RAPPORT 2013:46 VERSION 1.2. Handlingsplan för cykeltrafiken

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT 2013:46 VERSION 1.2. Handlingsplan för cykeltrafiken"

Transkript

1 RAPPORT 2013:46 VERSION 1.2 Handlingsplan för cykeltrafiken

2 Dokumentinformation Titel: Cykelplan för Järfälla kommun Serie nr: 2013:46 Projektnr: Författare: Kvalitetsgranskning Projektledare: Beställare: Foto framsida: Eric Dahlén, Trivector Traffic Erik Stigell, Trivector Traffic Malin Gibrand, Trivector Traffic Liselott Söderström, Trivector Traffic Anja Quester, Trivector Traffic Park och Gata, Bygg- och miljöförvaltningen Kontaktperson: Johan Ingelshed, tel Anna Gradén Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution Utkast kap. 1-2 Beställare Rapportutkast Beställare Synpunkter från beställare Styr- och projektgrupp Slutversion Beställare Slutversion, mindre justeringar Beställare Slutversion, inkl. förord Beställare Huvudkontor Lund: Åldermansgatan Lund tel Kontor Stockholm: Barnhusgatan Stockholm tel Kontor Göteborg: Barnhusgatan Göteborg tel

3 Förord Den 19:e april 2010 antog kommunfullmäktige en miljöplan för Järfälla kommun. Miljöplanen innehåller ett antal uppdrag till kommunens nämnder, varav ett är att Tekniska nämnden ska ta fram en handlingsplan för cykeltrafiken. Handlingsplanen är således ett led i arbetet med kommunens miljömål. Med denna handlingsplan som utgångspunkt kan cykelplaneringen bedrivas utifrån en för kommunen gemensam värdegrund och målbild kring cykeltrafik och cykelfrågor. Med den befolkningsutveckling som kommunen står inför blir det än viktigare att transportsystemet anpassas för cykeltrafik, i såväl befintlig som planerad bebyggelse. Handlingsplanen med bilagor utgör också en viktig kunskapsbas om cykeltrafikens behov, som tillsammans med andra handböcker ska vara ett stöd i den fysiska planeringen. Denna handlingsplan har tagits fram av Järfälla kommun i samarbete med trafikkonsultbolaget Trivector Traffic. Inom kommunen har arbetet skett i en projektgrupp bestående av tjänstemän från Bygg- och miljöförvaltningen, Barn- och ungdomsförvaltningen, Kommunstyrelseförvaltningen, Kultur- och fritidsförvaltningen och Socialförvaltningen.

4 Sammanfattning I Järfälla kommuns miljöplan ges tekniska nämnden i uppdrag att ta fram en handlingsplan för cykeltrafiken i kommunen. Denna handlingsplan är indelad i en strategi- och en åtgärdsdel. Detta arbetssätt pekar således ut vad Järfälla vill uppnå kopplat till cykeltrafikens utveckling, samt med vilka åtgärder kommunen behöver arbeta för att nå dit. Cykelstrategi Cykelstrategin ger en bakgrund till varför cykling är viktigt i Järfälla, hur dagens situation ser ut, samt vart kommunen vill. Genom att fler väljer cykel som färdmedel uppstår fördelar för både samhället och individen. På samhällsnivå innebär ett ökat cyklande bl a mindre klimatpåverkande utsläpp, minskat buller, mindre trängsel i gaturummet. För kommuninvånarna kommer ett ökat cyklande bidra till bättre hälsa och lägre transportkostnader. Följande strategier, utan inbördes ordning, har formulerats för att nå ett ökat cyklande. Arbeta med olika typer av åtgärder Koncentrera resurserna Satsa på olika sorters cykling Stärk cykelns konkurrenskraft Låt cykeln vara med från början i planeringen Samarbeta Målsättningar Med utgångspunkt i den nationella cykelstrategin, den regionala cykelplanen, Järfälla kommuns mål, miljöplan och förslag till ny översiktsplan har ett förslag till övergripande mål om ökat cyklande formulerats: Cykeltrafikens andel av totalt resande ska öka från dagens andel på cirka 5 % till 20 % år För att nå det övergripande målet har sex stycken målområden formulerats, som tillsammans ska bidra till ett ökat cyklande: Cykelnätet är attraktivt och stimulerar till cykling Kommunen prioriterar och uppmuntrar cykling Cykelnätet är sammanhängande, gent och bekvämt Att cykla i Järfälla är tryggt och säkert Servicen för cyklisten är god och gäller hela resan Cykelnätet håller hög kvalitet året om

5 Åtgärdsplan Cykelstrategins sex stycken målområden konkretiseras i åtgärdsplanen. För varje målområde har ett antal åtgärder identifierats som kommunen behöver genomföra för att närma sig målen. Vissa fysiska åtgärder baseras på den inventering som genomfördes under våren 2013, medan andra åtgärder syftar till att påverka invånarnas resebeteende. Eftersom målområdena i sig inte är mätbara kompletteras dessa av effektmål som går att följa upp för att säkerställa att cykeltrafiken utvecklas i önskvärd riktning. I åtgärdsplanen framgår även hur respektive målområde ska följas upp och vilken förvaltning som är ansvarig för detta. Genomförande Åtgärderna har kostnadsberäknats och prioriterats efter tre tidshorisonter ( , och ) beroende på när de ska vara genomförda. Prioriteringsordningen kommer från cykelstrategins tankar om att Järfälla bl a behöver arbeta med både fysiska infrastrukturåtgärder och beteendepåverkande åtgärder för att nå det övergripande målet om en kraftigt ökad andel cyklister. Den årliga investeringskostnaden för åtgärdsplanen varierar mellan 7,1 och 7,7 miljoner kronor, beroende på tidshorisont. I genomförandekapitlet diskuteras även behovet av att aktualitetsförklara handlingsplanen. Detta bör lämpligen göras när de fastslagna tidshorisonterna lider mot sitt slut, men även i samband med att andra dokument med påverkan på handlingsplanen för cykeltrafiken i Järfälla revideras. Sådana dokument är exempelvis kommunens miljöplan och översiktsplan, samt den regionala cykelplanen i Stockholms län.

6 Innehållsförteckning Förord Sammanfattning 1. Cykelstrategi Bakgrund Cykelfrågor på nationell och regional nivå Målsättning för cykeltrafiken i Järfälla Strategier för arbetet med cykeltrafik Järfällas cykelnät 5 2. Åtgärdsplan Cykelnätet är attraktivt och stimulerar till cykling Kommunen prioriterar och uppmuntrar cykling Cykelnätet är sammanhängande, gent och bekvämt Att cykla i Järfälla är tryggt och säkert Servicen för cyklister är god under hela resan Cykelnätet håller hög kvalitet året om Uppföljning av cykeltrafiken i Järfälla Genomförande Kostnader och prioriteringsordning Möjlighet till måluppfyllelse 27 Bilaga 1 Standardnivåer för Järfällas cykelnät Bilaga 2 Åtgärdskartor Bilaga 3 Nulägesbeskrivning

7 (28) 1. Cykelstrategi I cykelstrategin ges inledningsvis en bakgrund till varför arbetet med cykeltrafik bör vara prioriterat i kommunen, vilka kommunala mål som påverkar målsättningarna för cykeltrafiken, samt dagens arbete med cykel i Järfälla. Efter bakgrundskapitlet beskrivs nationella och regionala mål i Stockholms län för cykel. Därefter presenteras de framtagna målsättningarna för cykeltrafikens utveckling i Järfälla, samt vilka strategier som kommunen ska arbeta efter. 1.1 Bakgrund Det finns många fördelar med att använda cykeln som färdmedel istället för bilen, både för individen och för samhället i stort. Att cykla är betydligt mer energieffektivt per personkilometer och ett ökat cykelresande bidrar därigenom till att nå målen om ett långsiktigt hållbart samhälle. Cyklingen bidrar också till en förbättrad folkhälsa genom att det ger hälsobefrämjande fysisk aktivitet. En ökad andel cykelresor bidrar även till minskad trängsel i gaturummet, minskat buller, bättre luft, samt till en effektivare markanvändning etc. För att fler ska cykla behöver dock förutsättningarna för att cykla bli bättre. Med bättre förutsättningar för att cykla ökar cykelns konkurrenskraft gentemot bilen och många kommer att välja cykeln för att det är snabbt och enkelt men få miljöoch hälsofördelarna på köpet. Med bättre förutsättningar för att cykla förbättras också möjligheterna att resa för de som inte har tillgång till bil och för de som har bil minskar bilberoendet. Mål som påverkar cykeltrafiken Järfälla kommun har antagit ett antal mål som påverkar cykeltrafikens utveckling. I kommunens miljöplan står bl.a. att klimatpåverkan måste minska drastiskt för att långsiktigt klara en hållbar utveckling. En av kommunens betydande miljöaspekter är CO 2-utsläpp från uppvärmning och transporter. Järfälla som geografisk enhet har som mål att minska CO 2-utsläppen med 50 % till 2020 med 2010 som referensår. Ett annat mål i miljöplanen är att skapa förutsättningar för att öka användningen av kollektivtrafik och cykel genom att bygga ut kollektivtrafiken och cykelbanor. Miljöplanen ger tekniska nämnden i uppdrag att ta fram denna handlingsplan för cykeltrafiken. Dagens arbete med cykel i Järfälla Cykelns roll i dagens Järfälla och arbetet med cykling inom kommunen finns utförligt beskrivet i den nulägesbeskrivning som utgör bilaga 3.

8 (28) Nuläget har analyserats med hjälp av en SWOT-analys där faktorer som bidrar till respektive motverkar ökad cykling i Järfälla har identifierats. Vissa faktorer är interna och kan i varierande grad påverkas av Järfälla kommun. De benämns styrkor om de bidrar till att öka användandet av cykel och svagheter om de motverkar. Andra faktorer är externa och kan inte direkt påverkas av Järfälla kommun. De benämns då istället möjligheter respektive hot. Tabell 1-1 SWOT-analys av nuläget för cykling i Järfälla Styrkor Svagheter Järfälla har ett välutbyggt GC-vägnät Små höjdskillnader inom kommunen Avstånden är korta till många målpunkter t.ex. pendeltågsstationer Flera områden från 60-talet är trafikseparerade Positiv grundinställning till cykling i kommunen Cykelnätet håller låg kvalitet med brister i separering från gående och ofta smala cykelbanor Barriärer i form av E18 och järnvägen skapar omvägar Gång och cykel ses som ETT trafikslag i planeringen Krångligt att kombinera cykel och pendeltåg Otryggt på cykelvägar byggda på 60-talet Möjligheter Hot Positiv spiral uppstår om fler cyklar Samarbete med SL kan förbättra kombinationen cykel + kollektivtrafik Kommunen kan söka statliga pengar för att jobba brett med hållbart resande vilket stärker cykelns konkurrenskraft Stark cykeltrend i samhället Goda exempel på cykelvänlig planering från andra städer kan användas i bl a Barkarbystaden Regionen glesas ut och avstånden till målpunkterna ökar Infrastruktursatsningar på cykel uteblir Samhällsattityden till cykling blir negativ Politiken prioriterar inte cykelfrågor Stora satsningar på bilvägar görs som ökar bilåkandet 1.2 Cykelfrågor på nationell och regional nivå Nationell cykelstrategi På nationell nivå finns en cykelstrategi från år 2000 som pekar ut två övergripande mål: Cykeltrafiken ska bli säkrare Cykeltrafikens andel av resorna ska öka Den nationella strategin för cykling har därefter, år 2007, preciserats till att gälla de största tätorterna i Sverige. I december 2011 har en ny cykelstrategi presenterats som bygger vidare på tidigare mål och strategier. Den betonar också betydelsen av att bygga ut infrastrukturen och att prioritera cykeln i planeringsprocessen.

9 (28) Regional cykelplan På regional nivå, i Stockholms län, har ett förslag till regional cykelplan 1 tagits fram i ett samarbete mellan länets kommuner, Trafikverket, Landstinget och Länsstyrelsen samt olika intresseorganisationer. Visionen för det regionala cykelarbetet är att Cykeltrafiken är en självklar del av transportsystemet i stockholmsregionen. Ett övergripande mål för hur cykeltrafiken ska utvecklas fram till år 2030 har också formulerats: Andelen resor med cykel i Stockholms län ökar och är minst 20 % år Därtill har man formulerat sex delmål: Det finns ett sammanhängande regionalt cykelvägnät Det är enkelt och tidseffektivt att arbetspendla med cykel Det är säkert och tryggt att arbetspendla med cykel Det är enkelt att kombinera kollektivtrafikresande med att cykla Regional och lokal cykelplanering överensstämmer och samverkar Det finns en regional plan för cykelturism 1.3 Målsättning för cykeltrafiken i Järfälla Med utgångspunkt i den nationella cykelstrategin, den regionala cykelplanen, Järfälla kommuns mål, Miljöplan och förslag till ny översiktsplan har ett förslag till övergripande mål om ökat cyklande formulerats. Cykeltrafikens andel av totalt resande ska öka från dagens andel på cirka 5 % till 20 % år De intresseorganisationer och tjänstemän som varit involverade i framtagandet av denna plan har dessutom arbetat utifrån en tanke att år 2030 är cykling ett så attraktivt färdsätt för Järfällas trafikanter att de alltid överväger det oavsett om de ska pendla, uträtta ärenden eller besöka någon. Ambitionen har även varit att skapa ett cykelnät som också lockar till ytterligare cyklande som rekreation. Att fler cyklar till arbete och skola, för inköp och för rekreation istället för att köra bil är ett viktigt bidrag till arbetet med att göra Järfälla till en mer hållbar kommun. För att nå det övergripande målet kommer åtgärder att vidtas inom sex olika målområden som behandlas var och ett i kapitel 2. För varje målområde har ett eller flera effektmål tagits fram. Uppfylls dessa effektmål finns goda förutsättningar för att det övergripande målet ska uppnås. Målområdena pekas ut på nästa sida. 1 Den regionala cykelplanen har varit ute på remiss under våren 2013, synpunkterna kommer att arbetas in under hösten och planen beräknas fastställas av styrgruppen, bestående av Trafikverket, Länsstyrelsen, Trafikförvaltningen och TMR, till årsskiftet 2013/2014.

