Information om landstingets strategiska inriktning för cykel

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Information om landstingets strategiska inriktning för cykel"

Transkript

1 17) Strategisk utveckling Handläggare Jens Plambeck TJÄNSTEUTLÅTANDE Trafiknämnden , info punkt 17 Diarienummer SL Infosäk. klass K1 Öppen) Information om landstingets strategiska inriktning för cykel Ärendebeskrivning Trafiknämnden delges bifogad utredning om landstingets strategiska inriktning för cykel som en del av den strategiska trafikpolitiska inriktningen. Underlag Utredning om landstingets strategiska inriktning för cykel PM Trafikförvaltningens trafikstrategi Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län, september 2012 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län, kollektivtrafik på vatten, september 2013 Regional cykelplan för Stockholms län, februari 2014 Samhällsekonomisk bedömning av granskningshandling till regional cykelplan för Stockholms län, WSP Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning Stockholms läns landsting har givit trafikförvaltningen i uppdrag att ta fram och bedriva landstingets trafikpolitik. Trafikförvaltningen har tagit fram ett förslag på den första delen i detta som handlar om cykel. De övriga delarna planeras innehålla inriktning för bil och gång. Landstingets strategiska inriktning för cykel behandlar både cykel som ett regionalt transportslag, dvs övergripande mål om andelen cykelresor i förhållande till andra transportslag och allmänt hur cykel ska förhålla sig till andra trafikslag, och cykel i förhållande till kollektivtrafik, dvs kombinationsresor, parkering, policy kring utformning med mera. Tillsammans med utredningar avseende övriga trafikslag ska inriktningen för cykel formera landstingets strategiska

2 27) Strategisk utveckling TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer SL Infosäk. klass K1 Öppen) trafikpolitiska inriktning. Ambitionen är att landstinget ska ta beslut om denna senare under Gällande cykel är de frågeställningar som landstinget bör arbeta utifrån följande: Vilka frågor ska landstinget driva kopplade till cykel? Vad har landstinget för finansieringsansvar? I vilka delar ska landstinget delta? Vad har landstinget för informationsansvar? Trafikförvaltningen bedömer att satsningar som leder till högre andel cykelresor är mycket samhällsekonomiskt lönsamma och går i linje med Stockholms läns landstings mål. Bakgrund Stockholms läns landsting har givit trafikförvaltningen i uppdrag att ta fram och bedriva landstingets trafikpolitik. Detta uppdrag har ännu inte konkretiserats i form av en skriftlig policy. Dock har arbete kring mål för trafiken i länet pågått under de senaste åren. Detta har gjorts framförallt inom ramen för arbetet med Stockholms läns landstings regionala trafikförsörjningsprogram och i länets regionala cykelplan som antogs i februari Den regionala cykelplanen är frukten av en flerårig samarbetsprocess mellan Stockholms läns landsting, Trafikverket, länsstyrelsen och länets kommuner. Projektet har drivits som ett så kallat Satsa 2-projekt med EU-medel och letts av Trafikverket. Det är första gången en regional cykelplan har tagits fram i Stockholm, och då det inte finns någon formell lagstadgad planprocess för denna typ av dokument har planen beslutats av projektets styrgrupp, med representanter från Stockholms läns landsting, Trafikverket och länsstyrelsen. Syftet med planen är att få en samsyn på de mellankommunala frågorna för cykel, framförallt var de så kallade regionala cykelstråken bör byggas i framtiden. Planen innehåller också mål om förenklat kombinationsresande mellan cykel och kollektivtrafik och ett mål om att 20 procent av resorna år 2030 ska utgöras av cykelresor. Det finns ett behov av att utifrån dessa övergripande målsättningar förtydliga landstingets inriktning i cykelfrågor. Den bifogade utredningen är en första del i detta arbete. Tillsammans med utredningar avseende övriga trafikslag ska de formera landstingets strategiska trafikpolitiska inriktning. Ambitionen är att landstinget ska ta beslut om hela den strategiska inriktningen senare under Avgränsning Stockholms läns landstings strategiska inriktning för cykel ska behandla både cykel som ett regionalt transportslag, dvs övergripande mål om cykelandel och hur cykel ska förhålla sig till andra trafikslag, och cykel i

3 37) Strategisk utveckling TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer SL Infosäk. klass K1 Öppen) förhållande till kollektivtrafik, dvs kombinationsresor, parkering, policy kring utformning mm. Den strategiska inriktningen omfattar både åtgärder som landstinget har direkt möjlighet att förändra och åtgärder som andra aktörer har ansvar för. När det gäller det sistnämnda redovisas landstingets ståndpunkt i syfte att möjliggöra en enhetlig viljeriktning i kontakt med andra aktörer. Den strategiska inriktningen för cykel är en del av landstingets trafikpolitiska inriktning. Denna kommer att förtydligas under 2014 och ambitionen är att beslut om strategisk inriktning för samtliga trafikslag ska fattas i slutet av året. I denna ska det förtydligas hur cykel förhåller sig gentemot andra trafikslag. En första inriktning på detta finns i trafikförvaltningens trafikstrategi 1. Där anges att bilresandet bör minska. Förutsättningar bör skapas i syfte att få så många resenärer som möjligt att i första hand gå till sin målpunkt, i andra hand cykla och i tredje hand åka kollektivtrafik innan man av olika anledningar behöver välja bil. Kombinationsresande ska underlätta för de hållbara transportslagen cykel och kollektivtrafik. Denna avvägning mellan trafikslagen behöver förtydligas och eventuellt beräknas med tydliga andelar av det totala resandet. Fortsatt arbete Utredningen om cykel är den första delen i arbetet med landstingets strategiska trafikpolitiska inriktning. Tillsammans med utredningar avseende övriga trafikslag ska de formera landstingets strategiska trafikpolitiska inriktning för vilken beslut planeras senare i slutet av år Nästa steg i arbetet med cykel på trafikförvaltningen är en utredning avseende risker och nyttor med kombinationsresande mellan cykel och kollektivtrafik. Denna utredning ska specifikt belysa cykel ombord på spårtrafiken, hyrcykelsystem och parkering. Utredningen, som kommer att ha formen av en förstudie och ska tas fram under sommar-höst 2014, blir underlag till de olika trafikslagens utvecklingsplaner. Frågeställningar Den övergripande frågeställningen är hur landstinget ska arbeta med cykelfrågan utifrån ovannämnda avgränsning. Mer specifikt ska den strategiska inriktningen svara på följande frågor: 1 Trafikstrategin är en del av trafikförvaltningens strategier för önskad inriktning på kollektivtrafikens utveckling, dnr TN , beslutad av trafiknämnden den 12 mars 2013

4 47) Strategisk utveckling TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer SL Infosäk. klass K1 Öppen) 1. Vilka frågor ska landstinget driva kopplade till cykel? 2. Vad har landstinget för finansieringsansvar? 3. I vilka delar ska landstinget delta? 4. Vad har landstinget för informationsansvar? Överväganden Anledningarna till att cykel är den första delen i detta arbete och att den presenteras redan nu, före beslut om den trafikpolitiska inriktningen, är flera. Den regionala cykelplanen har precis antagits i februari Det pågår ett arbete bland regionens aktörer för att skapa en avsiktsförklaring i syfte att genomföra cykelplanen. Stockholm stad planerar att tillsammans med övriga kommuner i länet och landstinget med flera ansöka om att hålla i den internationella cykelkonferensen Velocity år Det finns helt i linje med den regionala cykelplanen intresse att förbättra möjligheten att kombinera cykel och kollektivtrafik till exempel genom att undersöka förutsättningarna för medtag av cykel i tunnelbanan. Sammantaget pågår parallellt flera olika satsningar på cykel och det är därför viktigt att påbörja arbetet med vilka delar landstinget bör tydliggöra och satsa på för att få ut det mesta av alla aktiviteter. Trafikförvaltningen bedömer att det är viktigt att belysa för- och nackdelar med olika satsningar på cykel. Det finns nu alla möjligheter att samordna framtagandet av förbättrade möjligheter för kombinationsresande mellan cykel och kollektivtrafik till landstingets deltagande i ett eventuellt Velocity år 2017, den internationella cykelkonferens som staden planerar att ansöka om tillsammans med de regionala aktörerna. Samma sak gäller att delta i regionens gemensamma cykelförklaring där nästan alla länets kommuner ingår. Ekonomiska konsekvenser av en strategiska inriktning för cykel Landstingets budget och samhällsekonomiska konsekvenser Att ha en strategisk inriktning för cykel innebär att det förtydligas vilka resurser som landstinget bör avsätta för att uppnå mål för just detta trafikslag. Landstingets ambitionsnivå gällande tilldelade resurser bör bestämmas beroende av vad kommande utredningar och samarbeten kommer fram till. Den strategiska inriktningen möjliggör dock en översikt över detta. Översiktlig nivå på driftskostnader klargörs efter förstudiens utredning.

