Hur planerar kommunerna inom Göteborgsregionen för cykel?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur planerar kommunerna inom Göteborgsregionen för cykel?"

Transkript

1 Hur planerar kommunerna inom Göteborgsregionen för cykel?

2 Dokumentinformation Titel: Hur planerar kommunerna inom Göteborgsregionen för cykel? Serie nr: 2013:57 Projektnr: Författare: Kvalitetsgranskning Julia Emqvist, Trivector Traffic Annika Nilsson, Trivector Traffic Caroline Mattsson, Trivector Traffic Beställare: Göteborgsregionens kommunalförbund Kontaktperson: Lisa Ström, tel Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution Rapportstruktur Beställare Rapportutkast Beställare Kompletterad version Beställare Preliminär rapport Beställare, berörda kommuner och aktörer Slutrapport Beställare, berörda kommuner och aktörer Slutrapport, reviderad/slutlig Beställare, berörda kommuner och aktörer Slutrapport, reviderad/slutlig Beställare Huvudkontor Lund: Åldermansgatan Lund tel Kontor Stockholm: Barnhusgatan Stockholm tel Kontor Göteborg: Barnhusgatan Göteborg tel

3 Förord Den 18 april 2013 träffades kommunerna inom GR för att prata om befintligt cykelvägnät och planerade cykelsatsningar i Göteborgsregionen. På mötet deltog tjänstemän med ansvar för cykel från respektive kommun. Inbjudan gick ut via nätverket för infrastruktur och hållbart resande på GR. Syftet med dagen var att tillsammans skapa en gemensam bild över hur cykelvägnätet ser ut idag och vilka cykelsatsningar som är planerade i respektive kommun samt diskutera möjliga samordningsoch samverkansmöjligheter. Även Trafikverket och Västra Götalandsregionen deltog för att berätta hur de arbetar med cykelfrågan. Kommunernas cykelsatsningar och planer på kort och lång sikt har sammanställts och redovisas här i rapporten. Kommunerna har även blivit kontaktade för att lämna sitt bidrag till hur inblandande aktörer kan samverka. Underlaget blev utgångspunkt för ett uppföljningsmöte den 12 juni som hade som syfte att ha en fortsatt dialog om regional samverkan och om det finns potential att öka andelen cykelresor från ett mellankommunalt perspektiv. Resultatet i rapporten ska ge en regional överblick och beskriver hur kommunerna inom GR planerar för cykel inför aktualisering av GR:s transportstrategi samt utgöra ett inspel till revideringen av regional och nationell infrastrukturplan för åren Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige. Tillsammans har medlemskommunerna drygt invånare. Förbundets uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. Mer information finns på vår hemsida Göteborg Göteborgsregionens kommunalförbund

4

5 Sammanfattning Som ett led i arbetet mot ökad hållbarhet vill Göteborgsregionen öka andelen arbetspendling med cykel, eftersom potentialen för att öka denna typ av cykling i regionen bedöms som stor. Syftet med uppdraget som presenteras i denna rapport är att öka kunskapen om planering för cykeltrafik inom GR och skapa en sammanhållen bild av nuläget och planerade insatser som kan ligga till grund för ökad samordning av insatser i GR och i de enskilda kommunerna. Arbetet har fokuserat på förvärvsarbetares resor till arbetet och resor med cykel hela vägen mellan bostad och arbete, dvs inte resor där cykel kombineras med t ex kollektivtrafik. Kartläggningen av det befintliga och planerade cykelvägnätet har skett genom kontakt med tjänstemän i de 13 kommunerna, dels genom insamling av kartunderlag och dels genom intervjuer. Det befintliga och planerade cykelvägnätet har analyserats med avseende på vilka regionala stråk som har potential för att öka cykelpendlingen. För övriga åtgärder för att öka cykeltrafiken har kommunernas arbete, planer och intressen för samarbete jämförts för att bedöma potentialen för kommunövergripande samarbete. Kommunerna i Göteborgsregionen arbetar i dagsläget i varierande grad för en ökad arbetspendling med cykel. Cykelvägar som planeras på kort sikt ( ) omfattar totalt 75 km. Dessa bidrar till att i första hand knyta ihop olika tätorter inom en och samma kommun. Cykelvägar som planeras på lång sikt ( ) omfattar totalt 164 km och planeras huvudsakligen i Göteborg. Dessa bidrar framför allt till fler vägar in mot Göteborg samt dessutom till att bättre knyta ihop olika tätorter inom en och samma kommun och att knyta ihop regionen som helhet. Cykelvägar som planeras på längre sikt (efter 2021) omfattar totalt 130 km. Det finns antagligen störst potential för ökad arbetspendling med cykel från tätorter runt om Göteborgs tätort och in till Göteborg på max 20 kilometers avstånd. Ett utökat samarbete kring cykelinfrastruktur mellan de närmaste kranskommunerna till Göteborg och Göteborg kan därför vara en viktig åtgärd för en ökad arbetspendling med cykel. Modellen som använts i denna studie för att analysera behov av cykelväg tar endast hänsyn till täthet i utpekade målpunkter och avstånd mellan dem, men inte till var folk faktiskt bor och arbetar. Det kan även finnas andra motiv till behovet av en cykelväg, som till exempel specifik önskan om viktiga turiststråk eller att knyta ihop två tätorter. I denna studie har dock fokus legat på arbetspendling. Det finns ett behov av både erfarenhetsutbyte och samverkan mellan kommunerna inom Göteborgsregionen både på kort och längre sikt. För att gå vidare med en regional samverkan är det viktigt att det finns en gemensam syn och vilja bland regionens politiker om att utveckla cykel som ett attraktivt transportslag i Göteborgsregionen.

6

7 Innehållsförteckning Förord Sammanfattning 1. Inledning Bakgrund Mål och syfte Metod Avgränsningar 2 2. Aktörer Trafikverket Västra Götalandsregionen (VGR) Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Kommuner 7 3. Cykelsatsningar inom Göteborgsregionen Mål, strategi och planer Cykelvägnätet Mätning och uppföljning Cykelrelaterat samarbete Åtgärder för ökat cyklande Analys Potentiella stråk för ökat cyklande i regionen Potential för kommungränsöverskridande samarbete för ökat cyklande Slutsatser Referenser Bilagor 37

8

9 1 1. Inledning 1.1 Bakgrund Göteborgsregionen (GR) har en ambition att utveckla regionens transportsystem i en mer hållbar riktning. Som ett led i arbetet mot ökad hållbarhet vill man öka andelen arbetspendling med cykel, eftersom potentialen för att öka denna typ av cykling i regionen bedöms som stor. I samband med revideringen av den regionala infrastrukturplanen vill GR sammanställa vilka cykelvägar som finns idag och vad kommunerna i GR planerar att bygga på kort och lång sikt. Dessutom vill man veta vilka åtgärder för att öka cyklingen som planeras i kommunerna för att få ett bättre underlag för cykelsatsningar med fokus på arbetspendling. Sammanställningen av nuläge och planerade åtgärder ska också utgöra en grund för att aktualisera GR:s transportstrategi. 1.2 Mål och syfte Syftet med uppdraget är att öka kunskapen om planering för cykeltrafik inom GR och skapa en sammanhållen bild av nuläget och planerade insatser som kan ligga till grund för ökad samordning av insatser i GR och i de enskilda kommunerna. Arbetet har fokuserat på arbetspendling. 1.3 Metod Nuläge Kartläggningen av det befintliga och planerade cykelvägnätet har skett genom kontakt med tjänstemän i de 13 kommunerna, dels genom insamling av kartunderlag och dels genom intervjuer. Kartunderlag med befintligt cykelvägnät har även fåtts från nationella vägdatabasen (NVDB). Grundkartorna har tillhandahållits av GR. All sammanställning av kartmaterialet har gjorts i ArcGIS. Intervjuerna omfattade även frågor om kommunernas strategier, planer och budget för cykelsatsningar, mätningar och uppföljningar av cykeltrafiken, övriga åtgärder för att öka cykeltrafiken som finns eller planeras i kommunerna samt om cykelrelaterat samarbete. Intervjuer/avstämningar har även gjorts med GR, Trafikverket och VGR kring deras roll och syn på samverkan kring cykelsatsningar. Analys Det befintliga och planerade cykelvägnätet har analyserats med avseende på vilka regionala stråk som har potential för att öka cykelpendlingen. Analysen

10 2 utgår från invånarantal på tätortsnivå, större arbetsplatser samt avstånd mellan tätorterna. För övriga åtgärder för att öka cykeltrafiken har kommunernas arbete, planer och intressen för samarbete jämförts för att bedöma potentialen för kommunövergripande samarbete. Presentationer och diskussioner vid GR:s möte den 18 april 2013 om cykelsatsningar i Göteborgsregionen med kommunerna, Trafikverket och VGR utgjorde också underlag för både nulägesbeskrivningen och analysen. Vidare arbete Den 12 juni 2013 presenterades resultaten av studien vid ett möte arrangerat av GR. Samverkan och potential för samarbete diskuterades mellan kommunerna, VGR och Trafikverket vilket har utgjort underlag för sammanställningen av vidare arbete under kapitel 5 Slutsatser. 1.4 Avgränsningar Geografiskt Uppdraget har begränsats till de 13 kommuner som ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Cykelvägar och/eller stråk som leder utanför GR:s kommuner ingår inte i studien. Planerade cykelvägar som eventuellt ingår i den nationella planen och som inte kommunerna har lämnat information om är inte redovisade på kartor i studien. Detaljeringsgrad Existerande cykelvägnät våren 2013 kallas för det befintliga vägnätet. Med planerade cykelvägar på kort sikt menas de som planeras , på lång sikt avser och längre sikt är efter För befintligt cykelnät ingår både cykelvägar i och utanför tätort. För planerade cykelvägar ligger fokus på cykelvägar utanför tätort. Under planerat cykelnät på kort sikt kan det ingå cykelvägar som är under pågående ombyggnad och färdigställs under Endast förekomsten av cykelväg har kartlagts och inte deras standard i form av exempelvis bredd och belysning. Med cykelväg avses i denna studie väg som är avsedd för cykling (cykelfält/cykelbana) och väg där cykling i blandtrafik är anvisad. Analys Analysen har omfattat att bedöma potentialen för ökat cyklande i regionala stråk, mellan kommuner eller större tätorter. Potentialen inom en och samma tätort har inte tagits i beaktande. Arbetet har fokuserat på förvärvsarbetares resor till arbetet. Endast resor med cykel hela vägen mellan bostad och arbete har analyserats, dvs inte resor där cykel kombineras med t ex kollektivtrafik.

11 3 För analys av kommunövergripande samarbete kring övriga åtgärder för att uppnå ökat cyklande ingår endast samverkan mellan (en eller flera av) GR:s kommuner, Trafikverket, GR och Västra Götalandsregionen (VGR).

