Cykelbokslut. Berättelsen om cykelstaden Umeå

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Cykelbokslut. Berättelsen om cykelstaden Umeå 2014. www.umea.se/kommun"

Transkript

1 Cykelbokslut Berättelsen om cykelstaden Umeå 2014

2 2 Innehåll Umeå är en bra cykelstad... 3 Cykelns roll i de fördjupande översiktsplanerna... 3 Cykeltrafikprogram... 4 Många cyklar i Umeå... 5 Vad tycker cyklisterna?... 6 Kommuninvånarna vill prioritera gång- och cykeltrafik... 6 Genomförda åtgärder... 7 Fler och bättre cykelvägar... 7 Säkra gång- och cykelvägar... 7 Hjälmanvändning... 8 Bra underhåll av cykelvägar... 8 Trygghet och belysning Cykelparkeringar Skrotcyklar Vägvisning Informationsspridning Cykelforum Kampanjer Park and bike Cykelbesiktning Cykeluthyrning MAX Vintercyklister Cykelkampen Umecyklisten Dagen för Hållbara tjänsteresor Cykelaktiviteter Cykelsatsningar Nyckeltal

3 3 Umeå är en bra cykelstad Umeå kommun arbetar för en attraktiv och hållbar stad. Fler resor med hållbara färdsätt är viktiga i detta arbete och där spelar cykeln en viktig roll. Under året har kommunen lyfts fram i olika tidningsartiklar som en bra cykelstad bland annat i Dagens nyheter, Svenska Dagbladet och Dagens Industri. Umeå får bland annat beröm för cykelplaneringen och de cykelinvesteringar kommunen gjort. Vidare har Umeå under året blivit rankad som tredje bästa stad i Sverige på hållbara transporter. Det är viktigt att marknadsföra och sprida budskapet om Umeå som cykelstad så cyklisterna vet vad som händer och ser hur de prioriteras. Umeå är en bra stad att cykla i och det visar bland annat resvandeundersökningen från 2014 där andelen som cyklar har ökat. Vidare visar medborgar undersökningen som SCB genom för att Umeåborna är nöjda med gång- och cykel vägarna när det gäller trafik säkerhet, belysning, snöröjning och skötsel och underhåll. Allt detta tyder på att kommunen arbetar i rätt riktning och vi är stolta men inte nöjda Umeå har potential att utvecklas mer! Umeå är en stad som vill främja cykeln som färd medel, vilket betyder att cykeln ska integreras i all trafikplanering och stadsplanering och prioriteras vid drift och underhåll. Resor med cykel, till fots och med kollektivtrafik ska tillsammans bli de mest använda färdsätten (var dagar) för boende inom Umeå tätort. Kommunfullmäktige har satt som mål att andelen resor som görs med kollektivtrafik, cykel och till fots tillsammans ska utgöra minst 55 % av alla resor för boende inom Umeå tätort år År 2022 ska mot svarande andel vara minst 65 % av alla resor. Satsningar på cykel hjälper också till i arbetet med att uppnå andra mål inom till exempel folkhälsa, tillgänglighet, jämställdhet och en rad miljömål. Dessutom bidrar ökat cyklande till en mer attraktiv stadskärna med mindre buller och renare luft. År 2014 var första gången Umeå kommun tog fram ett cykel bokslut för att tydliggöra kommunens arbete och be tona cykelns betydelse. Cykelbokslutet ska beskriva cykel läget, ge en god överblick över vad som har skett under året men även handla om arbetet framåt. Tanken är att cykel bokslutet ska vara uppbyggt på liknande sätt år från år för att lätt kunna jämföra resultat och i takt med att åren går kan avstämningar mot tidigare år göras. Cykelns roll i de fördjupande översiktsplanerna Översiktsplanens utgångspunkt är att planera för en hållbar tillväxt med sikte på Umeå kommuns mål om invånare senast år Umeås tillväxt bör så långt som möjligt samlas inom en femkilometersradie från stadskärnan eller universitetsområdet. Detta ger en stad som gynnar gång- och cykeltrafik och skapar hög tillgänglighet utan att för den skull vara beroende av transporter med bil. Den täta staden gynnar alla men speciellt barn, ungdomar och äldre. Översiktsplanen visar vägen till ett nytt sätt att tänka och en övergång från att använda bilen till att cykla, gå och åka kollektivt. Utrymme kan frigöras för de transportslag som behöver prioriteras. Det handlar om att prioritera mellan olika färdmedel och med ringleden utbyggd skapas nya förutsättningar för hållbart resande i Umeå. Cyklister och fotgängare kan ges konkurrensfördelar framför bilisten med gena, kontinuerliga och tydliga gång- och cykelvägar. Gång- och cykelvägnätet byggs ut enligt principen att rekreation och nyttotrafik skiljs åt. Motivet är att erbjuda gång- och cykelvägar som upplevs trygga med närhet till bebyggelse, människor samt belysning. Gång- och cykelvägnätet ska upplevas tryggt oavsett tid på dygnet. Cykeltrafikprogram Arbetet med cykeltrafikprogram ingår som en del i Umeå kommuns arbete för hållbar utveckling med bland annat Aalborgåtaganden för hållbar stadsutveckling som bas. Cykeltrafikprogrammet ingår även som en del i Åtgärds-

