Lathund för utformning av gång- och cykelvägar i Gällivare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lathund för utformning av gång- och cykelvägar i Gällivare"

Transkript

1 Lathund för utformning av gång- och cykelvägar i Gällivare Alla exempel och förslag i lathunden är tagna från GCM-handbok: utformning, drift och underhåll med gång-, cykel- och mopedtrafik i fokus. Boken är utgiven av Sveriges kommuner och landsting. Gångbanor Gångbanor bör finnas då bilarna kör fortare än 30 km/h eller om bilflödet överstiger 100 bilar/dimensionerande timme. Gångbanor är nödvändiga för fotgängare och därför ställs höga krav på deras tillgänglighet. Gångytorna ska utformas så att personer med nedsatt rörelseeller orienteringsförmåga kan ta sig fram och så att personer med rullstol kan förflytta sig utan hjälp. I tätort bör gångbana alltid finnas på båda sidor om vägbanan. Nedan syns en tabell med rekommenderad bredd på gångytan: Rekommenderat minsta mått Tillåtet minsta mått Nybyggnation 2,0 meter 1,8 meter med vändzoner Bebyggd miljö 1,75 meter 1,2 meter Kort avsmalning 1,3 meter 0,9 meter Lutningen i längsled på gångbanan bör inte överstiga 1:40-1:50 för att rullstolsburna och personer med rörelsehinder ska kunna ta sig fram. Tvärfallet bör också vara litet och det bör heller inte överstiga 1:50. Det är viktigt att det längs med gångbanan finns möjlighet att sätta sig ned och vila. Extra viktigt är det i anslutning till backar, på vilplan och vid mötespunkter. Samtidigt är det viktigt att gatumöbler inte skapar hinder för fotgängare. För att hindra detta kan en möbleringszon anläggas. Möbleringszonen bör placeras så att 0,6 meter från gatan räknat och 2,5 meter från fasaden räknat hålls fria. Zonen bör också avgränsas så att det är taktilt kännbart för personer med synnedsättning och möblerna bör vara i ljusa färger eftersom det är lättare att se, särskilt i mörker. Rekommenderade avstånd för mellanrum mellan bänkar: Typ av område Avstånd mellan bänkar Parkområden 250 meter 1 av 12

2 Bostadsområden Centrumområden med många fotgängare 100 meter. 25 meter. Beläggningen på gångbanan ska vara plan, halkfri och hårdgjord. Asfalt är mest lämpligt, men av estetiska skäl används ofta andra material. Då är betongplattor och huggen natursten i stora block att föredra. Smågatsten är omlämplig eftersom det blir ojämnt och vid snö och regn halt. Vid ledstråk kan andra material användas för att uppmärksamma hinder. Löst grus är ingen bra lösning för personer med funktionsnedsättning eller barnvagn. Stenmjöl kan användas istället, till exempel på gångbanor i naturområden och parker. Vegetation bör beskäras så att den inte sticker ut över gångbanan eller över vägbanan. Gågata På gågator är motorfordonstrafik förbjuden, förutom varuleveranser, transport för boende, hotellgäster eller sjuka eller personer med rörelsehinder. All fordonstrafik skall färdas i gångfart och har väjningsplikt mot fotgängare. Mopedtrafik är aldrig tillåtet. Om det är lämpligt med cykeltrafik på gågatan beror främst på gång- och cykelflödets storlek och gågatans utformning och funktion. Gågatans möblering bör ge utrymme för spontana möten, att sitta ned och vila och att långsamt strosa fram och fönstershoppa. Serveringar är ett uppskattat inslag och papperskorgar, belysning, växtlighet och konstnärlig utsmyckning är också viktigt för helhetsintrycket. Passiva fasader bör undvikas och möbleringen längs gågatan bör vara enhetlig. En ogenomtänkt möblering ger inte bara ett rörigt intryck utan leder också till framkomlighetsproblem, särskilt för personer med funktionsnedsättning. Möbleringszoner är att föredra, men dessa bör också vara konsekvent utformade. För att ytterligare skapa en livfull miljö på gågatan bör den ses som en yta att anordna aktiviteter av olika slag på. Gågatan som ju är en offentlig plats, kan till exempel utnyttjas till konserter, uppträdanden, utställningar och dylikt. Under vintern kan till exempel gågatans aktiviteter vara skridskoåkning, isskulpturtävling eller servering av varma drycker. 2 av 12

3 Det är också viktigt att tänka på att det finns vind- och solskydd längs med gågatan. Gångfartsområde Gångfartsområdet är en s.k. shared space, men här har fordonsförare väjningsplikt mot fotgängare och hastigheten får inte överskrida gångfart. I ett gångfartsområde är alla trafikslag välkomna, men det sker på fotgängarnas villkor. Gångfartsområdena kan tillämpas på många olika platser varför utformningen måste anpassas till platsen. Några exempel på hur utformningen kan göras är att ändra markbeläggningen, sänka hastigheten för både bilister, mopedister och cyklister och att ändra nivån på markytan så att den skiljer sig från anslutande vägar. För att underlätta för personer med synnedsättning behövs en särskild form av ledstråk anläggas genom området. Gångfartsområdet är inte bara en gata, utan snarare en form av uppehållsrum och ett rum för aktiviteter, därför behövs det ofta någon form av möblering. Möblering bör ske inom särskilda zoner samt märkas ut tydligt så att personer med synnedsättning kan ta sig fram. Möbleringen kan med fördel samlas i gruppvis zoner, om de placeras väl kan de bidra till att sänka hastigheten i området. Gång- och cykelbana Cykelbanor är i grunden dubbelriktade. För att enkelrikta cykelbanor krävs lokal trafikföreskrift och utmärkning med tilläggstavla. Valet mellan om det ska vara en enkel- eller dubbelriktad cykelbana bör baseras på det utrymme som finns tillgängligt. Friliggande gång- och cykelvägar bör göras attraktiva så att fler människor väljer dessa framför att använda bilvägen. Den ska alltså inte vara en omväg, utan istället en genväg med en miljö som är mer attraktiv än bilvägens. Den friliggande gång- och cykelvägen får inte heller innebära fler backar eller lutningar jämfört med bilvägen och den bör också följa bilvägens linjeföring. Lutningen bör i allmänhet inte vara mer än 2%. Vilken bredd som är lämplig beror på antal fotgängare och cyklister samt på vilken standard som ska uppnås. Hänsyn behöver även tas till om det exempelvis är mycket barn eller äldre längs med stråket. 3 av 12

