4 Separering av gång- och cykeltrafik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "4 Separering av gång- och cykeltrafik"

Transkript

1 4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen ges skilda banor. I korsning kan separeringen ske antingen genom planskildhet eller genom signalreglering. Separering i korsning behandlas vidare i del Korsningar. Förutom separering redovisas här också separeringsliknande åtgärder, där gångoch/eller cykeltrafik ges eget utrymme i direkt anslutning till utrymme för biltrafik. Exempel på sådana åtgärder är dels vägren vars bredd är dimensionerad för gående och cyklande, dels cykelfält. Separeringsformen har stor betydelse för gåendes och cyklisters säkerhet och trygghet. Utgående från hur mycket krockvåld människokroppen tål visas i tabellen nedan vilken trafiksäkerhetsnivå olika trafikmiljöer ger beroende på bilarnas punkthastighet när bilar kolliderar med gående och cyklister. Trafiksäkerhetsnivå för gående och cyklister vid kollision med bil i angiven punkthastighet. Kollision mellan gc-trafikant och bil <30KM/TIM KM/TIM >40 KM/TIM God Mindre god Låg Den säkerhet, som gående och cyklister upplever vid separering från biltrafik på sträcka kan medföra att de inte uppfattar eller att de underskattar riskerna när de kommer i konflikt med biltrafiken i korsningar. En jämn och hög trafiksäkerhetsnivå ska eftersträvas. Där den sänks bör man eftersträva en utformning som i god tid gör förändringen tydlig för samtliga trafikanter. Konfliktpunkter ska alltid utformas så att ett bra samspel uppnås mellan gc-trafikanter och bilister. Man måste därvid ta hänsyn till att detta samspel är svårt eller nästan omöjligt för vissa trafikanter exempelvis synskadade. Förutom att den faktiska säkerheten påverkas av separering och valet av separeringsform påverkas de gåendes och cyklandes upplevelse av trygghet och säkerhet. Vid val av separeringsform ska hänsyn tas till gaturummets nuvarande och planerade karaktär. 4.2 Separering av gående och cyklister från bilar Behov av att på sträcka ge gående och cyklister eget utrymme separerat från biltrafik eller mer utrymme tillsammans med biltrafik bedöms utifrån biltrafikens storlek och hastighet. Dessa parametrar utgör ingångsvärden i de figurer som redovisas i moment Val av separeringsform i tätort. Separering av gång- och cykeltrafik från biltrafik syftar i första hand till att gående och cyklister ska kunna färdas säkert och tryggt. Andra positiva effekter VGU VV publikation 2004:

2 kan vara ökad komfort och trivsel. En positiv bieffekt är bättre tillgänglighet för samtliga trafikanter. Separering kan också medföra vissa olägenheter, t.ex. svåröverskådligt väg-/gaturum. Svårigheter att lokalisera separerade korsningar kan medföra omvägar för gående och cyklister men även osäkra korsningspunkter med biltrafiken. Dessutom ökar intrång och anläggningskostnader. Gående med outvecklad eller nedsatt funktion, t.ex. barn, personer med nedsatt syn eller hörsel eller med utvecklingsstörning har särskilt svårt att uppfatta och bedöma risker i trafiken. De har därför särskilt stort behov av att separeras från biltrafik och ofta även från cykeltrafik. Människans tålighet mot krockvåld innebär att gående och cyklister bör separeras från bilar vars hastighet är högre än 30 km/h. Vid bedömning av om separering ska ske eller inte måste emellertid även andra faktorer vägas in, t.ex.: hur stor risk det är att en olycka ska inträffa. Risken påverkas bl.a. av antalet gående, cyklande och bilar högsta tillåten hastighet och möjligheten att sänka hastigheten genom vägens utformning möjligheten att leda biltrafiken eller gång- och cykeltrafiken en annan väg möjligheten att uppnå kontinuitet i säkerhetsstandard, dvs. möjligheten att uppnå samma säkerhetsstandard i korsningar och på angränsande gc-länkar övriga konsekvenser för alla trafikanter, t.ex. tillgänglighet eller möjligheter att tillgodose behov för utryckningsfordon, bussar, på- och avstigning, lastning och lossning längs gatan konsekvenserna för gatu-/vägmiljön, dvs. gatans/vägens utformning och gatu-/vägrummets möblering samt för angränsande bebyggelse och förgårdsmark konsekvenser för stads-/landskapsbilden och gaturummets karaktär övriga konsekvenser, t.ex. intrång, anläggnings- och drift- och underhållskostnader Behovet av separering ska också värderas med hänsyn till gåendes och cyklisters behov av trygghet och deras möjligheter att använda den planerade utformningen. Vid valet av separeringsform ska hänsyn tas till möjligheten att skapa en trygg miljö. Påverkande faktorer är bl.a. möjligheterna till social kontroll, sikt- och belysningsförhållanden, växlighetens utformning och omfattning i anslutning till GC-banan eller -vägen, avståndet till bostadsbebyggelse etc. Dessutom kan gatans/vägens avvattning och placeringen av dagvattenbrunnar samt behov av snöupplag ha betydelse för vilken separeringsform och utformning som bör väljas. 36 VGU VV publikation 2004:

3 4.3 Separering av gående från cyklister Behovet att på sträcka separera gående och cyklister från varandra bedöms med hänsyn till förbindelsens funktion i gång- och cykelnätet, gång- och cykelflödets storlek och sammansättning samt cykeltrafikens hastighet. Separering mellan gående och cyklister bör eftersträvas när det gäller nybyggnad med hänsyn till främst barn, äldre och funktionshindrade. När gående och cyklister använder samma bana känner många gående otrygghet på grund av att cyklisterna färdas så fort och tyst att de gående överraskas. Separering av gående från cyklister syftar främst till att öka de gåendes trygghet men är även viktig för säkerheten. Där cykeltrafiken är stor och hastigheten hög är separering viktig för cyklisternas tillgänglighet och bekvämlighet. Separeringen förutsätts då utföras så att banbredderna ger god utrymmesstandard. Om banbredden ger otillräcklig utrymmesstandard kan effekten i stället bli att tillgängligheten minskar för både cyklister och gående. Vid smala banor ökar även risken att cyklister och gående använder varandras banor. Separering av gående från cyklister bör alltid övervägas då de färdas i samma gaturum. I följande fall är separering särskilt angelägen: om en gata har dubbel funktion som länk i ett av tätortens lokalnät för gående och cyklister och i dess huvudnät, dvs. förbindelsen används av många gående och av cyklister med höga krav på tillgänglighet, om antalet gående och cyklister som samtidigt använder länken är stort: mer än 200 cyklister och 200 gående per timme eller mer än 300 cyklister och 50 gående per timme, om antalet gående som kan ha särskilda behov av att separeras från cyklister, exempelvis mindre barn, äldre och funktionshindrade är större än normalt, om sikten har låg standard på sträcka, t.ex. skymmande hinder i innerkurvor eller i korsningar längs GC-banan/vägen, t.ex. i anslutning till gc-portar och tomtutfarter, om cykeltrafiken behöver kanaliseras till stråk, t.ex. på gågator med cykeltrafik, över torg samt i anslutning till och genom gc-portar och över broar, om utformningen är sådan att cyklisterna håller hög hastighet. VGU VV publikation 2004:

4 4.4 Val av separeringsform på sträcka På sträcka används nedan beskrivna separerings- och blandtrafikformer med varierande trafiksäkerhetsstandard, trygghet, tillgänglighet m.m. för gående och cyklister. FIGUR 4-1 Olika separeringsformer på sträcka Vid blandtrafik använder gång- och cykeltrafik körbanan om inget alternativ finns. I urbana vägrum kan vägrenar finnas. Gång- och cykeltrafik kan också vara skild från biltrafik med vägmarkering. Cykelfält är ett körfält för cykeltrafik och mopeder klass II (men inte klass I) som avgränsas med cykelfältslinje. Cykelfältet ska användas av gående när gångbana eller vägren saknas. Andra fordon får föras i körfältet endast för att korsa det. Vägren används för gång- och cykeltrafik. Cyklande ska inte använda vägrenen om det finns cykelbana. Andra fordon som får använda vägrenen är långsamtgående fordon, mopeder klass I och andra fordon då det behövs för att underlätta tillgängligheten för annan trafik. Gång- och cykeltrafik separerad från biltrafik med fysisk åtgärd finns som separat bana för gångtrafik, separat bana gemensam för gång- och cykeltrafik och separat bana för cykeltrafik. Där det finns både gångbana och vägren kan de gående fritt välja mellan att använda gångbanan eller vägrenen. Gångbanan bör utföras så att de gående använder den. Där det inte finns gångbana men en separat bana för cykeltrafik, dvs. cykelbana, kan gående fritt välja mellan att 38 VGU VV publikation 2004:

5 använda cykelbanan eller körbanan. Cykelbanan bör utformas så att gående väljer den framför körbanan. Banorna kan utföras med tre säkerhetsnivåer för gång- och cykeltrafik i förhållande till biltrafik: Gångbana, cykelbana samt gång- och cykelbana (gc-bana), avskild från körbanan (och vägrenen om sådan finns) med kantstöd eller med en tydlig och märkbar skiljeremsa som är smalare än 0,5 m. Om gc-flödet är stort och tillåten hastighet hög på intilliggande körbana (70 km/h eller högre), bör skiljeremsan kompletteras med räcke. Avskild bana som är gångbana, cykelbana eller gång- och cykelbana (gcbana), avskild från vägbanan med en minst 0,5 m bred tydlig och märkbar skiljeremsa. Om gc-flödet är stort och tillåten hastighet hög på intilliggande körbana bör skiljeremsan kompletteras med räcke om skiljeremsan är smalare än 4,0 m (90 km/tim) respektive 3,0 m (70 km/tim). Gångväg, cykelväg och gc-väg, friliggande från körbana. Gående har ofta av trygghetsskäl större behov av att separeras från bilar än vad cyklister har. Det kan leda till att gångtrafiken separeras med en högre form än cykeltrafiken, t ex gångbana + cykelfält på körbana eller gångbana + cykeltrafik på körbana (utan cykelfält). Vid nybyggnad bör separering mellan gående och cyklister vara utgångspunkten med hänsyn till barn, äldre, funktionshindrade och cyklister. I moment Val av separeringsform i tätort visas vilka separeringsformer som ger god, mindre god eller låg standard när gång-, cykel- och biltrafik använder samma gatu-/vägrum. Ingångsdata är gång- och cykellänkarnas nättillhörighet samt biltrafikens flöde och hastighet. Följande arbetsgång föreslås för att bestämma lämplig separeringsform: Steg1 Kontrollera om cykeltrafiken bör separeras från biltrafiken (FIGUR 4-2). Steg 2 Kontrollera om gångtrafiken bör separeras från biltrafiken (FIGUR 4-3). Steg 3 Kontrollera om gångtrafiken bör separeras från cykeltrafiken. Beror av nättillhörighet, andel barn, äldre och funktionshindrade. Steg 4 Kontrollera om gångtrafiken eventuellt behöver en högre separering från biltrafiken än cykeltrafiken behöver (FIGUR 4-2 och 4-3) Steg 5 Jämför alternativa utförandens säkerhetsstandard, breddbehov, intrång och miljöpåverkan samt kostnader. Steg 6 Gör en samlad bedömning av lämplig(a) separeringsform(er). Som stöd för denna arbetsgång kan användas de figurer som presenteras nedan och i del Korsningar. VGU VV publikation 2004:

6 4.4.1 Val av separeringsform i tätort Cykeltrafik Vilka separeringsformer som ger god, mindre god och låg kvalitet för cykeltrafik längs körbanor i biltrafikens huvudnät och lokalnät beroende på biltrafikens flöde och referenshastighet visas i FIGUR 4-2. Vid mindre flöde än ca 30 c/dh, kan man överväga att sänka standardkraven ett steg. Vid separeringsform blandtrafik förutsätts att körbanebredden bestäms med hänsyn till förekomsten av cyklister enligt del Sektion landsbygd - vägrum. Om cykelfält ger tillräcklig säkerhetsstandard bör övervägas om avskild bana eller cykelbana kan utgöra en bättre lösning för att kunna bibehålla fungerande trafikseparering vintertid. Cykelfält kan vara svåra att hålla fria från snömodd, vilket kan medföra att cyklisterna istället väljer att cykla i samma körfält som biltrafiken. CYKELTRAFIK Kvalitet VR Separeringsform vid angivet bilflöde God Avskild bana 1) Mindre god 70 Cykelbana Låg Cykelfält Cykelbana God Cykelbana Mindre god 50 Cykelfält Låg Blandtrafik Cykelfält God Bland trafik Cykelfält Mindre god <30 Blandtrafik Låg Bilflöde b/dh FIGUR 4-2 Separeringsform för cykeltrafik på sträcka 1) Vid VR 70 och större bilflöde än 300 f/dh behövs bred sidoremsa och ibland även räcke Anm.: Vit ruta=här bör den separeringsform som anges i närmast övre ruta användas. Då fås motsvarande högre kvalitetsklass. Gångtrafik Vilka separeringsformer som ger god, mindre god och låg standard för gångtrafiken längs gator i huvudnät och lokalnät för biltrafik beroende på biltrafikens flöde och referenshastighet visas i FIGUR 4-3. Vid mindre flöde än ca 30 g/dh, kan man överväga att sänka standardkraven ett steg. Vid tillämpning på länkar i biltrafikens huvudnät sänks standardkraven ett steg för VR Vid separeringsformen blandtrafik förutsätts att vägbanebredden bestäms med hänsyn till förekomsten av gående enligt del Sektion landsbygd - vägrum. 40 VGU VV publikation 2004:

7 GÅNGTRAFIK Kvalitet VR Separeringsform vid angivet bilflöde God Avskild bana 1) Mindre god 70 Gångbana Låg God Gångbana Avskild bana Mindre god 50 Gångbana Låg Blandtrafik Gångbana God Blandtrafik Gångbana Mindre god <30 Blandtrafik. Låg Blandtrafik Bilflöde b/dh FIGUR 4-3 Separeringsform för gångtrafik på sträcka. 1) Vid VR 70 och större trafikflöde än 300 b/dh behövs bred sidoremsa och ibland även räcke. Anm.: Vit ruta=här bör den separeringsform som anges i närmast övre ruta användas. Då fås motsvarande högre kvalitetsklass. VGU VV publikation 2004:

8

VV publikation 2002:120 2002-11

VV publikation 2002:120 2002-11 VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik Innehållsförteckning 10 Gång- och cykeltrafik 1 1 10.1.1 Definitioner 1 10.1.2 Planering för gång- och cykeltrafik 3 10.2 Nättillhörighet 7 10.2.1 Nätstruktur 7 10.2.2

Läs mer

3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer

3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer 3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer 3.1 Dimensionerande trafikanter Karaktäristika för typfordon samt gående och cyklister finns i del Grundvärden. För dimensionering av körbanebredder

Läs mer

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Nykvarns Kommun Gång- och cykelplan Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Jörgen Bengtsson Gunilla Hellström 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

12 Lutningar. 12.1 Längslutning

12 Lutningar. 12.1 Längslutning 12 Lutningar Lutningar används i kombination med konkava och konvexa vertikalkurvor för att anpassa vägens linjeföring till höjdskillnader i terrängen. Lutningens storlek anges i förhållande till horisontalplanet

Läs mer

Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister?

Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister? www.pitea.se/trafik Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister? Obevakat övergångsställe Lagtext: Vad innebär lagen? Exempel i Piteå: En del av en väg som är avsedd att användas av gående

Läs mer

Lathund för utformning av gång- och cykelvägar i Gällivare

Lathund för utformning av gång- och cykelvägar i Gällivare Lathund för utformning av gång- och cykelvägar i Gällivare Alla exempel och förslag i lathunden är tagna från GCM-handbok: utformning, drift och underhåll med gång-, cykel- och mopedtrafik i fokus. Boken

Läs mer

Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT

Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT FÖRORD Arbetet med att ta fram Gång- och cykelplan för Vårgårda tätort har gjorts i samarbete av Sabina Talavanic, stadsarkitekt, Charlotte

Läs mer

3 Längsgående markeringar

3 Längsgående markeringar 3 Längsgående markeringar Belagd väg som inte är enskild ska utom tättbebyggt område ha längsgående vägmarkeringar. Detta gäller även gator som är avsedda för genomfartstrafik inom tättbebyggt område.

Läs mer

Åtgärdskatalog för säker trafik i tätort

Åtgärdskatalog för säker trafik i tätort Åtgärdskatalog för säker trafik i tätort Tredje utökade upplagan Åtgärdskatalog för säker trafik i tätort Tredje utökade upplagan 2 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 www.skl.se

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...

