Cykelplan Trelleborgs kommun

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Cykelplan Trelleborgs kommun 2016-2020"

Transkript

1 Cykelplan Trelleborgs kommun

2 Cykelplan för Trelleborgs kommun bygger på Cykelstrategi för Trelleborgs kommun Båda dokumenten har tagits fram av infrastrukturgruppen inom projektet Hållbart resande. Arbetsgrupp för Cykelplan för Trelleborgs kommun Mats Åstrand, Utredare och projektledare för Hållbart resande, kommunledningsförvaltningen Ann-Katrin Sandelius, Stadsarkitekt, samhällsbyggnadsförvaltningen Jessica van Rooyen, Trafikingenjör, tekniska förvaltningen Hans Lilja, Projektledare, tekniska förvaltningen Caroline Forsnor, Projektsamordnare för Hållbart resande, kommunledningsförvaltningen Foton: Mats Åstrand Omslagsbild: Cyklister av Erik Höglund,

3 Innehåll Cykelplanens slutsatser och förslag för målsättningen att Trelleborg utvecklas till Skånes tredje bästa cykelkommun Strategier för att nå ökat cyklande i Trelleborg...5 Cykelplan...7 Trelleborg som cykelstad...7 Medborgarundersökning 2015 hur ser invånarna på Trelleborg som cykelstad...7 Målsättning att bli Skånes tredje bästa cykelkommun...7 Skötsel och underhåll...7 Fokus på hela resan...7 Viktiga cykelstråk...9 Viktiga cykelstråk i staden...9 Cykelstråk på landsbygden...13 Upprustning av viktiga cykelstråk...13 Uppföljning...14 Skötsel och underhåll...14 Cykelparkeringar...14 Trafiksäkerhet...15 Cykelövergångar...15 Cykeltunnlar och cykelbroar...16 Underhåll och skötsel...16 Målsättningar för trafiksäkerheten...16 Cykling till skolan...17 Målvärde...17 Skolvägar...18 Åtgärder vid eller i anslutning till skolor...18 Förändring av beteenden och attityder...18 Mobility Management...19 Information...19 Marknadsföring...19 Resurser...19 Investeringar och drift

4 4

5 Cykelplanens slutsatser och förslag för målsättningen att Trelleborg utvecklas till Skånes tredje bästa cykelkommun 2020 Befintliga cykelvägar har eftersatt underhåll och kräver betydande insatser för att nå en bra standard För att cykelvägarna ska upplevas trygga och vara trafiksäkra krävs kontinuerlig skötsel Likartade trafikmiljöer ska ha samma utformning på trafiklösningar för ökad tydlighet och igenkänning För att öka andelen barn som cyklar till skolan kommer ett omfattande arbete att krävas för förändrade attityder och beteenden Marknadsföring, information och kommunikation ökar effekten av satsningar på cykelinfrastrukturen Ta fram en genomförandeplan för upprustning av Cykelplanens utpekade viktiga cykelstråk Ett årligt budgetanslag för skötsel av cykelvägar Anställ en cykelsamordnare Strategier för att nå ökat cyklande i Trelleborg I Cykelstrategi för Trelleborgs kommun definierades fyra grupper av strategier; övergripande strategier, infrastruktur och underhåll, trafik och säkerhet samt fokus på hela resan. Övergripande strategier Vid planering av åtgärder för cykelförbättringar i Trelleborgs kommun ska sociala, ekonomiska och miljömässiga hållbarhetsfaktorer tas i beaktande. Det innebär att tydliga definitioner och målsättningar ska finnas och att de ska viktas jämlikt. Social hållbarhet: Fler människor ges bättre möjligheter att använda cykel för resor till arbete, skola och för fritidsresor. Ekonomisk hållbarhet: Investeringar i cykelinfrastruktur ska vara samhällsekonomiskt lönsamma genom fler cykelresor och färre bilresor. Miljömässig hållbarhet: Investeringar i cykelinfrastruktur ska i första hand ske för att nå en tydlig omfördelning från bilresor till cykelresor. Infrastruktur och underhåll Cykelvägnätet ska utformas på ett gent, enkelt och tydligt sätt. Detta uppnås genom att nyinvestering i cykelvägar sker i hela stråk och att avbrott och hinder i cykelstråk ska inventeras och åtgärdas. Vid planering av infrastrukturförändringar ska en prioritering göras mellan färdmedel i enlighet med Fördjupad Översiktsplan för Trelleborgs stad

6 Cykel bör få en högre prioritering ju närmare centrum man befinner sig, i närhet av skolor och fritidsoch kulturanläggning samt närmare andra identifierade och prioriterade målpunkter för cyklister. Cykelparkeringar ska finnas nära målpunkter. Utforma och besluta en standard för trafiklösningar och cykelvägar för att skapa igenkänning och ökad säkerhet i trafiken. Strävan är att separera cykel från andra trafikslag men cykel i blandtrafik kan förekomma vid låg trafikmängd, låg hastighet och beroende på gatans utformning. Trafik och säkerhet Trafiksäkra cykelvägar ska finnas till alla grundskolor från respektive skolas upptagningsområde. Befintliga större cykelvägar ska vara tryggt utformade. Otrygga cykelmiljöer åtgärdas genom kartläggning och åtgärdsplan. Punkter som bör uppmärksammas är: belysning längst cykelväg, separering av gång/cykelväg, cykeltunnlar och cykelövergångar. Huvudinriktningen är att cykelvägar byggs separat från gående med tydlig markering och skyltning. Förbättrad säkerhet i korsningar genom tydlig markering och bra belysning. Ökat underhåll av enklare åtgärder som beläggningsskador, sopning och liknande. Fokus på hela resan kommunikation Ombyggnader av cykelvägnät ska skyltas och kommuniceras på ett lättförståeligt sätt. Det ska vara enkelt att få en samlad information om hur kommunen arbetar med cyklande. Trelleborg ska arbeta långsiktigt med cykelkampanjer och medborgardialog för att främja cyklande. 6

7 Cykelplan För att uppnå strategierna i cykelstrategin har cykelplanen indelats i fem huvudområden; Trelleborg som cykelstad, viktiga cykelstråk i staden och på landsbygden, trafiksäkerhet, cykling till skolan samt Mobility Management. Trelleborg som cykelstad Medborgarundersökning 2015 hur ser invånarna på Trelleborg som cykelstad Gång- och cykelvägar får betyget 48 av 100 i medborgarundersökningen. Det är ett betyg som bedöms lågt men godkänt och är lägre än samtliga deltagande kommuner i undersökningen men även lägre än kommuner i samma befolkningsstorlek. De faktorer som bedömdes var belysning, skötsel och underhåll, snöröjning samt trafiksäkerhet. Snöröjning fick ett något lägre betyg än övriga faktorer. En förbättring av gång- och cykelvägar ger stor effekt för att få nöjdare medborgare och bedöms därför i analysen av undersökningen som viktigt att prioritera. Målsättning att bli Skånes tredje bästa cykelkommun Målsättningen i Cykelstrategin är att Trelleborg ska bli tredje bästa cykelkommun i Skåne. Cykelfrämjandets Kommunvelometer är en årlig uppföljning av kommuners status gällande cykeltrafikarbetet. Cirka 40 kommuner deltog 2015, motsvarande halva Sveriges befolkning. Av de deltagande kommunerna kom tre från Skåne. Maximal poäng i Kommunvelometern är 60 och 40 poäng räknas som ett mycket bra resultat. Man delar in bedömningen i sex delområden med vardera maxpoängen 10 poäng. Dessa sex områden består av Befintlig infrastruktur, Infrastruktur och underhåll, Information och marknadsföring, Cykelaktiviteter, Cykelpolitik samt Uppföljning och mätning. Det krävs därmed både resurser för personal som arbetar med frågan som för fysiska åtgärder. Det är tydligt i mätningen att det inte räcker att satsa under ett eller ett par år för att vara en bra cykelkommun utan det krävs ett långsiktigt och kontinuerligt arbete för detta. En rimlig ambitionsnivå för Trelleborg är att senast 2020 nå 40 poäng eller ett par poäng över denna nivå. Hade Trelleborg deltagit i 2015 års mätning hade resultatet hamnat på runt 15 poäng. Genom de åtgärder som föreslås i Cykelplanen samt det som utförts och planeras inom projektet Hållbart resande kan Trelleborg i nästa mätning, som avser utfört arbete 2016 och planerat arbete 2017, nå mellan poäng. Ett fortsatt arbete i enlighet med förslagen i Cykelplanen bör etablera Trelleborg som en mycket bra cykelkommun senast Skötsel och underhåll Genom att identifiera och prioritera hur arbetet med underhåll av cykelbanor ska fortlöpa finns potential att höja säkerheten samt att förlänga cykelsäsongen längs viktiga cykelstråk. Att arbeta med attityd- och beteende förändring för att öka andelen som cyklar till och från arbetet, skolan och andra målpunkter borde då också underlättas. Fokus på hela resan Genom att identifiera viktiga målpunkter för cykelresan, till exempel större arbetsplatser, skolor, fritidsanläggningar, kollektivtrafiknav, centrumhandel och turistattraktioner skapas bättre 7

8 möjligheter att knyta ihop hela leder och underlätta för cyklande i kommunen. Att anpassa planering av cykelparkering vid målpunkter och cykelpumpstationer vid strategiska punkter är andra åtgärder för att göra det mer attraktivt att cykla. Som grund för detta utvecklingsarbete ligger den kommande parkeringsstrategin för Trelleborgs kommun. Arbetet med att identifiera viktiga målpunkter gör det även enklare att målgruppsanpassa attitydoch beteendeförändringsinsatser gällande cykling. Det används för samarbete med skolor, arbetsplatser, föreningar och näringsidkare av olika slag. 8

9 Viktiga cykelstråk Viktiga cykelstråk i staden De viktiga cykelstråken ska i möjligaste mån separeras från gångtrafik, ha erforderlig bredd för trafikmängden, ha jämn vägbeläggning, ha god belysning, vara smidiga och bekväma samt skyltas. Cykelvägarnas bredd ska vägledas av rekommendationer i GCM-handbok (Trafikverket och Sveriges kommuner och landsting, 2010). Dessa rekommendationer anger: Separerad cykelbana Litet cykelflöde Stort cykelflöde Enkelriktad cykelbana Gångbana 1,8 m Gångbana 1,8 m Cykelbana 1,6 m Cykelbana 2,0 m Dubbelriktad cykelbana Gångbana 1,8 m Gångbana 1,8 m Cykelbana 2,25 m Cykelbana >2,5 m Cykelstråken har valts ut enligt följande kriterier: Längre stråk från utkanter av staden till centrum och Trelleborg C Har en uppsamlande funktion för flera andra stråk Utgår från eller passerar en större mängd bostäder Bedöms idag vara en frekventerad cykelväg eller har förutsättningar att utvecklas till en sådan När cykling sker på gator med biltrafik har dessa delar klassificerats enligt Livsrumsmodellen (Rätt fart i staden Hastighetsnivåer i en attraktiv stad, SKL och Trafikverket 2008 samt Trafikutredning och trafikanalys i Trelleborgs centrum, Ramböll 2015). För cykling är följande rum aktuella: - Integrerat frirum. Gångfartsgata där trafik sker på oskyddade trafikanters villkor. - Mjuktrafikrum. Stadsgata med målpunkter längs sträckan. Samspel mellan trafikslagen. - Integrerat trafikrum. Gator för genomfartstrafik. Ska ha separerad cykelväg. De utvalda cykelstråken nedan är initialt och översiktligt beskrivna. Stråken ska inventeras avseende vägbeläggning, belysning, komfort, trafiksäkerhet och liknande innan en upprustning genomförs. Cykelexpressrutten sista biten innan Trelleborg C 9

