Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ""

Transkript

1 Trafiknätsanalys i Munkedals tätort September 2001

2 Medverkande Munkedals kommun Lars Hultman Eva Grönberg J&W Samhällsbyggnad Catharina Rosenkvist Inger Jansson Inger Widstrand

3 Trafiknätsanalys för Munkedals tätort 1 Innehållsförteckning Begreppsförklaring Sammanfattning 1 Bakgrund och syfte 1 1 Övergripande mål 1 2 Trafiknätsanalysens position i kommunens planering 1 3 Syfte 1 4 Omfattning 1 5 Delaktighet och förankring 2 Anspråk- och funktionsindelning 2 1 Bilnät 2 2 Bussnät 2 3 Utryckningsnät 2 4 Cykelnät 2 5 Gång- och cykelpassager 3 Bedömning av kvaliteter 3 1 Definition av kvaliteter 3 2 Bilnät 3 3 Bussnät 3 4 Utryckningsnät 3 5 Gång- och cykelnät 3 6 Kontroll mot olycksstatistik 4 Förslag till förändringar 4 1 Förslag till förändrat trafiknät 4 2 Hastighetsklassificering av bilnätet 5 Kontroll av måluppfyllelse 5 1 Effekter för biltrafiken 5 2 Effekter för kollektivtrafiken 5 3 Effekter för utryckningstrafiken 5 4 Effekter för gång- och cykeltrafiken 5 5 Trafiksäkerhetseffekter 6 Fortsatt arbete

4 2 Trafiknätsanalys för Munkedals tätort Begreppsförklaring Blandtrafiknät, blandtrafikgator: De delar av gatunätet som används av både biltrafik av olika slag och gång- och cykeltrafik Även gator med gång- och cykelbanor, som är avskilda, men i huvudsak löper längs bilkörbanorna anses ingå i blandtrafiknätet Trafiknät: Den sammanhängande struktur av förbindelser som används av ett trafikslag Trafiknätsanalysen behandlar trafiknäten för bilar, bussar, utryckningsfordon, cyklar och gående Funktionsindelning: Indelning av trafiknätet för ett visst trafikslag i nätdelar med enhetliga anspråk på framkomlighet och trafiksäkerhet Gatunät: Den sammanhängande struktur av gator som är tillgängliga för allmän trafik inom en stad På delar av gatunätet kan finnas förbud mot vissa trafikslag, till exempel gång- och cykeltrafik eller fordon av viss storlek eller tyngd Av definitionen följer att även vissa så kallade kvartersgator kan ingå i gatunätet Gångpassage, Cykelpassage: En plats på en gatusträcka där gående respektive cyklister korsar gatan antingen därför att de finner det naturligt eller därför att de styrs mot platsen med fysiska medel såsom exempelvis räcke I begreppet passage innefattas inte någon särskild utformning, utrustning eller reglering Dimensionerande timtrafik: Avser antal fordon eller gående under den timme som valts som dimensionerande ur trafikteknisk utgångspunkt Kvalitetsanspråk: Önskade egenskaper hos trafiksystemet Trafiknätsanalysen behandlar trafiksäkerhet, tillgänglighet och framkomlighet Kvaliteterna graderas i olika nivåer med färgkoden grön-gul-röd Trafiksäkerhet: I praktisk planering kan begreppet enklast definieras som lågrisk för personskador i trafiken Egendomsskador ingår sålunda inte i det formella trafiksäkerhetsbegreppet, men ska givetvis tas med i (ekonomiska) analyser av trafikens konsekvenser Risken kan uppdelas enligt följande: Risken för att en trafikolycka ska inträffa Risken för att inträffade trafikolyckor leder till personskador Trygghet: Människornas upplevelse av att det innebär liten risk att vara trafikant eller uppehålla sig i trafikmiljön I trafiknätsanalysen behandlas i huvudsak endast risker som orsakas av trafik Nollvisionen: Grundbulten i Regeringens proposition 1996/97:137, Nollvisionen och det trafiksäkra samhället Där anges bland annat att det långsiktiga målet skall vara att ingen dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet, samt att vägtransportsystemets utformning och funktion anpassas till de krav som följer av detta Tillgänglighet: Anger den lätthet med vilken olika slag av trafikanter kan nå stadens arbetsplatser, service, rekreation, samt övriga utbud och aktiviteter Den beror bland annat av restid (inklusive väntetider), reskostnader, komfort, regularitet och tillförlitlighet I trafiknäts-analysen används begreppet tillgänglighet endast i principiella redovisningar av trafiksystemets kvaliteter Framkomlighet: Den del av kvaliteten tillgänglighet som beskriver tidsförbrukning för förflyttningar i trafiknäten som gående, cyklist, busspassagerare eller bilförare Tidsförbrukningen beror av förflyttningens längd och hastighet Längden beror i sin tur på trafiknätens utformning medan hastigheten beror på länkarnas utformning Vid förflyttningen i befintliga nät är längden i regel given Hastigheten blir då avgörande för framkomligheten Framkomligheten för gående och särskilt för funktionshindrade påverkas i hög grad av fördröjningar vid passager och av passagernas detaljutformning

5 Trafiknätsanalys för Munkedals tätort 3 Sammanfattning Nollvisionen har som långsiktigt mål, att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken Som en del i trafiksäkerhetsarbetet görs trafiknätsanalyser med syfte att identifiera de delar av blandtrafiken där de olika trafikslagen har motstridiga anspråk på framkomlighet och trafiksäkerhet samt föreslå åtgärder som minskar eller eliminerar dessa konflikter Vid avvägning mellan olika intressen prioriteras säkerheten för oskyddade trafikanter framför framkomligheten för biltrafiken Nätanalysen omfattar Munkedals tätort I nätanalysen görs först en funktionsindelning av trafiknätet för biltrafik, busstrafik, utryckningstrafik samt gång- och cykeltrafik Samtidigt redovisas de anspråk som de olika trafikslagen ställer avseende framkomlighet och säkerhet Därefter beskrivs hur väl de olika anspråken tillgodoses i dagens trafiknät Bedömningen görs enligt en tregradig skala där kvalitetsnivåerna för olika sträckor och korsningar i trafiknätet anges som god kvalitet (grön), mindre god (gul) och låg kvalitet (röd) Kvalitetsbedömningen omfattar framkomlighet och trafiksäkerhet Analysen visar att det finns brister i trafiksäkerheten för gående och cyklister Med kvalitetsbedömningen som grund föreslås förändringar av trafiknätet så att en önskad avvägning mellan de olika trafikslagens anspråk uppnås Förändringarna innebär bland annat att: - Nya länkar tillkommer i cykelnätet, bland annat utmed Stalevägen - Biltrafiknätet hastighetklassificeras med hänsyn till gående och cyklisters anpråk på säkra passager Hastighetsdämpande åtgärder, exempelvis förhöjda övergångsställen eller cirkulationsplatser, föreslås där gående och cyklister har behov att korsa biltrafiken och där bilarnas hastighet idag överskrider 30 km/timme Hastigheten på lokalvägnätet föreslås bli begränsat till 30 km/timme Föreslagna förändringar medverkar till att uppfylla Nollvisionen mål Nästa steg i planeringsprocessen blir att utarbeta principförslag till trafikteknisk utformning samt gestaltning av de länkar och korsningar som ska åtgärdas Föreslagna åtgärder konsekvensbeskrivs och stäms därefter av mot uppställda mål innan beslut om genomförande fattas 1 Bakgrund och syfte 1 1 Övergripande mål I oktober 1997 antog riksdagen propositionen Nollvisionen och det trafiksäkra samhället Därmed har trafiksäkerheten fått ökad tyngd bland övriga planerigsmål Nollvisionens teser har utvecklats till användbara principer i reformprogrammet Säkrare trafikmiljö i tätort, mars 1997, som gavs ut gemensamt av Kommunförbundet, Vägverket och Rikspolisstyrelsen Det långsiktiga målet är att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken Reformens syfte är att klarlägga, initiera och stimulera effektiva trafiksäkerhetsåtgärder i gatumiljön Den fysiska utformningen av trafikmiljön ska vara så tydlig att trafikanterna ska förstå vilka trafikregler som gäller för varje del i gatunätet Normgivande och dimensionerade för trafiksystemet ska vara trafikantgrupperna barn, äldre och funktionshindrade I augusti 1998 gavs handboken Lugna Gatan ut av Kommunförbundet Handboken beskriver en planeringsprocess för förnyelse av stadens blandtrafikgator genom fysiska åtgärder i gatumiljön Processen ska främja en planering som: Tillgodoser dagens anspråk på trafiksäkerhet, trygghet, låga bullernivåer och god luftkvalitet Tillgodoser olika trafikantkategoriers behov av tillgänglighet och framkomlighet på rimlig nivå Lyfter fram önskemålen om att bevara och återskapa historiskt eller stadsbildmässigt värdefulla gatumiljöer samt att försköna stadens gaturum och ge dem identitet och karaktär

