2004 Notat Linda Hallenberg

Transkript

1 Jämställdhet i trafiknämnder Kartläggning av antal kvinnor och män i de nämnder som i Stockholms läns kommuner är ansvariga för trafiksäkerhet och trafikplanering. Linda Hallenberg 2004 Notat 0408

2 Sammanfattning NTF Stockholms län har gjort en kartläggning av de nämnder i länets kommuner som beslutar i trafikfrågor och trafikplanering. Kartläggningens syfte var att se hur många män respektive kvinnor det sitter i nämnderna. Vår studie visar att det är en tydlig underrepresentation på kvinnor i de nämnder som på kommunnivå beslutar i trafikfrågor. I tre nämnder finns det inte en enda kvinna och i elva av 25 kommuner är det färre än 30 procent kvinnor. Genomsnittet totalt för alla kommuner är att bara tre av tio ledamöter är kvinnor. Resultatet är nedslående för trafiksäkerheten då tidigare studier visat att kvinnor och mäns attityder och beteenden i trafiksäkerhetsfrågor skiljer sig åt. Kvinnor är mer positiva till hastighetssänkningar för att öka trafiksäkerheten, kvinnor är bättre på att använda bilbälte och de instämmer i högre grad att det bör vara 30 km/h där bilar och oskyddade trafikanter blandas. 2

3 3

4 Innehållsförteckning Bakgrund... 5 Tidigare forskning... 5 Metod... 5 Resultat... 5 Slutdiskussion

5 Bakgrund Kvinnor och män har olika inställning i trafiksäkerhetsfrågor och likaså skiljer sig resmönstren åt mellan könen. Riksdagen har fastslagit att ett av transportpolitikens delmål ska vara ett jämställt transportsystem. Utifrån detta är det intressant att titta på kvinnors möjlighet att påverka trafiksäkerhetsarbetet lokalt. Tidigare forskning Vägverkets årliga trafiksäkerhetsenkät från visar att sex av tio kvinnor anser att det enda acceptabla är noll döda i trafiken. Bland männen var det bara fyra av tio som svarade samma sak. Vidare visar enkätresultaten att fem av tio kvinnor anser det rimligt att sänka hastigheterna för att öka trafiksäkerheten medan endast tre av tio män instämmer i samma uttalande. Kvinnor instämmer också i högre grad i att det är rimligt att sänka hastigheten till 30 km/h på gator där det finns fotgängare och cyklister. Fler män än kvinnor svarar ja på frågan om de någon gång under de senaste 12 månaderna har kört bil efter att ha druckit alkohol. Fler män än kvinnor instämmer i att det är viktigare att hålla trafikrytmen än hastighetsgränsen och att de nuvarande hastighetsgränserna är så låga att man måste ha förståelse för att de överskrids. Kvinnor använder bilbälte i högre grad än männen och kvinnor instämmer i högre grad i att alla bilar borde ha ett tekniskt system som påminner bilförare och passagerare om att sätta på sig bilbältet. Samma studie visar att många fler kvinnor än män anser att det bör vara obligatoriskt att använda hjälm vid cykling, de svarar oftare att de använder reflex och cykelbelysning. Resmönstren skiljer sig också åt mellan könen. Kvinnor åker mer kollektivt medan män oftare använder bilen. Kvinnor har en större andel inköps- och serviceresor medan män har en större andel arbets- och tjänsteresor. Kvinnor har inte i hushållen samma tillgång till bil som männen har och är därför i högre grad hänvisade till kollektivtrafik eller cykel/gång. Som en följd av att samhället till stor del är utformat för biltrafik drabbar denna sämre tillgång till bil kvinnor på ett negativt sätt 2 Metod Ett mejl skickades till varje kommuns officiella adress med adressering att brevet skulle till nämndsekreterare i den nämnd som är ansvarig för trafikfrågor och trafikplanering. I mejlet fanns en förfrågan om att få en lista på de politiker som sitter i den nämnd som är ansvarig för trafik, trafikplanering, trafiksäkerhet och liknande. I vissa fall har kompletterande telefonsamtal gjorts för att klarlägga vilken nämnd som är ansvarig för ovanstående frågor. Svar har inkommit från länets alla 25 kommuner. Resultat Sammanställningen visar att det i kommunernas nämnder som beslutar om trafik, trafikplanering och trafiksäkerhet sammanlagt sitter 260 ledamöter varav 181 män och 79 kvinnor. Det innebär att 70 procent av ledamöterna är män och bara 30 procent är kvinnor. 1 Vägverket, Trafiksäkerhet Resultat från 2003 års trafiksäkerhetsenkät, publikation 2004:45 2 Eriksson L. Garvill, J. (2000) Transportsystemets tillgänglighet ur ett genusperspektiv. En litteraturstudie, Transportforskningsenheten, Umeå universitet,. 5

