HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0"

Transkript

1 HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Bakgrund Syfte ARBETSPROCESS Besluta vilka viktiga målpunkter som finns Besluta vilka indikatorer som ska beräknas Prioriterade indikatorer Övriga indikatorer Beräkna utvalda indikatorer Cykeltrafik Kollektivtrafik Biltrafik Gör nulägesbeskrivning Analysera styrkor och svagheter... 9 Dokumentet är framtaget av Lena Fyrvald, Exploateringsavdelningen, Johanna Kirudd, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltning i Huddinge Kommun och Ninnie Gustafsson, Hållbart resande i Samhällsplaneringen. Referensgrupp: Johanna Pettersson, Lotta Berggren, Jesper Skiöld, Nina Åhman, Charlotta Thureson Giberg, Huddinge Kommun och Johanna Ekhall, Nynäshamns kommun.

4

5 HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD 1 1. INLEDNING 1.1. Bakgrund Samhällsplaneringen är viktig för att långsiktigt uppnå ett hållbart resande 2. Ett hållbart resande ger alla människor, inte minst barn och gamla, möjlighet att förflytta sig säkert till fots, med cykel eller kollektivtrafik, vilket har positiva effekter för individens hälsa. Genom att ge förutsättningar för gång, cykel och kollektivtrafik ökar de naturliga tillfällena till fysisk aktivitet i vardagen. Ett hållbart resande bidrar också positivt till miljön, som tex effektivare markanvändning, bättre luft och mindre buller. På avstånd upp till 1,5-2 km är det vanligaste färdsättet att gå till fots. Det finns en potential att öka gångtrafiken genom att överföra bilresor under 1-1,5 km till gångresor, vilket motsvarar ca minuters promenad. De resor som har stora möjligheter att förändras är skolresor, kombination gång - kollektivtrafik samt service- och inköpsresor. 3 Nästan alla cykelresor är kortare än 5 km. Samtidigt är nästan hälften av alla bilresor kortare än 5 km. Därför finns det en potential att öka andelen cykelresor, samtidigt som bilresorna minskar, då sträckorna är kortare än 5 km. Ca två tredjedelar av cykelresorna under 5 km är arbets-, skol- eller fritidsresor. De vanligaste ändamålen för kollektivresor är skola och arbete. För resor över ca 3 km är kollektivtrafiken ett alternativ. Att arbeta med indikatorer i planeringsskedet är ett sätt att skapa förutsättningar för ett hållbart resande. För att öka förutsättningarna för hållbart resande när nya områden planeras, har en metod att arbeta med indikatorer från TRAST tagits fram i Huddinge kommun. Plangruppen för planområdet Vistabergs allé i Huddinge har arbetat fram förslag på TRASTindikatorer. Förslaget har sedan effektiviserats och förfinats genom plangruppen för området Ängarna i Huddinge. Dokument som understryker vikten av att öka förutsättningarna för hållbart resande är de nationella, regionala och lokala miljömålen samt kommunens Agenda 21-mål. Övriga verktyg som kan stödja hållbart resande är cykelparkeringspolicy, handelspolicy, driftspolicy, tillgänglighetsplan, trafiknätsanalys, bilparkeringspolicy m m Syfte Syftet med att använda TRAST-indikatorer i planprocessen är att hållbart resande ska prioriteras i planeringen och då inte bara inom planområden utan även för möjligheterna att resa hållbart till viktiga målpunkter utanför planområden. 1 TRAST står för Trafik för en Attraktiv Stad och är ett dokument framtaget av Boverket, Banverket, Vägverket samt Sveriges kommuner och landsting. Syftet med TRAST är att vägleda planerare och beslutsfattare i processen med att upprätta en kommunal trafikstrategi. 2 Hållbart resande används i den här rapporten enligt definitionen i Infrastrukturpropositionen (2001/02:20) som ett resande som är effektivare, mer miljöanpassat och säkrare än det individuella resandet i personbil. 3 TRAST sid 144 1

6 2. ARBETSPROCESS Beroende på typ av område, hur stort planområdet är och i vilken fas i planeringsprocessen som planen befinner sig, kommer antalet indikatorer och detaljeringsnivå variera. I programskedet/förstudien är det viktigast att tänka på vilka viktiga målpunkter som är aktuella för planområdet och om man kan ta sig dit med gång-, cykel- och kollektivtrafik. I planskedet kan detaljerade beräkningar av indikatorer göras. Metoden har hittills använts för bostadsområden och om metoden ska användas för arbetsområden bör den modifieras. Nedan följer förslag på hur arbetsprocessen kan se ut: Arbetsprocess: 1. Besluta vilka viktiga målpunkter som finns 2. Besluta vilka indikatorer som ska beräknas 3. Beräkna utvalda indikatorer 4. Göra nulägesbeskrivning 5. Analysera styrkor och svagheter 2.1. Besluta vilka viktiga målpunkter som finns För det aktuella planområdet pekas de viktigaste målpunkterna ut. Det är viktigt att se exploateringsområden som en del av en helhet, att identifiera vad som finns utanför området, vilka målpunkter som finns och hur man tar sig dit med gång-, cykel- och kollektivtrafik. Beroende på planområdets storlek kommer antalet målpunkter som finns inom respektive utanför planområdet att variera. Planområdets placering och dess närhet till kollektivtrafik samt service är den faktor som har störst påverkan på hur bra det hållbara resandet kan bli. Målpunkter bör i första hand vara dagliga målpunkter såsom kollektivtrafikknutpunkter, större arbetsplatser, dagligvaruhandel, skola, förskola, service, sjukhus och lokalt centrum för området. Även fritidsanläggningar bör finnas med. Antalet målpunkter bör inte vara för stort då det blir tidskrävande att göra beräkningar för alltför många målpunkter. Ett lämpligt antal målpunkter kan vara st Besluta vilka indikatorer som ska beräknas Beroende på planområdets storlek, läge och vilken planeringsfas som är aktuell avgörs hur många och vilka indikatorer som ska beräknas. De flesta faktorer är troligtvis redan kända av projektgruppen, men olika inventeringar kan vara aktuella för att få fram vissa basfakta som närmaste service, vilken gång- och cykelväg som är troligast mm. Möjligheten att påverka inom själva planområdet är stor och här finns goda möjligheterna att skapa förutsättningar för ett hållbart resande. Däremot är resurserna begränsade att förändra områdena utanför själva planområdet, vilket innebär att dessa önskvärda förändringar kan dröja. Det är viktigt att se helheten när nya områden planeras och eventuella åtgärder utanför planområdet kan skrivas in i kommunens (gatukontorets) prioriteringslista. 2

