Cykelåret i Mölndal 2010

Transkript

1 Cykelåret i Mölndal 2010 Cykelbokslut Antagen av gatunämnden

2 Cykelåret 2010 i Mölndal är producerat av: Mölndals stad Gatukontoret Mölndal gatukontoret@molndal.se Kontaktperson: Ulf Bredby Bilder: Sonja Skäär, Ulf Bredby, Johan Ljung (sidor 11, 12) Cycling Embassy of Denmark (sidan 1) Cykelbokslutet är en del i EU-projektet Nordiska cykelstäder där Mölndal deltar tillsammans med 10 andra svenska, danska och norska kommuner för att främja cyklingen.

3 Inledning Vår vision är att Mölndals stad ska bli en etablerad cykelstad där cykeln är en naturlig del av vardagen. (Från Mölndals stads cykelstrategi, antagen ) Cykelbokslutet ska vara ett verktyg för att följa upp och utveckla arbetet i riktning mot visionen. Bokslutet ska göras regelbundet och redovisa: - nuvarande förhållanden för cykling och hur de utvecklas, utifrån olika aspekter, - hur nöjda våra cyklister är, - åtgärder staden gör för att främja cyklandet och resultaten av dessa. Det första bokslutet gjordes för år 2009 och följs nu upp av ett nytt bokslut för Bokslutet redovisar fakta och medborgarnas åsikter inom de sex utpekade insatsområdena som lyfts fram i Mölndals cykelstrategi och cykelhandlingsplan: - Infrastruktur, parkering och service - Framkomlighet - Trygghet och säkerhet - Barns cykling - Drift och underhåll - Dialog, kampanjer och kommunikation Som underlag för medborgarnas åsikter om cykling i Mölndal används en webbaserad medborgarundersökning som tagits fram inom EU-projektet Nordiska cykelstäder. 3

4 Cykelstaden Mölndal Cykelresor och resandeutveckling En resvaneundersökning i Göteborgsregionen som gjordes 2005 visar att cykelandelen i Mölndals stad är 10 % och därmed något högre än i Göteborg och kranskommunerna. Under 2011 kommer motsvarande resvaneundersökning att göras på nytt. Mål: 13 % år 2015 Kommun Bil Kollektivt Cykel Gång Mölndal 69% 11% Göteborg 51% 26% 9% 14% Härryda 77% 3% Kungsbacka 77% 9% 7% 7% Partille 66% 18% 5% 11% Gatukontoret genomför årligen räkningar av cyklister på drygt 20 cykelvägar i Mölndal, Kållered och Lindome. Räkningarna visar att cykeltrafiken på dessa ställen har ökat med i genomsnitt 14 procent mellan åren 2004 och Mellan 2009 och 2010 noteras dock en minskning på ca 7 %. Mätningarna som görs endast under en vecka är mycket känslig för väder och relativt stora avvikelser kan förekomma från ett år till ett annat. De tre viktigaste stråken har sedan början av 2011 fått fasta mätpunkter som kommer ge mer tillförlitlig statistik. Mål: 6,5 % per år av antalet cykelresor till år 2015 Vad tycker cyklisterna? Andelen cyklister som uppger att Mölndal är en bra eller mycket bra cykelstad har ökat med tre procentenheter sedan Andelen som tyckte Mölndal var en dålig eller mycket dålig cykelstad minskade från 15 % till 11 %. Därför cyklar Mölndalsborna Den vanligaste anledningen till att cykla är att det är bra för hälsan. Hela 91 procent tycker att motion och frisk luft är skäl till att cykla. Många anger också att det faktiskt går fortare att cykla än att ta sig fram på andra sätt. Siffrorna har förändrats något sedan 2009, men rangordningen mellan anledningarna är samma som för Procent Varför väljer cyklister att cykla? 91% Jag får motion och frisk luft (sundhet) 81% 77% För miljöns/klimatets skull Det går fortare och lättare att cykla 72% Jag sparar pengar Cyklister per vardag i nio punkter i Mölndals stad Vad kan få bilisten att börja cykla? Till dem som inte cyklar eller cyklar mycket sällan ställdes frågan om vad som skulle kunna motivera dem till att börja cykla. Även här var den egna hälsan det vanligaste skälet. Jämfört med 2009 är det större andel som uppger fler och säkrare cykelvägar som skäl att börja cykla, samt mindre andel som anger omtanke om miljön. De som redan cyklar anger också i större utsträckning att fler och säkrare cykelvägar kan få dem att cykla ännu mer, jämfört med Vad kan få icke-cyklister att börja cykla? Andel cyklister som tycker Mölndal är en bra eller mycket bra cykelstad 44% 47% Mål Mål 2015 Procent 59% Att få mer motion och bättre hälsa 48% 44% Flera cykelbanor och cykelvägar Mer säkerhet för cyklister i trafiken 41% Omtanke om miljön/klimatet 37% Att jag kan spara pengar 4