5 57) Strategisk utveckling TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer SL Infosäk. klass K1 Öppen) I samband med framtagandet av den regionala cykelplanen genomfördes en samhällsekonomisk analys av planens remisshandling. Den visar att genomförandet av planen är mycket samhällsekonomiskt lönsam och nettonuvärdeskvoten NNK) beräknas till mellan 12,9 och 22,3. Den lägre kvoten bygger på en utveckling där 8,6 procent av resorna görs med cykel år 2030 planens målår) och den högre 13,7 procent cykelresor. Alla kvoter över 2 klassificeras som mycket hög lönsamhet för investeringen i fråga. Se tabell nedan. Tabell: Sammanfattande bedömning, miljoner kronor Diskonterade nuvärden, 2010-års prisnivå). Källa: Samhällsekonomisk bedömning av granskningshandling till regional cykelplan för Stockholms län, WSP

6 67) Strategisk utveckling TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer SL Infosäk. klass K1 Öppen) Analysen visar att trots att trafiksäkerheten för cyklister är lägre än för resenärer med bil och kollektivtrafik är hälsoeffekterna positiva på totalen då minskat antal för tidigt döda och minskad sjukfrånvaro blir plusposter i kalkylen, se tabell ovan. Naturvårdsverket har tagit fram en rapport där även värderingar av minskade sjukvårdskostnader för välfärdssjukdomar som diabetes, högt blodtryck, stroke och hjärt- kärlsjukdomar beräknas. Dessa värderingar har ännu inte antagits av ASEK 2 och finns därför inte med i WSP:s analys, men skulle innebära än mer fördelar för NNK för cykelplanen. En trolig konsekvens av att satsa på en högre andel cykelresor är att kostnader för landstinget som helhet kan sparas då det inom vissa delar av verksamheten till exempel vården på sikt bedöms bli mindre kostnader även om cykelsatsningar kommer kosta för andra delar till exempel trafikförvaltningen. Noggrannare utredning av sådana nyttor och kostnader behöver tas fram. Ekonomisk hållbarhet Vad gäller påverkan på den ekonomiska aspekten av hållbarhet bedömer trafikförvaltningen att satsningar på cykel är fördelaktiga för resurshushållning och välfärd. Förbättrade möjligheter att vardagspendla längre sträckor med cykel kombinerat med kollektivtrafik förbättrar tillgängligheten till arbetsmarknad för flera grupper av länsinvånare och förbättrar tillgången på arbetskraft för länets företag. Sociala konsekvenser Trafikförvaltningen bedömer att beslutet om en strategisk inriktning inte för med sig några negativa konsekvenser för den sociala hållbarheten. Ett cykelnät som ökar tillgängligheten till flera målpunkter och ökar valmöjligheten av trafikslag för arbetspendling är positivt ur ett jämlikhetsperspektiv. Innebörden av social hållbarhet bör dock förtydligas avseende cykel. 2 ASEK är en samrådsgrupp med representanter från olika verk och myndigheter som tar fram rekommendationer för samhällsekonomiska beräkningar. Utgångspunkten är att samhällsekonomiska beräkningar av transportåtgärder bör följa ASEKs rekommendationer för att säkra jämförbarhet och följa god praxis.

7 77) Strategisk utveckling TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer SL Infosäk. klass K1 Öppen) Konsekvenser för miljön Trafikförvaltningen bedömer att en strategisk inriktning som syftar mot att färre ska resa i den egna bilen och istället cykla påverkar miljön i en positiv riktning. Om strategin leder till verkliga åtgärder kan dessa innebära minskat buller, minskat utsläpp av partiklar, högre andel cykelresor och en mer attraktiv stadsmiljö, samt en positiv påverkan på landstingets folkhälsomål. Anders Lindström Förvaltningschef Jens Plambeck Chef Strategisk Utveckling Bilagor Utredning om landstingets strategiska inriktning för cykel, Stockholms läns landstings trafikförvaltning, Regional cykelplan för Stockholms län , Trafikverket Region Stockholm i samarbetet med Tillväxt, miljö och regionplanering och Landstingets trafikförvaltning SLL) samt Länsstyrelsen i Stockholms län, februari 2014

8 112) Strategisk utveckling Planering Handläggare Anna Pontusson PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 Öppen) Utredning om Stockholms läns landstings strategiska inriktning för cykel Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen Stockholm Telefon: Fax: E-post: Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

9 212) Strategisk utveckling Planering INNEHÅLLSFÖRTECKNING PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 Öppen) 1 INLEDNING SYFTE AVGRÄNSNING FRÅGESTÄLLNINGAR SAMARBETE MELLAN TMR OCH TRAFIKFÖRVALTNING BAKGRUND MÅL: DEN REGIONALA CYKELPLANEN STRATEGISKA INRIKTNINGAR I TRAFIKFÖRVALTNINGENS ARBETE SOM BERÖR CYKEL 5 3 CYKEL SOM TRANSPORTSLAG VILKA FRÅGOR SKA LANDSTINGET DRIVA KOPPLADE TILL CYKEL SOM TRANSPORTSLAG? I VILKA DELAR SKA LANDSTINGET DELTA? VAD HAR LANDSTINGET FÖR FINANSIERINGSANSVAR? VAD HAR LANDSTINGET FÖR INFORMATIONSANSVAR? CYKEL OCH KOLLEKTIVTRAFIK VILKA FRÅGOR SKA LANDSTINGET DRIVA KOPPLADE TILL CYKEL OCH KOLLEKTIVTRAFIK? I VILKA DELAR SKA LANDSTINGET DELTA? VAD HAR LANDSTINGET FÖR FINANSIERINGSANSVAR? VAD HAR LANDSTINGET FÖR INFORMATIONSANSVAR? SLUTSATSER UTVECKLINGSOMRÅDEN ATT ARBETA VIDARE MED INOM LANDSTINGET... 12

10 312) Strategisk utveckling Planering PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 Öppen) 1 Inledning Landstinget har givit trafikförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag på landstingets trafikpolitik. Detta uppdrag har ännu inte konkretiserats i form av en skriftlig inriktning. Arbete kring mål för trafiken i länet har pågått under de senaste åren. Detta har gjorts framförallt inom ramen för arbetet med det regionala trafikförsörjningsprogrammet för kollektivtrafiken) och i länets regionala cykelplan som antogs i februari Det finns ett behov av att utifrån övergripande målsättningar som dessa och målen i RUFS förtydliga landstingets ståndpunkt kring de olika trafikslagen. Detta PM handlar om cykelns roll i trafiksystemet. 1.1 Syfte Syftet med detta PM är att beskriva landstingets strategiska inriktning för cykeltrafik. 1.2 Avgränsning Landstingets strategiska inriktning för cykel ska både behandla cykel som ett regionalt transportslag, dvs övergripande mål om cykelandel och hur cykel ska förhålla sig till andra trafikslag, och cykel i förhållande till kollektivtrafik, dvs kombinationsresor, parkering, policy kring utformning mm. Den strategiska inriktningen omfattar både åtgärder som landstinget har direkt möjlighet att förändra och åtgärder som andra aktörer har ansvar för. När det gäller det sistnämnda redovisas landstingets åsikt i syfte att möjliggöra en enhetlig viljeriktning i kontakt med andra aktörer. 1.3 Frågeställningar Den övergripande frågeställningen är hur landstinget ska arbeta med cykelfrågan utifrån ovannämnda avgränsning. 1. Vilka frågor ska landstinget driva kopplade till cykel? 2. Vad har landstinget för finansieringsansvar? 3. I vilka delar ska landstinget delta? 4. Vad har landstinget för informationsansvar? 1.4 Samarbete mellan TMR och trafikförvaltning Arbetet med att ta fram denna strategiska inriktning för cykeltransporter har skett i samarbete med Tillväxt, miljö och regionplanering inom SLL TMR) och inriktningen gäller hela landstingets inriktning för arbete med cykelfrågor.

11 412) Strategisk utveckling Planering PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 Öppen) 2 Bakgrund Trafikförvaltningen har ansvar för att ta fram förslag till landstingets strategiska inriktning för olika trafikslag. Ett av dessa är cykel. Bakgrunden till den strategiska inriktningen är de beslut som redan tagits i form av framförallt den regionala utvecklingsplanen för Stockholms län RUFS), den regionala cykelplanen och trafikförvaltningens strategier. 2.1 Mål: den regionala cykelplanen Den regionala cykelplanen antogs i februari 2014 av projektets styrgrupp. Projektet har pågått i ca tre år och deltagande parter har varit Trafikverket, länsstyrelsen, Stockholms stad och Stockholms läns landsting genom trafikförvaltningen och Tillväxt, miljö och regionaplanering TMR) i samarbete med länets kommuner och intresseorganisationer. Det finns flera målområden i planen. Målen som gäller cykel kombinerat med kollektivtrafik är att det ska vara enkelt att kombinera cykel med kollektivtrafik och att det ska finnas gott om möjligheter för cykelparkering. Det ska även finnas bra kopplingar till kollektivtrafik och tillgång till hyrcyklar vid större kollektivtrafikknutpunkter. Det ska vara möjligt att ta med cykel på längre tågsträckningar utanför rusningstid. Det bör finnas bättre och utökade parkeringsmöjligheter i anslutning till kollektivtrafik. För att nå målet om enkelt kombinationsresande anger cykelplanen att olika åtgärder har olika stor betydelse för det stora antalet resenärer. Fram till 2030, som är cykelplanens målår, bedöms inte medtag av cykel kunna öka transportsystemets kapacitet under högtrafik, utan mer effektivt är att lämna sin egen alternativt en hyrcykel på en cykelparkering för byte till kollektivtrafik. De olika åtgärderna som presenteras i cykelplanen är följande: Fler och bättre cykelparkeringar vid knutpunkter Hyr-/lånecykelsystem Medtag av cykeln i kollektivtrafiken Åtgärderna ska belysas mer i detalj i en utredning under 2014 för att utröna nyttor, kostnader och risker. Övriga delar i planen med bäring på landstingets strategiska inriktning för cykeltrafik är cykelstråkens koppling till bytespunkter i kollektivtrafiken, samt målet om att andelen resor år 2030 till minst 20 procent ska utgöras av cykelresor.