10 Karta över viktiga cykelstråk i staden 10

11 Cykelexpressrutten Hedvägen/Ståstorpsgatan Trelleborg C Utbyggnad av stråket är beslutad av kommunstyrelsen för att byggas under Cykelexpressrutten går förbi Söderslättsgymnasiet Bastionen, längs Allén, förbi Övre och ansluter Trelleborg C från Hantverkargatan. Albäck Centrum/Trelleborg C Stråket följer Stavstensvägen, Västergatan och Algatan till centrum. För att komma till Trelleborg C finns gc-väg längs Östersjögatan och vidare på gc-väg längs Strandgatan och Hamngatan samt även möjlighet över C.B. Friisgatan för att ta sig vidare till Trelleborg C. Stråket mot centrum övergår vid Östersjögatan i en smal cykelväg och från Bryggaregatan sker cykling i mjuktrafikrum. Övergången vid Östersjögatan har en utformning som skapar osäkerhet mellan korsande cyklister och motorfordonstrafik. Cykling till Trelleborg C och cykling i mjuktrafikrum på Algatan behöver analyseras vidare och kan behöva förändras. Tommarpsvägen från Hedvägen till Västergatan På båda sidor av Tommarpsvägen finns gc-vägar av skiftande bredd och vägbeläggningskvalitet. Anslutning till stråket sker dels norrifrån och dels längs gc-väg söder om Prästahejdan. Båda anslutningsvägarna har dålig vägbeläggning. Vannhögskolan Ståstorpsgatan Bra väg men delen mellan Hedvägen och Ståstorpsgatan är något för smal för både gående och cyklister. Anslutning sker från olika delar av Västervång. Högalid Allén Detta stråk följer Klörupsvägen på gc-väg och därefter i mjuktrafikrum på Norregatan. Bra beläggning på Klörupsvägen södra del men ojämnt och slitet på norra delen. Söderslättshallen/Knäckekärr Ö/Lasarettet-Övre Detta är delvis ett nytt stråk där delen mellan Övre som delar sig vid Vikingagatan mot Lasarettet respektive Lasarettsrondellen är ett förslag från tekniska nämnden på ny gc-väg. Stråket passar bra in för att förbinda både lasarettet och idrottsområdet i norr med centrum och Trelleborg C. Stråket bör kompletteras med en trygg och säker cykelväg genom Östervångsparken till Söderslättshallen. Övre Centrum Den separata cykelvägen mellan Övre och Algatan är i bra skick. Akka Centrum/Trelleborg C Stråket går längs Hesekillegatan på smala cykelbanor på båda sidor vägen. Anslutning från Malörten sker i parkmiljö i mestadels öppen omgivning. Längs Malörtsvägen är vägbeläggningen dålig. Blomstervägen Östergatan Detta stråk går på gamla banvallen för järnvägen till Lund och är relativt bred och i hyfsat bra skick. Längs Kilgatan och Gyllegatan är gående och cyklister separerade. Stråket ansluter till Östergatan vid Glasbruksvägen. 11

12 Fagerängen Östergatan Här cyklar man på gc-vägar i bra skick på båda sidor Engelbrektsgatan och ansluter till stråket från Blomstervägen till Östergatan. Gislövs läge Centrum/Trelleborg C Stråket går längs Gislövs strandväg, Dalköpinge strandväg och Östra Förstadsgatan på gc-väg. Denna gc-väg fortsätter norr om Öster Järs förskola och längs Östra infarten men då detta är en väsentlig omväg för cyklister väljer de flesta att cykla i mjuktrafikrum på Östra Förstadsgatan. För boende längs Östra Förstadsgatan och söder om denna är det lite krångligt att ta sig till gc-vägen längs Östra Infarten med påföljd att man cyklar på Östra Förstadsgatan. Cykeltunneln under Östra Infarten är inte bra då nerfarten från väster är alltför brant samt att cykelvägen genom tunneln har två svänger och därför skapar otrygghet då man inte kan se genom tunneln. Gatstensbeläggningen vidare på Östra Förstadsgatan är mycket ojämn och behöver åtgärdas. Längs Östergatan är gående och cyklister separerade men då det är många gående använder dessa ofta cykelbanan. Trelleborg C nås via Hantverkaregatan. Genomgående stråk Hedvägen Hedvägen mellan Västra Ringvägen och Johan Kocksgatan har mellan Västra Ringvägen och Tommarpsvägen en slingrande gc-väg med dålig vägbeläggning längs ett buskage norr om Hedvägen. Från Tommarpsvägen finns gc-väg på båda sidor Hedvägen. Från Bryggaregatan till Hesekillegatan är det smala, separerade ytor för gående och cyklister och från Hesekillegatan till Johan Kocksgatan blir ytorna ännu smalare och i mycket dåligt skick. Framtiden för ett genomgående stråk i höjd med Hedvägen behöver utredas. Om det inte är möjligt att öka bredden på cykelvägen från Hesekillegatan och österut kan en alternativ dragning vara längs Engelbrektsgatan, sträckan från Lasarettsrondellen till Glasbruksgatan. Första delen från rondellen kan ske i nytt stråk. Cykling sker idag i mjuktrafikrum på Engelbrektsgatan. Järnvägsgatan Strandgatan Detta stråk går längs väg 9, från Kapellgatan till Östersjögatan där det fortsätter i parkmiljö och vidare längs Strandridaregatan och längs kusten till väg 511 mot Höllviken. Sträckan längs väg 9 tillhör Trafikverket. Centrum När Nygatan ges bättre villkor för cykeltrafik kan detta ingå i ett stråk som fortsätter Lejonhjälmsgränden och Gråbrödersgatan i mjuktrafikrum, Bryggaregatan på gc-väg och därefter Bruksgatan till Kattebäckskolan och Gissbergshejdan. Bruksgatan behöver säkras för cykeltrafik då motorfordonstrafiken kan vara ganska hög vissa tider på dygnet genom sin närhet till gymnasieskola och förskolor. 12

13 Cykelstråk på landsbygden Anderslöv och Alstad I Anderslöv behöver möjligheten att cykla från ortens södra delar till skolan förbättras genom att en cykelövergång byggs i höjd med Pålsvägen samt vid Smedjegatan. En kort cykelväg behöver byggas med ordentlig markering vid Pålsvägen till cykelövergången. Ny cykelväg behövs för Anderslöv-Sörby. Trafikverket har nyligen sagt nej till detta men arbetet bör fortsätta för att få bygga denna cykelväg då trafikmängderna på denna väg är för höga för cykling. Den korta biten mellan Alstad och vägen till Minnesberg behöver separat cykelväg för att möjliggöra vidare cykling till Svedala. Delen ingår i utbyggnad av gc-väg Alstad Klörupsrondellen under Cykelväg behövs längs väg 101 från Östra Grevie till Grönby. I Regional infrastrukturplan för Skåne finns cykelväg Östra Grevie Alstad men denna ligger alldeles för långt fram i tiden. En tidigareläggning av denna planerade cykelväg samt att sträckan Alstad Grönby kommer in i planeringen är viktiga uppgifter att arbeta för. Längs väg 9 österut Cykling österut kan ske på gc-vägar och i blandtrafik. Sträckan tillhör Trafikverket. Genom Böste går cykelleden på en dålig grusväg vilket leder till att många cyklar på riksväg 9. Detta cykelstråk behöver snarast kompletteras med bra cykelväg genom Böste. Längs kustvägen västerut Cykelväg längs denna sträcka finns i Cykelplan för Skåne men behöver tidigareläggas i planeringen. Cykling på landsbygden Cykling på landsbygden kan ske på vägar med högsta trafikmängd på 500 fordon per årsmedeldygn. Upprustning av viktiga cykelstråk Befintliga cykelvägar har eftersatt underhåll och kräver betydande insatser för att nå en standard som kvalificerar Trelleborg som Skånes tredje främsta cykelkommun. Det behöver tas fram en plan för upprustning av viktiga cykelstråk för kommande fyra år, De viktiga cykelstråken utgör cirka 30 kilometer cykelväg och för att nå en standard där dessa i möjligaste mån separeras från gångtrafik, har erforderlig bredd för trafikmängden, har jämn vägbeläggning, har god belysning, är smidiga och bekväma samt skyltas beräknas kostnaden uppgå till 500 kronor per meter eller cirka fyra miljoner kronor per år i fyra år, totalt 15 miljoner kronor. I denna summa ingår också trafiksäkerhets- och trygghetshöjandeåtgärder framför allt av cykelövergångar och cykeltunnlar. Cykelvägarna i Trelleborg inventerades 2011 då man undersökte 30 km avseende beläggningsstatus, ytjämnhet, trygghet, buskage, belysning och trafiksäkerhet. Man kom då fram till att 2 km var i omedelbart behov av åtgärder, att 8 km var av normal standard och resten av bra standard. På nio sträckor eller punkter var det dålig belysningsstandard. Det fanns ett par korsningspunkter som behövde åtgärdas. Inventeringen har några år på nacken men kan användas som grund för en kompletterande inventering av cykelvägarna. Planen för upprustning av de viktiga cykelstråken bör prioritera de sträckor som ligger närmast centrum och Trelleborg C. 13

14 Uppföljning Regelbundna flödesmätningar av cykeltrafiken har inte gjorts i Trelleborg tidigare. För att kunna göra bra uppföljningar av förbättringar för cykeltrafiken samt för att få bättre underlag inför framtida satsningar och investeringar behöver regelbundna mätningar utföras vid fasta mätpunkter. Resultatet bör kommuniceras med cyklisterna i en punkt genom en mätare med display, lämplig punkt för detta kan vara Hantverkaregatan strax norr om Trelleborg C på Cykelexpressrutten som färdigställs under Resvaneundersökningar görs vart 6-7 år, gemensamt av de skånska kommunerna. Lokala resvaneundersökningar och uppföljningsplaner kan behöva komplettera utfallet av cykelmätningar. Skötsel och underhåll Det är av mycket stor vikt att cykelvägarnas skick upprätthålls. Framför allt är det en trafiksäkerhetsfråga då halkolyckor beroende på väderlek men även till stor del beroende på grus eller löv orsakar en stor andel av cykelolyckorna. Cykelvägarna behöver regelbundet inspekteras och omedelbart åtgärdas om det ligger grus, glasskärvor, löv eller liknande. Skador i beläggningen bör åtgärdas snarast möjligt. Återställning efter grävningsarbeten ska ske omgående. Halkbekämpning av cykelvägar ska ligga högt i prioritering. De viktiga cykelstråken har högst prioritering för drift- och underhållsåtgärder, därefter anslutande cykelvägar till de viktiga cykelstråken och lägst prioritering har övriga cykelvägar. Kostnaderna för kommunens skötsel och underhåll av cykelvägar har de senaste åren varit 0 kronor, förutom kostnader för belysning och vinterväghållning. För 2016 planeras cykelvägarna sopas vid två tillfällen till en kostnad på totalt kronor. Anslagen för skötsel och underhåll av cykelvägar föreslås öka till 12 kronor per meter och år eller totalt kronor per år. Cykelparkeringar Cykelparkeringar av bra kvalitet och utformning och som är placerade vid målpunkter för resan samt i tillräckligt antal är en viktig del i målsättningen att öka andelen resor med cykel. Detta förstärker cykelns smidighet och signalerar en hög betydelse för cyklingen. Cykelparkeringar är en del av kommunens Parkeringsstrategi och där redovisas behov, placeringar, investeringsbehov och kostnader för dessa. Populär cykelparkering på Trelleborg C 14