5 Infrastruktur, parkering och service Cykelnätet i Mölndal I Mölndal finns totalt ca 108 km separerad gång- och cykelväg. Dessa, tillsammans med vissa blandtrafikgator, utgör cykelnätet i kommunen. Nätet delas in i stomcykelnät, huvudcykelnät och övriga cykelvägar. Stomcykelnätet utgör förbindelserna: Lindome-Göteborg Mölndal-Frölunda. Huvudcykelnätet förbinder olika områden inom kommunen. Övriga cykelvägar är de som går inom olika bostadsområden. Felande länkar För att uppnå ett gent, kontinuerligt, tydligt och säkert stom- och huvudcykelnät på kommunens vägnät återstår ca 16 km cykelväg att bygga. Utanför stom- och huvudcykelnätet finns ett behov av ca 12 km cykelväg, viket i viss mån kan tillgodoses genom att cykelfält målas på breda gator. Utöver detta finns behov av cykelvägar längs statliga vägar på en sträcka av ca 21 km. Nya cykelvägar Under år 2010 byggdes 350 m nya cykelvägar. I budget för 2011 finns 3 mnkr avsatt för nya cykelvägar och därutöver tillkommer drygt 1100 meter ny cykelväg inom ombyggnaden av Göteborgsvägen. Km ny cykelväg Cykelparkeringar Tillgång och användning av cykelparkeringar har inventerats i kommunens lokala centrumbildningar, vid stationer och busshållplatser juni 2010 och maj I stort sett möter tillgången efterfrågan. Brister finns dock, framför allt vid knutpunktens nedre plan där många cyklar parkeras vilt, trots att där finns ett överskott av parkeringar totalt. Det är en följd av att parkeringsplatserna är för långt från hållplatslägena. Även i Mölndals centrum väljer flera att parkera sin cykel vid affärerna, där det idag saknas parkeringsplatser. Vid fem av kommunens busshållplatser som saknar cykelparkering fanns cyklar parkerade. På de tio hållplatser som har cykelparkering fanns ingen brist på platser. Cykelgarage Sedan 2008 finns möjlighet att hyra en plats i två cykelgarage vid Knutpunkt Mölndalsbro. Garagen tar åtta cyklar vardera och kostar 50 kr i månaden. Användarna är framför allt personer som åker kollektivt till knutpunkten och sedan cyklar sista biten till sin arbetsplats. Alla platser är uthyrda och några personer står i kö. 2,5 1,5 2 0, ,6 0,5 2,1 0,35 2, (plan) Vad tycker cyklisterna om cykelnätet? 51 % av cyklisterna uppger att de är nöjda med utbudet av cykelvägar i kommunen. Det är en ökning med 5 % jämfört med Andelen cylister som är nöjda med utbudet av cykelvägar % 46% 51% Mål Mål 2015 Cykelgarage vid kuntpunkten Mölndalsbro. 5

