen. 4 % uppger att de utöver att rösta i kommunalvalet inte kan påverka mycket och 4 % uppger att politiken i Bromölla kommun är toppstyrd. Andra återkommande svar är att det är svårt att påverka då det förekommer mygel och lögner samt att påverkansmöjligheterna beror på vilket parti man sympatiserar med eller är med i. De öppna svaren återfinns i sin helhet i Bilaga 2. Frågan har besvarats av 154 respondenter. 7
8 Områden som bör prioriteras 3) Vilka av följande två områden upplever du bör prioriteras i kommunalpolitiken i Bromölla kommun? 94 % respondenterna uppger att ett av de områden som bör prioriteras i kommunalpolitiken är Vård och äldreomsorg. 87 % av privatpersonerna svarar att ett av de områden som bör prioriteras är Skola och barnomsorg. 9 % av respondenterna anger att Vägar och renhållning bör prioriteras, 6 % uppger Kultur och fritid och 2 % svarar Flyktingmottagande. Tendenser pekar på att kvinnor i större utsträckning än män upplever att man bör prioritera skola och barnomsorg samt vård och äldreomsorg. Frågan har besvarats av samtliga 200 respondenter. Andra områden som bör prioriteras 4) Finns det något annat område som du tycker bör prioriteras i kommunen? 68 % av respondenterna uppger att det inte finns något eller att de inte vet något annat område än de tidigare uppräknade som bör prioriteras i kommunen. 5 % av samtliga respondenter svarar att man bör prioritera aktiviteter för ungdomar, 4 % svarar att man bör prioritera att göra Bromölla kommun mer attraktivt för boende och turister, 4 % svarar att man bör prioritera jobb och ytterligare 4 % uppger att man bättre bör prioritera dem som bor utanför centralorten. Andra återkommande svar är att man bör prioritera bättre kommunikationer, miljön, minskad invandring, handikappsomsorg/färdtjänst samt företagande och näringsliv. Bland de övriga svaren återfinns bland annat att man ska prioritera att bekämpa rasismen, att förmedla bättre samhällsinformation, fler hyresbostäder samt tryggheten i kommunen. De öppna svaren återfinns i sin helhet i Bilaga 3. Frågan har besvarats av samtliga 200 respondenter. 8
9 Valet 2010 Informationskanaler 5) På vilka av följande sätt fick du information om de olika politiska partierna i Bromölla innan valet 2010? 76 % av respondenterna uppger att de fick information om de olika politiska partierna genom att läsa i dagstidningar och 42 % uppger att de pratade med vänner och bekanta. Nästan en fjärdedel, 23 %, svarar att de läste på partiernas hemsidor och 17 % uppger att de sökte information på Internet (ej partiernas hemsidor). 8 % uppger att de fick information genom att de besökte en valstuga och 6 % uppger att de fick besök av en politiker på arbetsplatsen eller i hemmet. 61 % svarar att de fick information på annat sätt än de uppräknade. I dessa fall handlar det främst om att man fick information hemskickat till sig. Nästan hälften av samtliga respondenter, 47 %, uppger att det fått information om de politiska partierna på detta sätt. 6 % svarar att de fick information genom att tala med politiker. Hälften så många, 3 %, svarar att de fick information tilldelad sig på sta n och lika många, 3 %, svarar att de fick information från någon i familjen. Andra återkommande svar är att man redan har en bestämd åsikt som svårligen förändras eller att man fick information genom skolan. Tendenser pekar på att män i större utsträckning än kvinnor läste på partiernas hemsidor för att få information om de olika partierna. Tendenser pekar på att personer i de två äldsta åldersgrupperna i större utsträckning än respondenterna i de två yngre åldersgrupperna pratade med vänner och bekanta för att få information om valet. De öppna svaren återfinns i sin helhet i Bilaga 4. Flera svarsalternativ har kunnat väljas. Frågan har besvarats av samtliga 200 respondenter. 9
10 Röstade på i kommunalvalet 2010 och ) Vilket parti röstade du på i kommunalvalet 2010? 7) Vilket parti röstade du på i kommunalvalet 2006? Bland respondenterna uppger 32 % att de röstade på Arbetarepartiet-Socialdemokraterna i kommunalvalet 2010, 20 % att de röstade på Moderata Samlingspartiet och 10 % att de röstade på Sverigedemokraterna. De övriga partierna anges vardera av 9 % eller färre av respondenterna. 16 % av respondenterna uppger att de inte vill svara eller att de inte kommer ihåg vilket parti de röstade på i kommunalvalet Vid en jämförelse med kommunalvalet 2006 har Arbetarepartiet-Socialdemokraterna fått åtta procentenheter färre av rösterna bland respondenterna. Sju procentenheter fler har i valet 2010 röstat på Sverigedemokraterna och sex procentenheter fler har röstat på Moderata Samlingspartiet. Bland resterade partier är skillnaden mellan vad respondenterna röstade på i de två kommunalvalen inte större än tre procentenheter. Frågorna har vardera besvarats av 200 respondenter. 10