7 Prioriterade indikatorer Följande fem indikatorer bör vara med i planprocessen, då dessa inte är alltför tidskrävande att beräkna men ändå ger en viktig indikation på om hållbart resande prioriteras i det aktuella planområdet. Prioriterade indikatorer: 1. Antal viktiga målpunkter som kan nås med gång/cykel/kollektivtrafik 2. Andel av planerade bostäder som kommer att ha mer än 400 meter till service via gångnät och cykelnät 3. Andel av planerad bebyggelse som kommer att ha mer än 400 meter till närmaste hållplats 4. Antal trafikbarriärer till viktiga målpunkter 5. Andel av gångnät och cykelnät med blandtrafik där hastigheten för bilar är högre än 30 km/h Indikator 1: Antal viktiga målpunkter som kan nås med gång/cykel/kollektivtrafik Antalet målpunkter inom och utanför planområdet som kan nås med gång-, cykel och kollektivtrafik anges. Cykelstråken bör ansluta till de regionala cykelstråken och kollektivtrafiken till större viktiga kollektivtrafikknutpunkter. I programskedet/förstudiefasen är denna indikator viktig då en bedömning av områdets lämplighet för att bebyggas avgörs. Lokaliseringen av nya exploateringsområden bör ske kollektivtrafiknära och med hög bebyggelsetäthet för att gynna kollektivtrafiken. Exempel: Målpunkter Gångnät Cykelnät Kollektivtrafiknät Avstånd (Fågelavstånd) Idrottshall X X 0,8 Busshållplats X 0,2 Centrum X X X 1,2 Pendeltåg X X X 3,6 Skola X X 0,4 Indikator 2: Andel av planerade bostäder som kommer att ha mer än 400 meter till service via gångnät och cykelnät Närheten till service är en viktig faktor då dagliga inköp bör kunna göras till fots, med cykel eller kollektivtrafik. Det ska inte vara nödvändigt att ha bil för att handla. Därför bör livsmedelsbutik planeras in i det aktuella planområdet om det inte redan finns i närområdet. Med service menar vi livsmedelsbutik. Ett större inköpsställe med fler funktioner kan ha något längre sträcka, exempelvis 1 km. 3

8 Indikator 3: Andel av planerade bostäder som kommer att ha mer än 400 meter till närmaste hållplats Gångavstånd till/från hållplats i bostadsområde bör vara högst 400 meter enligt TRAST 4. Hållplatserna bör vara handikappanpassade och rätt utformade i övrigt, bl.a. bör behovet av cykelparkeringar och vilplatser vid hållplatserna ses över. Indikator 4: Antal trafikbarriärer till viktiga målpunkter En väg utgör en barriär om den är mer än sex meter bred och har mer än 600 f/dh (fordon/dimensionerad timme) enligt TRAST 5. Biltrafikens mängd påverkar säkerheten, tryggheten och tillgängligheten på såväl cykel- som gångnätet och ger barriäreffekter. Barriäreffekten minskar om det finns säkra övergångsställen, mittrefuger eller planskildheter. Barriärer är en personlig upplevelse och även vägar med lite trafik kan subjektivt uppfattas som barriärer. En trafikbarriär för cykel kan även vara ett lokalt centrum om cykeltrafik inte är tillåten. Enligt TRAST är fördröjning och väntetider vid en signalreglerad övergång en direkt barriäreffekt vilket gör att korsningar med omfattande trafik är ett relativt stort hinder. Indikator 5: Andel av gångnät och cykelnät med blandtrafik 6 där hastigheten för bilar är högre än 30 km/h Gående och cyklister bör ur trafiksäkerhetssynpunkt vara separerade från biltrafiken om hastighetsbegränsningen är högre än 30 km/h. Enligt TRAST-underlag så anges att det är mindre god eller låg trafiksäkerhetsstandard där oskyddade trafikanter rör sig i blandtrafik och biltrafikens hastighet ligger över 30 km/h. Huddinge kommun har beslutat att maxhastigheten ska vara 30 km/h i samtliga bostadsområden inom två år, vilket innebär att andelen gång- och cykelvägar som bör separeras från bilar kommer att minska Övriga indikatorer Förutom de fem indikatorerna ovan kan följande indikatorer användas i mån av tid och då bör genhetskvoter och restidskvoter prioriteras för att de olika trafiknätens konkurrenskraft ska kunna jämföras. Övriga indikatorer: 6. Genhetskvot för gångtrafik till viktiga målpunkter 7. Genhetskvot för cykeltrafik till viktiga målpunkter 8. Restidskvot; cykel/bil 9. Restidskvot; kollektivtrafik/bil 10. Andel av gång- och cykelvägar som ligger nära bostadsbebyggelse och har god belysning 11. Antal säkra cykelparkeringar som planeras inom planområdet 4 TRAST sid 60 5 TRAST sid 53 6 Blandtrafik definierar vi som gång- och cykeltrafik som blandas med biltrafik 4