10 (28) Cykelnätet är attraktivt och stimulerar till cykling Kommunen prioriterar och uppmuntrar cykling Cykelnätet är sammanhängande, gent och bekvämt Att cykla i Järfälla är tryggt och säkert Servicen för cyklisten är god och gäller hela resan Cykelnätet håller hög kvalitet året om 1.4 Strategier för arbetet med cykeltrafik För att öka cyklandet är det viktigt att prioritera insatser där de ger bäst resultat och att arbetet sker på ett effektivt sätt. Sex strategier har tagits fram till stöd för arbetet med ökad cykling samt för att påverka de olika målområdena. De sex strategierna, utan inbördes rangordning, är: Arbeta med olika typer av åtgärder. Genom att arbeta med att förbättra infrastrukturen för cykling samtidigt som man arbetar med mjuka åtgärder, t.ex. kampanjer, beteendepåverkan och information, får man ett bättre resultat än om de olika åtgärderna genomförs var för sig. Koncentrera resurserna. I de insatser som görs koncentreras satsningarna på utbyggnad och underhåll till ett utpekat huvudcykelnät istället för att resurserna sprids jämnt över hela nätet. Huvudcykelnätet är tänkt att användas av de flesta cyklisterna för en stor del av deras resa. Genom att satsa på att ge huvudcykelnätet god kvalitet kan flertalet cyklister möta en god standard på huvuddelen av sin resa. Satsa på olika sorters cykling. Järfällaborna ska uppmuntras att ta cykeln för alla sorters ärenden och syften. Cykelinfrastrukturen ska fungera för alla sorters cykling. Ju fler som cyklar, oavsett om det är arbetsresor eller fritidsresor, desto starkare blir kommunens cykelkultur. Stärk cykelns konkurrenskraft. För att få fler att byta från bil till cykel behöver man inte bara förbättra förhållandena för cykeln. Man behöver också jämna ut konkurrensen genom åtgärder som minskar bilens attraktivitet t.ex. genom parkeringsstyrning. Låt cykeln vara med från början i planeringen. För att göra det enkelt och bekvämt att cykla behöver alla delar av samhällsplaneringen ta hänsyn till cyklisternas behov. Cykelplanering ska inte vara något man hänger på i efterhand, utan ska finnas med från början och vara en väl integrerad del av planeringen, från översiktsplanering till detaljplaner och bygglov och givetvis också finnas med när man bygger. Samarbeta. För att få större genomslagskraft i arbetet för ökad cykling bör arbetet bedrivas förvaltningsövergripande så att flera förvaltningar arbetar med cykelfrågorna och drar åt samma håll. Kommunen ska också söka samarbete med organisationer och företag i kommunen. Företag och organisationer har andra och kompletterande möjligheter att informera och uppmuntra till cykling.

11 (28) 1.5 Järfällas cykelnät I linje med strategin att resurserna ska koncentreras där flest cyklar har ett huvudcykelnät pekats ut. Syftet med huvudcykelnätet är att binda samman kommunens olika delar med kvalitativa cykelvägar för resor till arbetsplatsen, skolan, affären eller fritidsaktiviteten. Huvudcykelnätet består av de regionala cykelstråk som passerar genom Järfälla, samt ett antal kompletterande huvudcykelstråk. De senares uppgift är att erbjuda gena kopplingar mellan kommundelcentra och anslutningar till de regionala stråken. Dessa ska i sin tur knyta samman Järfällas cykelnät med närliggande kommuners, samt regionen i övrigt. Utöver huvudcykelnätet finns en mängd lokala cykelstråk i kommunen. Dessa samlar upp större bostadsområden och matar till huvudcykelnätet. De förbinder viktiga målpunkter som skolor och idrottsplatser med huvudstråken. I de lokala stråken ingår även rekreationscykelvägar och naturstigar. För dessa kan en något lägre standard accepteras, trafiksäkerhet ska dock alltid vara prioriterat, inte minst för cykelvägar i närhet av skolor. Inom ramen för denna utredning har inget lokalcykelnät pekats ut, detta behöver studeras vidare. I genomförandekapitlet kommer åtgärderna i det regionala cykelnätet och Järfällas huvudcykelnät att prioriteras högre än åtgärder i det övriga cykelnätet. Huvudcykelnätet är cirka 50 km långt 2 och består till största delen av gång- och cykelbanor. I kartan på nästa sida illustreras de regionala cykelstråken i svart och huvudcykelstråken i rött. De stråk som är illustrerade med streckad linje är utredningsstråk som kommer att anläggas eller bör utredas vidare i detalj för att komplettera det regionala cykelnätet i Järfälla. 2 De regionala stråken uppgår till 17 km och övriga huvudcykelstråk till 33 km

12 (28) Figur 1-1 Järfällas huvudcykelnät med de befintliga och tillkommande regionala cykelstråken.

13 (28) 2. Åtgärdsplan Åtgärdsplanen är disponerad så att varje målområde inledningsvis beskrivs i en löpande text. Därefter följer effektmål för målområdet. Effektmålen ska sedan uppnås med hjälp av en rad åtgärder som beskrivs sist i varje stycke. Åtgärderna beskrivs relativt kortfattat och kan ibland finnas under flera målområden. Varken åtgärder eller målområden är rangordnade mellan varandra. I kapitel 2.7 beskrivs hur respektive effektmål ska följas upp. 2.1 Cykelnätet är attraktivt och stimulerar till cykling En cykelresa skiljer sig från bil- och kollektivtrafikresor genom att cyklisten befinner sig utomhus och i nära kontakt med omgivningen. Cyklister färdas också i en sådan fart att de kan uppfatta och njuta av omgivningarna på ett annat sätt än en person som sitter innesluten i en bil eller en buss. Om omgivningarna är vackra och tilltalande för sinnena kan de stimulera till mer cykling och cykling för fler ändamål än annars. Att mötas av fågelsång, vackra miljöer och blomdoft gör också att det mänskliga välbefinnandet ökar. Växtlighet kan också dämpa buller och ha en luftrenande effekt samt fungera som avskiljare mellan cyklisten och biltrafiken. För att förstärka alla dessa kvalitéer behöver kommunen utveckla miljöerna kring cykelnätet. Figur 2-1 Höstcykling i Uppsala där trädplantering separerar cyklister och gående. Foto: Gustaf Bergeröd

14 (28) De kommunala blomsterprogram som finns för trafikmiljöer i Sverige är ofta inriktade på rondeller och stadsentréer men kan utvecklas till att även omfatta cykelmiljöer. Ett annat sätt att öka cyklingens status och attraktivitet kan vara att tillföra offentlig konst längs med huvudcykelstråken så att cyklisterna får ett mervärde utöver transport och motion. I Stockholms tunnelbana och i Södra länkens tunnlar finns högklassig konst som tillkommit genom en regel om att 1 % av byggkostnaden ska användas till konstnärlig utsmyckning. Enprocentregeln har hittills inte tillämpats på cykelvägar som därför saknar all offentlig utsmyckning. Utsmyckningar kan också kombineras med trygghetsskapande åtgärder t.ex. i cykeltunnlar. Effektmål Andelen järfällabor som upplever cykelmiljön som attraktiv ska öka Åtgärder för att göra cykelnätet attraktivt och stimulerande till cykling i Järfälla Järfälla ska genomföra följande åtgärder: Ta fram ett växtprogram för att höja estetiska värden och luftrenande kapaciteten, i första hand, för det regionala cykelstråket Kungsängenstråket Arbeta för att en procent av kommunens investeringsmedel för cykel går till offentlig utsmyckning, riktad mot de som cyklar på det regionala cykelstråken eller huvudstråken 2.2 Kommunen prioriterar och uppmuntrar cykling Den goda cykelmiljön skapas inte enbart i samband med investeringsbeslut om cykelvägar utan även genom beslut under hela planprocessen från översiktsplan till bygglov. Översiktsplanen styr om Järfällas kommundelar blir täta eller glesa, funktionsblandade eller uppdelade. Täthet och funktionsblandning påverkar hur långa resorna blir och därmed också cykelns konkurrenskraft eftersom fler cyklar om resorna är korta. Detaljplaner och bygglov påverkar också cyklandet genom att där bestäms utformningen av cykelvägar och cykelparkering mm. Det är därför viktigt att cykelfrågorna finns med i alla delar av planeringskedjan. Figur 2-2 Cykelfartsgata i Houten, Holland, där trafiken sker på cyklisters villkor och biltrafiken har väjningsplikt. Källa: Karin Neergard, Trivector Traffic

15 (28) Cykelfrågor hanteras direkt eller indirekt av de flesta kommunala förvaltningar och behöver därför samordnas genom förvaltningsövergripande kontakter för att inte falla mellan stolarna. En utpekad cykelsamordnare som bevakar och driver cykelfrågor i hela kommunen har ofta pekats ut som en framgångsfaktor för kommuner som lyckats väl med att höja cykelns status. Samordnaren ska också vara extern kontaktperson i cykelfrågor för grannkommuner, Trafikverket och intresseorganisationer. En cykelsamordnare behöver ha tillräckligt med tid avsatt för sin samordningsuppgift för att inte det ska bli en arbetsinsats utöver ordinarie tjänst. Cykelsamordnaren är lämpligen en trafikplanerare/-ingenjör i kommunen. För att de fysiska satsningarna i cykelnätet ska ge största möjliga effekt bör de kombineras med beteendepåverkande åtgärder, även kallade mobility management-åtgärder. Det handlar om att effektivisera nyttjandet av befintlig cykelinfrastruktur genom kunskapshöjande information och beteendepåverkanskampanjer. En ofta använd svensk definition lyder mjuka åtgärder för att påverka resan innan den har börjat. En annan viktig del av mobility management är att samarbeta med organisationer och företag eftersom samarbetet i sig kan starta processer hos samarbetsparterna som i sin tur hjälper kommunen att uppnå målet om ökat cyklande t.ex. att företag investerar i bättre cykelparkering för kunder och anställda till följd av en cykla till jobbet -kampanj som kommunen samordnar. Åtgärderna kan utformas på olika sätt beroende på syfte och målgrupp. Gemensamt för de beteendepåverkande åtgärder som föreslås i denna handlingsplan är att de uppmuntrar till ökad cykelanvändning genom att underlätta för, informera om och väcka intresse för cykling. Effektmål Cykeltrafiken hanteras i den fysiska planeringsprocessens alla delar Järfälla ska arbeta aktivt med beteendepåverkan Åtgärder för att kommunen ska prioritera och uppmuntra cykling Järfälla ska genomföra följande åtgärder: Utse en cykelsamordnare som bevakar och driver cykelfrågor internt och externt. Cykelsamordnare är en funktion som kan läggas till befintlig tjänst inom bygg- och miljöförvaltningen Cykelsamordnaren ska ha ett tydligt och utpekat ansvar för att driva cykelfrågorna i kommunen, och även avsatt tid för att arbeta med detta Cykelsamordnaren bör ingå i den miljöstrategiska gruppen Cykelsamordnaren ska fungera som en expertresurs gentemot övriga förvaltningar, då dessa behöver stöd i cykelfrågor Cykelsamordnaren ska sammanställa ett cykelbokslut där måluppföljning, genomförda åtgärder och resultat från andra relevanta utvärderingar (t.ex. Cykelfrämjandets kommunvelometer) bör ingå Genomföra projekt med Hälsotrampare, först inom den kommunala organisationen och sedan på andra stora arbetsplatser i kommunen

16 (28) Genomföra Tack för att du cyklar -kampanj t.ex. genom att dela ut sval dryck till cyklister under en varm sommardag Installera minst en cykelbarometer där förbipasserade cyklister och andra kan se hur många som cyklat förbi Dela ut information t.ex. utflyktstips och cykelkartan till nyinflyttade samt till skolor och större arbetsplatser Marknadsför cykelturism i Görväln-reservatet och på Järvafältet Inventera hinder för cykelburna inköpsresor t.ex. genom att undersöka parkeringsmöjligheter nära entrén, möjlighet till hemleveranser, lån av cykelkärra, skåp för hjälm och kläder mm 2.3 Cykelnätet är sammanhängande, gent och bekvämt Cyklister är känsliga för omvägar. Järfällas cykelnät behöver därför vara gent och sammanhängande. Större avbrott ska aldrig accepteras. Blir avbrotten, eller motstånden, för stora finns risk att man väljer att inte cykla alls eller att cykla i vägbanan vilket för med sig trafiksäkerhetsproblem. Dessutom innebär avbrott att medelhastigheten sänks och restiderna ökar. Järfällas cykelvägar får inte uppfattas som längre än motsvarande bilvägar. Ett sätt att undersöka detta är att beräkna genhetskvoten mellan viktiga punkter som skolor, arbetsplatser och butiker. Cykelvägen ska då helst inte vara mer än 20 procent längre än fågelvägen. Ett ytterligare sätt att utvärdera cykelnätet är att beräkna restidskvoten mellan cykeltrafik och biltrafik. Restidskvoten beräknas genom att dividera restiden för cykeltrafiken med restiden för biltrafiken. Denna kvot bör alltid beräknas när nya områden planeras och bör tas fram för viktiga målpunkter, likt centrum, större arbetsplatser och pendeltågsstationer. För att cykeln ska kunna utgöra ett attraktivt färdmedelsval bör restidskvoten inte överstiga 1,5. Figur 2-3 Utformning för att göra högersväng säkrare för cyklister, samtidigt som cykelnätet blir genare än biltrafikens gatunät. Foto: Karin Nergaard, Trivector För att skapa ett sammanhängande cykelnät är det nödvändigt för Järfälla att komplettera med ett antal nya kopplingar. Bekvämligheten och komforten i huvudcykelnätet kommer att öka om det tydligt framgår var cykelstråken går, att

17 (28) cykelbanorna är tillräckligt breda, har god beläggning och inte innehåller skarpa kurvor. Effektmål Framkomligheten i Järfällas cykelnät ska öka Antalet cyklister i huvudcykelnätet ska öka Åtgärder för att göra cykelnätet sammanhängande, gent och bekvämt Järfälla ska genomföra följande åtgärder, i de fall åtgärderna bygger på inventeringen redovisas de i kartor i bilaga 2: Bygga nya cykelbanor där kopplingar saknas för att skapa ett genare och mer sammanhängande cykelnät Åtgärda huvudcykelnätet där cyklister upplever avbrott, tvingas att byta sida, där GC-banor plötsligt upphör eller där det finns barriärer som tvingar cyklisten till att ta en omväg Uppgradera de regionala cykelstråken genom Järfälla till önskvärd standard enligt Trafikverkets inventering Bredda de befintliga GC-banorna i huvudcykelnätet som är för smala Separera gående och cyklister i huvudcykelnätet, exempelvis genom att måla skiljelinje Asfaltera de sträckor i huvudcykelnätet som saknar asfalt Trimma trafiksignalerna i huvudcykelnätet för att minska väntetiden för cyklisterna t.ex. genom åtgärder som överanmälan och förgrönt Undersök om det finns sträckor i huvudcykelnätet där detektering vid signalreglerade korsningar samt grön våg för cyklister kan införas Beräkna restidskvoten mellan cykel och bil till viktiga målpunkter när nya områden planeras och i samband med förtätning av befintliga områden Utöver dessa syftar en del åtgärder som redovisas i kapitel 2.5 och 2.6 till att öka bekvämligheten i Järfällas huvudcykelnät. 2.4 Att cykla i Järfälla är tryggt och säkert Känslan av trygghet och säkerhet är avgörande för cykelns attraktivitet. Att öka den upplevda tryggheten och den faktiska trafiksäkerheten i cykelnätet är därför mycket viktigt för att öka cyklandet. Insatser för ökad trafiksäkerhet och trygghet behövs särskilt i områden där barn vistas. För cyklister finns i huvudsak två trafiksäkerhetsproblem som kan leda till allvarliga skador. Kollisioner med motorfordon med hög hastighet som sker i blandtrafik samt singelolyckor som ofta sker på GC-banor. Singelolyckor är den vanligaste olyckstypen i Järfälla men det förekommer också flera olyckor där cyklister krockat med andra cyklister, fotgängare eller bilister som vistas på samma körbana. Insatser ska inriktas på att skapa en lugn trafikmiljö som bygger