4 Rekommenderade bredder på gång- och cykelbanor: Typ av bana Litet cykelflöde Stort cykelflöde Separerad enkelriktad cykelbana Gångbana: 1,8 meter Cykelbana: 1,6 meter. Gångbana: 1,8 meter. Cykelbana: 2,0 meter. Separerad dubbelriktad cykelbana Gångbana: 1,8 meter. Cykelbana: 2,25 meter. Gångbana: 1,8 meter. Cykelbana: >2,5 meter (avgörs från fall till fall). Oseparerad dubbelriktad 3,0 meter. 4,0 meter. cykelbana Stort cykelflöde: enkelriktad bana: >200/maxtimme eller /dygn. dubbelriktad bana: >300 c/maxtimme eller /dygn. För att cyklisterna ska kunna använda cykelbanan på ett säkert sätt bör den minsta kurvradien som accepteras vara 5 meter. Eftersom cyklister kan komma upp i höga hastigheter är det viktigt att området närmast utanför cykelbanan inte innehåller hårda föremål såsom vägmärken eller belysningsstolpar som cyklisten kan skada sig på. Rekommenderade minsta avstånd till sidohinder som krävs vid friliggande cykelbanor, vid innerkurvor bör avstånden ökas ytterligare: Rekommendation för sidoområden Avstånd raksträcka Sidohinder 0,6 meter. Parksoffor 1 meter. Träd 2 meter. Kompakta hinder* 1,25 meter. * Kompakta hinder uppvuxet buskage, häck, stängsel eller liknande längre än 3 meter. När en cykelbana passerar en busshållplats finns flera lösningar för att hindra konflikter mellan passerande cyklister och väntande busspassagerare. För att undvika konflikter kan till exempel cykelbanan dras bakom busshållsplatsen, framför busshållsplatsen eller dras ut i blandtrafik eller cykelfält. Valet av lösning bör styras av tillgängligt utrymme, cykelflödet och 4 av 12

5 om cykelbanan är enkelriktad eller dubbelriktad. Lösningen att föredra är att cykelbanan dras bakom busshållsplatsen. Om gång- och cykelvägsområdet inklusive hållplatsområdet är smalare än 5 meter brukar man i regel låta cykeltrafiken gå i cykelfält eller blandtrafik, men denna lösning fungerar förstås endast vid enkelriktad cykeltrafik. Om det inte finns utrymme för någon av ovanstående lösningar är den sista lösningen att överväga att dra en cykelbana framför hållplatsen. Det kräver dock att utformningen bidrar till ett gott samspel mellan cyklister och avstigande busspassagerare. Antalet avstigande och antalet cyklister bör inte heller vara för stort. Väntområdet för busspassagerare bör vara minst 2 meter brett, beroende på antalet påstigande. Finns det ett väderskydd så ökas bredden till 2,5 meter och väderskyddet bör inte heller skymma cyklisternas sikt. Eftersom utrymmet ofta är begränsat är det viktigt att anpassa lösningen för den specifika platsen. Vid utfarter från fastigheter över gång- och cykelbana bör det vara tydligt att bilisterna ska lämna företräde. För att uppmärksamma detta kan till exempel gång- och cykelbanans utformning behållas samt addera cykel- och fotgängarsymboler i gatan, nivåskillnader bör också behållas och vid starkt trafikerade utfarter kan cykelbanan få en avvikande färg. Det viktigaste på gång- och cykelbanan i huvudnätet är att beläggningen är jämn och friktionen tillräcklig. Asfalt är det lämpligaste valet för cykelbanor, men detta väljs ibland bort av estetiska skäl. På gångbanor är asfalt också det mest lämpliga men det väljs även här ibland bort av estetiska skäl, istället görs en sten- eller plattläggning. En uppdelning i asfalt och plattor blir en tydlig markering för separeringen mellan fotgängare och cyklister. Eftersom plattornas fogar ofta lätt blir ojämna är plattor inte lämpliga ur personer med rörelsehinders synvinkel. Att skilja trafikslag åt genom friliggande gång- och cykelbanor leder till en utglesning av närvarande människor i stadsrummet. Nattetid och efter mörkrets inbrott kan detta upplevas som otryggt varför det noga bör kontrolleras hur gång- och cykelbanan används. Gång- och cykelstråk som används nattetid bör placeras så att det finns människor i närheten, antingen andra trafikanter eller bebyggelse, så att den sociala kontrollen blir påtaglig. Kan inte dessa krav uppfyllas bör det finnas alternativa, trygga och säkra vägar för gång- och cykeltrafiken nattetid. 5 av 12

6 Friliggande gång- och cykelbanor kan göra att det är svårt att orientera sig, därför bör det vara tydliga markeringar varje gång ett vägval måste göras. Varierade cykelstråk leder till en större upplevelserikedom och det gör att cykelfärden inte enbart blir en transportsträcka, utan även tillfälle för rekreation och avkoppling. En varierad miljö bidrar också till att den cyklade sträckan känns kortare. Exempel på åtgärder som kan höja upplevelsen är växling mellan öppet-slutet och sol-skugga, ridåer, alléer, träd och vegetation med tydlig årstidsväxling. I vissa fall krävs hinder för att hindra biltrafik från att ta sig in på cykelbanan, hindren bör i så fall vara väl synliga även i mörker så att cyklister inte riskerar att köra på dem och skada sig. Sopningen av gång- och cykelbanor är viktig för att förhindra punkteringar och minska antalet singelolyckor bland cyklister och mopedister. Överblivna sand- och grusrester från vinterunderhållet, nedfallna löv och annan smuts försämrar ytans friktion vilket leder till öka risk för omkullkörningar. Glassplitter och vassa stenar kan orsaka punktering. Cykelfält Cykelfält är ett särskilt körfält som genom vägmarkering anvisats för cyklande och förare av moped klass II. Hastigheten på sträckor som har cykelfält brukar vara km/h. Vanligtvis finns det trottoarer på vardera sidan av gatan, det är en förutsättning för att cykelfälten ska fungera bra. Cykelfält är normalt alltid enkelriktade och anläggs på båda sidor av vägen. Cykelsymboler är viktiga inte bara för cyklisterna, utan också för att bilisterna ska se var cyklisterna färdas och bli påminda av dem. Oavsett om det är en komplicerad trafikmiljö eller inte bör cykelsymbolerna finnas på de platser där cykelfält börjar och slutar, efter korsningar eller busshållplatser och vid infarter till fastigheter med mera. I en komplicerad trafikmiljö bör cykelsymbolerna upprepas var 25:e meter, i en mindre komplicerad miljö räcker det med var 50:e-100:e meter. 6 av 12

7 Det finns olika sätt att märka ut cykelfält, till exempel med en cykelfältslinje (streckad) eller en heldragen linje, förstås i kombination med ett vägmärke för cykel. En streckad eller en heldragen kantlinje anger körbanans yttre gräns och meningen är att en väggren skapas. Cyklisterna ska i dessa fall cykla på väggrenen. Det är av betydande vikt att linjerna underhålls så att de inte nöts bort. En annan markerande åtgärd som framförallt är vanlig utomlands, till exempel i Holland, är att cykelfälten får en avvikande färg. Den avvikande färgen antas öka trafiksäkerheten, men det finns inga studier gjorda på detta. För cyklister är det viktigt med en bra markbeläggning som är jämn samt har god friktion och dränering. Om cykelfältet anläggs in till kantsten kan vattenpölar bli ett problem. Cykelfält är endast lämpliga längs med en sträcka med parkeringar om parkeringarna är längsgående. Vid diagonala eller tvärgående parkeringar ökar olycksrisken markant och därför är cykelfält omlämpliga vid denna parkeringslösning. Separering av fotgängare och cyklister från bil Längs huvudnätet bör cyklister och fotgängare separeras från biltrafiken eftersom både bilisternas och cyklisternas hastighet i regel är hög. Trafikflödena av cyklar och bilar är ofta också höga. I tätbebyggt område separeras fotgängare från bilister med trottoar/gångbana och separering för cyklisterna görs genom cykelbanor eller cykelfält. Cykelbanorna kan vara både enkeleller dubbelriktade. Det finns också gång- och cykelbanor som är helt friliggande från biltrafiken med en rejält tilltagen skiljeremsa och räcke eller dylikt. Separeringsgraden har stor betydelse för fotgängares och cyklisters säkerhet, trygghet och komfort. Ovan nämnda faktorer förbättras om avståndet till biltrafiken ökar. Samtidigt kan separeringen ge negativa effekter i form av oöverskådliga gaturum, omvägar och försämrad framkomlighet och säkerhet vid korsningar. Fotgängare har högre behov av trygghet och säkerhet än cyklister eftersom gruppen fotgängare innehåller större andel äldre och barn och därför bör fotgängarna få en högre separeringsgrad genom till exempel gångbana för fotgängarna och cykelfält för cyklister. 7 av 12