9 Genhetskvot Genhetskvot är skillnaden mellan det faktiska avståndet mellan två punkter och fågelavståndet mellan dessa punkter. 7 Det bör inte vara en alltför lång omväg att promenera eller ta cykeln och därför är det viktigt att undersöka genhetskvoten från planområdet till målpunkterna. Indikator 6: Genhetskvot för gångtrafik till viktiga målpunkter Hur gen en väg är har stor betydelse för den som går. Enligt TRAST bör genhetskvoten vara under 1,5 för att kvaliteten på gångnätet ska anses vara god. 7 Indikator 7: Genhetskvot för cykeltrafik till viktiga målpunkter Enligt TRAST ska genhetskvoten vara under 1,5 för att cykelnätets kvalitet ska anses vara god. 8 Restidskvot Genom att jämföra ett färdmedels restid med ett annat färdmedels kan restidskvoter tas fram. Exempel är restiden för cykel till en målpunkt dividerat med restiden för bil till samma målpunkt, vilket ger en kvot. 9 Då det är mest tidskrävande att titta på restidskvoter för kollektivtrafik/bil, föreslås att åtminstone restidkvoter för cykel/bil tas fram. Indikator 8: Restidskvot; cykel/bil Enligt TRAST är det rimligt att en cykelresa får ta högst dubbelt så lång tid som bilresan vilket innebär att restidskvoten inte får vara högre än 2. För att cykeln ska vara konkurrenskraftig mot bilen krävs det att restidkvoten är 1,5 eller mindre. 10 Indikator 9: Restidskvot; kollektivtrafik/bil För resor över ca 3 km är kollektivtrafiken ett alternativ då andelen gående minskar över 3 km. Den dominerande faktorn på vilket sätt människor väljer att resa är restiden. Om restidskvoten mellan kollektivtrafik och bil blir större än 1,5 till 2 så minskar andelen människor som åker kollektivt. Restidskvoten bör därför ligga mellan 1,5 till 2 för att kollektivtrafiken ska vara konkurrenskraftig mot bilen. I TRAST står det att på kortare sträckor är det acceptabelt med restidskvoter runt 2 men på längre sträckor måste restidkvoter ner till 1,5 eller mindre TRAST, sid TRAST sid TRAST sid TRAST sid TRAST sid 186 5

10 Indikator 10: Andel av gång- och cykelvägar som ligger nära bostadsbebyggelse och har god belysning Gång- och cykelnätet bör utformas ur ett trygghetsperspektiv med avseende på belysning och närhet till bostadsbebyggelse 12. I TRAST-underlaget beskrivs att platser som upplevs som otrygga är platser som är svåra att överblicka. Då är det viktigt att driftsunderhållet, som ser till att skymmande buskage tas bort, fungerar tillfredställande. Indikator 11: Antal säkra cykelparkeringar som planeras inom planområdet Plangrupperna har definierat säker cykelparkering som en cykelparkering där det finns möjligheter att låsa fast cykeln i ramen. Om kommunen har en cykelparkeringsnorm säkerställs cykelparkeringsbehovet inom nya planområden. Stockholm har idag en cykelparkeringsnorm på 1,5 cykelparkeringar per lägenhet och Lund har 2,0 cykelparkeringar per lägenhet Beräkna utvalda indikatorer Avstånd till målpunkterna kan mätas i en digital karta över kommunen, tex från kommunens trafiknätsanalys. För vissa längre avstånd samt avstånden utanför kommungränsen kan lantmäteriets kartsök användas Gångtrafik Gånghastigheten beräknas till 4 km/h. TRAST anger att 2 km promenad tar cirka minuter. 12 För att underlätta beräkningarna antas att det tar 1 timme att gå 4 km. Människor rör sig olika fort men det är en rimlig medelhastighet för långsamtgående. Medellängden på en resa som företas till fots är ca 1 km. På avstånd upp till 1,5 2 km är det vanligaste färdsättet att gå till fots. Även vid sträckor på 2-3 km är andelen gående betydande. Exempel: Målpunkter gångnätet Antal trafikbarriärer Genhetskvot Idrottsplats Busshållplats 1 1,1 Centrum 1 1,2 Skola 1 1,3 Närbutik 1 1,1 De indikatorer som markerats med fet text bör ses över om åtgärder kan göras. 12 TRAST, sid 59 6

11 Cykeltrafik Cykelhastigheten antas till 15 km/h vilket är det mått TRAST utgår ifrån. 13 En cyklist som håller en hastighet på 15 km/h cyklar 5-6 km på minuter. Nästan alla cykelresor är kortare än 5 km, samtidigt som nästan hälften av alla bilresor är kortare än 5 km. Forskningsresultat visar att det är möjligt att överföra åtminstone % av bilresor under 3 km till cykel. Exempel: Målpunkter Cykelnätet Genhetskvot Restidskvot; cykel/bil Idrottsplats 1,6 0,7 Pendeltåg 1,3 1,4 Centrum 1,1 0,6 Skola 1,3 0,3 Närbutik 1,1 0,4 De indikatorer som markerats med fet text bör ses över om åtgärder kan göras Kollektivtrafik Restiden för kollektivtrafiken beräknas som gångtid till hållplats, väntetid vid hållplats, åktid och bytestider. En viktad väntetid för kollektivtrafikresorna beräknas som halva den tid man maximalt kan få vänta. Om exempelvis en buss går 2 ggr/timme, är den maximala väntetiden i teorin 30 minuter men för att få ett medelvärde på väntetiden antas halva maxtiden dvs. 15 minuter. Detta innebär att med en turtäthet på 4 ggr/timme blir den viktade väntetiden 7,5 minuter. Med andra ord är turtätheten av stor vikt. En stor del av de resor som görs med kollektiva färdmedel är resor till och från skola och arbete, därför har kollektivtrafiken en topp av resenärer på morgonen mellan klockan sju och åtta. 14 Därför beräknas restidskvoten framför allt på maxtimmen mellan kl 7-8, dvs. då det är flest medborgare som använder kollektivtrafiken. Restiderna för kollektivtrafiken beräknas med hjälp av SL:s reseplanerare. Exempel Målpunkter- kollektivtrafiknätet Indikator: Indikator: Restidskvot, kl 7-8 Restidskvot, kl Kollektivtrafik/bil Kollektivtrafik/bil Pendeltågsstation 1,77 2,11 Centrum 1,72 2,18 Närbutik 1,67 2,22 Handelsområde 1,98 2,12 Skola 2,23 2,36 Stockholm Central 1,28 1,47 De indikatorer som markerats med fet text bör ses över om åtgärder kan göras. 13 TRAST sid TRAST, sid 174 7