12 512) Strategisk utveckling Planering PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 Öppen) 2.2 Strategiska inriktningar i trafikförvaltningens arbete som berör cykel Utifrån den trafikstrategi 1 avseende kollektivtrafiken som beslutades av trafiknämnden 2013 finns ett antal principer för trafikförvaltningens arbete. Dessa beskriver hur trafikförvaltningen ska arbeta och verka i sitt arbete gentemot andra aktörer. I stycket nedan hänvisas inom parantes till respektive princip i trafikstrategin. Parkering Möjligheten att kunna kombinera olika färdsätt under resan är viktigt för den stora grupp av SL-resenärer som använder sig av både kollektivtrafik och andra trafikslag. Att verka för strategiskt placerade infartsparkeringar, inte minst för cykel, är ett sådant exempel. Princip 1) Kollektivtrafiken kan bli mer effektiv exempelvis genom att kombinera infartsparkeringar för cykel och bil med de stora radiella resandeströmmarna mellan förortskommunerna och regioncentrum vilket skapar bra förutsättningar för en hög turtäthet vid bytespunkten. Princip 3) Även de utrymmen som finns utanför trafikens entréer, såsom infarts- och cykelparkeringar, ingår i kundmiljön och kan vara lika viktiga för stationens funktion som de utrymmen som finns inuti. Princip 8) Inom ramen för trafikförvaltningens utredning om strategisk inriktning för väderskydd vid busshållplatser dnr ) tas också cykelparkering vid kollektivtrafikens hållplatser upp. Utredningen kommer fram till att trafikförvaltningen behöver säkerställa nära samverkan med kommuner för att möjliggöra goda cykelparkeringar nära kollektivtrafikens hållplatser, samt vid vilka typer av hållplatser cykelparkeringar bör upprättas. Medtag av cykel i kollektivtrafiken I vissa fall kan en kombination av kollektivtrafik med andra trafikslag vara av intresse. Exempelvis bör cykel kunna medföras i kollektivtrafikens fordon där så är möjligt. Princip 3) Tillgänglighet till kollektivtrafikens hållplatser Till och från bytespunkter och hållplatser ska byggas funktionella, tillgängliga och gena gång och cykelvägar. Princip 7) 1 Trafikförvaltningens strategier dnr TN finns på landstingets hemsida sll.se under trafiknämndens sammanträde den 12 mars 2013.

13 612) Strategisk utveckling Planering PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 Öppen) Framkomlighet Framkomligheten ska vara så god att de flesta resenärer har goda skäl att välja kollektivtrafik, gång och/eller cykel, var för sig eller i kombination, framför bilen för sina vardagsresor. Vid kortare resor ska gångtrafik uppmuntras i första hand. Kollektivtrafik och cykeltrafik ska samverka utifrån resenärens behov. princip 7) För bästa framkomlighet och trafiksäkerhet bör, så långt det är möjligt, kollektivtrafik och cykeltrafik separeras i stadsmiljö. Princip 7) 3 Cykel som transportslag Cykel som transportslag innebär att beskriva cykelns roll och hur cykel ska förhålla sig till andra transportslag. 3.1 Vilka frågor ska landstinget driva kopplade till cykel som transportslag? Landstingets ska verka för ett hållbart transportsystem. Det ska gälla oavsett om det är buss, tåg, miljövänligt och smart bilpoolsanvändande, cykel eller annat hållbart trafikslag. Landstinget ska vara drivande i att förbättra möjligheterna till ett hållbart resande ur ett hela resan-perspektiv och anpassat efter de specifika förutsättningarna som råder på platsen Landstingets övergripande inriktning Att verka för ökad cykling går hand i hand med landstingets ansvar för områden som hälsa och trafiksäkerhet. Det ökade ansvaret för cykel bidrar på så sätt till att binda samman landstinget som en enhetlig organisation med tydlig riktning på hållbarhet och hälsa. Denna inriktning ska genomsyra alla landstingets delar Den regionala cykelplanen Landstinget ska genom TMR tillhandahålla korrekt och ändamålsenligt planeringsunderlag till regionens aktörer och har genom trafikförvaltningen ett ansvar för trafikförsörjningen i länet. Landstinget bör därför även driva cykelfrågorna regionalt på ett övergripande plan. Detta arbete bör kopplas till RUFS. Cykelplanen fungerar som ett underlag till RUFS och är ett viktigt ingångsvärde i processen att ta fram en ny RUFS som förväntas inledas under I det arbetet ska trafikförvaltningen verka för att innehållet i den regionala cykelplanen får genomslag även i regionplanen.

14 712) Strategisk utveckling Planering PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 Öppen) Prioritera hållbara transportslag Landstinget ska prioritera cykel och kollektivtrafik. Landstinget ska verka för värderingar där cykel och kollektivtrafik prioriteras istället för bil. Detta är en pedagogisk och informationsmässig utmaning. Landstinget ska sprida nytt tänk både internt och hos övriga aktörer. En viktig del i detta är åtgärder som exempelvis information till resenärer om smart resande. Landstinget har också tolkat att ansvaret för den övergripande trafikplaneringen i länet innebär att ta ett ansvar för hur olika trafikslag förhåller sig till varandra. Detta handlar om hur stora andelarna av respektive trafikslag bör och kan vara totalt och i olika resrelationer samt hur de ska prioriteras gentemot varandra. Hur ska t ex cykelandelsmålet på 20 procent som beskrivs i den regionala cykelplanen kopplas till övriga andelsmål? För att få bättre underlag till att genomföra denna övergripande planering bör undersökningar göras. En del i detta är den resvaneundersökning RVU) som trafikförvaltningen planerar 2. En annan del är det gemensamma s k cykelbokslut som de regionala aktörerna tillsammans tar fram under 2014 med olika indikatorer för cykeltrafiken och som sedan årligen följs upp. Trafikförvaltningen behöver öka kunskapen kring hur resenärer byter och väljer mellan trafikslag i trafiksystemet, t ex säsongsvis. På så sätt kan andelarna som väljer olika trafikslag påverkas genom t ex informationsinsatser, anpassningar i utbudet, styrmedel mm Landstinget som arbetsgivare Landstinget ska föregå med gott exempel genom att förenkla cyklingen för de anställda. Det bör erbjudas cykelparkering, dusch mm på landstingets arbetsplatser. Även lånecyklar för tjänsteresor för de anställda bör ses över. 3.2 I vilka delar ska landstinget delta? Avsiktsförklaring genomförande av den regionala cykelplanen I samband med att den regionala cykelplanen färdigställdes har regionens aktörer gått samman för att ta fram en Cykelförklaring, dvs en avsiktsförklaring där de olika parterna lovar att genomföra olika delar av planen. De olika delarna av denna avsiktsförklaring är inte fastställda än. En första inriktning ska tas fram innan sommaren En av delarna som planeras är ett nätverk där landstinget kommer att delta som part tillsammans med de övriga regionala cykelaktörerna. Träffarnas syfte är att åstadkomma samverkan över organisationsgränser, fortbildning i form av seminarier, förhandling för att 2 Ärendet med dnr SL tas upp på landstingets trafiknämnds sammanträde i april 2014

15 812) Strategisk utveckling Planering PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 Öppen) effektivt tillsammans finansiera åtgärder för cykel mm. Det planeras också för ett cykelkansli, dvs en sammanhållande enhet där flera olika aktörer går samman för att arbeta med regionens cykelfrågor, liknande det som finns i Köpenhamn. En del av genomförandearbetet med den regionala cykelplanen är att förbättra mätningen av cykeltrafik. Det arbete med planering av ny regional resvaneundersökning RVU) som pågår parallellt på trafikförvaltningen bör göras i samarbete med andra aktörer Trafikverket och kommunerna med flera) så att det kan samordnas med avsiktsförklaringen. 3.3 Vad har landstinget för finansieringsansvar? Den regionala cykelplanen Resurser behövs för att initiera och driva den regionala cykelplanen. Planen drivs i samverkan med Trafikverket och kommunerna som fortsatt bör ha ansvar för infrastrukturen och den fysiska planeringen av infrastruktur. Avgränsningen gällande detta behöver förtydligas. Landstinget ska även genom TMR tillhandahålla planeringsunderlag samt implementera den nya planen i RUFS, vilket innebär ett visst finansieringsansvar Utredningar och underlag Nyttor och kostnader för nya satsningar och utökningar som landstinget ska stå för behöver utredas. Vart tas kostnader och vart ges nyttor inom de olika delarna av verksamheten? Det bör anläggas ett helhetsperspektiv på hela landstinget i dessa utredningar Landstinget som arbetsgivare Cykelparkering, dusch med mera på landstingets arbetsplatser bör landstinget stå för i den mån det är möjligt Nätverk För nätverksträffar, seminarier mm finns avsatt pengar i både trafikförvaltningens planeringssektionens) och TMR:s budget. 3.4 Vad har landstinget för informationsansvar? Landstinget ska sprida nya värderingar där cykel och kollektivtrafik prioriteras framför bil. Detta ska spridas både inom landstinget och hos övriga aktörer. Landstinget ska informera resenärer om smart resande och verka för ökad status för cykel och kollektivtrafik.