12 4 2. Aktörer Detta kapitel beskriver olika aktörer och deras roller för cykelsatsningar i Göteborgsregionen. 2.1 Trafikverket Trafikverket är en statlig myndighet vars arbete regleras av Regeringen. Gångoch cykelvägar längs det statliga vägnätet finansieras av nationell eller regional plan. Trafikverket är planupprättare för den nationella planen som omfattar de nationella vägarna samt järnvägar, där gång- och cykelvägar längs med (men även parallellt med) nationella vägar samt järnvägar ingår. Trafikverket är väghållare för det statliga vägnätet som består av nationella vägar och regionala vägar. Trafikverket utför de åtgärder som fastställs inom regional plan och säkrar att cykelfrågorna hanteras vid utveckling av nya statliga vägar. Trafikverket för dialog med länsplaneupprättare i samband med revidering av långsiktiga åtgärdsplaner (regional plan) samt dialog med regionala kollektivtrafikmyndigheter. I gällande regional plan finns en pott som ger kommunerna möjlighet att ansöka om statlig medfinansiering av miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder på kommunala vägnätet. Medfinansiering ges i normalfallet upp till 50 % av kostnaden. Trafikverket administrerar, prioriterar och beslutar om vilka projekt som får statlig medfinansiering. Trafikverket har skickat ett brev till samtliga kommuner om närmare information om hur ansökan går till. Trafikverket driver en satsning kallad 10 mil gång- och cykelväg i Västra Götaland som görs tillsammans med Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. Kommunerna i Västra Götaland fick möjlighet att lämna in ansökningar om gång- och cykelvägar. Trafikverket valde sedan ut cirka 70 åtgärder att arbeta vidare med tillsammans med kommunerna. Projektet drivs av Trafikverket, men i några delprojekt kommer kommunerna själva att genomföra byggandet, Trafikverket samverkar nationellt och regionalt och sammanställer kunskapsläget och kunskapsbehov, tar fram planeringsunderlag och standarder för att skapa förutsättningar för en bra cykelinfrastruktur.

13 5 Detta omfattar att: Utveckla modeller för att bedöma nyttan av investeringar i cykelinfrastruktur Se över vägars och gators utformning (VGU) Arbeta med åtgärdsstrategi för säkrare cykling Har tagit fram riktlinjer för vägvisning av turistcykling som tillämpas inom ett pilotprojekt i Sjuhärad. Arbeta med vägledningar för cykelplaner och cykelbokslut för lokala och regionala planer samt nationella långsiktiga åtgärdsplaner. Trafikverket är huvudman för NVDB, den nationella vägdatabasen, där uppgifter om cykelvägnätet läggs in av respektive väghållare. Trafikverket håller på att lägga in cykelnät där de är väghållare. Gentemot kommunerna har Trafikverket en stödjande och upplysande roll för när kommunerna ska rapportera in cykelnät. Trafikverket har tagit fram en ny nationell cykelstrategi och handlingsplan som bland annat betonar kunskapsspridning och -utveckling, att cyklingens roll i planeringen bör stärkas, t ex med cykelplaner, cykelbokslut på flera nivåer, samverkan samt förbättring av planeringsunderlag: NVDB, RVU och flödesmätningar. Tillsammans med VGR och Vårgårda kommun har Trafikverket arrangerat cykelseminarium i Vårgårda under 2010, 2012 och Västra Götalandsregionen (VGR) Västra Götalandsregionen (VGR) är planupprättare för den regionala planen för Västra Götaland som omfattar 49 kommuner. Kungsbacka tillhör Region Halland och ingår inte bland dessa 49 kommuner. Västra Götalandsregionen tar fram länsplanen för regional transportinfrastruktur (regionala planen). Regeringen fastställer de ekonomiska ramarna och Trafikverket, kommuner och trafikhuvudmän bistår med underlag. Arbetet i VGR har lagts upp så att de olika kommunalförbunden; GR, Sjuhärad, Fyrbodal och Skaraborgs kommunalförbund har lämnat in förslag och prioriterade åtgärdslistor till VGR. Trafikverket har hjälpt till med underlagsmaterial samt med diskussioner om prioriteringar Västra Götalandsregionen gör tillsammans med Trafikverket och kommunerna i Västra Götaland en särskild satsning på gång- och cykelvägar, I gällande regionala plan ingår gång- och cykelvägar längs statliga regionala vägar samt åtgärder i tätort för vilka kommunerna kan söka statlig medfinansiering inom en pott för miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder. I VGR:s remissförslag 1 till kommande plan har potterna justerats till cykel utanför tätort, cykel inom 1 IT/Infrastruktur/Remisshandlingar2013/Regional%20plan_ pdf

14 6 tätort samt en pott för Steg 1- och Steg 2-åtgärder. 2 I planen krävs för närvarande minst 50 % medfinansiering från kommunerna. Länsplaneupprättarna ska lämna in sina förslag till trafikslagsövergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur till regeringen senast den 16 december 2013 (förslagen ska då vara remitterade och sammanställda). Regeringen ska sedan under våren 2014 fatta beslut avseende definitiva ekonomiska ramarna för länsplanerna för VGR har för avsikt att göra regionala insatser för cykeltrafik inom regionen och har diskuterat en regional cykelsamordnare. VGR har även ambitionen att låta göra en regional cykelplan för hela Västra Götalandsregionen. Tillsammans med Trafikverket och Vårgårda kommun har VGR arrangerat cykelseminarium i Vårgårda under 2010, 2012 och Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige. GR:s uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. GR är ett av de fyra regionala kommunförbunden i Västra Götalands län. GR som regionplaneorgan GR är av regeringen utsett till regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen (PBL). Huvuduppgifterna är att biträda kommuner och statliga myndigheter med regionala synpunkter, följa regionala frågor inom ansvarsområdet, utreda förhållanden som har regional räckvidd, följa statlig och kommunal planering, samråda vid upprättande och förändring av översiktsplaner och detaljplaner, förse kommunerna med underlag om mellankommunala frågor och underlätta information om regionala förhållanden mellan och inom kommunerna. GR:s uppgift är att delta i och samordna den översiktliga infrastrukturplaneringen och utvecklingen av Göteborgsregionens transportsystem. Detta innebär bland annat att GR ska bevaka den statliga och regionala trafikplaneringen i Västra Götaland, avge remissvar på olika utredningar och i vissa frågor samordna remissförfarandet för flera kommuner i regionen och representera regionen i olika grupper. Inom Göteborgsregionen ansvarar Västra Götalandsregionen respektive Region Halland för den regionala infrastrukturplaneringen genom att upprätta regionala planer. Nätverket för infrastrukturplanering i Göteborgsregionen Inom GR finns Nätverket för infrastrukturplanering i Göteborgsregionen. Nätverket är ett tjänstemannanätverk som företräder sina respektive kommuner i infrastrukturfrågor utifrån ett regionalt perspektiv. Representanterna från kommunerna har mandat att företräda sina kommuner i nätverket. Nätverkets syfte är att bland annat vara ett stöd i GR:s processer och medverka i dialog och remissvar kring 2 Steg1-åtgärder är beteendepåverkande åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt. Steg 2-åtgärder är åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur och fordon.

15 7 nationella och regionala infrastrukturfrågor samt att ta upp viktiga mellankommunala frågor inom långsiktig nationell och regional infrastrukturplanering. Nätverket för hållbart resande Inom ramen för det Västsvenska paketet samordnar GR ett nätverk för hållbart resande. Det arbetar för att skapa förutsättningar för nya vägvanor under namnet Nya Vägvanor i hela arbetsmarknadsregionen. Nya Vägvanor handlar om hur vi rör oss i trafiken och syftar till mer samåkning, gång, cykel och kollektivtrafikresande för minskad trängsel, förbättrad miljö och hälsa, För närvarande drivs fem projekt bland annat: Ny adress Nya Vägvanor, Dialog med hushåll om Nya Vägvanor och Cykelutmaningen. GR är även projektägare för K2020 som inom delstrategin KOMTILL behandlat möjligheten att cykla till resecentrum. 2.4 Kommuner Kommuner är väghållare för kommunalt vägnät. Längs det kommunala vägnätet görs de flesta infrastruktursatsningar med kommunala medel. Kommuner kan söka statlig medfinansiering från Regional plan (jämför Trafikvkerket/VGR). Kommuner är ansvariga för och finansierar olika cykelprojekt såsom cykelparkering och beteendepåverkande åtgärder. Kommuner svarar för att upprätta översiktsplan (ÖP) som omfattar hela kommunens yta enligt plan- och bygglagen (PBL).

16 8 3. Cykelsatsningar inom Göteborgsregionen 3.1 Mål, strategi och planer För att satsning på cykel ska lyckas i en kommun är det viktigt att ha politisk förankring kring mål och strategier gällande cykling. Av de 13 kommunerna som blivit tillfrågade är det åtta som har beslutade mål om ökad cykelanvändning. Av dessa är det två kommuner som har ett kvantitativt mål specifikt för cykel; Göteborg har som mål att fördubbla cykelandelen (från 6-9 % till 12-18%), och Mölndals mål är att antalet cykelresor ska öka med ca 6 % per år fram till 2015 (vid utvalda mätpunkter). Alingsås har inte ett specifikt mål för cykel utan vill öka andelen aktiva resor. Tabell 3-1 visar hur samtliga kommuner i Göteborgsregionen har svarat på frågan om de har politiskt beslutade mål om ökad cykelanvändning. Tabell 3-1 Kommuner med politiskt beslutade mål om ökad cykelanvändning. Kommun Beslutat mål om ökat cyklande? Ale Nej - Målbeskrivning Alingsås Ja Öka andelen aktiva resor (med minst 10 % ) Göteborg Ja Fördubbla cykelandelen från 6-9 % till 12-18% Härryda Ja Politiskt inriktningsmål Kungsbacka Nej - Kungälv Ja Öka cykelanvändandet till 2015 Lerum Ja Biltrafik ska minska och cykel och kollektivtrafik ska öka Lilla Edet Nej - Mölndal Ja Partille Ja Öka andelen cyklister Stenungsund Nej - Tjörn Nej - Antalet cykelresor ska öka med ca 6 % per år fram till 2015 (vid utvalda mätpunkter) Öckerö Ja Öka hållbara resesätt såsom gång- och cykeltrafik I figur 3-1 visas en karta över vilka dokument som främst behandlar cykelfrågor i respektive kommun. Om kommunen inte har någon cykelstrategi eller cykelplan, men cykelfrågor berörs i något annat dokument är det angett och då anges också en bedömning av i vilken grad cykelns behov och problem behandlas. Annat dokument kan vara översiktsplan, trafikplan, trafiknätsanalys etc. Bedömningen är indelad på till viss del, till stor grad och helt. Vissa kommuner arbetar för tillfället med att ta fram en cykelstrategi och/eller cykelplan och då är det angett specifikt på kartan.