Läs mer

Bakgrundsdel. Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23

Bakgrundsdel. Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23 Bakgrundsdel Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23 Cykelplan Trollhättan 2013 Cykelplan Trollhättan 2013, bakgrundsdel, har upprättats av en projektgrupp bestående av Andreas Emanuelsson, Utredningsingenjör

Läs mer

10 Gaturummets innehåll

10 Gaturummets innehåll 10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,

Läs mer

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,

Läs mer

Motion om säkrare gång- och cykelvägar

Motion om säkrare gång- och cykelvägar 2007-09-24 202 442 Kommunstyrelsen 2008-01-14 6 14 Arbets- och personalutskottet 2007-12-17 276 580 Dnr 07.541-008 septkf23 Motion om säkrare gång- och cykelvägar Ärendebeskrivning Erika Josbrandt, för

Läs mer

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme 4 Belysning i tätort Gator i tätort bör normalt förses med belysning. I mindre tätorter och vid randbebyggelse med begränsat bil- och GC-trafikflöde kan det dock vara motiverat att avstå från vägbelysning.

Läs mer

KUMLA TRAFIKPLAN. Gjord med stöd av Trafiknätsanalys enligt Lugna gatan! Beslutshandling 2000-11 - 28

KUMLA TRAFIKPLAN. Gjord med stöd av Trafiknätsanalys enligt Lugna gatan! Beslutshandling 2000-11 - 28 KUMLA TRAFIKPLAN Gjord med stöd av Trafiknätsanalys enligt Lugna gatan Beslutshandling 2000-11 - 28 1 2 Förord I Kumla kommun diskuteras stora och små projekt med syfte att göra stadens gator trafiksäkrare,

Läs mer

10.4 SEPARERING 10.4.1 Inledning

10.4 SEPARERING 10.4.1 Inledning VU 94S-2 Gång- och cykeltrafik 15 (84) 10.4 SEPARERING 10.4.1 Inledning Separering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen

Läs mer

Trafiknätsanalys i Munkedals tätort September 2001 Medverkande Munkedals kommun Lars Hultman Eva Grönberg J&W Samhällsbyggnad Catharina Rosenkvist Inger Jansson Inger Widstrand Trafiknätsanalys för Munkedals

Läs mer

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 17 Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson Datum:

Läs mer

EXAMENSARBETE. Planering för bostadsområdet Bränslan. Linn Ek. Luleå tekniska universitet

EXAMENSARBETE. Planering för bostadsområdet Bränslan. Linn Ek. Luleå tekniska universitet EXAMENSARBETE 2010:07 YTH Planering för bostadsområdet Bränslan Yrkestekniska utbildningar - Yrkeshögskoleutbildningar Bygg- och anläggning Institutionen för Samhällsbyggnad Avdelningen för Geoteknologi

Läs mer

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme

Läs mer

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN Rapport Ramböll Trafik och Samhällsplanering Helsingborg 2 FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD

Läs mer

Etikett och trafikvett

Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det

Läs mer

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009 2009-01-26 Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009 Dnr TN 2007/355 Författare: Elenore Bjelke, Ivan Ericson, Christin Gimberger Förord Nacka kommuns Riktlinjer

Läs mer

6 Övriga markeringar. Pildelar. 6.1 Körfältspilar

6 Övriga markeringar. Pildelar. 6.1 Körfältspilar 6 Övriga markeringar Markeringar som inte är längsgående eller tvärgående räknas som övriga markeringar. Till dessa hör följande: körfältspilar anvisning om körfältsbyte spärrområde texter uppställningsplats

Läs mer

Cykelplan. Gävle 2010

Cykelplan. Gävle 2010 Cykelplan Gävle 2010 Titel: Cykelplan Gävle 2010 Utgivningsdatum: Mars 2010 Utgivare: Gävle kommun Kontaktperson: Helena Werre, Gävle kommun Konsult: Sweco, Uppdragsansvarig: Anders Atterbrand Författare:

Läs mer

TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 2014-2016

TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 2014-2016 2014-02-18 TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 2014-2016 Trafiksäkerhetsåtgärd från 2013, trafikseparering med pollare på Rosenvägen i Enebyberg. TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 2014 2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida FÖRORD 2

Läs mer

I funktionsanalysen har följande variabler, vilka utgår från tillgänglighetsmålets preciseringar, analyserats:

I funktionsanalysen har följande variabler, vilka utgår från tillgänglighetsmålets preciseringar, analyserats: 3 Funktionsanalys Det befintliga vägsystemets funktion analyseras utifrån det transportpolitiska funktionsmålet och hänsynsmålet samt tillhörande preciseringar. Funktionsanalysen är uppdelad i en redovisning

Läs mer

Moped klass II Kunskapsprov 2

Moped klass II Kunskapsprov 2 Moped klass II Kunskapsprov 2 Förnamn Efternamn Adress Postnummer Ort Telefon Mobiltelefon E-postadress Personnummer Provet genomfört den Förrättningsman Lokal Ort Godkänd Ej godkänd Antal rätt Underskrift

Läs mer

Utvärdering av olika utformningar av separeringen mellan gående och cyklister. Februari 2007 Kortversion

Utvärdering av olika utformningar av separeringen mellan gående och cyklister. Februari 2007 Kortversion Utvärdering av olika utformningar av separeringen mellan gående och cyklister Februari 2007 Kortversion Projektgrupp Sara Malm Krister Isaksson Projektledare, tillgänglighet Trafiksäkerhet, oskyddade trafikanter

Läs mer

Hastighetsöversyn i Ekerö tätort Ekerövägen, Bryggavägen, Jungfrusundsvägen, Väsbyvägen, Älvnäsvägen, Sanduddsvägen, Ekvägen, Granbacksvägen och

Hastighetsöversyn i Ekerö tätort Ekerövägen, Bryggavägen, Jungfrusundsvägen, Väsbyvägen, Älvnäsvägen, Sanduddsvägen, Ekvägen, Granbacksvägen och Ekerövägen, Bryggavägen, Jungfrusundsvägen, Väsbyvägen, Älvnäsvägen, Sanduddsvägen, Ekvägen, Granbacksvägen och Närlundavägen 2011-11-02 TITEL: Hastighetsöversyn i Ekerö tätort DATUM: 2011-11-02 BESTÄLLARE:

Läs mer

Utformning av separering av gående och cyklande

Utformning av separering av gående och cyklande Utformning av separering av gående och cyklande Lisa Jonsson Christer Hydén 2005 Lunds Tekniska Högskola Institutionen för Teknik och samhälle Trafik och väg Arbetsrapport CODEN:LUTVDG/(TVTT-7205)1-125/2005

Läs mer

Ramböll Sverige AB. Idéstudie--- Österåkers kommun. Söralidsvägen. Stockholm 2007-04-18

Ramböll Sverige AB. Idéstudie--- Österåkers kommun. Söralidsvägen. Stockholm 2007-04-18 Ramböll Sverige AB --- Österåkers kommun Söralidsvägen Stockholm 2007-04-18 Österåkers kommun Datum 2007-05-04 Uppdragsnummer Utgåva/Status Leverans ver. 3 Stefan Thelander Stefan Thelander Johanna Appelberg

Läs mer

Vägutredning beslutshandling E20 delen Tollered - Alingsås Objektnr 5196 Oktober 2001 E20, delen Tollered - Alingsås Beslutshandling 1 Innehållsförteckning Sida 1. Sammanfattning av vägutredningen 2 1.1

Läs mer

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Miljövänliga transporter Lastcyklar har idag en kapacitet på 300 kg och är ett alternativ till varutransporter i tätort. Bilfria gator Gator fri från

Läs mer

7 Utformning av belysningsanläggning

7 Utformning av belysningsanläggning 7 Utformning av belysningsanläggning 7.1 Regler och föreskrifter Allt material i belysningsanläggningar ska vara utförd i enlighet med gällande lagar och förordningar samt uppfylla gällande svenska normer

Läs mer

3 Vägprojektet en översikt

3 Vägprojektet en översikt 3 Vägprojektet en översikt 3.1 Nuvarande väg Vägens funktion E20 har en nationell, regional och lokal funktion och den kraftigt ökande lastbilstrafiken visar också att E20 har en vital betydelse för näringslivet

Läs mer

KUNGSBACKA KOMMUN. Duvehed Trafikutredning. Göteborg 2013-03-01

KUNGSBACKA KOMMUN. Duvehed Trafikutredning. Göteborg 2013-03-01 KUNGSBACKA KOMMUN Trafikutredning Göteborg 2013-03-01 Trafikutredning Datum 2013-03-01 Uppdragsnummer 61441255720 Utgåva/Status Slutleverans v:\44\12\61441255720\3_teknik\t\dokument\pm 2013-03-01.doc Kinell

Läs mer

CYKELPLAN FÖR TIERPS KOMMUN

CYKELPLAN FÖR TIERPS KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN CYKELPLAN FÖR TIERPS KOMMUN Tierps Kommun Medborgarservice 815 80 TIERP Uppdragsledare: Izabella Öberg Besöksadress: Centralgatan 7 Besöksadress: Centralgatan 7 Telefon: 0293-2180

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om trafiksignaler;

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om trafiksignaler; Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om trafiksignaler; beslutade den [DATUM ÅR]. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 1 vägmärkesförordningen (2007:90) och beslutar

Läs mer

REMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN. Tenhult. Lekeryd. Öggestorp. Gränna. Örserum. Tunnerstad

REMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN. Tenhult. Lekeryd. Öggestorp. Gränna. Örserum. Tunnerstad REMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN Tenhult Lekeryd Öggestorp Gränna Örserum Tunnerstad STADSBYGGNADSKONTORET Besöksadress V. Storgatan 16 Juneporten, 1 tr, Jönköping stadsbyggnad@sbk.jonkoping.se

Läs mer

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015 Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015 Inledning och syfte Bakgrund Syftet med programmet är att få en helhetsbild av omstruktureringen

Läs mer

CYKELSTRÅK ÖVER PLATSBILDNINGAR - EN STUDIE AV TRAFIKSÄKERHET VID OLIKA UTFORMNINGAR

CYKELSTRÅK ÖVER PLATSBILDNINGAR - EN STUDIE AV TRAFIKSÄKERHET VID OLIKA UTFORMNINGAR CYKELSTRÅK ÖVER PLATSBILDNINGAR - EN STUDIE AV TRAFIKSÄKERHET VID OLIKA UTFORMNINGAR Juni 2015 Detta projekt har utförts under juli 2014 - juni 2015 med följande organisation: Finansiär Skyltfonden Trafiksäkerhetsenheten

Läs mer

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16) UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8

Läs mer

Rätt fart i Falköping, Floby och Stenstorp. september 2010

Rätt fart i Falköping, Floby och Stenstorp. september 2010 september 2010 TITEL: Rätt fart i Falköping, Floby och Stenstorp tätort Dnr:. BESTÄLLARE: Tekniska nämnden - Falköpings Kommun KONSULT: Tyréns AB UPPDRAGSANSVARIG: Johan Larsson HANDLÄGGARE: Christina

Läs mer

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 2015-11-30 TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 Trafikinvestering från 2015, ny beläggning och belysning på gång- och cykelbana utmed Henrik Palmes allé. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida FÖRORD 2 1. TRAFIKINVESTERINGAR

Läs mer

Handbok för gång-, cykel- och mopedtrafik

Handbok för gång-, cykel- och mopedtrafik Handbok för gång-, cykel- och mopedtrafik Trafikant i staden. Kampen om gaturummet - Vem vinner? NVF 10-11 Juni 2009 Charlotte Berglund, SWECO Trafikanalys & Design charlotte.berglund@sweco.se 031-627609

Läs mer

Trafikutredning för området Uttran-Lindhov 2007. Trafikutredning för området Uttran-Lindhov Inventering och rekommendationer inför exploatering