8 Skyltad hastighet Lämplig separering av gående från bil 70 km/h eller mer Avskiljd gångbana med räcke och bred skiljeremsa. Gångbana utan avskiljning ger väsentligt mindre god standard vid km/h Gångbana 30 km/h Gångbana. Blandtrafik kan tillämpas vid bilflöden på bilar per dimensionerande timme, men detta ger då mindre god standard. Gångfart Ingen separering krävs i till exempel ett gångfartsområde. Motorfordonens hastighet och flöde ska vara vägledande vid val av separeringsform mellan bilister och cyklister. I ett bilnät med max 30km/h går blandtrafik bra, men vid hastigheter på mer än 30 km/h bör andra åtgärder sättas in. Cyklisternas säkerhet och komfort beror också på andra saker, som till exempel förekomst av parkeringar längs med vägen. Cykelfält rekommenderas om sträckan tillhör huvudnätet och främst används av vuxna cyklister som prioriterar framkomlighet eftersom cykelfält oftast tillåter en högre hastighet än en kombinerad gång- och cykelbana. Cykelfält rekommenderas inte för de delar av Sverige som har snörika vintrar, här bör cykelbana användas istället för att öka cyklisternas säkerhet och framkomlighet. Cykelbanor används främst om sträckan är en del av lokalnätet för cyklister och om de trafikanter som använder cykelbanan är en mer blandad grupp av cyklister. Cykelbanor ökar antalet cykelolyckor i korsningar varför cykelfält är att föredra i korsningar eftersom de synliggör cyklisterna för bilisterna och för att samma trafikregler gäller för både cyklister och fotgängare. Problemen med korsningsolyckor med cykelbanor kan avhjälpas genom utformningen av korsningarna. Skyltad hastighet Lämplig separering av cyklister från bil 70 km/h eller mer Avskiljd cykelbana med räcke och bred skiljeremsa eller dylikt. 60 km/h Cykelbana 50 km/h Cykelbana eller cykelfält. 8 av 12

9 Cykelbana används i lokalnätet samt vid bilflöden över 600 bilar/dimensionerad timme. Cykelfält används i huvudnätet där främst vuxna cyklar och vid bilflöden under 600 bilar/dimensionerad timme 40 km/h Cykelbana eller cykelfält. Cykelbana används vid bilflöden över 900 bilar/dimensionerad timme samt i lokalnätet. Cykelfält används vid bilflöden under 900 bilar/dimensionerad timme i huvudnätet, där främst vuxna cyklar. Blandtrafik kan användas vid bilflöden under 300 bilar7dimensionerad timme men det ger mindre god standard. 30 km/h Blandtrafik. Separering av fotgängare från cykel Separering av fotgängare från cyklister leder till ökad trygghet för fotgängarna, särskilt för de som är äldre, och till ökad framkomlighet för cyklisterna. Det får däremot ingen särskild betydelse för trafiksäkerheten. Separering av fotgängare från cykel bör bedömas utifrån följande tre faktorer: Om förbindelsen ingår i huvudnätet eller används av många med höga krav på tillgängligheten rekommenderas separering. Om länken används av fler än 200 cyklister och 200 fotgängare per timme eller fler än 300 cyklister och 50 fotgängare per timme rekommenderas separering. Om cyklisterna genom utformningen kan hålla en hastighet på uppåt 30 km/h rekommenderas separering. Vid nybyggnationer ska separering mellan fotgängare och cyklister alltid eftersträvas. Utformningen är allra viktigast i miljöer där äldre, personer med funktionsnedsättning och barn rör sig eller om sikten är dålig. Den enklaste separeringen av fotgängare och cyklister är en vägmarkering i form av en heldragen vit linje. För att även personer med nedsatt syn eller blinda ska uppmärksamma den bör den göras kännbar. Separering kan till exempel också göras med en skiljeremsa eller med olika material och färger på gång- respektive cykelbanan samt genom fysisk separering i form av höjdskillnad, kantsten, eller staket, pollare. Hänsyn behöver dock tas till att det vid fysisk separering blir svårare att sköta vinterväghållning och andra driftåtgärder. Det är också viktigt att tänka på att nivåskillnader, räcken och pollare kan 9 av 12

10 medföra snubbelrisk och påkörningsrisk och därför kräver att gång- och cykelbanorna är breda. Vinterväghållning av gång- och cykelvägar Kvalitetskraven för snöröjning av gång- och cykelvägar bör avgöras beroende på yttre förhållanden, särskilda omständigheter och vilka prioriteringar som görs. Standard och insatsnivåer bör fastställas när kommunen formulerar mål för väghållningen. Målen kan se ut på olika sätt men för att hålla en god standard när behovet är som störst bör gång- och cykelvägar vara åtgärdade till klockan 06:30 respektive till klockan 16:30, på vardagar. Standarden ska vara hög på de högst prioriterade gång- och cykelvägarna och snödjupet bör ej överstiga 3 centimeter, det är en ungefärlig gräns för vad en cyklist, beroende på snöns konsistens, klarar. Det finns starka motiv till att aldrig låta snödjupet på gång- och cykelvägarna vara mer än 5 centimeter. En studie har till exempel visat att vid mer än 5 centimeter snö tenderar cyklisterna att använda den plogade körbanan som löper parallellt med cykelbanan, istället för cykelbanan. Detta indikerar också att cykelbanorna bör snöröjas före den parallella vägbanan. Då kan man däremot riskera att snön som plogas bort från vägbanan kastas in på cykelbanan, om inte skiljeremsan är tillräcklig bred. I Trafikverkets regelverk står att: Det i korsningar eller vid övergångsställen inte får förekomma snövallar som kan vara till hinder för personer med funktionsnedsättning. Sopning och sandupptagning ska utföras på hela det belagda nätet inklusive gång- och cykelvägar och att det ska göras på ett sådant sätt så att trafikanter och omgivning ej utsätts för damm. Stenstorleken vid mekanisk halkbekämpning maximalt får uppgå till 6 millimeter. Som exempel på hur man kan göra i en norrlandskommun tas Umeå kommun upp. Vinterväghållningskrav i Umeå: Startkriterium Åtgärdstid för respektive standardklass Prioriterade Övriga Snöröjning, vid 2 cm lös snö 4 timmar 10 timmar Halkbekämpning vid 4 timmar 5 timmar 10 av 12