17 9 Figur 3-1 Karta som visar vilket dokument i kommunerna som behandlar cykling och i vilken grad cykeltrafiken behandlas. Mölndal och Kungsbacka som i nuläget har en cykelstrategi och/eller cykelplan har båda angett att ett regionalt perspektiv tas upp i dokumenten. I referenslistan återges länkar till de dokument där detta finns.

18 Cykelvägnätet Befintligt och planerat cykelvägnät inom Göteborgsregionen En grundläggande förutsättning för ökat cyklande är att det finns infrastruktur i form av ett cykelvägnät. En annan viktig förutsättning är att nätet är sammanhängande och inte har så kallade felande länkar. På följande sidor visas befintligt och planerat cykelvägnät i fem kartor, en för hela regionen och en för fyra delområden. På varje karta visas befintligt cykelvägnät samt planerat cykelvägnät på kort sikt ( ), lång sikt ( ) och längre sikt (2021+) med olika symboler/färger. Med planer på kort och lång sikt menas nya cykelvägar vilka med största sannolikhet kommer att förverkligas inom den angivna tidsperioden, där sannolikheten stöds av att det finns antagna/pågående planer eller att man vet att planarbete kommer att påbörjas.. Under planerat cykelnät på kort sikt kan det ingå cykelvägar som är under pågående ombyggnad och färdigställs under På längre sikt gäller även att det kan finnas önskemål om ny cykelväg. Göteborgsregionen I Göteborgsregionen koncentreras de befintliga cykelvägarna till tätorterna, se Figur 3-2. Cykelvägarna i tätort går huvudsakligen inom en och samma kommun. Undantag är cykelvägar som går över kommungränsen och är inom tätort, vilket är fallet mellan Göteborg och Mölndal respektive Partille samt mellan Mölndal och Kungsbacka. Cykelvägarna utanför tätort binder huvudsakligen samman tätorter inom samma kommun men det finns även cykelvägar utanför tätort som går över kommungränserna. Förutom relationerna mellan Göteborgs kranskommuner (Ale, Härryda, Mölndal, Lerum, Partille, Kungälv och Öckerö) och Göteborg binds Tjörn och Stenungsund, Lilla Edet och Ale, Härryda och Mölndal respektive Partille samt Kungsbacka och Mölndals cykelvägnät samman utanför tätort. Relationen mellan Öckerö och Göteborg kräver båtresa. Detta innebär att det befintliga cykelvägnätet ganska väl knyter ihop centrala och södra Göteborgsregionen. I norra Göteborgsregionen finns öar av cykelvägnät som knyter ihop Tjörn med Stenungsund, medan tätorterna Lilla Edet och Alingsås ligger helt isolerade. Cykelvägar som planeras på kort sikt omfattar totalt 75 km. Det bidrar till att i första hand knyta ihop olika tätorter inom en och samma kommun. Cykelvägar som planeras på kort sikt och som bidrar till att knyta ihop olika kommuner finns mellan Lilla Edet och Ale samt Kungälv och Göteborg. Med det cykelnät som planeras på kort sikt knyter cykelvägnätet bättre ihop hela Göteborgsregionen. Tjörn och Stenungsund bildar fortfarande en egen ö med sitt cykelvägnät. Därutöver ligger tätorterna Lilla Edet, Alingsås, Landvetter och Lerum isolerade. Cykelvägar som planeras på lång sikt omfattar totalt 164 km och planeras huvudsakligen i Göteborg. Det bidrar framför allt till fler vägar in mot Göteborg och dessutom till att bättre knyta ihop olika tätorter inom en och samma kommun och att knyta ihop regionen som helhet. Cykelvägar som planeras på lång sikt som

19 11 bidrar till att knyta ihop olika kommuner finns mellan Mölndal och Kungsbacka samt Göteborg och Kungälv. Cykelvägar som planeras på längre sikt omfattar totalt 130 km och ligger huvudsakligen i Tjörn, Ale, Alingsås, Mölndal och Kungsbacka. Figur 3-2 Befintligt och planerat cykelvägnät hela Göteborgsregionen.

20 12 Nordvästra Göteborgsregionen Figur 3-3 visar befintligt och planerat cykelvägnät för nordvästra Göteborgsregionen och inkluderar Kungälv, Stenungsund, Tjörn och Öckerö samt delar av Lilla Edet, Ale, Lerum och Göteborg. Planerade länkar i Stenungsund kommer att beslutas utifrån kommande cykelplan Figur 3-3 Befintligt och planerat cykelvägnät nordvästra Göteborgsregionen.

21 13 Nordöstra Göteborgsregionen Figur 3-4 visar befintligt och planerat cykelvägnät för nordöstra Göteborgsregionen och inkluderar Ale, Alingsås, Lerum och Lilla Edet samt delar av Kungälv, Stenungsund, Göteborg och Partille. Figur 3-4 Befintligt och planerat cykelvägnät nordöstra Göteborgsregionen.

22 14 Centrala Göteborgsregionen Figur 3-5 visar befintligt och planerat cykelvägnät för centrala Göteborgsregionen och inkluderar Mölndal, Göteborg, Härryda och Partille samt delar av Ale, Lerum och Kungälv. Figur 3-5 Befintligt och planerat cykelvägnät centrala Göteborgsregionen.

23 15 Södra Göteborgsregionen Figur 3-6 visar befintligt och planerat cykelvägnät för södra Göteborgsregionen och inkluderar Mölndal, Kungsbacka, Härryda och Partille samt delar av Göteborg, Lerum och Öckerö. Figur 3-6 Befintligt och planerat cykelvägnät södra Göteborgsregionen.

24 16 Budget för cykelinfrastruktur För att kunna genomföra åtgärder krävs finansiering och det är en fördel att på förhand planera vilka infrastrukturåtgärder som ska genomföras och göra en budget för dessa. Figur 3-7 återger hur mycket pengar som kommunerna i dagsläget har budgeterat för cykelinfrastruktur per invånare för de kommande tre åren ( ). Kr/invånare Budget för cykelinfrastruktur Figur 3-7 Budget per kommuninvånare för cykelinfrastruktur för de närmaste tre åren ( ). Kungsbacka är den kommun som satsar mest på infrastruktur per invånare, följd av Kungälv och Härryda. Lilla Edet svarade att de inte har någon specifik budget för cykelinfrastruktur utan ny cykelinfrastruktur blir till i samband med andra projekt respektive att pengar äskas vid behov. 3.3 Mätning och uppföljning Cykelflöde och resvaneundersökning För att veta vilka cykelstråk som det bör satsas på samt för att se om de satsningar som görs på cykling ger effekt bör uppföljning ske i form av mätningar och/eller undersökningar. I figur 3-8 visas för varje kommun om de genomfört en resvaneundersökning (RVU) och/eller cykelräkningar. Göteborg och Mölndal har även angett cykelflöden utanför tätort från en respektive två mätpunkter vilka även visas på kartan.

25 17 Figur 3-8 Karta som visar vilka kommuner som genomfört en resvaneundersökning (RVU) och/eller cykelräkningar. Cykelflöden för vardagsmedelsdygn visas även från 3 mätpunkter. Alla tre mätningarna har genomförts under sommartid. Av de kommuner som har genomfört en RVU har detta skett under de senaste fem åren, undantaget Alingsås som genomförde en RVU Det är endast Göteborg och Mölndal som har genomfört cykelräkning utanför tätort, på Säröleden och sträckorna Lindome Kållered Mölndal. I övrigt har flera kommuner fasta punkter för cykelräkning eller genomför årliga cykelräkningar inom tätort. Informationen som fås fram vid mätningar och uppföljning används delvis som beslutsunderlag i kommunala planer, som underlag till cykelplaner och för att följa utvecklingen i cykling i den egna kommunen. Vissa kommuner har angett att de har en cykelbarometer och då är syftet även att uppmärksamma och marknadsföra cykling som transportslag.

26 18 Cykelbokslut Ett cykelbokslut är ett relativt enkelt sätt för en kommun att få en överblick av vad som gjorts inom cykelplanering under en viss period, ofta ett kalenderår, utan att lägga ner för mycket resurser. 3 Göteborg, Kungsbacka och Mölndal tog senast fram ett cykelbokslut år 2012 och Kungälv gjorde det senast år Göteborg har tagit fram cykelbokslut i 12 år och Kungsbacka och Kungälv i 3 år vardera. Ingen av de andra kommunerna har tagit fram cykelbokslut. 3.4 Cykelrelaterat samarbete Det finns flera argument för att samverka när det gäller att få fler människor att cykla. Förutom att skapa ett sammanlänkat cykelvägnät är erfarenhetsutbyte och gemensamma kampanjer goda exempel. Tabell 3-2 visar en sammanställning över vilka cykelrelaterade samarbeten kommunerna har idag med andra kommuner, förvaltningar och organisationer. Tabell 3-2 Kommunernas cykelrelaterade samarbeten med andra kommuner, förvaltningar och organisationer. Färgad ruta betyder att kommunen har samarbete idag. *Deltar i Skepp o hoj! som är ett EU-projekt längs Bohuskusten där cykelnät utmärks och cykelpaket tas fram för turiständamål. Kommun Trafikverket/ Länstyrelsen Andra kommuner EUprojekt Cykelorganisationer Ale Nya vägvanor Alingsås Cykelbutiker Göteborg Nya vägvanor Härryda Nya vägvanor Kungsbacka Kungälv 0 0 * 0 Nya vägvanor Lerum Lilla Edet Annat Nya vägvanor, Hållbar planering Transportsnål samhällsplanering, Nya vägvanor Mölndal Nya vägvanor Partille Nya vägvanor Stenungsund 1 0 * 0 Nya vägvanor Tjörn 0 0 * 0 0 Öckerö 1 0 * 1 Nya vägvanor Merparten av kommunerna önskar mer samarbete med Trafikverket. På vilket sätt och i vilken omfattning preciseras inte men ökad prioritering av cykelfrågor och involvering av Trafikverket önskas från kommunernas sida. I samband med planer för regionala stråk nämns specifikt mer samarbete med Trafikverket. Samarbete med Göteborgsregionen (som bland annat är bakgrunden till denna kartläggning) är de flesta kommunerna positivt inställda till och det finns en tro 3 Trafikverket/Länsstyrelsen Västra Götaland, 2010

27 19 på att det existerande samarbetet kring påverkansåtgärder kan ge ökat pendlingsresande med cykel. Generellt önskar kommunerna kommunövergripande samarbete, och då gärna med angränsande kommuner, i frågor som gäller utformning och behov av kommungränsöverskridande cykelbanor. Även att hitta effektiva påverkansåtgärder och erfarenhetsutbyte samt att allmänt känna gemenskap med andra som arbetar med cykelfrågor i andra kommuner är viktigt. Det är väsentligt att ett samarbete leder till något som deltagarna får ut något av. Trafikverket önskar fortsätta sitt samarbete med kommunerna och ser som sin roll som att sprida kontakter och information och vara kittet mellan kommunerna. VGR ser också samarbetet i regionen som viktigt för att vidga vyerna över kommungränserna. 3.5 Åtgärder för ökat cyklande För att öka cyklandet krävs, förutom ett bra cykelvägnät, andra åtgärder i form av påverkansinsatser. Det kan vara både mobility management åtgärder som t.ex. kampanjer och information men också att se över drift- och underhållsarbetet i kommunen.