18 (28) på hänsyn. För att skapa en säkrare trafikmiljö för cyklister ska bland annat cykeltrafiken separeras från biltrafiken där den verkliga hastigheten överstiger 30 km/h. I korsningar ska biltrafikens hastighet säkras till max 30 km/h. Singelolyckor minskas i första hand genom drift- och underhållsåtgärder. Olyckor med fotgängare och andra cyklister kan förhindras genom tydligare separation mellan trafikslagen och bredare GC-banor med större säkerhetsmarginal till andra trafikanter. Figur 2-4 Exempel på en upphöjd gång- och cykelpassage i Lund där biltrafiken har väjningsplikt. Känslan av otrygghet är knuten till bristande trafiksäkerhet och höga hastigheter hos den omgivande motortrafiken men även till den upplevda risken att drabbas av överfall. Upplevd otrygghet kan leda till att människor avstår från att genomföra resan med cykel. Den sociala tryggheten måste därför alltid vägas in i arbetet med cykeltrafik. Detta är inte minst viktigt i trafikseparerade miljöer likt tunnlar och gång- och cykelvägar i park, där den upplevda otryggheten ofta är större jämfört med befolkade stadsrum, särskilt under kvälls- och nattetid. Effektmål Inga cyklister ska dödas i trafiken i Järfälla Antalet allvarligt skadade cyklister i trafiken ska minska Den upplevda tryggheten i cykelnätet ska öka Åtgärder för att göra det tryggt och säkert att cykla i Järfälla Järfälla ska genomföra följande åtgärder, i de fall åtgärderna bygger på inventeringen redovisas de i kartor i bilaga 2: Bygga nya cykelbanor där cyklister är i blandtrafik och hastigheten överstiger 30 km/h Hastighetssäkra korsningar där huvudcykelstråk korsar biltrafiknätet, så att biltrafikens hastighet är max 30 km/h

19 (28) Anlägga tillräckligt breda refuger där huvudcykelstråk korsar större vägar med fler än två körfält, så att cyklister kan passera vägen i två steg Åtgärda utformningsbrister i tunnlar i huvudcykelnätet så att cyklister och gående separeras på ett trafiksäkert sätt Åtgärda otillräcklig belysning och siktproblem i huvudcykelnätet Anpassa kantstenar så att cyklister kan passera korsningen smidigare och säkrare Fortsätta att arbeta för trafiksäkrare skolvägar i Järfälla i samarbete med skolor, föräldrar och elever Arbeta med informationskampanjer för ökad trafiksäkerhet. Informationskampanjerna behöver utformas på ett positivt och pedagogiskt sätt. Kampanjerna ska informera om de positiva effekterna av att bland annat använda hjälm, cykellysen och -dubbdäck, men det är lika viktigt att kampanjerna uppmuntrar till ökad cykling och visar att cyklister är uppskattade i Järfälla. Informationskampanjerna kan exempelvis bedrivas i samarbete med Cykelfrämjandets Norrortskrets. Följande kampanjer ska Järfälla genomföra: Kampanj för ökad användning av reflexer och cykellysen samt ökad användning av hjälm bland barn Fortsätta arbetet med vintercykeldagen för ökad och säkrare vintercykling, bland annat genom att informera om fördelarna med cykeldubbdäck Höja den upplevda tryggheten i cykeltunnlarna i huvudcykelnätet genom att se till att tunnlarna är väl belysta, fria från klotter och att ingen skymmande vegetation finns innan och efter tunnlarna Utöver dessa är drift- och underhållsåtgärder viktigt för att höja trafiksäkerheten och den upplevda tryggheten. Dessa åtgärder redovisas i kapitel Servicen för cyklister är god under hela resan Hela resan ska fungera från det att man bestämmer sig för att resa och vill få reda på den bästa vägen, till att cykeln parkeras vid målpunkten. För den turist eller järfällabo som aldrig cyklat i Järfälla kan osäkerheten om hur man hittar fram och hur lång tid det kan ta upplevas som ett stort hinder. Vägvisningen är viktig för cyklister. Det är även ett sätt att marknadsföra cykling och locka nya cyklister. Vägvisningen utgörs främst av skyltar och orienteringstavlor som anger riktningen och avståndet till viktiga målpunkter. De regionala stråken har länsgemensamma kriterier för hur de ska skyltas. Till vägvisningen hör även cykelkartor. Dessa bör finnas både på papper och i digitalt format och överlappa andra kommuners cykelvägnät för att också fungera för resor över kommungränsen. Som komplement till cykelkartorna finns i Stockholms län en internetbaserad reseplanerare (trafiken.nu) där man kan planera resor med cykel ensamt eller i kombination med kollektivtrafik. Både kartor och reseplaneraren bygger på det underlag i form av cykelvägar som kommunen levererat till den nationella vägdatabasen (NVDB) som därför är viktig att hålla uppdaterad.

20 (28) När vägarbeten utförs i cykelvägen är det viktigt att cyklisternas framkomlighet prioriteras framför bilisternas så att cyklisternas framkomlighet inte minskar mer än marginellt. Det är viktigt att entreprenörerna som gräver i gatan planerar arbetet på ett sätt att vägarbetstiden minimeras och att omledning av cyklisterna sker på ett tydligt, säkert och genomtänkt sätt. För att säkerställa detta är det viktigt att dessa planer följs upp av kommunen med avseende på cyklisters framkomlighet. Figur 2-5 Exempel på vägarbete som reducerar cykeltrafikens framkomlighet. Bilden tagen under inventering vid Viksjöleden/Hästskovägen. Källa: Michael Wärnhjelm, Trivector Traffic Att underlätta för kombinationsresor med cykel och kollektivtrafik är mycket viktigt, både för boende i Järfälla och för pendlare som reser till och från Järfälla. Det kan ske genom att ett tillräckligt antal säkra, ramlåsbara cykelparkeringar finns vid kollektivtrafikstationerna, gärna i form av cykelgarage. Parkeringarna ska också vara belysta, städade, väderskyddade och fungera för olika typer av cyklar och cykelkärror. Kombiresor kan också underlättas genom att det finns möjlighet att låna eller hyra cykel vid stationen för den fortsatta färden i de fall man inte får ta cykeln med på tåget eller bussen. Framme vid målpunkten behöver cyklisterna parkera sin cykel och de vill helst göra det i närheten av entrén och på stöldsäkert sätt. Om stöldrisken upplevs som stor eller om cykelparkering saknas kommer cyklarna parkeras på ett oplanerat sätt vilket kan skapa problem för gående och personer med nedsatt syn. Vid stora cykelparkeringar och på platser där många cyklister passerar kan pumpar och servicestationer ge en extra service till cyklisterna t.ex. vid centrum, affärer och kollektivtrafikstationer. Om antalet parkerade cyklar ökar behöver det finnas beredskap för att snabbt omvandla bilparkeringar till cykelparkeringar. Effektmål Det ska upplevas som enkelt att planera och genomföra en cykelresa i Järfälla

21 (28) Åtgärder för att skapa god service för cyklister under hela resan i Järfälla Anlägga attraktiva cykelparkeringar vid strategiska målpunkter såsom kollektivtrafikknutpunkter Införa enkel och tydlig vägvisning utifrån vägvisningsplanen som håller på att tas fram Anlägga en offentlig cykelpump på strategisk plats i varje kommundel (cykelpump finns redan eller ska anläggas vid kommunens tre pendeltågsstationer) Utreda möjligheten att införa ett hyrcykelsystem Sätt upp räcken eller fotstöd vid trafiksignaler i huvudcykelnätet för att ge väntande cyklister något att stödja sig mot medan de väntar på grönt Se till att alla cykelvägar finns med i den nationella vägdatabasen, NVDB Uppdatera cykelkartan vartefter cykelnätet byggs ut och även ta med delar av angränsande kommuner i kartan Gör papperskartan gratis och tillgänglig på fler ställen t.ex. bibliotek Utöka informationen om cykling på hemsidan med bland annat tips om utrustning och cykelutflykter 2.6 Cykelnätet håller hög kvalitet året om Beläggningen på vägbanan är viktig inte bara ur bekvämlighetssynpunkt utan också ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. En stor del av cykelolyckorna i Järfälla är singelolyckor. Studier visar att singelolyckor ofta kan härledas till brister i beläggningen, såsom ojämnheter, potthål och kantstenar och till driftproblem som is och kvarlämnat rullgrus. Figur 2-6 Exempel på beläggningsskada utmed cykelstråk vid Rågången i Järfälla. Källa: Michael Wärnhjelm, Trivector Traffic

22 (28) Cykelvägarna i huvudcykelnätet ska vara belagda med asfalt. Beläggning och målning ska ses över årligen och baserat på översynen ska åtgärder genomföras. Cykelanvändningen i Järfälla minskar kraftigt under vinterhalvåret vilket är ett problem eftersom det gör att infrastrukturen inte utnyttjas till fullo och andra trafiksystem belastas mer. Om istället många fortsätter att cykla under vintern gynnas folkhälsan till följd av minskat stillasittande. Vinterväghållning med snöröjning, sandning och isrivning är viktigt för att upprätthålla god kvalitet på cykelnätet året om och för att få folk att fortsätta använda cykeln på vintern. För att få en god kvalitet är det viktigt med ambitiösa startkriterier och insatstider för snöröjningen men också att de som utför vinterväghållningen är utbildade och har en god förståelse för cyklisternas behov. Alternativa tekniker för att vinterväghålla cykelbanor som saltsopning har testats i en del kommuner och kan vara intressanta även för Järfälla. Ett exempel på startkriterier är Trafikverkets som finns beskrivna i bland annat GCM-handboken 3. Vid snöfall börjar insatsen vid 2 cm snö och åtgärden ska vara avslutad inom två timmar om standarden är hög, annars inom fyra timmar. Snöröjningskriterierna för de regionala cykelstråken föreslås vara att insatsen påbörjas vid 2 cm och ska vara slutförd efter 6 till 8 timmar, men att ambition ska vara högre på vardagar under pendlingstid. Många cyklister efterfrågar att vägbanan plogas hela vägen ner till markytan, att snövallar och isiga spår forslas bort och avlägsnas och att cykelparkeringar handskottas fria från snö. Att detta skrivs in i avtalen med entreprenörerna och att det sedan följs upp är därför viktigt. Särskilt viktigt är det att snöröjningen är avslutad då många människor cyklar till/från skola och arbete från klockan respektive Kommunen bör inspektera cykelvägarna med jämna mellanrum för att upptäcka fel och brister. Dessa inspektioner bör kompletteras med en möjlighet för cyklisterna att själva anmäla fel och brister på cykelbanorna. Vanligtvis sker detta via en funktion på kommunens hemsida men det finns också applikationer för mobiltelefoner som möjliggör för användarna att fotografera på plats och skicka in synpunkter. När vintern är slut är det viktigt att sanden sopas bort så tidigt som möjligt eftersom rullgruset utgör en halkrisk och ett stort komfortproblem som kan göra att cyklisterna senarelägger årets första cykeltur. Effektmål Antalet vintercyklister i huvudcykelnätet ska öka Andelen järfällabor som är nöjda med vinterväghållning i cykelnätet ska öka 3 SKL och Trafikverket (2010), GCM-handbok, Utformning, drift och underhåll med gång-, cykel- och mopedtrafik i fokus

23 (28) Åtgärder för att cykelnätet ska hålla hög kvalitet året om Förbättra vinterväghållningen genom att tillämpa de föreslagna regionala startkriterierna på de regionala cykelstråken, samt skärpa insatstiderna för i första hand de regionala cykelstråken och i andra hand på resterande huvudcykelnät Utbilda de som utför snöröjningen om vad cyklister tycker är problematiskt och viktigt i snöröjningen t.ex. att det inte läggs upp vallar över cykelbanan etc. Åtgärda större beläggningsproblem Åtgärda kantstenar i korsningar Asfaltera de gång- och cykelvägar i huvudcykelnätet som saknar asfalt Inventera beläggning och målning i huvudcykelnätet årligen Förbättra målningen av separeringslinjer och målade cykelsymboler i vägbanan (aktuellt efter att målning har tillkommit) Se till att sandupptagningen från huvudcykelvägarna sker i rätt tid Utveckla befintligt system med felanmälningar genom att göra det möjligt att bilägga foton och geografisk position, gärna med mobilapplikation Kommunicera vinterdriftskartan till cyklisterna så att de vet vilken standard de kan förvänta sig

24 (28) 2.7 Uppföljning av cykeltrafiken i Järfälla För att säkerställa att arbetet med cykeltrafik i Järfälla går i rätt riktning ska uppföljningar göras kontinuerligt. Uppföljning av målen och effekterna av åtgärderna är ett viktigt verktyg för att tjänstemän och politiker ska få en återkoppling om hur cykelarbetet framskrider. Det gäller såväl det faktiska cyklandet, och hur det utvecklas, som vidtagna åtgärder och deras effekt på målen. Kontinuerliga uppföljningar av cykeltrafiken ska leda till ständiga förbättringar och till att arbetet med cykeltrafik går i rätt riktning. Uppföljningsresultaten ska också kommuniceras till cyklisterna, övriga järfällabor, grannkommuner, Trafikverket och andra intresserade. En bra form för det är ett cykelbokslut som visar vilka åtgärder som genomförts under året och vad åtgärderna har gett för resultat i relation till målen i form av färre skadade cyklister och fler och nöjdare cyklister. Trafikverket kommer redovisa arbetet med de regionala cykelstråken och den regionala planen genom ett regionalt cykelbokslut. Hur cyklingen i Järfälla utvecklas bör följas upp årligen. Då utvecklingen av vissa mål, som t.ex. upplevelsen av hur trygga cykelmiljöerna är, inte förväntas ske så fort kan det vara lämpligt att följa upp dessa med längre intervall. Ett exempel på detta är SCBs Medborgarenkät, där Järfälla deltagit vartannat år. Ett annat exempel är resvaneundersökningar som är lämpliga att göra omkring vart femte år. Cykeltrafikflödet bör däremot följas upp varje år för att fånga upp hur stråkutbyggnaden påverkar resmönstren och antalet cyklister. Figur 2-7 Cykelbarometer har installerats i många städer för att följa utvecklingen av antal cyklister i ett stråk och som marknadsföring, här i Trondheim. Källa: Liselott Söderström, Trivector Traffic