15 Trafiksäkerhet Det är viktigt att se till helheten när det gäller trafiksäkerhet, att se till hela resan. Upplevs en situation under en resa som osäker eller farlig kan detta påverka hela resan och leda till att man avstår man från resan eller använder annat ressätt. Singelolycka är den vanligaste typen av olycka med cykel. I Trelleborg utgjorde singelolyckor 66 procent av de totala inrapporterade olyckorna med cykel. En jämförelse med fyra andra kommuner i Trelleborgs storlek visar liknande andel, från 63 till 78 procent av de inrapporterade olyckorna. Vid trafiksäkerhetsarbete för cykeltrafik är det viktigt att ta hänsyn till att en betydande andel av cyklisterna saknar körkort och därmed har lägre kunskap om trafikregler. Många cyklister är också barn. Det är därför viktigt med tydlighet och igenkänning när trafikmiljöer utformas som omfattar cykeltrafik. Om utformningen av trafikmiljöer har perspektivet att det ska förstås och användas av barn i årsåldern så fungerar det för alla cyklister. Med samma perspektiv vid planering av belysning för cykelvägar, för ökad trygghet i vissa miljöer och under dygnets mörka timmar får man också in ett jämställdhetsperspektiv i cykelplaneringen. Cykelövergångar Cykelövergångarna längs de mest trafikerade vägarna är till stora delar bra. På Engelbrektsgatan vid Östra Ringvägen behöver en övergång få ökad belysning. På Glasbruksgatan vid Engelbrektsgatan är sikten lite begränsad, övergången ligger nära vägkorsningen och fungerar som skolväg. Denna övergång behöver därför säkras upp ytterligare. På Hedvägen vid S:ta Gertruds väg är cykelövergången inte markerad i vägbanan. På Västergatan vid Östersjögatan är det inte mycket trafik men korsningen är otydlig för både cyklister och bilister. Nationalföreningen för trafiksäkerhets främjande, NTF, har klassificerat samtliga kommuners cykelövergångar. Trelleborgs kommun ska använda sig av denna klassificering för att öka säkerheten vid cykelövergångar. Tydligheten bör öka vid cykelövergångar och liknande trafikmiljöer ska utformas på samma sätt för ökad igenkänning och tydlighet. Möjligheten för att bygga cykelöverfarter ska utredas. Kattebäcksvägen Hedvägen där olyckor skett mellan cykel och bil 15

16 Cykeltunnlar och cykelbroar Cykeltunnlar kan både ha bristande trafiksäkerhet och upplevas som osäkra och otrygga. Vid korsning mellan väg och cykelväg ska trafiksäker cykelövergång anordnas. Vid behov av planskildhet mellan väg och cykelväg bör cykelbro i första hand väljas då dessa upplevs tryggare att cykla på. Cykeltunnlar bör endast byggas om de utformas raka och breda, går att överblicka samt förses med bra belysning. I annat fall ska lösningen med cykeltunnlar undvikas. Befintliga cykeltunnlar som inte kan uppfylla dessa krav bör på längre sikt ersättas av andra trafiklösningar. I det kortare perspektivet bör belysningen förbättras i befintliga cykeltunnlar. Tunnlarna bör städas regelbundet från grus och löv. Där det är möjligt bör ner- och uppfarter byggas om för att möjliggöra rakare passering, bättre överblick och få ner hastigheten. Underhåll och skötsel Grus, ojämnheter, beläggningsskador och halka står för en stor andel av inrapporterade cykelolyckor. Nivån för drift och underhåll behöver höjas för att minska singelolyckor med cykel. Målsättningar för trafiksäkerheten Den grundläggande principen för utformning av korsningar mellan körbana och cykelbana är att det ska vara tydligt för både cyklister och andra trafikanter vilka regler som gäller på platsen. Likartade trafikmiljöer ska ha samma utformning på trafiklösningar för ökad tydlighet och igenkänning. 16

17 Cykling till skolan Andelen barn som går eller cyklar till skolan ska öka. Detta ska ske genom fysiska åtgärder för förbättrad trafiksäkerhet samt genom att arbeta för förändrade attityder och beteenden både mot föräldrar och barn. Huvudinriktningen är att trafiksäkra skolvägar ska finnas till alla grundskolor från respektive skolas upptagningsområde. Det kan dock finnas situationer där detta inte är möjligt, främst på landsbygden utanför den tätort skolan är belägen. Det finns ingen mätning gjord för hur stor andel av barnen som går eller cyklar till skolan. Målvärdet för andelen får därför sättas utifrån vad som bedöms möjligt och rimligt. I det kommande arbetet med att öka andelen barn som går eller cyklar till skolan tas nuläge och målvärde fram för respektive skola. En ökad andel barn som går eller cyklar till skolan har flera positiva effekter för hälsa och utveckling men ger också en förbättrad trafiksäkerhet vid skolorna. Trafiksituationen är allvarlig på morgnarna vid flera av kommunens skolor beroende på att många barn skjutsas dit med bil. Östra skolan en morgon vid åttatiden Målvärde Totalt bor cirka 20 procent av eleverna i Trelleborgs grundskolor utanför det skolupptagningsområde där de går i skolan. Dessa elever har i de allra flesta fall en längre skolväg än om de gått i en skola i samma område som de bor. Det är även nästintill omöjligt att definiera skolvägen för alla dessa elever och trafiksäkra deras skolväg. Arbetet med att öka andelen barn som går eller cyklar till skolan bör därför inriktas främst mot de som bor inom det skolupptagningsområde där de går i skolan. Målvärdet bör anpassas till dessa förutsättningar och baseras på att 90 procent av de 80 procent av eleverna som bor inom det skolområde där man går i skolan ska gå eller cykla till och från skolan. För skolor på landsbygden gäller 90 procent av de 65 procent som bor inom den tätort skolan är belägen. Målvärdet gäller elever i årskurs 4-6. För skolor inom staden blir målvärdet att 70 procent av alla elever i årskurs 4-6 ska gå eller cykla till skolan. För skolor på landsbygden blir målvärdet 60 procent. 17

18 Skolvägar Östra skolans elever bor inom ett område som omfattar cykelpassager vid Johan Kocksgatan, Glasbruksgatan och Östra Ringvägen vilka fungerar väl. Cykeltunnlarna under Östra Infarten är inte bra ur trygghetssynpunkt då de inte går att se igenom. Tunneln på Östra Förstadsgatan är brant och har tvär sväng från väster vilket inte är bra utifrån trafiksäkerhetsperspektiv. Pilevallskolan: Korsningen mellan Engelbrektsgatan - Östra Ringvägen är stor, svår att överblicka och har relativt mycket trafik. Övergångsställen är bra förutom att förstärkt belysning även borde finnas i västra delen av korsningen. Övriga övergångar längs Engelbrektsgatan är bra. Övergången vid Engelbrektsgatan - Glasbruksvägen har lite dålig sikt och ligger nära korsningen. Denna övergång borde säkras maximalt då den är skolväg till Pilevallskolan och troligen även för elever på Kunskapskolan. Övergången skulle också kunna pekas ut som lämpligaste alternativ för barn att korsa Glasbruksgatan om den säkras upp. Liljeborgskolan, Vannhögskolan, Lillevångskolan, Bäckaskolan och Fågelbäckskolan kan nås på cykelvägar, på lågtrafikerade gator och på utbyggda cykelövergångar. Gångtunneln under Hedvägen vid Prästahejdan är i mycket dåligt skick och bör ersättas av en säkrad övergång i markplan. Kattebäckskolan når man via cykelvägar eller lågtrafikerade gator. Undantaget är via Bruksgatan som har tidvis intensiv trafik till förskolor och gymnasieskola och ligger mellan cykelväg i var ände. Den borde ingå i ett sammanhållet cykelstråk. Serresjöskolan, Smygeskolan och Klagstorps skola kan nås på ett tryggt sätt. Väståkraskolan i Anderslöv har lite otydlig cykelväg. En cykelövergång behöver byggas i höjd med Pålsvägen samt vid Smedjegatan. En kort cykelväg behöver byggas med ordentlig markering vid Pålsvägen till cykelövergången. Alstad skola ligger söder om väg 101 där också den allra största delen av befolkningen bor och kan nås via mindre trafikerade gator. Skegrie skola ligger väl till för cykling på cykelvägar eller mindre trafikerade gator. Åtgärder vid eller i anslutning till skolor Möjligheten att fortsätta resan med kollektivtrafik för föräldrar som går eller cyklar med sina barn bör undersökas och användas. Busshållplatsernas lägen och utformning vid skolor ska finnas med i planeringen för att skapa säkra skolvägar. Cykelparkeringarnas utformning och placering vid skolor kan ha stor betydelse för benägenheten att cykla till skolan. Cykelparkeringarna ska vara säkra och synliga. Förändring av beteenden och attityder Grundförutsättningarna för att få fler barn att cykla till och från skolan handlar om fysiska åtgärder. För att få till en verklig förändring krävs ett betydande arbete med beteende och attityder, framför allt gentemot föräldrarna. Detta kräver resurser både i form av personal men också för material, konsulthjälp och annat. 18

19 Mobility Management Mobility Management är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden. Grundläggande för Mobility Management är användningen av mjuka åtgärder som information och kommunikation, organisation av tjänster och koordination av olika parters verksamheter. Liknande åtgärder som i sig inte nödvändigtvis kräver stora finansiella investeringar, men som ändå ofta förbättrar effektiviteten av fysisk infrastruktur genom att optimera användningen. Det handlar om att på olika sätt effektivisera användandet av transporter och infrastruktur. Syftet är att påverka resan innan den har börjat. Information Informationen om cykling och cykelvägar behöver utvecklas. Uppdaterad information om de viktiga cykelstråken, var det finns cykelparkering, hur man når målpunkter för resan och liknande ska finnas på kommunens hemsida. Informationsinsatser vid utåtriktade aktiviteter bör ske regelbundet där också invånarna kan diskutera och lämna synpunkter. Marknadsföring Alla insatser som görs och som förbättrar villkoren och ökar möjligheterna för cykling ska marknadsföras. Större åtgärder marknadsförs före, under och efter utförande och alltid på ett positivt sätt. Mindre åtgärder marknadsförs efter färdigställande. Förslagen i cykelplanen erbjuder många möjligheter för marknadsföring. Resurser Arbetet med förändrade beteenden och attityder inom Cykelstrategi och Cykelplan sker under 2016 och 2017 inom projektet Hållbart resande. Från 2017 behöver en cykelsamordnare anställas för att fortsätta detta arbete. Cykelsamordnaren ska även arbeta med att genomföra övriga delar av Cykelplanen; nya cykelvägar, upprustning av viktiga stråk, skötsel och underhåll samt bevaka cykelfrågor gällande stadsbyggnadsprojekt och trafikplanering. 19