4 4 program för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kväve dioxid i Umeå. Cykeltrafikprogram för hållbar utveckling antogs 2009 och i programmet anges sju strategier för att öka cykelandelen i Umeå. Det handlar om översikts planering, ökad arbetspendling, säkra skolvägar, hög driftstandard, säkerhet, trygghet samt attityder och beteenden. Hälften av alla resor inom Umeå kommun är kortare än 15 minuter. Potentialen att öka andelen resor med cykel finns i de korta bilresorna samt att bygga staden så att det är möjligt att resa med cykel och till fots. Vid planeringen av staden måste man se till helheten så att resan till förskola, skola, fritids, med mera, enkelt kan bli en del av vardags resan till arbetet. Det är viktigt att gång- och cykelvägnätet är gent och sammanhängande. Det ska även vara säkert, tryggt och tillförlitligt, det vill säga, gång och cykelbanan ska vara sandad, snöröjd, sopad samt ha jämn beläggning, med mera. Umeås gång- och cykelväg nät är uppdelat i ett huvudväg nät och i ett övrigt gång- och cykelvägnät. På huvudvägnätet hålls en extra hög standard avseende framkomlighet, gena och raka sträck ningar, trafiksäkerhet, belysning samt drift och underhåll. Varje stadsdel ska ha minst ett huvudvägnät som leder till de två stora målpunkterna i staden; centrum respektive sjukhusoch universitetsområdet. 83 % av alla personer inom tät orten har tillgång till ett huvudvägnät inom 200 m, vilket visar på att Umeå har ett väl utbyggt gångoch cykelvägnät.

5 Många cyklar i Umeå 5 Hur många som cyklar följs genom resvaneundersökningar. Den senaste res vaneundersökningen är från Enligt resvaneundersökningen görs 23 % av vardagsresorna i kommunen och 29 % av vardagsresorna inom tätorten med cykel. Foto: Per Lundberg Detta är en förbättring gentemot den tidigare resvaneunder sökningen från 2006 där motsvarande siffror var 19 % för hela kommunen och 22 % i Umeå tätort. Under sommar halvåret använder nästan hälften av kommun invånarna cykeln dag ligen! Under vinterhalvåret är mot svarande andel 22 %. Om man jämför med kommunens mål att 55 % av alla resor för boende inom tätorten ska ske med kollektiv trafik, cykel eller till fots till år 2014 har kommunen en bit kvar. Resvaneundersökningen visar att cirka 50 % av resorna sker med hållbara färdsätt. Till år 2022 har kommunen som mål att motsvararande andel ska vara 65 % av alla resor. I Resvaneundersökningen har nästan var tredje invånare angett att de har ändrat sitt huvudsakliga färdsätt under de senaste tre åren. Den vanligaste förändringen är att cykel resor sker oftare, ungefär 15 % har angett att de cyklar mer. 29 % av vardagsresorna inom Umeå tätort görs med cykel