16 912) Strategisk utveckling Planering PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 Öppen) Landstinget bör även ta fram och sprida information gällande cykel i relation till en förbättrad folkhälsa. Detta informationsansvar bör utvecklas inom landstinget. 4 Cykel och kollektivtrafik Landstingets trafikförvaltning har ansvar för att fördjupa den regionala cykelplanens olika åtgärdsförslag för att förenkla kombinationsresandet mellan cykel och kollektivtrafik. I detta avsnitt ingår även policy kring framkomlighet och prioriteringen mellan cykel och kollektivtrafik i den fysiska gatumiljön. 4.1 Vilka frågor ska landstinget driva kopplade till cykel och kollektivtrafik? Kombinationsresande med cykel och kollektivtrafik Att kombinera cykel och kollektivtrafik är av stor vikt i ett län som Stockholms då en betydande del av bebyggelsen är utspridd. Landstinget ser cykel som en viktig del av ett hållbart transportsystem då den fungerar som en förlängning av kollektivtrafiken. Därför bör landstinget undersöka möjligheterna att ta ett större ansvar för t ex hyrcykelsystem, samt utreda medtag av cykel på tåg, framförallt i tunnelbanan. Slutsatsen utifrån trafikförvaltningens Rekommendationer för medförande av hjälpmedel, övriga föremål och cyklar inom SL:s allmänna kollektivtrafik 3, gällande säkerhetsaspekter av att ta med hjälpmedel och cyklar i kollektivtrafiken, är att cykel kan vara en säkerhetsrisk på tåg. Även utifrån ett kapacitetsperspektiv kan medtag av cykel ifrågasättas. En fördjupad utredning av detta bör göras. Cyklar kan dock med fördel tas med på båt. Kollektivtrafik på vatten bör planeras för medtag av cykel. Detta var en viktig slutsats från samråden om trafikförsörjningsprogrammet för kollektivtrafik på vatten Cykelparkeringar Parkering är en betydande del av transportsystemet. Att kunna parkera sin cykel på ett tryggt, säkert och enkelt sätt förbättrar sammankopplingen av kollektivtrafik och cykel. Landstinget ska driva arbetet med att förbättra cykelparkeringarna vid betydande knutpunkter i länet. Detta är ett ansvar som 3 Rapport från Hållbar utveckling, SU

17 1012) Strategisk utveckling Planering PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 Öppen) delas med kommunerna och landstinget ska vara drivande i skapandet av ett gott samarbete i cykelfrågor. Landstinget ska vara drivande i framtagandet av en parkeringsnorm för cykel vid kollektivtrafikens knutpunkter. Riktlinjer för terminaler och hållplatser Riterm) ska innehålla alla nödvändiga delar för att kunna uppnå landstingets strategiska inriktning för cykel Riktlinjer för framkomlighet mellan cykel och kollektivtrafik Landstinget ska ha riktlinjer för hur framkomlighet ska prioriteras mellan cykel och kollektivtrafik. Det handlar om avvägningar mellan dessa båda trafikslag i den fysiska gatumiljön. 4.2 I vilka delar ska landstinget delta? Cykelparkeringar Landstingets trafikförvaltning ska vara drivande när det gäller att förbättra cykelparkeringar vid kollektivtrafikens knutpunkter i länet. Formellt är det kommunerna i sin roll som väghållare och markägare som är ansvariga för cykelparkeringar. Med vissa undantag, t ex ingår en del cykelparkeringar längs lokalbanorna i SL:s infrastruktur.) När parkeringar ska byggas och underhållas är därför trafikförvaltningen oftast inte den drivande parten, men bör delta i ett samarbete med kommunen i fråga. 4.3 Vad har landstinget för finansieringsansvar? Avsiktsförklaring genomförande av den regionala cykelplanen Avsiktsförklaringen kommer sannolikt innehålla delar som landstinget behöver genomföra för att förbättra för kombinationsresandet mellan cykel och kollektivtrafik. Några förslag på dessa tas upp nedan Kombinationsresande med cykel och kollektivtrafik Ett hyrcykelsystem som kopplas tydligare ihop med vardagsresande och med kollektivtrafiksystemet skulle kunna bli en del av landstingets ökade satsning på det hållbara resandet ur ett hela resan-perspektiv. Kostnaderna och nyttorna för ett sådant system bör undersökas. Hyrcykelsystem skulle kunna kopplas till SLkortet och cyklarna utformas som SL-cyklar för att ytterligare stärka profilen av landstingets hållbara resande. Även kostnaderna, riskerna och nyttorna med cykel ombord på tåg bör studeras ytterligare. Dessa olika alternativa kombinationsresesätt bör jämföras med

18 1112) Strategisk utveckling Planering PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 Öppen) varandra utifrån aspekter som säkerhet, kostnad, nytta, kapacitet, möjlighet att uppfylla målen i trafikförsörjningsprogrammet m fl aspekter. Det är inte bara i själva tågvagnarna som åtgärder behöver göras för att ge plats för cyklar utan det är framförallt i hela kollektivtrafikmiljön runtomkring: rulltrappor, hissar, utrymningsaspekter. Kostnaderna för att förbättra och utöka möjligheterna att ta med cykel på båt framförallt ombord på pendelbåtstrafiken bör landstinget bekosta. Kajer och angöringar är dock kommunernas eller Trafikverkets ansvar Cykelparkeringar Cykelparkering är främst ett kommunalt finansieringsansvar, med vissa undantag enligt ovan. Landstinget bör så långt det är möjligt bidra till utbyggnad av cykelparkeringar. 4.4 Vad har landstinget för informationsansvar? Landstinget ska informera resenärerna om möjligheterna till kombinationsresande. Det är viktigt att åtgärder i kollektivtrafiken som bidrar till förbättringar sprids till resenärer och potentiella resenärer. Samarbetet internt mellan planerare och kommunikatörer bör utvecklas. Reseplaneraren, andra appar eller liknande kan innehålla information om vart hyrcykelparkeringar finns, trängsel, restider med mera vilket kan effektivisera kapacitetsutnyttjandet av hela transportsystemet. T ex kan resenärer tipsas om att de kan komma fram snabbare i en viss resrelation med hyrcykel istället för tunnelbana. Landstinget ska också ha en dialog med kommunerna och andra viktiga aktörer för att säkerställa att ansvar tas så att alla viktiga delar av arbetet tas om hand. 5 Slutsatser Landstingets ska driva den regionala cykelplanen i samarbete med de övriga regionala aktörerna. Planen ska fungera som ett underlag till RUFS. Landstinget ska delta i nätverksarbete med de andra aktörerna och finansiellt stödja detta arbete med en avsedd summa år. Landstinget ska utveckla kombinationsresandet med cykel och kollektivtrafik genom att undersöka möjligheterna för ett länsomfattande hyrcykelsystem och

19 1212) Strategisk utveckling Planering PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 Öppen) förändrad syn på medtag av cykel i kollektivtrafiken, samt samarbeta med kommunerna gällande infartsparkeringar. 5.1 Utvecklingsområden att arbeta vidare med inom landstinget Tillsammans med de andra aktörerna utreda och ta beslut om ansvar för den regionala cykelplanen och hur den ska integreras på ett naturligt sätt i arbetet med RUFS. Landstinget bör ta fram undersökningar för att öka kunskapen om resbeteende och möjligheter att påverka resenärerna i en hållbar riktning, t ex resvaneundersökning och det gemensamman cykelbokslutet uppföljningen av målen i den regionala cykelplanen). Förbättra samarbetet med andra delar av landstinget i syfte att verka för ökad cykling. Utveckla cykelparkeringar, duschmöjligheter mm för landstingets anställda. Avsätta pengar årligen för nätverkande och seminarier mm i cykelfrågor. Informationsansvaret för cykelfrågor inom landstinget bör utvecklas. Informationen till resenärerna bör förbättras med syfte att göra resandet mer attraktivt och att tillhandahålla det hållbara resandet där transportsystemet används så effektivt som möjligt, t ex genom information som förenklar resenärernas förflyttning till mer yteffektiva och hållbara transportslag. Landstinget ska undersöka möjligheterna att ta ett större ansvar för t ex hyrcykelsystem, samt utreda en förändrad syn på cykel ombord på tåg, framförallt i tunnelbanan. Förbättrade möjligheter att ta med cykel på båt framförallt pendelbåt. Landstinget ska i sina riktlinjer ha parkeringsnorm för cykel vid kollektivtrafikens knutpunkter. Riktlinjer för terminaler och hållplatser Riterm) ska innehålla alla de delar som behövs för att kunna uppnå landstingets strategiska inriktning för cykel. Trafikförvaltningen ska ha riktlinjer för prioritering av framkomlighet mellan cykel och kollektivtrafik i Riplan.

20 Regional cykelplan för Stockholms län Ett SATSA II-finansierat samarbete mellan Trafikverket, Tillväxt, miljö och regionplanering och Landstingets trafikförvaltning SLL) samt Länsstyrelsen i Stockholms län

21 Den regionala cykelplanen är ett resultat av projektet SATSA II Regional cykelstrategi som pågått mellan SATSA står för samverkan för ett effektivt transport system i Stockholmsregionen där Trafikverket, Länsstyrelsen, Tillväxt, miljö och region planering TMR) och Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting, kommuner na i Stockholms län samt ett antal intresseorganisationer har deltagit. Projektet har delfinansierats genom EU:s strukturfond regionalfonden. TMR har varit projektägare och Trafikverket har stått för projektledning. En arbetsgrupp har arbetat aktivt med projektet och bestått av TMR och Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting, Trafikverket, Länsstyrelsen och Stockholms stad. Titel: Regional cykelplan för Stockholms län Utgivningsdatum: Februari 2014 Utgivare: Trafikverket Region Stockholm i samarbetet med Tillväxt, miljö och regionplanering och Landstingets trafikförvaltning SLL) samt Länsstyrelsen i Stockholms län Publikationsnummer: 2014:041 ISBN: Kontaktperson: Ebba Larsson, Trafikverket 2 48)

22 Förord Stockholmsområdet växer och för att underlätta för alla att resa mellan arbete och bostad behövs tillförlitliga sätt att ta sig fram på. Att cykla är tidseffektivt, yteffektivt och miljösmart och för att möjliggöra ökad cykling i hela länet har vi tagit fram denna regionala cykelplan. Vår vision lyder: Smidigt, smart och säkert så cyklar vi i Stockholmsregionen Cykelplanen har ingen formell status utan är framtagen i det huvudsakliga syftet att utgöra underlag för utbyggnaden av regionala cykelstråk för arbetspendling under åren 2014 till Stråken skapar ett framkomligt, gent, trafiksäkert och tryggt sätt att cykla till arbetet i Stockholms län, men gynnar också ett kombinerat resande med cykel och kollektivtrafik genom kopplingar till stora kollektivtrafikknutpunkter. Arbetet har bedrivits inom projektet SATSA II Regional cykelstrategi som lagt grunden för samverkan kring cykelfrågor i Stockholms län. Projektet är ett EU-projekt med stöd från EU:s strukturfond som har pågått sedan 2010 och är sedan januari 2014 formellt avslutat. Projektägare var TMR Tillväxt, miljö, och regionplanering) och Ebba Larsson på Trafikverket har fungerat som projektledare för det gemensamma arbetet. Bakom planen står gemensamt Trafikverket Region Stockholm, TMR och Trafikförvaltningen inom landstinget, samt Länsstyrelsen i Stockholms län. I arbetsgruppen har även Stockholms stad ingått. Mycket viktiga i arbetet har varit alla deltagare från länets kommuner och intresseorganisationer. Tack alla som har deltagit aktivt i detta arbete Tillsammans går vi nu vidare mot ett förverkligande av planen för att skapa ett regionalt cykelvägnät som gynnar ett hållbart, enkelt resande i Stockholmsregionen. Stockholm, januari 2014 Tiina Ohlsson Trafikverket, ordförande i styrgruppen för SATSA II Regional cykelstrategi Fredrik Meurman Tillväxt miljö och regionplanering, projektägare av SATSA II 3 48)