12 Biltrafik Bilens hastighet beräknas i genomsnitt till 40 km/h Det är troligtvis en rimlig genomsnittshastighet då det är 30 km/h på vissa gator och km/h på vissa, samt att sträckorna ofta är korta. I TRAST rekommenderas att i restiden för bil ingår gångtid till och från parkering samt själva körtiden minuter kan läggas till för att gå till och från parkeringsplatsen vid start- och målpunkt samt 1 minut att parkera. Detta innebär totalt 6 minuter på körtiden för att få den totala restiden Gör nulägesbeskrivning För att få en samlad överblick över planområdet och dess omgivning görs en sammanställning av de indikatorer som beräknats. Resultatet gås igenom och kommenteras. Nedanstående lista är ett exempel på hur en sammanställning kan se ut. Indikatorer Kommentar 1. Antal viktiga målpunkter som kan nås med Alla viktiga målpunkter kan nås med gång, gång/cykel/kollektivtrafik cykel och kollektivtrafik 2. Andel av planerade bostäder som kommer att ha mer Till närmsta butik är det cirka 800 meter än 400 meter till service via gångnät och cykelnät från den planerade bebyggelsen 3. Andel av planerad bebyggelse som kommer att ha mer Den planerade bebyggelsen har mindre än än 400 meter till närmaste hållplats 400 m till närmaste hållplats 4. Antal trafikbarriärer till viktiga målpunkter Det finns tre trafikbarriärer: Lännavägen, Huddingevägen samt Huddinge centrum 5. Andel av gångnät och cykelnät med blandtrafik där Det finns gång- och cykelvägar som inte är hastigheten för bilar är högre än 30 km/h separerade från biltrafiken även om hastigheten är över 30 km/h. 6. Genhetskvot för gångtrafik till viktiga målpunkter 11 av 12 målpunkter har bra genhetskvot 7. Genhetskvot för cykeltrafik till viktiga målpunkter 11 av 12 målpunkter har bra genhetskvot 8. Restidskvot; cykel/bil Alla restidskvoter understiger 1,5 9. Restidskvot; kollektivtrafik/bil 5 av 12 målpunkter ligger över kvoten 2; Flottsbro, Huddingegymnasiet, Kvarnbergsplan, Rågsveds tunnelbanestation och Sundby gård. 10. Andel av gång- och cykelvägar som ligger nära Samtliga gång- och cykelvägar ligger nära bostadsbebyggelse och har god belysning bostadsbebyggelse och har god belysning. 11. Antal säkra cykelparkeringar som planeras inom planområdet Det finns ingen angivelse på hur många cykelparkeringar som planeras 15 TRAST, sid 46 8

13 2.5 Analysera styrkor och svagheter En analys av styrkor och svagheter görs samt en bedömning av vilka åtgärder som är möjliga att genomföra. De styrkor som framkommer kan användas som marknadsföring för området i samarbete med byggbolagen och även i den information som går ut till de nyinflyttade. De svagheter som framkommer, gås igenom och åtgärdsförslag tas fram. Åtgärderna kan delas in i inom planområdet och utanför planområdet. De åtgärder som kan ske i samband med planområdets utbyggnad tas med i pågående planprocess och beslutas om de är möjliga att åtgärda. Eventuellt kan diskussion föras med exploatören om de kan vara med och bekosta åtgärden. Åtgärder utanför området som inte direkt berörs av planprocessen sätts in i den prioriteringslista som redan finns i kommunen (gatukontoret) över förbättringsåtgärder som bör göras. Exempel: Planområdet Vistabergs allé i Huddinge visade sig ha mycket bra förhållande för cykel till många av målpunkterna. Ett faktum som användes i den marknadsföringsbroschyr som togs fram av byggbolagen. 9

Planering för hållbart resande i exploateringsområden med stöd av TRAST (Trafik för en Attraktiv Stad)

Planering för hållbart resande i exploateringsområden med stöd av TRAST (Trafik för en Attraktiv Stad) Planering för hållbart resande i exploateringsområden med stöd av TRAST (Trafik för en Attraktiv Stad) Pilotstudie för Vistabergs allé i Huddinge kommun Oktober 2005 1(38) Medverkande Beställare: Arbetsgruppen

Läs mer

Figur 5, på nästa sida, redovisar hur kollektivtrafikresorna fördelar sig på olika typer av ärenden. Arbete/skola utgör den största andelen.

Figur 5, på nästa sida, redovisar hur kollektivtrafikresorna fördelar sig på olika typer av ärenden. Arbete/skola utgör den största andelen. Bilaga 3 - Nuläge RESVANOR Inledning Myndigheten Trafikanalys genomför en nationell resvaneundersökning, RVU Sverige. Undersökningen görs i syfte att kartlägga människors dagliga resande, för att få en

Läs mer

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Diarienummer: KS 2011/0406.312 Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Gäller från: 2014-08-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Arbetsgrupp för cykelstrategi

Läs mer

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 2015-11-30 TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 Trafikinvestering från 2015, ny beläggning och belysning på gång- och cykelbana utmed Henrik Palmes allé. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida FÖRORD 2 1. TRAFIKINVESTERINGAR

Läs mer

Hållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne

Hållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne Hållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne 16 april 2008 Hässleholm Ninnie Gustafsson Hållbart resande i Samhällsplaneringen www.huddinge.se/hrisamhallsplaneringen Hållbart Resande i Samhällsplaneringen

Läs mer

Planera bilsnålt med planindikatorer

Planera bilsnålt med planindikatorer Planera bilsnålt med planindikatorer Rapport framtagen inom projektet KLIMP: Samhällsplanering Mars 2006 1 Inledning Arbetet med planindikatorer är inte särskilt långt framskridet i Sverige och har i huvudsak

Läs mer

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga Målgruppsanalys Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner genom hållbar regionförstoring och kraftigt ökad andel kollektivt resande. Projektledare:

Läs mer

Cykelplan. Gävle 2010

Cykelplan. Gävle 2010 Cykelplan Gävle 2010 Titel: Cykelplan Gävle 2010 Utgivningsdatum: Mars 2010 Utgivare: Gävle kommun Kontaktperson: Helena Werre, Gävle kommun Konsult: Sweco, Uppdragsansvarig: Anders Atterbrand Författare:

Läs mer

Restider i stråk. Västsvenska paketet. Uppföljning av restider för kollektivtrafik och bil i utvalda typrelationer för arbetsresor.