11 Väljarrörelser Väljarrörelser Röstade på i kommunalvalet 2006 Bytte till i kommunalvalet 2010 S (23 st) SD 35% (8 st) V M MP C FP Vill inte svara/kommer inte ihåg 30% (7 st) 9% (2 st) 9% (2 st) 4% (1 st) 4% (1 st) 9% (2 st) 100% (23 st) V (4 st) SD 50% (2 st) S 50% (2 st) 100% (4 st) MP (4 st) V 50% (2 st) FP M 25% (1 st) 25% (1 st) 100% (4 st) FP (3 st) M 100% (3 st) 100% (3 st) C (3 st) FP 33% (1 st) M KD 33% (1 st) 33% (1 st) 99% (3 st) M M (1 st) SD 100% (1 st) 100 % (1 st) Annat parti (3 st) S 33% (1 st) SD C 33% (1 st) 33% (1 st) 99% (3 st) Vill inte svara/kommer inte ihåg (1 st) Vill inte svara/kommer inte ihåg 100% (1 st) 100% (3 st) Resultatet på de två frågorna om vilket parti respondenterna röstade på i kommunalvalet 2006 och 2010 visar att 44 personer bytte parti. Tabellen ovan visar väljarrörelserna för dessa 44 respondenter. 29 % (23 stycken) av de respondenter som röstade på Socialdemokraterna i kommunalvalet 2006 bytte parti i kommunalvalet Av dessa röstade 35 % istället på Sverigedemokraterna och 30 % röstade på Vänsterpartiet. Ett par väljare bytte från Socialdemokraterna till Moderaterna och ett par bytte från Socialdemokraterna till Miljöpartiet. Några bytte från Socialdemokraterna till Centerpartiet eller till Folkpartiet. 11
12 Ingen av respondenterna uppger att de bytt från Sverigedemokraterna till ett annat parti. Anledning till partibyte 8) Vad beror det på att du bytte parti i valet 2010? Av dem som bytte parti i kommunalvalet 2010 uppger 33 % att de gjorde det för att ett annat parti tilltalade dem mer i detta val. Det handlar exempelvis om att man följde debatten och såg vilka frågor de olika partierna prioriterade eller att man hade en känsla av att ett annat parti skulle vara bättre detta val. 31 % svarar att de bytte parti för att visa missnöje eller för att de upplevde att en förändring behövdes. Här handlar det exempelvis om att Socialdemokraterna, enligt dessa respondenter, har varit vid makten för länge i kommunen. 16 % svarar att invandringspolitiken var avgörande för deras byte av parti. Respondenterna motiverar denna typ av svar med att man anser att svenskarna ska tas om hand i första rummet eller att kommunen först bör integrera de invandrare som redan är här innan den tar emot nya. 11 % svarar att de snarare röstade på en person än ett parti. Andra återkommande svar är att man denna gång röstade på borgarna eftersom de skött sig bra på riksplanet och att man specifikt är missnöjd med att Socialdemokraterna tar ut för höga löner och arvoden. De öppna svaren återfinns i sin helhet i Bilaga 5. Frågan har besvarats av de 44 respondenter som uppgett att de bytt parti från valet 2006 till valet Förändra och vidareutveckla i kommunalpolitiken 9) Vad vill du förändra och vidareutveckla i kommunalpolitiken i Bromölla kommun? Av de tillfrågade kommuninvånarna i Bromölla uppger 28 % uppger att de inte vet vad de vill förändra eller vidareutveckla i kommunalpolitiken i kommunen. 21 % av respondenterna svarar att de vill förändra och vidareutveckla vården och omsorgen för de äldre och handikappade och 29 % svarar skolan och barnomsorgen. 13 % av respondenterna svarar att de vill förändra den politiska kulturen i kommunen. Det handlar exempelvis om att besluten bör förankras bättre hos folket, att politikerna bör lyssna på invånarna mer, att vissa suttit alldeles för länge som politiker i kommunen samt att Socialdemokraterna haft för mycket makt. 11 % svarar att kommunen borde satsa mer på kultur och fritidsaktiviteter alternativt satsa mer på aktiviteter specifikt för ungdomar. 5 % svarar att kommunen borde förbättra underhållet av vägarna och 5 % uppger att kommunen borde vara mer restriktiv i sitt mottagande av invandrare. Andra återkommande områden är att kommunen bör satsa på företagsamheten, borde se mer till dem som bor utanför centralorten eller borde satsa på få fram fler jobb. Några menar även att det behövs en förändring av politiken i allmänhet, att omstruktureringen i kommunen inte varit bra samt att man inte är nöjd med Socialdemokraternas samarbete med de borgliga partierna. 12
13 De öppna svaren återfinns i sin helhet i Bilaga 6. Frågan har besvarats av samtliga 200 respondenter. Jämförelse mellan riksdags- och kommunalvalet ) Vilket parti röstade du på i riksdagsvalet 2010? I riksdagsvalet 2010 röstade 38 % av respondenterna på Socialdemokraterna och 22 % röstade på Moderaterna. 6 % röstade på Vänsterpartiet och 6 % röstade på Sverigedemokraterna. De resterande partierna fick vardera på nationell nivå 4 % eller mindre av respondenternas röster. 16 % av respondenterna vill inte svara på eller kommer inte ihåg vilket parti de röstade på i riksdagsvalet Vid en jämförelse mellan vad man röstade på i riksdagsvalet och kommunalvalet röstade sex procentenheter fler på Socialdemokraterna i riksdagsvalet än i kommunalvalet. Fyra procentenheter fler av respondenterna röstade på Sverigedemokraterna i kommunalvalet än i riksdagsvalet. Bland de resterande partierna är skillnaden mellan vad respondenterna röstade i kommunalvalet och riksdagsvalet tre procentenheter eller mindre. 13