25 (28) Effekten av varje enskild åtgärd är svår att fånga upp och därför är det klokt att istället mäta de sammantagna effekterna av åtgärderna. Uppföljning sker för vart och ett av de sex målområdena i Järfällas cykelstrategi: Cykelnätet är attraktivt och stimulerar till cykling Kommunen prioriterar och uppmuntrar cykling Cykelnätet är sammanhängande, gent och bekvämt Att cykla i Järfälla är tryggt och säkert Servicen för cyklisten är god och gäller hela resan Cykelnätet håller hög kvalitet året om Omkring vart fjärde år bör handlingsplanen för cykel i Järfälla uppdateras för att behålla sin aktualitet. Detta görs lämpligen samtidigt som översiktsplanen aktualiseras i samband med en ny politisk mandatperiod. Uppföljning av det övergripande målet om ökad cykelandel i Järfälla Det övergripande målet för Järfälla är att: Cykeltrafikens andel av totalt resande ska öka från dagens andel på ca 5 % till 20 % år För att följa upp det behöver andel delresor med cykel med start eller målpunkt i Järfälla mätas genom en resvaneundersökning (RVU) med ett intervall om cirka fem år. Den nationella resvaneundersökningen för kan användas som en utgångspunkt för att få ett ungefärligt startvärde. Antalet resor som rapporterats i Järfälla är dock litet vilket medför en stor osäkerhet i värdena. Det mest önskvärda är därför att Järfälla genomför en egen kommun-rvu som startmätning. Eftersom cyklingen varierar mellan årstider ska resvanundersökningarna göras vid samma tidpunkt på året. Trafikverkets skrift från 2012 Hur mycket cyklas det i din kommun bör användas vid utformningen av undersökningen. Detta ska följas upp: Mål Mått Mätmetod När/hur ofta Ansvar Cykeltrafikens andel av totalt resande ska öka från dagens andel på ca 5 % till 20 % år 2030 Cykeltrafikens andel av delresor med start och mål i kommunen under vardagar RVU Ca vart femte år, under veckorna Bygg- och miljöförvaltningen Cykelnätet är attraktivt och stimulerar till cykling Uppföljningen av effektmålet Andelen järfällabor som upplever cykelmiljön som attraktiv ska öka görs lämpligen med enkätundersökningar där kommunens cyklister och övriga boende får tycka till i frågan. Detta kan göras i samband med informations- eller beteendeförändringskampanjer riktade till allmänheten, t.ex. under EU:s Mobilitetsvecka. En annan möjlighet är att ta med frågeställningen som en tilläggsfråga i SCB:s Medborgarundersökning som Järfälla kommun redan medverkat i vartannat år. En möjlig frågeformulering är I vilken utsträckning anser du att cykelmiljöerna i Järfälla är attraktiva och stimulerar till cykling?.

26 (28) Detta ska följas upp: Mål Mått Mätmetod När/hur ofta Ansvar Andelen järfällabor som upplever cykelmiljön som attraktiv ska öka Andelen järfällabor som upplever cykelmiljön som attraktiv SCBenkät Vartannat år Bygg- och miljöförvaltningen Kommunen prioriterar och uppmuntrar cykling Effektmålet Cykeltrafiken hanteras i den fysiska planeringsprocessens alla delar fångar upp att cykelfrågorna finns med i hela planprocessen och inte glöms bort eller kommer in för sent. Ett mått på om cykeln finns med i planeringsprocessen är om cykelfrågor behandlas i detaljplaner och fördjupade översiktsplaner mm. Ett mer specifikt sätt att mäta hur cykeltrafik hanteras i planeringsprocessen är om cykelparkeringsnormen tillämpats i bygglovsskedet. Effektmålet "Järfälla ska arbeta aktivt med beteendepåverkan bör följas upp kvantitativt genom att mäta hur många informations- och beteendepåverkande kampanjer som genomförts under året. Större kampanjer bör också utvärderas separat utifrån deras effektivitet vad gäller att nå ut och tas emot av olika målgrupper. Ett bra verktyg för det är utvärderingsverktyget SUMO från Trafikverket 4. Detta ska följas upp: Mål Mått Mätmetod När/hur ofta Ansvar Cykeltrafiken hanteras i den fysiska planeringsprocessens alla delar Andel bygglovsansökningar som tillgodoser cykelparkeringsnormen Dokumentgranskning Varje år i januari Bygg- och miljöförvaltningen Järfälla ska arbeta aktivt med beteendepåverkan Antal deltagare i beteendepåverkande aktiviteter med cykeltema som genomförs i kommunen Sammanställning av genomförda aktiviteter Varje år i januari Bygg- och miljöförvaltningen Cykelnätet är sammanhängande, gent och bekvämt Effektmålet Framkomligheten i Järfällas cykelnät ska öka ska mätas genom att mäta restiden för olika cykelresor i kommunen. De reserelationer som undersöks bör vara sådana som berörs av förbättrad cykelinfrastruktur. Undersökningen kan exempelvis göras under evenemang som Trafikantveckan för att samtidigt informera om och väcka uppmärksamhet kring cykling och de förbättringar som har skett i Järfälla. Effektmålet om att Antalet cyklister i huvudcykelnätet ska öka ger en indikation på om huvudnätet är sammanhängande, gent och bekvämt eftersom det då borde locka cyklister från omkringliggande lokala cykelstråk eller helt nya cyklister som tidigare åkt bil eller buss. Uppföljningen av målet görs genom cykelräkningar på ett antal strategiska platser i huvudnätet för cykel. Dessa räkningar bör sedan följas upp, vid samma tidpunkt och på samma plats, årligen och gärna 4 SUMO System för utvärdering av mobilitetsprojekt, Vägverket publikation 2004:98

27 (28) med fasta mätstationer eller cykelbarometrar. Dessutom kan extra mätningar göras före och efter att större ombyggnader genomförts i huvudnätet för att utvärdera åtgärdernas effekt. Detta ska följas upp: Mål Mått Mätmetod När/hur ofta Ansvar Framkomligheten i Järfällas cykelnät ska öka Förbättrad restid på huvudcykelnätet före och efter vidtagna åtgärder Mätning I samband med åtgärder Bygg- och miljöförvaltningen Antalet cyklister i huvudcykelnätet ska öka Antal cyklister i utvalda mätpunkter i huvudcykelnätet Räkningar Varje år under veckorna Bygg- och miljöförvaltningen Att cykla i Järfälla är tryggt och säkert Effektmålen som berör trafiksäkerhet är: Inga cyklister ska dödas i trafiken i Järfälla och Antalet allvarligt skadade cyklister i trafiken ska minska. Dessa bör mätas genom att antalet och allvarligheten i de cykelolyckor som rapporteras i Järfälla kommun följs upp. Uppföljningen ska göras årligen med hjälp av Transportstyrelsens olycksdatabas STRADA. För att minska mörkertalet, som i allmänhet är mycket stort när det kommer till cykelolyckor, är det viktigt att utnyttja statistik över såväl polisrapporterade som sjukhusrapporterade olycksfall. För att få en sann bild av olycksrisken bör utvecklingen av cykelolyckorna relateras till ett mått på antalet cyklister i Järfälla vilket går att få fram vid de tillfällen när en RVU görs för kommunen. Effektmålet om Den upplevda tryggheten i cykelnätet ska öka ska följas upp genom en tilläggsfråga i SCBs Medborgarenkät, eller motsvarande enkätundersökning. En möjlig frågeformulering är Anser du att det är tryggt att cykla i Järfälla? Detta ska följas upp: Mål Mått Mätmetod När/hur ofta Ansvar Inga cyklister ska dödas i trafiken i Järfälla Antal döda cyklister i Järfälla Antal rapporterade till STRADA Varje år i januari Bygg- och miljöförvaltningen Antalet allvarligt skadade cyklister i trafiken ska minska Antal allvarligt skadade cyklister i Järfälla Antal rapporterade till STRADA Varje år i januari Bygg- och miljöförvaltningen Den upplevda tryggheten i cykelnätet ska öka Andel järfällabor som anser det vara tryggt på gång och cykelvägarna i Järfälla SCB-enkät Vartannat år Bygg- och miljöförvaltningen Servicen för cyklisten är god och gäller hela resan Service inbegriper många aspekter av cykling, såsom möjligheten att parkera och annan service vid start- och målpunkter, samt bekvämligheten under själva resan. Hur lätt det är att hitta en säker cykelparkeringsplats är en fråga som kan ställas till cyklister i samband med evenemang och enkätundersökningar. Effektmålet Det ska upplevas som enkelt att planera och genomföra en cykelresa i Järfälla

28 (28) bör följas upp genom en tilläggsfråga i SCBs Medborgarenkät, eller en annan enkätundersökning. En möjlig frågeformulering är I vilken utsträckning anser du att det är enkelt att planera en cykelresa i Järfälla utifrån de kartor, den information och de länkar kommunen erbjuder på sin webbsida? samt I vilken utsträckning anser du att det är lätt att hitta en säker cykelparkeringsplats i Järfälla? Detta ska följas upp: Mål Mått Mätmetod När/hur ofta Ansvar Det ska upplevas som enkelt att planera och genomföra en cykelresa i Järfälla Andel cyklister som anser att det är enkelt att planera en cykelresa i Järfälla utifrån de resurser som kommunen erbjuder Andel cyklister som anser att det är lätt att hitta en säker cykelparkeringsplats i Järfälla SCB-enkät SCB-enkät Vartannat år Vartannat år Bygg- och miljöförvaltningen Bygg- och miljöförvaltningen Cykelnätet håller hög kvalitet året om Att cykelvägnätet håller hög kvalitet är viktigt för att cyklister ska få en bra komfort och liten olycksrisk när de cyklar. Vintertid är det svårast att upprätthålla en hög kvalitet eftersom vädret förändrar förutsättningarna snabbt. De två effektmålen handlar därför om vinterväghållningen Antalet vintercyklister i huvudcykelnätet ska öka och Andelen järfällabor som är nöjda med vinterväghållning i cykelnätet ska öka. Antalet vintercyklister i huvudcykelnätet kan öka dels genom att den höga kvaliteten lockar cyklister som annars skulle cykla på sidogator, dels genom att nya cyklister börjar vintercykla. Båda fallen är indikationer på att driften håller god kvalitet. För att fånga upp förändringar i cyklandet under olika årstider ska cykelflöden helst mätas med fasta mätstationer som mäter dygnet runt, året om. Om mätningen sker med temporär mätutrustning som slangar eller manuell räkning finns det risk för stora variationer till följd av vädret vid mättillfället. För att följa upp det andra effektmålet finns redan fasta frågor i SCBs Medborgarenkät som kan användas såsom: Vad tror eller tycker du om underhåll och skötsel av gång- och cykelvägar i Järfälla?, samt Vad tror eller tycker du om snöröjning av gång- och cykelvägar i Järfälla?. Detta ska följas upp: Mål Mått Mätmetod När/hur ofta Ansvar Antalet vintercyklister i huvudcykelnätet ska öka Antalet vintercyklister i huvudcykelnätet Mätning/ räkning Varje år i januari Bygg- och miljöförvaltningen Andelen järfällabor som är nöjda med vinterväghållning i cykelnätet ska öka Andel cyklister som är nöjda med underhåll och skötsel av cykelvägar under barmark Andel cyklister som är nöjda med snöröjning och halkbekämpning av cykelbanor SCBenkät SCBenkät Vartannat år Vartannat år Bygg- och miljöförvaltningen Bygg- och miljöförvaltningen

29 (28) 3. Genomförande I detta kapitel redovisas kostnader och prioriteringsordning för de åtgärder som föreslås i åtgärdsplanen. De fysiska åtgärderna är framförallt riktade till det utpekade huvudcykelnätet och baseras främst på den inventering som skedde under våren Åtgärderna för de regionala cykelstråken baseras på Trafikverkets m.fl. utredning Kostnader och prioriteringsordning De åtgärder som föreslås i åtgärdsplanen har där så är möjligt kostnadsberäknats med hjälp av schablonvärden som mestadels är hämtade ur den regionala cykelplanen. Specifika kalkyler för varje åtgärd med hänsyn till lokala förutsättningar har därmed inte gjorts. För fysiska åtgärder har ett påslag på 30 % avseende byggherrekostnader använts. Syftet med sammanställningen är att den ska kunna användas som underlag vid budgetarbete. Prioritetsordningen baseras på strategins tankar om att Järfälla behöver arbeta med en kombination av fysiska åtgärder och beteendepåverkande insatser, samt koncentrera resurserna för åtgärder i huvudcykelnätet. På kort sikt innebär detta att Mobility Management-kampanjer bör planeras i de områden där de regionala stråken börjar rustas upp. Enligt prioriteringsordningen bör Kungsängenstråket byggas om först, i samband med detta bör t ex arbetsplatser i närhet till stråket bearbetas med beteendepåverkanskampanjer för att den totala effekten ska bli högre. Förutom fysiska åtgärder i de regionala stråken och i huvudcykelnätet prioriteras även så kallade enkelt avhjälpta hinder högt, och föreslås därför åtgärdas på kort sikt och i hela det inventerade nätet. Detta eftersom de kan åtgärdas till en relativt låg kostnad men ändå ge stor nytta. De enkelt avhjälpta hindren föreslås genomföras i hela det inventerade nätet och består av anpassning av kantstenar och beläggningsproblem. Dessutom bedöms åtgärder som att anlägga refuger och separera gående och cyklister i tunnlar kunna göras på kort sikt. Mot bakgrund av prioriteringsordningen har åtgärderna delats in i tre tidshorisonter utifrån när de förväntas vara genomförda; 5 Trafikverket m.fl. (2013), Regional cykelplan för Stockholms län, SATSA II, remissversion

30 (28) Tidshorisont 1 löper mellan 2014 och Under denna period prioriteras trafiksäkerhetshöjande åtgärder, enkelt avhjälpta hinder och upprustningen av det regionala cykelstråket Kungsängenstråket påbörjas. Beteendepåverkansåtgärder riktas mot områden längs de upprustade cykelstråken. Uppskattad investeringsnivå per år är 7,1 mkr. Tidshorisont 2 börjar 2017, då Mälarbananprojektet ska vara slutfört, och slutar 2020 vilket även är målåret för kommunens Miljöplan. Under denna period görs åtgärder kring de nyombyggda pendeltågsstationerna, upprustningen av Kungsängenstråket avslutas och upprustningen av Skälbystråket påbörjas. De flesta korsningar i huvudcykelnätet har hastighetssäkrats vid periodens slut. Uppskattad investeringsnivå per år är 7,6 mkr. Tidshorisont 3 löper mellan 2021 och 2030 och innehåller åtgärder på längre sikt är målår för både den Regionala Cykelplanen och kommunens kommande översiktsplan. Vid periodens slut bör huvudcykelnätet till största del ha tillräcklig bredd för separering av gående och cyklister. Huvudcykelnätet har även försetts med särskild belysningsarmatur anpassad för cykeltrafiken. Upprustningen av det regionala stråket Skälbystråket är till stor del genomförd. Uppskattad investeringsnivå per år är 7,3 mkr Planerade åtgärder som redan har en avsatt budget har inte inkluderats i denna kostnadsberäkning. Det gäller exempelvis ny infrastruktur som ingår i Mälarbananprojektet, Trafikverkets utbyggnad av gc-väg längs Rotebroleden, gc-väg längs Växthusvägen m.fl. De utredningsstråk som den regionala cykelplanen föreslår har heller inte kostnadsberäknats eftersom dessa sträckningar behöver utredas närmare. I tabellen på nästa sida framgår uppskattade kostnader för åtgärderna samt inom vilken tidshorisont de förväntas slutföras. Mer detaljerade beskrivningar av åtgärderna och deras kostnader finns i bilaga 2.