28 20 Översikt åtgärder Tabell 3-3 visar vilka åtgärder som kommunerna har arbetat med 2012 eller planerar att fokusera på Åtgärder som visas tabellen är inom olika kategorier som mobility management, trafiksäkerhet, trygghet, framkomlighet, drift och underhåll m.fl. och bygger på en åtgärdslista från rapporten Steg 1- och 2- åtgärder för ökat cyklande 4. Majoriteten av kommunerna i Göteborgsregionen arbetar kontinuerligt med de flesta av åtgärderna i kategorin drift och underhåll. Det är däremot varierande fokus på trafiksäkerhet, trygghet och tydlighet samt parkering och service bland kommunerna. Bland kampanjåtgärderna är det cykla till skolan 5 som utmärker sig då nästan samtliga kommuner har genomfört och/eller planerar att genomföra denna åtgärd. De flesta kommunerna jobbar med cykelkarta/reseplanerare medan det är få kommuner som arbetar med att ge råd till arbetsplatser eller andra typer av informationsinsatser. Uppföljning av flöden och nöjdhet ska fler kommuner fokusera på inom de närmaste åren och ungefär hälften av kommunerna arbetar med/ska arbeta med prioritering av cyklister i korsningar. Samarbete mellan kommunerna i samband med åtgärder som genomförts har endast skett vid ett fåtal tillfällen. Det har då handlat om vid framtagande av cykelkarta eller reseplanerare på internet. Det är endast Mölndal som anger att de samarbetat med företag inom kommunen, SCA och Astra Zeneca nämns som exempel. På egna ben som nästan samtliga kommuner nämnt ingår i projektet Nya vägvanor som är ett delprojekt i det Västsvenska paketet. På egna ben är en åtgärd som handlar om att gå, cykla och åka kollektivtrafik till och från skolan. Informationsåtgärder ingår även i projektet Nya vägvanor. I vissa fall omfattar åtgärderna även andra trafikslag. I samband med informationskampanjer och direktbearbetning anges kollektivtrafik och i kategorin driftoch underhållsåtgärder inkluderas även gående. 4 Steg 1- och 2-åtgärder för ökat cyklande (Trafikverket Publikation 2012:167) 5 Arbetet har oftast skett inom ramen för På egna ben som är en åtgärd som handlar om att gå, cykla och åka kollektivtrafik till och från skolan.

29 21 Tabell 3-3 Åtgärder som kommunerna har arbetat med 2012 eller planerar att fokusera på Följande färgkodning har använts: Vit (ingen färg): Har varken arbetat med åtgärden under 2012 eller planerar att fokusera på den på kort sikt. Grön: Har arbetat med under 2012 Blå: Planerar att fokusera på inom 3 år, dvs Orange: Har både arbetat med under 2012 och planerar att fokusera på inom 3 år, dvs Åtgärdsområde Kampanjer Information Ale Alingsås Åtgärd Hälsotrampare Cykelutmaningen Cykla till skolan Res-coachning Cykelkarta Reseplanerare på internet Riktad information/ Direktbearbetning Cykelbarometer Rapportering av fel och brister Dusch och omklädningsrum Parkering Cykelparkering Park & Bike Drift och underhåll Råd till arbetsplatser Cykelservice Service Cykelpump och enklare cykelservice Trafiksäkerhet, Skyltning/cykelvägvisning Belysning trygghet Separering av fotgängare och cyklister och tydlighet Separering vid dubbelriktade flöden Kompletterande åtgärder Underhåll av vägkonstruktion Underhåll av beläggning Underhåll av vägmarkering Snöröjning Sandsopning Halkbekämpning Sopning och renhållning Sikt- och framkomlighetsröjning Sidoröjning Ogräsbekämpning Tillfällig utformning vid vägarbeten Uppföljning och kontroll D&U Lånecykelsystem - offentligt eller privat Uppföljning av flöden och nöjdhet Prioritering av cyklister i korsningar Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö 6 Park & Bike-anläggningar möjliggör för bilister att parkera sin bil i stadens utkant för att fortsätta sin resa in mot staden med lånecykel, som kan hyras vid parkeringsanläggningen, eller med medhavd cykel.

30 22 Cykelkarta En karta som visar befintliga cykelbanor/stråk är ett enkelt sätt att visa invånare hur enkelt och bekvämt det är att använda cykeln. Dessutom är det en oundviklig hjälp för turister och nyinflyttade att hitta rätt. 7 Figur 3-9 visar vilka av kommunerna i Göteborgsregionen som har en cykelkarta och hur den finns tillgänglig. Figuren visar även om cykelbanor till angränsande kommuner visas på cykelkartan i respektive kommun. Figur 3-9 Kommuner som har en cykelkarta, hur den är tillgänglig samt om den visar cykelbanor till angränsande kommuner. Cykelparkering vid knutpunkt/större hållplats Ofta är kombinerade lösningar med cykel och kollektivtrafik ett bra alternativ till bilen och för att göra både cykeln och kollektivtrafiken mer attraktiv är det viktigt att det är enkelt och smidigt att byta mellan färdsätten. En god tillgänglighet till 7 Trafikverket/Länsstyrelsen Västra Götaland, 2010

31 23 kollektivtrafiken förutsätter till exempel bra anslutning i form av säkra och attraktiva cykelvägar samt ändamålsenliga cykelparkeringar i nära anslutning till kollektivtrafikhållplatsen. 8 Figur 3-10 visar en karta med av kommunerna utpekade kollektivtrafikknutpunkter/större hållplatser. Där uppgift finns illustreras antalet parkeringsplatser samt antal planerade nya platser. Figur 3-10 Befintliga och planerade cykelparkeringar vid kollektivtrafikknutpunkter eller större hållplatser i Göteborgsregionen. 8 Trafikverket/Länsstyrelsen Västra Götaland, 2010

32 24 Budget för påverkansinsatser För att kunna genomföra åtgärder krävs finansiering och det är en fördel att på förhand planera vilka beteendepåverkande insatser som ska genomföras och göra en budget för dessa. Tabell 3-4 visar en sammanställning över hur kommunerna finansierar och budgeterar påverkansåtgärder för cykel för de närmaste tre åren ( ). Tabellen sammanfattar enbart kommunernas budget för åtgärder inom kategorier som kampanjer, information, råd till arbetsplatser etc. och inkluderar inte budget för drift och underhåll. Till exempel så är budgeten för cykelåtgärder delat på tre i Göteborg (infrastruktur, drift och underhåll samt påverkansåtgärder), där drift och underhållsbudgeten för cykel ingår i den totala drift och underhållsbudgeten som staden har. Tabell 3-4 Budget för påverkansinsatser per invånare och år för de närmaste tre åren ( ). Kommun Budget för påverkansinsatser (kr/invånare och år) Kommentar Ale 0 Har ingen budget för påverkansinsatser Alingsås 0 Göteborg 6 Härryda 0 Kungsbacka 52 - Fördelas ur folkhälsomedel. Budget är ännu inte satt men folkhälsostrategen uppskattar att det kommer ligga runt kronor per år (= 2 kr/invånare) Budget finns endast för 2013, troligen i samma storleksordning de andra åren Ligger i en stor pott med påverkansåtgärder t.ex. kollektivtrafikåtgärder - tar pengar från denna vid behov. Kungälv 0 Inget avsatt i dagsläget - ambition om att göra detta Lerum 0 Har ingen som jobbar med detta på gatuförvaltningen Lilla Edet 0 Mölndal 8 - Gör åtgärder vid behov och där pengar finns. Ofta i samband med andra arrangemang. Partille 0 Lokalt K2020 konto där pengar brukar tas ifrån till detta Stenungsund 4 - Tjörn 0 Har ingen budget, pengar tas om det behövs Öckerö 2 I samverkan med energi- och klimatrådgivning

33 25 4. Analys 4.1 Potentiella stråk för ökat cyklande i regionen Målpunktsanalys för arbetsresor Bostadsorter och arbetsplatser inom Göteborgsregionen är avgörande för pendlingsmönstret i regionen och därmed potentialen för olika cykelstråk. I figur 4-1 visas en karta där olika målpunkter i regionen (i form av tätorter eller större arbetsplatser utanför tätorter) illustreras beroende på antalet invånare eller arbetstillfällen. I kartan visas också befintligt och planerat cykelnät (jämför kapitel 3.2). Figur 4-1 Karta med olika målpunkter i regionen i form av tätorter i olika storlek eller större arbetsplatser

34 26 Av figur 4-1 framgår att det endast finns ett fåtal större arbetsplatser som inte är lokaliserade till tätorterna inom Göteborgsregionen. Figur 4-1 bygger delvis på antal invånare per tätort år 2010 och delvis på underlag om arbetsplatsers respektive bostäders läge fördelat på kvadratkilometerrutor för personer som bor respektive arbetar i Göteborgsregionen. Underlaget presenteras i sin helhet i bilaga 1. Av figur 7-1 och figur 7-2 i bilaga 1 framgår att såväl invånarna som de yrkesverksamma i Göteborgsregionen i huvudsak koncentreras till Göteborgs tätort om man ser till tätheten. Av figur 4-2 framgår andelen personer som arbetar i sin hemkommun, i Göteborg eller i annan kommun, för kommunerna som ingår i Västsvenska paketet. För Partille, Ale, Härryda, Lerum, Mölndal och Öckerö är det mer än hälften som pendlar till Göteborg. För Kungsbacka och Kungälv är det strax under hälften. I Lilla Edet och Tjörn sker pendlingen i lika stor utsträckning till andra kommuner som inom hemkommunen. I Alingsås, Stenungsund och Göteborg arbetar en majoritet inom hemkommunen. Figur 4-2 Andelen personer som arbetar i hemkommunen, i Göteborg respektive annan kommun. källa: Resvaneundersökning 2011, Göteborg stad. (RVU i samband med Västsvenska paketet) För boende i Göteborg är det över 10 procent av arbetsresorna som sker med cykel, medan det för boende i övriga kommuner som deltog i undersökningen var tre till fyra gånger mindre andel.