6 4 Trafiknätsanalys för Munkedals tätort Främjar information, delaktighet och medinflytande för alla berörda Säkerställer att ovan angivna kvalitetskrav tillgodoses i lösningar som är kostnadseffektiva, långsiktigt hållbara och innebär god resurshushållning 1 2 Trafiknätsanalysens position i kommunens planering Nedanstående figur visar planeringen av trafikens infrastruktur från vision och målbild till byggande, drift och underhåll Den visar också var i planeringsarbetet som trafiknätsanalysen kommer in, och vilka stödjande dokument som kan används för trafiksäkerhetsarbetet Nollvisionen Vision Reformdokumentet Säkrare trafikmiljö i tätort Målbild Nätanalys och klassifiering Lunga gatan Principutformning Detaljutformning Byggande Drift och underhåll Trafiknätsanalysens position i planeringen 1 3 Syfte Trafiknätsanalysen syfte är att identifiera de delar av blandtrafiknätet där de olika trafikslagen har motstridiga anspråk på framkomlighet och trafiksäkerhet samt därefter söka nätåtgärder som minskar eller eliminerar dessa konflikter Kvalitetsanspråkens orienterbarhet och tydlighet samt estetik och gestaltning kan i huvudsak tillgodoses genom detaljutformning och gestaltning av gaturummet och påverkar alltså inte nätanalysen Nätanalysen har följande syften: att funktionsindela trafiknäten och visa vilka anspråk på framkomlighet och trafiksäkerhet som trafikslagen har inom olika delar av näten att visa var i gatunätet det finns motstridiga villkor att föreslå nätåtgärder som begränsar dessa konflikter att föreslå hastighetsklassificering som innebär önskad prioritering av vissa trafikslags anspråk att visa var det finns kvarvarande kvalitetskonflikter som måste lösas med principutformning

7 Trafiknätsanalys för Munkedals tätort Omfattning Trafiknätsanalysen omfattar Munkedals tätort Se nedanstående karta Utredningsområde 1 5 Delaktighet och förankring Trafiknätsanalysen följer handboken Lugna gatan, vilket innebär att trafiksäkerheten ges större tyngd i förhållande till biltrafikens framkomlighet än tidigare planering Den i trafiknätsanalysen föreslagna hastighetsklassificeringen innebär också relativt genomgripande förändringar avseende hastighetsgränserna i biltrafiknätet Det är därför angeläget att trafiknätsanalysen ges en bred förankring inom kommunen innan beslut om åtgärder fattas

8 6 Trafiknätsanalys för Munkedals tätort 2 Anspråk funktionsindelning Nätanalysen utförs huvudsakligen inom den nätstruktur som bildas av de befintliga blandtrafikgatorna inom tätorten Övriga länkar kartläggs översiktligt för att klarlägga sammanhang och få en helhetsbild Vart och ett av trafiknäten indelas i funktionsklasser enligt de principer som anges i schema för varje trafikantslag Ordningsföljden har valts av utredningstekniska skäl och ger inte uttryck för någon prioritetsordning mellan trafikslagens anspråk 2 1 Bilnät Biltrafikanternas anspråk på framkomlighet bedöms utifrån dagens biltrafiknät Biltrafikens anspråk på framkomlighet kan delas upp i två delar, dels den enskilde trafikantens anspråk på hastighet, dels den samlade trafikens anspråk på kapacitet Funktionsindelning Nättyp Huvudnät Lokalnät Länktyp Genomfart eller infart Huvudgata Uppsamlingsgata Lokalgata Huvudsaklig trafikuppgift Biltrafik genom eller till en tätort Biltrafik mellan tätortens olika områden Biltrafik mellan ett område och huvudnätet Biltrafik inom ett område Längsta körsträcka mellan en start/målpunkt inne i ett område och närmaste anslutning till huvudnätet bör inte överstiga 400 meter Hastighetsanspråk Länktyp Genomfart eller infart Övriga länkar i huvudvägnätet Länk i lokalvägnätet Färdhastighet 70 km/timme 50 km/timme 30 km/timme eller gångfart Under bilresans första (respektive sista) 100 meter inom ett område kan hastighetsanspråket begränsas till gångfart Kapacitetsanspråk Dagens trafikflöden plus de tillskott som beräknas uppstå när eventuella, nu kända utbyggnadsprogram har genomförts Biltrafiknätets vägar och gator funktionsindelas med hänsyn till varje länks primära funktion Funktionen på länken avgör sedan vilket hastighetsanspråk bilisterna har

9 Trafiknätsanalys för Munkedals tätort 7 N MUNKEDAL MUNKELAND MÖE STALE FOSS HEDE CENTRUM FOSS Biltrafiknät meter Infart/genomfart Huvudgata Uppsamlingsgata

10 8 Trafiknätsanalys för Munkedals tätort 2 2 Bussnät Bussnätet funktionsindelas med hänsyn till gångavstånd från hållplats till trafikanternas start och målpunkter Busshastigheten avser färdhastighet exklusive hållplatsstopp Busstrafiken i Munkedal består av 10 linjer Linjerna utgör en del av länstrafiken för vilken Västtrafik är huvudman Tåget, som också utgör en del länstrafiken, passerar Munkedals kommun Funktionsindelning Nättyp Basnät Huvudsaklig trafikuppgift Utgör stommen i busstrafiksystemet Basnätet omfattar stads- och länstrafikens linjer Målsättningens är högst 400 meters gångavstånd till hållplats från 90% av tätortens bostäder, arbetsplatser och serviceanläggningar Hastighetsanspråk Länktyp Länk i basnätet i ytterområden Länk i basnätet i innerstaden Färdhastighet mellan hållplatser 50 km/timme 30 km/timme

11 Trafiknätsanalys för Munkedals tätort 9 Funktionsindelning busstrafik

12 10 Trafiknätsanalys för Munkedals tätort 2 3 Utryckningsnät Utryckningsvägarna är viktiga i trafiknätsanalysen Brandkårens inställelsetid till olika målpunkter är beroende av i vilken hastighet bilarna kan ta sig fram Framkomligheten i korsningar längs vägen är också av stor betydelse Primära utryckningsvägar bör därför ges stor vikt vid hastighetsklassificering av biltrafiknätet För ambulanstransporter finns det både ett hastighetsanspråk och ett anspråk på en jämn och rak väg för att inte utsätta patienter för onödigt lidande I Munkedal finns inget primärt utryckningsnät för ambulanstransporter Polisens utryckningsvägar varierar beroende på mål och följer inte vissa vägar såsom för ambulans och brandkår Polisens utryckningsnät redovisas därför inte i trafiknätsanalysen Funktionsindelning Nättyp Primärt utryckningsnät Huvudsaklig trafikuppgift Omfattar större delen av biltrafikens huvudnät samt anslutningsgator till sjukhus och vårdhem, brandstation och andra välfrekventerade målpunkter för ambulanser och brandfordon Ger god framkomlighet till de viktigaste målen Hastighetsanspråk Nättyp Primärt utryckningsnät Färdhastighet 50 km/timme

13 Trafiknätsanalys för Munkedals tätort 11

14 12 Trafiknätsanalys för Munkedals tätort 2 4 Cykelnät Cykelnätet har delats upp i två delar, ett övergripande nät och ett lokalt nät Det övergripande nätet utgör stommen i cykelnätet liksom huvudgatorna utgör stommen i biltrafiknätet Det övergripande cykelnätet överensstämmer också till stora delar med huvudgatunätet för biltrafiken Det lokala cykelnätet utgörs i huvudsak av lokalgator I detta nät sker mestadels korta cykelturer inom närområdet eftersom cykelnätet förbinder viktiga start och målpunkter i närområdet Funktionsindelning Nättyp Övergripande cykelnät Lokalt cykelnät Huvudsaklig trafikuppgift För cyklister som färdas längre sträckor t ex mellan bostad och arbetsplatser, centrum, skolor, terminaler, större fritidsanläggningar etc För cyklister som dagligen färdas korta sträckor inom ett område mellan bostad och skola, närservice, busshållplats etc Anspråk på framkomlighet och säkerhet Nättyp Övergripande cykelnät Lokalt cykelnät Anspråk Kontinuerligt, lättorienterat och tydligt nät som ger god färdhastighet med hög komfort Säkerhet med beaktande av vuxna cyklisters trafikförmåga Lägre färdhastighet Säkerhet med beaktande av barns och äldres trafikförmåga För bägge funktionsklasserna gäller följande: I första hand eftersträvas separata cykellänkar med sådan genhet, profilstandard och frihet från fördröjande passager att de ger högre framkomlighet än närliggande, alternativa förbindelser där cykeltrafiken inte är separerad från biltrafiken I andra hand utnyttjas lågtrafikerade blandtrafikgator med 30 km/timme eller gångfart Anspråk vid korsning av billänk Bilhastighet högst 30 km/timme vid cykelpassage i plan Planskildhet där bilhastigheten är större än 30 km/timme Cykeltrafikanters och gångtrafikanters anspråk på att korsa bilnätet sammanfaller oftast till gemensamma punkter, se avsnitt 2 5 Gång- och cykelpassager

