Rapport 11. Restidsmätning i Linköping 2000 TRAFIK 2000

Transkript

1 Rapport 11 Restidsmätning i Linköping TRAFIK Rapporten är upprättad av Stadsbyggnadsgruppen, Magdalena Hägg på uppdrag av Teknik- och samhällsbyggnadskansliet, Christer Nilsson och i samarbete med Vägverket Linköpings kommun

2 Sammanfattning Denna undersökning är gjord av Linköpings kommun i samarbete med Vägverket. Syftet är att få bättre underlag för diskussioner om begrepp som framkomlighet, tillgänglighet, färdtid och reshastighet. Undersökningen gör inte anspråk på att vara fullständig eller heltäckande utan är i främst tänkt som ett första försök att hitta mätmetoder och exempel som kan föra diskussionen framåt. Mätningarna av restid har gjorts från dörr till dörr för sju stycken typresor med tydliga start- och målpunkter avseende färdmedlen; buss, bil och cykel. Resorna varierar i längd; från cirka 1 km till cirka km. Med en begränsad undersökning som denna är det svårt att dra säkra slutsatser. Vi ger dock följande kommentarer till resultaten: - Generellt kan konstateras att restiderna jämfört med större orter är korta. - Huvuddelen av alla resor underskrider för bil, för buss och för cykel. - Cykeln är tidmässigt konkurrenskraftig mot bilen upp till ca km. - Bilen är vinnare när det gäller resor längre än ca kilometer mellan olika delar i yttre staden. - Bussen har svårt att konkurrerar tidsmässigt på de resor som analyserats i denna undersökning. - Undersökningen antyder att bussens möjligheter att konkurrera tidsmässigt ökar i de fall hållplatsen är placerad nära start/målpunkten (viktigt med centralt placerade hållplatser i centrum). - För resor till centrum är de långa erna parkering målpunkt en tydlig nackdel för bilen. - I innerstaden är cykeln det snabbaste färdmedlet. Inga er, eller parkeringsproblem och genaste väg är de tydligaste fördelarna. Denna mätning avser endast tid och hastighet och ger därmed endast en antydan om en del av resuppoffringen. Med de relativt korta restider som konstaterats kan faktorer som bekvämlighet, vana, kostnad, tillgång till bil etc. vara av minst lika stor betydelse som restid. 2

3 Bakgrund I arbetet med att analysera gatunätet i Linköping ingår uppgiften att beskriva i vilken grad framkomligheten tillfredställs. Jämförelser behöver göras mellan olika färdmedel och mellan förhållandena före en eventuell åtgärd och efter. Föreliggande beskrivna projekt har genomförts i samarbete mellan Vägverket och Linköpings kommun och är ett försök att hitta en metod att tillgodose ovan beskrivna behov. Mål och syfte Målet med detta projekt har varit att beskriva de faktiska förhållandena vad gäller restider med olika färdmedel; bil, buss och cykel, i ett antal typiska relationer inom Linköpings tätort. Restiden fördelas på åktid och tid i anslutning till resan med huvudfärdmedlet ( till buss, parkering och från parkering etc). Syftet med undersökningen är att på ett pedagogiskt sätt kunna åskådliggöra vad framkomligheten innebär för olika färdmedel och ge ett underlag för beslut om vad som är rimlig standard. Resultatet ska också kunna användas till att illustrera de effekter som åtgärder i trafiknätet har på restiderna. Metod Mätningarna av restid har gjorts från dörr till dörr i bestämda relationer med tre olika färdmedel; buss, bil och cykel. Relationerna är varierande i längd; från cirka 1 km till cirka km. Resrelationerna är valda med hänsyn till att de ska kunna vara exempel på resor mellan bostad och arbete eller studier, resor mellan bostad och inköp samt transporter för företag. Antalet relationer är 7 stycken. Restid med buss Avseende restid med bussar finns en 1999 genomförd färdtidsmätning med registrering av åktid, hållplatstid, och stopptid. Tiderna i tidtabellerna är noggrant anpassade till verklig. För syftet med jämförelsen i denna undersökning har det således varit tillräckligt att för de aktuella resrelationerna - sammanställa de data som redan finns tillgängliga i färdtidsmätning och busstidtabell samt - komplettera med uppgifter om för de aktuella resrelationerna. I förutsättningarna ingår att trafikanten kan tidtabellen någon väntetid har således inte inräknats förutom vid byte av busslinje. Restid med bil Avseende restid med bil har följande tillvägagångssätt använts: De förutbestämda resrelationerna har körts med personbil i takt med omgivande trafik (floating carmetod). Gällande hastighetsbegränsningar har ej överskridits. I en stad av Linköpings storlek finns det i de flesta fall ett antal alternativa färdvägar mellan två punkter. Snabbaste väg kan också variera beroende på om man kör vid högtrafikeller i lågtrafiktid. Färdväg har valts med utgångspunkt från lokala kunskaper om snabbaste väg i tveksamma fall har kontrollmätningar av alternativen gjorts. 3