35 27 Stråkanalys En analys av det befintliga och planerade cykelvägnätet redovisades i kapitel 3.2. Här ges en analys utifrån ytterligare ett perspektiv som ser till samtliga potentiella relationer för arbetsresor med cykel, mellan tätorter/arbetsplatser med fler än 500 invånare. Avgörande för om en cykelväg kan motiveras för arbetspendling är de potentiella cykelflödena vilka till stor del beror på avstånd mellan målpunkter. En stråkanalys har därför gjorts med hjälp av en modell som tagits fram för att schablonmässigt bedöma behovet av bilfri cykelväg mellan tätorter (Kågesson, 2007) 9. Modellen bygger på orternas invånarantal och avstånd mellan orter enligt tabell 4-1. Tabell 4-1 Schablon som underlag för en bedömning när en bilfri led mellan två orter bör övervägas Antal invånare i den mindre orten Högsta avstånd mellan orterna > Modellen kan användas som en utgångspunkt för att enkelt identifiera sträckor där en bilfri cykelväg kan motiveras för arbetspendling. I figur 4-3 visas en karta för när modellen tillämpas på Göteborgsregionen med utgångspunkt från de tätorter/övriga målpunkter med 500 eller fler invånare/arbetstagare som pekats ut i figur 4-1. I figur 7-3 till figur 7-8 i Bilaga 2 visas kartor där varje tätortsstorlek med respektive radiellt avstånd visas var för sig. På dessa kartor visas även prickar för de tätorter med fler invånare än den tätortsstorlek som det radiella avståndet visas för. På så sätt kan det för varje tätortsstorlek (karta) utläsas till vilka tätorter som det finns potential och motiv för en bilfri cykelväg. Detta kan göras genom att studera vilka av de tätorter som är större eller lika stora och ligger inom det radiella avståndet. Enligt modellen avser de angivna avstånden sträckan mellan respektive tätorts yttre gräns, men i denna studie har avstånden från tätorternas centroid illustrerats. 9 Kågesson, Per (2007): Modell för regional inventering och planering av cykelvägar. Vägverket Publikation 2007:13

36 28 Figur 4-3 Radiellt avstånd från tätorter och övriga målpunkter enligt figur 4.1, där avståndet beror på antalet invånare i minsta orten

37 29 Med hjälp av modellen och dess tillämpning på Göteborgsregionen ges vägledning för om någon ytterligare länk jämfört med de planerade cykelvägarna borde övervägas för arbetspendling. En fingervisning ges även om det finns anledning att ompröva något av de planerade stråken. I denna studie har inte en fullständig analys av relationerna i Göteborgsregionen genomförts men exempel på relationer har analyserats utifrån figur 4-3. För tätortnamn se figur 7-3 till figur 7-8 i Bilaga 2. Planerade kommunöverskridande stråk som stöds av modellen Exempel på relationer som stöds av modellen samtidigt som de är kommunöverskridande och det finns planer på ny cykelväg är mellan tätorterna Kungälv/Mölnlycke/Lerum och Göteborg, Lödöse och Skepplanda samt Kungsbacka/Billdal och Lindome/Kållered. Ytterligare kommunöverskridande stråk som stöds av modellen En relation som stöds av modellen och är kommungränsöverskridande men där det inte finns någon planerad cykelväg är mellan tätorterna Diseröd och Nödinge- Nol. Denna sistnämnda exempelrelation är markerad med pil på kartan i figur 4-4. Planerade stråk som inte stöds av modellen Stråken mellan tätorterna Åsa och Kungsbacka, tätorten Lindome och Mölndals östra kommungräns samt tätorterna Gräfsnäs och Alingsås/Sjövik är exempel på relationer som inte stöds av modellen men som det finns planer på cykelvägar för. Det är dock viktigt att nämna att modellen endast tar hänsyn till täthet i utpekade målpunkter och avstånd mellan dem men inte till vart folk faktiskt bor och arbetar. Det kan även finnas andra motiv till behovet av en cykelväg, som till exempel specifik önskan om att knyta ihop två tätorter eller viktiga turiststråk. I denna studie har dock fokus legat på arbetspendling. Ytterligare stråk som inte stöds av modellen Exempel på relationer som inte stöds av modellen och som det heller inte finns planerade cykelvägar för är mellan tätorterna Lilla Edet och Lödöse, Norsesund och Floda, Kode och Kungälv samt Rävlanda och Hindås. Potentialbedömning av olika stråk Stråkanalysen enligt ovan visar på behov av stråk ger en bruttolista av möjliga stråk för arbetspendling men säger inget om vilket som har störst potential till att öka cyklandet och därmed borde prioriteras på kort sikt. Statistiken från RVU:n som presenterats i figur 4-2 om var de boende i kommunerna arbetar ger vägledning för om det finns potential för arbetspendling i de relationer som stöds av avståndsmodellen. Både denna statistik, målpunktskartan och täthetskartorna i Bilaga 1 tyder på att det i Göteborgsregionen finns störst potential för arbetspendling i stråk in mot Göteborg eftersom flest personer arbetar där. Detta gäller från tätorter på max 20 kilometers avstånd. Inom centrala Göteborgsregionen finns redan den största delen av cykelvägnätet. För att kunna öka andelen pendlare med cykel krävs det dock att det är god standard på cykelvägarna och att det inte bara finns en, utan flera alternativa vägar in till huvudtätorten.

38 Potential för kommungränsöverskridande samarbete för ökat cyklande Det förekommer planerade cykelvägar (oavsett tidshorisont) som går fram till kommungränsen och som saknar fortsättning i nästa kommun. Detta gäller från Ale till Lerum och Lilla Edet, Lerum till Göteborg samt Göteborg till Kungälv (visas med ringar i nästa figur). Gällande dessa planerade cykelvägar finns det potential för samarbete mellan kommunerna. Figur 4-4 Befintligt och planerat cykelnät med exempel på en relation som stöds av Kågessons modell och är kommunöverskridande men som det inte finns någon planerad cykelväg för (visat med dubbelriktad pil) samt planerade cykelvägar som går fram till kommungräns och där det inte finns någon planerad cykelväg på andra sidan kommungränsen (visat med ringar).

39 31 Som tidigare konstaterats finns antagligen störst potential för ökad arbetspendling med cykel från tätorter runt om Göteborgs tätort och in till Göteborg på max 20 kilometers avstånd. Ett utökat samarbete kring cykelinfrastruktur mellan de närmaste kranskommunerna till Göteborg och Göteborg kan därför vara en viktig åtgärd för en ökad cykelpendling. Med bakgrund i redovisad intervjustudie i kapitel 3 visas att åtta av de 13 kommunerna i regionen har beslutade mål om ökad cykelanvändning och att två kommuner redan har en cykelstrategi/cykelplan. Det kan därför finnas anledning för övriga kommuner som arbetar med eller ska arbeta med att ta fram mål och/eller liknande planer att samverka kring detta och ta stöd av erfarenheter från de kommuner som redan har gjort det. Det är också viktigt att de kommande kommunala cykelstrategierna och -planerna har ett regionalt perspektiv. Det är få kommuner som följer upp cykelflöden utanför tätort. Det kan därför finnas potential för kommungränsöverskridande samarbete gällande mätning och uppföljning, t.ex. genom gemensam insamling av data. Detta kan ge ökad kunskap om cykelstråken och deras samhällsnytta. Är det någon kommun som planerar att göra cykelbokslut, som inte har gjort det ännu, kan erfarenheter från Göteborg, Kungsbacka eller Mölndal utnyttjas. Kommunerna kan också samverka kring detta och ta stöd av Trafikverket. Samarbete över kommungränser är även något som nämns som önskvärt från kommunernas sida. Ett nätverk genom t ex VGR eller GR ger därför potential för detta. Ska en kommun genomföra en beteendepåverkande åtgärd är tabell 3-3 ett underlag för vilka kommuner ett samarbete kan ske mellan. Tabellen visar vilka kommuner som har erfarenheter av olika åtgärder och/eller planer på att arbeta med frågorna.

40 32 5. Slutsatser Kommunerna i Göteborgsregionen arbetar i dagsläget i varierande grad för en ökad arbetspendling med cykel. Cykelvägar som planeras på kort sikt omfattar totalt 75 km. Det bidrar till att i första hand knyta ihop olika tätorter inom en och samma kommun. Cykelvägar som planeras på lång sikt omfattar totalt 164 km och planeras huvudsakligen i Göteborg. Det bidrar framför allt till fler vägar in mot Göteborg och dessutom till att bättre knyta ihop olika tätorter inom en och samma kommun och att knyta ihop regionen som helhet. Cykelvägar som planeras på längre sikt omfattar totalt 130 km. Det finns antagligen störst potential för ökad arbetspendling med cykel från tätorter runt om Göteborgs tätort och in till Göteborg på max 20 kilometers avstånd. Ett utökat samarbete kring cykelinfrastruktur mellan de närmaste kranskommunerna till Göteborg och Göteborg kan därför vara en viktig åtgärd för en ökad arbetspendling med cykel. Modellen som använts i studien för att analysera behov av cykelväg tar endast hänsyn till täthet i utpekade målpunkter och avstånd dem emellan och inte till vart folk faktiskt bor och arbetar. Det kan även finnas andra motiv till behovet av en cykelväg, som till exempel specifik önskan om att knyta ihop två tätorter och t ex ge de boende som bor längs med en väg mellan tätorter tillgänglighet till bland annat skola. Det kan även finnas viktiga turiststråk som motiverar önskan av cykelväg. I denna studie har dock fokus legat på arbetspendling. I studien har endast resor med cykel hela vägen mellan bostad och arbete analyserats, dvs. inte resor där cykel kombineras med t ex kollektivtrafik. Det kan därför finnas anledning att studera tillgängligheten till större kollektivtrafikknutpunkter närmare. Det finns ett behov av både erfarenhetsutbyte och samverkan mellan kommunerna inom Göteborgsregionen både på kort och längre sikt.

41 33 Mötet 12 juni 2013 utmynnade i följande fokuspunkter gällande vidare arbete för ett ökat cyklande: Fördjupa analysen om potentiella stråk för arbetspendling. GR har påbörjat ett arbete med att bearbeta statistik över detta. Ett sätt att utbyta erfarenheter skulle kunna vara att skapa ett gemensamt forum på GR:s hemsida där man kan sprida goda exempel. Det finns ett behov av att träffa närliggande kommuner årligen för att diskutera kommande investeringar och samordning av cykelvägsutbyggnad. Samverkan för att skapa ett enhetligt system för att mäta cykling, skapa en enhetlig skyltning och utformning samt att samordna drift och underhåll. Trafikverket hade t.ex. en idé om att utveckla ett mätprogram för att mäta cykling utanför tätort. Samverkan kring kommunikationsinsatser och marknadsföring. T.ex. genom gemensamma målgruppsanalyser eller att utveckla färdiga koncept och kampanjer som kan anpassas och användas i hela regionen. Önskemål om att GR håller i ett cykelnätverk som träffas en gång per år, förslagvis på hösten. Det vore intressant att föra ett resonemang i GR om stomcykelnät. På lite längre sikt finns en önskan om att utveckla ett regionalt stomcykelnät med särskilda cykelstråk som är prioriterade och effektiva s.k. motorcykelvägar. För att gå vidare med en regional samverkan är det viktigt att det finns en gemensam syn och vilja bland regionens politiker om att utveckla cykel som ett attraktivt transportslag i Göteborgsregionen.