15 Trafiknätsanalys för Munkedals tätort 13 N MUNKEDAL MUNKELAND MÖE STALE FOSS HEDE CENTRUM FOSS Övergripande cykelnät meter Blandtrafik Separerat Idrottsanläggning Skolor Planskild korsning

16 14 Trafiknätsanalys för Munkedals tätort 2 5 Gång- och cykelpassager Gångtrafikens färdhastighet längs gångnätets länkar är given inom de gränser som är satta av individernas prestationsförmåga Därvid förutsätts att detaljutformningen inte innebär någon begränsning för någon kategori av gångtrafikanterna Det finns därför ingen anledning att, som underlag för trafiknätsanalysen, indela gångtrafiknätet i funktionsklasser med skilda anspråk på färdhastighet längs länkarna Däremot finns anledning att redovisa de gåendes anspråk på att korsa biltrafiknätets länkar med god trafiksäkerhet och framkomlighet Cyklisterna har ofta anspråk att korsa biltrafiknätet i samma punkter som de gående Gående och cyklisters anspråk att korsa biltrafiknätet Målpunkter i länkens omgivning Butiker, kontors- och bostadsentréer, servicelokaler, busshållplatser eller liknande målpunkter finns på båda sidor av länken Målpunkterna för gående finns samlade till vissa lägen längs länken så att gående naturligt väljer att korsa på bestämda gångpassager Inga aktiviteter/målpunkter utmed länken Alla aktiviteter/ målpunkter är samlade på ena sidan av länken Anspråk Gående ska kunna korsa var som helst utmed biltrafiklänken Gående och cyklister ska kunna korsa biltrafiklänken på bestämda gång- och cykelpassager Gående och cyklister har inga anspråk att korsa biltrafiklänken Anspråk på bilhastighet vid korsning av billänk Gång- och cykeltrafikens korsningsanspråk Korsa biltrafiklänken var som helst utmed länken Korsa biltrafiklänken på bestämda gång- cykelpassager Vid gångpassage som används av många funktionshindrade Biltrafikens hastighet (km/timme) Högst 30 km/timme utmed hela länken Högst 30 km/timme vid gång- och cykelpassager Gångfart Gångpassage vid pappersbruket

17 Trafiknätsanalys för Munkedals tätort 15 N MUNKEDAL MUNKELAND MÖE STALE FOSS HEDE CENTRUM FOSS Gående och cyklisters anspråk att korsa bilnätet meter Spritt på hela sträckan Punktvis (övergångsställe) Skola

18 16 Trafiknätsanalys för Munkedals tätort 3 Bedömning av kvaliteter Kvalitetsbedömningarna i trafiknätsanalysen omfattar trafiksäkerhet och framkomlighet och genomförs i samma ordningsföljd som anspråken för trafiknäten i föregående kapitel 3 1 Definition av kvalitéer Trafiksäkerhet och trygghet Risken för att dödas eller skadas allvarligt i trafiken bör fortlöpande minskas mot noll De som går eller cyklar inom staden bör inte hindras eller störas av biltrafiken så att deras livskvalitet begränsas i avsevärd grad Särskilt gäller att barn, äldre och funktionshindrade bör kunna förflytta sig tryggt och säkert mellan bostaden och sina vanligaste målpunkter Krockvåldskurva Kurvan i figuren ovan visar sambandet mellan hastighet och risken att bli dödad i en trafikolycka för bil mot fotgängare, för bil mot bil i sidokrock och för bil mot bil i frontalkrock Kurvorna visar att i trafiknätet bör hastigheten på biltrafiken inte vare högre än ca 30 km/timme där gående och cyklister korsar gatan Vidare bör hastigheten inte vare högre än 50 km/timme där det finns risk för sidokrock mellan två personbilar I trafiknätsanalysen är kvalitetsbedömningen av trafiksäkerheten baserad på hur väl dessa villkor är tillgodosedda

19 Trafiknätsanalys för Munkedals tätort 17 Framkomlighet Samhällets gatunät bör utformas, dimensioneras och regleras så att gående, cyklister, busstrafikanter och bilister ges möjlighet att med rimlig lätthet få tillgång till utbud och aktiviteter Därvid bör barnens, de äldres och de funktionshindrades behov och prestationsförmåga vara dimensionerande I de fall anspråken på framkomlighet för olika trafikslag står i konflikt med varandra bör framkomligheten för gående av olika kategorier samt för cyklister, busstrafikanter och utryckningsfordon prioriteras före biltrafikanternas anspråk på framkomlighet Kvalitetsnivåer För att beskriva hur väl olika anspråk tillgodoses för varje trafikslag används en tregradig skala Kvalitetsnivåerna beskrivs med färgkoderna grön, gul och röd, där grön färgkod står för god kvalitet, gul står för mindre god kvalitet och röd står för låg kvalitet Färgkod Kvalitetsnivå Hur väl Kommentar tillgodoses anspråket? Grön God Helt Godtas alltid Gul Mindre god Delvis Kan godtas begränsad tid eller kan godtas om andra väsentliga kvaliteter eller kostnader vinns Röd Låg Inte alls Kan inte godtas eller kan godtas viss begränsad tid

20 18 Trafiknätsanalys för Munkedals tätort 3 2 Bilnät Den genomsnittliga färdhastigheten under den högst belastade timmen på dygnet används som bedömningsgrundande för biltrafikens framkomlighet Enstaka punktvisa hastighetsnedsättningar ger ingen kvalitetssänkning Kvalitetsnivå vid angiven färdhastighet (km/timme) Länktyp Genomfart/Infart - röd gul grön Huvudgata röd gul grön grön Lokalgata grön grön grön - Gult betyder mindre god framkomlighet för biltrafiken men kan godtas om den ger högre kvalitet för gåendes och cyklisters trafiksäkerhet Rött betyder låg framkomlighet för biltrafiken men kan godtas under begränsad tid, om den ger högre kvalitet på gåendes och cyklisters trafiksäkerhet Av kartan framgår att framkomligheten till övervägande del är god Del av Stalevägen har mindre god kvalitet eftersom önskvärd hastighet på genomfartsgator är 70 km/timme Fossvägen förbi Munkedalsskolan har låg framkomlighet eftersom hastigheten är nedsatt till 30 km/timme Önskvärd hastighet på en huvudgata är 50 km/timme Fossvägen förbi Munkedalsskolan

21 Trafiknätsanalys för Munkedals tätort 19 N MUNKEDAL MUNKELAND MÖE STALE FOSS HEDE CENTRUM FOSS Framkomlighet i biltrafiknätet meter God kvalitet Mindre god kvalitet Låg kvalitet

22 20 Trafiknätsanalys för Munkedals tätort 3 3 Bussnät Kvalitet på busstrafikens framkomlighet bedöms utifrån färdhastigheten under den högst belastade timmen på dygnet Färdhastigheten avser hastighet inklusive acceleration och retardation men exklusive hållplatsstopp Enstaka punktvisa hastighetsnedsättningar ger ingen kvalitetssänkning Länktyp Kvalitetsnivå vid angiven färdhastighet exklusive hållplatsstopp (km/timme) Centrumgator Ytterområde Länkar i basnät röd gul grön - Gult betyder mindre god framkomlighet för busstrafik men kan godtas om den ger högre kvalitet på gåendes och cyklisters trafiksäkerhet - Rött betyder låg framkomlighet som inte kan godtas Av kartan framgår att framkomligheten på hela basnätet är i stort sett god På delar av Fossvägen och Långedalsvägen är framkomligheten mindre god till följd av hastighetsbegränsningen 30 km/timme Lokalgata med busstrafik