6 - Infrastruktur, parkering och service Vad tycker cyklisterna om parkeringar? Cykelpumpar Andelen cyklister som är nöjda med antalet cykelparkeringar har sjunkit från 34 till 23 %, samtidigt som nöjdheten med standarden på parkeringarna har ökat med 6 procent. Det är svårt att avgöra vad som ligger bakom dessa förändringar från ett år till ett annat. I kommunen finns tre offentliga cykelpumpar, vid cykelparkeringar i anslutning till Knutpunkt Mölndalsbro samt vid pendeltågsstationerna i Kållered och Lindome. Utöver det finns möjlighet att pumpa cyklar vid sex bensinstationer och vid en cykelaffär, som även erbjuder cykelservice och reparationer. Andel cyklister som är nöjda med antalet cykelparkeringar 6 Mölndals stad ger ut en tryckt cykelkarta som gratis kan hämtas i stadshuset och på biblioteken. Den finns också på vissa företag och andra arbetsplatser. Kartan uppdateras ungefär vart tredje år. Den kan beställas på gatukontoret@molndal.se eller laddas ner på Cykelkarta 34% 3 23% 2 Cykelreseplanerare Sedan sommaren 2010 finns en webbaserad cykelreseplanerare för Mölndal, Göteborg och Partille som visar avstånd, tid och hälsovinst. Mål

7 Framkomlighet Korsningar och trafiksignaler Flertalet signalanläggningar i Mölndal är byggda så att cyklister automatiskt får grönt samtidigt som bilar i samma riktning. Det finns dock egenskaper i vissa av signalanläggningarna som påverkar cyklisternas framkomlighet negativt, till exempel att cyklister inte detekteras när de närmar sig signalen (signalen slår bara om till grönt om en bil kommer samtidigt) och att man i vissa fall fortfarande måste stanna och trycka för att få grön signal. I vissa korsningar är det otydligt för svängande bilister att de ska väja för cyklister. Sekundärsignaler används för att förtydliga för bilister som svänger och korsar en cykelöverfart att cyklisten också har grönt ljus. Separering mellan gående och cyklister Ytterst få blir skadade i olyckor mellan fotgängare och cyklister. Trots det efterfrågar både cyklister och gående en tydlig separering mellan varandra av oro för att kollidera. Endast en liten andel av gång- och cykelvägarna i Mölndal är idag separerade mellan gående och cyklister. Vid byggnation av nya gång- och cykelvägar är detta numera ett krav. Cykelvägvisning En cykelvägvisningsplan för hela kommunen har tagits fram och skyltar har satts upp i Lindome. Alla korsningspunkter i huvudcykelnätet ska ha vägvisning. Arbetet med att skylta enligt vägvisningsplanen fortsätter i Kållered och Mölndal under Vad tycker cyklisterna? Nöjdheten med att komma fram i trafiken har ökat från 2009 till Det man är missnöjd över rör framför allt framkomligheten i korsningar. Problem som nämns är trafiksignaler som inte är bra anpassade för cykeltrafik, bilister som inte respekterar cyklister samt dålig sikt i cirkulationer. Specifikt nämns att cykelbana inte finns längs hela Göteborgsvägen. Andel som är nöjda med möjligheterna att komma fram i trafiken % 54% Mål 2015 Även nöjdheten med skyltning och vägvisningen har ökat något från 2009 till De som inte är nöjda med skyltning och vägvisning tycker i allmänhet att det saknas, finns för få skyltar och att vägvisningen upphör. Andel cyklister som är nöjda med skyltning och vägvisning % 32% 36% Mål

8 Trygghet och säkerhet Cykelolyckor 2010 blev det första året då ingen cyklist varken dog eller skadades svårt i Mölndalstrafiken. Resultatet ligger i linje med trenden att olyckorna minskar, i synnerhet olyckor med svår utgång. Tre fjärdedelar av de skadade 2010 utgjordes av singelolyckor. Knappt en fjärdedel skadades i konflikt med personbil och övriga två olyckor var cykel-cykel olyckor. Diagrammet visar hur fördelningen av olyckstyp sett ut de senaste 10 åren. Typ av olycka Sjukhusrapporterade cykelolyckor , antal personer Lindrig Svår Död 40 8% 23% 2% 67% Singel Motorfordon Cykel Moped Fotgängare Vad tycker cyklisterna? 27 % av cyklisterna känner sig osäkra i trafiken, vilket är i princip oförändrat från förra året. Den vanligaste anledningen till känslan av osäkerhet handlar om interaktion med biltrafiken i olika typer av korsningar. Andel cyklister som känner sig osäkra i trafiken Cyklisterna har även tillfrågats om hur trygga de känner sig, i förhållande till överfall, stöld eller liknande. Känslan av otrygghet har ökat något jämfört med De vanligaste anledningarna är rädsla för att få cykeln stulen, men även vissa sträckor nämns som otrygga att cykla på som till exempel bakom Pedagogen och längs järnvägen mellan Rävekärr och Kållered. Andel cyklister som känner sig otrygga i trafiken 3 25% 2 15% 5% 28% 27% 23% Mål % 8% 6% 4% 2% 11% 9% 7% Mål