Restider i stråk. Västsvenska paketet. Uppföljning av restider för kollektivtrafik och bil i utvalda typrelationer för arbetsresor. Västsvenska paketet Restider i stråk Uppföljning av restider för kollektivtrafik och bil i utvalda typrelationer för arbetsresor. Resultat 2012. Kompletterat med cykelrestider. Uppdragsnr: - 2 (19) Innehåll

Läs mer

Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil

Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil Stadsbyggnadsförvaltningen Boden 22 november 2015 Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil Bakgrund om oss Cykelfrämjandet har funnits sedan 1934 och arbetar för att fler politiker och

Läs mer

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 1 kommuner i 4 län Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner

Läs mer

KOMMUNIKATIONER. Kommunikationer 6

KOMMUNIKATIONER. Kommunikationer 6 Kommunikationer 91 92 KOMMUNIKATIONER Skurups kommun ligger i ett bra kommunikationsläge, med goda möjligheter att resa både in- och utrikes. Köpenhamn nås inom en timme med tåg och från hamnarna i Trelleborg

Läs mer

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06 Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Kund Torsås kommun

Läs mer

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss Jeffery Archer Trafikplanering 08-508 260 67 jeffery.archer@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-02-07 Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv.

Läs mer

Trafikplan för Strängnäs tätort har tagits fram av Strängnäs kommun i samarbete med trafikkonsultföretaget Trivector.

Trafikplan för Strängnäs tätort har tagits fram av Strängnäs kommun i samarbete med trafikkonsultföretaget Trivector. 2 Förord Trafikplan för Strängnäs tätort har tagits fram av Strängnäs kommun i samarbete med trafikkonsultföretaget Trivector. Trafikplanen ska hjälpa kommunens planerare att utforma det trafiksystem som

Läs mer

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15 Rösparksområdet 2 (11) Beställare Säffle kommun Teknik- och fritidsförvaltningen Säffle-Åmål Telefon: 0533-68 10 00 Niklas Ekberg, Gatuchef Konsult EQC Karlstad Telefon: 010-440 57 00 Stefan Lenberg, Uppdragsledare

Läs mer

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Beställare: Lars-Erik Pedersén, Västtrafik AB, Infra Konsult: Atkins Sverige AB Uppdrag: Uppdragsnummer - 2011284 Sökväg: www.vt-pool.com

Läs mer

Planering för hållbart resande med stöd av TRASTindikatorer (TRafik för en Attraktiv Stad).

Planering för hållbart resande med stöd av TRASTindikatorer (TRafik för en Attraktiv Stad). Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen December 2005 Planering för hållbart resande med stöd av TRASTindikatorer (TRafik för en Attraktiv Stad). Metodutveckling och studie av Ängsnäsområdet i Huddinge

Läs mer

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Nykvarns Kommun Gång- och cykelplan Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Jörgen Bengtsson Gunilla Hellström 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme

Läs mer

ARBETSMATERIAL MARS 2015. Gång- och cykelvägsplan 2015 2020

ARBETSMATERIAL MARS 2015. Gång- och cykelvägsplan 2015 2020 Gång- och cykelvägsplan 2015 2020 1 Förord En aktuell gång- och cykelvägsplan är ett viktigt redskap för att kunna göra insatser för att främja cyklandet i kommunen. Ett av grundargumenten för utvecklandet

Läs mer

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan Planera klimatsmart! Stöd till de kommunala planerarna med fokus på förebyggande klimatarbete Ta fram verktyg som kan användas i planeringen

Läs mer

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Sida 1 av 6 Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund För tredje året i rad arrangeras Europeiska Mobilitetsveckan, mellan den 16:e och 22:e september.

Läs mer

Motala cykelplan 2016-2030

Motala cykelplan 2016-2030 Motala cykelplan 2016-2030 Del 2 Behovsanalys Version 0.5 Remissversion Innehållsförteckning 1 Behovsanalys Motala cykelplan... 1 1.1 Användning och uppdatering av behovsanalysen... 1 1.2 Strategi för

Läs mer

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Miljövänliga transporter Lastcyklar har idag en kapacitet på 300 kg och är ett alternativ till varutransporter i tätort. Bilfria gator Gator fri från

Läs mer

Nyckeltal för trafiknämnden

Nyckeltal för trafiknämnden Handläggare: Telefon nr: Mejladress: Nyckeltal för trafiknämnden Nyckeltal 109: Drift- och underhållskostnader totalt samt i förhållande till drift- och underhållsplan mnkr, Total kostnad drift och underhåll

Läs mer

ÅRSTABERG DETALJPLAN KV PACKRUMMET CYKELPARKERING

ÅRSTABERG DETALJPLAN KV PACKRUMMET CYKELPARKERING PM ÅRSTABERG DETALJPLAN KV PACKRUMMET CYKELPARKERING FOTO: CYKELGARAGET I ÄLVSJÖ 2013-12-10 Syftet Syftet med detta PM är att ligga till grund för dimensioneringen av cykelparkering vid Årstabergs station

Läs mer

Trafikanalys Drömgården

Trafikanalys Drömgården Haninge kommun Stockholm Datum 2013-06-14 Uppdragsnummer 1320000013 Utgåva/Status Ver 1.0 Andreas Samuelsson Andreas Samuelsson Jens Svensson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box

Läs mer

Etikett och trafikvett

Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det

Läs mer

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik 1 Stockholms läns landsting, Traikförvaltningen 105 73 Stockholm Synpunkter från Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Stockholms Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Nacka, Saltsjöbadens Naturskyddsförening

Läs mer

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Mål, delmål och strategier Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region Delmål 1 2 3 4 Resandet fördubblas Nöjdhet 85-90 % Förbättra för alla resenärsgrupper Miljöpåverkan

Läs mer

Cykelvägsplan Kävlinge kommun

Cykelvägsplan Kävlinge kommun Cykelvägsplan Kävlinge kommun Antagen av Tekniska nämnden 2014-xx-xx Remissversion 2014-09-08 Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Datum: 2014-09-08

Läs mer

Rapport 11. Restidsmätning i Linköping 2000 TRAFIK 2000

Rapport 11. Restidsmätning i Linköping 2000 TRAFIK 2000 Rapport 11 Restidsmätning i Linköping TRAFIK Rapporten är upprättad av Stadsbyggnadsgruppen, Magdalena Hägg på uppdrag av Teknik- och samhällsbyggnadskansliet, Christer Nilsson och i samarbete med Vägverket.