23 Trafiknätsanalys för Munkedals tätort 21

24 22 Trafiknätsanalys för Munkedals tätort 3 4 Utryckningsnätet Utryckningstrafiken har stora krav på framkomlighet Även under rusningstrafik bör dessa fordon ha en god framkomlighet på de primära utryckningsvägarna Kvalitetsnivå vid angiven färdhastighet, km/timme Länktyp < <70 Preliminärt utryckningsnät röd gul grön grön Enstaka punktvisa hastighetsnedsättningar i utryckningsnätet ger inte kvalitetssänkning - Gul betyder mindre god framkomlighet för utryckningstrafik men kan godtas om man får högre kvalitet på gåendes och cyklisters trafiksäkerhet - Rött betyder låg kvalitet som inte kan godtas Av kartan framgår att framkomligheten är god

25 Trafiknätsanalys för Munkedals tätort 23

26 24 Trafiknätsanalys för Munkedals tätort 3 5 Gång- och cykelnät För gående och cyklister är säkerheten den viktigaste kvaliteten Säkerheten på det övergripande nätet beaktas utifrån vuxna cyklisters trafikförmåga På gator och i korsningar där gående och/eller cyklister blandas med biltrafik beror säkerheten på bilarnas hastighet Blandtrafikgator med högre färdhastighet än 30 km/timme på biltrafiken är inte att betrakta som god kvalitet med avseende på cyklisters säkerhet Vid högre hastighet krävs separata cykelbanor och planskilda korsningar Trafiksignaler medför inte bättre säkerhet utan är enbart en framkomlighetshöjande åtgärd Cykelbana saknas utmed bland annat Stalevägen Kvalitetsnivå för gc-trafiken vid angiven färdhastighet för biltrafiken (km/timme) grön gul röd - Gult betyder mindre god kvalitet och kan godtas under begränsad tid - Rött betyder låg kvalitet och kan inte godtas Av kartan framgår att det finns stora brister i säkerheten för gående och cyklister Det är framförallt där gående och cyklister korsar bilstråk som bristen är som störst God kvalitet uppnås dock endast där de oskyddade trafikanterna har en egen bana separerad från biltrafiken eller där biltrafikens hastighet är lägre än 30 km/timmen

27 Trafiknätsanalys för Munkedals tätort 25

28 26 Trafiknätsanalys för Munkedals tätort 3 6 Kontroll mot olycksstatistik Som en kontroll av kvalitetsbedömningen görs en jämförelse med polisrapporterade olyckor under fem år, 1994 tom 1998 Det verkliga antalet olyckor är sannolikt högre, då olyckor med enbart egendomsskada sällan rapporteras Olyckor med personskada rapporteras dock oftast Det totala antalet olyckor var 21 stycken under perioden I 3 av olyckorna var oskyddade trafikanter inblandade Av de polisrapporterade olyckorna där oskyddade trafikanter varit inblandade är det svårt att finna någon punkt som är speciellt olycksdrabbad De flesta olyckorna där oskyddade trafikanter varit inblandade har skett i korsningspunkter med biltrafiken Fordonsolyckorna är utspridda över i princip hela huvudnätet Ingen korsning framstår som mer olycksdrabbad än någon annan Olycksrisken är störst i biltrafikens huvudvägnät

29 Trafiknätsanalys för Munkedals tätort 27

30 28 Trafiknätsanalys för Munkedals tätort 4 Förslag till förändringar 4 1 Förslag till förändrat trafiknät Med kvalitetsbedömningar och konfliktanalyser som underlag prövas förändringar av trafiknätsstrukturen och funktionsindelningen så att en önskad avvägning mellan trafikslagens olika anspråk uppnås Gående, cyklister, busstrafik och utryckningstrafik prioriteras före biltrafikens anspråk på framkomlighet Enstaka punktvisa hastighetsnedsättningar medför inte kvalitetssänkning i bil- buss- och utryckningsnätet Cykelnät Cykelnätet bör vara uppbyggt av länkar som kan vara: helt friliggande cykelvägar i grönområden och parker, separata cykelbanor längs med gator, lågtrafikerade lokalgator där cykeltrafik blandas med biltrafik gångfartsgator, där gående och cyklister prioriteras Utmed gator i huvudvägnätet som är hastighetsklassificerade till 50 eller 70 km/timme bör gång- och cykeltrafiken vara separerad från biltrafiken Nya cykelbanor föreslås bland annat utmed Stalevägen I korsningar med biltrafiknätet bör biltrafikens hastighet dämpas till 30 km/timme genom fysiska åtgärder, exempelvis förhöjd cykelöverfart, förhöjd korsning eller cirkulationsplats Exempel på upphöjda övergångsställen med refug ( Lugna gatan ) Gångnät Med föreslagen hastighetsklassificering säkerställs biltrafikens hastighet till högst 30 km/timme vid nuvarande övergångsställen Vid det fortsatta arbetet med att hastighetssäkra gångpassagerna bör behovet av varje övergångsställe bedömas I vissa fall kan det vara befogat att ta bort övergångsställen där få gående passerar eller som är svåra att hastighetssäkra till 30 km/timme Bil-, buss- och utryckningsnät För bil-, buss- och utryckningsnäten erfordras inga förändringar I korsningar med gång- och cykelnäten prioriteras de oskyddade trafikanternas säkerhet före biltrafikens anspråk på framkomlighet

31 Trafiknätsanalys för Munkedals tätort 29

32 30 Trafiknätsanalys för Munkedals tätort 4 2 Hastighetsklassificering av bilnätet Hastighetsklassificeringens uppgift är att pröva vilken hastighetsklass som ger optimal avvägning mellan trafikslagens olika anspråk Samtidigt beaktas önskemålen om kontinuitet i hastighetsanspråken över sammanhängande sträckor inom samma funtionsklass Vid hastighetsklassificeringen av trafiknätet används följande gatutyper Gångfartsgatan (gårdsgata) är en lokalgata, utformad för att vara ett gemensamt uterum för alla som bor längs gatan Gångfartsgatan är inte uppdelad i skilda banor för trafikslagen Den har utformats och reglerats så att bilarna har högst gångfart och lämnar de gående företräde 30/30-gatan ingår lokalnätet och har i huvudsak endast lokal cykel- och biltrafik med start- eller målpunkt i närområdet Biltrafikens hastigheten är max 30 km/timme på sträcka och i korsning Gående och cyklister kan korsa 30/30-gatan var som helst på sträckor eller i gatukors Gatan har inga övergångsställen, cykelöverfarter, cykelbanor eller trafiksignaler I innerstaden tillgodoses en del av korttidsparkeringen på 30/30-gatorna 50/30-gatan kan ingå både i lokalnätet och huvudvägnätet Biltrafikens hastighet är max 50 km/timme på stäcka och 30 km/timme i korsning med oskyddade trafikanter Körbanan har ett körfält i varje riktning Gatan bör ha både cykelbanor och gångbanor Målpunkterna i omgivningen är samlade och lokaliserade så att korsande gång- och cykeltrafik kan styras till särskilda korsningspunkter Dessa är utformade så att bilarna inte kan passera med högre hastighet än 30 km/timme 50-gatan är genomfarts- eller huvudgata inom tätorten där oskyddade trafikanter inte har några anspråk på att korsa gatan Biltrafikens hastigheten är max 50 km/timme både på sträcka och i korsning 70/50-gatan är genomfarts- och ibland huvudgata inom tätorten där oskyddade trafikanter inte har några anspråk på att korsa gatan, eller där dessa båda trafikantgrupper kan korsa gatan i planskildhet Gatorna utgörs främst av större vägar och gator med genomfartstrafik där korsningsavståndet är stort och där det inte finns utfarter längs gatan Kartan på nästa sida visar de hastighetsklasser i huvudvägnätet som ger önskad avvägning mellan biltrafiekns hastighet respektive gående och cyklisters anspråk på säkra passager Hastighetsdämpande åtgärder exempelvis förhöjt övergångsställe, förhöjd korsning eller cirkulationsplats vidtas där gående och cyklister har behov av att korsa biltrafiken och där bilarnas hastighet idag överstiger 30 km/timme 30-områden I de områden som omsluts av huvudnätet finns lokala bilnät Där bör säkerhet och framkomlighet för gående och cyklister vara dimensionerande Där finns ofta målpunkter för gående längs alla gator och anspråken att kunna korsa gatan säkert bör prioriteras Biltrafikens anspråk på färdhastighet är låg med hänsyn till de korta körsträckorna inom lokalnätet Hastigheten inom lokalnäten bör vara högst 30 km/ timme eller gångfart, därav begreppet 30-område För varje del i lokalnätet bör avståndsvillkoret, högst 400 meter till huvudväg vara uppfyllt