11 halkrisk Startkriteriet anpassas i vissa fall med hänsyn till temperatur och snökvalitet. Vidare gäller i Umeå att en plogad yta aldrig får understiga 2 meters bredd och vid halkbekämpning av gångoch cykelvägar används krossmaterial 2-4 millimeter. En del problemställen sandas dagligen, med start kl 05:00 och avslutade senast kl 08:00. Målsättnignen är att alla prioriterade gångoch cykelvägar ska vara åtgärdade/snöröjda senast kl 06:30 på vardagar. En mängd olika material kan användas vid halkbekämpning. Det lämpligaste är kubiskt stenkross i intervallet 2-6 millimeter. Det kubiska materialet blir visserligen dyrare men sparar in på punkteringar och såriga hundtassar. Saltlösning är en annan metod som kan användas i kombination med att snön först borstas bort. Saltlösningen kan spridas med munstycken eller med tallriksspridare. Vid riklig förekomst av modd ska särskild moddning/plogning utföras så att vägen kan torka upp. De saltade vägsträckorna får barmark under längre tid än osaltade vägar och de är också fria från sand vilket gör att sandupptagningen sparas in på och att man slipper de negativa effekter som sand på barmark för med sig. En tredje metod som kan användas på till exempel torgytor och i centrum är att använda sig av markvärme. Det går ut på att hålla marktemperaturen några grader över noll för att smälta is och snö innan det hinner ge upphov till halka. Kostnaderna kan hållas nere genom att man använder returvärme i fjärrvärmesystem eller olika typer av spillvärme Det är viktigt att snövallar i korsningar inte skymmer sikten för gång- och cykeltrafikanter eller att de skymmer för bilförarna så att de inte ser gång- och cykeltrafikanterna. Tryckknappar vid övergångsställen och cykelöverfarter får inte heller vara blockerade av snövallar. Personer med rörelsehinder ställer högre krav på vinterväghållningen och personer med synnedsättning har höga krav på att det finns tydliga kanter att följa, vilket man behöver tänka på vid plogningen. Att det inte dyker upp oväntade hinder i form av snöklumpar och snösträngar är också mycket viktigt. Gång- och cykeltrafikanter förflyttar sig ofta fram till kollektivtrafik, varför det är viktigt att hållplatser och anslutande vägar är väl snöröjda och halkbekämpade. En snövall utanför en väntkur kan för en rörelsehindrad person vara oöverkomlig, samtidigt är det viktigt att 11 av 12

12 turlistan är väl tillgänglig och att bänken inne i kuren är rensopad från snö. Sten- och plattläggning kan i vissa fall bli väldigt hala vintertid, samtidigt som asfalten inte blir det. Detta är viktigt att tänka på vid beslut om vilket material markbeläggningen ska vara i. 12 av 12

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015 Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Allmänt Denna bilaga skall vara till hjälp vid val av åtgärder för att förbättra tillgängligheten i den

Läs mer

4 Separering av gång- och cykeltrafik

4 Separering av gång- och cykeltrafik 4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen

Läs mer

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme

Läs mer

10 Gaturummets innehåll

10 Gaturummets innehåll 10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,

Läs mer

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,

Läs mer

Motion om säkrare gång- och cykelvägar

Motion om säkrare gång- och cykelvägar 2007-09-24 202 442 Kommunstyrelsen 2008-01-14 6 14 Arbets- och personalutskottet 2007-12-17 276 580 Dnr 07.541-008 septkf23 Motion om säkrare gång- och cykelvägar Ärendebeskrivning Erika Josbrandt, för

Läs mer

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 17 Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson Datum:

Läs mer

Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister?

Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister? www.pitea.se/trafik Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister? Obevakat övergångsställe Lagtext: Vad innebär lagen? Exempel i Piteå: En del av en väg som är avsedd att användas av gående

Läs mer

Bakgrundsdel. Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23

Bakgrundsdel. Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23 Bakgrundsdel Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23 Cykelplan Trollhättan 2013 Cykelplan Trollhättan 2013, bakgrundsdel, har upprättats av en projektgrupp bestående av Andreas Emanuelsson, Utredningsingenjör

Läs mer

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss Jeffery Archer Trafikplanering 08-508 260 67 jeffery.archer@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-02-07 Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv.

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...

Läs mer

Utvärdering av olika utformningar av separeringen mellan gående och cyklister. Februari 2007 Kortversion

Utvärdering av olika utformningar av separeringen mellan gående och cyklister. Februari 2007 Kortversion Utvärdering av olika utformningar av separeringen mellan gående och cyklister Februari 2007 Kortversion Projektgrupp Sara Malm Krister Isaksson Projektledare, tillgänglighet Trafiksäkerhet, oskyddade trafikanter

Läs mer

VV publikation 2002:120 2002-11

VV publikation 2002:120 2002-11 VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik Innehållsförteckning 10 Gång- och cykeltrafik 1 1 10.1.1 Definitioner 1 10.1.2 Planering för gång- och cykeltrafik 3 10.2 Nättillhörighet 7 10.2.1 Nätstruktur 7 10.2.2

Läs mer

Utformning av separering av gående och cyklande

Utformning av separering av gående och cyklande Utformning av separering av gående och cyklande Lisa Jonsson Christer Hydén 2005 Lunds Tekniska Högskola Institutionen för Teknik och samhälle Trafik och väg Arbetsrapport CODEN:LUTVDG/(TVTT-7205)1-125/2005

Läs mer

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Nykvarns Kommun Gång- och cykelplan Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Jörgen Bengtsson Gunilla Hellström 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

CYKELPLAN FÖR TIERPS KOMMUN

CYKELPLAN FÖR TIERPS KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN CYKELPLAN FÖR TIERPS KOMMUN Tierps Kommun Medborgarservice 815 80 TIERP Uppdragsledare: Izabella Öberg Besöksadress: Centralgatan 7 Besöksadress: Centralgatan 7 Telefon: 0293-2180

Läs mer

Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT

Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT FÖRORD Arbetet med att ta fram Gång- och cykelplan för Vårgårda tätort har gjorts i samarbete av Sabina Talavanic, stadsarkitekt, Charlotte

Läs mer

Cykelförbindelser mellan Malmö, Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lund

Cykelförbindelser mellan Malmö, Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lund Förenklad åtgärdsvalstudie Cykelförbindelser mellan Malmö, Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lund Skåne 2014-06-13 2 Förenklad åtgärdsvalstudie cykelförbindelser Malmö-Arlöv-Åkarp- Hjärup-Lund 1. BAKGRUND... 4

Läs mer

Åtgärdskatalog för säker trafik i tätort

Åtgärdskatalog för säker trafik i tätort Åtgärdskatalog för säker trafik i tätort Tredje utökade upplagan Åtgärdskatalog för säker trafik i tätort Tredje utökade upplagan 2 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 www.skl.se

Läs mer

4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader.