20 Investeringar och drift Beräknade kostnader för investeringar, skötsel, underhåll, uppföljning och personal utifrån Cykelplanens förslag och inriktning Utredning Östra Förstadsgatan Bullerbyvägen Östra skolan 60 Tekniska nämnden 2018 Västra stadsdelarna Trelleborg C Tekniska nämnden 2019 Engelbrektsgatan; Glasbruksvägen - Skyttsgatan Tekniska nämnden 2020 Nytt stråk Nygatan/Österbrogatan Bruksgatan/V. Vallgatan Tekniska nämnden Cykelparkering Ny cykelinfrastruktur, kommunens gator och vägar År Objekt Kostnad Ansvar Kommentar (tkr) 2016 Cykelexpressrutt Hedvägen/Ståstorpsgatan Trelleborg C Tekniska nämnden Beslutad Gång- och cykelväg Lasarettet/Lasarettsrondellen - Övre Tekniska nämnden Trafikverket tkr 2017 Vångavallen Söderslättshallen genom Östervångsparken 500 Tekniska nämnden 2017 Utredning Västra stadsdelarna Trelleborg C 80 Tekniska nämnden 2017 Utredning Engelbrektsgatan; Glasbruksvägen - Skyttsgatan 60 Tekniska nämnden 2017 Utredning Nytt stråk Nygatan/Österbrogatan Bruksgatan/V. Vallgatan 60 Tekniska nämnden Parkeringsstrategi Ny cykelinfrastruktur, övriga väghållare År Väghållare Objekt Kostnad Ansvar Kommentar (tkr) 2016 Trafikverket Alstad - Klörupsrondellen Tekniska nämnden Beslutad 2017 Trafikverket Anderslöv Sörby 1) Tekniska nämnden 2017 Privat/Trafikverket Genom Böste 2) Tekniska nämnden Trafikverket Trelleborg Skåre Tidigareläggning i regional cykelplan Tekniska nämnden / Kommunstyrelsen Trafikverket Klörupsrondellen Östra Grevie Tidigareläggning i regional cykelplan Tekniska nämnden / Kommunstyrelsen 1) Hela Sörbyvägen 1 km, halva kostnaden 2) Totalt 1 km, hela kostnaden Befintlig cykelinfrastruktur, kommunens gator och vägar År Objekt Kostnad Ansvar (tkr) 2017 Inventering av viktiga cykelstråk 100 Tekniska nämnden 2017 Upprustning av viktiga cykelstråk till fastslagen standard 1) Tekniska nämnden 2018 Upprustning av viktiga cykelstråk till fastslagen standard Tekniska nämnden 2019 Upprustning av viktiga cykelstråk till fastslagen standard Tekniska nämnden 2020 Upprustning av viktiga cykelstråk till fastslagen standard Tekniska nämnden 1) Totalt under : 30 km x 500 kr/m Skötsel och underhåll År Objekt Kostnad Ansvar (tkr) 2017 Skötsel- och underhållskostnader för cykelvägar 540 Tekniska nämnden 2018 Skötsel- och underhållskostnader för cykelvägar 540 Tekniska nämnden 2019 Skötsel- och underhållskostnader för cykelvägar 540 Tekniska nämnden 2020 Skötsel- och underhållskostnader för cykelvägar 540 Tekniska nämnden 20

21 Uppföljning År Objekt Kostnad Ansvar (tkr) 2017 Utrustning för fasta mätpunkter av cykelflöden 150 Tekniska nämnden 2017 Utrustning för cykelmätning med digital display 150 Tekniska nämnden 2017 Deltagande i Kommunvelometer 10 Kommunstyrelsen 2018 Deltagande i Kommunvelometer 10 Kommunstyrelsen 2019 Deltagande i Kommunvelometer 10 Tekniska nämnden 2020 Deltagande i Kommunvelometer 10 Tekniska nämnden Mobility Management År Objekt Kostnad Ansvar 2016 Utförs inom projektet Hållbart resande Kommunstyrelsen 2017 Utförs inom projektet Hållbart resande Kommunstyrelsen 2017 Anställning cykelsamordnare 600 Tekniska nämnden 2018 Cykelsamordnare 600 Tekniska nämnden 2019 Cykelsamordnare 600 Tekniska nämnden 2020 Cykelsamordnare 600 Tekniska nämnden 21

22 Cykelfrämjandets kommunvelometer Årlig uppföljning av kommuners status gällande cykeltrafikarbetet. Deltagaravgift är cirka kronor per och cirka 40 kommuner deltar, motsvarande halva Sveriges befolkning. Maximal poäng är 60 och 40 poäng räknas som ett mycket bra resultat. Man delar in bedömningen i sex delområden med vardera maxpoängen 10 poäng. Befintlig infrastruktur Mäter total längd cykelväg där nyckeltalet är antal meter cykelväg per invånare. Infrastruktur och underhåll Total investering det gångna året till nyckeltal kronor per invånare. Max 4 poäng Total investering kommande år till nyckeltal kronor per invånare. Max 4 poäng. Totala personalresurser i kommunen som arbetar med utveckling och planering av ny cykelinfrastruktur. Nyckeltal är antal heltidstjänster per invånare. Max 2 poäng. Information och marknadsföring Investering i information och kampanjer det gångna året i kronor per invånare. Max 3 poäng. Investering i information och kampanjer kommande året i kronor per invånare. Max 3 poäng. Antal heltidstjänster per invånare som arbetar med information och marknadsföring av cykling. Max 2 poäng. Andel cykelvägar som har vägvisande skyltning. Max 2 poäng. Cykelaktiviteter Antal cykelaktiviteter under det gångna året. Max 10 poäng. Cykelpolitik Det finns en hel rad olika delar som poängbedöms med mellan 0,5 och 2 poäng, totalt max 10 poäng. Det handlar om politiska mål, tidssatta mål, mätbara mål, uppföljning av mål av nämnd, cykelstrategi antagen, cykelplan senaste fem åren, medel till cykelplan, cykelparkeringstal, integrering i plandokument, aktuell underhållsplan och aktiv cykelpolitik som arbetsgivare. Poäng fås om man svarar ja på om det finns. Uppföljning och mätning Även här gäller ja eller nej där ett ja ger 1 eller 2 poäng och max 10 poäng. Här gäller det frågor om utförda flödesmätningar, frekvens för dessa mätningar (här mäts periodiska eller kontinuerliga), resvaneundersökning senaste fem åren, nöjdhetsundersökning senaste fem åren, samarbete med cyklister och cykelbokslut genomfört.

23 Resultat 2016 Malmö blev årets cykelkommun och Lund blev delad trea. De skånska kommunernas resultat: Kommun Poäng Malmö 54 Lund 50 Helsingborg 34 Resultaten för kommuner i samma befolkningsstorlek som Trelleborg: Kommun Poäng Motala 48 Alingsås 36 Tyresö 36 Lidingö 34 Skövde 27 Lidköping 26 Upplands Väsby 25 Falkenberg 24 Enköping 22 Trelleborg skulle vid deltagande i Kommunvelometern 2016 kunnat nå högst 15 poäng. Vad kan Trelleborg uppnå? Med det som finns i planeringen för hållbart resande, i cykelstrategi och cykelplan kan följande poäng vara möjliga att uppnå i Kommunvelometern vid nästa mätning, 2017: Delområde Poäng Befintlig infrastruktur 7 Infrastruktur och underhåll 4-5 Information och marknadsföring 4-5 Cykelaktiviteter 4-6 Cykelpolitik 6-8 Uppföljning och mätning 3-4 Totalt I Kommunvelometern 2020 kan Trelleborg, om förslagen i Cykelplan genomförs, uppnå drygt 40 poäng. Om detta räcker till tredjeplats i Skåne beror på de andra kommunernas agerande men i vilket fall kommer Trelleborg att vara en mycket bra kommun för cykling.

24 Cykelstrategi Trelleborgs kommun :

25

26 1 (25) Datum Innehåll Inledning...3 Varför välja cykel?...3 Det är lönsamt att investera för ökat cyklande...3 Vad är en god cykelstad?...3 Olika cyklister ställer olika krav på cykelvägnätet...4 Bakgrund för Cykelstrategi...4 Inriktningar och beslut...4 Visioner och mål...5 Syfte...6 Cykelvägnät - nuläge...6 Cykel i blandtrafik...8 Cykel på landsbygden och i utvecklingsorter...8 Här cyklas det - Viktiga cykelstråk...9 Cykelvägnät Analys...10 Befintligt cykelvägnät...10 Cykel på landsbygden och utvecklingsorter...10 Cykelvägnät utvecklingsmöjligheter...10 Befintligt cykelvägnät...10 Cykel på landsbygden och utvecklingsorter...11 Cykelparkeringar - nuläge...11 Cykelparkeringar i Trelleborgs kommun...12 Cykelparkeringar i centrum...12 Cykelparkeringar vid bytespunkter med kollektivtrafik...13 Cykelparkeringar Analys...14 Cykelparkeringar Utvecklingsmöjligheter...14 Trafiksäkerhet och olyckor Nuläge...15 Olyckor med cykel...15 Trafiksäkerhet och olyckor Analys...16 Trafiksäkerhet och olyckor - utvecklingsmöjligheter...16 Trelleborgarnas resvanor...17 Cykel jämfört med bil...17 Syfte med cyklande i Trelleborg...17 Hinder för cykling...18 Synpunkter från invånarna...18

27 2 (25) Trelleborgarnas resvanor Analys...19 Arbetsresor...19 Fritidsresor...19 Resvanor...20 Trelleborgarnas resvanor Utvecklingsmöjligheter...20 Underhåll av cykelbanor...20 Fokus på hela resan...20 Cykel och säkerhet...20 Strategier för att nå ökat cyklande i Trelleborg...21 Övergripande strategier...21 Infrastruktur och underhåll...21 Trafik och säkerhet...21 Fokus på hela resan kommunikation...22 Projektgrupp...22

28 3 (25) Inledning Varför välja cykel? Det finns många goda skäl för en stad att satsa på cykeln som transportmedel. Miljöskäl; cyklar bullrar mycket mindre och alstrar inga avgaser. Utrymmesskäl; en cykel behöver betydligt mindre utrymme jämfört med en bil. Ökad social hållbarhet; att cykla kostar en bråkdel av att köra bil. Bättre förutsättningar för cykling ger fler medborgare möjlighet att ta sig till fler målpunkter i staden. Gynnar lokala småbutiker; cyklister handlar lite, nära och ofta. Det blir en trevligare stad med mindre buller och avgaser, bättre plats för gående och cyklister, plats för fler bostäder och mötesplatser samt fler småbutiker. Hälsofaktorn; folkhälsan gynnas när fler medborgare rör sig Det är lönsamt att investera för ökat cyklande I en forskningsrapport, Transport Transitions in Copenhagen: Comparing the cost of cars and bicycles, som publicerades i maj 2015 analyseras beräkningar av kostnader och nyttor för bil och cykel i Köpenhamn. Man konstaterar att samhällets utgifter för resor med bil uppgår till 1,40 kronor per kilometer medan cykelresor istället ger samhället en besparing på 1,50 kronor per kilometer. Beräkningarna väger in faktorer som buller, föroreningar, klimatpåverkan, restider och hälsoeffekter. Liknande beräkningar har gjorts i Odense och Stockholm som visar på samhällsekonomisk lönsamhet för cykelinvesteringar. Troligen blir inte de samhällsekonomiska vinsterna lika höga i Trelleborg då befolkningsunderlaget och därmed cykelresorna är lägre. Trängseln är också mindre i Trelleborg än i jämförelsestäderna och i Trelleborg är det enkelt att hitta bilparkering, vilket oftast dessutom är gratis. Den samhällsekonomiska beräkning som gjordes till förslaget på cykelexpressrutt som presenterades för kommunstyrelsen och beslutades , visade att en sådan investering blir samhällsekonomiskt lönsam på drygt tre år. Vad är en god cykelstad? White arkitekter har på uppdrag av Strukturbild för Skåne tagit fram ett TemaPM, Planera för cykeln i småstaden, Region Skåne En god cykelstad beskriver man som en stad med hög andel cykelresor och där majoriteten av cyklisterna känner sig trygga i trafiken. Vid en genomgång av städer som lyckats uppnå denna beskrivning har man funnit sju succékriterier: - Ett trafiksäkert och sammanhängande cykelnät - Hög nivå på drift och underhåll - God tillrättaläggning för cykel i vardagen, med exempelvis cykelparkeringar vid målpunkter - Hastighetsbegränsningar för biltrafiken - Restriktiva åtgärder för biltrafik, såsom parkeringsavgifter - Cykel ses som en viktig del av det trafikstrategiska arbetet - En positiv cykelkultur Framgångsrika cykelstäder har lyckats nå höga andelar cykelresor genom att det hanterats på högsta kommunnivå, kommunicerats väl och implementerats i hela kommunens verksamhet.