33 Trafiknätsanalys för Munkedals tätort 31 På nedanstående karta redovisas förslag till indelning i 30-områden N MUNKEDAL MUNKELAND MÖE STALE FOSS HEDE CENTRUM FOSS meter Hastighetsklassificering och 30-områden 30 km/timmen 50 km/timmen 70 km/timmen 90 km/timmen 30-områden

34 5 Kontroll av måluppfyllelse Föreslagna förändringar av trafiknätet har till syfte att lösa eller minska olika slag av nätproblem genom prioriteringar och avvägningar mellan trafikslagens anspråk på framkomlighet och säkerhet Nedan värderas effekterna av föreslagna åtgärder samt görs en avstämning mot nollvisionens och kommunens trafiksäkerhetsprogram 5 1 Effekter för biltrafiken Den genomsnittliga reshastigheten för biltrafiken kommer med föreslagen hastighetsklassificering att sänkas något då hastigheten på vissa länkar och i vissa korsningspunkter sänks För att säkerställa en god framkomlighet bör utformningen i de mest belastade korsningarna ses över 5 2 Effekter för kollektivtrafiken Om busshållplatsernas lägen kan samordnas med åtgärder för 30 km/timme minimeras restidsfördröjningarna för busstrafiken samtidigt som dess resenärer får en säker väg till och från hållplatsen 5 3 Effekter för utryckningstrafiken Enstaka punktvisa hastighetsnedsättningar i utryckningsnätet ger ingen kvalitetssänkning Om utryckningsvägen innehåller många punkter med 30 km/timme innebär detta en viss kvalitetsnedsättning, som dock kan godtas om gående och cyklisters trafiksäkerhet får högre kvalitet 5 4 Effekter för gång- och cykeltrafiken Förslagna förändringar innebär utbyggnad av separerade cykelbanor utefter huvudvägnätet samt att biltrafikens hastighet säkerställs till 30 km/timme vid gång- och cykelpassager Detta ökar trafiksäkerheten för gående och cyklister, framförallt för barn, äldre och funktionshindrade 5 5 Trafiksäkerhetseffekter Föreslagna förändringar medverkar till att ge säkrare skolvägar samt en positiv syn på hastighetsdämpande åtgärder i områden och avsnitt med stor andel oskyddade trafikanter 6 Fortsatt arbete Nästa steg i planeringsprocessen blir att utarbeta principförslag till trafikteknisk utformning samt gestaltining av de länkar och korsningar som ska åtgärdas Föreslagna åtgärder konsekvensbeskrivs och stäms därefter av mot uppställda mål

35

KUMLA TRAFIKPLAN. Gjord med stöd av Trafiknätsanalys enligt Lugna gatan! Beslutshandling 2000-11 - 28

KUMLA TRAFIKPLAN. Gjord med stöd av Trafiknätsanalys enligt Lugna gatan! Beslutshandling 2000-11 - 28 KUMLA TRAFIKPLAN Gjord med stöd av Trafiknätsanalys enligt Lugna gatan Beslutshandling 2000-11 - 28 1 2 Förord I Kumla kommun diskuteras stora och små projekt med syfte att göra stadens gator trafiksäkrare,

Läs mer

Trafiknätsanalys Sigtuna kommun

Trafiknätsanalys Sigtuna kommun Trafiknätsanalys Sigtuna kommun Märsta, Sigtuna och Rosersberg Inventering - Analys - Principåtgärder November 2003 Beställare: Projektansvarig: Övriga deltagare: Sigtuna kommun Stadsbyggnadskontoret Teknik

Läs mer

Trafiknätsanalys för Sollefteå stad

Trafiknätsanalys för Sollefteå stad Trafiknätsanalys för Sollefteå stad Samhällsbyggnadskontoret SOLLEFTEÅ KOMMUN 2001 Förord I Sollefteå har de senaste åren diskuterats och tagits fram förslag till att skapa en vackrare och trivsammare

Läs mer

4 Separering av gång- och cykeltrafik

4 Separering av gång- och cykeltrafik 4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen

Läs mer

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009 2009-01-26 Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009 Dnr TN 2007/355 Författare: Elenore Bjelke, Ivan Ericson, Christin Gimberger Förord Nacka kommuns Riktlinjer

Läs mer

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,

Läs mer

Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT

Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT FÖRORD Arbetet med att ta fram Gång- och cykelplan för Vårgårda tätort har gjorts i samarbete av Sabina Talavanic, stadsarkitekt, Charlotte

Läs mer

Etikett och trafikvett

Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det

Läs mer

Trafiksäkerhetsplan 2007-2010. Del 2 Åtgärdsprogram

Trafiksäkerhetsplan 2007-2010. Del 2 Åtgärdsprogram Trafiksäkerhetsplan 2007-2010 Del 2 Åtgärdsprogram 1 Förord I Åtgärdsprogrammet läggs tyngdpunkten på den oskyddade trafikantens situation. Med begreppet oskyddad trafikant menas fotgängare, cyklist och

Läs mer

Cykelplan. Gävle 2010

Cykelplan. Gävle 2010 Cykelplan Gävle 2010 Titel: Cykelplan Gävle 2010 Utgivningsdatum: Mars 2010 Utgivare: Gävle kommun Kontaktperson: Helena Werre, Gävle kommun Konsult: Sweco, Uppdragsansvarig: Anders Atterbrand Författare:

Läs mer

REMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN. Tenhult. Lekeryd. Öggestorp. Gränna. Örserum. Tunnerstad

REMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN. Tenhult. Lekeryd. Öggestorp. Gränna. Örserum. Tunnerstad REMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN Tenhult Lekeryd Öggestorp Gränna Örserum Tunnerstad STADSBYGGNADSKONTORET Besöksadress V. Storgatan 16 Juneporten, 1 tr, Jönköping stadsbyggnad@sbk.jonkoping.se

Läs mer

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 17 Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson Datum:

Läs mer

Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun

Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun ULRICEHAMNS KOMMUN Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00

Läs mer

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Nykvarns Kommun Gång- och cykelplan Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Jörgen Bengtsson Gunilla Hellström 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

PM Sammanställning av upplevda problem och brister PM Sammanställning av upplevda problem och brister Åtgärdsvalsstudie Förbättra E18 genom Karlskoga Problembeskrivning Nedan följer en sammanfattning av de generella problem och brister som har identifierats

Läs mer

Ramböll Sverige AB. Idéstudie--- Österåkers kommun. Söralidsvägen. Stockholm 2007-04-18

Ramböll Sverige AB. Idéstudie--- Österåkers kommun. Söralidsvägen. Stockholm 2007-04-18 Ramböll Sverige AB --- Österåkers kommun Söralidsvägen Stockholm 2007-04-18 Österåkers kommun Datum 2007-05-04 Uppdragsnummer Utgåva/Status Leverans ver. 3 Stefan Thelander Stefan Thelander Johanna Appelberg

Läs mer

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN Rapport Ramböll Trafik och Samhällsplanering Helsingborg 2 FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD

Läs mer

Hastighetsöversyn i Ekerö tätort Ekerövägen, Bryggavägen, Jungfrusundsvägen, Väsbyvägen, Älvnäsvägen, Sanduddsvägen, Ekvägen, Granbacksvägen och

Hastighetsöversyn i Ekerö tätort Ekerövägen, Bryggavägen, Jungfrusundsvägen, Väsbyvägen, Älvnäsvägen, Sanduddsvägen, Ekvägen, Granbacksvägen och Ekerövägen, Bryggavägen, Jungfrusundsvägen, Väsbyvägen, Älvnäsvägen, Sanduddsvägen, Ekvägen, Granbacksvägen och Närlundavägen 2011-11-02 TITEL: Hastighetsöversyn i Ekerö tätort DATUM: 2011-11-02 BESTÄLLARE:

Läs mer

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16) UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8

Läs mer

Rapport 11. Restidsmätning i Linköping 2000 TRAFIK 2000

Rapport 11. Restidsmätning i Linköping 2000 TRAFIK 2000 Rapport 11 Restidsmätning i Linköping TRAFIK Rapporten är upprättad av Stadsbyggnadsgruppen, Magdalena Hägg på uppdrag av Teknik- och samhällsbyggnadskansliet, Christer Nilsson och i samarbete med Vägverket.

Läs mer

Välsviken. PM Välsviken trafikutredning 2015-12-18

Välsviken. PM Välsviken trafikutredning 2015-12-18 Välsviken PM Välsviken trafikutredning 2015-12-18 Medverkande Titel: PM Välsviken trafikutredning Utgivningsdatum: 2015-12-18 Upprättad av: WSP Samhällsbyggnad Uppdragsansvarig: Catharina Rosenkvist Foton:

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...