31 (28) Tabell 3-1 Kostnader och prioriteringsordning för åtgärder i åtgärdsplanen. Åtgärd Åtgärder på regionala cykelstråk, beskrivs i kap. 2.3 Kostnad Tidshorisont Upprusta Kungsängenstråket Upprusta Skälbystråket Koppling mellan Kungsängenstråket och Rotebrostråket Summa: Åtgärder på sträcka, övriga cykelstråk, beskrivs i kap. 2.3 och 2.4 -* 2 Nya kopplingar i huvud- och lokalcykelnät Breddning och separering av G/C på huvudcykelstråk Asfaltera grusvägar Nya gc-vägar pga blandtrafik Ny gc-väg pga vägren Särskild gc-belysning Åtgärda beläggningsproblem Summa: Åtgärder i passager, övriga cykelstråk, beskrivs i kap. 2.3 och 2.4 Åtgärda avbrott och framkomlighetsproblem Anpassa trafiksignaler Hastighetssäkra korsningar Nya refuger Separera G/C i tunnlar Åtgärda otrygga tunnlar Åtgärda kantstenar vid cykelöverfarter Summa: Övriga fysiska åtgärder, beskrivs i kap. 2.2 och 2.5 Nya cykelparkeringar Nya cykelpumpstationer Installera cykelbarometrar Summa: Beteendepåverkansåtgärder, beskrivs i kap 2.2 och 2.4 Projekt med hälsotrampare ** - Tack för att du cyklar-kampanj ** - Vintercykeldag ** - Kampanj för trafiksäkerhet och cykelhjälmsanvändning ** - Årlig kostnad: Övriga åtgärder, beskrivs i kap 2.1 och 2.6 Cykelanpassad vinterväghållning Omprioritering inom budget*** Ta fram ett växtprogram för cykelstråk Omprioritering inom budget - * Sträckning behöver studeras närmare. ** Avser löpande årlig kostnad. *** Ambitionsnivån höjs vid ny upphandling -

32 (28) I tabellen nedan sammanfattas investeringskostnaderna för åtgärderna i åtgärdsplanen per tidshorisont och år. Tabell 3-2 Investering per tidshorisont, samt årlig investering. I investeringskostnaden ingår inte kostnaden för beteendepåverkansåtgärder. Total investering per tidshorisont Tidshorisont År Total investering Årlig investering När den första tidshorisonten lider mot sitt slut bör man undersöka behovet av att revidera handlingsplanen för cykeltrafik för att den ska kännas aktuell. Likaså kan handlingsplanen behöva revideras i samband med att relaterade dokument som miljöplanen, den regionala cykelplanen eller översiktsplanen genomgår större revideringar.

33 (28) 4. Möjlighet till måluppfyllelse Målsättningen för cykeltrafiken i Järfälla kommun är att andelen cykelresor ska öka från dagens nivå på 5 % till 20 % år Det är en ambitiös målsättning. Om målet ska nås krävs troligen inte bara att åtgärder genomförs för att göra det mer attraktivt att cykla, dessa behöver stödjas av vissa reglerande åtgärder för biltrafiken samtidigt som samhällsplaneringen i stort blir mer cykelvänlig. Handlingsplanen pekar ut behov av åtgärder som behöver genomföras för att göra cykeln till ett mer attraktivt färdmedel i Järfälla. Infrastrukturåtgärder i kombination med beteendepåverkansinsatser och organisatoriska åtgärder inom kommunen bedöms kunna leda till ett ökat cyklande. Man bör dock ha i åtanke att även om cyklandet ökar i reella tal innebär inte det att andelen cykelresor ökar, på grund av Järfällas ambition om fler invånare. En viktig fråga för om målet för cykeltrafiken ska nås är finansieringen av handlingsplanen. Föreslagen prioriteringsordning innebär att Järfälla kommer att behöva avsätta mer medel än tidigare, vilket för med sig att andra kommunala investeringar kan behöva stå tillbaka. I nuläget finns dock goda chanser till statlig medfinansiering till flera av de föreslagna åtgärderna, vilket Järfälla bör söka. Cykeltrafikens utveckling är också beroende av Järfällas framtida stadsbyggande. Kommunen har goda möjligheter att omvandla nya exploateringsområden med fokus på cyklister. Detta gäller inte minst Barkarbystaden som är ett område där ambitionen bör vara att uppnå en hög cykelandel. För att åstadkomma detta behöver avstånd mellan bostad, arbete/skola och fritidsaktiviteter planeras så kort som möjligt eftersom detta ökar cykelns konkurrenskraft gentemot att resa med bil. Detta förhållningssätt behöver även genomsyra planeringen av andra områden som exploateras framöver i kommunen. Genom att bygga en tät, funktionsblandad och tillgänglig stad där avstånden är korta kommer cykelns relativa attraktivitet att öka, vilket skapar bättre förutsättningar för att nå cykelstrategins målsättning. Handlingsplanen ska vara ett hjälpmedel för att Järfälla ska nå sina miljömål som finns beskrivna i miljöplanen. För att kunna nå mål om minskad klimatpåverkan etc. behöver bilister lockas att testa att resa med cykel. Förutom en väl utbyggd cykelinfrastruktur kommer detta att kräva informationskampanjer, men troligtvis även reglerande åtgärder som införande av parkeringsstyrning. Detta synsätt är relativt nytt i Järfälla men behandlas bland annat i kommunens kommande parkeringspolicy. Cykeltrafiken konkurrerar även med kollektivtrafiken. De satsningar som nu görs i Järfälla, inte minst arbetet med Mälarbanan kommer att öka kollektivtrafikens attraktivitet markant. Målet bör dock vara att nya kollektivtrafikresenärer i så stor utsträckning som möjligt tas från tidigare bilister, och inte från de som redan cyklar. Däremot ses en stor potential i att kombinera cykel- och kollektivtrafikresor i takt med att kollektivtrafiken blir allt mer attraktiv. Detta kräver dock att

34 (28) Järfälla satsar på gena och säkra kopplingar till stationerna och även anlägger attraktiva cykelparkeringar i närhet till dessa, vissa gånger på bekostnad av utrymmet för infartsparkering för bil. Även om Järfälla kan påverka cykeltrafikens utveckling med lokala åtgärder finns också en omvärld att ta hänsyn till. Traditionellt har Stockholmsregionen varit starkt monocentrisk, med Stockholms innerstad som mittpunkt, inte minst sett ur ett arbetsmarknadsperspektiv. Detta synsätt börjar nu förändras och i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen 6 har nio regionala stadskärnor pekats ut, varav Barkarby-Jakobsberg är en. Förutom att Järfälla har en egen utpekad kärna finns även Kista-Sollentuna-Häggvik utpekat. Denna utveckling bör kunna leda till att fler järfällabor kommer att kunna arbeta närmare sin bostad i framtiden, vilket innebär en bättre potential till cykelpendling jämfört med resor till Stockholms innerstad. Det finns dock även trender som pekar mot detta, inte minst den regionförstoring som sker vilket leder till att regionens funktioner sprids ut geografiskt. I ett cykelperspektiv handlar det för Järfällas del att se till att de regionala kopplingarna håller hög standard, dels inom kommunen men även påtala behovet för omkringliggande kommuner så att attraktiva cykelresor över administrativa gränser förenklas. Utvecklingen av andelen cykelresor i Järfälla och till de regionala målpunkterna påverkas av flera faktorer. Som diskuterades i SWOT-analysen kapitel 1.3 har kommunen större rådighet över vissa, medan hur andra faktorer utvecklas snarare beror på omvärlden. Nedan listas omvärldsfaktorer som kommer att spela stor roll för cykeltrafikens utveckling i Järfälla: Förverkligandet av den regionala cykelplanen där Järfälla inte är väghållare för cykelstråken Användandet av elcykel Cykelresans relativa kostnad Högre drivmedelspriser, parkeringsavgifter och trängselskatt Högre kollektivtrafiktaxor Cykeltrendens utveckling 7 De stora infrastruktursatsningarna (t ex Förbifarten och Citybanan) i Stockholmsregionen som kommer att förbättra tillgängligheten för främst bil-, men även för kollektivtrafiken 6 SLL m.fl. (2010), Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS De senaste åren har det skett en markant ökning av cykelresor i Stockholm. Antalet cyklister har fördubblats de senaste femton åren i Stockholm. Källa: SL (2012), Omvärld i förändring

35 (1) Bilaga 1 Standardnivåer för Järfällas cykelnät Standard på sträcka Följande standardnivåer ska gälla som minimum på sträckor för nybyggnad, ombyggnad och upprustning av Järfällas cykelstråk: Sträckor Regionala cykelstråk Huvudstråk Lokalstråk Cykelfält 1,7 m 1,5 m 1,5 m Cykelbana, enkelriktad jämte gångbana 2,0 m 2,0 m 1,6 m Gång- och cykelbana/-väg, dubbelriktad 4,5 m 4,0 m 3,0 m - (varav gångbana) (2,0 m) (1,8 m) sep. ej under 4 m Separering gc/bilar Ja Ja > 30 km/h Separering gående och cyklister Ja Ja Ej krav Belysning Egen gc-belysning Egen gc-belysning Gatubelysning ok Beläggning Asfalt Asfalt Inga krav Vägvisning Ja Ja Viktiga målpunkter Standard i korsningar Följande standardnivåer ska gälla som minimum i korsningar för nybyggnad, ombyggnad och upprustning av Järfällas cykelstråk: Korsningar Regionala cykelstråk Huvudstråk Lokalstråk Hastighetssäkring enl. typexempel från SATSA II Ja Ja Skolvägar Kantstenar Anpassning Anpassning Anpassning Trimning trafiksignaler Ja Ja Ej krav Viloräcke el. fotstöd vid signal Ja Ja Ej krav Separering gående och cyklister i tunnel Ja Ja Ej krav Separering av cyklister i resp. färdriktning i tunnel Övervägs Ej krav Ej krav

36 (17) Innehållsförteckning Bilaga 2 Bilaga 2 Åtgärdskartor Åtgärder i de regionala cykelstråken Åtgärder i huvudcykelnätet sträckor Åtgärder i huvudcykelnätet korsningar Övriga fysiska åtgärder i huvudcykelnätet Åtgärder i hela det inventerade nätet 14

37 (17) Bilaga 2 Åtgärdskartor Nedan presenteras åtgärdskartor för de fysiska infrastrukturåtgärder som föreslås i handlingsplanen. Åtgärderna baseras på inventeringen som genomfördes under våren 2013, samt de standardnivåer som har satts upp för huvudcykelnätet. Dessutom ingår åtgärder för de regionala stråken i Järfälla kommun, åtgärdsförslag och kostnadsuppskattning för dessa är hämtade från den regionala cykelutredningen Åtgärder i de regionala cykelstråken Åtgärdsförslagen för de regionala cykelstråken Kungsängenstråket och Skälbystråket kommer från den inventeringen som genomfördes inom SATSAprojektet för samtliga regional cykelstråk i Stockholms län. Kungsängenstråket Hela Kungsängenstråket är 24,5 km och går mellan Ulvsundaplan och Kungsängen. Stråket skär genom Järfälla kommun i nord-sydlig riktning och är ett viktigt pendlingsstråk mot Stockholm. Kostnadsuppskattningen för att rusta upp hela stråket till önskvärd standard är 41 miljoner kronor 2. Av totalsumman uppskattas 17,15 miljoner kronor vara åtgärder som behöver genomföras i Järfälla kommun, där 16,3 miljoner kronor avser åtgärder på sträcka och 0,85 miljoner kronor avser kostnader för passager. 3 Figur 0-1 Åtgärdsbehov Kungsängenstråket. Källa: SATSA II, bilaga 3 objektbeskrivningar 1 Trafikverket m.fl. (2013), Regional cykelplan för Stockholms län, SATSA II 2 Trafikverket mfl (2013), SATSA II, Bilaga 3 objektbeskrivningar 3 Uppskattat med hjälp av underlagsmaterial från den regionala cykelplansutredningen

38 (17) Skälbystråket Skälbystråket är ca 7 km långt och går mellan Hässelby villastad och Akalla. Stråket går genom södra Järfälla och passerar bl a Barkarby. Kostnaden för att rusta upp hela stråket till önskvärd standard uppskattas till 13,12 miljoner kronor 4. Av totalsumman uppskattas 7,69 miljoner kronor vara åtgärder som behöver genomföras i Järfälla kommun, där 6,91 miljoner kronor avser åtgärder på sträcka och 0,78 miljoner kronor avser kostnader för passager. 5 Figur 0-2 Åtgärdsbehov Skälbystråket. Källa: SATSA II, bilaga 3 objektbeskrivningar Rotebrostråket Rotebrostråket löper mellan Stäket i Järfälla kommun och Rotebro i Sollentuna kommun. I samband med att Trafikverket ska bredda vägen kommer även en ny gång- och cykelväg att anläggas. Endast en mindre del av Rotebrostråket, 2,7 km, går i Järfälla kommun. Rotebrostråket knyter an till Kungängenstråket vid Kallhäll. Kostnaden för att rusta upp den delen bedöms till 7,37 miljoner kronor 6. Den befintliga kopplingen som kostnadsuppskattningen bygger på behöver dock ses över för att om möjligt rätas ut. I nuläget går en stor del i blandtrafik, samtidigt som sträckningen utgör en stor omväg. 4 Trafikverket mfl (2013), SATSA II, Bilaga 3 objektbeskrivningar 5 Uppskattat med hjälp av underlagsmaterial från den regionala cykelplansutredningen. Obs att summan inte inkluderar en upprustning längs Venusvägen/Zenitvägen (blandtrafik i Figur 0-2, bedöms kosta 4,18 Mkr). Detta eftersom sträckningen ingår i den planerade utbyggnaden av Växthusvägen. 6 Uppskattat med hjälp av underlagsmaterial från den regionala cykelplansutredningen

39 (17) Därför redovisas inte lösningen från den regionala cykelutredningen, istället rekommenderas att denna koppling utreds vidare, med en annan kostnadskalkyl som följd. 1.2 Åtgärder i huvudcykelnätet sträckor Behov av belysning i huvudcykelnätet 7 Totalt är det 23,2 km i huvudcykelnätet som saknar särskild gc-belysning, vilket behöver åtgärdas för att höja tryggheten och trafiksäkerheten i enlighet med standardnivån. Däremot är det endast 2,3 km som helt saknar belysning. Kostnadsuppskattning för sträckor utan gc-belysning: kronor Kostnadsuppskattning för sträckor som helt saknar belysning: kronor 7 Kostnadsuppskattning 1300 kr/meter