9 Hjälmanvändning I Mölndal mäts användandet av cykelhjälms minst vartannat år på fyra platser i morgontrafiken. Sedan 2007 kan vi se en kontinuerlig ökning av hjälmanvändandet. De stora skillnaderna mellan mätpunkterna beror troligen på typen av cykelstråk. På Bangårdsvägen och vid Lindome station är det en stor andel som cyklar en kortare sträcka till pendeltågsstationerna, vilket kan förklara den lägre hjälmanvändningen. Noterbart är dock den stora ökningen vid Lindome stn. På Toltorpsgatan och Kvarnbygatan är det fler som pendlar längre sträckor till arbetet, vilket i allmänhet innebär en högre hjälmanvändning % 73% 74% 71% 68% 69% Hjälmanvändning % 5 49% 19% 29% 4 66% 63% 62% Toltorpsg Kvarnbyg Bangårdsv Lindome stn Totalt Mål 2015 (Totalt) 75% Eftersom mätningar enbart görs på utvalda stråk, där pendlingstråken får stort genomslag, kan man inte jämföra resultatet med genomsnittet i Sverige som ligger på 27,3 % (VTI 2009). Användning av cykelbelysning Mätningar av hur många som använder lyset på cykeln har gjorts på samma platser som hjälmanvändningen. I genomsnitt använde endast drygt hälften godkänd belysning, vilket är i princip oförändrat jämfört med Här finns en stor potential för förbättring med hjälp av exempelvis kampanjer % 65% Andel cyklister med godkänd belysning 67% 68% 26% 22% 3 28% 56% 55% 7 Totorpsg Kvarnbyg Bangårdsv Lindome stn Totalt Mål 2015 (Totalt)

10 Drift och underhåll Vinterväghållning av cykelvägar Under vintern 2010/2011 gällde allmänt följande kriterier för vinterväghållning av cykelvägar: Snöplogning på stom- och huvudcykelnät ska påbörjas vid 5 centimeter snödjup och ska vara klar inom 5 timmar. Övriga cykelvägar plogas vid snödjup över 8 centimeter. Vid halka används stenflis. Plogning kombinerat med saltning gjordes på försök längs Göteborgsvägen, Gamla Kungsbackavägen samt på cykelstråket mellan Helenedal och Mölndal C. Synpunkter från allmänheten efterfrågades och den övervägande delen var positiva, dock var antalet synpunkter för få för att dra några generella slutsatser. Försöket försvårades av generell saltbrist i hela regionen under en del av vintern. Inför vintern 2011 görs ny upphandling och kriterierna kommer då skärpas. Istället för en åtgärdstid på 5 timmar från start sätts kriteriet att huvudcykelnätet ska vara framkomligt kl på morgonen respektive kl på eftermiddagen. Sopning Sandupptagningen på våren startar den 20 mars, med prioritet på stom- och huvudcykelnätet, och ska vara klar till den sista april. Cykelnätet underhållssopas ett par gånger per år samt vid behov. Centrumnära cykelvägar sopas som regel oftare. -7 mnkr årligen, men endast en liten del och ibland inget har gått till cykelvägar. Enligt verksamhetsplanen för 2011 ska prioriteringen av underhållsbeläggning höjas, genom att ett separat beläggningsprogram tas fram för cykelvägar. I de nya schaktbestämmelser som ska antas under 2011 kommer krav på återbeläggning inom 30 dagar av tillfälliga schakter. Nya beläggningsytor får inte utföras med högre nivå än anslutande ytor. Vad tycker cyklisterna? Ca 30 % av cyklisterna uppger att de är nöjda med underhållet av cykelvägar. Siffran avser här cyklisternas samlade åsikter om beläggning, sopning och snöröjning. Ungefär lika många uppger att de är missnöjda. 35% 3 25% 2 15% 5% Andel cyklister som är nöjda med underhåll (beläggning, sopning, snöröjning) 27% 29% Beläggning och tillsyn Underhållsbeläggning av cykelvägar har under de senaste åren skett mycket sparsamt. Budgeten totalt för beläggningsprogrammet har varierat mellan ca 0,3 mnkr Pengar investerade i beläggningsunderhåll på cykelvägar (tkr) Budget