Läs mer

FÖR UPPSALA STAD KORTVERSION

FÖR UPPSALA STAD KORTVERSION Trafik plan 2oo6 FÖR UPPSALA STAD KORTVERSION ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 28 AUGUSTI 2006 foto: rolf hamilton foto: rolf hamilton Uppsala stad har hela charmen hos en gammal, vacker småstad. Samtidigt

Läs mer

HASTIGHETSPOLICY KUNGÄLVS KOMMUN. 2004-11-17 Beslutshandling. Komplement till / vidareutveckling av Trafikplan Kungälv från 2001-10-15

HASTIGHETSPOLICY KUNGÄLVS KOMMUN. 2004-11-17 Beslutshandling. Komplement till / vidareutveckling av Trafikplan Kungälv från 2001-10-15 HASTIGHETSPOLICY KUNGÄLVS KOMMUN Komplement till / vidareutveckling av Trafikplan Kungälv från 2001-10-15 2004-11-17 Beslutshandling KUNGÄLVS KOMMUN Tekniska kontoret / Samhällsbyggnadskontoret Nämndhuset

Läs mer

Nationella hastighetsprojektet 2001

Nationella hastighetsprojektet 2001 Nationella hastighetsprojektet 1 Förbättrad hastighetsanpassning genom medlemsorganisationerna i Stockholms län Helena Hartzell Notat Bakgrund Hastigheten är den enskilda faktor som har störst betydelse

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

Motion om säkrare gång- och cykelvägar

Motion om säkrare gång- och cykelvägar 2007-09-24 202 442 Kommunstyrelsen 2008-01-14 6 14 Arbets- och personalutskottet 2007-12-17 276 580 Dnr 07.541-008 septkf23 Motion om säkrare gång- och cykelvägar Ärendebeskrivning Erika Josbrandt, för

Läs mer

Trafikutredning för området Uttran-Lindhov 2007. Trafikutredning för området Uttran-Lindhov Inventering och rekommendationer inför exploatering

Trafikutredning för området Uttran-Lindhov 2007. Trafikutredning för området Uttran-Lindhov Inventering och rekommendationer inför exploatering Trafikutredning för området Uttran-Lindhov Inventering och rekommendationer inför exploatering november 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 4 Uppdrag 4 Definitioner 4 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Miljövänliga transporter Lastcyklar har idag en kapacitet på 300 kg och är ett alternativ till varutransporter i tätort. Bilfria gator Gator fri från

Läs mer

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme 4 Belysning i tätort Gator i tätort bör normalt förses med belysning. I mindre tätorter och vid randbebyggelse med begränsat bil- och GC-trafikflöde kan det dock vara motiverat att avstå från vägbelysning.

Läs mer

Trafikanalys Drömgården

Trafikanalys Drömgården Haninge kommun Stockholm Datum 2013-06-14 Uppdragsnummer 1320000013 Utgåva/Status Ver 1.0 Andreas Samuelsson Andreas Samuelsson Jens Svensson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box

Läs mer

Bilaga 1. Barnkonsekvensanalys. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län.

Bilaga 1. Barnkonsekvensanalys. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län. Bilaga 1 Barnkonsekvensanalys Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län Projektnummer: Dokumenttitel:. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö.

Läs mer

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15 Rösparksområdet 2 (11) Beställare Säffle kommun Teknik- och fritidsförvaltningen Säffle-Åmål Telefon: 0533-68 10 00 Niklas Ekberg, Gatuchef Konsult EQC Karlstad Telefon: 010-440 57 00 Stefan Lenberg, Uppdragsledare

Läs mer

ESKILSTUNA KOMMUNS HASTIGHETSPLAN

ESKILSTUNA KOMMUNS HASTIGHETSPLAN Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsförvaltningen Trafikavdelningen ESKILSTUNA KOMMUNS HASTIGHETSPLAN Eskilstuna kommun Hastighetsplan 2 (38) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 4 Bakgrund 4

Läs mer

Cykelpassager och Cykelöverfarter

Cykelpassager och Cykelöverfarter Cykelpassager och Cykelöverfarter Informationen i denna broschyr baseras på Trafikförordningen (1998:1276) Vägmärkesförordningen (2007:90) Lag om vägtrafikdefinitioner (2001:559) Förordning om vägtrafikdefinitioner

Läs mer

Trafiknätsanalys för Linköping

Trafiknätsanalys för Linköping Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden Trafiknätsanalys för Linköping fastställd av kommunfullmäktige 2005-01-25 Analysarbetets organisation Linköpings kommun Trafiknätsanalysen har upprättats på uppdrag

Läs mer

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06 Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Kund Torsås kommun

Läs mer

Åtgärdsstrategier. Jämförelsealternativet (JA) Utvecklingsalternativet (UA)

Åtgärdsstrategier. Jämförelsealternativet (JA) Utvecklingsalternativet (UA) Åtgärdsstrategier Flexibilitet är ett nyckelord för studier/analyser i tidiga planeringsskeden. Trots prognoser och utvecklingstrender är det svårt att veta exakt hur rv 55 kommer att utvecklas framöver,

Läs mer

Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern

Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern Kontoret för samhällsbyggnad 2014-08-15 Mats Jakobsson 08-590 970 96 Dnr Fax 08-590 733 37 mats.jakobsson@upplandsvasby.se Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern 1. Varför behövs två nya

Läs mer

Vägutredning beslutshandling E20 delen Tollered - Alingsås Objektnr 5196 Oktober 2001 E20, delen Tollered - Alingsås Beslutshandling 1 Innehållsförteckning Sida 1. Sammanfattning av vägutredningen 2 1.1

Läs mer

Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister?

Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister? www.pitea.se/trafik Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister? Obevakat övergångsställe Lagtext: Vad innebär lagen? Exempel i Piteå: En del av en väg som är avsedd att användas av gående

Läs mer

trafiknätsanalys för Kristinehamns kommun

trafiknätsanalys för Kristinehamns kommun trafiknätsanalys för Kristinehamns kommun Mars 2012 Medverkande Beställare: Konsult: Kristinehamns kommun Charlotte Stenberg agnetha Köhler WSP Samhällsbyggnad, Karlstad Cecilia Flygare Catharina Rosenkvist

Läs mer

I funktionsanalysen har följande variabler, vilka utgår från tillgänglighetsmålets preciseringar, analyserats:

I funktionsanalysen har följande variabler, vilka utgår från tillgänglighetsmålets preciseringar, analyserats: 3 Funktionsanalys Det befintliga vägsystemets funktion analyseras utifrån det transportpolitiska funktionsmålet och hänsynsmålet samt tillhörande preciseringar. Funktionsanalysen är uppdelad i en redovisning

Läs mer

RÄTT FART I ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Hastighetsöversyn enligt Rätt fart i staden 2010-06-03

RÄTT FART I ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Hastighetsöversyn enligt Rätt fart i staden 2010-06-03 KOMMUN Hastighetsöversyn enligt Rätt fart i staden 2010-06-03 Medverkande Beställare: Östra Göinge kommun Tekniska kontoret Storgatan 4, 280 60 Broby Projektansvarig: Kenneth Liedman kenneth.liedman@ostragoinge.se

Läs mer

Parkering, biltvätt, buller och trafik

Parkering, biltvätt, buller och trafik Parkering, biltvätt, buller och trafik Parkeringsfrågor Ta bort parkeringsförbudet på Brynjegränden och andra små gränder! Följande lokal trafikföreskrift gäller på Brynjegränd med flera gator: Inom ett

Läs mer

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 2015-11-30 TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 Trafikinvestering från 2015, ny beläggning och belysning på gång- och cykelbana utmed Henrik Palmes allé. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida FÖRORD 2 1. TRAFIKINVESTERINGAR

Läs mer

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-04 Bygg- och miljönämnden Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Läs mer

10 Gaturummets innehåll

10 Gaturummets innehåll 10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,

Läs mer

Föreskrifter för säkerhet vid arbete på väg i Falköpings kommun

Föreskrifter för säkerhet vid arbete på väg i Falköpings kommun Föreskrifter för säkerhet vid arbete på väg i Falköpings kommun Januari 2011 Förord Dessa föreskrifter gäller vid arbete på gator och vägar inom Falköpings kommun där kommunen är väghållare. Föreskrifterna

Läs mer

TRAFIKPLAN MARIEFRED OCH LÄGGESTA. Kommunfullmäktige 2008-03-31 65

TRAFIKPLAN MARIEFRED OCH LÄGGESTA. Kommunfullmäktige 2008-03-31 65 TRAFIKPLAN MARIEFRED OCH LÄGGESTA Kommunfullmäktige 2008-03-31 65 Beslut att anta trafikplanen som bilaga till Fördjupning av översiktsplanen Mariefred-Läggesta, 2007-04-23. SAMMANFATTNING Trafikplanen