6 6 Vad tycker cyklisterna? Varje år genomför Statiska centralbyrån (SCB) en medborgarundersökning där kommunens invånare får säga hur man upplever kvaliteten på den kommunala servicen. Resultatet visar att Umeås cyklister är lika nöjda som föregående år. För gång- och cykel behåller Umeå kommun sitt värde på 58 på en 100-gradig skala från föregående år. Genomsnittet för samtliga 119 deltagande kommuner var 53. Kommuninvånarna anser även att tillgången på gång- och cykelvägar har blivit bättre. Kommuninvånarna vill prioritera gång- och cykeltrafik Resvaneundersökningen från 2014 visar att kommun medborgarna vill att gång- och cykelvägar ska prioriteras högst i trafik planeringen. I resevaneundersökningen från 2014 ombads de tillfrågade kommuninvånarna att svara på vad man tyckte skulle prioriteras i trafikplaneringen busstrafik, gång-och cykel eller biltrafik. Gång-och cykel fick högsta prioritet, följt av busstrafik och sist biltrafik. Ingen av de undersökta grupperna ger biltrafiken högsta prioritet, inte ens bilisterna själva! Kommunmedborgarna prioriterar de olika trafikslagen på samma sätt som för åtta år sedan då den senaste resvaneunder sökning genomfördes. 37 % 46 % 36 % 18 % 45 % 18 % 19 % 63 % 18 % Så här tycker kommunmedborgarna att respektive trafikslag ska prioriteras i trafikplaneringen. Prioriteras högst Prioriteras näst högst Prioriteras lägst

7 7 Genomförda åtgärder För att få fler att cykla är det viktigt med ett gång- och cykelvägnät som är samman hängande och gent med god framkomlighet samtidigt som det är tryggt och säkert. Umeå kommun har sedan 2009 arbetat mycket aktivt med att skapa ett sammanhängande huvudvägnät för cykel och har kommit en god bit på väg. Under 2014 har gång- och cykelvägnätet utökas med cirka 700 meter, vilket är betydligt mindre än föregående år då det byggdes ca meter. Gång- och cykelvägar som har byggts under 2014 är Tallparksvägen, mellan Sandåkersgatan-Grubbevägen och Grubbevägen, mellan Backenvägen-Skiftesvägen samt längs med Alfens allé, mellan Källplatsen och Karlavagnsallén. Vidare har Nygatan mellan Östra Kyrkogatan-Nytorgsgatan färdigställs. På Nygatan har delar av körbanan för bil byggts om till cykelbana. För att inrymma cykelbanan har gatan gjorts enkelriktad och fotgängare och cyklister har separerats från varandra. Enbart cykelbanan är bredare än körbanan, vilket är en tydlig signal om vad som prioriteras på gatan. Även på Rådhusesplanaden mellan Kungsgatan och Skolgatan har fotgängare och cyklister separeras. Detta i form av enkelriktade cykelbanor på ömse sidor om park delen som återfinns i mitten. Totalt finns det 225,7 kilometer kommunala gång- och cykelvägar. Majoriteten, 92,5 %, av Umeås huvudvägnät för gångoch cykel är separerat från biltrafik. Detta är en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med 2013 och ökningen beror främst på Nygatans ombyggnad. Endast 7, 5 % av huvudvägnätet går i blandtrafik. Andra förbättrande åtgärder för cyklister som har genomförts 2014 är borttagande av kantsten i tre gångoch cykeltunnlar på Teg vilket gör att tunnlarna har fått full bredd och därmed blivit mer trafiksäkra. Vidare har korsningarna Grubbevägen/Tallparksvägen/Almvägen och Brogatan/Kungsgatan gjorts upphöjda. Säkra gång- och cykelvägar Genom att ha hög säkerhet på gång- och cykelvägnätet vågar fler färdas med cykel. Umeå kommun har tillgång till skade statistik från 1970-talet fram till idag som visar en tydligt nedåtgående trend vad gäller dödsolyckor i Umeå stad. Hastighetsdämpande åtgärder, separering av oskyddade trafikanter från biltrafik samt sänkning av hastighetsgränserna har haft effekt. Även om antalet dödsolyckor minskar 92,5 % av Umeås huvudvägnät för gång- och cykel är separerat från biltrafik