29 4 (25) I det framtagna TemaPM:et slår man fast att gående och cyklister måste behandlas som olika trafikslag som behöver separerade ytor om det ska gå att nå en ökad andel cykelresor. Bredden på cykelbanor är också viktig för att både snabba och långsammare cyklister ska känna sig bekväma liksom de som har bredare cyklar såsom lådcyklar eller cykelsläp. Olika cyklister ställer olika krav på cykelvägnätet Det finns en mängd olika kategorier av cyklister som grundar sig i personlighet, behov och syftet med cykelresan. Detta ger olika behov av cykelvägens sträckning, bekvämlighet, omgivning och bredd. Man färdas olika snabbt, de allra flesta ligger inom km/h vilket är en relativt stor variation. Det blir alltfler bredare cykelfordon som lastcykel, cykelvagn eller trehjulingar. Elcyklarna ökar kraftigt sin andel. En betydande andel av de som cyklar är barn och vuxna som saknar körkort därmed inte har tillräcklig trafikutbildning. Totalt sett ställer detta höga krav på utformningen av cykelvägarna, inte minst när det gäller säkerheten. Det ska passa pendlaren som alltid är ute i sista minuten till tåget eller bussen likväl som det ska fungera för tolvåringen som cyklar till ridhuset på kvällen. Cykelvägnätet behöver därför vara enkelt, tydligt och väl markerat. Bredden på cykelvägarna behöver kunna rymma ett möte mellan två bredare cykelfordon och hinder, såsom grindar, ska kunna passeras även av bredare cykelfordon. Bakgrund för Cykelstrategi Inriktningar och beslut Trafikstrategi antagen av kommunfullmäktige i januari 2010 anger i mål och visioner för gång- och cykelvägnätet: Gång- och cykelvägnätet är väl utbyggt men behöver förbättras genom högre andel skilda gångvägar och cykelvägar. Ett övergripande huvudvägnät för cykeltrafiken behöver etableras med stråk in mot centrum med bra beläggning, högsta prioritet för vinterväghållning, säkrade cykelöverfarter, skilda från gångbanor, hög kapacitet och vara väl skyltade. Fördjupad översiktsplan för Trelleborgs stad (FÖP), antagen av kommunfullmäktige i maj 2014 uttrycker: Inom stadens begränsade gaturum tydliggörs tillgänglighet och framkomlighet för olika färdmedel. De olika färdmedlens prioritering nyanseras i t.ex. ett prioriterat cykelnät med hög framkomlighet och hastighet och ett mer finmaskigt cykelnät parallellt med gångbanor i en lägre hastighet.

30 5 (25) Prioriterade cykelstråk (blå) i Fördjupad översiktsplan för Trelleborgs stad Planerade cykelvägsutbyggnader Under hösten 2015 färdigställs en gång- och cykelbro över E6 strax söder om Maglarpsrondellen med anslutande gång- och cykelstråk till Stavstensudde respektive busshållplatsen vid Maglarpsrondellen. Kommunfullmäktige beslutade att uppdra åt tekniska nämnden att bygga cykelexpressrutt mellan Hedvägen vid Ståstorpsgatan till Trelleborg C med tillfällig cykelväg över Övre samt att upprusta anslutande cykelvägar till cykelexpressrutten. Cykelväg kommer att byggas under 2016, eventuellt 2017, mellan Alstad och busshållplatser vid rondellen väg 101/108. Gång cykelbro över E6 I Regionala infrastrukturplanen för Skåne ligger följande cykelvägar inom Trelleborgs kommun: Alstad-Östra Grevie (återstående del) Stavstensudde-Skåre Skåre-Fredshög 2019 Trelleborgs kommun arbetar för att prioritera etappen Stavstensudde-Skåre. Visioner och mål Trelleborgs kommuns vision Trelleborg ska vara en framgångskommun med hög livskvalitet och en långsiktigt hållbar tillväxt. Vision för cykelstrategin Förbättrade möjligheter för cykling ska medföra att en majoritet av Trelleborgarna ska känna att cykel är förstahandsalternativet vid korta resor.

31 6 (25) Mål för cykelstrategin Trelleborg ska utvecklas som cykelstad. Genom att gynna mindre utrymmeskrävande trafikslag skapas förutsättningar för att nå en stadsutveckling i enlighet med Fördjupad översiktsplan för Trelleborgs stad. Cykelns andel av korta resor, 0-5 km, ska öka från 26 till 34 procent mellan 2013 och Resor med cykel ska gå lika fort som med bil för resor upp till 3 km, uppnås senast Trelleborg ska bli tredje bästa cykelkommun i Skåne Andelen barn som cyklar till skolan ska öka. Syfte Cykelstrategin ska stödja tidigare fattade beslut om stadens och kommunens utveckling främst uttryckta i översiktsplaner. Cykelstrategin ska vara grundläggande för framarbetandet av cykelplan för Trelleborgs kommun. Cykelstrategin är en viktig förutsättning för att få fler att välja hållbara färdmedel för sina resor. Trelleborg har stor potential att växa som cykelstad. En förbättrad cykelinfrastruktur som genererar att en högre andel resor sker med cykel ger flera positiva effekter. Det ger minskad belastning på huvudvägnätet, ökade möjligheter att klara planerad befolkningsutveckling utan att vägnätet behöver byggas ut och det ger ökade möjligheter att bygga fler bostäder i centrum. Satsningar på cykelinfrastruktur har stor möjlighet att bli samhällsekonomiskt lönsamma. Cykelvägnät - nuläge Trelleborgs kommun har 156 km cykelväg vilket är relativt högt i förhållande till folkmängden. Cykelvägnätet består i hög utsträckning av dubbelriktade cykelbanor som delas med gångtrafiken, vilket i praktiken ger ett litet cykelutrymme. Cykelbanorna saknar vägmarkering men har till viss del annan markbeläggning än gångbanan. Det går att ta sig fram på cykel utan att dela väg med motorfordon men på många sträckor Gång- och går cykelväg, det inte Hedvägen snabbt och är varken smidigt eller bekvämt. Vid en inventering gjord av Grontmij på uppdrag av Gatuavdelningen 2012 av de större cykelvägarna konstaterades att beläggningen var av bra standard på 74 procent, normal standard på 23 procent och i omedelbart behov av åtgärder på 3 procent. Belysningen på nätet var god, på nio punkter fanns dålig belysningsstandard. Cykelbanornas bredd är väldigt skiftande. Utrymmet har anpassats till den totala gatumarksbredden. I Trelleborg har bilen och dess nödvändiga utrymme prioriterats. Resterande utrymme har fördelats mellan de oskyddade trafikanterna och planteringar.

32 7 (25) I innerstaden finns cykelbanor som bara är drygt en meter breda och bredden överstiger sällan 1,5 meter. På Östergatan är cykelbanan 2,5 meter bred. På vissa delar längs Hedvägen och Västergatan ligger bredden på cykelbanan på runt 1,5 meter. Generellt sett är cykelbanor på båda sidor längs en gata väldigt smala, cirka 1,5 meter. Finns utrymmet kan cykelbanorna ligga mellan 2,5 och 3,0 meter. Cykelbanor på ena sidan längs en gata ligger mellan 2,5 och 3,0 meter. Fristående cykelbanor är ofta 3,0 till 3,5 meter breda vid asfaltbeläggning och något smalare vid grusbeläggning. Cykelövergångarna är av skiftande karaktär. En del övergångar är dåligt målade, andra har en övergång som inte är upphöjd och känns kanske därför osäkra, medan vissa har väldigt ojämn beläggning samt är smala. Under 2015 genomfördes hastighetssänkningar i kommunen. Huvudvägnätet har generell hastighetsbegränsning 40 km/h medan det mindre vägnätet genom bostadsområden har 30 km/h. Den cykling som sker i blandtrafik sker därmed huvudsakligen på vägar med hastighetsbegränsning 30 km/h. Vinterväghållning av cykelvägar sker i två prioriteringssteg. Det större cykelvägnätet ska vara framkomligt och halkbekämpat senast kl Fyrvägskorsning, Västergatan-Bryggaregatan Cykel och gångbana Större delen av cykelvägnätet finns i Trelleborgs stad. I stort sett hela vägen längs kusten öster om Trelleborg har gång- och cykelvägar (se karta 1-4). Mellan Trelleborg och Skegrie, mellan Trelleborg och Stavstensudde och i Skegrie, på Stavstensudde, i Smygehamn, Beddingestrand, Anderslöv samt i Alstad återfinns övriga delar av kommunens gång- och cykelvägnät. Karta 1-4.

33 8 (25) Karta 1 Gång- och cykelvägar i Trelleborg, Gislövs läge, Stavstensudde och Skegrie Karta2 Gång- och cykelvägar längs väg 9 i Trelleborgs kommun Karta 3 Gång - och cykelvägar i Anderslöv

34 9 (25) Cykel i blandtrafik Cykling fungerar bra i blandtrafik inom tättbebyggt område då vägar och gator som saknar cykelbanor har låg trafikmängd. Större grönområden är välförsedda med cykelstråk medan parker endast tillåter gångtrafik. Cykel på landsbygden och i utvecklingsorter Stora delar av landbygden går att cykla i blandtrafik där cykelbana saknas då dessa i de flesta fall har låga trafikmängder. Undantag från detta är främst väg 101 och 108. Det mindre vägnätet ligger generellt på mellan 100 och 500 fordon per dygn. Kustvägen mellan Trelleborg och Höllviken trafikeras i genomsnitt av drygt fordon per dygn. Väg 108 har fordon per dygn mellan Trelleborg och Haglösa, från Haglösa till rondellen 101/ fordon och mellan rondellen och Svedala fordon per dygn. Från Trelleborg och Haglösa kan man också åka över Gylle. Söder om Gylle är det fordon per dygn och mellan Gylle och Haglösa fordon. Mellan Trelleborg och Åttakorset över Gislöv kör fordon per dygn. Dessa fördelas vid Åttakorset med mot Anderslöv och mot Klagstorp. Väg 101 har i genomsnitt fordon per dygn väster om rondellen 101/108. Öster om rondellen fram till vägen till Ugglarp är det fordon och därefter fram till Anderslöv fordon. Vägen mellan 101 över Ugglarp till Svedala trafikeras av fordon per dygn. Genom Anderslöv är det fordon, vid Grönby fordon och därefter minskar antalet fordon till 900 innan en ökning i höjd med vägen till Skurup där det passerar fordon per dygn. Mellan Anderslöv och Sörby är trafikmängden 800 fordon per dygn. Vidare norr om Sörby 900 fordon. Mellan Sörby och Grönby kör drygt 400 fordon och genom Grönby drygt 600 fordon per dygn. Längs väg 9 har vägen mellan Stora Beddinge och Skateholm fordon per dygn, mellan Lilla Beddinge och Beddingestrand 6 00 fordon och mellan Klagstorp och Smygehamn 450 fordon per dygn. Smygehamn och Beddingestrand har cykelbana längs väg 9. I övriga delar av orterna finns cykelvägar och lokalgator som lämpar sig för cykling. I Klagstorp sker cykling i blandtrafik. Anderslöv har cykelvägar och lokalgator som fungerar för cykeltrafik norr och söder om Landsvägen (väg 101). Cykelpassager eller cykelöverfarter saknas på Landsvägen. Landsvägen saknar tillräcklig bredd för att bygga cykelbanor längs denna. Alstad har mindre sträckor av cykelväg i södra delen av orten. Landsvägen (väg 101) saknar tillräcklig bredd för att bygga cykelbanor längs denna. Skegrie är välförsett med cykelvägar.