42 34

43 35 6. Referenser Trafikverket/Länsstyrelsen Västra Götaland, 2010: Hur planerar kommunerna i Västra Götalands län för cykel? Rapport 2010:51 Länkar till politiska styrdokument: Ale - ÖP: - Trafikplan: Alingsås - ÖP: - Trafikplan: Göteborg - ÖP: Härryda - ÖP: 012_antagen_av_KF_120618_slutgiltig_version_till_tryck_ pdf Kungsbacka - Gång- och cykelplan: Kungälv Lerum - ÖP: - Trafikplan: - ÖP:

44 36 Lilla Edet - ÖP: - Energiplan: - Miljömål: Mölndal Partille - Cykelstrategi: - Cykelhandlingplan: - ÖP: Stenungsund Öckerö - ÖP: - Trafiksäkerhetspolicy: - Trafiksäkerhetsplan: - Vision 2025:

45 37 7. Bilagor Bilaga 1: Målpunktsanalys för arbetsresor I Figur 7-1 och Figur 7-2 visas arbetsplatsers respektive bostäders läge fördelat på kilometerrutor för personer som bor respektive arbetar i Göteborgsregionen. Figur 7-1 Arbetsplatsers läge fördelat på kilometerrutor för personer som bor i Göteborgsregionen.

46 38 Figur 7-2 Bostadens läge fördelat på kilometerrutor för personer som arbetar i Göteborgsregionen.

47 39 Bilaga 2: Stråkanalys Radiellt avstånd från tätorter och övriga målpunkter för tätorter med olika antal invånare. Figur 7-3 Radiellt avstånd om 3 km från tätorter med invånare/anställda. Stora prickar visar centrum (centroid) för dessa tätorter och små visar tätorter med fler än 1000 invånare/anställda.

48 40 Figur 7-4 Radiellt avstånd om 6 km från tätorter samt arbetsplatser med invånare/anställda. Stora prickar visar centrum (centroid) för dessa tätorter och små visar tätorter med fler än 2000 invånare/anställda.

49 41 Figur 7-5 Radiellt avstånd om 10 km från tätorter samt arbetsplatser med invånare/anställda. Stora prickar visar centrum (centroid) för dessa tätorter och små visar tätorter med fler än 5000 invånare/anställda.

50 42 Figur 7-6 Radiellt avstånd om 12 km från tätorter med invånare. Stora prickar visar centrum (centroid) för dessa tätorter och små visar tätorter med fler än invånare/anställda.

51 43 Figur 7-7 Radiellt avstånd om 15 km från tätorter med invånare. Stora prickar visar centrum (centroid) för dessa tätorter och små visar tätorter med fler än invånare/anställda.

52 44 Figur 7-8 Radiellt avstånd om 20 km från tätorter med över invånare. Prickar visar centrum (centroid) för dessa tätorter.

53

54 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Besök Gårdavägen 2 Post Box 5073, Göteborg Tel e-post

Regional cykelstrategi för Sörmland. Kortversion utan fördjupade analyser

Regional cykelstrategi för Sörmland. Kortversion utan fördjupade analyser Regional cykelstrategi för Sörmland Kortversion utan fördjupade analyser Regional cykelstrategi för Sörmland Kortversion utan fördjupade analyser Ansvarig utgivare: Regionförbundet Sörmland Foto: Kerstin

Läs mer

Strategi för ökad cykling i Västra Götaland

Strategi för ökad cykling i Västra Götaland swww Strategi för ökad cykling i Västra Götaland En del av Regional plan för transportinfrastruktur REMISSVERSION 2015-04-16 Dokumentinformation Titel: Serie nr: 2015:23 Projektnr: 14164 Författare: Strategi

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering Avdelning för samhällsplanering Enheten för infrastruktur Lars Brümmer Infrastrukturstrateg 044-309 32 03 lars.brummer@skane.se Datum 2013-08-18 1 (8) Inriktning för fortsatt cykelutveckling i Skåne Bakgrund

Läs mer

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Diarienummer: KS 2011/0406.312 Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Gäller från: 2014-08-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Arbetsgrupp för cykelstrategi

Läs mer

Strategi för ökad cykling i Västra Götaland - En del av Regional plan för transportinfrastruktur

Strategi för ökad cykling i Västra Götaland - En del av Regional plan för transportinfrastruktur DALS-EDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningskontoret Datum: 2015-07-06 Christian Nilsson D.nr: 2015.161 Kommunstyrelsen Strategi för ökad cykling i Västra Götaland - En del av Regional plan för transportinfrastruktur

Läs mer

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik CYKELSTRATEGI 1(8) 2001-03-21 Strategi och handlingsplan för cykeltrafik Godkänd av kommunstyrelsen 01-03-21 Vision I Kristianstad kommun är cykeln det naturliga transportmedlet att använda vid korta resor

Läs mer

Yttrande över remiss Regional cykelstrategi för Västra Götaland

Yttrande över remiss Regional cykelstrategi för Västra Götaland MISSIV 2015-08-12 RJL 2015/956 Regionledningskontoret Avsändare Nämnden för Trafik, infrastruktur och miljö Yttrande över remiss Regional cykelstrategi för Västra Götaland Förslag till beslut Nämnden för

Läs mer

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla.

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla. Trafikplan för Kumla kommun Avsnitt Cykel 1 1. Inledning Kumla har goda förutsättningar att vara en utpräglad cykelstad. När Kumla förverkligar sina ambitioner om stark men hållbar tillväxt är satsningar

Läs mer

Cykelhandlingsplan 2011-2015. Mål och åtgärder

Cykelhandlingsplan 2011-2015. Mål och åtgärder Cykelhandlingsplan 2011-2015 Mål och åtgärder Antagen av gatunämnden 2 maj, 2011 Inledning Visionen: Mölndal är en etablerad cykelstad där cykeln är en naturlig del av vardagen. Ökad cykling är ett av

Läs mer

Hållbart resande. Lisa Ström GR, lisa.strom@grkom.se. www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Hållbart resande. Lisa Ström GR, lisa.strom@grkom.se. www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Hållbart resande Lisa Ström GR, lisa.strom@grkom.se Innehåll Varför hållbart resande? Vad menas med ett hållbart resande? Hur kan man jobba med hållbart resande? Vilka är vinsterna? Hållbart resande och

Läs mer

Kallelse. Föredragningslista 2014-04-29. Översiktsplaneringsutskottet. Kompassen, kl. 8:30 onsdagen den 07 maj 2014

Kallelse. Föredragningslista 2014-04-29. Översiktsplaneringsutskottet. Kompassen, kl. 8:30 onsdagen den 07 maj 2014 Kallelse Föredragningslista l (l) 2014-04-29 Sammanträde Plats och lid Ordförande sekreterare Översiktsplaneringsutskottet Kompassen, kl. 8:30 onsdagen den 07 maj 2014 Henrik Sundström Annica Åberg Föredragningslista

Läs mer

RAPPORT 2013:46 VERSION 1.2. Handlingsplan för cykeltrafiken

RAPPORT 2013:46 VERSION 1.2. Handlingsplan för cykeltrafiken RAPPORT 2013:46 VERSION 1.2 Handlingsplan för cykeltrafiken Dokumentinformation Titel: Cykelplan för Järfälla kommun Serie nr: 2013:46 Projektnr: 12206 Författare: Kvalitetsgranskning Projektledare: Beställare:

Läs mer

Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil

Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil Stadsbyggnadsförvaltningen Boden 22 november 2015 Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil Bakgrund om oss Cykelfrämjandet har funnits sedan 1934 och arbetar för att fler politiker och

Läs mer

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Miljövänliga transporter Lastcyklar har idag en kapacitet på 300 kg och är ett alternativ till varutransporter i tätort. Bilfria gator Gator fri från

Läs mer

Välkomna till GR cykelmöte!

Välkomna till GR cykelmöte! Program Välkomna till GR cykelmöte! 13.00-13.10 Inledning Lisa Ström och Nikolina Verovic 13.10-14.30 Presentationer av kommunerna 14.30-14.50 Fika 14.50-15.20 Forts. presentationer 15.20-15.40 Hur arbetar

Läs mer

Information om landstingets strategiska inriktning för cykel

Information om landstingets strategiska inriktning för cykel 17) Strategisk utveckling Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 Jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-08 Trafiknämnden 2014-06-03, info punkt 17 Diarienummer SL 2014-1114 Infosäk. klass K1 Öppen)

Läs mer

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme

Läs mer

HANDLINGSPLAN HÅLLBART RESANDE ÅTGÄRDER FÖR GÅNG, CYKEL OCH KOLLEKTIVTRAFIK

HANDLINGSPLAN HÅLLBART RESANDE ÅTGÄRDER FÖR GÅNG, CYKEL OCH KOLLEKTIVTRAFIK HANDLINGSPLAN HÅLLBART RESANDE ÅTGÄRDER FÖR GÅNG, CYKEL OCH KOLLEKTIVTRAFIK KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Teknik- och fastighetsnämnden Ansvarig samt giltighetstid: Sara Hesse, trafikingenjör, 2016-2018

Läs mer

CYKELFRAMJANDETS KOMMUNVELOMETER 2014

CYKELFRAMJANDETS KOMMUNVELOMETER 2014 3 8 år 1 4 19 4 2 : CYKELFRAMJANDETS KOMMUNVELOMETER 214 En granskning och jämförelse av kommunernas satsningar på att öka cykling och göra cykling säkrare och mer attraktivt Koucky & Partners AB, på uppdrag

Läs mer

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Nykvarns Kommun Gång- och cykelplan Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Jörgen Bengtsson Gunilla Hellström 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

9 Ikraftträdande och genomförande

9 Ikraftträdande och genomförande 9 Ikraftträdande och genomförande Förslag: Lagen om regional fysisk planering och övriga lagförslag ska träda i kraft den 1 januari 2019. 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) och lagen (1987:147) om regionplanering

Läs mer

Mobilitetskontoret och Tekniska förvaltningen, Lunds kommun

Mobilitetskontoret och Tekniska förvaltningen, Lunds kommun LundaMaTs Miljöanpassat transportsystem LundaMaTs ger resultat nn o o i i ss r r e e v v t t r r Ko av rapporten Uppmärksamhet och effekter av LundaMaTs Ill. Peter Jönsson Dokumentinformation Titel LundaMaTs

Läs mer

Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort

Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort Datum Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort 66/2016 Antagen av: 66/2016 Dokumentägare: Kommundirektör Ersätter dokument: - Relaterade dokument: Målgrupp: Kommunen Dokumentnamn: Policy för cykling

Läs mer

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner Inkomna remissynpunkter och länets kommuner Som helhet har den regionala infrastrukturplanen för Västmanlands län tagits emot väl av länets kommuner och avseende struktur, upplägg och innehåll. Inkomna

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06 Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Kund Torsås kommun

Läs mer

Handlingar till samhällsbyggnadsnämnden (urval enligt KS beslut 2013-10-15, 243)