4 Mätningarna har utförts av VTI med en för ändamålet särskilt utrustad mätbil. För varje resrelation har registrerats - mellan startpunkten (bostad/arbetsplats) och parkerad bil, -, - stopptid vid korsningar etc, - sträcka, - medel- och maxhastighet samt - tid för parkering av bil och till målpunkten (tid för mer omfattande p-sök ingår inte). För beräkning av medelvärde på restiden har varje relation körts gånger. Mätningarna har gjorts under både under högtrafik och under normaltrafiktid och redovisningen utgör ett medelvärde. I de körningar som gjorts var skillnaden mellan högtrafik och normaltrafik liten. Restid med cykel Avseende restid med cykel har i princip använts samma tillvägagångssätt som för bil. Cyklist utrustad med hastighetsmätare har kört respektive sträcka och hållit en hastighet av cirka km/h. VTI har vid mätningar i ett tiotal punkter i Linköping konstaterat att cyklisterna i genomsnitt håller denna hastighet. För varje resrelation har registrerats -, - antal stopp och stopptid, - sträcka - medel- och maxhastighet Vad avser tid för parkering av cykel och gång till målpunkten, har den approximerats till noll, då det i samtliga fall har varit möjligt att ha cykeln parkerad i direkt anslutning till start- respektive målpunkt. Mätningarna har gjorts under normaltrafik under rusningstrafik kan man räkna med fördröjningar i några enstaka punkter vilket kan öka restiderna i någon mån. I något fall har olika färdvägar valts i olika riktningar (bästa väg med tanke på backar). Hans Lindberg, Teknik- och samhällsbyggnadskansliet har utfört mätningarna. Genomförande Undersökningen har genomförts med enkla medel eftersom användningen av resultatet inte kräver så stor noggrannhet och metoden i sig medför vissa felkällor (bland annat kan utförarens körhastighet variera utan att det har samband med trafikrytmen). Undersökningen är därför att betrakta som ett första försök att hitta metoder att mäta och beskriva framkomlighet, tillgänglighet, restider etc. Dessa metoder måste sedan steg för steg utvecklas. 4

5 Materialet är sammanställt av Magdalena Hägg, Stadsbyggnadsgruppen och rapporten är färdigställd av Christer Nilsson, Teknik- och samhällsbyggnadskansliet, Linköpings kommun. Resultat Restid mellan Tornby och Mjärdevi cykel bil buss 2+21 Avståndet mellan Tornby och Mjärdevi är drygt 6 km. Resrelationen får här representera en tjänsteresa eller en transport för ett företag. Bilen är i detta fall snabbast. Detta beror i första hand på att bilen kan hålla en hög hastighet på de yttre biltrafiklederna och att en dörr parkering är förhållandevis kort. Sträckan är lite för lång för att cykeln här till fullo ska komma till sin rätt. Bussen förlorar i attraktivitet då det krävs byte av busslinje för att klara sträckan.