23 Regional cykelplan för Stockholms län Läsanvisning Stockholms läns regionala cykelplan riktas till såväl strategiska planerare som vägutformare och planen har därför en bred ansats. Huvuddokumentet innehåller både strategiska kapitel samt kapitel med mer konkreta förslag på stråkens utformning. Kapitel 1 4 ger läsaren en överblick av regionens förutsättningar och utgångspunkter för planen, målbild samt förslag på regionala cykelstråk. Mer detaljerad information om respektive stråk finns i bilaga 3 och 4, där objektsbeskrivningar och resultaten från en omfattande inventering redovisas. Kapitel 5 beskriver utformningsprinciper samt riktlinjer för underhåll, cykelparkering och vägvisning, dvs. vilken standard cykelstråken bör ha. Innehåll Kap 1 Bakgrund...5 Kap 2 Utgångspunkter för cykelplanering i länet...7 Kap 3 Vision om ökad cykeltrafik och framtida målbild Kap 4 Regionalt cykelvägnät för arbetspendling Kap. 5 Utformning av regionala stråk Kap 6 Kombinationsresor med kollektivtrafik Kap 7 Genomförande...37 Ordlista...44 Referenser Kapitel 6 tar upp frågan om kombinationsresor samt hyrcykelsystem. Kapitel 7 redogör för genomförandefrågor. 4 48)

24 Kap 1 Bakgrund Regional cykelplan som resultat av projektet SATSA II Regional cykelstrategi Den regionala cykelplanen har arbetats fram under perioden i samverkan mellan Trafikverket, Länsstyrelsen, Tillväxt, miljö och regionplanering TMR) och Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting, kommunerna i Stockholms län samt ett antal intresseorganisationer. Projektet har gått under namnet SATSA 1 II Regional cykel strategi i Stockholms län och har delfinansierats genom EU:s strukturfond regionalfonden. SATSA II Regional cykelstrategi kallas fortsättningsvis cykelprojektet. Cykelprojektets syfte har varit att ta fram en cykelplan med regionala cykelstråk för arbetspendling, att göra en nulägesbeskrivning av turism- och rekreationscykling samt att utgöra en grund för vidare samverkan för att öka cyklingen i Stockholms län. Utgångspunkten för arbetet har varit de regionala stråk för cykelpendling som arbetades fram mellan åren 1996 och Genom tio workshopar och seminarier har olika teman diskuterats fram som handlar om revidering av stråken utifrån nya 1 SATSA står för Samverkan för ett effektivt transportsystem i Stockholmsregionen. förutsättningar i länet, standard för dessa, rekreations- och turism cykling, process för samverkan och förut sättningar för detta samt kombinationsresande med cykel och kollektivtrafik. Samtliga av länets kommuner har i någon form deltagit i arbetet. Rapporter som tagits fram inom projektet är Omvärldsanalys av regionala cykelstrategier 2, Underlag för regionalt cykelvägnät i Stockholms län. Pendlingsrelationer mellan bostäder och arbetsplatser 3 och examensarbetet En studie om cykelturism i Stockholm 4. En studie har också gjorts av de samhälls ekonomiska effekter na av den regionala cykelplanens granskningshandling 5. Syfte och innehåll I ett län som Stockholm, där inflyttningen är hög och trycket på transportinfrastrukturen är stort, 2 Trivector Traffic AB för SATSA II 2011) Omvärldsanalys av regionala cykelstrategier 3 Spolander K. Consulting för SATSA II 2012) Underlag för regionalt cykelvägnät i Stockholms län. Pendlingsrelationer mellan bostäder och arbetsplatser, LS Petersson I. Stockholms universitet för SWECO och SATSA II 2012) En studie om cykelturism i Stockholm, LS WSP Analys och Strategi 2013) Rapport, Samhällsekonomisk bedömning av granskningshandling av regional cykelplan för Stockholms län. är det viktigt att fler väljer att resa hållbart. Det gäller att allt fler väljer transportmedel som inte bidrar till ökad trängsel eller utsläpp. Cykel som transport medel har en given plats i en attraktiv och långsiktigt hållbar region. Att cykla är ett enkelt sätt att resa till och från jobb, skola, fritidsaktiviteter och utflyktsmål. Med cykel reser man billigt och lätt från dörr till dörr, förutsatt att det finns en bra infrastruktur, attraktiva omgivningar och goda parkeringsmöjligheter. Cykeln kräver litet utrymme, är energisnål, bullrar inte och medför inga luftföroreningar. Dessutom bidrar ökad cykling till bättre folkhälsa, attraktiva stadsmiljöer 5 48)

25 och i viss mån minskade koldioxidutsläpp och minskad trängsel. Den regionala cykel planens övergripande syfte är därför att öka andelen cyklister i Stockholms län. För att åstadkomma ökad cykling behövs många olika typer av åtgärder. Dessa beskrivs över siktligt i planen, medan fokus ligger på cykelstråk för regional arbetspendling. Det är under rusningstid flest reser samtidigt, och det är också under rusnings tid som behovet är som störst av att fler tar cykeln istället för bilen samt för att avlasta delar av kollektivtrafik systemet på vissa sträckor. Planen ger förslag på: Vision och mål för cykeltrafiken i Stockholms län Ett sammanhängande stomnät av stråk för arbetspendling Utformningskriterier för god infrastrukturstandard Riktlinjer för drift och underhåll Kombinationsresande med cykel och kollektiv trafik Vidare beskriver planen också de specifika förutsättningarna i Stockholms län som en bakgrundsbild till hur läget ser ut idag och beskriver utgångspunkter för genomförandet av cykelsatsningar. Användningsområde och målgrupp Den regionala cykelplanen är ett övergripande, strategiskt underlag för operativa planer och åtgärder. Den visar alltså vad som behöver göras, var det behöver göras och vad det ungefär kostar fram till Planen har ingen formell juridisk status utan är tänkt att utgöra underlag för kommunal översiktsoch detaljplanering, kommunala cykelplaner eller andra trafikplaner, regional utvecklingsplanering RUFS) och landstingets kollektivtrafikplanering. För att klargöra mer precist var nya stråk ska gå och exakt hur felande länkar ska åtgärdas krävs dock detaljerade studier. En fortsatt kontinuerlig dialog mellan berörda väghållare är därför nödvändig. Planen har i sig inga medel för utbyggnad. Föreslagna åtgärder måste i särskild ordning finansieras på samma sätt som andra förslag på förbättringar av länets transportsystem. Planen är därför även en viktig utgångspunkt för Nationell plan för infrastruktur, länsplanen för infrastruktur och den kommunala infrastrukturplanering där medel för planering och byggande finns. Planen ska också fungera som en handbok för utbyggnad av cykelinfrastruktur. Målgruppen för planen är främst stads- och trafikplanerare, vägutformare, samhälls planerare med flera vid kommuner och myndigheter som direkt eller indirekt påverkar cykelinfrastrukturens utformning och som därigenom har möjlighet att bidra till ökad cykling. 6 48)

26 Kap 2 Utgångspunkter för cykelplanering i länet Ett växande län Stockholms län beräknas växa från dagens 2,1 miljoner till 2,6 miljoner invånare år Befolkningsökningen kommer att leda till ökad efterfrågan på bostäder, lokaler och inte minst transporter. Det innebär en komplex planeringssituation som ställer stora krav på samverkan, dels mellan enskilda kommuner, dels mellan kommuner och regionala aktörer. I Stockholms regionala utvecklingsplan RUFS 2010 förordas en tät bebyggelseutveckling i kollektivtrafiknära lägen med åtta yttre regionala stadskärnor samt en inre central regionkärna, som bland annat ska ge ökad tillgänglighet till arbetsplatser, service och utbildning; minska spridningen av bebyggelse och bilberoendet och därmed öka resandet med kollektiv trafik och cykel. Trängseln i såväl kollektiv- som motorfordonstrafiken är hög och transportsystemet är särskilt hårt belastat i rusningstrafik i riktning in mot respektive ut från länets centrala delar, där huvud delen av länets arbetsplatser är lokaliserade. Enligt RUFS 2010 kommer trycket på trafiksystemet att öka ytterligare de kommande åren, och kollektivtrafikens andel väntas minska medan andelen biltrafik fortsätter att öka. Med dessa prognoser kommer länet inte att nå målen för miljö och klimat. För att motverka denna utveckling krävs en smart samhällsplanering som gör det möjligt att öka resandet med kollektivtrafik och cykel. Dagens cykeltrafik och cykelinfrastruktur Den nationella resvaneundersökningen RES visar att andelen resor med cykel i Stockholms län är låg, endast cirka 5 procent av det totala resandet i länet utgörs av cykelresor. Detta är dock en siffra som ständigt ökar, åtminstone i Storstockholm. Stockholms stads trafikkontor har räknat antalet cykelpassager in mot Stockholm sedan Mätningarna visar bland annat att antalet passager över det så kallade innerstadssnittet, det vill säga tullarna till innerstaden och norra Djurgården, har ökat med 76 procent de senaste tio åren. Motsvarande siffra är 60 procent över Saltsjö- Mälarsnittet, det vill säga Slussen, Västerbron, Essinge leden. Samtidigt har biltrafiken minskat över innerstadssnittet med cirka 20 procent och över Saltsjö-Mälarsnittet med cirka 7 procent. Även om Stockholms län har en låg andel cyklande jämfört med andra svenska län, i exempelvis Skåne och Uppsala utgör resorna med cykel cirka procent av det totala resandet 6, så varierar cyklingen i Stockholms län stort. Flest cyklister finns i de centrala och tätbefolkade delarna av länet och flest cyklar på vår, sommar och höst. Likaså är variationen stor när det gäller cyklisternas hastighet vissa cyklar snabbt för att samtidigt få träning medan andra tar det lite lugnare. Hur mycket och ofta man cyklar beror också på vilken infrastruktur som finns att cykla på. På många cykelvägar är det vanligt med hinder i form av bommar, betongsuggor, stolpar och räcken, vilket påverkar framkomligheten och trafik säkerheten. Det finns också många farliga korsningar, liksom tvära kurvor och illa utformade passager förbi busshållplatser. Inte sällan tar också cykelvägen abrupt slut utan en naturlig fortsättning. Även vägvisningen kan vara ofullständig och vid vägarbeten är det inte ovanligt med krångliga omvägar för cyklister. Stockholmscyklisten som arbetspendlar cyklar relativt långt, i snitt cirka 9 km enkel väg. 7 Detta kan jämföras med övriga landet där en snittresa 6 RES , cykel som huvudresa. 7 Stockholms stad, Trafikkontoret, 2010), Cykelstockholm i siffror, även Trafikverket,2010), Undersökning angående arbetspendling med cykel i Stockholm, delrapport 3, kvantitativ studie. 7 48)