35 10 (25) Här cyklas det - Viktiga cykelstråk Mätningar av antalet cyklister vid Övre visade ett genomsnittligt cyklande per dag norr om gymnasiet på 850 cyklister, norr om stadsparken 670 cyklister och på Astrid Lindgrens Allé 940 cyklister. Cykelstråket vid Övre är stadens viktigaste cykelstråk varför detta är det första som byggs om till Cykeltunnel, Östra infarten cykelexpressrutt för att fånga upp cyklister till och från Trelleborg C och centrum. Andra uppsamlingsstråk är Östergatan som samlar upp cyklister från de östra stadsdelarna och längs kusten ut mot Gislövs läge. Från de västra stadsdelarna finns cykelbana längs Västergatan men närmare centrum får cyklister samsas med övrig trafik på Algatan, vilket inte är en bra lösning. Från de norra stadsdelarna finns det ett antal olika alternativ för resor med cykel till centrum och Trelleborg C. Stråket längs Vannhögsgatan som ansluter till Hedvägen och blivande cykelexpressrutt samlar upp cyklister från olika delar av Västervång. Cykelstråket längs Klörupsvägen och Norregatan betjänar boende längs denna väg och en del av Knäckekärr. Från östra delen av Knäckekärr cyklar man troligen Östervångsvägen och Valdammsgatan till centrum. Astrid Lindgrens Allé är ett viktigt stråk till och från centrum. Cykelbanorna längs Hedvägen och Engelbrektsgatan är andra viktiga uppsamlingsstråk. Cykelvägnät Analys Befintligt cykelvägnät Genom att Trelleborg har ett väl utbyggt cykelvägnät men med en låg standard kommer det att ta lång tid och kräva betydande resurser för att få ett modernt cykelvägnät. Samtidigt är detta nödvändigt för att få upp andelen resor med cykel både av miljöskäl, för att minska trängseln på vägnätet och kunna skapa en bättre stadsmiljö i enlighet med Fördjupad översiktsplan för Trelleborgs stad. Om inte cykelinfrastrukturen byggs ut behöver investeringar göras i gator och vägar för att möta den ökning av biltrafiken som en ökad befolkning kan ge. Detta leder också till att uteblivna cykelsatsningar ger alternativkostnader som blir betydligt större än de nödvändiga investeringarna i cykelvägnätet. Stora delar av nuvarande cykelvägnät kommer att finnas kvar under flera år framöver. Därför behöver investeringar i prioriterade cykelstråk ske samtidigt som förbättringar görs i befintligt cykelvägnät. Trafiksäkerhetsarbetet följer det som lades fast i Trafikstrategi för Trelleborg om att samtliga behovsprövade gång- och cykelöverfarter på huvudvägnätet ska vara hastighetssäkrade till 30 km/h 2015, alla lokalgator utformas för maxhastighet 30 km/h och åtgärder ska vidtas vid skolor och förskolor. En tydlig förbättring har skett men det finns behov av att förtydliga cykelövergångar, en viss upprustning samt att ha en standardiserad utformning av cykelövergångar.

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Diarienummer: KS 2011/0406.312 Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Gäller från: 2014-08-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Arbetsgrupp för cykelstrategi

Läs mer

Projekt Hållbart resande Rapport till kommunstyrelsen

Projekt Hållbart resande Rapport till kommunstyrelsen TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Datum Diarienummer 2015-01-07 KS 2014/369 1 (5) Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Projekt Hållbart resande Rapport till kommunstyrelsen

Läs mer

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 2015-11-30 TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 Trafikinvestering från 2015, ny beläggning och belysning på gång- och cykelbana utmed Henrik Palmes allé. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida FÖRORD 2 1. TRAFIKINVESTERINGAR

Läs mer

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Miljövänliga transporter Lastcyklar har idag en kapacitet på 300 kg och är ett alternativ till varutransporter i tätort. Bilfria gator Gator fri från

Läs mer

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme

Läs mer

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0 HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Cykelhandlingsplan 2011-2015. Mål och åtgärder

Cykelhandlingsplan 2011-2015. Mål och åtgärder Cykelhandlingsplan 2011-2015 Mål och åtgärder Antagen av gatunämnden 2 maj, 2011 Inledning Visionen: Mölndal är en etablerad cykelstad där cykeln är en naturlig del av vardagen. Ökad cykling är ett av

Läs mer

Cykelplan. Gävle 2010

Cykelplan. Gävle 2010 Cykelplan Gävle 2010 Titel: Cykelplan Gävle 2010 Utgivningsdatum: Mars 2010 Utgivare: Gävle kommun Kontaktperson: Helena Werre, Gävle kommun Konsult: Sweco, Uppdragsansvarig: Anders Atterbrand Författare:

Läs mer

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Nykvarns Kommun Gång- och cykelplan Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Jörgen Bengtsson Gunilla Hellström 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla.

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla. Trafikplan för Kumla kommun Avsnitt Cykel 1 1. Inledning Kumla har goda förutsättningar att vara en utpräglad cykelstad. När Kumla förverkligar sina ambitioner om stark men hållbar tillväxt är satsningar

Läs mer

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik CYKELSTRATEGI 1(8) 2001-03-21 Strategi och handlingsplan för cykeltrafik Godkänd av kommunstyrelsen 01-03-21 Vision I Kristianstad kommun är cykeln det naturliga transportmedlet att använda vid korta resor

Läs mer

Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad

Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-02-05 Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr SBN 2011-805 Per-Erik Hahn Dnr KS 2011-610 Samhällsbyggnadsnämnden Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGENS

Läs mer

Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort

Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort Datum Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort 66/2016 Antagen av: 66/2016 Dokumentägare: Kommundirektör Ersätter dokument: - Relaterade dokument: Målgrupp: Kommunen Dokumentnamn: Policy för cykling

Läs mer

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,

Läs mer

Cykelstaden. Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna. Malin Månsson, trafikkontoret

Cykelstaden. Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna. Malin Månsson, trafikkontoret Cykelstaden Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna Malin Månsson, trafikkontoret Om Göteborg blev en mer cykelanpassad stad tycker jag att det skulle bli en mer attraktiv stad än idag? 59 % Ja 0%

Läs mer

Regional cykelstrategi för Sörmland. Kortversion utan fördjupade analyser

Regional cykelstrategi för Sörmland. Kortversion utan fördjupade analyser Regional cykelstrategi för Sörmland Kortversion utan fördjupade analyser Regional cykelstrategi för Sörmland Kortversion utan fördjupade analyser Ansvarig utgivare: Regionförbundet Sörmland Foto: Kerstin

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering Avdelning för samhällsplanering Enheten för infrastruktur Lars Brümmer Infrastrukturstrateg 044-309 32 03 lars.brummer@skane.se Datum 2013-08-18 1 (8) Inriktning för fortsatt cykelutveckling i Skåne Bakgrund

Läs mer

Motala cykelplan 2016-2030

Motala cykelplan 2016-2030 Motala cykelplan 2016-2030 Del 2 Behovsanalys Version 0.5 Remissversion Innehållsförteckning 1 Behovsanalys Motala cykelplan... 1 1.1 Användning och uppdatering av behovsanalysen... 1 1.2 Strategi för

Läs mer

Uppsala ska bli Sveriges bästa cykelstad

Uppsala ska bli Sveriges bästa cykelstad 5 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Forss Oscar Fritz Daniel Uggla Kerrou Teresa Datum 2016-03-02 Diarienummer GSN-2015-1930 Gatu- och samhällsmiljönämnden Uppsala ska bli Sveriges bästa cykelstad

Läs mer

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009 2009-01-26 Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009 Dnr TN 2007/355 Författare: Elenore Bjelke, Ivan Ericson, Christin Gimberger Förord Nacka kommuns Riktlinjer

Läs mer

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

PM Sammanställning av upplevda problem och brister PM Sammanställning av upplevda problem och brister Åtgärdsvalsstudie Förbättra E18 genom Karlskoga Problembeskrivning Nedan följer en sammanfattning av de generella problem och brister som har identifierats

Läs mer

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15 Rösparksområdet 2 (11) Beställare Säffle kommun Teknik- och fritidsförvaltningen Säffle-Åmål Telefon: 0533-68 10 00 Niklas Ekberg, Gatuchef Konsult EQC Karlstad Telefon: 010-440 57 00 Stefan Lenberg, Uppdragsledare

Läs mer

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 17 Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson Datum:

Läs mer

Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT

Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT FÖRORD Arbetet med att ta fram Gång- och cykelplan för Vårgårda tätort har gjorts i samarbete av Sabina Talavanic, stadsarkitekt, Charlotte

Läs mer

Cykelförbindelser mellan Malmö, Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lund

Cykelförbindelser mellan Malmö, Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lund Förenklad åtgärdsvalstudie Cykelförbindelser mellan Malmö, Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lund Skåne 2014-06-13 2 Förenklad åtgärdsvalstudie cykelförbindelser Malmö-Arlöv-Åkarp- Hjärup-Lund 1. BAKGRUND... 4

Läs mer

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss Jeffery Archer Trafikplanering 08-508 260 67 jeffery.archer@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-02-07 Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv.

Läs mer

Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-01 123, 13KS/0603

Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-01 123, 13KS/0603 Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030 Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-01 123, 13KS/0603 Dokumentinformation Titel: Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030 Serie nr: 2013:38 Projektnr:

Läs mer

KOMMUNIKATIONER. Kommunikationer 6

KOMMUNIKATIONER. Kommunikationer 6 Kommunikationer 91 92 KOMMUNIKATIONER Skurups kommun ligger i ett bra kommunikationsläge, med goda möjligheter att resa både in- och utrikes. Köpenhamn nås inom en timme med tåg och från hamnarna i Trelleborg

Läs mer

Trafikanalys Drömgården

Trafikanalys Drömgården Haninge kommun Stockholm Datum 2013-06-14 Uppdragsnummer 1320000013 Utgåva/Status Ver 1.0 Andreas Samuelsson Andreas Samuelsson Jens Svensson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box

Läs mer

Etikett och trafikvett

Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det

Läs mer

Rävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.

Rävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg. Rävåsskolan Karlskoga kommun har genomfört trafikmätningar vid Rävåsskolan som visat en årsvardagsdygnstrafik (Åvadt) på 2500. Trafikvolymerna består till största delen av lätta fordon, andelen tung trafik

Läs mer

Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil

Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil Stadsbyggnadsförvaltningen Boden 22 november 2015 Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil Bakgrund om oss Cykelfrämjandet har funnits sedan 1934 och arbetar för att fler politiker och

Läs mer

Hastighetsöversyn i Ekerö tätort Ekerövägen, Bryggavägen, Jungfrusundsvägen, Väsbyvägen, Älvnäsvägen, Sanduddsvägen, Ekvägen, Granbacksvägen och

Hastighetsöversyn i Ekerö tätort Ekerövägen, Bryggavägen, Jungfrusundsvägen, Väsbyvägen, Älvnäsvägen, Sanduddsvägen, Ekvägen, Granbacksvägen och Ekerövägen, Bryggavägen, Jungfrusundsvägen, Väsbyvägen, Älvnäsvägen, Sanduddsvägen, Ekvägen, Granbacksvägen och Närlundavägen 2011-11-02 TITEL: Hastighetsöversyn i Ekerö tätort DATUM: 2011-11-02 BESTÄLLARE:

Läs mer

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Sida 1 av 6 Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund För tredje året i rad arrangeras Europeiska Mobilitetsveckan, mellan den 16:e och 22:e september.

Läs mer

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Sida 1 av 5 2013-09-09 Region Skåne 291 89 Kristianstad Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Region Skåne har av regeringen fått i uppdrag att upprätta en

Läs mer

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Beställare: Lars-Erik Pedersén, Västtrafik AB, Infra Konsult: Atkins Sverige AB Uppdrag: Uppdragsnummer - 2011284 Sökväg: www.vt-pool.com

Läs mer

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN Rapport Ramböll Trafik och Samhällsplanering Helsingborg 2 FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD

Läs mer

CYKELPLAN FÖR TIERPS KOMMUN

CYKELPLAN FÖR TIERPS KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN CYKELPLAN FÖR TIERPS KOMMUN Tierps Kommun Medborgarservice 815 80 TIERP Uppdragsledare: Izabella Öberg Besöksadress: Centralgatan 7 Besöksadress: Centralgatan 7 Telefon: 0293-2180

Läs mer

Trafikutredning för området Uttran-Lindhov 2007. Trafikutredning för området Uttran-Lindhov Inventering och rekommendationer inför exploatering

Trafikutredning för området Uttran-Lindhov 2007. Trafikutredning för området Uttran-Lindhov Inventering och rekommendationer inför exploatering Trafikutredning för området Uttran-Lindhov Inventering och rekommendationer inför exploatering november 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 4 Uppdrag 4 Definitioner 4 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

Erfarenhet av cykel.

Erfarenhet av cykel. Erfarenhet av cykel. - Kommunal erfarenhet i 12 år. Påverka internt att prioritera cykling, påverka innevånarna att cykla. - Fyra år på regional nivå i Trafikverket för att öka hållbart resandet. 1 2012-11-01

Läs mer

4 Separering av gång- och cykeltrafik

4 Separering av gång- och cykeltrafik 4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen

Läs mer

Säkrare gångväg längs Årstaviken. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Säkrare gångväg längs Årstaviken. Svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr Sida 1 (6) 2016-01-12 Handläggare Björn Hansson 08-508 262 84 Till Trafiknämnden 2016-02-04 Säkrare gångväg längs Årstaviken. Svar på remiss från kommunstyrelsen Förslag till beslut 1. Trafiknämnden

Läs mer

CYKELFRAMJANDETS KOMMUNVELOMETER 2014

CYKELFRAMJANDETS KOMMUNVELOMETER 2014 3 8 år 1 4 19 4 2 : CYKELFRAMJANDETS KOMMUNVELOMETER 214 En granskning och jämförelse av kommunernas satsningar på att öka cykling och göra cykling säkrare och mer attraktivt Koucky & Partners AB, på uppdrag

Läs mer

C y k e l v ä g p l a n f ö r V ä x j ö k o m m u n

C y k e l v ä g p l a n f ö r V ä x j ö k o m m u n C y k e l v ä g p l a n f ö r V ä x j ö k o m m u n strategi och övergripande riktlinjer för arbetet med cykeltrafiken i Växjö Antagen av kommunfullmäktige den 17 november 2009 2 Sammanfattning Cykelvägplan

Läs mer

Cykelbokslut. Berättelsen om cykelstaden Umeå 2014. www.umea.se/kommun

Cykelbokslut. Berättelsen om cykelstaden Umeå 2014. www.umea.se/kommun Cykelbokslut Berättelsen om cykelstaden Umeå 2014 www.umea.se/kommun 2 Innehåll Umeå är en bra cykelstad... 3 Cykelns roll i de fördjupande översiktsplanerna... 3 Cykeltrafikprogram... 4 Många cyklar i

Läs mer

VASA STADS UTVECKLINGSPLAN FÖR CYKLINGEN 2013

VASA STADS UTVECKLINGSPLAN FÖR CYKLINGEN 2013 VASA STADS UTVECKLINGSPLAN FÖR CYKLINGEN 2013 MÅLET EN FUNGERANDE CYKELSTAD MÅLET EN FUNGERANDE CYKELSTAD Vasa stad har som mål att få folk att cykla mera. Trafikmiljön i Vasa börjar utvecklas så att man

Läs mer

2012-01-07. Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns

2012-01-07. Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns 2012-01-07 Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns kommun Efter att ha tagit del av Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns kommun, vill Sorundanet framföra

Läs mer

Motion om säkrare gång- och cykelvägar

Motion om säkrare gång- och cykelvägar 2007-09-24 202 442 Kommunstyrelsen 2008-01-14 6 14 Arbets- och personalutskottet 2007-12-17 276 580 Dnr 07.541-008 septkf23 Motion om säkrare gång- och cykelvägar Ärendebeskrivning Erika Josbrandt, för

Läs mer

CYKLA ÄR NÖDVÄNDIGT! 2016-01-14 Av: Stadens utmaningar. Text och foto: Anneli Andersson-Berg

CYKLA ÄR NÖDVÄNDIGT! 2016-01-14 Av: Stadens utmaningar. Text och foto: Anneli Andersson-Berg CYKLA ÄR NÖDVÄNDIGT! 2016-01-14 Av: Stadens utmaningar Text och foto: Anneli Andersson-Berg Bilens dominans i stadsrummet och dess förtur på stadens gator ifrågasätts idag allt oftare. Många av Sveriges

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2013-12-12 140 Yttrande, vägplan och detaljplan för Arninge resecentrum samt järnvägsplan för Roslagsbanan,

Läs mer

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06 Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Kund Torsås kommun

Läs mer

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan 1(7) Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund Varje år arrangeras European Mobility Week, mellan den 16:e och 22:e september. Deltagande europeiska

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

Varför ska vi planera för gång- och cykeltrafiken? Vad händer just nu inom detta område? Trivector Traffic AB

Varför ska vi planera för gång- och cykeltrafiken? Vad händer just nu inom detta område? Trivector Traffic AB Varför ska vi planera för gång- och cykeltrafiken? Vad händer just nu inom detta område? Planera för hållbarhet då minskar oljeberoendet. För 50 år sedan hittades 30 miljarder fat olja årligen och världen

Läs mer

Bakgrundsdel. Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23

Bakgrundsdel. Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23 Bakgrundsdel Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23 Cykelplan Trollhättan 2013 Cykelplan Trollhättan 2013, bakgrundsdel, har upprättats av en projektgrupp bestående av Andreas Emanuelsson, Utredningsingenjör

Läs mer

Cykelplan 2015-2025 Ängelholms kommun GODKÄND AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 24 AUGUSTI 2015 1(36) CYKELPLAN 2015-2025

Cykelplan 2015-2025 Ängelholms kommun GODKÄND AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 24 AUGUSTI 2015 1(36) CYKELPLAN 2015-2025 Cykelplan 2015-2025 Ängelholms kommun GODKÄND AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 24 AUGUSTI 2015 CYKELPLAN 2015-2025 1(36) FÖRORD Cykeln utgör en del i Ängelholm kommuns arbete med att skapa en hållbar kommun. Det ska

Läs mer

Godsstråket genom Skåne - för både persontrafik och godstrafik

Godsstråket genom Skåne - för både persontrafik och godstrafik 2012-06-13 Godsstråket genom Skåne - för både persontrafik och godstrafik Kommunerna längs Godsstråket genom Skåne ser stora möjligheter och potential för att stråket i framtiden ska ha en viktig roll

Läs mer

ARBETSMATERIAL MARS 2015. Gång- och cykelvägsplan 2015 2020

ARBETSMATERIAL MARS 2015. Gång- och cykelvägsplan 2015 2020 Gång- och cykelvägsplan 2015 2020 1 Förord En aktuell gång- och cykelvägsplan är ett viktigt redskap för att kunna göra insatser för att främja cyklandet i kommunen. Ett av grundargumenten för utvecklandet

Läs mer

RAPPORT 2013:46 VERSION 1.2. Handlingsplan för cykeltrafiken

RAPPORT 2013:46 VERSION 1.2. Handlingsplan för cykeltrafiken RAPPORT 2013:46 VERSION 1.2 Handlingsplan för cykeltrafiken Dokumentinformation Titel: Cykelplan för Järfälla kommun Serie nr: 2013:46 Projektnr: 12206 Författare: Kvalitetsgranskning Projektledare: Beställare:

Läs mer

Cykelåret i Mölndal 2010

Cykelåret i Mölndal 2010 Cykelåret i Mölndal 2010 Cykelbokslut Antagen av gatunämnden Cykelåret 2010 i Mölndal är producerat av: Mölndals stad Gatukontoret 431 82 Mölndal gatukontoret@molndal.se 031-315 10 00 Kontaktperson: Ulf

Läs mer

REMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN. Tenhult. Lekeryd. Öggestorp. Gränna. Örserum. Tunnerstad

REMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN. Tenhult. Lekeryd. Öggestorp. Gränna. Örserum. Tunnerstad REMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN Tenhult Lekeryd Öggestorp Gränna Örserum Tunnerstad STADSBYGGNADSKONTORET Besöksadress V. Storgatan 16 Juneporten, 1 tr, Jönköping stadsbyggnad@sbk.jonkoping.se

Läs mer

Rätt fart i Falköping, Floby och Stenstorp. september 2010

Rätt fart i Falköping, Floby och Stenstorp. september 2010 september 2010 TITEL: Rätt fart i Falköping, Floby och Stenstorp tätort Dnr:. BESTÄLLARE: Tekniska nämnden - Falköpings Kommun KONSULT: Tyréns AB UPPDRAGSANSVARIG: Johan Larsson HANDLÄGGARE: Christina

Läs mer

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner Inkomna remissynpunkter och länets kommuner Som helhet har den regionala infrastrukturplanen för Västmanlands län tagits emot väl av länets kommuner och avseende struktur, upplägg och innehåll. Inkomna

Läs mer

TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 2014-2016

TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 2014-2016 2014-02-18 TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 2014-2016 Trafiksäkerhetsåtgärd från 2013, trafikseparering med pollare på Rosenvägen i Enebyberg. TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 2014 2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida FÖRORD 2

Läs mer

Trafikutredning till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA. September 2008

Trafikutredning till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA. September 2008 till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA September 2008 Denna utredning har utförts under juni 2006 september 2008 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Tyrénshuset 205 19 MALMÖ Tel: 040-698

Läs mer

Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern

Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern Kontoret för samhällsbyggnad 2014-08-15 Mats Jakobsson 08-590 970 96 Dnr Fax 08-590 733 37 mats.jakobsson@upplandsvasby.se Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern 1. Varför behövs två nya

Läs mer

Remissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70)

Remissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70) 2013-03-08 LOS/AW Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70) Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF) har beretts möjlighet att

Läs mer

Cykelplan 2014-2018 Hallstahammars kommun Prästgårdsgatan 1 734 80 Hallstahammar Tfn 0220-240 00 www.hallstahammar.se

Cykelplan 2014-2018 Hallstahammars kommun Prästgårdsgatan 1 734 80 Hallstahammar Tfn 0220-240 00 www.hallstahammar.se Cykelplan 2014-2018 Cykelplanen är framtagen av tekniska förvaltningen under 2012-2013. Planen har varit ute på samråd till allmänheten, nämnder och övriga intressenter mellan april - juni 2013. Totalt

Läs mer

Antagen 2014. Strategi för cykelsatsningar i Nacka

Antagen 2014. Strategi för cykelsatsningar i Nacka Antagen 2014 i Nacka 1 Trafikenheten 181 31 Nacka Telefon 08-718 80 00 E-post: trafik@nacka.se www.nacka.se Projektledare: Emil Hagman, Kristofer Rogers Cykelstrategin antogs av kommunfullmäktige 27 oktober

Läs mer

Så här gjorde Falun Borlänge

Så här gjorde Falun Borlänge Nya hastighetsgränser i tätort: Så här gjorde Falun Borlänge Ett samarbetsprojekt med Rätt hastighet för en attraktiv kommun Idéskrift Rätt hastighet för en attraktiv kommun Flera kommuner genomför hastighetsöversyner.