6 Restid mellan T1 (Kaptensg 19) och centrum (Stora torget) cykel bil buss 213 Sträckan mellan T1 och Stora torget är ca 1. km. Resan får här representera en bostad - arbete alternativt bostad - inköpsresa. Cykeln är i detta fall snabbast. Detta beror till stor del på att både bilen och bussen belastas av långa er dörr parkering/hållplats. Särskilt bilen förlorar här i attraktivitet då det är långa gångavstånd vid bostaden och särskilt i centrum. Bussen är i detta fall snabbare än bilen mycket beroende på att busshållplatsen är så centralt belägen. Restid mellan T1 (Kaptensg 19) och Tornby (Ikano) cykel bil buss Avståndet mellan T1 och Tornby är ca 4 km. Resrelationen får här representera en inköpsresa. Cykeln är snabbast dels beroende på lång för biltrafikanten till och från parkering dels kan inte bilen dra nytta av sina fartresurser då stor del av sträckan går i en central miljö med många trafikljus och stort hänsynstagande till andra trafikslag. Val av färdväg för bilresan kan i detta fall påverka restiden tydligt beroende på om det är högtrafik eller normaltrafik. Bussen förlorar i attraktivitet då det krävs byte av busslinje för att klara sträckan. 6

7 Restid mellan T1 (Kaptensg 19) och Mjärdevi (Collegium) cykel bil buss 2 Sträckan mellan T1 och Mjärdevi är ca 4 km. Resan får här representera en bostad - arbeteresa. Cykeln är i detta fall snabbast. Detta beror till viss del på att cykeln kan ta en mycket gen väg både bilen och bussen har krokigare och längre färdvägar. Vidare belastas både bilen och bussen er dörr parkering/hållplats. Restid mellan Ekholmen (Ekholmsv 42) och Mjärdevi (Collegium) cykel bil buss 2 Avståndet mellan Ekholmen och Mjärdevi är drygt 9 km. Resrelationen får här representera en bostad arbeteresa mellan två områden i den yttre staden. Bilen är i detta fall snabbast. Detta beror i första hand på att bilen kan hålla en hög hastighet på de yttre biltrafiklederna och att en dörr parkering är förhållandevis kort. Sträckan är lite för lång för att cykeln här till fullo ska komma till sin rätt. Trots att bussfärden på denna relativ långa sträcka kan ske utan byte så tar den längre tid än cykeln. Detta beror bl.a. på att bussens färdväg inte är gen utan passerar genom centrum och angör ReseC. 7

8 Restid mellan Ekholmen (Ekholmsv 42) och Tornby (Ikano) 4 cykel bil buss 2 Sträckan Ekholmen Tornby är drygt km och den längsta i denna mätning. Resrelationen får här representera en bostad inköpsresa mellan två områden i den yttre staden. Bilen är i detta fall snabbast. Detta beror i första hand på att bilen kan hålla en hög hastighet på de större biltrafiklederna och att en dörr parkering är förhållandevis kort. Sträckan är lite för lång för att cykeln ska komma till sin rätt. Bussen tappar i attraktivitet då man tvingas byte från linje 2 till 21 och därmed tappar tid. Restid mellan Ekholmen (Ekholmsv 42) och Stora torget cykel bil buss 2 Avståndet mellan Ekholmen och Stora torget är knappt 6 km. Resrelationen får här representera en resa från stadens ytterområden till centrum. Trots det relativt stora avståndet är cykeln något snabbare än bilen. Bilen kan hålla en hög hastighet på de stora biltrafiklederna men drabbas istället av långa er till och från parkering framförallt i centrum. Bussen är förhållandevis konkurrenskraftig bl.a. beroende på att busstrafikanten har kortare än till biltrafikanten hållplatsen är centralt placerad i centrum. 8

9 Resultaten i tabellform 1 Restid mellan Tornby och Mjärdevi cykel bil,1 3, buss , 2 Restid mellan T1 (Kaptensg 19) och centrum (Stora torget) cykel 4, bil 3,4 8 buss Restid mellan T1 (Kaptensg 19) och Tornby (Ikano) cykel 14 bil,8 4,3 buss ,2 4 Restid mellan T1 (Kaptensg 19) och Mjärdevi (Collegium) cykel,1 bil 8,3,2 buss 2 9 8,3 Restid mellan Ekholmen (Ekholmsv 42) och Mjärdevi (Collegium) cykel 27 bil 13,3 4,8 buss ,3 6 Restid mellan Ekholmen (Ekholmsv 42) och Tornby (Ikano) cykel 33 bil 17,3 3,8 buss ,2 7 Restider Ekholmsv 42 - Stora torget cykel 17 bil 9,7 7, buss 2 19,1 9