11 Barns cykling Fördelarna med att barn går eller cyklar till skolan och fritidsaktiviteter istället för att bli skjutsade är många: barnen får motion och träning på att röra sig i trafiken, trafikmiljön vid skolorna blir säkrare och miljöpåverkan minskar. Nationell utmaning 1527 elever på totalt sex skolor deltog i Nationell utmaning - Gå och cykla till skolan. Antalet deltagare ökade jämfört med 2009 men antalet deltagande skolor minskade med två. Alla deltagande skolor fick en rörelsekasse innehållande olika sorters bollar och en fresbee som en uppmuntran till att röra sig. Cykelservice på skolor Gatukontoret har under 2010 erbjudit cykelservice på tre av kommunens skolor. Drygt 300 cyklar servades för barn i åldern förskoleklass till årskurs 6. På en av cykelservicedagarna anordnades även uppvisning av en trialcyklist. Parkerade cyklar vid skolor Cyklar räknas sedan 2009 på tre utvalda skolor i olika stadsmiljöer under en skolvecka, vecka 36. Antalet parkerade cyklar har ökat i genomsnitt med 40 procent jämfört med Utmaningen På egna ben Utmaningen På egna ben som testades på Toltorpsskolan 2009 med gott resultat utökades Fyra skolor med nio klasser och totalt 211 elever medverkade i utmaningen som går ut på att lära elever i årskurs 4-6 hållbara resvanor. Första pris var kronor till klasskassan Grön skolväg En utmaning som Mölndals stad gjorde i egen regi där det handlade om att gå och cykla till skolan och riktade sig till elever i åldern 6-12 år. Grön skolväg höll på i sex veckor. Totalt deltog åtta skolor med 35 klasser och 730 elever. Alla som deltog hade möjlighet att vinna fruktkorgar och rörelsekassar som uppmuntringspriser. Cykelservice på Krokslättsskolan 11