6 I tre kommuner, Salem, Sollentuna och Täby, finns det inte någon kvinna med i ansvarig nämnd. Haninge och Nynäshamn är de enda två kommuner där det är fler kvinnor än män. Nedan finns resultatet presenterat kommun för kommun. Varje kommun presenteras med antal ledamöter fördelat på män och kvinnor och också andel kvinnor i procent. Eftersom varje nämnd består av mellan 5 och 14 ledamöter (Nacka kommun undantaget) så kan en procentsiffra bli missvisande då varje ledamot representerar många procent. Ändå kvarstår procentsats som det enklaste sättet att jämföra kommunerna och därför presenteras resultatet också i procent. Nacka är den enda kommun som inte har någon särskild nämn eller utskott som arbetar med trafikfrågor. I Nacka kommun är det områdesnämnderna som har detta ansvar. De fyra områdesnämnder som finns i Nacka kommun är här sammanslagna och representerar en enhet. Tabell 1 Kommun Män Kvinnor Andel kvinnor Botkyrka % Danderyd % Ekerö % Haninge % Huddinge % Järfälla % Lidingö % Nacka % Norrtälje % Nykvarn % Nynäshamn % Salem % Sigtuna % Sollentuna % Solna % Stockholm % Sundbyberg % Södertälje % Tyresö % Täby % Uppland Väsby % Vallentuna % Vaxholm % Värmdö % Österåker % Nedan presenteras resultatet utifrån parti och inte kommun. Vänsterpartiet är det parti som har högst andel kvinnor bland sina ledamöter i aktuella nämnder. Folkpartiet är det parti som har sämst representation av kvinnor. Även här presenteras resultatet med antal ledamöter uppdelat i män och kvinnor och sedan andel kvinnor i procent. Procentsiffran kan vara missvisande, dels på grund av ett litet antal ledamöter totalt och dels för att partierna har väldigt olika många ledamöter varför varje ledamot i till exempel miljöpartiet motsvarar många fler procent än en ledamot i till exempel socialdemokraterna. Lokala partier finns inte med i sammanställningen. 6

7 Tabell 2 Parti män kvinnor Andel kvinnor Vänsterpartiet % Socialdemokraterna % Miljöpartiet % Centern % Folkpartiet % Kristdemokraterna % Moderaterna % Slutdiskussion Kartläggningen visar att det är en tydlig underrepresentation på kvinnor i de nämnder som på kommunnivå beslutar i trafikfrågor. I tre nämnder finns det inte en enda kvinna och i elva av 25 kommuner är det färre än 30 procent kvinnor. Genomsnittet totalt för alla kommuner är att bara tre av tio ledamöter är kvinnor. I en analys av partiernas mandat visar det sig att fem av sju partier totalt i länet har en kvinnlig representation på under 30 procent. Utifrån den kunskap som idag finns om skillnad mellan könen i attityder till olika trafiksäkerhetsfrågor är det av vikt att den underrepresentation av kvinnor som finns i nämnderna idag åtgärdas. Kommunens nämnder beslutar bland annat i hastighetsfrågor och då forskning visar att kvinnor i högre grad än män är positiva till lägre hastigheter, till 30 km/h där bilar och oskyddade trafikanter blandas och mer positiva till stödsystem i bilarna är det viktigt för det lokala trafiksäkerhetsarbetet att det blir en jämn könsfördelning i den nämnd som ansvarar för trafikfrågor. Partierna bör internt se över sin representation och arbeta mer aktivt för att få en jämn könsfördelning på sina mandat. 7