8 8 24 % av Umeåborna i åldern 16 år och uppåt använder cykelhjälm. så sker det fortfarande många trafikrelaterade olyckor. De grupper som skadas allvarligast består till stor del av fotgängare och cyklister och då främst i singelolyckor. Nästan två tredjedelar av alla som skadas allvarligt och dödas i Umeå kommun under åren är fotgängare eller cyklister. Skadeutvecklingen för dessa trafikantgrupper är därför viktig att följa. Av samtliga skadade cyklister under 2014 skadades 3,4 % allvarligt. Kommunen arbetar också särskilt med att förbättra trafiksäkerheten till och från skolor. Att ha bra gång- och cykelvägar till skolor bidrar till att föräldrar låter sina barn cykla själva till skolan, vilket är viktigt för att barn tidigt ska välja cykeln som färdmedel. Under 2014 har en övergripande inventering genom förts inom Umeå tätort gällande gång- och cykel passager i närheten av skolor. En åtgärdsplan har påbörjats för att visa var behov av fördjupade studier krävs samt var eventuella fysiska åtgärder behövs (främst i form av hastighets säkring av passager). Under 2014 byggdes ett förhöjt övergångsställe och cykelpassage över Rödängsvägen. Som en del i arbetet med trafiksäkra skolvägar startade under 2014 en samverkansgrupp med deltagare från Gator och parker, Fastighet och För- och grundskolan. Hjälmanvändning En viktig insats för att minska antalet omkomna och skadade cyklister är att arbeta för en ökad hjälmanvändning. Varje år genomför NTF, på uppdrag av Umeå kommun, en cykelhjälmsräkning. Under de senaste fem åren har cykelhjälmsanvändningen i åldern 16 år och uppåt pendlat mellan %. För 2014 var siffran 24 % vilket kan ses som en indikation på att utvecklingen går i rätt riktning. För att kunna säkerställa det krävs dock fler mätningar. I Sverige är snittet 33 % (2014) hjälmanvändning. Ser man till alla åldersgrupper är det 25 % som använder cykelhjälm i Umeå (2014). Riksgenomsnittet är 41 %. (2014)

9 9 Foto: Per Lundberg Har man synpunkter och förbättringsförslag på gång- och cykelvägar kan man kontakta kommunen på eller via mobilapplikationen, Felanmälan Umeå kommun. Bra underhåll av cykelvägar Ett bra underhåll är nödvändigt för att hålla god standard. Umeå kommun har under en fyraårsperiod ( ) satt av 15 miljoner för reinvesteringar på gång- och cykelvägnätet. En plan för att höja standarden på gång- och cykelvägnätet har tagits fram och under 2012 åtgärdades Ersboda och Marieområdena. Under 2013 har arbetet fortsatt på Marieområdena samt på Berghem och under 2014 har Olofsdal och Tomtebo åtgärdats. Efter den fyraåriga perioden har kommunen beslutat att fortsätta satsa 3 miljoner per år i reinvesteringar på gång- och cykelvägar. Med de extra pengarna kan de värsta skadorna åtgärdas men det är viktigt att hålla ett kontinuerligt bra underhåll eftersom livslängden på gång- och cykelvägnätet då förlängs. Livslängden på en asfaltsbeläggning är cirka 30 år, dagens budget på 2,1 miljoner kronor per år innebär en reell omloppstid på 35 år. För att få ett bättre beslutsunderlag avseende vilka gång- och cykelvägar som behöver prioriteras för underhåll har Umeå kommun utfört en inventering av gång- och cykelvägarnas skick i Umeå tätort. Resultatet från inventeringen visar att beläggningsstandarden på gång- och cykelvägarna är god, och med de medel som finns i budget för underhåll och reinvestering bedöms den standarden kunna bibehållas. Umeå kommun arbetar även med att tydliggöra var fotgängare och cyklister ska gå respektive cykla. Cykel symboler, så kallade cykelmyror, har målats längs Kungsgatanstråket,