Läs mer

Trafikutredning till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA. September 2008

Trafikutredning till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA. September 2008 till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA September 2008 Denna utredning har utförts under juni 2006 september 2008 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Tyrénshuset 205 19 MALMÖ Tel: 040-698

Läs mer

Rätt fart i Falköping, Floby och Stenstorp. september 2010

Rätt fart i Falköping, Floby och Stenstorp. september 2010 september 2010 TITEL: Rätt fart i Falköping, Floby och Stenstorp tätort Dnr:. BESTÄLLARE: Tekniska nämnden - Falköpings Kommun KONSULT: Tyréns AB UPPDRAGSANSVARIG: Johan Larsson HANDLÄGGARE: Christina

Läs mer

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0 HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Protokoll från samråd med boende på orten 2014-08-28

Protokoll från samråd med boende på orten 2014-08-28 PROTOKOLL 1 (8) Dokumenttitel Dokumentdatum Skapat av 2014-08-28 Mikael Soto, EQC Karlstad Ev. ärendenummer Ev. dokumentid Uppdragsnummer 3013028 Protokoll från samråd med boende på orten 2014-08-28 Projektnamn

Läs mer

RAPPORT: Lösningsförslag på fokuserade problem från rapporten Problembeskrivning av trafiksystemet i centrala Piteå

RAPPORT: Lösningsförslag på fokuserade problem från rapporten Problembeskrivning av trafiksystemet i centrala Piteå RAPPORT: Lösningsförslag på fokuserade problem från rapporten Problembeskrivning av trafiksystemet i centrala Piteå 2014-10-24 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Samhällsbyggnad är en konsultverksamhet

Läs mer

Så här gjorde Falun Borlänge

Så här gjorde Falun Borlänge Nya hastighetsgränser i tätort: Så här gjorde Falun Borlänge Ett samarbetsprojekt med Rätt hastighet för en attraktiv kommun Idéskrift Rätt hastighet för en attraktiv kommun Flera kommuner genomför hastighetsöversyner.

Läs mer

4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader.

4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader. 4.0 GATOR Gaturummen Gaturummen i området skall inbringa trygghet för de boende och de är därmed viktiga delar när målet är att bland annat skapa en trivsam miljö. I mitt gestaltningsförslag skall gatornas

Läs mer

SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för del av Brakmarsvägen samt bussvändplats i Raksta, Tyresö kommun

SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för del av Brakmarsvägen samt bussvändplats i Raksta, Tyresö kommun Stadsbyggnadskontoret oktober 2009 Karin Norlander SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för del av Brakmarsvägen samt bussvändplats i Raksta, Tyresö kommun Tyresös stadsbyggnadskontor upprättade juni

Läs mer

MILJÖBILDER. Nr 3 oktober 2015, Årgång 16. Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller:

MILJÖBILDER. Nr 3 oktober 2015, Årgång 16. Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller: 1(10) MILJÖBILDER Nr 3 oktober 2015, Årgång 16 Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller: o Att köra i cirkulationsplatser o Cykelpassager och cykelöverfarter o Omkörning på väg o Utfart

Läs mer

Mötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel

Mötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel Mötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel Malmö 16 augusti 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne Skåne en region med stora möjligheter men också med betydande

Läs mer

KOMMUNIKATIONER. Kommunikationer 6

KOMMUNIKATIONER. Kommunikationer 6 Kommunikationer 91 92 KOMMUNIKATIONER Skurups kommun ligger i ett bra kommunikationsläge, med goda möjligheter att resa både in- och utrikes. Köpenhamn nås inom en timme med tåg och från hamnarna i Trelleborg

Läs mer

VV publikation 2002:120 2002-11

VV publikation 2002:120 2002-11 VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik Innehållsförteckning 10 Gång- och cykeltrafik 1 1 10.1.1 Definitioner 1 10.1.2 Planering för gång- och cykeltrafik 3 10.2 Nättillhörighet 7 10.2.1 Nätstruktur 7 10.2.2

Läs mer

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner Inkomna remissynpunkter och länets kommuner Som helhet har den regionala infrastrukturplanen för Västmanlands län tagits emot väl av länets kommuner och avseende struktur, upplägg och innehåll. Inkomna

Läs mer

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015 Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015 Inledning och syfte Bakgrund Syftet med programmet är att få en helhetsbild av omstruktureringen

Läs mer

8 LÖVESTAD. 8.1 Ortens karaktär

8 LÖVESTAD. 8.1 Ortens karaktär L 8 LÖVESTAD 8.1 Ortens karaktär Lövestad växte fram som stationssamhälle under mitten av 1800-talet i samband med att järnvägssträckningen Ystad - Eslöv togs i bruk. I anslutning till den gamla stationen

Läs mer

Moped klass II Kunskapsprov 2

Moped klass II Kunskapsprov 2 Moped klass II Kunskapsprov 2 Förnamn Efternamn Adress Postnummer Ort Telefon Mobiltelefon E-postadress Personnummer Provet genomfört den Förrättningsman Lokal Ort Godkänd Ej godkänd Antal rätt Underskrift

Läs mer

Cykeln i staden. Utformning av cykelstråk i Stockholms stad

Cykeln i staden. Utformning av cykelstråk i Stockholms stad Cykeln i staden Utformning av cykelstråk i Stockholms stad Titel: Cykeln i staden. Utformning av cykelstråk i Stockholms stad KONTAKTPERSON: Krister Isaksson (krister.isaksson@tk.stockholm.se) FÖRFATTARE:

Läs mer

Stockholmsvägen - Säker huvudgata 2008-11-26

Stockholmsvägen - Säker huvudgata 2008-11-26 Stockholmsvägen Stockholmsvägen - Säker huvudgata 2008-11-26 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 Bakgrund 3 Vision och Mål 4 2. Processen 5 3. Nulägesbeskrivning 6 Presentation av Stockholmsvägen 6 Vägens

Läs mer

Trafikutredning Röhult I samband med detaljplan för nya bostäder vid Blåtjärnsvägen, Hjälmared, Alingsås

Trafikutredning Röhult I samband med detaljplan för nya bostäder vid Blåtjärnsvägen, Hjälmared, Alingsås I samband med detaljplan för nya bostäder vid Blåtjärnsvägen, Beställare: ALINGSÅS KOMMUN 441 81 ALINGSÅS Beställarens representant: Job van Eldijk Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box

Läs mer

E18 Norrtälje Kapellskär. Samrådsunderlag arbetsplan

E18 Norrtälje Kapellskär. Samrådsunderlag arbetsplan E18 Norrtälje Kapellskär Samrådsunderlag arbetsplan E18 Norrtälje Kapellskär Trafikverket planerar för att bygga om E18 mellan Norrtälje och Kapellskär. Sträckan är cirka 23 km lång, mycket olycksdrabbad

Läs mer

KUNGSBACKA KOMMUN. Duvehed Trafikutredning. Göteborg 2013-03-01

KUNGSBACKA KOMMUN. Duvehed Trafikutredning. Göteborg 2013-03-01 KUNGSBACKA KOMMUN Trafikutredning Göteborg 2013-03-01 Trafikutredning Datum 2013-03-01 Uppdragsnummer 61441255720 Utgåva/Status Slutleverans v:\44\12\61441255720\3_teknik\t\dokument\pm 2013-03-01.doc Kinell

Läs mer

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013 2013-05-02 Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013 TN 2013/196-512 Förord Nacka kommuns Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet består av två dokument: Riktlinjer

Läs mer

RAPPORT. Trafikutredning för handelsetablering på Algutsrum 20:10 MÖRBYLÅNGA KOMMUN STOCKHOLM TRAFIKPLANERING UPPDRAGSNUMMER 7000175000 1.