4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader. 4.0 GATOR Gaturummen Gaturummen i området skall inbringa trygghet för de boende och de är därmed viktiga delar när målet är att bland annat skapa en trivsam miljö. I mitt gestaltningsförslag skall gatornas

Läs mer

Det digitala cykelvägnätet. Fråga Vägdata. Vi vet. Just nu. finns det 2 762 700 meter. cykelnät i Skåne. Vägdata en förutsättning för rätt beslut

Det digitala cykelvägnätet. Fråga Vägdata. Vi vet. Just nu. finns det 2 762 700 meter. cykelnät i Skåne. Vägdata en förutsättning för rätt beslut Det digitala cykelvägnätet 1010100011110101000010001000011110101011100011111000010100001001110000010010111000010000001000111110001010101010001111000010000111010 1111010101111101010000100010000111101010111000111110000101000010011100000100101110000100000010001111100010101010100011110000100001111

Läs mer

INFORMATION FRÅN GATA OCH PARK, SAMHÄLLSBYGGNAD

INFORMATION FRÅN GATA OCH PARK, SAMHÄLLSBYGGNAD INFORMATION FRÅN GATA OCH PARK, SAMHÄLLSBYGGNAD Snöröjning Vinter 2016 Snöröjning, vintercykling, sandning och annat som hör vintern till. En bilaga till dig som räcker hela vintersäsongen 2016. Foto Carina

Läs mer

Etikett och trafikvett

Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det

Läs mer

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15 Rösparksområdet 2 (11) Beställare Säffle kommun Teknik- och fritidsförvaltningen Säffle-Åmål Telefon: 0533-68 10 00 Niklas Ekberg, Gatuchef Konsult EQC Karlstad Telefon: 010-440 57 00 Stefan Lenberg, Uppdragsledare

Läs mer

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 2015-11-30 TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 Trafikinvestering från 2015, ny beläggning och belysning på gång- och cykelbana utmed Henrik Palmes allé. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida FÖRORD 2 1. TRAFIKINVESTERINGAR

Läs mer

Moped klass II Kunskapsprov 2

Moped klass II Kunskapsprov 2 Moped klass II Kunskapsprov 2 Förnamn Efternamn Adress Postnummer Ort Telefon Mobiltelefon E-postadress Personnummer Provet genomfört den Förrättningsman Lokal Ort Godkänd Ej godkänd Antal rätt Underskrift

Läs mer

Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-01 123, 13KS/0603

Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-01 123, 13KS/0603 Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030 Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-01 123, 13KS/0603 Dokumentinformation Titel: Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030 Serie nr: 2013:38 Projektnr:

Läs mer

6 Övriga markeringar. Pildelar. 6.1 Körfältspilar

6 Övriga markeringar. Pildelar. 6.1 Körfältspilar 6 Övriga markeringar Markeringar som inte är längsgående eller tvärgående räknas som övriga markeringar. Till dessa hör följande: körfältspilar anvisning om körfältsbyte spärrområde texter uppställningsplats

Läs mer

Gång- och cykelplan. med åtgärdsförslag

Gång- och cykelplan. med åtgärdsförslag Gång- och cykelplan med åtgärdsförslag Förord Denna gång- och cykelplan med åtgärdsförslag visar riktningen som Upplands-Bro kommun vill arbeta mot för att uppnå bättre möjligheter att gå och cykla på

Läs mer

Cykelplan 2014-2018 Hallstahammars kommun Prästgårdsgatan 1 734 80 Hallstahammar Tfn 0220-240 00 www.hallstahammar.se

Cykelplan 2014-2018 Hallstahammars kommun Prästgårdsgatan 1 734 80 Hallstahammar Tfn 0220-240 00 www.hallstahammar.se Cykelplan 2014-2018 Cykelplanen är framtagen av tekniska förvaltningen under 2012-2013. Planen har varit ute på samråd till allmänheten, nämnder och övriga intressenter mellan april - juni 2013. Totalt

Läs mer

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Miljövänliga transporter Lastcyklar har idag en kapacitet på 300 kg och är ett alternativ till varutransporter i tätort. Bilfria gator Gator fri från

Läs mer

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06 Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Kund Torsås kommun

Läs mer

Väg 1710 och berörda korsningar mellan Barkåkra och Pomona

Väg 1710 och berörda korsningar mellan Barkåkra och Pomona Till Ängelholms kommun att. Ann Kristin Wiiberg Östra vägen 2 262 80 Ängelholm och Till Trafikverket Region Syd Box 543 291 25 Kristianstad Väg 1710 och berörda korsningar mellan Barkåkra och Pomona Efter

Läs mer

Synpunkter och sammansta llning

Synpunkter och sammansta llning Synpunkter och sammansta llning Antal respondenter: 47 stycken Män 28 Kvinnor 19 Hur tar de sig fram? Cykel 17 Bil 25 Går 5 Vad tyckte de som svarat Informationen om snöröjning har varit Mycket bra 2 Bra

Läs mer

Antagen 2014. Strategi för cykelsatsningar i Nacka

Antagen 2014. Strategi för cykelsatsningar i Nacka Antagen 2014 i Nacka 1 Trafikenheten 181 31 Nacka Telefon 08-718 80 00 E-post: trafik@nacka.se www.nacka.se Projektledare: Emil Hagman, Kristofer Rogers Cykelstrategin antogs av kommunfullmäktige 27 oktober

Läs mer

7 Förstudie väg 1000, Orsa

7 Förstudie väg 1000, Orsa Det finns fyra stycken hållplatser på var sida av väg 1000 på delen inom förstudieområdet. Hållplatserna är enbart markerade med en skylt vid vägkanten. En av hållplatserna har väderskydd med en mindre

Läs mer

Regler för fastighetsägare i Kärrdalen

Regler för fastighetsägare i Kärrdalen Regler för fastighetsägare i Kärrdalen Parkera Styrelsen vill meddela följande, att det endast råder P-förbud på Kärrdalsvägen och Myrekärrsvägen enligt beslut från Göteborgs kommun Trafikkontoret och

Läs mer

Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE

Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE 1 Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE samrum? 2 3 Två projekt: Shared Space i Sverige Utvärdering av Skvallertorget i Norrköping (Tyréns i samarbete med Lunds Tekniska Högskola)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i vägmärkesförordningen (1978:1001); SFS 1999:720 Utkom från trycket den 3 augusti 1999 utfärdad den 1 juli 1999. Regeringen föreskriver i fråga om vägmärkesförordningen

Läs mer

Kvalitetsdeklaration avseende snöröjning och halkbekämpning inom Kiruna tätort och Tuolluvaara

Kvalitetsdeklaration avseende snöröjning och halkbekämpning inom Kiruna tätort och Tuolluvaara Kvalitetsdeklaration avseende snöröjning och halkbekämpning inom Kiruna tätort och Tuolluvaara Kommunen, Trafikverket och fastighetsägarna har ett gemensamt ansvar för att hålla vintervägarna säkra och

Läs mer

Miljö- och byggnämnden Antagen 2015--02-16, 12. Dnr 2014-M0364 RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR 2015-02-10

Miljö- och byggnämnden Antagen 2015--02-16, 12. Dnr 2014-M0364 RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR 2015-02-10 Miljö- och byggnämnden Antagen 2015--02-16, 12 Dnr 2014-M0364 RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR 2015-02-10 Detta program sammanfattar de krav och riktlinjer som Älmhults kommun ställer på utformning av uteserveringar

Läs mer

Förbättrad tillgänglighet i centrala Trosa. Förslag till åtgärder för ökad tillgänglighet Februari 2007

Förbättrad tillgänglighet i centrala Trosa. Förslag till åtgärder för ökad tillgänglighet Februari 2007 Förbättrad tillgänglighet i centrala Trosa Förslag till åtgärder för ökad tillgänglighet Februari 2007 2 Innehåll Inledning 5 Bakgrund och syfte 5 Förutsättningar 6 Funktionella brister i vägnätet 6 Riktlinjer

Läs mer

Cykelplan. Gävle 2010

Cykelplan. Gävle 2010 Cykelplan Gävle 2010 Titel: Cykelplan Gävle 2010 Utgivningsdatum: Mars 2010 Utgivare: Gävle kommun Kontaktperson: Helena Werre, Gävle kommun Konsult: Sweco, Uppdragsansvarig: Anders Atterbrand Författare:

Läs mer

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009 2009-01-26 Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009 Dnr TN 2007/355 Författare: Elenore Bjelke, Ivan Ericson, Christin Gimberger Förord Nacka kommuns Riktlinjer

Läs mer

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. 1 (5) Låt gatan blomma! Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras? Du som ansvarar

Läs mer

CYKELSTRÅK ÖVER PLATSBILDNINGAR - EN STUDIE AV TRAFIKSÄKERHET VID OLIKA UTFORMNINGAR

CYKELSTRÅK ÖVER PLATSBILDNINGAR - EN STUDIE AV TRAFIKSÄKERHET VID OLIKA UTFORMNINGAR CYKELSTRÅK ÖVER PLATSBILDNINGAR - EN STUDIE AV TRAFIKSÄKERHET VID OLIKA UTFORMNINGAR Juni 2015 Detta projekt har utförts under juli 2014 - juni 2015 med följande organisation: Finansiär Skyltfonden Trafiksäkerhetsenheten

Läs mer

Riktlinjer för uteserveringar i Hudiksvall

Riktlinjer för uteserveringar i Hudiksvall Riktlinjer för uteserveringar i Hudiksvall Våren 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2014 04 28 69 Innehållsförteckning Inledning sid 1 Tillstånd och bygglov 4 Policy för utformning, råd och riktlinjer 6

Läs mer

Rätt fart i Falköping, Floby och Stenstorp. september 2010

Rätt fart i Falköping, Floby och Stenstorp. september 2010 september 2010 TITEL: Rätt fart i Falköping, Floby och Stenstorp tätort Dnr:. BESTÄLLARE: Tekniska nämnden - Falköpings Kommun KONSULT: Tyréns AB UPPDRAGSANSVARIG: Johan Larsson HANDLÄGGARE: Christina

Läs mer

Bilaga 3 Råd och rekommendationer för avfallsutrymmen och transportvägar

Bilaga 3 Råd och rekommendationer för avfallsutrymmen och transportvägar Bilaga 3 Råd och rekommendationer för avfallsutrymmen och transportvägar Dessa råd och rekommendationer ingår i den lokala renhållningsordningen. De är sammanställda för att vara till hjälp vid planering

Läs mer

Trygghetsvandring. Västermovägen på Brattberget. 17 oktober 2013 2014-01-08

Trygghetsvandring. Västermovägen på Brattberget. 17 oktober 2013 2014-01-08 Västermovägen på Brattberget 17 oktober 2013 2014-01-08 Innehåll 1 Bakgrund 2 1.1 Trygghetsundersökning... 2 2 Trygghetsvandring 3 2.1 Metod... 3 2.2 Trygghetsvandring kring Västermovägen på Brattberget...

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM SNURROM 2016-05-11

GESTALTNINGSPROGRAM SNURROM 2016-05-11 GESTALTNINGSPROGRAM 2016-05-11 - ENTRÉN - Den första plats som besökare och boende i Snurrom kommer möta är en platsbildning, ett mindre torg. Hela ytan blir upphöjd till torgnivå och platsen blir en ordnad

Läs mer

Säkrare gångväg längs Årstaviken. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Säkrare gångväg längs Årstaviken. Svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr Sida 1 (6) 2016-01-12 Handläggare Björn Hansson 08-508 262 84 Till Trafiknämnden 2016-02-04 Säkrare gångväg längs Årstaviken. Svar på remiss från kommunstyrelsen Förslag till beslut 1. Trafiknämnden

Läs mer

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster. 2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga

Läs mer

Utformning av upphöjda gångpassager

Utformning av upphöjda gångpassager Utformning av upphöjda gångpassager för ökad tillgänglighet och säkerhet för personer med synskada En sammanfattning av ett examensarbete med samma namn Paulina Eriksson Förord Denna skrift är baserad

Läs mer

MILJÖBILDER. Nr 3 oktober 2015, Årgång 16. Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller:

MILJÖBILDER. Nr 3 oktober 2015, Årgång 16. Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller: 1(10) MILJÖBILDER Nr 3 oktober 2015, Årgång 16 Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller: o Att köra i cirkulationsplatser o Cykelpassager och cykelöverfarter o Omkörning på väg o Utfart

Läs mer

Cykelstaden. Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna. Malin Månsson, trafikkontoret

Cykelstaden. Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna. Malin Månsson, trafikkontoret Cykelstaden Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna Malin Månsson, trafikkontoret Om Göteborg blev en mer cykelanpassad stad tycker jag att det skulle bli en mer attraktiv stad än idag? 59 % Ja 0%

Läs mer

TRYGGHETSVANDRING I DALSJÖFORS

TRYGGHETSVANDRING I DALSJÖFORS SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING I DALSJÖFORS HÖSTEN 2013 BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET (BRÅ) STADSDEL ÖSTER TRYGGHETSVANDRINGAR - SDF ÖSTER För att klara s prioritering gällande säkerhet och trygghet för

Läs mer

Självklar parkering 3.0 Gatan talar

Självklar parkering 3.0 Gatan talar Självklar parkering 3.0 Gatan talar Meddelande 6:2006 Trafikkontoret Parkering 2 Förord Trafikkontoret gav 2001 ut en rapport om Självklar parkering (Rapport nr 13:2001). Denna följldes upp ett år senare

Läs mer

3 Längsgående markeringar

3 Längsgående markeringar 3 Längsgående markeringar Belagd väg som inte är enskild ska utom tättbebyggt område ha längsgående vägmarkeringar. Detta gäller även gator som är avsedda för genomfartstrafik inom tättbebyggt område.

Läs mer

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure.

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla Roger Johansson SWECO Infrastructure Shared space tredje generationen Möjlighet Attraktiva stadsrum för alla Harmoni mellan människors förmåga,

Läs mer

Kundenkät gatumark hösten 2013

Kundenkät gatumark hösten 2013 Kundenkät gatumark hösten 2013 En kundenkät med totalt 13 frågor skickats under hösten 2013 ut till 500 slumpvis utvalda kommuninvånare. Syftet är att få en överblick av hur nöjda invånarna kunderna är

Läs mer

Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad

Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-02-05 Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr SBN 2011-805 Per-Erik Hahn Dnr KS 2011-610 Samhällsbyggnadsnämnden Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGENS

Läs mer

Utvärdering av lekplatser. Januari 2005 Kortversion

Utvärdering av lekplatser. Januari 2005 Kortversion Utvärdering av lekplatser i Stockholm Januari 2005 Kortversion Tillgängliga lekplatser Det här är en kortfattat beskrivning av det som kommit fram i en tillgänglighetsundersökning av 8st lekplatser i Stockholm

Läs mer

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad Nya hastigheter i östra Mölndal Rätt fart för en attraktiv stad Mölndal skyltar om 2007 beslutade riksdagen att hastigheten på Sveriges vägar nu kunde sättas i steg om 10 km/tim. Syftet var att öka trafiksäkerheten,

Läs mer

Vision Karlskrona C - Landbrogatan - Ronnebygatan - som en del i ett övergripande stråk Pantarholmen - Karlskrona C - Centrum

Vision Karlskrona C - Landbrogatan - Ronnebygatan - som en del i ett övergripande stråk Pantarholmen - Karlskrona C - Centrum Trafikstrategi för Karlskrona Vision stråk i Landbrogatan Vy över Landbrogatan norrut mot stationen en tidig sommarmorgon. Landbrogatan är en mycket vacker gata med ett storslaget perspektiv från Ronnebygatan