14 Röstade olika i kommunal- och riksdagsvalet Röstade olika i kommunal- och riksdagsvalet 2010 Kommunalvalet Riksdagsvalet SD (10 st) S 60% (6 st) M V 30% (3 st) 10% (1 st) 100% (10 st) S SD MP M S (5 st) V 40% (2 st) SD M FP 20% (1 st) 100% (5 st) FP (4 st) S 50% (2 st) MP KD 25% (1 st) 25% (1 st) 100% (4 st) M (4 st) KD 25% (1 st) FP 25% (1 st) Vill inte svara/kommer inte ihåg 50% (2 st) 100% (4 st) MP (1 st) M 100% (1 st) 100 % (1 st) KD (1st) M 100% (1 st) Vill inte svara/kommer inte ihåg (3 st) S M 100 % (1 st) 66% (2 st) 33% (1 st) 99% (3 st) Vid en jämförelse av vad respondenterna röstade på i kommunalvalet och riksdagsvalet 2010 framgår att 19 % (37 personer) röstade på olika partier i de båda valen. Tabellen ovan visar hur dessa 37 respondenter fördelat sina röster i riksdags- och kommunalvalet. Tio stycken av dem som röstade på Sverigedemokraterna i kommunalvalet röstade på ett annat parti i riksdagsvalet. Sex av dessa röstade på Socialdemokraterna i riksdagsvalet, och tre röstade på Moderaterna och en person röstade på Vänsterpartiet i riksdagsvalet. Fem stycken av dem som röstade på Socialdemokraterna i kommunalvalet röstade på ett annat parti i riksdagsvalet. Två av dessa röstade istället på Vänsterpartiet i riksdagsvalet, två röstade på Sverigedemokraterna, en på Moderaterna och en väljare röstade istället på Folkpartiet. 14
15 ANALYS OC H SAMMANFATTNING Analys och sammanfattning Generellt kan sägas att undersökningen har gått bra, även om relativt många uppgett att de inte ville delta i undersökningen. En bidragande orsak till detta kan vara att uppdragsgivaren till undersökningen inte avslöjades förrän efter en bit in i intervjun. Resultatet från undersökningen beträffande vad respondenterna röstade på i kommunalvalet 2010 stämmer relativt bra överens med det faktiska valresultatet i kommunalvalet i Bromölla. Det felar på några enstaka procentenheter, förutom för Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Dessa två partier får mindre andel röster i resultatet i denna undersökning än vad de de facto fick i valet. De 16 % som inte vill uppge vad de röstade på eller inte kommer ihåg vad de röstade på är troligen främst respondenter som röstade på Socialdemokraterna eller Sverigedemokraterna i valet Detta tyder på att personer som sympatiserar med det ena eller det andra av dessa två partier har en lägre benägenhet än andra att vilja delge sina partisympatier. Överlag verkar det som om invånarna i Bromölla inte är särskilt intresserade av eller engagerade i kommunalpolitiken. Förtroendet för politikerna i kommunen är lågt och invånarna känner inte att de har särskilt goda möjligheter att påverka politiken. Vanliga anledningar till det är att respondenterna inte känner att de blir hörda eller tagna på allvar samt att besluten tas över huvudet på dem. Socialdemokraterna har enligt undersökningen tappat väljare mellan de två kommunalvalen. Väljarrörelserna från Socialdemokraterna verkar dels gå till Sverigedemokraterna och dels gå till Vänsterpartiet. Noterbart är även att flera av dem som röstade på Sverigedemokraterna i kommunalvalet röstade på något annat parti i riksdagsvalet. I denna grupp är de som röstade på Socialdemokraterna störst. En vanlig förklaring till att man röstade på ett annat parti i kommunalvalet 2010 än 2006 är att man gjorde det av just missnöje eller för att man ansåg att en förändring behövdes. I ljuset av hur väljarrörelserna mellan de två valen och mellan kommun och riksdag 2010 ser ut förefaller en stor del av Socialdemokraternas förlust i kommunalvalet 2010 kunna tillskrivas just missnöjesröstning. Det väljarna upplever sig missnöjda med är bland annat att Socialdemokraterna har suttit för länge vid makten i kommunen, och att de blivit maktfullkomliga. Andra åsikter är att kommunen är toppstyrd och att ingen i kommunen i tillräckligt stor utsträckning lyssnar till vad invånarna vill ha. Det finns även vissa andra tendenser i respondenternas svar som pekar mot att Sverigedemokraternas ökning och Socialdemokraternas minskning i kommunalvalet rör sig om just missnöjesröstning. Svaren indikerar nämligen att respondenter som röstade på Sverigedemokraterna i kommunalvalet 2010 har ett mindre förtroende för att kommunen sköts på ett bra sätt och för politikerna i kommunen samt i lägre utsträckning än övriga känner att de har goda möjligheter att påverka. Sammantaget verkar Socialdemokraternas resultat i valet inte främst bero på att allt fler sympatiserar med Sverigedemokraternas värderingar. Valresultatet kan snarare ses som att det finns en trötthet bland väljarna på att ha Socialdemokraterna vid makten i kommunen. En tolkning av materialet är att det handlar mindre om socialdemokratiska partiets värderingar och mer om att invånarna i Bromölla upplever att de socialdemokratiska kommunalpolitikerna inte i tillräcklig utsträckning lyssnar till invånarna och deras åsikter. 15
Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka
Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka November-December 2009 INLEDNING... 4 SYFTE... 4 METOD... 4 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 4 FRÅGEFORMULÄR... 4 DATABEARBETNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING...
Läs merP1071 GULLSPÅNGS KOMMUN. Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071
GULLSPÅNGS KOMMUN Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071 Hösten 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Målgrupp... 3 1.4 Metod... 4 1.5 Register
Läs merP1071 TÖREBODA KOMMUN. Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071
TÖREBODA KOMMUN Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071 Hösten 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Målgrupp... 3 1.4 Metod... 4 1.5 Register
Läs merIpsos opinionsmonitor Partisympatier, väljarnas viktigaste frågor och sakfrågeägarskap Februari 2015
Ipsos opinionsmonitor Partisympatier, väljarnas viktigaste frågor och sakfrågeägarskap Februari 05 Ipsos: David Ahlin, Nicklas Källebring, Gustav Gidenstam Ipsos. 0 Ipsos. All rights All rights reserved.
Läs merUppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010
Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010
Läs merVad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?
Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2015 Markör AB 1 (19) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik
Läs merDe viktigaste valen 2010
SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Luleå Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll
Läs merEftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014. Tillväxt, miljö och regionplanering
Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 Tillväxt, miljö och regionplanering Fakta om undersökningen Mottagare: Ett slumpmässigt urval om 3 000 personer 18 år eller äldre och bosatta i
Läs merBrukarundersökning 2010 Särvux
TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag
Läs merVäljarkontraktet. 2014-06-29 Karin Nelsson
Väljarkontraktet 2014-06-29 Karin Nelsson Mätning om partisympati? Sverige Tycker har genomfört en undersökning om svenska folkets relation till sitt parti med avseende på olika parametrar. Undersökningen
Läs merOpinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle
Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under november- av SKOP -research ab December 12 SKOP har på uppdrag av och
Läs merEftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 RAPPORT 2014:5
Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 RAPPORT 2014:5 Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 rapport 2014:05 TMR, Stockholms läns landsting Box 22550, 104 22 Stockholm
Läs merSVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND
Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av
Läs merSverigedemokraterna i Skåne
Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Anders Sannerstedt Sverigedemokraterna gick starkt framåt i valet 2006. I riksdagsvalet fördubblade de sin röstandel jämfört med 2002, och i kommunalvalet
Läs merVad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013.
Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Resultat Resultat Varje vår och höst sedan 2005 erbjuder Statistiska centralbyrån
Läs merSkåneopinion. Mars 2012
Skåneopinion Mars 2012 Det går bra i Skåne för S och Stefan Löfven Stefan Löfven har raskt marscherat upp till den partiledare som har näst mest förtroende efter Fredrik Reinfeldt i Skåneopinionen, liksom
Läs merGRvux. Rapport: Redovisning av uppgifter om deltagare i yrkesvuxstudier första halvåret 2011
GRvux Rapport: Redovisning av uppgifter om deltagare i yrkesvuxstudier första halvåret Beställare: Kenneth Ardehed, GRvux Projektledare: Peter Linsér, Markör Augusti Markör Örebro Kungsgatan 7 47 Örebro
Läs merAllmänheten om politisk TV-reklam
Novus Allmänheten om politisk TV-reklam 9 april, 2010 För: Sveriges Annonsörer Kontakt: Anna Lindström Kontakt på Novus: Annelie Åström Gun Pettersson Om undersökningen Syftet med undersökningen är att
Läs merNöjd kund-undersökning 2011 Konsumentvägledning Hägersten-Liljeholmen, Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalms stadsdelar.