Trafikutredning för området Uttran-Lindhov 2007. Trafikutredning för området Uttran-Lindhov Inventering och rekommendationer inför exploatering Trafikutredning för området Uttran-Lindhov Inventering och rekommendationer inför exploatering november 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 4 Uppdrag 4 Definitioner 4 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

Trafikkunskap David Lundgren

Trafikkunskap David Lundgren Trafikkunskap David Lundgren Innehåll 1 kap. Allmänna bestämmelser...5 2 kap. Bestämmelser för alla trafikanter...6 Grundbestämmelser...6 Fri väg m.m. för viss trafik...7 Trafik i korsning med järnväg

Läs mer

RÄTT FART I ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Hastighetsöversyn enligt Rätt fart i staden 2010-06-03

RÄTT FART I ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Hastighetsöversyn enligt Rätt fart i staden 2010-06-03 KOMMUN Hastighetsöversyn enligt Rätt fart i staden 2010-06-03 Medverkande Beställare: Östra Göinge kommun Tekniska kontoret Storgatan 4, 280 60 Broby Projektansvarig: Kenneth Liedman kenneth.liedman@ostragoinge.se

Läs mer

Utkom från trycket Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter den 30 mars 1989 om trafiksignaler, flerfärgssignaler; allmänna föreskrifter

Utkom från trycket Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter den 30 mars 1989 om trafiksignaler, flerfärgssignaler; allmänna föreskrifter Utkom från trycket Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter den 30 mars 1989 om trafiksignaler, flerfärgssignaler; allmänna föreskrifter Trafiksäkerhetsverket föreskriver med stöd av 83 vägmärkesförordningen

Läs mer

Trafiknätsanalys Sigtuna kommun

Trafiknätsanalys Sigtuna kommun Trafiknätsanalys Sigtuna kommun Märsta, Sigtuna och Rosersberg Inventering - Analys - Principåtgärder November 2003 Beställare: Projektansvarig: Övriga deltagare: Sigtuna kommun Stadsbyggnadskontoret Teknik

Läs mer

Cykelförbindelser mellan Malmö, Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lund

Cykelförbindelser mellan Malmö, Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lund Förenklad åtgärdsvalstudie Cykelförbindelser mellan Malmö, Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lund Skåne 2014-06-13 2 Förenklad åtgärdsvalstudie cykelförbindelser Malmö-Arlöv-Åkarp- Hjärup-Lund 1. BAKGRUND... 4

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015 Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Allmänt Denna bilaga skall vara till hjälp vid val av åtgärder för att förbättra tillgängligheten i den

Läs mer

Cykelstaden. Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna. Malin Månsson, trafikkontoret

Cykelstaden. Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna. Malin Månsson, trafikkontoret Cykelstaden Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna Malin Månsson, trafikkontoret Om Göteborg blev en mer cykelanpassad stad tycker jag att det skulle bli en mer attraktiv stad än idag? 59 % Ja 0%

Läs mer

4 Grundvärden för gående och cyklister

4 Grundvärden för gående och cyklister 4 Grundvärden för gående och cyklister Gåendes, cyklisters och rullstolsburnas utrymmesbehov, prestationsförmåga och beteende används för att dimensionera, utforma och utrusta gång- och cykelvägnätets

Läs mer

PM Stora höjdskillnader för cyklister hjälpande åtgärder

PM Stora höjdskillnader för cyklister hjälpande åtgärder PM Stora höjdskillnader för cyklister hjälpande åtgärder 2015-07-09 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Cykeltrafik i stor lutning... 3 3 Cykel i citybanan service- och räddningstunnel... 4 4 Förslag

Läs mer

Trygghetsvandring mellan Sommarhemsskolan och Äsperödsskolan

Trygghetsvandring mellan Sommarhemsskolan och Äsperödsskolan Trygghetsvandring mellan Sommarhemsskolan och Äsperödsskolan Inledning Trygghetsvandringen genomfördes måndag 31 maj mellan Sommarhemsskolan och Äsperödsskolan. Deltog gjorde sex elever som representerade

Läs mer

Cykelfält längs Värmdövägen

Cykelfält längs Värmdövägen PM Oskar Malmberg 2013-11-08 Louise Bergström Krister Isaksson Cykelfält längs Värmdövägen Bakgrund Nacka kommun har uppdragit åt Sweco att utreda konsekvenserna för ett anläggande av cykelfält längs Värmdövägen

Läs mer

Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J

Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J Bakgrund Våra gator behöver ses över utifrån ett framkomlighetsperspektiv för att försäkra oss om att vi har gator där utryckningsfordon och snöröjning kan komma

Läs mer

C y k e l v ä g a r i N ä s s j ö

C y k e l v ä g a r i N ä s s j ö Förord Cykelvägar i Nässjö handlar om, som namnet säger, cykelvägarna i Nässjö stad, om hur de kan bli säkrare, framkomligare och lättare att hitta och orientera sig med för cyklisterna. Det här är ett

Läs mer

Cykelpassager och Cykelöverfarter

Cykelpassager och Cykelöverfarter Cykelpassager och Cykelöverfarter Informationen i denna broschyr baseras på Trafikförordningen (1998:1276) Vägmärkesförordningen (2007:90) Lag om vägtrafikdefinitioner (2001:559) Förordning om vägtrafikdefinitioner

Läs mer

4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader.