Läs mer

4 Separering av gång- och cykeltrafik

4 Separering av gång- och cykeltrafik 4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen

Läs mer

RAPPORT 2007:72 VERSION 1.1. LinkLink Plus. Förutsättningar för utvecklad spårtrafik i Linköping

RAPPORT 2007:72 VERSION 1.1. LinkLink Plus. Förutsättningar för utvecklad spårtrafik i Linköping RAPPORT 2007:72 VERSION 1.1 LinkLink Plus Förutsättningar för utvecklad spårtrafik i Linköping Dokumentinformation Titel: LinkLink Plus - Förutsättningar för utvecklad spårtrafik i Linköping Serie nr:

Läs mer

Cykelhandlingsplan 2011-2015. Mål och åtgärder

Cykelhandlingsplan 2011-2015. Mål och åtgärder Cykelhandlingsplan 2011-2015 Mål och åtgärder Antagen av gatunämnden 2 maj, 2011 Inledning Visionen: Mölndal är en etablerad cykelstad där cykeln är en naturlig del av vardagen. Ökad cykling är ett av

Läs mer

Trafikutredning för området Uttran-Lindhov 2007. Trafikutredning för området Uttran-Lindhov Inventering och rekommendationer inför exploatering

Trafikutredning för området Uttran-Lindhov 2007. Trafikutredning för området Uttran-Lindhov Inventering och rekommendationer inför exploatering Trafikutredning för området Uttran-Lindhov Inventering och rekommendationer inför exploatering november 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 4 Uppdrag 4 Definitioner 4 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik CYKELSTRATEGI 1(8) 2001-03-21 Strategi och handlingsplan för cykeltrafik Godkänd av kommunstyrelsen 01-03-21 Vision I Kristianstad kommun är cykeln det naturliga transportmedlet att använda vid korta resor

Läs mer

Resvane- undersökning 2013

Resvane- undersökning 2013 Resvaneundersökning 2013 Bakgrund och syfte Kunskap om hur medborgarna reser är många gånger en förutsättning för att kunna planera för en hållbar utveckling för staden och dess relationer med omgivningen.

Läs mer

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan 1(7) Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund Varje år arrangeras European Mobility Week, mellan den 16:e och 22:e september. Deltagande europeiska

Läs mer

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla.

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla. Trafikplan för Kumla kommun Avsnitt Cykel 1 1. Inledning Kumla har goda förutsättningar att vara en utpräglad cykelstad. När Kumla förverkligar sina ambitioner om stark men hållbar tillväxt är satsningar

Läs mer

Rävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.

Rävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg. Rävåsskolan Karlskoga kommun har genomfört trafikmätningar vid Rävåsskolan som visat en årsvardagsdygnstrafik (Åvadt) på 2500. Trafikvolymerna består till största delen av lätta fordon, andelen tung trafik

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...

Läs mer

Varför ska vi planera för gång- och cykeltrafiken? Vad händer just nu inom detta område? Trivector Traffic AB

Varför ska vi planera för gång- och cykeltrafiken? Vad händer just nu inom detta område? Trivector Traffic AB Varför ska vi planera för gång- och cykeltrafiken? Vad händer just nu inom detta område? Planera för hållbarhet då minskar oljeberoendet. För 50 år sedan hittades 30 miljarder fat olja årligen och världen

Läs mer

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007. Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007. Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007 KORTVERSION Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Sida 2 (6) Bakgrund

Läs mer

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner Inkomna remissynpunkter och länets kommuner Som helhet har den regionala infrastrukturplanen för Västmanlands län tagits emot väl av länets kommuner och avseende struktur, upplägg och innehåll. Inkomna

Läs mer

2012-01-07. Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns

2012-01-07. Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns 2012-01-07 Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns kommun Efter att ha tagit del av Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns kommun, vill Sorundanet framföra

Läs mer

Detta PM beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors.

Detta PM beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors. Sida: 1 (4) Detta beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors. Allmänt Ådalsbanan är den 18 mil långa järnvägen mellan Sundsvall och Långsele via Timrå, Härnösand och Kramfors. Ådalsbanan

Läs mer

Trafikutredning till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA. September 2008

Trafikutredning till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA. September 2008 till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA September 2008 Denna utredning har utförts under juni 2006 september 2008 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Tyrénshuset 205 19 MALMÖ Tel: 040-698

Läs mer

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 17 Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson Datum:

Läs mer

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,

Läs mer

Mötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel

Mötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel Mötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel Malmö 16 augusti 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne Skåne en region med stora möjligheter men också med betydande

Läs mer

Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad

Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-02-05 Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr SBN 2011-805 Per-Erik Hahn Dnr KS 2011-610 Samhällsbyggnadsnämnden Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGENS

Läs mer

Minskade utsläpp av växthusgaser från bebyggelse. - Checklista för kommunal planering

Minskade utsläpp av växthusgaser från bebyggelse. - Checklista för kommunal planering Minskade utsläpp av växthusgaser från bebyggelse - Checklista för kommunal planering Den här checklistan har utvecklats inom ett samarbetsprojekt mellan Motala kommun och Länsstyrelsen Östergötland med

Läs mer

Samrådet 11-16. Sakägare. Miljönämnden Trafikverket. Socialnämnden Öresundskraft Kultur- och. fritidsnämnden Länsstyrelsen. de inkommit.

Samrådet 11-16. Sakägare. Miljönämnden Trafikverket. Socialnämnden Öresundskraft Kultur- och. fritidsnämnden Länsstyrelsen. de inkommit. ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖRR FASTIGHETEN HJÄRNARP 3:233 MFL ÄNGELHOLMS KOMMUN UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE SAMRÅDET Samrådet om planförslaget redovisas i en samrådsredogörelse daterad 2010-11-16. HUR UTSTÄLLNINGEN

Läs mer

Bilaga 1. Barnkonsekvensanalys. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län.

Bilaga 1. Barnkonsekvensanalys. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län. Bilaga 1 Barnkonsekvensanalys Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län Projektnummer: Dokumenttitel:. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö.