1 Nöjd kund-undersökning 2011 Konsumentvägledning Hägersten-Liljeholmen, Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalms stadsdelar. Box 38001, 10068 Stockholm Telefon: 08-508 44 220 Fax: 08-674 43 29
Läs merPolitikers syn på säkerhetskameror
Politikers syn på säkerhetskameror SKOP har på uppdrag av tankesmedjan Säkerhet för Näringsliv och Samhälle (SNOS) och tidningen SecurityUser.com intervjuat 3 kommunal-, landstings-, och oppositionsråd.
Läs merRAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet
RAPPORT Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet Ny enkätundersökning samt analys av markägarnas svar i tidigare genomförda enkäter kring processerna för formellt skydd av skog 2011-09-02 Analys & Strategi
Läs merUrfjäll. Elever År 3 - Våren 2011. Genomsnitt Upplands-Bro kommun. 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena.
Urfjäll Elever År - Våren Kunskaper och bedömning 8 0 9 Medelvärde 10,. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 70 5 1. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår. 81 1,8.
Läs merBefolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård
Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar
Läs merVäljarnas syn på ökande klyftor
SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK Väljarnas syn på ökande klyftor Rapport från Kalla Sverige-projektet Väljarnas syn på ökande klyftor Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Fördelningen av inkomster och förmögenheter...
Läs merRapport till Den Nya Välfärden om hur svenskarna ser på företagarklimatet augusti/september 2011
Rapport till om hur svenskarna ser på företagarklimatet SKOP gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela Sverige (tele-skop Riks). Mellan den 22 augusti och 6 september 2011 intervjuades
Läs merSCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008
SCB:s Demokratidatabas 1998 2008 Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 Innehåll 1. Inledning... 4 Bakgrund... 4 Information om demokratidatabasen... 5 Variabler...5 Källor
Läs merSvenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift
Svenskt Näringsliv/Privatvården Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en undersökning som jämför privat och offentligt drivna
Läs merFörskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen
Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...
Läs merEngelska skolan, Järfälla
Elever År - Våren svar, % Kunskaper och bedömning. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 0 0 Medelvärde,,,,. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår. 0 0,0,,,. Lärarna
Läs merRiksskatteverket Gäldenärsenkäten
Riksskatteverket Gäldenärsenkäten Projekt nr 13345 Göteborg 2002-12-18 Kundansvarig: Jonas Persson Dataansvarig: Jan Lundmark Information om undersökningen Riksskatteverket genomförde vintern 2001-2002
Läs merDet viktigaste valet. (del 2) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner.
Det viktigaste valet (del 2) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner. 2 April 2006 Det viktigaste valet SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala
Läs merDenna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.
Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Kontaktperson på Karlstads kommun är Sofia Nylander. Undersökningen
Läs merStatens Folkhälsoinstitut
Statens Folkhälsoinstitut December 2005 T-112113 Folkhälsoinstitutet: Paul Nordgren TEMO AB: Gun Pettersson Datum: 2005-12-21 Sida 2 Innehållsförteckning Inledning med bakgrund och syfte 3 Genomförande
Läs merAttityder till Stockholms läns landsting och dess verksamheter
Eftervalsundersökning 2010 Attityder till Stockholms läns landsting och dess verksamheter RAPPORT 7:2010 Eftervalsundersökning 2010 Attityder till Stockholms läns landsting och dess verksamheter rapport
Läs merNationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken. Undersökningsperiod Höst 2010
ationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken Undersökningsperiod Höst Om ationell Patientenkät ationell Patientenkät genomförs inom flera områden, bl.a. primärvården, somatisk öppen
Läs merRapport till Upplands Väsby om personer som flyttat dit april/maj 2012
-research Rapport till Upplands Väsby SKOP har på uppdrag av Upplands Väsby kommun intervjuat personer som flyttat till kommunen. Intervjuerna gjordes mellan den 24 april och den 26 maj 12 Resultaten redovisas
Läs merOpinionsundersökning april/maj 2016 Bakgrund
Opinionsundersökning april/maj 2016 Bakgrund SKOP har på uppdrag av Moderata Samlingspartiet i Västra Götaland intervjuat personer som bor i Göteborgs stad och som är mellan 18 och 84 år. Intervjuerna
Läs merAttityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008
Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008 Genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Stadsbiblioteket i Göteborg Innehåll Kapitel 1 Inledning 3 Kapitel 2 Metod 6
Läs merTrivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27
Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern
Läs merValet i fickformat. Europaparlamentet 2009
Valet i fickformat Europaparlamentet 2009 Valet i fick format Europaparlamentet 2009 1 Val till Europaparlamentet 7 juni 4 Rösta på parti och person använd valsedeln rätt! 6 De som har rösträtt får röstkort
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,
Läs merBo förskola. Föräldrar Förskola - Våren 2011
Föräldrar Förskola - Våren 4 svar, 48% Utveckling och lärande. Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. 4 4 40 4 Medelvärde 7,4,,4 8 7, 4. Mitt barns tankar
Läs merDN/IPSOS VÄLJARBAROMETER
DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER Mars 2019 21 januari 2019 26 mars 2019 Nicklas Källebring, Leif Johansson, Ipsos Nicklas Källebring, Leif Johansson, Ipsos DN/Ipsos: Små rörelser under turbulent tid Enligt DN/Ipsos
Läs merRAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19. Analys & Strategi
RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19 Analys & Strategi Innehåll/Sammanfattning BAKGRUND... 4 Undersökning om bemötandets betydelse i kollektivtrafiken... 4 Undersökningsmetodik...