12 Dialog, kampanjer och kommunikation Kommunikation fyller en viktig funktion i att stödja de fysiska investeringar som görs för cyklister. Både insatser för att motivera flera till att cykla och ren information om servicen och infrastrukturen för cyklister och andra intressenter behövs som komplement och stöd. Europeiska Trafikantveckan v. 38 Under trafikantveckan anordnades cykeldagar i Lindome och Mölndal. I Lindome bjöds det på cykelservice och uppvisning av cykeltrial på Almåsskolan och i centrum. På fredagen var det cykelfest på Mölndals torg med service, utställningar, modevisning av cyklar, tipspromenad etc. i samarbete med centrumföreningen. En morgon belönades cyklister med cykellysen som tack för att de cyklar. Nordisk cykeldag 21 april Cykeldagen hade till syfte att uppmärksamma och tacka alla cyklister. I morgonrusningen stod cyklister i sju rondeller med budskap om varför de cyklar och längs tre cykelstråk fanns cheerleaders för att heja på cyklisterna. För att ytterligare belöna cyklisterna delades presenter ut till cyklisterna vid Mölndals Bro. På torget bjöd vi på gratis cykelservice och informerade om att cykla i Mölndal. Cykeldagen firades samtidigt i 10 andra nordiska städer inom projektet Nordiska cykelstäder. Cykelutmaningen Mölndals stad stödjer Cykelutmaningen som är ett miljö- och hälsoprojekt och vänder sig till både privata och offentliga arbetsplatser. Den går ut på att stimulera fler till att cykla till och från arbetet och i tjänsten. I Mölndal deltog totalt 600 personer varav 535 kommunanställda. Det är en ökning med totalt 100 personer jämfört med Välkomstpaket till nya företag Projektet vänder sig till nya och nyinflyttade företag i kommunen. 130 nya företag har fått ett välkomstpaket med råd för effektivare tjänste- och arbetsresor, samt information till alla anställda med bl a cykelkarta. 11 företag med fler än 20 anställda har fått rådgivning via telefon och/eller besök. Projektet delfinansieras genom klimp och pågår mellan 2009 och Cykelaktivitet på PelleKan. RAM-nätverket I RAM-nätverker (Resor till och från Arbetsplatser i Mölndal) samarbetare Mölndals stad tillsammans med flera stora företag för att främja hållbara arbetsresor och bl a öka cyklingen. Nätverket träffas fyra gånger per år och utbyter erfarenhet och samarbetar kring hållbart resande. Cykelvänlig arbetsplats Cykelvänlig arbetsplats hade officiell kick-off den 20 april med gratis cykelservice på tre företag. Satsningen går ut på att stödja och hitta samarbetsformer med arbetsplatser i syfte att öka cyklandet. Tio privata och offentliga arbetsplatser deltar och har utsett en cykelinspiratör, gjort en inventering av arbetsplatsen utifrån hur cykelvänlig den är och kartlagt önskemål från de anställda. Under året har arbetsplatserna satt upp mål för att främja cyklingen och påbörjat åtgärder. FlexiCyklist Barnfamiljer på cykel I slutet av året sökte vi 10 barnfamiljer i Mölndal som under sommarhalvåret 2011 ska prova på att byta vissa bilresor mot cykelkärra. Intresset var stort och 25 anmälningar kom in. Projektet genomförs av Hållbar utveckling Väst och kommunerna Mölndal, Tranemo och Trollhättan och delfinansieras av Energimyndigheten. Totalt deltar 22 familjer. Utställning om Cykelstaden Mölndal Under fyra veckor i augusti-september visades en utställning på Kållereds bibliotek om kommunens mål och åtgärder för att främja cyklingen i Mölndal. Samma utställning visades under Trafikantveckan (v. 38) i Lindome och Mölndal samt i stadshuset i oktober. 12

13 Exempel på rapportering i media: Övriga aktiviteter På PelleKan firandet av Världsmiljödagen den 5 juni informerade vi om cykling och det fanns möjlighet att prova elcykel och balanscykel för barn. Vid invigningen av den nya trappan vid stationen i Kållered bjöd vi på gratis cykelservice. Cykelrapportörer Utöver egna inventeringar av cykelvägarna engagerade gatukontoret under 2009 särskilda så kallade cykelrapportörer. De flesta rapportörerna cyklar dagligen året runt, och har tagit på sig att löpande rapportera in brister i cykelnätet. Dialog med cykelintressenter Under året har gatukontoret startat upp ett nätverk med förvaltningar, organisationer, Trafikverket och cyklister för att diskutera hur Mölndal kan bli en bättre cykelstad. Nätverket har bland annat spelat en viktig roll i framtagandet av Mölndals stads cykelstrategi. Vårfix. Cykeln i trim, Metro, Hälsovecka med cykelservice, Göteborgsposten, Nordisk cykeldag, Sveriges Radio P4 Göteborg, Cykelveckan är i rullning, Mölndalsposten, Elektrisk cykeldag på torget, Mölndalsposten, Mölndal ute och cyklar, Göteborgsposten, Intervju om cykelreseplaneraren, Sveriges Radio P4 Göteborg, Skolelever kan vinna kronor, Göteborgsposten, Hejarklack ska få Mölndal att cykla, Göteborgsposten, Elever sparade in 12,7 ton koldioxid, Sveriges Radio P4 Göteborg, Fler cyklister har hjälmen på, Göteborgsposten, Notis om att vi söker barnfamiljer som ska ut och cykla, Göteborgsposten, Webbplatser Media Information om cykling i Mölndal sprids bland annat genom trycksaker, webbplatser, annonser och genom medias bevakning. Antal pressmeddelanden 2010 på temat cykel: 12 Rondellcyklist under nordisk cykeldag 21 april 13

14

15

16