40 (17) Behov av ny cykelbana i huvudcykelnätet där cyklister är i blandtrafik För att uppnå önskvärd standard i huvudcykelnätet behöver nya cykelbanor anläggas där det idag är cykling i blandtrafik. Totalt behövs 1,8 km ny cykelbana p.g.a. detta. Kostnadsuppskattning: kronor 8 8 Kostnad för ny cykelbana ca 2990 kr/meter. Källa: Regionala cykelplanen

41 (17) Behov av cykelbana där cykelfält är placerade på gator med hastighetsgräns över 40 km/h Cykelfält ska inte tillåtas i huvudcykelnätet där hastigheten maximalt är 40 km/h. I nuläget finns en sträcka på Mälarvägen om 840 meter med cykelfält och hastighet över 40 km/h, här behöver en ny cykelbana anläggas. Cykelfältet är tekniskt en del av vägrenen, men behöver oavsett förses med cykelbana. Kostnadsuppskattning: kronor 9 9 Kostnad för ny cykelbana ca 2990 kr/meter. Källa: Regionala cykelplanen

42 (17) Behov av breddning 10 En klar majoritet av cykelbanorna i Järfällas huvudcykelnät är inte tillräckligt breda enligt standardnivåkraven. Kravet för de dubbelriktade cykelbanorna är att de ska vara över 4 meter. Detta möjliggör även att gående och cyklister kan separeras med en målad skiljelinje. I åtgärdskartan nedan har de allra smalaste (under 3 m) sorterats ut för sig och de som nästan når upp till kravet (3-4 m) för sig. Kostnadsuppskattning för de under 3 meter: kronor (6,2 km) Kostnadsuppskattning för de mellan 3 och 4 meter: kronor (21,2 km) 10 Kostnad för breddning ca 1625 kr/löpmeter. Källa: Regionala cykelplanen

43 (17) Behov av asfaltering I kartan nedan illustreras de cykelvägar i huvudcykelnätet som är i behov av asfaltering. Totalt är det 1,4 km cykelväg som behöver asfalteras. Kostnadsuppskattning: kronor Kostnad 260 kr/kvm. Antagande om 4 meter breda gc-banor ger 1040 kr/löpmeter. Källa: Järfälla kommun

44 (17) 1.3 Åtgärder i huvudcykelnätet korsningar Tunnlar där gående och cyklister behöver separeras I huvudcykelnätet är det 11 stycken tunnlar där gående och cyklister behöver separeras för att nå önskvärd standard. Det saknas skyltar på sidan av tunnelmynningen, samt på taket som visar på vilken sida gående respektive cyklister ska befinna sig. Dessutom finns ingen målad skiljelinje i tunnlarna. Kostnaden nedan baseras på att det behövs fyra skyltar och 60 meter målad skiljelinje per tunnel. Kostnadsuppskattning: kronor skyltar per tunnel á 1950 kr, samt 60 meter skiljelinje á 80 kr: 11*4* *60*80= kr

45 (17) Behov av refug I fyra av korsningarna i huvudcykelnätet är refugerna för smala och i behov av breddning så att en cykel får plats och cyklisten kan passera i säkert i två steg. Kostnadsuppskattning: kronor (avser kostnad för helt nya refuger) Kostnad kr avser helt ny refug

46 (17) Korsningar som behöver hastighetssäkras I huvudcykelnätet är det 72 stycken korsningar som saknar hastighetssäkring i nuläget och som därmed behöver åtgärdas. Kostnadsuppskattning: kronor Genomsnittlig kostnad ( kr) av de tre typlösningar som redovisas i utredningen för de regionala cykelstråken i Stockholms län

47 (17) Förslag på korsningsutformning Korsningarna som pekas ut ovan behöver hastighetssäkras för att höja trafiksäkerheten och framkomligheten för cyklisterna. Nedan redovisas tre typlösningar för hur korsningar kan utformas. Typlösningarna är hämtade från den regionala cykelutredningen 15, vilken som bör väljas i respektive korsning behöver utredas vidare och med hänsyn till de lokala förutsättningarna. Figur 0-3 T.v. Genomgående gång- och cykelbana. T.h. GC-korsning på sträcka med hastighetssäkring Figur 0-4 GC-korsning på sträcka med avsmalning och upphöjning 15 Se Trafikverket m.fl. (2013), Regional cykelplan för Stockholms län, remissversion sid 30 för mer information

48 (17) 1.4 Övriga fysiska åtgärder i huvudcykelnätet Avbrott eller otydligheter i huvudcykelnätet Utifrån inventeringen har 11 punkter identifieras som upplevs som avbrott eller otydligt i huvudcykelnätet. Det är olika typer av åtgärder som krävs för att komma tillrätta med problemet, ibland rör det sig om förbättrad skyltning medan det i andra fall handlar om platser där cyklister tvingas byta sida av vägen för att fortsätta sin resa. Kostnadsuppskattning: kr (antagande om kr i snitt per punkt) Stor variation beroende vilken åtgärd som behövs. Antagande om kr/punkt.

49 (17) 1.5 Åtgärder i hela det inventerade nätet Åtgärdsförslag i det övriga inventerade nätet ges för sådant som bedöms relativt enkelt och billigt att åtgärda till en hög nytta. Dessutom ingår förslag på nya cykelbanor vilka skulle skapa ett mer sammanhängande lokalnät. Kantstenar som behöver avfasas eller rustas upp Totalt är det 22 stycken kantstenar som behöver åtgärdas i det inventerade nätet. Kostnadsuppskattning: kronor Antagande om 3 meters avfasning á 3900 kr per meter. Källa: Järfälla kommun

50 (17) Större beläggningsbrister Totalt är det 23 stycken platser med större beläggningsbrister som behöver åtgärdas. Kostnadsuppskattning: kronor Antagande om att 10 kvm asfalteras á 260 kr per kvm. Källa: Järfälla kommun

51 (17) Störande objekt längs cykelvägen Totalt är det 31 stycken störande objekt längs det inventerade cykelnätet som behöver åtgärdas. Det handlar om busshållplatser, betongsuggor och grindar etc. Kostnadsuppskattning: behöver utredas närmare från plats till plats

52 (17) Nya länkar för ett mer sammanhängande nät För att skapa ett mer sammanhängande cykelnät behöver nya cykelbanor anläggas. Dessutom finns ett antal utredningsstråk för det regionala cykelnätet i Järfälla som kommer att räta ut och skapa genare kopplingar. Kostnadsuppskattning lokala cykelbanor, 1,93 km: kronor 19 Kostnadsuppskattning regionala utredningsstråk: exakt dragning behöver studeras vidare innan kostnader kan uppskattas 19 Kostnad för ny cykelbana ca 2990 kr/meter. Källa: Regionala cykelplanen

53 Innehållsförteckning Bilaga 3 Bilaga 3 Nulägesbeskrivning Cykeltrafiken i samhällsplaneringen Så cyklar Järfällas invånare Cykelnätets utbredning Cykelnätets utformning Cykelnätets säkerhet och trygghet 12

54 (13) Bilaga 3 Nulägesbeskrivning I denna bilaga beskrivs cykelns roll i Järfälla idag. Nulägesbeskrivningen utgår från tidigare framtaget material från kommunen. Den 24 januari 2013 genomfördes också en SWOT-analys av nuläget där projektgruppen och styrgruppen för cykelstrategin deltog. 1.1 Cykeltrafiken i samhällsplaneringen Översiktsplan I Järfällas förslag till ny översiktsplan från 2012 har man under kategorin Smart Infrastruktur som mål att Resandet i Järfälla ska klimatanpassas med ökad andel gång-, cykel- och kollektivtrafik. Den tekniska infrastrukturen i Järfälla ska vara resurseffektiv, kretsloppsanpassad och robust. Ett av de delmål som sedan anges är Järfällaborna ska uppfatta kollektivtrafiken samt gång- och cykelnätet som attraktivt, lättillgängligt och effektivt. Man menar i översiktsplanen att cykeltrafiken (liksom gång- och kollektivtrafiken) har svårt att hävda sig mot bilen och att det därför är en stor utmaning att implementera smart infrastruktur där hållbara färdmedel blir lättillgängliga. Man har i Järfälla ett omfattande nät av gång- och cykelvägar, som tyvärr inte håller den standard som krävs för att cykeltrafiken ska vara ett konkurrenskraftigt transportmedel. Kopplingarna mellan olika stadsdelar behöver förstärkas, liksom att cykelbanor saknas utmed flera betydelsefulla sträckningar. Hastighetsplan I Hastighetsplanen Rätt fart i Järfälla från 2009 utgår man från handboken Rätt fart i staden där hastighetsgränserna ska vara väl avvägda mot de stadsbyggnadskvaliteter och transportpolitiska mål som påverkas av hastighetsnivån. I hastighetsplanen tar man hänsyn till de hastigheter som krävs för att cykelnätet ska vara tillgängligt och trafiksäkert. Den slutgiltiga hastighetsplanen syns i Figur 0-1. Flera av kvalitetsavvikelserna har idag åtgärdats.

55 (13) Figur 0-1 Föreslagen hastighetsplan med kvalitetsavvikelser. Källa: Hastighetsplan Rätt fart i Järfälla, Miljöplan för Järfälla kommun Miljöplan för Järfälla kommun är en vidareutveckling av den tidigare miljöplanen Plan för Järfälla kommuns miljöarbete från år Den är ett styrande dokument och behandlar såväl mål för kommunen som geografiskt område, liksom kommunen som organisation och dess åtaganden. Det övergripande målet för miljöplanen lyder: Järfälla ska sträva efter att erbjuda länets bästa förutsättningar för hållbar utveckling för de som bor, arbetar och verkar i kommunen. Detta innebär en

56 (13) effektiv och miljöanpassad energi- och resursanvändning, en hög miljömedvetenhet och en god livsmiljö. Det övergripande målet är i sin tur nedbrutet i tre inriktningsmål. För att sikta mot det övergripande målet och inriktningsmålen, och för att därigenom i någon mån kunna kvantifiera och mäta kommunens miljöarbete, har effektmål antagits. Under inriktningsmålet Järfälla ska till år 2020 fortsätta växa, samtidigt som CO 2-påverkan/invånare minskar har man satt effektmålet Skapa förutsättningar för att öka användningen av kollektivtrafik och cykel genom att bygga ut kollektivtrafiken och fler cykelbanor. Parkeringsnorm År 2011 antogs en parkeringsnorm i Järfälla kommun 1. Normtal finns för både bil- och cykelparkering. Normtalen för cykelparkering är framtagna utifrån vanligt förekommande mått i liknande kommuner, men ska även i viss mån ta hänsyn till en framtida positiv resandeutveckling med cykel. Tabell 0-1 Cykelparkeringsnorm, inklusive besöksparkering. Samnyttjande ingår ej. Cpl/lgh = Cykelplats per lägenhet. Cykelparkeringsnorm Parkeringstal Kommentar Bostad (cpl/lgh) boende/lgh Studentbostad (cpl/lgh) 1,5 1 boende/lgh Kontor (cpl/1 000 kvm BTA) anställda/1 000 kvm BTA Industri (cpl/1 000 kvm BTA) 7 15 anställda/1 000 kvm BTA Handel (cpl/1 000 kvm BTA) anställda/1 000 kvm BTA, 60 besökare/1 000 kvm BTA Externhandel (cpl/1 000 kvm BTA) 8 10 anställda/1 000 kvm BTA, 70 besökare/1 000 kvm BTA Grundskola (cpl/elev) Enbart lågstadium undre intervall, enbart högstadium övre intervall Gymnasium, högskola (cpl/elev) 0.8 Vårdinstitut (cpl/besökare) 0.3 Särskild utredning rekommenderas Idrottsanläggning (cpl/besökare) 0.3 Särskild utredning rekommenderas Nöjesanläggning (cpl/besökare) 0.3 Särskild utredning rekommenderas Park, strand etc. (cpl/besökare) 0.3 Särskild utredning rekommenderas Kollektivtrafik (cpl/100 påstigande) 5-20 Regionala resor övre intervall, lokala resor undre intervall 1 Trivector Traffic (2010), Parkeringsnorm för Järfälla kommun

57 (13) 1.2 Så cyklar Järfällas invånare Dagens cykeltrafik Järfällas invånare har ett väl utbrett cykelnät att utnyttja. Under 2011 gjordes en cykelstudie i Järfälla för att ta reda på hur Järfällaborna cyklar. Via ett webbaserat dokument kunde invånarna rita ut olika cykelvägar samt fylla i hur många gånger i veckan de cyklar de inritade cykelvägarna, under olika årstider. Här kunde man även fylla i om resan var en fritidsresa eller en pendlingsresa. Deltagandet var frivilligt och ska inte ses som representativt för alla Järfällabor. I Figur 0-2 och 6.3 visas de sträckor som flest personer i cykelstudien uppgav att de cyklade på. Det finns även en översiktskarta framtagen som visar flöden i korsningar. Figur 0-2 Populära cykelvägar enligt Cykelstudien, Järfälla, Cykelstudien visade att det vanligaste syftet med cykelresan var pendling och att cyklingen halveras under vinterhalvåret. Järfällabornas cykelresor finns utritade i Figur 0-3.

58 (13) Figur 0-3 Järfällabornas cykelresor. Källa: Cykelstudien, I samband med cykelstudien kunde deltagarna också lämna synpunkter på cykelmöjligheterna i Järfälla. Synpunkterna som kom in var såväl positiva som negativa. Bland de negativa synpunkterna fanns det ett antal ämnen som var ständigt återkommande i svaren. Trafiksäkerhetsfrågor framstod som den viktigaste angelägenheten för Järfällas cyklister. De vanligaste synpunkterna kan sorteras under följande kategorier; Trafiksäkerhet. De vanligaste önskemålen gällde åtgärder i syfte att motverka konflikter mellan cyklister och andra trafikanter. Bristfällig belysning och skymd sikt var också vanliga klagomål. Förbättringar i cykelnätet, såsom nya vägar och kopplingar, bättre beläggningar och bättre möjligheter till parkering. Drift och underhåll. Många efterfrågade snabbare och bättre snöröjning, sandning, grusuppsamling, lövblåsning och slyröjning. Sträckor där asfalten behöver repareras eller bytas ut nämndes också flitigt. Framkomlighet. Förbättringsförslag handlade ofta om cykelanpassad signalreglering, genare vägar som tillåter högre hastigheter samt bättre skyltning och vägvisning. Järfälla kommun har även anordnat Vintercykeldagen under 2012 och 2013 och enkätsvar från 2012 års vintercykeldag visade att Järfällaborna cyklar oftare under sommarmånaderna än under vintermånaderna, se Figur 0-4.