Läs merATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET
ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades
Läs merProjekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör
Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Innehåll Bakgrund Syfte Metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information Om Trafikverket Bakgrundsdata
Läs merDanderyds kommun. Kundundersökning 2015. Villa Solvi förskola - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015.
Danderyds kommun Villa Solvi förskola - Föräldrar Förskola 26 respondenter Kundundersökning 215 Pilen Marknadsundersökningar Mars 215 Våga Visa 215, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms
Läs merSplitvision. Juni 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)
GRs effektstudie 2005 Rapport gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn och Öckerö, 2003 Juni 2005 Undersökningen är genomförd av
Läs merEn studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket
En studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket Maj 2013 Carin Blom Anna Warberg 2013 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE. 2013 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE.
Läs merFritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index
Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 1 [11] Kvalitetsstöd
Läs merBrukarenkät IFO 2011. Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT
Brukarenkät IFO 2011 Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT Sammanställningen av enkätresultatet visar att förvaltningen totalt sett ligger högt på nöjdhetsskalan i alla frågeområdena. Speciellt glädjande
Läs merArbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007
Arbetsliv Rapport: Lyckliga arbetsplatser Maj 27, Markör Marknad och Kommunikation AB Rapport Lyckliga arbetsplatser 27 Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 396, 71 47 Örebro Telefon: 19-16 16 16.
Läs merTierpspanelen Rapport 1 Medborgarservice
Tierpspanelen Rapport 1 Medborgarservice 2008-12-16 Sammanfattning I den första Tierpspanelen fick medborgarna svara på frågor kring Medborgarservice som funnits sedan januari 2007. Totalt har 54 personer
Läs merAntagningen till polisutbildningen
Antagningen till polisutbildningen En studie om avhopp under urvalsprocessen ur ett genusperspektiv Februari 2008 www.polisen.se Antagningen till polisutbildningen En studie om avhopp under urvalsprocessen
Läs merKvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter
Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka
Läs merTyresö kommun. Elev- och föräldraenkät 2015 Föräldrar Pedagogisk omsorg 60 respondenter Genomförd av CMA Research AB Mars 2015
Tyresö kommun Elev- och föräldraenkät 2015 Föräldrar Pedagogisk omsorg 60 respondenter Genomförd av CMA Research AB Mars 2015 Om undersökningen Tyresö kommun, Elev- och föräldraenkät 2015, sida 1 Bakgrund
Läs merRiksdagsvalet 2014 på karta
Riksdagsvalet 2014 på karta Valdeltagande i procent av röstberättigade 88,0-92,9 86,3-88,0 84,7-86,3 82,2-84,7 70,3-82,2 Nu följer bilder över valresultatet för samtliga riksdagspartier och FI redovisade
Läs merRapport till Den Nya Välfärden om företagsklimatet januari/februari 2005
Rapport till om företagsklimatet SKOP,, gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela Sverige (tele-skop Riks). Mellan den 2 januari och 8 februari 25 intervjuades drygt 1.2 om hur de uppfattar
Läs merGRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006
GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 Maj 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning
Läs merÄr det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?
Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785
Läs merDN/Ipsos väljarbarometer 7 18 augusti 2014
DN/Ipsos väljarbarometer 7 18 augusti Dagens Nyheter Ipsos: David Ahlin Datum: -08-19 Ipsos Sweden AB Box 12236 102 26 STOCKHOLM Besöksadress: S:t Göransgatan 63 Telefon: 08-598 998 00 Fax: 08-598 998
Läs merTV4/NOVUS VÄLJARBAROMETER
TV4/NOVUS VÄLJARBAROMETER 23 APRIL Ras för Socialdemokraterna I TV4/Novus väljarbarometer för april tappar Socialdemokraterna stöd samtidigt som blockskillnaden fortsätter att minska. Stödet för Moderaterna
Läs merResultaten redovisas i denna rapport. Ansvarig för undersökningen åt Den Nya Välfärden är Örjan Hultåker.
om ny övervakning SKOP, Skandinavisk opinion ab, gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela Sverige (tele-skop Riks). Mellan den 18 januari och 4 februari 2007 intervjuades drygt 1.000
Läs merDN/IPSOS VÄLJARBAROMETER
Kadölfjkadölkjf öadslkjf öla DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER April 2019 21 januari 2019 23 april 2019 Nicklas Källebring, Leif Johansson, Ipsos Nicklas Källebring, Leif Johansson, Ipsos DN/Ipsos: Små rörelser
Läs merKort om resvanor i Luleå kommun
KORT OM RESVANOR I LULEÅ 2015 Kort om resvanor i Luleå kommun RESVANEUNDERSÖKNING 2015 Oktober november 2015 Genomförd av Koucky & Partners och Enkätfabriken på uppdrag av Luleå kommun Innehållsförteckning
Läs merINTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET. Undersökning bland universitets- och högskolelärare
INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET Undersökning bland universitets- och högskolelärare Projektnummer 1517352 Stockholm 2008-06-16 Ingemar Boklund UNDERSÖKNING BLAND UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLELÄRARE 1. Uppdraget
Läs merSammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013
2013-02-21 Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013 40 procent av respondenterna instämde i påståendet att de som helhet var nöjda i kontakten med kommunen Det är ingen skillnad
Läs merSKOP:s kommunala väljarbarometer kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker
Får publiceras omedelbart kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker - Stora förändringar i de kommunalpolitiska partisympatierna - Uppgången bruten för Centerpartiet - Fortsatt uppåtriktad trend för Moderaterna
Läs merTillsynssamverkan i Halland - Miljö
Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Enkät om länets Miljö- och hälsoskyddskontor 27 Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Enkät om länets Miljö- och hälsoskyddskontor 27 Kommunrapport - Inledning Under maj-juni
Läs merOdensala. Föräldrar Förskola - Våren 2012
Odensala Föräldrar Förskola - Våren svar, % Utveckling och lärande. Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. 7 7 7 8 0 Medelvärde 7,,, 0, 7,. Mitt barns
Läs merKonsumentvägledning. Nöjd kund-undersökning 2010
1 Konsumentvägledning Nöjd kund-undersökning 2010 Box 38001, 10068 Stockholm Telefon: 08-508 44 220 Fax: 08-674 43 29 www.sverigeskonsumenter.se www.radron.se 2 3 Bakgrund Sedan 1 oktober 2008 driver KonsumentCentrum
Läs merDN/Ipsos väljarbarometer augusti 2015 Stockholm, 25 augusti 2015. Kontakt: David Ahlin,
DN/Ipsos väljarbarometer augusti Stockholm, 25 augusti Kontakt: David Ahlin, david.ahlin@ipsos.com Ipsos. 2014 Ipsos. All rights All rights reserved. DN/Ipsos väljarbarometer augusti: SDs starka trend
Läs merMyrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm
KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten
Läs merSKOP. Rapport till Frivärld oktober 2015
SKOP gör regelbundna undersökningar bland ungdomar personer mellan 16 och 25 år som är bosatta i hela Sverige. I september/ intervjuades 1.000 personer. En fråga ställdes på uppdrag av Frivärld och redovisas
Läs merFörmåga att tillvarata sina rättigheter
Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker
Läs merVad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005
Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.
Läs merRiksskatteverket Bortfallsanalys - Gäldenärsenkäten 2002
Riksskatteverket Bortfallsanalys - Gäldenärsenkäten 2002 Projekt nr 13345 Göteborg 2003-01-10 Kundansvarig: Jonas Persson Information om Gäldenärsenkäten Riksskatteverket genomförde under vintern 2001-2002
Läs merUtvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30
Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby
Läs merAttityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning
Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...
Läs merMETODUPPGIFT, PM Invandringspolitik
METODUPPGIFT, PM Invandringspolitik Forskningsproblem Sverige är ett land som alltid har tagit emot andra människor med olika bakgrund och kulturer. Invandringen har skedd länge från delar av Europa och
Läs merRapport till Scantech om politikers makt år 2013
-research Scantech om politikers makt SKOP gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela Sverige (tele-skop Riks). Mellan den 26 mars och 8 april 2013 intervjuades drygt 1.000 personer på
Läs merVäxthuset. Föräldrar / Förskola - Våren 2008. Genomsnitt Salems kommun. 2. Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. Växthuset föregående år
Föräldrar / Förskola - Våren svar, 5% Normer och värden 0,. Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. 0,, 5,. Det är arbetsro i verksamheten. 5,, 5 5,,,. Personalen bryr sig om mitt barn.,,,5 5, 5. Personalen
Läs merBrukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT
Brukarenkät IFO 2014 Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät 2014 visar att förvaltningen totalt sett har en mycket god brukarnöjdhet (kundnöjdhet) i alla de områden som berörs i enkäten.