10 10 Väst på stan. I cykelbron Svingen har både cykelsymboler och fotgängarsymboler målats, vilket ökar trafiksäkerheten och tryggheten. Vidare har även Nygatan fått cykelsymboler. Arbetet med att separera de olika trafikslagen kommer att fortsätta. Huvudvägnätet för gång- och cykel besiktas årligen med cykel. Fördelen att göra det med cykel istället för bil är att man lättare kan upptäcka brister eftersom man som cyklist är mer känslig för nivåskillnader (kanter, gropar etcetera). Övriga gång- och cykelvägnätet besiktas med bil. Tabell 1: Kostnad och ny beläggning av gång- och cykelvägar Gång- och cykelvägar, km ,7 Gång- och cykelvägar, m (tusental) Asfaltunderhåll gång- och cykelvägar, tkr/år Gång- och cykelvägar som 18 fått ny beläggning, m Andel gång- och cykel vägar som fått ny beläggning ,6 % 3 % 2,9 % 3 % Trygghet och belysning Avseende trygghet har Umeå kommun gjort en medveten satsning på belysning gällande gång- och cykelvägar. Sträckor som tidigare saknade belysning har kompletterats. Vid års skiftet 2014/2015 är det endast fyra delsträckor på huvudvägnätet för gång- och cykel som saknar belysning. Dessa sträckor planeras att byggas om därför har man väntat med ny belysning. Delsträckorna är; Illervägen, Rothoffsvägen, Bölevägen samt vid Hedlundadungen. Hedlunda samt Bölevägen kommer att åtgärdas under Sammanlagt saknas unge fär 60 belysningspunkter på huvudvägnätet. På det övriga gång- och cykel vägnätet saknas det 327 belysningspunkter. Många upplever otrygghet då de ska passera en tunnel/ viadukt och orsakerna kan vara flera. Bland annat kan tunnlarna upplevas som smala, trånga, mörka och i vissa fall långa, flyktväg saknas och ingen ser eller hör om något skulle hända. Att kunna se igenom tunneln är viktigt liksom att slänterna görs flacka, belysningen god, färgsättningen ljus, och så vidare. Tre gång- och cykeltunnlar har setts över med av seende på trygghetsaspekten. Under 2014 har tunnlarna vid Morkulle-, Bofinks-, och Mariehems vägen fått ny belysning. Dessa tunnlar kommer under 2015 även att få ny beläggning. Vidare har tre tunnlar på Teg blivit mer trafiksäkra