Läs mer

Inspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås. Den perfekta cykelparkeringen

Inspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås. Den perfekta cykelparkeringen Inspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås Den perfekta cykelparkeringen 2 Cykelparkeringar Ja, tack! Västerås är en kommun med en stolt cykeltradition. Att

Läs mer

DETALJPLAN FÖR GRÅBERGET TRAFIKGRANSKNING

DETALJPLAN FÖR GRÅBERGET TRAFIKGRANSKNING BILAGA 7b 1 (5) DETALJPLAN FÖR GRÅBERGET TRAFIKGRANSKNING Nuläge Endast motionsslingorna och några bostadssmåhus vid Solviksvägen alstrar i dag trafik i planeringsområdet. Enligt vägregistret är trafikvolymen

Läs mer

Kartläggning, bedömning och åtgärder för gång- och cykelvägnätet. Piteå kommun

Kartläggning, bedömning och åtgärder för gång- och cykelvägnätet. Piteå kommun Kartläggning, bedömning och åtgärder för gång- och cykelvägnätet Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad Giltig

Läs mer

8 LÖVESTAD. 8.1 Ortens karaktär

8 LÖVESTAD. 8.1 Ortens karaktär L 8 LÖVESTAD 8.1 Ortens karaktär Lövestad växte fram som stationssamhälle under mitten av 1800-talet i samband med att järnvägssträckningen Ystad - Eslöv togs i bruk. I anslutning till den gamla stationen

Läs mer

Tillgänglighetsinventering Lokal: Mariebad (inte Spa och Relaxavdelningen) Tidpunkt för inventering: hösten 2011.

Tillgänglighetsinventering Lokal: Mariebad (inte Spa och Relaxavdelningen) Tidpunkt för inventering: hösten 2011. Tillgänglighetsinventering Lokal: Mariebad (inte Spa och Relaxavdelningen) Tidpunkt för inventering: hösten 2011. Förklaringar: Grön ruta: god tillgänglighet Röd ruta: det som kan förbättras Kontrastmarkering.

Läs mer

Förord. Innehåll. Råd 12 Tillståndsansökan 13 Ansökan 13 Viktiga kontakter 14

Förord. Innehåll. Råd 12 Tillståndsansökan 13 Ansökan 13 Viktiga kontakter 14 Uteserveringar i Borlänge - råd och riktlinjer 2 Innehåll Förord 3 Varför riktlinjer? 4 Riktlinjer 5 Sammanfattning 5 Uteserveringens tak 6 Uteserveringens golv 7 Uteserveringens möbler 8 Uteserveringens

Läs mer

Hållplatshandbok. Faställd av Trafikstyrelsen 2014-03-20, 8

Hållplatshandbok. Faställd av Trafikstyrelsen 2014-03-20, 8 Hållplatshandbok Faställd av Trafikstyrelsen 2014-03-20, 8 Innehållsförteckning Sid Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 1 Ansvarsfördelning... 4 1.1 Olika aktörer inom kollektivtrafiken... 4 1.2 Landstinget

Läs mer

Rävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.

Rävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg. Rävåsskolan Karlskoga kommun har genomfört trafikmätningar vid Rävåsskolan som visat en årsvardagsdygnstrafik (Åvadt) på 2500. Trafikvolymerna består till största delen av lätta fordon, andelen tung trafik

Läs mer

Tillgänglighet. http://www.hembygd.se/tillganglighet. Fysiska hinder

Tillgänglighet. http://www.hembygd.se/tillganglighet. Fysiska hinder Fysiska hinder Att hitta inom området För att besökare med funktionsnedsättning ska hitta inom området krävs tydlig information. För att synskadade och blinda ska kunna ta till sig information kan man

Läs mer

Trafikförordningen. 1. För att undvika trafikolyckor ska en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet

Trafikförordningen. 1. För att undvika trafikolyckor ska en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet Trafikförordningen 1 Grundbestämmelse TrF kap 2 Bestämmelser för alla trafikanter 1. För att undvika trafikolyckor ska en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna,

Läs mer

Ramböll Sverige AB. Idéstudie--- Österåkers kommun. Söralidsvägen. Stockholm 2007-04-18

Ramböll Sverige AB. Idéstudie--- Österåkers kommun. Söralidsvägen. Stockholm 2007-04-18 Ramböll Sverige AB --- Österåkers kommun Söralidsvägen Stockholm 2007-04-18 Österåkers kommun Datum 2007-05-04 Uppdragsnummer Utgåva/Status Leverans ver. 3 Stefan Thelander Stefan Thelander Johanna Appelberg

Läs mer

4. HANDEL HANDEL PARKERINGSDÄCK SMÅ BYGGNADER KOMPLETTERANDE HANDEL OCH SER- VICE SKYLTAR ÖPPNA OCH INTRESSANTA FASADER

4. HANDEL HANDEL PARKERINGSDÄCK SMÅ BYGGNADER KOMPLETTERANDE HANDEL OCH SER- VICE SKYLTAR ÖPPNA OCH INTRESSANTA FASADER 4. HANDEL HANDEL På östra delen av området föreslås en handelsplats med inriktning mot storskalighandel och livsmedel. I tre av kvarteren kommer bostäder kombineras med handel i bottenvåningarna. En unik

Läs mer

Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum

Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Storstad Linköping Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Om storstad Linköping Storstad Linköping är en oberoende intresseorganisation som arbetar för

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport 8. Vinterväghållning. April 2010. Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret

PiteåPanelen. Rapport 8. Vinterväghållning. April 2010. Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret PiteåPanelen Rapport 8 Vinterväghållning April 2010 Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret 1.0 Svarsfrekvens Det är 89 personer 60 % av panelen som svarat deltagit i frågor kring vinterväghållning. Av

Läs mer

Forma framtidens cykelstråk

Forma framtidens cykelstråk Forma framtidens cykelstråk Beskrivning I ett framtida levande, hållbart och mångfacetterat Linköping som lockar nya invånare och behåller redan inflyttade studenter krävs bland annat att en attraktiv

Läs mer

ÅTGÄRDSPROTOKOLL TRYGGHETSVANDRING 1(7)

ÅTGÄRDSPROTOKOLL TRYGGHETSVANDRING 1(7) ÅTGÄRDSPROTOKOLL TRYGGHETSVANDRING 1(7) Stationen Klotter Klottersanering Banverket Västttrafik/Vägenhete Stationen Klotter Banverket är meddelat och arbetar för en långsiktig lösning Nedgången till tunneln

Läs mer

Anläggningsstandard för kommunalt övertagande av vägföreningars huvudmannaskap för allmänna platser i Norrköpings kommun

Anläggningsstandard för kommunalt övertagande av vägföreningars huvudmannaskap för allmänna platser i Norrköpings kommun Anläggningsstandard för kommunalt övertagande av vägföreningars huvudmannaskap för allmänna platser i Norrköpings kommun Antagen av tekniska nämnden 2010 12 09 1 Inledning 1 Normalstandard och krav på

Läs mer

Hastighetsöversyn i Ekerö tätort Ekerövägen, Bryggavägen, Jungfrusundsvägen, Väsbyvägen, Älvnäsvägen, Sanduddsvägen, Ekvägen, Granbacksvägen och