Regional cykelstrategi för Sörmland. Kortversion utan fördjupade analyser

Regional cykelstrategi för Sörmland. Kortversion utan fördjupade analyser Regional cykelstrategi för Sörmland Kortversion utan fördjupade analyser Regional cykelstrategi för Sörmland Kortversion utan fördjupade analyser Ansvarig utgivare: Regionförbundet Sörmland Foto: Kerstin

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2013-12-12 140 Yttrande, vägplan och detaljplan för Arninge resecentrum samt järnvägsplan för Roslagsbanan,

Läs mer

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost 2013-12-06 Handläggare: Mikael Engström Stockholms läns landsting tel. dir: 076 643 96 70 registrator.lsf@sll.se Shula Gladnikoff Diarienummer LS 1304-0578 tel. dir. 076 643 96 73 RUFS 2010 - aktualitet

Läs mer

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-04 Bygg- och miljönämnden Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Läs mer

Information om trafikförvaltningens kundservicestrategi

Information om trafikförvaltningens kundservicestrategi 1(3) Strategisk utveckling Planering Handläggare Jens Plambeck 08 686 16 51 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-25 Version Trafiknämnden 2014-10-07, info punkt 17 Ärende/Dok. id. SL 2014-0869

Läs mer

Regional cykelstrategi

Regional cykelstrategi Regional cykelstrategi SATSA II Varmt välkomna! Program Välkomna Tiina Ohlsson, Trafikverket och ordförande i styrgruppen för Regional cykelstrategi SATSA II Omvärldsanalys Annika Nilsson, Trivector Traffic

Läs mer

SATSA II Regional cykelstrategi

SATSA II Regional cykelstrategi SATSA II Regional cykelstrategi Syfte och mål Skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län, så att cykeltrafiken kan öka som andel av det totala resandet. Ta fram ett väl underbyggt underlag

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering Avdelning för samhällsplanering Enheten för infrastruktur Lars Brümmer Infrastrukturstrateg 044-309 32 03 lars.brummer@skane.se Datum 2013-08-18 1 (8) Inriktning för fortsatt cykelutveckling i Skåne Bakgrund

Läs mer

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla.

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla. Trafikplan för Kumla kommun Avsnitt Cykel 1 1. Inledning Kumla har goda förutsättningar att vara en utpräglad cykelstad. När Kumla förverkligar sina ambitioner om stark men hållbar tillväxt är satsningar

Läs mer

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar 2012-10-26 Stockholm Nordost Mikael Engström Länsstyrelsen i Stockholms län tel. dir: 076 643 96 70 Analysenheten, Robert Örtegren Shula Gladnikoff Box 220 67 tel. dir. 076 643 96 73 104 22 Stockholm Regional

Läs mer

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Diarienummer: KS 2011/0406.312 Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Gäller från: 2014-08-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Arbetsgrupp för cykelstrategi

Läs mer

Regional cykelplan. för Stockholms län

Regional cykelplan. för Stockholms län Regional cykelplan för Stockholms län Ett SATSA II-finansierat samarbete mellan Trafikverket, Tillväxt, miljö och regionplanering och Landstingets trafikförvaltning SLL) samt Länsstyrelsen i Stockholms

Läs mer

Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort

Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort Datum Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort 66/2016 Antagen av: 66/2016 Dokumentägare: Kommundirektör Ersätter dokument: - Relaterade dokument: Målgrupp: Kommunen Dokumentnamn: Policy för cykling

Läs mer

Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik i områdena Södertälje och Nykvarn

Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik i områdena Södertälje och Nykvarn 1(5) Strategisk utveckling Planering Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 Jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-03-28 Trafiknämnden 2014-04-29, punkt 10 Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik

Läs mer

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025. Remissvar från Stockholm Nordost

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025. Remissvar från Stockholm Nordost 2013-09-10 Handläggare: Mikael Engström Länsstyrelsen i Stockholms län tel. dir: 076 643 96 70 Enheten för samhällsplanering Shula Gladnikoff Box 220 67 tel. dir. 076 643 96 73 104 22 Stockholm Länsplan

Läs mer

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050 Stockholms läns landsting 1 (3) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTE UTLÅTANDE 2015-06-18 TRN 2015-0120 Handläggare: Susanne Skärlund Tillväxt- och regionplanenämnden Yttrande över samrådsförslag

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

Diskussionsunderlag avseende höghastighetståg i Stockholmsregionen

Diskussionsunderlag avseende höghastighetståg i Stockholmsregionen 1(8) Diskussionsunderlag avseende höghastighetståg i Stockholmsregionen Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen 112 51 Stockholm

Läs mer

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik 1 Stockholms läns landsting, Traikförvaltningen 105 73 Stockholm Synpunkter från Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Stockholms Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Nacka, Saltsjöbadens Naturskyddsförening

Läs mer

Hur planerar kommunerna inom Göteborgsregionen för cykel?

Hur planerar kommunerna inom Göteborgsregionen för cykel? Hur planerar kommunerna inom Göteborgsregionen för cykel? Dokumentinformation Titel: Hur planerar kommunerna inom Göteborgsregionen för cykel? Serie nr: 2013:57 Projektnr: 13064 Författare: Kvalitetsgranskning

Läs mer

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner Inkomna remissynpunkter och länets kommuner Som helhet har den regionala infrastrukturplanen för Västmanlands län tagits emot väl av länets kommuner och avseende struktur, upplägg och innehåll. Inkomna

Läs mer

Österåkers kommun Sanhällsbyggnadsförvaltningen Datum: 2014-04-28 Dnr: KS 2014/0114-219 PM, Ställningstagande till översiktsplanens aktualitet Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan som omfattar

Läs mer

JUL Stockholms läns landsting i (2)

JUL Stockholms läns landsting i (2) JUL Stockholms läns landsting i (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2015-02-18 LS 1402-0228 Landstingsstyrelsen Motion 2014:5 av Gunilla Roxby Cromvall (V) m.fl. om pendeltågsstation i Rågsved Föredragande

Läs mer

Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186

Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-08-24 Kommunstyrelsen Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186 Förvaltningens

Läs mer

Svar på medborgarförslag nr I 1/201 3 - Cykelbana till Stockholm

Svar på medborgarförslag nr I 1/201 3 - Cykelbana till Stockholm Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-10-08 AU 8:5 Dnr. KS 2013/374 Svar på medborgarförslag nr I 1/201 3 - Cykelbana till Stockholm Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Beställare: Lars-Erik Pedersén, Västtrafik AB, Infra Konsult: Atkins Sverige AB Uppdrag: Uppdragsnummer - 2011284 Sökväg: www.vt-pool.com

Läs mer

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande) underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (18)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (18) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (18) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2013-08-22 89 Stomnätsstrategi etapp 2 yttrande (KS 2013.080) Beslut Näringslivs- och planutskottet föreslår

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

Satsa på kollektivtrafiken

Satsa på kollektivtrafiken Satsa på kollektivtrafiken Grön strategi för att stärka kollektivtrafiksystemen i Östergötland Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Stora nationella trafikstråk passerar genom och fångar upp

Läs mer

Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil

Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil Stadsbyggnadsförvaltningen Boden 22 november 2015 Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil Bakgrund om oss Cykelfrämjandet har funnits sedan 1934 och arbetar för att fler politiker och

Läs mer

Regional cykelstrategi

Regional cykelstrategi Regional cykelstrategi SATSA II Varmt välkomna! Projektplanen Melissa Safer, Trafikverket Region Stockholm Syfte Syftet med projektet är att skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län

Läs mer

Information om trafikutredning avseende pendel- och regionaltåg

Information om trafikutredning avseende pendel- och regionaltåg 1(10) Handläggare Jens Plambeck +4686861651 Jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-02-03, info punkt 15 Information om trafikutredning avseende pendel- och regionaltåg Ärendebeskrivning Informationsärende

Läs mer

Hållbart resande i Stockholm. - Trafikpolitiskt program för Folkpartiet i Stockholms stad

Hållbart resande i Stockholm. - Trafikpolitiskt program för Folkpartiet i Stockholms stad Hållbart resande i Stockholm - Trafikpolitiskt program för Folkpartiet i Stockholms stad Innehållsförteckning Inledning/Sammanfattning...3 Förslagen i korthet...5 Stadsutveckling... 14 Kollektivtrafik...