Läs merFörord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?...
Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Ungas politiska engagemang... 4 Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4 Vill unga engagera sig politiskt?... 4 Hur ser unga på de politiska ungdomsförbunden?...
Läs merAppendix 1. Valresultatet i kommuner och landsting
Appendix 1 Valresultatet i kommuner och landsting Valresultatet i kommunerna Moderaterna Moderaterna går kraftigt bakåt i kommunsverige. Partiet ökar sina mandat i 18 kommuner men tappar mandat i 230.
Läs merPensionsbarometern Januari-februari 2005
Pensionsbarometern Januari-februari 2005 Projektnummer 1513219 2005-02-14 Sifo Research & Consulting SE-114 78 Stockholm Tel: +46 (0)8 507 420 00 Secondary name to Sweden Fax: +46 (0)8 507 420 01 Research
Läs merBRUKARUPPFÖLJNING ÄLDREOMSORG 2010
BRUKARUPPFÖLJNING ÄLDREOMSORG 0 Margareta Bolinder Sundin Kvalitetsledare SAMMANFATTNING Syftet med undersökningen var att mäta hur nöjda brukarna är med hjälpen de får av äldreomsorgen. Enkäten, som användes
Läs merInvånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Trollhättans kommun.
Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Trollhättans kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 2007 Trollhättans kommun Våren
Läs merLUPP-undersökning hösten 2008
LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten
Läs merKvalitetsuppföljning, Planeten (2010-05-12) Bilaga 1. 1(4) Bilaga 1 Enkät till boende - resultat NKI (Nöjd-Kund-Index) NKI (Nöjd-Kund-Index) är ett sammanfattande mått på hur nöjda kunderna är med en tjänst
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År 2009. Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Förskola/Lofsdalens Förskolan Norrskenet skola 2014/15 År 2009 Bildning, Fritid och Kultur Barn, utbildning och fritid 2013 06 12 Verksamhet
Läs merFöretagare i debatten. Vem vågar och vilka lyssnar?
Företagare i debatten Vem vågar och vilka lyssnar? februari 2006 FÖRETAGARE I DEN POLITISKA DEBATTEN Vem vågar och vilka lyssnar? Under de senaste veckorna har det pågått en debatt om företagsledare ska
Läs merUtvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun
Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs
Läs mer1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning
Liberaliseringen av den svenska telekommunikationsmarknaden har bidragit till att öka konkurrensen inom branschen. Den ökade konkurrensen har i sin tur inneburit betydande prissänkningar på många teletjänster.
Läs merVÄRDEGRUNDSENKÄT IFO, BENGTSFORS KOMMUN 2011. En värdegrundsenkät som avser insatser inom Individ- och
VÄRDEGRUNDSENKÄT IFO, BENGTSFORS KOMMUN En värdegrundsenkät som avser insatser inom Individ- och familjeomsorgen (IFO) som skett under det första kvartalet. Värdegrundsenkät Bakgrund Som ett led i Individ-
Läs merPatientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen
Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna
Läs merKvalitetsindex. Rapport 2015-06-25. Familjestödsgruppen AB Öppenvård. Öppenvård, handläggare
Kvalitetsindex Öppenvård, handläggare Rapport 20150625 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal Genomförda intervjuer SSIL
Läs merAllmänhetens synpunkter på indrivningssystemet och kronofogdemyndigheten
Allmänhetens synpunkter på indrivningssystemet och kronofogdemyndigheten Resultat från en riksomfattande undersökning vintern 2001 RSV Rapport 2002:16 2 Förord Riksskatteverket (RSV) genomför regelbundet
Läs merFortsatt kraftigt fall för socialdemokraterna - Skillnaden mellan blocken halverad sedan juni
TV4/NOVUS OPINION VÄLJARBAROMETER - en av de stora väljarbarometrarna i Sverige NOVEMBER Fortsatt kraftigt fall för socialdemokraterna - Skillnaden mellan blocken halverad sedan juni I TV4/Novus Opinion
Läs merUndersökningens genomförande redovisas i Bilaga. I SKOP:s arkiv återfinns undersökningen under registreringsnummer S16JUN11.
om Skellefteå-tidningen SKOP har på uppdrag av Skellefteå kommun intervjuat cirka 600 personer som bor i Skellefteå kommun. Intervjuerna gjordes mellan den 11 och 16. Undersökningens genomförande redovisas
Läs mer