59 (13) Figur 0-4 Järfällabornas cykelvanor beroende på årstider. Källa: Vintercykeldagen. I samband med utställningen av den nya översiktsplanen Järfälla Nu till 2030 kunde järfällaborna ta ställning till ett antal påståenden om trafiken i en webbenkät. Två påståenden handlade om gång och cykeltrafiken: Det behövs bättre gång och cykelvägar inom Järfälla samt Det behövs bättre gång och cykelvägar mellan Järfälla och omvärlden. På en femgradig skala blev medelvärdena drygt fyra på båda påståendena. 632 Järfällabor svarade. Potential för ökat cyklande Enligt medborgarenkäten från våren 2012 cyklar 3 % av Järfällas invånare till jobbet/skolan. Nästan en tredjedel har enligt denna undersökning inte tillgång till bil. Var femte invånare med tillgång till bil kan tänka sig att använda bilen i mindre utsträckning om det skapas bättre förutsättningar för att cykla (t.ex. bättre cykelparkering, bättre cykelbanor). Omräknat till befolkningen motsvarar detta cirka personer under förutsättning att medborgarenkäten är representativ för Järfällas befolkning. Enligt SL och Trafikanalys undersökningar av resandet i Stockholms län under en vinterdag 2011 görs 20 % av resorna i Järfälla med cykel eller till fots vilket är något lägre än i jämförbara kommuner i länet. Samtidigt är bilresandet högre, se Tabell 6.1. Hur stor del som är gång och hur stor del som är cykel går inte att utläsa i statistiken. Tabell 6-1 Resor med mål i länet under en vintervardag Källa: SL/Trafikanalys Startkommun för resan Andel resor (%) Genomsnittlig restid (minuter) SL Bil GC SL Bil GC Järfälla 10 % 69 % 20 % 48 min 19 min 14 min Kommuner i inre förort Genomsnitt 18 % 57 % 25 % 40 min 17 min 19 min Planerat arbete för ökat cyklande Våren 2013 kommer Järfälla tillsammans med Studiefrämjandet och Cykelfrämjandet att ordna en kurs för att lära vuxna att cykla. En viktig målgrupp är hemtjänstpersonal som inom sitt arbete behöver göra många korta resor inom ett begränsat område.

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Miljövänliga transporter Lastcyklar har idag en kapacitet på 300 kg och är ett alternativ till varutransporter i tätort. Bilfria gator Gator fri från

Läs mer

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme

Läs mer

Uppsala ska bli Sveriges bästa cykelstad

Uppsala ska bli Sveriges bästa cykelstad 5 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Forss Oscar Fritz Daniel Uggla Kerrou Teresa Datum 2016-03-02 Diarienummer GSN-2015-1930 Gatu- och samhällsmiljönämnden Uppsala ska bli Sveriges bästa cykelstad

Läs mer

Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-01 123, 13KS/0603

Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-01 123, 13KS/0603 Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030 Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-01 123, 13KS/0603 Dokumentinformation Titel: Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030 Serie nr: 2013:38 Projektnr:

Läs mer

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0 HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Cykelhandlingsplan 2011-2015. Mål och åtgärder

Cykelhandlingsplan 2011-2015. Mål och åtgärder Cykelhandlingsplan 2011-2015 Mål och åtgärder Antagen av gatunämnden 2 maj, 2011 Inledning Visionen: Mölndal är en etablerad cykelstad där cykeln är en naturlig del av vardagen. Ökad cykling är ett av

Läs mer

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Diarienummer: KS 2011/0406.312 Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Gäller från: 2014-08-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Arbetsgrupp för cykelstrategi

Läs mer

Regional cykelstrategi för Sörmland. Kortversion utan fördjupade analyser

Regional cykelstrategi för Sörmland. Kortversion utan fördjupade analyser Regional cykelstrategi för Sörmland Kortversion utan fördjupade analyser Regional cykelstrategi för Sörmland Kortversion utan fördjupade analyser Ansvarig utgivare: Regionförbundet Sörmland Foto: Kerstin

Läs mer

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik CYKELSTRATEGI 1(8) 2001-03-21 Strategi och handlingsplan för cykeltrafik Godkänd av kommunstyrelsen 01-03-21 Vision I Kristianstad kommun är cykeln det naturliga transportmedlet att använda vid korta resor

Läs mer

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla.

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla. Trafikplan för Kumla kommun Avsnitt Cykel 1 1. Inledning Kumla har goda förutsättningar att vara en utpräglad cykelstad. När Kumla förverkligar sina ambitioner om stark men hållbar tillväxt är satsningar

Läs mer

Hur planerar kommunerna inom Göteborgsregionen för cykel?

Hur planerar kommunerna inom Göteborgsregionen för cykel? Hur planerar kommunerna inom Göteborgsregionen för cykel? Dokumentinformation Titel: Hur planerar kommunerna inom Göteborgsregionen för cykel? Serie nr: 2013:57 Projektnr: 13064 Författare: Kvalitetsgranskning

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering Avdelning för samhällsplanering Enheten för infrastruktur Lars Brümmer Infrastrukturstrateg 044-309 32 03 lars.brummer@skane.se Datum 2013-08-18 1 (8) Inriktning för fortsatt cykelutveckling i Skåne Bakgrund

Läs mer

Cykelplan. Gävle 2010

Cykelplan. Gävle 2010 Cykelplan Gävle 2010 Titel: Cykelplan Gävle 2010 Utgivningsdatum: Mars 2010 Utgivare: Gävle kommun Kontaktperson: Helena Werre, Gävle kommun Konsult: Sweco, Uppdragsansvarig: Anders Atterbrand Författare:

Läs mer

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss Jeffery Archer Trafikplanering 08-508 260 67 jeffery.archer@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-02-07 Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv.

Läs mer

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 2015-11-30 TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 Trafikinvestering från 2015, ny beläggning och belysning på gång- och cykelbana utmed Henrik Palmes allé. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida FÖRORD 2 1. TRAFIKINVESTERINGAR

Läs mer

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Beställare: Lars-Erik Pedersén, Västtrafik AB, Infra Konsult: Atkins Sverige AB Uppdrag: Uppdragsnummer - 2011284 Sökväg: www.vt-pool.com

Läs mer

ARBETSMATERIAL MARS 2015. Gång- och cykelvägsplan 2015 2020

ARBETSMATERIAL MARS 2015. Gång- och cykelvägsplan 2015 2020 Gång- och cykelvägsplan 2015 2020 1 Förord En aktuell gång- och cykelvägsplan är ett viktigt redskap för att kunna göra insatser för att främja cyklandet i kommunen. Ett av grundargumenten för utvecklandet

Läs mer

Gång- och cykelplan. med åtgärdsförslag

Gång- och cykelplan. med åtgärdsförslag Gång- och cykelplan med åtgärdsförslag Förord Denna gång- och cykelplan med åtgärdsförslag visar riktningen som Upplands-Bro kommun vill arbeta mot för att uppnå bättre möjligheter att gå och cykla på

Läs mer

Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad

Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-02-05 Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr SBN 2011-805 Per-Erik Hahn Dnr KS 2011-610 Samhällsbyggnadsnämnden Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGENS

Läs mer

Motala cykelplan 2016-2030

Motala cykelplan 2016-2030 Motala cykelplan 2016-2030 Del 2 Behovsanalys Version 0.5 Remissversion Innehållsförteckning 1 Behovsanalys Motala cykelplan... 1 1.1 Användning och uppdatering av behovsanalysen... 1 1.2 Strategi för

Läs mer

Strategi för ökad cykling i Västra Götaland

Strategi för ökad cykling i Västra Götaland swww Strategi för ökad cykling i Västra Götaland En del av Regional plan för transportinfrastruktur REMISSVERSION 2015-04-16 Dokumentinformation Titel: Serie nr: 2015:23 Projektnr: 14164 Författare: Strategi

Läs mer

Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort

Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort Datum Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort 66/2016 Antagen av: 66/2016 Dokumentägare: Kommundirektör Ersätter dokument: - Relaterade dokument: Målgrupp: Kommunen Dokumentnamn: Policy för cykling

Läs mer

Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT

Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT FÖRORD Arbetet med att ta fram Gång- och cykelplan för Vårgårda tätort har gjorts i samarbete av Sabina Talavanic, stadsarkitekt, Charlotte

Läs mer

Cykelåret i Mölndal 2010

Cykelåret i Mölndal 2010 Cykelåret i Mölndal 2010 Cykelbokslut Antagen av gatunämnden Cykelåret 2010 i Mölndal är producerat av: Mölndals stad Gatukontoret 431 82 Mölndal gatukontoret@molndal.se 031-315 10 00 Kontaktperson: Ulf

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2013-12-12 140 Yttrande, vägplan och detaljplan för Arninge resecentrum samt järnvägsplan för Roslagsbanan,

Läs mer

Cykelstaden. Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna. Malin Månsson, trafikkontoret

Cykelstaden. Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna. Malin Månsson, trafikkontoret Cykelstaden Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna Malin Månsson, trafikkontoret Om Göteborg blev en mer cykelanpassad stad tycker jag att det skulle bli en mer attraktiv stad än idag? 59 % Ja 0%

Läs mer

Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan

Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan 2008-11-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Cykelstrategi... 3 3 Handlingsplan... 5 - Sid 2 - 1 Inledning Kalmar har som mål att bli en

Läs mer

KOMMUNIKATIONER. Kommunikationer 6

KOMMUNIKATIONER. Kommunikationer 6 Kommunikationer 91 92 KOMMUNIKATIONER Skurups kommun ligger i ett bra kommunikationsläge, med goda möjligheter att resa både in- och utrikes. Köpenhamn nås inom en timme med tåg och från hamnarna i Trelleborg

Läs mer

4 Separering av gång- och cykeltrafik

4 Separering av gång- och cykeltrafik 4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen

Läs mer

Lathund för utformning av gång- och cykelvägar i Gällivare

Lathund för utformning av gång- och cykelvägar i Gällivare Lathund för utformning av gång- och cykelvägar i Gällivare Alla exempel och förslag i lathunden är tagna från GCM-handbok: utformning, drift och underhåll med gång-, cykel- och mopedtrafik i fokus. Boken

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

Varför ska vi planera för gång- och cykeltrafiken? Vad händer just nu inom detta område? Trivector Traffic AB

Varför ska vi planera för gång- och cykeltrafiken? Vad händer just nu inom detta område? Trivector Traffic AB Varför ska vi planera för gång- och cykeltrafiken? Vad händer just nu inom detta område? Planera för hållbarhet då minskar oljeberoendet. För 50 år sedan hittades 30 miljarder fat olja årligen och världen

Läs mer

Vinterdagene, Lillehammer 2014-02-12. Cykling i Umeå planering och vinterväghållning

Vinterdagene, Lillehammer 2014-02-12. Cykling i Umeå planering och vinterväghållning Cykling i Umeå planering och vinterväghållning Ca 120 000 invånare, varav ca 35 000 studenter Genomsnittsålder 38 år Befolkningstillväxt 1000 per år 430 km gator, 225 km g/c-väg 19 % cykelandel (på vintern)

Läs mer

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Nykvarns Kommun Gång- och cykelplan Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Jörgen Bengtsson Gunilla Hellström 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Trafikanalys Drömgården

Trafikanalys Drömgården Haninge kommun Stockholm Datum 2013-06-14 Uppdragsnummer 1320000013 Utgåva/Status Ver 1.0 Andreas Samuelsson Andreas Samuelsson Jens Svensson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box

Läs mer

Bakgrundsdel. Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23

Bakgrundsdel. Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23 Bakgrundsdel Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23 Cykelplan Trollhättan 2013 Cykelplan Trollhättan 2013, bakgrundsdel, har upprättats av en projektgrupp bestående av Andreas Emanuelsson, Utredningsingenjör

Läs mer

raka cykelvägen för Uppsala.

raka cykelvägen för Uppsala. raka cykelvägen för Uppsala. Uppsala kommuns arbete för ökad cykeltrafik Majoriteten av kommunens invånare bor i Uppsala, det vill säga ungefär 150 000. Flera mindre tätorter i kommunen ligger dessutom

Läs mer

Cykelförbindelser mellan Malmö, Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lund

Cykelförbindelser mellan Malmö, Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lund Förenklad åtgärdsvalstudie Cykelförbindelser mellan Malmö, Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lund Skåne 2014-06-13 2 Förenklad åtgärdsvalstudie cykelförbindelser Malmö-Arlöv-Åkarp- Hjärup-Lund 1. BAKGRUND... 4

Läs mer

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner Inkomna remissynpunkter och länets kommuner Som helhet har den regionala infrastrukturplanen för Västmanlands län tagits emot väl av länets kommuner och avseende struktur, upplägg och innehåll. Inkomna

Läs mer

Strategi för ökad cykling i Västra Götaland - En del av Regional plan för transportinfrastruktur

Strategi för ökad cykling i Västra Götaland - En del av Regional plan för transportinfrastruktur DALS-EDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningskontoret Datum: 2015-07-06 Christian Nilsson D.nr: 2015.161 Kommunstyrelsen Strategi för ökad cykling i Västra Götaland - En del av Regional plan för transportinfrastruktur

Läs mer

Antagen 2014. Strategi för cykelsatsningar i Nacka

Antagen 2014. Strategi för cykelsatsningar i Nacka Antagen 2014 i Nacka 1 Trafikenheten 181 31 Nacka Telefon 08-718 80 00 E-post: trafik@nacka.se www.nacka.se Projektledare: Emil Hagman, Kristofer Rogers Cykelstrategin antogs av kommunfullmäktige 27 oktober

Läs mer

Cykelplanering i Umeå. Bodö 2013-05-29

Cykelplanering i Umeå. Bodö 2013-05-29 Cykelplanering i Umeå Bodö 2013-05-29 Cykeltrafikplanering i Umeå Hållbar utveckling Aalborgåtagandena (aug 2007) Åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Umeå (aug 2007)

Läs mer

Säkrare gångväg längs Årstaviken. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Säkrare gångväg längs Årstaviken. Svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr Sida 1 (6) 2016-01-12 Handläggare Björn Hansson 08-508 262 84 Till Trafiknämnden 2016-02-04 Säkrare gångväg längs Årstaviken. Svar på remiss från kommunstyrelsen Förslag till beslut 1. Trafiknämnden

Läs mer

CYKELPLAN FÖR DANDERYDS KOMMUN 2014 BILAGA 1. ÅTGÄRDSPROGRAM 2014-06-11

CYKELPLAN FÖR DANDERYDS KOMMUN 2014 BILAGA 1. ÅTGÄRDSPROGRAM 2014-06-11 BILAGA 1. ÅTGÄRDSPROGRAM 2014-06-11 Danderyds kommun Tekniska kontoret, 2014-06-11 Dnr: TN 2013/0177 Projektledare: Jonas Frejd Bitr. projektledare: Jonas Ackebo Text: Jonas Ackebo Fotografier/bilder/illustrationer:

Läs mer

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik 1 Stockholms läns landsting, Traikförvaltningen 105 73 Stockholm Synpunkter från Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Stockholms Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Nacka, Saltsjöbadens Naturskyddsförening

Läs mer

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06 Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Kund Torsås kommun

Läs mer

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16) UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8

Läs mer

SATSA II Regional cykelstrategi

SATSA II Regional cykelstrategi SATSA II Regional cykelstrategi Syfte och mål Skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län, så att cykeltrafiken kan öka som andel av det totala resandet. Ta fram ett väl underbyggt underlag