4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader. 4.0 GATOR Gaturummen Gaturummen i området skall inbringa trygghet för de boende och de är därmed viktiga delar när målet är att bland annat skapa en trivsam miljö. I mitt gestaltningsförslag skall gatornas

Läs mer

Cykelöverfarter. Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta. Trafik och Gatudagarna 151019

Cykelöverfarter. Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta. Trafik och Gatudagarna 151019 Cykelöverfarter Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta Trafik och Gatudagarna 151019 Bakgrund Nya trafikregler då cyklister korsar körbana - Gäller från 2014-09-01 då alla cykelöverfarter

Läs mer

Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad

Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-02-05 Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr SBN 2011-805 Per-Erik Hahn Dnr KS 2011-610 Samhällsbyggnadsnämnden Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGENS

Läs mer

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? NTF Skåne 2009 Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende

Läs mer

Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen

Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen LULEÅ KOMMUN Tekniska nämnden 2009 08 27 89 261 Tekniska nämndens arbetsutskott 2009 08 13 153 373 Dnr 2007/257.511 Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen Ärendebeskrivning Skurholmsgatans

Läs mer

18.13 KORSNINGAR. VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 Korsningar

18.13 KORSNINGAR. VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 Korsningar VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 KORSNINGAR Korsningar bör placeras i övergångssträckor. Plankorsningar bör normalt utformas som typ C eventuellt med förskjutning eller som

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i vägmärkesförordningen (1978:1001); SFS 1999:720 Utkom från trycket den 3 augusti 1999 utfärdad den 1 juli 1999. Regeringen föreskriver i fråga om vägmärkesförordningen

Läs mer

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0 HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Cykelplan - utbyggnad av pendlingsstråk. Inriktningsbeslut 2

Cykelplan - utbyggnad av pendlingsstråk. Inriktningsbeslut 2 Dnr Sida 1 (13) 2013-12-17 Handläggare Johanna Salén 08-508 260 32 Till Trafik- och renhållningsnämnden 2014-02-07 Cykelplan - utbyggnad av pendlingsstråk. Inriktningsbeslut 2 Förslag till beslut 1. Trafik-

Läs mer

Tvärfallet begränsas av glidningsrisker vid halt väglag, av sidkrafternas storlek och av risker vid passager av brytpunkter, t ex vid omkörning.

Tvärfallet begränsas av glidningsrisker vid halt väglag, av sidkrafternas storlek och av risker vid passager av brytpunkter, t ex vid omkörning. 8 Tvärfall Med tvärfall avses vägbanans lutning i tvärled. Lutningen anges i förhållande till horisontalplanet. Tvärfallet kan göras dubbelsidigt, s.k. takform, eller enkelsidigt. Enkelsidigt tvärfall

Läs mer

HASTIGHETSPOLICY KUNGÄLVS KOMMUN. 2004-11-17 Beslutshandling. Komplement till / vidareutveckling av Trafikplan Kungälv från 2001-10-15

HASTIGHETSPOLICY KUNGÄLVS KOMMUN. 2004-11-17 Beslutshandling. Komplement till / vidareutveckling av Trafikplan Kungälv från 2001-10-15 HASTIGHETSPOLICY KUNGÄLVS KOMMUN Komplement till / vidareutveckling av Trafikplan Kungälv från 2001-10-15 2004-11-17 Beslutshandling KUNGÄLVS KOMMUN Tekniska kontoret / Samhällsbyggnadskontoret Nämndhuset

Läs mer

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatuutrustning 2004-05

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatuutrustning 2004-05 Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Väg- och gatuutrustning 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner:

Läs mer

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure.

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla Roger Johansson SWECO Infrastructure Shared space tredje generationen Möjlighet Attraktiva stadsrum för alla Harmoni mellan människors förmåga,

Läs mer

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Sektion tätort gaturum 2004-05

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Sektion tätort gaturum 2004-05 Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Sektion tätort gaturum 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: Jan

Läs mer

Flogstaleden. Cykelfrämjandet i Uppsalas synpunkter i sammandrag

Flogstaleden. Cykelfrämjandet i Uppsalas synpunkter i sammandrag Flogstaleden Cykelfrämjandet i Uppsalas synpunkter i sammandrag CFU uppskattar Att Uppsala kommun för första gången använder infärgad asfalt för att markera cykelväg om än bara vid korsningar. Att cykelbanan

Läs mer

Hållplatshandbok. Faställd av Trafikstyrelsen 2014-03-20, 8

Hållplatshandbok. Faställd av Trafikstyrelsen 2014-03-20, 8 Hållplatshandbok Faställd av Trafikstyrelsen 2014-03-20, 8 Innehållsförteckning Sid Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 1 Ansvarsfördelning... 4 1.1 Olika aktörer inom kollektivtrafiken... 4 1.2 Landstinget

Läs mer

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15 Rösparksområdet 2 (11) Beställare Säffle kommun Teknik- och fritidsförvaltningen Säffle-Åmål Telefon: 0533-68 10 00 Niklas Ekberg, Gatuchef Konsult EQC Karlstad Telefon: 010-440 57 00 Stefan Lenberg, Uppdragsledare

Läs mer

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss Jeffery Archer Trafikplanering 08-508 260 67 jeffery.archer@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-02-07 Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv.

Läs mer

Så här gjorde Falun Borlänge

Så här gjorde Falun Borlänge Nya hastighetsgränser i tätort: Så här gjorde Falun Borlänge Ett samarbetsprojekt med Rätt hastighet för en attraktiv kommun Idéskrift Rätt hastighet för en attraktiv kommun Flera kommuner genomför hastighetsöversyner.