Läs mer

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0 HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16) UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8

Läs mer

Strategi för ökad cykling i Västra Götaland

Strategi för ökad cykling i Västra Götaland swww Strategi för ökad cykling i Västra Götaland En del av Regional plan för transportinfrastruktur REMISSVERSION 2015-04-16 Dokumentinformation Titel: Serie nr: 2015:23 Projektnr: 14164 Författare: Strategi

Läs mer

Tjänsteskrivelse Yttrande inför trafikförändringar i SLtrafiken

Tjänsteskrivelse Yttrande inför trafikförändringar i SLtrafiken MARLENE SJÖDIN SID 1/6 TRAFIKPLANERARE 0858785141 MARLENE.SJODIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Yttrande inför trafikförändringar i SLtrafiken 2013/2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad

Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-02-05 Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr SBN 2011-805 Per-Erik Hahn Dnr KS 2011-610 Samhällsbyggnadsnämnden Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGENS

Läs mer

ÅRSTABERG DETALJPLAN KV PACKRUMMET CYKELPARKERING

ÅRSTABERG DETALJPLAN KV PACKRUMMET CYKELPARKERING PM ÅRSTABERG DETALJPLAN KV PACKRUMMET CYKELPARKERING FOTO: CYKELGARAGET I ÄLVSJÖ 2013-12-10 Syftet Syftet med detta PM är att ligga till grund för dimensioneringen av cykelparkering vid Årstabergs station

Läs mer

Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden

Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden Trafikenheten 1(14) Vår referens Helena Sundberg 08 686 1480 helena.sundberg@sl.se Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden Trafikenheten 2(14) Sammanfattning Stockholmsregionen

Läs mer

9 Ikraftträdande och genomförande

9 Ikraftträdande och genomförande 9 Ikraftträdande och genomförande Förslag: Lagen om regional fysisk planering och övriga lagförslag ska träda i kraft den 1 januari 2019. 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) och lagen (1987:147) om regionplanering

Läs mer

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06 Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Kund Torsås kommun

Läs mer

Strategi för ökad cykling i Västra Götaland - En del av Regional plan för transportinfrastruktur

Strategi för ökad cykling i Västra Götaland - En del av Regional plan för transportinfrastruktur DALS-EDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningskontoret Datum: 2015-07-06 Christian Nilsson D.nr: 2015.161 Kommunstyrelsen Strategi för ökad cykling i Västra Götaland - En del av Regional plan för transportinfrastruktur

Läs mer

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag

Läs mer

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län Samrådshandling 2010-12-13 Objekt: 102734 Beställare: Lisbeth Gunnars, Orsa kommun Projektledare:

Läs mer

Kommittédirektiv 2014:106 Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder o... Sida 1 av 10

Kommittédirektiv 2014:106 Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder o... Sida 1 av 10 Kommittédirektiv 2014:106 Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder o... Sida 1 av 10 Startsidan / Dokument & lagar / Utredningar / Kommittédirektiv / Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder

Läs mer

Tjänsteutlåtande. Sollentuna kommun överlämnar bilaga 1 till tjänsteutlåtande 2013-04-09 som svar på remiss av stomnätsstrategin, etapp 2.

Tjänsteutlåtande. Sollentuna kommun överlämnar bilaga 1 till tjänsteutlåtande 2013-04-09 som svar på remiss av stomnätsstrategin, etapp 2. SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret Tjänsteutlåtande Anders Hallmén Sidan 1 av 7 Diariekod: 300 Kommunstyrelsen Remiss av stomnätsstrategin, etapp 2 Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår

Läs mer

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga Målgruppsanalys Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner genom hållbar regionförstoring och kraftigt ökad andel kollektivt resande. Projektledare:

Läs mer

Södertörnskommunernas yttrande på Stomnätsstrategi för Stockholms län Etapp 2

Södertörnskommunernas yttrande på Stomnätsstrategi för Stockholms län Etapp 2 2013-03-22 Södertörnskommunernas yttrande på Stomnätsstrategi för Stockholms län Etapp 2 Förslaget till stomnätsstrategi för Stockholms län, etapp 2, har tagits fram av Trafikförvaltningen vid Stockholms

Läs mer

Samlad effektbedömning

Samlad effektbedömning Samlad effektbedömning 1(6) Samlad effektbedömning OBJEKT: BYTESPUNKTER FÖR BUSS DATUM FÖR UPPRÄTTANDE: 2008-08-31 UPPRÄTTAD AV: ANDERS BJÖRLINGER SAMMANFATTANDE KOMMENTAR Upprustningsåtgärder av bytespunkter

Läs mer

Uppsala ska bli Sveriges bästa cykelstad

Uppsala ska bli Sveriges bästa cykelstad 5 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Forss Oscar Fritz Daniel Uggla Kerrou Teresa Datum 2016-03-02 Diarienummer GSN-2015-1930 Gatu- och samhällsmiljönämnden Uppsala ska bli Sveriges bästa cykelstad

Läs mer

Yttrande över remiss Regional cykelstrategi för Västra Götaland

Yttrande över remiss Regional cykelstrategi för Västra Götaland MISSIV 2015-08-12 RJL 2015/956 Regionledningskontoret Avsändare Nämnden för Trafik, infrastruktur och miljö Yttrande över remiss Regional cykelstrategi för Västra Götaland Förslag till beslut Nämnden för

Läs mer

Regional cykelplan för Värmland 2014-01-29

Regional cykelplan för Värmland 2014-01-29 Regional cykelplan för Värmland 2014-01-29 Titel: Regional cykelplan för Värmland Publikationsnummer: 2014:040 ISBN: 978-91-7467-562-7 Publiceringsdatum: 2014-01-31 Utgivare: Trafikverket Region Väst Kontaktperson:

Läs mer

Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 1 (6) Landstingsstyrelsen Näringsdepartementet Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Stockholms läns landsting har beretts möjlighet att yttra

Läs mer

Remiss Trafikutredning avseende pendeltåg- och regionaltåg (TN 2015-0017) KS/2015:252

Remiss Trafikutredning avseende pendeltåg- och regionaltåg (TN 2015-0017) KS/2015:252 2015-06-18 Kommunstyrelsen Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Trafikutredning avseende pendeltåg- och regionaltåg (TN 2015-0017) KS/2015:252 Förvaltningens

Läs mer

V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g. Moderaterna i Tyresö om trafik, kommunikationer och miljö

V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g. Moderaterna i Tyresö om trafik, kommunikationer och miljö V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g Moderaterna i Tyresö om trafik, kommunikationer och miljö februari 2014 In ledn in g Moderaterna har en vision som handlar om att utveckla Tyresö

Läs mer

godkänna förslag till remissyttrande för Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 i enlighet med bilaga 1.

godkänna förslag till remissyttrande för Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 i enlighet med bilaga 1. 1(3) Handläggare 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-19 Trafiknämnden 2013-09-23, punkt 12 TN 2013-0483 Trafikförvaltningens förslag till yttrande på remissversionerna av Länsplan

Läs mer

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Miljövänliga transporter Lastcyklar har idag en kapacitet på 300 kg och är ett alternativ till varutransporter i tätort. Bilfria gator Gator fri från

Läs mer

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Datum Diarienummer Sida 2012-06-29 2012-08-16 0635/11 1/6 Trafikverket Stora projekt Bo Lindgren 405 33 Göteborg PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Bakgrund

Läs mer

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl

Läs mer

Blekinge i Sverigeförhandlingen

Blekinge i Sverigeförhandlingen Blekinge i Sverigeförhandlingen Redovisning av nyttoberäkningar Vi vill vara med om att utveckla Sveriges järnvägssystem, men då måste vi få rätt förutsättningar att delta. Bild från långfilmen Gäst hos

Läs mer

FÖR UPPSALA STAD KORTVERSION

FÖR UPPSALA STAD KORTVERSION Trafik plan 2oo6 FÖR UPPSALA STAD KORTVERSION ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 28 AUGUSTI 2006 foto: rolf hamilton foto: rolf hamilton Uppsala stad har hela charmen hos en gammal, vacker småstad. Samtidigt

Läs mer

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-09-16 Diarienummer N140-0361/13 Utvecklingsavdelningen Birgitta Flärdh Telefon: 031-366 83 55 E-post: birgitta.flardh@norrahisingen.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

Reflektion från seminarium 2. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet

Reflektion från seminarium 2. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Reflektion från seminarium 2 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Region Skånes arbete med tillgänglighet och tillväxt -Stina Nilsson, Region Skåne Processen bakom strukturbild Skåne: - Ett långvarigt

Läs mer

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Mål, delmål och strategier Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region Delmål 1 2 3 4 Resandet fördubblas Nöjdhet 85-90 % Förbättra för alla resenärsgrupper Miljöpåverkan

Läs mer

Varför ska vi planera för gång- och cykeltrafiken? Vad händer just nu inom detta område? Trivector Traffic AB

Varför ska vi planera för gång- och cykeltrafiken? Vad händer just nu inom detta område? Trivector Traffic AB Varför ska vi planera för gång- och cykeltrafiken? Vad händer just nu inom detta område? Planera för hållbarhet då minskar oljeberoendet. För 50 år sedan hittades 30 miljarder fat olja årligen och världen

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

HANDLINGSPLAN HÅLLBART RESANDE ÅTGÄRDER FÖR GÅNG, CYKEL OCH KOLLEKTIVTRAFIK

HANDLINGSPLAN HÅLLBART RESANDE ÅTGÄRDER FÖR GÅNG, CYKEL OCH KOLLEKTIVTRAFIK HANDLINGSPLAN HÅLLBART RESANDE ÅTGÄRDER FÖR GÅNG, CYKEL OCH KOLLEKTIVTRAFIK KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Teknik- och fastighetsnämnden Ansvarig samt giltighetstid: Sara Hesse, trafikingenjör, 2016-2018