Läs mer

CYKELPLAN FÖR TIERPS KOMMUN

CYKELPLAN FÖR TIERPS KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN CYKELPLAN FÖR TIERPS KOMMUN Tierps Kommun Medborgarservice 815 80 TIERP Uppdragsledare: Izabella Öberg Besöksadress: Centralgatan 7 Besöksadress: Centralgatan 7 Telefon: 0293-2180

Läs mer

ÅRSTABERG DETALJPLAN KV PACKRUMMET CYKELPARKERING

ÅRSTABERG DETALJPLAN KV PACKRUMMET CYKELPARKERING PM ÅRSTABERG DETALJPLAN KV PACKRUMMET CYKELPARKERING FOTO: CYKELGARAGET I ÄLVSJÖ 2013-12-10 Syftet Syftet med detta PM är att ligga till grund för dimensioneringen av cykelparkering vid Årstabergs station

Läs mer

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan Planera klimatsmart! Stöd till de kommunala planerarna med fokus på förebyggande klimatarbete Ta fram verktyg som kan användas i planeringen

Läs mer

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län Samrådshandling 2010-12-13 Objekt: 102734 Beställare: Lisbeth Gunnars, Orsa kommun Projektledare:

Läs mer

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,

Läs mer

Information om landstingets strategiska inriktning för cykel

Information om landstingets strategiska inriktning för cykel 17) Strategisk utveckling Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 Jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-08 Trafiknämnden 2014-06-03, info punkt 17 Diarienummer SL 2014-1114 Infosäk. klass K1 Öppen)

Läs mer

CYKELPLAN 2012. Del 1: Strategi för en cykelstad i världsklass Del 2: Handlingsplan. Remissversion

CYKELPLAN 2012. Del 1: Strategi för en cykelstad i världsklass Del 2: Handlingsplan. Remissversion CYKELPLAN 2012 Del 1: Strategi för en cykelstad i världsklass Del 2: Handlingsplan Remissversion FÖRORD Vid Trafik- och renhållningsnämndens möte den 14 juni 2010 fick trafikkontoret i uppdrag att ta fram

Läs mer

Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186

Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-08-24 Kommunstyrelsen Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186 Förvaltningens

Läs mer

Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil

Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil Stadsbyggnadsförvaltningen Boden 22 november 2015 Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil Bakgrund om oss Cykelfrämjandet har funnits sedan 1934 och arbetar för att fler politiker och

Läs mer

RAPPORT 2012:87 VERSION 1.2. Buller vid Slottet. Sunne kommun

RAPPORT 2012:87 VERSION 1.2. Buller vid Slottet. Sunne kommun RAPPORT 2012:87 VERSION 1.2 Buller vid Slottet Sunne kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid Slottet Sunne kommun Serie nr: 2012:87 Projektnr: 12132 Författare: Petra Ahlström, Kvalitetsgranskning

Läs mer

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Sida 1 av 5 2013-09-09 Region Skåne 291 89 Kristianstad Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Region Skåne har av regeringen fått i uppdrag att upprätta en

Läs mer

Handlingsplan för arbetet med cykeltrafik

Handlingsplan för arbetet med cykeltrafik Handlingsplan för arbetet med cykeltrafik Ett medel att uppnå klimat-, miljö- och folkhälsomål i ett attraktivare Uppsala Kontoret för samhällsutveckling Förord Onsdagen den 22 januari 2014 antog gatu-

Läs mer

Yttrande över remiss Regional cykelstrategi för Västra Götaland

Yttrande över remiss Regional cykelstrategi för Västra Götaland MISSIV 2015-08-12 RJL 2015/956 Regionledningskontoret Avsändare Nämnden för Trafik, infrastruktur och miljö Yttrande över remiss Regional cykelstrategi för Västra Götaland Förslag till beslut Nämnden för

Läs mer

Motion om säkrare gång- och cykelvägar

Motion om säkrare gång- och cykelvägar 2007-09-24 202 442 Kommunstyrelsen 2008-01-14 6 14 Arbets- och personalutskottet 2007-12-17 276 580 Dnr 07.541-008 septkf23 Motion om säkrare gång- och cykelvägar Ärendebeskrivning Erika Josbrandt, för

Läs mer

Regional cykelstrategi

Regional cykelstrategi Regional cykelstrategi SATSA II Varmt välkomna! Program Välkomna Tiina Ohlsson, Trafikverket och ordförande i styrgruppen för Regional cykelstrategi SATSA II Omvärldsanalys Annika Nilsson, Trivector Traffic

Läs mer

Etikett och trafikvett

Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det

Läs mer

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Sida 1 av 6 Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund För tredje året i rad arrangeras Europeiska Mobilitetsveckan, mellan den 16:e och 22:e september.

Läs mer

Så här gjorde Falun Borlänge

Så här gjorde Falun Borlänge Nya hastighetsgränser i tätort: Så här gjorde Falun Borlänge Ett samarbetsprojekt med Rätt hastighet för en attraktiv kommun Idéskrift Rätt hastighet för en attraktiv kommun Flera kommuner genomför hastighetsöversyner.

Läs mer

Cykelplan 2014-2018 Hallstahammars kommun Prästgårdsgatan 1 734 80 Hallstahammar Tfn 0220-240 00 www.hallstahammar.se

Cykelplan 2014-2018 Hallstahammars kommun Prästgårdsgatan 1 734 80 Hallstahammar Tfn 0220-240 00 www.hallstahammar.se Cykelplan 2014-2018 Cykelplanen är framtagen av tekniska förvaltningen under 2012-2013. Planen har varit ute på samråd till allmänheten, nämnder och övriga intressenter mellan april - juni 2013. Totalt

Läs mer

RAPPORT FRÅN ETT: www.upplandsvasby.se

RAPPORT FRÅN ETT: www.upplandsvasby.se RAPPORT FRÅN ETT: Dialog Trafikdialogen var höstens första dialogmöte av totalt tre. Dialogen berörde den kommande trafikplanen och lanserades som startskottet för arbetet med denna. Sammanlagt besökte

Läs mer

INFORMATION FRÅN GATA OCH PARK, SAMHÄLLSBYGGNAD

INFORMATION FRÅN GATA OCH PARK, SAMHÄLLSBYGGNAD INFORMATION FRÅN GATA OCH PARK, SAMHÄLLSBYGGNAD Snöröjning Vinter 2016 Snöröjning, vintercykling, sandning och annat som hör vintern till. En bilaga till dig som räcker hela vintersäsongen 2016. Foto Carina

Läs mer

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram 1 (7) Datum 2015-11-17 Diarienummer KS 2015-270 Handläggare Stina Granberg Direkttelefon 0380-51 81 78 E-postadress stina.granberg@nassjo.se Jönköpings Länstrafik Region Jönköpings län Yttrande över remiss

Läs mer

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Mål, delmål och strategier Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region Delmål 1 2 3 4 Resandet fördubblas Nöjdhet 85-90 % Förbättra för alla resenärsgrupper Miljöpåverkan

Läs mer

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg 2010-04-14

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg 2010-04-14 Hplus PM Biltrafikflöden 2010-04-14 Ramböll Trafik och transport Helsingborg Hplus PM Biltrafikflöden DEL 1 UTGÅNGSPUNKTER Bakgrund och syfte I arbetet med den fördjupade översiktsplanen för H+ produceras

Läs mer

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15 Rösparksområdet 2 (11) Beställare Säffle kommun Teknik- och fritidsförvaltningen Säffle-Åmål Telefon: 0533-68 10 00 Niklas Ekberg, Gatuchef Konsult EQC Karlstad Telefon: 010-440 57 00 Stefan Lenberg, Uppdragsledare

Läs mer

Erfarenhet av cykel.

Erfarenhet av cykel. Erfarenhet av cykel. - Kommunal erfarenhet i 12 år. Påverka internt att prioritera cykling, påverka innevånarna att cykla. - Fyra år på regional nivå i Trafikverket för att öka hållbart resandet. 1 2012-11-01

Läs mer

10 Gaturummets innehåll

10 Gaturummets innehåll 10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,

Läs mer

Mötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel

Mötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel Mötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel Malmö 16 augusti 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne Skåne en region med stora möjligheter men också med betydande

Läs mer

Cykelvägsplan Kävlinge kommun

Cykelvägsplan Kävlinge kommun Cykelvägsplan Kävlinge kommun Antagen av Tekniska nämnden 2014-xx-xx Remissversion 2014-09-08 Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Datum: 2014-09-08

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...

Läs mer

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050 Stockholms läns landsting 1 (3) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTE UTLÅTANDE 2015-06-18 TRN 2015-0120 Handläggare: Susanne Skärlund Tillväxt- och regionplanenämnden Yttrande över samrådsförslag

Läs mer

Förslag till cykelplan för Stockholms stad, Cykelplan 2012

Förslag till cykelplan för Stockholms stad, Cykelplan 2012 MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (12) 2012-05-07 Handläggare: Anette Jansson Telefon: 08-508 28 820 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-05 22 p. 12 Förslag till cykelplan för

Läs mer

Cykelplan Trelleborgs kommun 2016-2020

Cykelplan Trelleborgs kommun 2016-2020 Cykelplan Trelleborgs kommun 2016-2020 2016-05-09 Cykelplan för Trelleborgs kommun 2016-2020 bygger på Cykelstrategi för Trelleborgs kommun 2016-2020. Båda dokumenten har tagits fram av infrastrukturgruppen

Läs mer

Svar till Kommunvelometer 2011

Svar till Kommunvelometer 2011 Svar till Kommunvelometer 2011 Del 1. Inledande frågor Kommunens namn Östersunds kommun Antal invånare 59373 År siffran gäller 2011 Kontaktperson Petter Björnsson Titel Trafikrådgivare, Cykelsamordnare

Läs mer

Rätt fart i Falköping, Floby och Stenstorp. september 2010

Rätt fart i Falköping, Floby och Stenstorp. september 2010 september 2010 TITEL: Rätt fart i Falköping, Floby och Stenstorp tätort Dnr:. BESTÄLLARE: Tekniska nämnden - Falköpings Kommun KONSULT: Tyréns AB UPPDRAGSANSVARIG: Johan Larsson HANDLÄGGARE: Christina

Läs mer

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost 2013-12-06 Handläggare: Mikael Engström Stockholms läns landsting tel. dir: 076 643 96 70 registrator.lsf@sll.se Shula Gladnikoff Diarienummer LS 1304-0578 tel. dir. 076 643 96 73 RUFS 2010 - aktualitet

Läs mer

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN Rapport Ramböll Trafik och Samhällsplanering Helsingborg 2 FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD

Läs mer

2012-01-07. Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns

2012-01-07. Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns 2012-01-07 Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns kommun Efter att ha tagit del av Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns kommun, vill Sorundanet framföra

Läs mer

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan 1(7) Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund Varje år arrangeras European Mobility Week, mellan den 16:e och 22:e september. Deltagande europeiska

Läs mer

Sydostleden kostnader för underhåll och ledhuvudman

Sydostleden kostnader för underhåll och ledhuvudman Rapport: 2014:54 / Version:1.0 Sydostleden kostnader för underhåll och ledhuvudman 2014-06-27 Dokumentinformation Titel: Förslag på förvaltningsorganisation för Sydostleden Serie nr: Projektnr: 13170 Författare:

Läs mer

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

PM Sammanställning av upplevda problem och brister PM Sammanställning av upplevda problem och brister Åtgärdsvalsstudie Förbättra E18 genom Karlskoga Problembeskrivning Nedan följer en sammanfattning av de generella problem och brister som har identifierats

Läs mer

Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder

Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder Rapport 7214, 2011 Trafik och väg Institutionen för Teknik och samhälle LTH, Lunds Universitet Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder Lena Winslott Hiselius

Läs mer

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-04 Bygg- och miljönämnden Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Läs mer

Leasing av cyklar till anställda i Lagersbergsgården

Leasing av cyklar till anställda i Lagersbergsgården Leasing av cyklar till anställda i Lagersbergsgården Rapport 25:8 1 april 25 Dokumentinformation Titel Leasing av cyklar till anställda i Lagersbergsgården Serie nr Trivector rapport 25:8 Författare Johan

Läs mer

Cykelbokslut. Berättelsen om cykelstaden Umeå 2014. www.umea.se/kommun

Cykelbokslut. Berättelsen om cykelstaden Umeå 2014. www.umea.se/kommun Cykelbokslut Berättelsen om cykelstaden Umeå 2014 www.umea.se/kommun 2 Innehåll Umeå är en bra cykelstad... 3 Cykelns roll i de fördjupande översiktsplanerna... 3 Cykeltrafikprogram... 4 Många cyklar i

Läs mer

Trafikutredning Lilljansberget

Trafikutredning Lilljansberget Rapport: 2015:79 / Version:0.9 Trafikutredning Lilljansberget Umeå Dokumentinformation Titel: Trafikutredning Lilljansberget, Umeå Serie nr: 2015:79 Projektnr: 15151 Författare: Kvalitetsgranskning: Beställare:

Läs mer

MM Öresund 20140327 1

MM Öresund 20140327 1 1 Samhället vill att vi ska cykla för klimat och miljö för att skapa en attraktiv stad för folkhälsan Vi har cykelplaner och cykelstrategier Vi genomför cykelkampanjer och cykelaktiviteter Vi ger tips

Läs mer

Trafikföringgsprinciper i byggskedet Arbetshandledning

Trafikföringgsprinciper i byggskedet Arbetshandledning Version 1.0 2015-10-15 1 Trafikföringgsprinciper i byggskedet Arbetshandledning Inledning Vikten av att arbeta tillsammans och övergripande Göteborg utvecklas just nu i ett rasande tempo som vi inte sett

Läs mer

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar 2012-10-26 Stockholm Nordost Mikael Engström Länsstyrelsen i Stockholms län tel. dir: 076 643 96 70 Analysenheten, Robert Örtegren Shula Gladnikoff Box 220 67 tel. dir. 076 643 96 73 104 22 Stockholm Regional

Läs mer

Det digitala cykelvägnätet. Fråga Vägdata. Vi vet. Just nu. finns det 2 762 700 meter. cykelnät i Skåne. Vägdata en förutsättning för rätt beslut

Det digitala cykelvägnätet. Fråga Vägdata. Vi vet. Just nu. finns det 2 762 700 meter. cykelnät i Skåne. Vägdata en förutsättning för rätt beslut Det digitala cykelvägnätet 1010100011110101000010001000011110101011100011111000010100001001110000010010111000010000001000111110001010101010001111000010000111010 1111010101111101010000100010000111101010111000111110000101000010011100000100101110000100000010001111100010101010100011110000100001111

Läs mer

FRISK LUFT. Vad tycker ni att Danderyds kommun ska fokusera på för att främja frisk luft i kommunen?

FRISK LUFT. Vad tycker ni att Danderyds kommun ska fokusera på för att främja frisk luft i kommunen? Vad tycker ni att Danderyds kommun ska fokusera på för att främja frisk luft i kommunen? Minimera partikelutsläpp från motorvägen Mera miljövänliga fordon, t ex elbil Underlätta cykel-, gång- och kollektivtrafik

Läs mer

idéskiss Trafik och parkering

idéskiss Trafik och parkering 17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är

Läs mer