Handlingar till samhällsbyggnadsnämnden (urval enligt KS beslut 2013-10-15, 243) SBN 2015-02-10 1 2015-02-06 Handlingar till samhällsbyggnadsnämnden (urval enligt KS beslut 2013-10-15, 243) SBN 2015-02-10 2 2015-02-06 SBN 2015-02-10 3 2015-02-06 Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret

Läs mer

Transportforum 10-11 Januari 2007 Linköping

Transportforum 10-11 Januari 2007 Linköping Transportforum 10-11 Januari 2007 Linköping En vanlig vardag cyklar ungefär 3100 personer över Göta Älvbron i Göteborg. Tänk dig att de skulle ta var sin bil istället. Bilköerna skulle förlängas med drygt

Läs mer

Cykelåret i Mölndal 2010

Cykelåret i Mölndal 2010 Cykelåret i Mölndal 2010 Cykelbokslut Antagen av gatunämnden Cykelåret 2010 i Mölndal är producerat av: Mölndals stad Gatukontoret 431 82 Mölndal gatukontoret@molndal.se 031-315 10 00 Kontaktperson: Ulf

Läs mer

Uppsala ska bli Sveriges bästa cykelstad

Uppsala ska bli Sveriges bästa cykelstad 5 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Forss Oscar Fritz Daniel Uggla Kerrou Teresa Datum 2016-03-02 Diarienummer GSN-2015-1930 Gatu- och samhällsmiljönämnden Uppsala ska bli Sveriges bästa cykelstad

Läs mer

Sydostleden kostnader för underhåll och ledhuvudman

Sydostleden kostnader för underhåll och ledhuvudman Rapport: 2014:54 / Version:1.0 Sydostleden kostnader för underhåll och ledhuvudman 2014-06-27 Dokumentinformation Titel: Förslag på förvaltningsorganisation för Sydostleden Serie nr: Projektnr: 13170 Författare:

Läs mer

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 1/6 Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 Bakgrund Sverige har fungerande persontågstrafik till och från Norge och Danmark men ingen trafik till eller från Finland

Läs mer

Cykelstaden. Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna. Malin Månsson, trafikkontoret

Cykelstaden. Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna. Malin Månsson, trafikkontoret Cykelstaden Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna Malin Månsson, trafikkontoret Om Göteborg blev en mer cykelanpassad stad tycker jag att det skulle bli en mer attraktiv stad än idag? 59 % Ja 0%

Läs mer

ARBETSMATERIAL MARS 2015. Gång- och cykelvägsplan 2015 2020

ARBETSMATERIAL MARS 2015. Gång- och cykelvägsplan 2015 2020 Gång- och cykelvägsplan 2015 2020 1 Förord En aktuell gång- och cykelvägsplan är ett viktigt redskap för att kunna göra insatser för att främja cyklandet i kommunen. Ett av grundargumenten för utvecklandet

Läs mer

Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-01 123, 13KS/0603

Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-01 123, 13KS/0603 Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030 Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-01 123, 13KS/0603 Dokumentinformation Titel: Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030 Serie nr: 2013:38 Projektnr:

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

Foto: Klas Eriksson, Thomas Harrysson, Peter Svenson beskurna bilder. Västsvenska paketet

Foto: Klas Eriksson, Thomas Harrysson, Peter Svenson beskurna bilder. Västsvenska paketet Foto: Klas Eriksson, Thomas Harrysson, Peter Svenson beskurna bilder Västsvenska paketet 29 maj 2013 Syfte med Västsvenska paketet Att skapa förutsättningar för och bidra till att uppfylla politiskt antagna

Läs mer

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet s synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet Sammanfattning av synpunkter s medlemmar arbetar strategiskt för att minska klimatpåverkan från transporter med ambitiösa

Läs mer

Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186

Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-08-24 Kommunstyrelsen Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186 Förvaltningens

Läs mer

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Beställare: Lars-Erik Pedersén, Västtrafik AB, Infra Konsult: Atkins Sverige AB Uppdrag: Uppdragsnummer - 2011284 Sökväg: www.vt-pool.com

Läs mer

SATSA II Regional cykelstrategi

SATSA II Regional cykelstrategi SATSA II Regional cykelstrategi Syfte och mål Skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län, så att cykeltrafiken kan öka som andel av det totala resandet. Ta fram ett väl underbyggt underlag

Läs mer

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost 2013-12-06 Handläggare: Mikael Engström Stockholms läns landsting tel. dir: 076 643 96 70 registrator.lsf@sll.se Shula Gladnikoff Diarienummer LS 1304-0578 tel. dir. 076 643 96 73 RUFS 2010 - aktualitet

Läs mer

Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder

Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder Rapport 7214, 2011 Trafik och väg Institutionen för Teknik och samhälle LTH, Lunds Universitet Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder Lena Winslott Hiselius

Läs mer

MOBILITY MANAGEMENT FÖR BYGGHERRAR

MOBILITY MANAGEMENT FÖR BYGGHERRAR MOBILITY MANAGEMENT FÖR BYGGHERRAR JANUARI 2016 MOBILITY MANAGEMENT Mobility Management () är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder

Läs mer

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 2015-11-30 TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 Trafikinvestering från 2015, ny beläggning och belysning på gång- och cykelbana utmed Henrik Palmes allé. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida FÖRORD 2 1. TRAFIKINVESTERINGAR

Läs mer

Uppdrag till Västtrafik 2015-2016

Uppdrag till Västtrafik 2015-2016 Sida 1(1) Bilaga 1.1 Datum 2014-09-09 Diarienummer KT-09-2014 Till Västtrafik Uppdrag till Västtrafik 2015-2016 Kollektivtrafiknämnden beslutar om följande uppdrag till Västtrafik 2015-2016; Inriktning

Läs mer

Samhällsbyggnadschefernas nätverk inom GR

Samhällsbyggnadschefernas nätverk inom GR Styrgruppsärende 2015-12-10 Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Samhällsbyggnadschefernas nätverk inom GR AU för GRs nätverk för samhällsbyggnadschefer presenterar sig och nätverkets arbete.

Läs mer

Svar till Kommunvelometer 2011

Svar till Kommunvelometer 2011 Svar till Kommunvelometer 2011 Del 1. Inledande frågor Kommunens namn Östersunds kommun Antal invånare 59373 År siffran gäller 2011 Kontaktperson Petter Björnsson Titel Trafikrådgivare, Cykelsamordnare

Läs mer

Samrådsredogörelse Länsplan för regional transportinfrastruktur Västmanlands län 2014-2025

Samrådsredogörelse Länsplan för regional transportinfrastruktur Västmanlands län 2014-2025 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 1 (25) SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Kommunikationer Ulrika Nilsson Telefon 010-224 93 19 Samrådsredogörelse Länsplan för regional transportinfrastruktur Västmanlands län 2014-2025 Länsplanen

Läs mer

Sammanställning från det andra seminariet för Regional cykelstrategi SATSA II

Sammanställning från det andra seminariet för Regional cykelstrategi SATSA II Stockholm den 6 juli 2011 Sammanställning från det andra seminariet för Regional cykelstrategi SATSA II Tack för senast! Vi fick återigen med oss många värdefulla synpunkter, som vi tar med oss i det fortsatta

Läs mer

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss Jeffery Archer Trafikplanering 08-508 260 67 jeffery.archer@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-02-07 Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv.

Läs mer

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar Dnr: 09-154.20 Tjänsteutlåtande 2009-09-14 Georgia Larsson Förslag till yttrande över Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra

Läs mer

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050 Stockholms läns landsting 1 (3) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTE UTLÅTANDE 2015-06-18 TRN 2015-0120 Handläggare: Susanne Skärlund Tillväxt- och regionplanenämnden Yttrande över samrådsförslag

Läs mer

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Sida 1 av 5 2013-09-09 Region Skåne 291 89 Kristianstad Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Region Skåne har av regeringen fått i uppdrag att upprätta en

Läs mer

Så reste Göteborgarna våren 2012. Rapport 2012-11-09

Så reste Göteborgarna våren 2012. Rapport 2012-11-09 Så reste Göteborgarna våren 2012 Rapport 2012-11-09 Dokumenttitel: Så reste Göteborgarna våren 2012 Västsvenska paketet rapport: November 2012 Utförande part: Göteborgs Stad, Trafikkontoret Kontaktperson:

Läs mer

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0 HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Cykelplanering i Umeå. Bodö 2013-05-29

Cykelplanering i Umeå. Bodö 2013-05-29 Cykelplanering i Umeå Bodö 2013-05-29 Cykeltrafikplanering i Umeå Hållbar utveckling Aalborgåtagandena (aug 2007) Åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Umeå (aug 2007)

Läs mer

Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad

Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-02-05 Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr SBN 2011-805 Per-Erik Hahn Dnr KS 2011-610 Samhällsbyggnadsnämnden Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGENS

Läs mer

Regional cykelstrategi

Regional cykelstrategi Regional cykelstrategi SATSA II Varmt välkomna! Program Välkomna Tiina Ohlsson, Trafikverket och ordförande i styrgruppen för Regional cykelstrategi SATSA II Omvärldsanalys Annika Nilsson, Trivector Traffic

Läs mer

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag

Läs mer

Säkrare gångväg längs Årstaviken. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Säkrare gångväg längs Årstaviken. Svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr Sida 1 (6) 2016-01-12 Handläggare Björn Hansson 08-508 262 84 Till Trafiknämnden 2016-02-04 Säkrare gångväg längs Årstaviken. Svar på remiss från kommunstyrelsen Förslag till beslut 1. Trafiknämnden

Läs mer

MIIT Genomförande grupp. Underlag Cykel 2013.04.12. Underlag Cykel. Pernilla Sott Stråkkoordinator

MIIT Genomförande grupp. Underlag Cykel 2013.04.12. Underlag Cykel. Pernilla Sott Stråkkoordinator 2013.04.12 Pernilla Sott Stråkkoordinator Innehåll Typer av vägar... 3 Kostnad... 3 Typer av finansiering... 3 Ekonomisk bakgrund... 5 Nationella planen (nationella vägar)... 5 Regionala planen/länsplanen

Läs mer

SAMMANFATTNING. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021

SAMMANFATTNING. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021 SAMMANFATTNING Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021 Skåne del av en växande storstadsregion Skåne är idag en del av Öresundsregionens 3,7 miljoner invånare. För att möta morgondagens

Läs mer

1.1 Vad är en översiktsplan?

1.1 Vad är en översiktsplan? 1. Inledning Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner arbetar tillsammans för att skapa en livskraftig framtid och för att vara ett attraktivt alternativ för medborgare, företag och besökare. Kommunerna

Läs mer

Leasing av cyklar till anställda i Lagersbergsgården

Leasing av cyklar till anställda i Lagersbergsgården Leasing av cyklar till anställda i Lagersbergsgården Rapport 25:8 1 april 25 Dokumentinformation Titel Leasing av cyklar till anställda i Lagersbergsgården Serie nr Trivector rapport 25:8 Författare Johan

Läs mer

Trafikföringgsprinciper i byggskedet Arbetshandledning

Trafikföringgsprinciper i byggskedet Arbetshandledning Version 1.0 2015-10-15 1 Trafikföringgsprinciper i byggskedet Arbetshandledning Inledning Vikten av att arbeta tillsammans och övergripande Göteborg utvecklas just nu i ett rasande tempo som vi inte sett

Läs mer

Cykelplan. Gävle 2010

Cykelplan. Gävle 2010 Cykelplan Gävle 2010 Titel: Cykelplan Gävle 2010 Utgivningsdatum: Mars 2010 Utgivare: Gävle kommun Kontaktperson: Helena Werre, Gävle kommun Konsult: Sweco, Uppdragsansvarig: Anders Atterbrand Författare:

Läs mer

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl

Läs mer

Erfarenhet av cykel.