Läs mer

Samrådsredogörelse Länsplan för regional transportinfrastruktur Västmanlands län 2014-2025

Samrådsredogörelse Länsplan för regional transportinfrastruktur Västmanlands län 2014-2025 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 1 (25) SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Kommunikationer Ulrika Nilsson Telefon 010-224 93 19 Samrådsredogörelse Länsplan för regional transportinfrastruktur Västmanlands län 2014-2025 Länsplanen

Läs mer

Yttrande över Ingen övergödning - Strategi för Stockholms län

Yttrande över Ingen övergödning - Strategi för Stockholms län 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-11-26 LS 1404-0476 Landstingsstyrelsen Yttrande över Ingen övergödning - Strategi för Stockholms län Föredragande landstingsråd: Gustav Hemming Ärendebeskrivning

Läs mer

Samråd mmr trmflmörämdnngmr a SL:s busstrafik from januari 2016

Samråd mmr trmflmörämdnngmr a SL:s busstrafik from januari 2016 Trafikförvaltningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 1(16) Trafikavdelningen PM Diarienummer Buss 2015-09-09 SL 2015-0883 Handläggare Sara Catoni Sändlista T,...,, Upplands Väsby kommun K 1 (öppen) Samråd mmr

Läs mer

Stockholm. Europas mest attraktiva storstadsregion! En enad regions synpunkter på Trafikverkets kapacitetsuppdrag. Hearing 21 mars 2012

Stockholm. Europas mest attraktiva storstadsregion! En enad regions synpunkter på Trafikverkets kapacitetsuppdrag. Hearing 21 mars 2012 Stockholm Europas mest attraktiva storstadsregion! En enad regions synpunkter på Trafikverkets kapacitetsuppdrag Hearing 21 mars 2012 Tillväxten är vår styrka Stockholms län har 22 % av landets befolkning

Läs mer

Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025. Västmanlands län. Maj 2014 2013:8

Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025. Västmanlands län. Maj 2014 2013:8 Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 Västmanlands län Maj 2014 2013:8 Titel: Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 Kommunikationer Samhällsbyggnadsenheten Länsstyrelsen

Läs mer

3.1 Transportpolitiska mål och nationella miljökvalitetsmål

3.1 Transportpolitiska mål och nationella miljökvalitetsmål 3 Förstå situationen 3.1 Transportpolitiska mål och nationella miljökvalitetsmål Regeringen har satt upp transportpolitiska mål som ska visa på de politiskt prioriterade områdena inom transportsystemet

Läs mer

Trafikstrategi destination ÅRE

Trafikstrategi destination ÅRE Trafikstrategi destination ÅRE Trafikstrategi destination ÅRE, 2011-07-13 sidan 1 (15) Innehållsförteckning Sammanfattning - trafikstrategi destination ÅRE... 3 Utgångspunkter... 4 Syfte... 4 Bakgrund...

Läs mer

KOMMUNIKATIONER. Kommunikationer 6

KOMMUNIKATIONER. Kommunikationer 6 Kommunikationer 91 92 KOMMUNIKATIONER Skurups kommun ligger i ett bra kommunikationsläge, med goda möjligheter att resa både in- och utrikes. Köpenhamn nås inom en timme med tåg och från hamnarna i Trelleborg

Läs mer

Mötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel

Mötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel Mötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel Malmö 16 augusti 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne Skåne en region med stora möjligheter men också med betydande

Läs mer

ARBETSMATERIAL MARS 2015. Gång- och cykelvägsplan 2015 2020

ARBETSMATERIAL MARS 2015. Gång- och cykelvägsplan 2015 2020 Gång- och cykelvägsplan 2015 2020 1 Förord En aktuell gång- och cykelvägsplan är ett viktigt redskap för att kunna göra insatser för att främja cyklandet i kommunen. Ett av grundargumenten för utvecklandet

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

Länsplan 2014-2025 steg 1-åtgärder. Projektet Arbetsmetoder cykelleder för cykelturism och arbets- och skolpendling / Cykelleder i Dalarna

Länsplan 2014-2025 steg 1-åtgärder. Projektet Arbetsmetoder cykelleder för cykelturism och arbets- och skolpendling / Cykelleder i Dalarna Länsplan 2014-2025 steg 1-åtgärder Projektet Arbetsmetoder cykelleder för cykelturism och arbets- och skolpendling / Cykelleder i Dalarna Länsplan 2014-2025 steg 1-åtgärder Projektet är ett 2-årigt projekt

Läs mer

Stråkanalys Projekt Fjällvägen

Stråkanalys Projekt Fjällvägen Stråkanalys Projekt Fjällvägen Riksväg 83/84 är en ca 40 mil lång interregional pulsåder mellan Tönnebro och norska gränsen. Riksvägarna länkar samman fyra kommuner. Söderhamns, Bollnäs och Ljusdals kommuner

Läs mer

Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden

Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-09-17 Tekniska nämnden Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden 1. Tekniska

Läs mer

Trafikpolitiskt program för Miljöpartiet i Skåne

Trafikpolitiskt program för Miljöpartiet i Skåne Trafikpolitiskt program för Miljöpartiet i Skåne Övergripande Skåne är med sin flerkärnighet och mångfald fantastiskt. I andra delar av landet blickas avundsjukt på pågatågseffekten, på hur satsningar

Läs mer

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram 1 (7) Datum 2015-11-17 Diarienummer KS 2015-270 Handläggare Stina Granberg Direkttelefon 0380-51 81 78 E-postadress stina.granberg@nassjo.se Jönköpings Länstrafik Region Jönköpings län Yttrande över remiss

Läs mer

Missiv Revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram i Västra Götaland

Missiv Revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram i Västra Götaland Missiv: Dialogunderlag inför revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram 23 juni 2015 Till kollektivtrafikråden i Västra Götaland Missiv Revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram i Västra

Läs mer

Funktionshinderspolitiken - genomförda insatser 2013

Funktionshinderspolitiken - genomförda insatser 2013 BILAGA 1 1 (8) Sjöfartspolitiska enheten Funktionshinderspolitiken - genomförda insatser 2013 Delmål 1 Bytespunkterna inom det nationellt prioriterade nätet av kollektivtrafik ska i ökad omfattning kunna

Läs mer

Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025. Västmanlands län. Remissversion juni 2013 2013:8

Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025. Västmanlands län. Remissversion juni 2013 2013:8 Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 Västmanlands län Remissversion juni 2013 2013:8 Titel: Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 Kommunikationer Samhällsbyggnadsenheten

Läs mer

RAPPORT FRÅN ETT: www.upplandsvasby.se

RAPPORT FRÅN ETT: www.upplandsvasby.se RAPPORT FRÅN ETT: Dialog Trafikdialogen var höstens första dialogmöte av totalt tre. Dialogen berörde den kommande trafikplanen och lanserades som startskottet för arbetet med denna. Sammanlagt besökte

Läs mer

MÄNNISKAN I CENTRUM Plattformsmöte 1. April 2015 Fredrik Meurman, TRF (Tillväxt- och regionplaneförvaltningen)

MÄNNISKAN I CENTRUM Plattformsmöte 1. April 2015 Fredrik Meurman, TRF (Tillväxt- och regionplaneförvaltningen) MÄNNISKAN I CENTRUM Plattformsmöte 1 April 2015 Fredrik Meurman, TRF (Tillväxt- och regionplaneförvaltningen) 2015-04-30 2 Tillväxt, miljö och regionplanering 2,2 miljoner invånare RUFS i Stockholms 2010

Läs mer

Svar på skrivelse om att landstinget bör forska på effektiv energi, smarta klimatåtgärder och innovativa transporter

Svar på skrivelse om att landstinget bör forska på effektiv energi, smarta klimatåtgärder och innovativa transporter Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-09-24 LS 1405-0688 Landstingsstyrelsen Svar på skrivelse om att landstinget bör forska på effektiv energi, smarta klimatåtgärder och innovativa

Läs mer

Erfarenhet av cykel.

Erfarenhet av cykel. Erfarenhet av cykel. - Kommunal erfarenhet i 12 år. Påverka internt att prioritera cykling, påverka innevånarna att cykla. - Fyra år på regional nivå i Trafikverket för att öka hållbart resandet. 1 2012-11-01

Läs mer

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1312-1593. Handlingsplan för att säkra en positiv utveckling inom landstingets trafikverksamhet

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1312-1593. Handlingsplan för att säkra en positiv utveckling inom landstingets trafikverksamhet Stockholms läns landsti ing 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1312-1593 Landstingsstyrelsen LANDSTIG GSSTYRc LSEM 14-03- 0 < C G G G 7 Handlingsplan för att säkra en positiv utveckling

Läs mer

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar Dnr: 09-154.20 Tjänsteutlåtande 2009-09-14 Georgia Larsson Förslag till yttrande över Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra

Läs mer

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik CYKELSTRATEGI 1(8) 2001-03-21 Strategi och handlingsplan för cykeltrafik Godkänd av kommunstyrelsen 01-03-21 Vision I Kristianstad kommun är cykeln det naturliga transportmedlet att använda vid korta resor

Läs mer

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Strukturbild för Skåne Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive näringslivsutveckling,

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och

Läs mer

Synpunkter på och kommentarer till remiss avseende SOU 2009:39, En ny kollektivtrafiklag

Synpunkter på och kommentarer till remiss avseende SOU 2009:39, En ny kollektivtrafiklag 1(10) Vår referens Sven-Åke Eriksson +46 (0)8 686 3019 sven-ake.eriksson@sl.se Synpunkter på och kommentarer till remiss avseende SOU 2009:39, En ny kollektivtrafiklag AB Storstockholms Lokaltrafik (SL)

Läs mer

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss Jeffery Archer Trafikplanering 08-508 260 67 jeffery.archer@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-02-07 Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv.

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.

Läs mer