Läs mer

Barns skolväg 2009. Rapport från resevaneundersökning av grundskoleelevers trafiksituation i åk F-6 i Dals Eds kommun

Barns skolväg 2009. Rapport från resevaneundersökning av grundskoleelevers trafiksituation i åk F-6 i Dals Eds kommun Barns skolväg 2009 Rapport från resevaneundersökning av grundskoleelevers trafiksituation i åk F-6 i Dals Eds kommun Jenny Christensen & Lillemor Sanderberg Samordnare Kommunsamverkan Trafiksäkerhet &

Läs mer

ESKILSTUNA KOMMUNS HASTIGHETSPLAN

ESKILSTUNA KOMMUNS HASTIGHETSPLAN Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsförvaltningen Trafikavdelningen ESKILSTUNA KOMMUNS HASTIGHETSPLAN Eskilstuna kommun Hastighetsplan 2 (38) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 4 Bakgrund 4

Läs mer

7 Förstudie väg 1000, Orsa

7 Förstudie väg 1000, Orsa Det finns fyra stycken hållplatser på var sida av väg 1000 på delen inom förstudieområdet. Hållplatserna är enbart markerade med en skylt vid vägkanten. En av hållplatserna har väderskydd med en mindre

Läs mer

Gång- och cykelplan. med åtgärdsförslag

Gång- och cykelplan. med åtgärdsförslag Gång- och cykelplan med åtgärdsförslag Förord Denna gång- och cykelplan med åtgärdsförslag visar riktningen som Upplands-Bro kommun vill arbeta mot för att uppnå bättre möjligheter att gå och cykla på

Läs mer

Bilaga 1. Barnkonsekvensanalys. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län.

Bilaga 1. Barnkonsekvensanalys. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län. Bilaga 1 Barnkonsekvensanalys Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län Projektnummer: Dokumenttitel:. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö.

Läs mer

Cykelplan - utbyggnad av pendlingsstråk. Inriktningsbeslut 2

Cykelplan - utbyggnad av pendlingsstråk. Inriktningsbeslut 2 Dnr Sida 1 (13) 2013-12-17 Handläggare Johanna Salén 08-508 260 32 Till Trafik- och renhållningsnämnden 2014-02-07 Cykelplan - utbyggnad av pendlingsstråk. Inriktningsbeslut 2 Förslag till beslut 1. Trafik-

Läs mer

HASTIGHETSPOLICY KUNGÄLVS KOMMUN. 2004-11-17 Beslutshandling. Komplement till / vidareutveckling av Trafikplan Kungälv från 2001-10-15

HASTIGHETSPOLICY KUNGÄLVS KOMMUN. 2004-11-17 Beslutshandling. Komplement till / vidareutveckling av Trafikplan Kungälv från 2001-10-15 HASTIGHETSPOLICY KUNGÄLVS KOMMUN Komplement till / vidareutveckling av Trafikplan Kungälv från 2001-10-15 2004-11-17 Beslutshandling KUNGÄLVS KOMMUN Tekniska kontoret / Samhällsbyggnadskontoret Nämndhuset

Läs mer

Satsa på kollektivtrafiken

Satsa på kollektivtrafiken Satsa på kollektivtrafiken Grön strategi för att stärka kollektivtrafiksystemen i Östergötland Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Stora nationella trafikstråk passerar genom och fångar upp

Läs mer

Handlingsplan för arbetet med cykeltrafik

Handlingsplan för arbetet med cykeltrafik Handlingsplan för arbetet med cykeltrafik Ett medel att uppnå klimat-, miljö- och folkhälsomål i ett attraktivare Uppsala Kontoret för samhällsutveckling Förord Onsdagen den 22 januari 2014 antog gatu-

Läs mer

CYKELPLAN FÖR DANDERYDS KOMMUN 2014 BILAGA 1. ÅTGÄRDSPROGRAM 2014-06-11

CYKELPLAN FÖR DANDERYDS KOMMUN 2014 BILAGA 1. ÅTGÄRDSPROGRAM 2014-06-11 BILAGA 1. ÅTGÄRDSPROGRAM 2014-06-11 Danderyds kommun Tekniska kontoret, 2014-06-11 Dnr: TN 2013/0177 Projektledare: Jonas Frejd Bitr. projektledare: Jonas Ackebo Text: Jonas Ackebo Fotografier/bilder/illustrationer:

Läs mer

Trygghetsvandring mellan Sommarhemsskolan och Äsperödsskolan

Trygghetsvandring mellan Sommarhemsskolan och Äsperödsskolan Trygghetsvandring mellan Sommarhemsskolan och Äsperödsskolan Inledning Trygghetsvandringen genomfördes måndag 31 maj mellan Sommarhemsskolan och Äsperödsskolan. Deltog gjorde sex elever som representerade

Läs mer

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-09-16 Diarienummer N140-0361/13 Utvecklingsavdelningen Birgitta Flärdh Telefon: 031-366 83 55 E-post: birgitta.flardh@norrahisingen.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och

Läs mer

CYKELPLAN 2012. Del 1: Strategi för en cykelstad i världsklass Del 2: Handlingsplan. Remissversion

CYKELPLAN 2012. Del 1: Strategi för en cykelstad i världsklass Del 2: Handlingsplan. Remissversion CYKELPLAN 2012 Del 1: Strategi för en cykelstad i världsklass Del 2: Handlingsplan Remissversion FÖRORD Vid Trafik- och renhållningsnämndens möte den 14 juni 2010 fick trafikkontoret i uppdrag att ta fram

Läs mer

Sveriges bästa cykelstad

Sveriges bästa cykelstad Miljöpartiets förslag för hur Uppsala kan bli Sveriges bästa cykelstad Att fler cyklar är bra för både människor och miljön. För en bråkdel av vad det kostar att bygga nya bilvägar kan satsningar på cykeltrafiken

Läs mer

Parkering, biltvätt, buller och trafik

Parkering, biltvätt, buller och trafik Parkering, biltvätt, buller och trafik Parkeringsfrågor Ta bort parkeringsförbudet på Brynjegränden och andra små gränder! Följande lokal trafikföreskrift gäller på Brynjegränd med flera gator: Inom ett

Läs mer

2014-02-04. 1 Avslå den del av motionen som förespråkar enkelriktade cykelbanor.

2014-02-04. 1 Avslå den del av motionen som förespråkar enkelriktade cykelbanor. kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-02-04 35 Motion angående gång- och cykelbanor. (AU 11) KS 2013-327 KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag med den ändringen att beslutssats

Läs mer

1 2011-10-02. MM = steg 1 i Fyrstegsprincipen

1 2011-10-02. MM = steg 1 i Fyrstegsprincipen 1 2011-10-02 MM = steg 1 i Fyrstegsprincipen Steg 1- åtgärder som påverkar transportbehovet och val av färdsätt Minska transportefterfrågan eller föra över till andra transportsätt. Transportbehov Samhällsplanering

Läs mer

TRAFIKUTREDNING SÄTOFTA CAMPUS

TRAFIKUTREDNING SÄTOFTA CAMPUS PM TRAFIKUTREDNING SÄTOFTA CAMPUS 2016-06-07 1 BAKGRUND I Sätofta, Höör, planeras för en ny förskola intill befintliga Sätoftaskolan. Förskolan kommer bestå av 8 avdelningar med 20 barn i varje avdelning

Läs mer

Handlingsplan för ökat cyklande i Halmstads kommun

Handlingsplan för ökat cyklande i Halmstads kommun Handlingsplan för ökat cyklande i Halmstads kommun Version 1.0 2010-10-04 TEKNIK OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Förord Halmstads kommun har tagit ett övergripande mål om att Halmstad ska skapa förutsättningar

Läs mer

Det digitala cykelvägnätet. Fråga Vägdata. Vi vet. Just nu. finns det 2 762 700 meter. cykelnät i Skåne. Vägdata en förutsättning för rätt beslut

Det digitala cykelvägnätet. Fråga Vägdata. Vi vet. Just nu. finns det 2 762 700 meter. cykelnät i Skåne. Vägdata en förutsättning för rätt beslut Det digitala cykelvägnätet 1010100011110101000010001000011110101011100011111000010100001001110000010010111000010000001000111110001010101010001111000010000111010 1111010101111101010000100010000111101010111000111110000101000010011100000100101110000100000010001111100010101010100011110000100001111

Läs mer

Cykelvägsplan Kävlinge kommun

Cykelvägsplan Kävlinge kommun Cykelvägsplan Kävlinge kommun Antagen av Tekniska nämnden 2014-xx-xx Remissversion 2014-09-08 Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Datum: 2014-09-08

Läs mer

November 2015 Lommabanan

November 2015 Lommabanan November 2015 banan Kävlinge Furulund Malmö Om banan banan sträcker sig från Kävlinge i norr till Arlöv i söder där den ansluter till Södra stambanan. Banan som öppnades för trafik år 1886 är enkelspårig

Läs mer

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik 1 Stockholms läns landsting, Traikförvaltningen 105 73 Stockholm Synpunkter från Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Stockholms Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Nacka, Saltsjöbadens Naturskyddsförening

Läs mer

Trafiksäkerhet nya perspektiv på oskyddade i tätort

Trafiksäkerhet nya perspektiv på oskyddade i tätort Trafiksäkerhet nya perspektiv på oskyddade i tätort Cykel och gång i kommunerna Variationerna i trafiksäkerhet Samband med planering/åtgärder Infrastrukturplanen 2014-2025 Presentation vid konferensen

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.

Läs mer

Svar till Kommunvelometer 2011

Svar till Kommunvelometer 2011 Svar till Kommunvelometer 2011 Del 1. Inledande frågor Kommunens namn Östersunds kommun Antal invånare 59373 År siffran gäller 2011 Kontaktperson Petter Björnsson Titel Trafikrådgivare, Cykelsamordnare

Läs mer

Kartläggning, bedömning och åtgärder för gång- och cykelvägnätet. Piteå kommun

Kartläggning, bedömning och åtgärder för gång- och cykelvägnätet. Piteå kommun Kartläggning, bedömning och åtgärder för gång- och cykelvägnätet Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad Giltig

Läs mer

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och 04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e

Läs mer

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 1 kommuner i 4 län Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner

Läs mer