Läs mer

Detaljplan för Knislinge Resecenter

Detaljplan för Knislinge Resecenter Dnr: KS 2011/447.343 LAGA KRAFT 2014-10-25 Antagen i KS 2014-10-01 150 Planbeskrivning Detaljplan för Knislinge Resecenter del av Knislinge 43:1, Knislinge, Östra Göinge kommun, Skåne län www.ostragoinge.se

Läs mer

Bilaga. Östersund 2040 Kommunikationer

Bilaga. Östersund 2040 Kommunikationer Bilaga Östersund 2040 Kommunikationer Kommunikationer Förutom att miljön gynnas så finns det en rad fördelar med att prioritera åtgärder för att uppmuntra till ökad gång och cykling. Eftersom denna förflyttning

Läs mer

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län Samrådshandling 2010-12-13 Objekt: 102734 Beställare: Lisbeth Gunnars, Orsa kommun Projektledare:

Läs mer

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län Program PROGRAMHANDLING till detaljplan för Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län DP 159 Trelleborgs kommun Stadsbyggnadskontoret PLANERINGENS SYFTE Detta planprogram avses utgöra

Läs mer

Parkering, biltvätt, buller och trafik

Parkering, biltvätt, buller och trafik Parkering, biltvätt, buller och trafik Parkeringsfrågor Ta bort parkeringsförbudet på Brynjegränden och andra små gränder! Följande lokal trafikföreskrift gäller på Brynjegränd med flera gator: Inom ett

Läs mer

Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen

Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen YimbyGBG YimbyGBG är ett politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Vi vill genom positiv, konstruktiv

Läs mer

Tjänsteskrivelse Yttrande inför trafikförändringar i SLtrafiken

Tjänsteskrivelse Yttrande inför trafikförändringar i SLtrafiken MARLENE SJÖDIN SID 1/6 TRAFIKPLANERARE 0858785141 MARLENE.SJODIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Yttrande inför trafikförändringar i SLtrafiken 2013/2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

7 Förstudie väg 1000, Orsa

7 Förstudie väg 1000, Orsa Det finns fyra stycken hållplatser på var sida av väg 1000 på delen inom förstudieområdet. Hållplatserna är enbart markerade med en skylt vid vägkanten. En av hållplatserna har väderskydd med en mindre

Läs mer

Nationella hastighetsprojektet 2001

Nationella hastighetsprojektet 2001 Nationella hastighetsprojektet 1 Förbättrad hastighetsanpassning genom medlemsorganisationerna i Stockholms län Helena Hartzell Notat Bakgrund Hastigheten är den enskilda faktor som har störst betydelse

Läs mer

sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning

sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning Resvaneundersökning (RVU) i sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning Bakgrund och syfte Undersökningens syfte är att ge en uppdaterad kännedom om medborgarnas resor. Det finns idag:

Läs mer

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN Rapport Ramböll Trafik och Samhällsplanering Helsingborg 2 FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD

Läs mer

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016.

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016. Styrdokument Dokumenttyp: Plan Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2012-10-08 154 Ansvarig: Utredningssekreteraren Revideras: Vart fjärde år Följas upp: Årligen MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS

Läs mer

Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-01 123, 13KS/0603

Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-01 123, 13KS/0603 Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030 Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-01 123, 13KS/0603 Dokumentinformation Titel: Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030 Serie nr: 2013:38 Projektnr:

Läs mer

RAPPORT 2013:46 VERSION 1.2. Handlingsplan för cykeltrafiken

RAPPORT 2013:46 VERSION 1.2. Handlingsplan för cykeltrafiken RAPPORT 2013:46 VERSION 1.2 Handlingsplan för cykeltrafiken Dokumentinformation Titel: Cykelplan för Järfälla kommun Serie nr: 2013:46 Projektnr: 12206 Författare: Kvalitetsgranskning Projektledare: Beställare:

Läs mer

Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT

Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT FÖRORD Arbetet med att ta fram Gång- och cykelplan för Vårgårda tätort har gjorts i samarbete av Sabina Talavanic, stadsarkitekt, Charlotte

Läs mer

Trafikutredning Lilljansberget

Trafikutredning Lilljansberget Rapport: 2015:79 / Version:0.9 Trafikutredning Lilljansberget Umeå Dokumentinformation Titel: Trafikutredning Lilljansberget, Umeå Serie nr: 2015:79 Projektnr: 15151 Författare: Kvalitetsgranskning: Beställare:

Läs mer

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 Författare Susanne Gustafsson och Hans Thulin FoU-enhet Transportsäkerhet och vägutformning Projektnummer

Läs mer

Är Bus Rapid Transit något för Örebro?

Är Bus Rapid Transit något för Örebro? Är Bus Rapid Transit något för Örebro? Fredrik Eliasson, Region Örebro län Henrik Emilsson, Örebro kommun Örebroregionens Infrastruktur- och transportdag 2015-03-20 Menar vi allvar med att nå våra mål?

Läs mer

Motion om säkrare gång- och cykelvägar

Motion om säkrare gång- och cykelvägar 2007-09-24 202 442 Kommunstyrelsen 2008-01-14 6 14 Arbets- och personalutskottet 2007-12-17 276 580 Dnr 07.541-008 septkf23 Motion om säkrare gång- och cykelvägar Ärendebeskrivning Erika Josbrandt, för

Läs mer

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan PLANERINGSVERKTYG

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan PLANERINGSVERKTYG Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan PLANERINGSVERKTYG På uppdrag av Strukturbild för Skåne tog FOJAB arkitekter under 2014 fram TemaPM Planera klimatsmart! Denna broschyr

Läs mer

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg februari 2010 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1. Bakgrund... 5 2. Syfte... 5 3. Avgränsning... 5 4. Projektorganisation... 5 5. Inventering...