Läs mer

Effekt av belysningsåtgärder. Strandgatan Eskilstuna. VTI notat 32 2004. VTI notat 32-2004

Effekt av belysningsåtgärder. Strandgatan Eskilstuna. VTI notat 32 2004. VTI notat 32-2004 VTI notat 32-2004 VTI notat 32 2004 Effekt av belysningsåtgärder på Strandgatan i Eskilstuna Foto: VTI Författare FoU-enhet Projektnummer 50431 Projektnamn Uppdragsgivare Hans Thulin, Susanne Gustafsson

Läs mer

Sydvästra delen: söder om Kulltorp till Havsbadsvägsrondellen

Sydvästra delen: söder om Kulltorp till Havsbadsvägsrondellen Sida 1 av 6 2013-02-25 (3) Förslag på ENGELHOLMSRINGLED runt Ängelholms innerstad Vägstandard som nuvarande Kungssgårdsleden d.v.s. för trafik med 90 km/tim. Hög hastighet motiveras med att trafikanterna

Läs mer

PLANFÖRSLAG GC-PLAN FÖR JOMALA KOMMUN 2012-2022

PLANFÖRSLAG GC-PLAN FÖR JOMALA KOMMUN 2012-2022 1 PLANFÖRSLAG GC-PLAN FÖR JOMALA KOMMUN 2012-2022 INLEDNING Jomala kommuns gång- och cykelvägplan är ett planeringsinstrument för utbyggnaden av kommunens gång- och cykelvägar. Dokumentet har benämnts

Läs mer

MILJÖBILDER. Nr 3 oktober 2015, Årgång 16. Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller:

MILJÖBILDER. Nr 3 oktober 2015, Årgång 16. Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller: 1(10) MILJÖBILDER Nr 3 oktober 2015, Årgång 16 Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller: o Att köra i cirkulationsplatser o Cykelpassager och cykelöverfarter o Omkörning på väg o Utfart

Läs mer

Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-01 123, 13KS/0603

Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-01 123, 13KS/0603 Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030 Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-01 123, 13KS/0603 Dokumentinformation Titel: Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030 Serie nr: 2013:38 Projektnr:

Läs mer

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatubelysning 2004-05

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatubelysning 2004-05 Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Väg- och gatubelysning 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: Jan

Läs mer

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06 Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Kund Torsås kommun

Läs mer

Nationella hastighetsprojektet 2001

Nationella hastighetsprojektet 2001 Nationella hastighetsprojektet 1 Förbättrad hastighetsanpassning genom medlemsorganisationerna i Stockholms län Helena Hartzell Notat Bakgrund Hastigheten är den enskilda faktor som har störst betydelse

Läs mer

3 Val av trafikplatstyper

3 Val av trafikplatstyper 3 Val av trafikplatstyper 3.1 Allmänt Trafikplatstyp bestäms av: referenshastighet i olika förbindelser trafikens storlek och sammansättning, dvs. ÅDT-DIM och DIM-dh terrängförhållandena med byggnadstekniska

Läs mer

Förslag till utformning av cykelöverfart

Förslag till utformning av cykelöverfart INFORMATIONSMATERIAL 2015-06-16 1 (6) Tillväxt och samhällsbyggnad Erik Levander Förslag till utformning av cykelöverfart Cykelöverfart innebär en prioritering av cykeltrafikens framkomlighet. Cykelöverfarten

Läs mer

Remissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70)

Remissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70) 2013-03-08 LOS/AW Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70) Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF) har beretts möjlighet att

Läs mer

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad Nya hastigheter i östra Mölndal Rätt fart för en attraktiv stad Mölndal skyltar om 2007 beslutade riksdagen att hastigheten på Sveriges vägar nu kunde sättas i steg om 10 km/tim. Syftet var att öka trafiksäkerheten,

Läs mer

Towards a safe environment for children and elderly as pedestrians and cyclists

Towards a safe environment for children and elderly as pedestrians and cyclists Towards a safe environment for children and elderly as pedestrians and cyclists - A synthesis based on an analysis of video recordings of behaviour and police-reported crashes including indepth studies

Läs mer

CYKELPLAN FÖR DANDERYDS KOMMUN 2014 BILAGA 1. ÅTGÄRDSPROGRAM 2014-06-11

CYKELPLAN FÖR DANDERYDS KOMMUN 2014 BILAGA 1. ÅTGÄRDSPROGRAM 2014-06-11 BILAGA 1. ÅTGÄRDSPROGRAM 2014-06-11 Danderyds kommun Tekniska kontoret, 2014-06-11 Dnr: TN 2013/0177 Projektledare: Jonas Frejd Bitr. projektledare: Jonas Ackebo Text: Jonas Ackebo Fotografier/bilder/illustrationer:

Läs mer

Internationell utblick trafiksäkerhetsarbete och åtgärder. Anna Vadeby och Åsa Forsman, VTI

Internationell utblick trafiksäkerhetsarbete och åtgärder. Anna Vadeby och Åsa Forsman, VTI Internationell utblick trafiksäkerhetsarbete och åtgärder Anna Vadeby och Åsa Forsman, VTI Bakgrund Underlag för den översyn av mål och indikatorer som görs 2015/2016. Syfte Att inventera andra länders

Läs mer

10.5 SEKTION Utrymmesbehov

10.5 SEKTION Utrymmesbehov VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik 25 (84) 10.5 SEKTION 10.5.1 Utrymmesbehov I avsnitt 10.5.2 Sektion för gång- och cykelvägar respektive avsnitt 10.5.3 Sektion för gång- och cykelbanor finns det, beroende

Läs mer

Trafiknätsanalys för Sollefteå stad

Trafiknätsanalys för Sollefteå stad Trafiknätsanalys för Sollefteå stad Samhällsbyggnadskontoret SOLLEFTEÅ KOMMUN 2001 Förord I Sollefteå har de senaste åren diskuterats och tagits fram förslag till att skapa en vackrare och trivsammare

Läs mer

Utvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister

Utvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister Utvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister Skyltfondsprojekt TRV 2013/13966 Eskilstuna kommun 2015 01 27 Förord Eskilstuna kommun framlade i sin ansökan till skyltfonden att de vill testa

Läs mer

Cykeln i staden. Utformning av cykelstråk i Stockholms stad

Cykeln i staden. Utformning av cykelstråk i Stockholms stad Cykeln i staden Utformning av cykelstråk i Stockholms stad Titel: Cykeln i staden. Utformning av cykelstråk i Stockholms stad KONTAKTPERSON: Krister Isaksson (krister.isaksson@tk.stockholm.se) FÖRFATTARE:

Läs mer