RAPPORT. Trafikutredning för handelsetablering på Algutsrum 20:10 MÖRBYLÅNGA KOMMUN STOCKHOLM TRAFIKPLANERING UPPDRAGSNUMMER 7000175000 1. repo001.docx 2012-03-2914 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Trafikutredning för handelsetablering på Algutsrum 20:10 UPPDRAGSNUMMER 7000175000 STOCKHOLM TRAFIKPLANERING JOHANNA FICK UPPDRAGSLEDARE KARIN RENSTRÖM GRANSKARE

Läs mer

5 GÅNG- OCH CYKELTRAFIK

5 GÅNG- OCH CYKELTRAFIK 5 GÅNG- OCH CYKELTRAFIK 5.1 MÅL För gång- och cykeltrafiken har följande mål formulerats för trafikplanearbetet: Att upprätta ett sammanhängande, gent, attraktivt och säkert cykelnät som täcker in viktiga

Läs mer

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik CYKELSTRATEGI 1(8) 2001-03-21 Strategi och handlingsplan för cykeltrafik Godkänd av kommunstyrelsen 01-03-21 Vision I Kristianstad kommun är cykeln det naturliga transportmedlet att använda vid korta resor

Läs mer

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme

Läs mer

7 Förstudie väg 1000, Orsa

7 Förstudie väg 1000, Orsa Det finns fyra stycken hållplatser på var sida av väg 1000 på delen inom förstudieområdet. Hållplatserna är enbart markerade med en skylt vid vägkanten. En av hållplatserna har väderskydd med en mindre

Läs mer

Utformning av upphöjda gångpassager

Utformning av upphöjda gångpassager Utformning av upphöjda gångpassager för ökad tillgänglighet och säkerhet för personer med synskada En sammanfattning av ett examensarbete med samma namn Paulina Eriksson Förord Denna skrift är baserad

Läs mer

TRAFIKPLAN FAGERSTA. Gjord med stöd av trafiknätsanalys enligt Lugna gatan!"

TRAFIKPLAN FAGERSTA. Gjord med stöd av trafiknätsanalys enligt Lugna gatan! TRAFIKPLAN FAGERSTA Gjord med stöd av trafiknätsanalys enligt Lugna gatan!" Beslutshandling Antagen av KF 2000 2 Förord I Fagerstas kommun diskuteras stora och små projekt med syfte att göra stadens gator

Läs mer

C y k e l v ä g p l a n f ö r V ä x j ö k o m m u n

C y k e l v ä g p l a n f ö r V ä x j ö k o m m u n C y k e l v ä g p l a n f ö r V ä x j ö k o m m u n strategi och övergripande riktlinjer för arbetet med cykeltrafiken i Växjö Antagen av kommunfullmäktige den 17 november 2009 2 Sammanfattning Cykelvägplan

Läs mer

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 Författare Susanne Gustafsson och Hans Thulin FoU-enhet Transportsäkerhet och vägutformning Projektnummer

Läs mer

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss Jeffery Archer Trafikplanering 08-508 260 67 jeffery.archer@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-02-07 Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv.

Läs mer

7 BILTRAFIK 7.1 MÅL 7.2 NUVARANDE BILTRAFIKNÄT

7 BILTRAFIK 7.1 MÅL 7.2 NUVARANDE BILTRAFIKNÄT 7 BILTRAFIK 7.1 MÅL Följande mål har formulerats för biltrafiken i trafikplanearbetet: Att skapa ett bilnät med god tillgänglighet, hög säkerhet och störningsfrihet. Att förbättra samspelet med den omgivande

Läs mer

I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats:

I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats: 4 Alternativ 4.1 Förutsättningar för lokaliseringen I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats: Vägkorridorer för ny sträckning av väg 44 studeras, se avsnitt 2.5.1 Geografiska

Läs mer

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Förslag Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Målet är en hållbar stads- och transportutveckling. Struktur

Läs mer

Stadsmarina Karlskrona kommun Gestaltningsprogram 2005-03 - 31

Stadsmarina Karlskrona kommun Gestaltningsprogram 2005-03 - 31 Utformning 15/22 nithällar. Dessa ger även en god framkomlighet för rullstolar och personer som har svårare att gå, samt ger ledning för synskadade. Hällar läggs lämpligen i vilt förband. Utbyte av beläggning

Läs mer

Bakgrundsdel. Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23

Bakgrundsdel. Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23 Bakgrundsdel Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23 Cykelplan Trollhättan 2013 Cykelplan Trollhättan 2013, bakgrundsdel, har upprättats av en projektgrupp bestående av Andreas Emanuelsson, Utredningsingenjör

Läs mer

Analys av trafiken i Oskarshamn vid ankomst Gotlandsfärja

Analys av trafiken i Oskarshamn vid ankomst Gotlandsfärja 1 (11) PM Analys av trafiken i Oskarshamn vid ankomst Gotlandsfärja Ansvarig mikrosimulering/trafikanalys: Handläggare mikrosimulering: Författare detta PM: Granskning detta PM: Sebastian Hasselblom Felicia

Läs mer

TRAFIKUTREDNING. Röbäck - åtgärdsalternativ i och kring Röbäck Umeåprojektet, Västra länken, ny E12 delen Röbäck - Tvärvägen 2010-11-12

TRAFIKUTREDNING. Röbäck - åtgärdsalternativ i och kring Röbäck Umeåprojektet, Västra länken, ny E12 delen Röbäck - Tvärvägen 2010-11-12 TRAFIKUTREDNING Röbäck - åtgärdsalternativ i och kring Röbäck Umeåprojektet, Västra länken, ny E12 delen Röbäck - Tvärvägen 2010-11-12 Innehåll Beställare Trafikverket Kontaktperson Leif Strinnholm 090-17

Läs mer

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. 1 (5) Låt gatan blomma! Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras? Du som ansvarar

Läs mer

TRAFIKFRÅGOR. Logistikcentrum i Norra Hamnen Gatunät och industrispår

TRAFIKFRÅGOR. Logistikcentrum i Norra Hamnen Gatunät och industrispår TRAFIKFRÅGOR Logistikcentrum i Norra Hamnen Gatunät och industrispår Malmö stadsbyggnadskontor Översiktsplaneavdelningen November 2005 Innehåll Bakgrund 2 Syfte 2 Gatunät 3 Framtida planerade förändr.

Läs mer

Ärendenr: TRV 2012/52688

Ärendenr: TRV 2012/52688 Ärendenr: TRV 2012/52688 Trafikverket Region Väst Magnus Andersson Samhälle Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se magnus.b.andersson@trafikverket.se Direkt: 010-123 61 40 Beredningsunderlag till förslag

Läs mer

Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J

Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J Bakgrund Våra gator behöver ses över utifrån ett framkomlighetsperspektiv för att försäkra oss om att vi har gator där utryckningsfordon och snöröjning kan komma

Läs mer

Självklar parkering 3.0 Gatan talar

Självklar parkering 3.0 Gatan talar Självklar parkering 3.0 Gatan talar Meddelande 6:2006 Trafikkontoret Parkering 2 Förord Trafikkontoret gav 2001 ut en rapport om Självklar parkering (Rapport nr 13:2001). Denna följldes upp ett år senare

Läs mer

Svar på remiss från Näringsdepartementet: Ändring i trafikförordning, vägmärkesförordning, förordning om vägdefinitioner och vägförordningen

Svar på remiss från Näringsdepartementet: Ändring i trafikförordning, vägmärkesförordning, förordning om vägdefinitioner och vägförordningen 1 (4) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2013-11-25 Dnr Sbn 2013-445 Anna Wallroth Dnr KS 2013-749 Samhällsbyggnadsnämnden Svar på remiss från Näringsdepartementet: Ändring i trafikförordning, vägmärkesförordning,

Läs mer

Trafikutredning Lilljansberget

Trafikutredning Lilljansberget Rapport: 2015:79 / Version:0.9 Trafikutredning Lilljansberget Umeå Dokumentinformation Titel: Trafikutredning Lilljansberget, Umeå Serie nr: 2015:79 Projektnr: 15151 Författare: Kvalitetsgranskning: Beställare:

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN KS/2008/192 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN SAMRÅDSHANDLING 2012-09-17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 3 OM DETALJPLAN... 3 HANDLINGAR... 3 INLEDNING...

Läs mer

18.13 KORSNINGAR. VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 Korsningar

18.13 KORSNINGAR. VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 Korsningar VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 KORSNINGAR Korsningar bör placeras i övergångssträckor. Plankorsningar bör normalt utformas som typ C eventuellt med förskjutning eller som

Läs mer

Cykelplan - utbyggnad av pendlingsstråk. Inriktningsbeslut 2

Cykelplan - utbyggnad av pendlingsstråk. Inriktningsbeslut 2 Dnr Sida 1 (13) 2013-12-17 Handläggare Johanna Salén 08-508 260 32 Till Trafik- och renhållningsnämnden 2014-02-07 Cykelplan - utbyggnad av pendlingsstråk. Inriktningsbeslut 2 Förslag till beslut 1. Trafik-

Läs mer

Cykelöverfarter. Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta. Trafik och Gatudagarna 151019

Cykelöverfarter. Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta. Trafik och Gatudagarna 151019 Cykelöverfarter Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta Trafik och Gatudagarna 151019 Bakgrund Nya trafikregler då cyklister korsar körbana - Gäller från 2014-09-01 då alla cykelöverfarter

Läs mer