Läs mer

SKOLBARNS RESEKEDJOR

SKOLBARNS RESEKEDJOR SKOLBARNS RESEKEDJOR Vägverket Hösten 2003 ARS P0479 SAMMANFATTNING Teknisk sammanfattning av undersökningen Skolbarns resekedjor syftar till att ge Vägverket ett underlag för ett fortsatt arbete inom

Läs mer

FÖRENKLAD ÅTGÄRDSVALSSTUDIE VÄG 40 GENOM LANDVETTER

FÖRENKLAD ÅTGÄRDSVALSSTUDIE VÄG 40 GENOM LANDVETTER Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten FÖRENKLAD ÅTGÄRDSVALSSTUDIE VÄG 40 GENOM LANDVETTER Bullerskydd PUBLIKATION 2015:01 Titel: Datum: Beställare: Kontakt: Förenklad åtgärdsvalsstudie Väg 40

Läs mer

Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort

Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort Datum Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort 66/2016 Antagen av: 66/2016 Dokumentägare: Kommundirektör Ersätter dokument: - Relaterade dokument: Målgrupp: Kommunen Dokumentnamn: Policy för cykling

Läs mer

Förslag på platser för pendelbåtsbryggor i Värmdö kommun

Förslag på platser för pendelbåtsbryggor i Värmdö kommun Diarienummer: 13SPN/0398 Datum:2013-05-20 Författare: Paula Rönnbäck, Patrik Stenberg Förvaltning/ kontor: SBK/planenhet E-post: paula.ronnback@varmdo.se patrik.stenberg@varmdo.se Förslag på platser för

Läs mer

Vägutredning beslutshandling E20 delen Tollered - Alingsås Objektnr 5196 Oktober 2001 E20, delen Tollered - Alingsås Beslutshandling 1 Innehållsförteckning Sida 1. Sammanfattning av vägutredningen 2 1.1

Läs mer

Uppsala ska bli Sveriges bästa cykelstad

Uppsala ska bli Sveriges bästa cykelstad 5 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Forss Oscar Fritz Daniel Uggla Kerrou Teresa Datum 2016-03-02 Diarienummer GSN-2015-1930 Gatu- och samhällsmiljönämnden Uppsala ska bli Sveriges bästa cykelstad

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå kommun

Kort om resvanor i Luleå kommun KORT OM RESVANOR I LULEÅ 2015 Kort om resvanor i Luleå kommun RESVANEUNDERSÖKNING 2015 Oktober november 2015 Genomförd av Koucky & Partners och Enkätfabriken på uppdrag av Luleå kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Cykelstaden. Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna. Malin Månsson, trafikkontoret

Cykelstaden. Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna. Malin Månsson, trafikkontoret Cykelstaden Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna Malin Månsson, trafikkontoret Om Göteborg blev en mer cykelanpassad stad tycker jag att det skulle bli en mer attraktiv stad än idag? 59 % Ja 0%

Läs mer

Kartläggning, bedömning och åtgärder för gång- och cykelvägnätet. Piteå kommun

Kartläggning, bedömning och åtgärder för gång- och cykelvägnätet. Piteå kommun Kartläggning, bedömning och åtgärder för gång- och cykelvägnätet Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad Giltig

Läs mer

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015 Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015 Inledning och syfte Bakgrund Syftet med programmet är att få en helhetsbild av omstruktureringen

Läs mer

KOMPLETTERING AV TRAFIKPLANEN FÖR ÄNGELHOLM

KOMPLETTERING AV TRAFIKPLANEN FÖR ÄNGELHOLM KOMPLETTERING AV TRAFIKPLANEN FÖR ÄNGELHOLM 2011-06-20 RAMBÖLL TRAFIK- OCH SAMHÄLLSPLANERING Helsingborg Uppdrag: Komplettering av trafikplanen Beställare: Kommunledningskontoret, Ängelholms kommun Konsult:

Läs mer

Nyckeltal för trafiknämnden

Nyckeltal för trafiknämnden Handläggare: Philip Hall Telefon nr: 08-508 263 76 Mejladress: philip.hall@stockholm.se Nyckeltal för trafiknämnden Nyckeltal 109: Drift- och underhållskostnader Förändring mot föregående år (%) mnkr Gator

Läs mer

ESKILSTUNA KOMMUNS HASTIGHETSPLAN

ESKILSTUNA KOMMUNS HASTIGHETSPLAN Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsförvaltningen Trafikavdelningen ESKILSTUNA KOMMUNS HASTIGHETSPLAN Eskilstuna kommun Hastighetsplan 2 (38) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 4 Bakgrund 4

Läs mer

RAPPORT FRÅN ETT: www.upplandsvasby.se

RAPPORT FRÅN ETT: www.upplandsvasby.se RAPPORT FRÅN ETT: Dialog Trafikdialogen var höstens första dialogmöte av totalt tre. Dialogen berörde den kommande trafikplanen och lanserades som startskottet för arbetet med denna. Sammanlagt besökte

Läs mer

Manual till skolvägsplan

Manual till skolvägsplan Manual till skolvägsplan Uppdaterad 2015-11-27 Introduktion En skolvägsplan tar ett samlat grepp om de problem och hinder som finns gällande elevers väg till och från skolan. På så sätt kan skolan bli

Läs mer

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och 04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e

Läs mer

TRAFIKUTREDNING NYTORP TÄBY KOMMUN

TRAFIKUTREDNING NYTORP TÄBY KOMMUN RAPPORT TRAFIKUTREDNING NYTORP TÄBY KOMMUN 2013-05-24 Sammanfattning Inom Näsby Parks företagsområde planeras för 280 nya bostäder inom två kvarter, kallad Nytorp. Nya förutsättningar gör det nödvändigt

Läs mer

Projekt Hållbart resande Rapport till kommunstyrelsen

Projekt Hållbart resande Rapport till kommunstyrelsen TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Datum Diarienummer 2015-01-07 KS 2014/369 1 (5) Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Projekt Hållbart resande Rapport till kommunstyrelsen

Läs mer

Cykelåret i Mölndal 2010

Cykelåret i Mölndal 2010 Cykelåret i Mölndal 2010 Cykelbokslut Antagen av gatunämnden Cykelåret 2010 i Mölndal är producerat av: Mölndals stad Gatukontoret 431 82 Mölndal gatukontoret@molndal.se 031-315 10 00 Kontaktperson: Ulf

Läs mer

Regional cykelstrategi för Sörmland. Kortversion utan fördjupade analyser

Regional cykelstrategi för Sörmland. Kortversion utan fördjupade analyser Regional cykelstrategi för Sörmland Kortversion utan fördjupade analyser Regional cykelstrategi för Sörmland Kortversion utan fördjupade analyser Ansvarig utgivare: Regionförbundet Sörmland Foto: Kerstin

Läs mer

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Sida 1 av 5 2013-09-09 Region Skåne 291 89 Kristianstad Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Region Skåne har av regeringen fått i uppdrag att upprätta en

Läs mer