Hastighetsöversyn i Ekerö tätort Ekerövägen, Bryggavägen, Jungfrusundsvägen, Väsbyvägen, Älvnäsvägen, Sanduddsvägen, Ekvägen, Granbacksvägen och Ekerövägen, Bryggavägen, Jungfrusundsvägen, Väsbyvägen, Älvnäsvägen, Sanduddsvägen, Ekvägen, Granbacksvägen och Närlundavägen 2011-11-02 TITEL: Hastighetsöversyn i Ekerö tätort DATUM: 2011-11-02 BESTÄLLARE:

Läs mer

Cykelpassager och Cykelöverfarter

Cykelpassager och Cykelöverfarter Cykelpassager och Cykelöverfarter Informationen i denna broschyr baseras på Trafikförordningen (1998:1276) Vägmärkesförordningen (2007:90) Lag om vägtrafikdefinitioner (2001:559) Förordning om vägtrafikdefinitioner

Läs mer

ÅTGÄRDSPROTOKOLL TRYGGHETSVANDRING LERUM 7/9-2010 Rev 19/9 1(6)

ÅTGÄRDSPROTOKOLL TRYGGHETSVANDRING LERUM 7/9-2010 Rev 19/9 1(6) ÅTGÄRDSPROTOKOLL TRYGGHETSVANDRING LERUM 7/9-2010 Rev 19/9 1(6) Gångvägen bakom Hot Chilli Svag belysning. Ser inte marken mellan lyktorna. Utreds. Trygghetsbelysning. Gångvägarna på Åtorp-sidan av ån

Läs mer

Åtkomlighet för Räddningstjänsten

Åtkomlighet för Räddningstjänsten PM Åtkomlighet för Räddningstjänsten Upprättad: 2012-10-24/ EM Diarienr: 2012/107-MBR-191 Reviderad: Godkänd av: Stellan Jakobsson Avdelningschef, Mälardalens Brand- och Räddningsförbund Inledning Detta

Läs mer

12 Lutningar. 12.1 Längslutning

12 Lutningar. 12.1 Längslutning 12 Lutningar Lutningar används i kombination med konkava och konvexa vertikalkurvor för att anpassa vägens linjeföring till höjdskillnader i terrängen. Lutningens storlek anges i förhållande till horisontalplanet

Läs mer

Riktlinjer för uteserveringar i Eslövs kommun

Riktlinjer för uteserveringar i Eslövs kommun 2014-11-19 1(7) Miljö och Samhällsbyggnad Riktlinjer för uteserveringar i Eslövs kommun Dessa riktlinjer sammanfattar de krav som Eslövs kommun ställer vid utformning av uteserveringar. Målsättningen är

Läs mer

Trafikanalys Drömgården

Trafikanalys Drömgården Haninge kommun Stockholm Datum 2013-06-14 Uppdragsnummer 1320000013 Utgåva/Status Ver 1.0 Andreas Samuelsson Andreas Samuelsson Jens Svensson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box

Läs mer

Motala cykelplan 2016-2030

Motala cykelplan 2016-2030 Motala cykelplan 2016-2030 Del 2 Behovsanalys Version 0.5 Remissversion Innehållsförteckning 1 Behovsanalys Motala cykelplan... 1 1.1 Användning och uppdatering av behovsanalysen... 1 1.2 Strategi för

Läs mer

CYKELPLAN FÖR DANDERYDS KOMMUN 2014 BILAGA 1. ÅTGÄRDSPROGRAM 2014-06-11

CYKELPLAN FÖR DANDERYDS KOMMUN 2014 BILAGA 1. ÅTGÄRDSPROGRAM 2014-06-11 BILAGA 1. ÅTGÄRDSPROGRAM 2014-06-11 Danderyds kommun Tekniska kontoret, 2014-06-11 Dnr: TN 2013/0177 Projektledare: Jonas Frejd Bitr. projektledare: Jonas Ackebo Text: Jonas Ackebo Fotografier/bilder/illustrationer:

Läs mer

Borlänge Energi. Stadsmiljö - trafik. Emma Ohlsson Joakim Gustafsson Marcus Hedlund (NCC)

Borlänge Energi. Stadsmiljö - trafik. Emma Ohlsson Joakim Gustafsson Marcus Hedlund (NCC) Borlänge Energi Stadsmiljö - trafik Emma Ohlsson Joakim Gustafsson Marcus Hedlund (NCC) 2011-11-23 Resvaneundersökning 2001 (2009) i Borlänge MC/Mop 0%(2 %) 45%(52%) 20%(15 %) 13%(6 %) 16%(18 %) 6% (7

Läs mer

Flogstaleden. Cykelfrämjandet i Uppsalas synpunkter i sammandrag

Flogstaleden. Cykelfrämjandet i Uppsalas synpunkter i sammandrag Flogstaleden Cykelfrämjandet i Uppsalas synpunkter i sammandrag CFU uppskattar Att Uppsala kommun för första gången använder infärgad asfalt för att markera cykelväg om än bara vid korsningar. Att cykelbanan

Läs mer

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN Rapport Ramböll Trafik och Samhällsplanering Helsingborg 2 FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD

Läs mer

Pål Reijer, Svensk Kyrkogårdskultur www.reijer.se

Pål Reijer, Svensk Kyrkogårdskultur www.reijer.se Pål Reijer, Svensk Kyrkogårdskultur www.reijer.se Tillgängligheten på kyrkogården enkelt avhjälpta hinder Om att förenkla kyrkogårdsbesöket för personer med nedsatt rörelseförmåga eller syn. Men glöm inte

Läs mer

KUNGSBACKA KOMMUN. Duvehed Trafikutredning. Göteborg 2013-03-01

KUNGSBACKA KOMMUN. Duvehed Trafikutredning. Göteborg 2013-03-01 KUNGSBACKA KOMMUN Trafikutredning Göteborg 2013-03-01 Trafikutredning Datum 2013-03-01 Uppdragsnummer 61441255720 Utgåva/Status Slutleverans v:\44\12\61441255720\3_teknik\t\dokument\pm 2013-03-01.doc Kinell

Läs mer

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015 Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015 Inledning och syfte Bakgrund Syftet med programmet är att få en helhetsbild av omstruktureringen

Läs mer

Trappor, ledstänger. Projektet Helsingfors för alla, Handikappades samhällsplaneringstjänst (VYP) och Jyrki Heinonen

Trappor, ledstänger. Projektet Helsingfors för alla, Handikappades samhällsplaneringstjänst (VYP) och Jyrki Heinonen Trappor, ledstänger Finlands byggbestämmelsesamling del F1 I F1 föreskrivs bl.a. följande om trappor: I byggnader med förvaltnings-, serviceoch affärsutrymmen skall trappsteg i entréhallar och andra utrymmen

Läs mer

Ledstråk för personer med synskada

Ledstråk för personer med synskada Ledstråk för personer med synskada Vid byte mellan kollektiva färdmedel En sammanfattning av ett examensarbete med samma namn Håkan Lindström Förord Denna skrift är baserad på Håkan Lindströms examensarbete

Läs mer

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 12 2015-02-10 2015-02-23. Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 12 2015-02-10 2015-02-23. Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson PM angående utbyggnad av befintlig parkering för detaljplan Ändring av detaljplan för fastigheten Uddared 1:63 m fl, Oscarshöjd, Lerums kommun, Västra Götalands län. Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida:

Läs mer