Erfarenhet av cykel. Erfarenhet av cykel. - Kommunal erfarenhet i 12 år. Påverka internt att prioritera cykling, påverka innevånarna att cykla. - Fyra år på regional nivå i Trafikverket för att öka hållbart resandet. 1 2012-11-01

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING

HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING Bakgrund För att nå klimatmålet om en fossilfri ekonomi år 2030 krävs en omställning till ett hållbart transportsystem. En överflyttning av fler arbetsresor

Läs mer

Uppföljning Nyanställda 2014

Uppföljning Nyanställda 2014 Uppföljning Nyanställda 2014 Resultat IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-06-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46 (0)302-161 77 E-post: ima@imamarknadsutveckling.se

Läs mer

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram 1 (7) Datum 2015-11-17 Diarienummer KS 2015-270 Handläggare Stina Granberg Direkttelefon 0380-51 81 78 E-postadress stina.granberg@nassjo.se Jönköpings Länstrafik Region Jönköpings län Yttrande över remiss

Läs mer

ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Regeringens infrastruktursatsningar för jobb & tillväxt i Östergötlands län. Nationell transportplan för 2014 2025

ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Regeringens infrastruktursatsningar för jobb & tillväxt i Östergötlands län. Nationell transportplan för 2014 2025 ÖSTERGÖTLANDS LÄN Regeringens infrastruktursatsningar för jobb & tillväxt i Östergötlands län Nationell transportplan för 2014 2025 Regeringens beslut den 3 april 2014 I beslutet den 3 april 2014 har regeringen

Läs mer

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län Samrådshandling 2010-12-13 Objekt: 102734 Beställare: Lisbeth Gunnars, Orsa kommun Projektledare:

Läs mer

Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012.

Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012. PROGRAMSAMRÅDSREDOGÖRELSE Dnr KS/2012:80 Hur programsamrådet har bedrivits Plansamrådet har pågått under tiden 2012-09 03 2012-09-30 Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012. Förutsättningar

Läs mer

Bilaga 1. Barnkonsekvensanalys. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län.

Bilaga 1. Barnkonsekvensanalys. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län. Bilaga 1 Barnkonsekvensanalys Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län Projektnummer: Dokumenttitel:. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö.

Läs mer

CYKELPLAN FÖR DANDERYDS KOMMUN 2014 BILAGA 1. ÅTGÄRDSPROGRAM 2014-06-11

CYKELPLAN FÖR DANDERYDS KOMMUN 2014 BILAGA 1. ÅTGÄRDSPROGRAM 2014-06-11 BILAGA 1. ÅTGÄRDSPROGRAM 2014-06-11 Danderyds kommun Tekniska kontoret, 2014-06-11 Dnr: TN 2013/0177 Projektledare: Jonas Frejd Bitr. projektledare: Jonas Ackebo Text: Jonas Ackebo Fotografier/bilder/illustrationer:

Läs mer

UPPLÄGG FRÅN BILSTAD TILL CYKELSTAD SVENSK FORSKNINGSPROGRAM FÖR CYKELVÄNLIGA STÄDER. Vad ÄR CyCity? VARFÖR initierades CyCity? Vad är MÅLEN?

UPPLÄGG FRÅN BILSTAD TILL CYKELSTAD SVENSK FORSKNINGSPROGRAM FÖR CYKELVÄNLIGA STÄDER. Vad ÄR CyCity? VARFÖR initierades CyCity? Vad är MÅLEN? FRÅN BILSTAD TILL CYKELSTAD SVENSK FORSKNINGSPROGRAM FÖR CYKELVÄNLIGA STÄDER 1 UPPLÄGG Vad ÄR CyCity? VARFÖR initierades CyCity? Vad är MÅLEN? HUR är det upplagd? Vad är de första RESULTATEN? HUR får jag

Läs mer

Protokoll från sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Protokoll från sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Protokoll från sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Protokoll 2012-03-22 Shahbaz Khan Datum: 2012-03-22. kl. 13-15.30 Plats: Läppstiftet Konferens, Lilla Bommen 1-2 Närvarande ledamöter

Läs mer

ÅRSTABERG DETALJPLAN KV PACKRUMMET CYKELPARKERING

ÅRSTABERG DETALJPLAN KV PACKRUMMET CYKELPARKERING PM ÅRSTABERG DETALJPLAN KV PACKRUMMET CYKELPARKERING FOTO: CYKELGARAGET I ÄLVSJÖ 2013-12-10 Syftet Syftet med detta PM är att ligga till grund för dimensioneringen av cykelparkering vid Årstabergs station

Läs mer

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar 2012-10-26 Stockholm Nordost Mikael Engström Länsstyrelsen i Stockholms län tel. dir: 076 643 96 70 Analysenheten, Robert Örtegren Shula Gladnikoff Box 220 67 tel. dir. 076 643 96 73 104 22 Stockholm Regional

Läs mer

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15 Rösparksområdet 2 (11) Beställare Säffle kommun Teknik- och fritidsförvaltningen Säffle-Åmål Telefon: 0533-68 10 00 Niklas Ekberg, Gatuchef Konsult EQC Karlstad Telefon: 010-440 57 00 Stefan Lenberg, Uppdragsledare

Läs mer

Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg

Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg 2016-05-30 Innehåll Götalandsbanan av enorm betydelse... 3 Ulricehamn ställs utanför... 4 Nyttor som går förlorade... 4 Götalandsbanan

Läs mer

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA Har vi beskrivit nuläget rätt? Frågan om Storregion fattas nodstäder i hela storregionen och arbetsmarknadsregioner. Planera utifrån prognoser istället för mål-förhållningssätt,

Läs mer

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla 2011-10-14 Bn 364/2010 Delegationen för hållbara städer Miljövårdsberedningen 103 33 Stockholm Komplettering av ansökan En cykelstad för alla Örebro kommun har ansökt om stöd från Delegationen för hållbara

Läs mer

Regional cykelplan för Värmland 2014-01-29

Regional cykelplan för Värmland 2014-01-29 Regional cykelplan för Värmland 2014-01-29 Titel: Regional cykelplan för Värmland Publikationsnummer: 2014:040 ISBN: 978-91-7467-562-7 Publiceringsdatum: 2014-01-31 Utgivare: Trafikverket Region Väst Kontaktperson:

Läs mer

Projekt Hållbart resande Rapport till kommunstyrelsen

Projekt Hållbart resande Rapport till kommunstyrelsen TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Datum Diarienummer 2015-01-07 KS 2014/369 1 (5) Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Projekt Hållbart resande Rapport till kommunstyrelsen

Läs mer

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg 2010-04-14

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg 2010-04-14 Hplus PM Biltrafikflöden 2010-04-14 Ramböll Trafik och transport Helsingborg Hplus PM Biltrafikflöden DEL 1 UTGÅNGSPUNKTER Bakgrund och syfte I arbetet med den fördjupade översiktsplanen för H+ produceras

Läs mer

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och 04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e

Läs mer

Regional utblick i trafikeringsfrågorna från Västsverige

Regional utblick i trafikeringsfrågorna från Västsverige Regional utblick i trafikeringsfrågorna från Västsverige Presentation vid Infrastruktur- och regional kollektivtrafikdag, Stockholm, 8 juni 2011 Ingemar Bengtsson, Västtrafik Vad handlar det om? Trängselskatt

Läs mer

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och

Läs mer

Cykelinfrastruktur i länstransportplanerna 2010 2021. Cykelinvesteringar 2010-2021, kronor/invånare. Blekinge Uppsala. Örebro län.

Cykelinfrastruktur i länstransportplanerna 2010 2021. Cykelinvesteringar 2010-2021, kronor/invånare. Blekinge Uppsala. Örebro län. Cykelinfrastruktur i länstransportplanerna 2010 2021 Cykelinvesteringar 2010-2021, kronor/invånare 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Jämtland Gotland Kronoberg Västernorrland Västerbotten Norrbotten

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.

Läs mer

Ett arbetsmaterial för cykelsamordnare och alla andra som arbetar med cykelfrågor

Ett arbetsmaterial för cykelsamordnare och alla andra som arbetar med cykelfrågor Ett arbetsmaterial för cykelsamordnare och alla andra som arbetar med cykelfrågor Version 1 Författare: Michael Koucky, Koucky & Partners AB Uppdragsgivare: Vägverket Kontaktperson Vägverket: Margareta

Läs mer

Sammanställning från startmöte Regional cykelstrategi SATSA II!

Sammanställning från startmöte Regional cykelstrategi SATSA II! Stockholm den 7 mars 2011 Sammanställning från startmöte Regional cykelstrategi SATSA II! Tack för sist och för alla värdefulla synpunkter vi fick in, dessa tar vi med oss i det fortsatta arbetet! Det

Läs mer

Rapport om utvecklingsmedel till tidiga insatser 2008 kvalitetssäkring av den sociala barnavården genom användande av systemet BBIC

Rapport om utvecklingsmedel till tidiga insatser 2008 kvalitetssäkring av den sociala barnavården genom användande av systemet BBIC GR Lotta Wall 2009-12-01 Rapport om utvecklingsmedel till tidiga insatser 2008 kvalitetssäkring av den sociala barnavården genom användande av systemet BBIC Kommun Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

Läs mer

Cykelplanering i Stockholm sedan 1980

Cykelplanering i Stockholm sedan 1980 2013-05-31 Cykelplanering i Stockholm sedan 1980 Reflektion av Martin Emanuel, KTH Inledning I min avhandling, Trafikslag på undantag: Cykeltrafikens i Stockholm 1930 1980 (Stockholmia Förlag, 2012), beskriver

Läs mer

FÖRENKLAD ÅTGÄRDSVALSSTUDIE VÄG 40 GENOM LANDVETTER

FÖRENKLAD ÅTGÄRDSVALSSTUDIE VÄG 40 GENOM LANDVETTER Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten FÖRENKLAD ÅTGÄRDSVALSSTUDIE VÄG 40 GENOM LANDVETTER Bullerskydd PUBLIKATION 2015:01 Titel: Datum: Beställare: Kontakt: Förenklad åtgärdsvalsstudie Väg 40

Läs mer