11 nya cykelparkeringar har byggts under 2014 cykelparkringsplatser finns i dagsläget inom centrumfyrkanten genom att den smala kantstenen som fanns i tunnlarna har tagit bort, vilket har gjort att tunnlarna har får full bredd. Dess utom försöker Umeå kommun undvika att planera nytillkommande länkar i huvudnätet för cykel i/längs skogspartier eftersom detta kan upplevas otryggt. Umeå kommun arbetar även med effektbelysning av träd och buskar i parker/grön områden. Detta skapar en ökad trygghetskänsla genom att det inte blir stora mörka om råden bredvid gång- och cykelvägen. Cykelparkeringar Bra cykelparkeringar innebär, utöver bra service till cyklisterna, ett vackrare och mer välfungerade stadsrum. Om cykelparkeringar saknas, är felplacerade eller är felaktigt utformade så kommer de inte att användas och resul tatet blir istället att cyklar parkeras oordnat. Ett annat motiv till att arbeta med cykelparkerings frågan är problemet med cykelstölder. I Umeå stjäls i genomsnitt lite mer än cyklar per år. Olika typer av cykelställ erbjuder bättre och sämre möjligheter till att låsa fast cykeln ordentligt. Cykelställ som möjliggör att man kan låsa fast ramen på cykeln är ett bättre alternativ än till exempel framhjulsställ där man ställer in fram hjulet i cykelstället. På platser där man parkerar cykeln under en längre tid arbetar kommunen med att erbjuda ramställ, men det är viktigt att man får en variation av olika ställ så alla parkeringsbehov tillfredställs. En annan viktig aspekt att tänka på vid nyanläggning av cykelparkeringsplatser är att framtidens cyklar kräver större plats. Ser man på andra städer i Europa med höga cykelandelar kan man se en växande samling av olika cykeltyper. Det blir allt vanligare med olika typer av lastcyklar och cykelkärror och dessa kräver större parkeringsutrymme än vanliga cyklar. I framtiden blir det därför viktigt att planera cykelparkeringar utifrån dessa cyklars förutsättningar. Dessutom kan människor med olika funktionsnedsättningar också vara i behov av hjälpmedel (olika typer av cyklar) som kräver större parkeringsutrymmen. Behovet av cykelparkeringar är som störst i centrumfyrkanten och det är även där huvudfokus ligger för att skapa nya och fler parkeringsplatser. Under 2014 har 132 nya cykelparkeringsplatser byggts, vid Järnvägs torget (54 st.) vid Rådhusparken (62 st.) och vid Års tidernas park (16 st.), vilket innebär att totalt finns det cykelparkeringsplatser inom centrum fyrkanten. Att antalet cykelparkeringar ökar inom centrum fyrkanten är positivt men det är också viktigt att lokalise ringen av nya cykel parkeringar är där behovet finns. Cyklisten ställer krav på att kunna parkera i direkt anslutning till målpunkten och i nära anslutning till cykelvägar och attraktiva gatunät. Idag finns parkeringsplatser lokaliserade inom 25 m från huvudcykelstråken, vilket motsvarar 56 % av alla cykelparkeringar. Skrotcyklar Cyklar som är kvarlämnade och cyklar som betraktas som skrotcyklar skapar problem när de lämnas övergivna på gatumark. De upptar plats och ger oftast ett stökigt och rörigt intryck. Umeå kommun kontrollerar parkerade cyklar i centrum två gånger per år. Vägvisning Det nya vägvisningssystemet för fotgängare och cyklister ska förenkla resandet med cykel och till fots samt medverka till att staden upplevs mer lättillgänglig av besökare. Vägvisningssystemet visar både riktning och avstånd till Umeå stadsdelar men också målpunkter som till exempel viktiga serviceinrättningar. Ungefär 80 % av vägvisnings systemet har kommit på plats, resterande del sätts upp under Vägvisningssystemet kommer att omfatta hela huvudvägnätet för gång- och cykel i centralorten Umeå.

12 12 Informationsspridning Under året har kommunen lyfts fram i olika tidningsartiklar som en bra cykelstad bland annat i Dagens nyheter, Svenska Dagbladet och Dagens industri. Umeå får bland annat beröm för cykelplaneringen och de cykelinvesteringar kommunen gjort. Vidare har Umeå under året blivit rankad som tredje bästa stad i Sverige på hållbara transporter. Det är viktigt att marknadsföra och sprida budskapet om Umeå som cykelstad så cyklisterna ska veta vad som händer och ser hur de prioriteras. Under året har Umeå blivit medlem i det nya nätverket Svenska cykelstäder. Målet med nätverket/föreningen är att bli ett kunskapskluster av duktiga politiker och tjänstemän, att öka samarbetet kommunerna emellan samt att tillsammans påverka cykelpolitiken på det nationella planet. Själva nätverket ska kunna initiera och sprida forskning och metoder för hur man bäst ökar cyklingen inom kommunerna. Idag ingår 17 av Sveriges kommuner. Cykelfrämjandets Kommunvelometer är en oberoende granskning av hur kommuner arbetar med cykling och Umeå deltog första gången 2013 och placerade sig då på en 11: e plats av 31 deltagande kommuner placerade sig kommunen på en 6:e plats med 46 poäng av 34 deltagande kommuner! Enligt undersökningen så betecknas en kommun som får över 40 poäng som en kommun som arbetar mycket bra med cykling och har gjort det under ett flertal år. Umeå 6:e bästa cykelstad Cykelforum Tekniska nämnden tog 2012 initiativ till bildandet av ett cykelforum för att Umeå ska bli en ännu bättre cykelstad. Cykelforumet ska fungera som ett informations-, förslagsoch diskussions forum för organisationer, politiker och tjänste personer i cykelfrågor. Forumet ska också arbeta för att förbättra möjligheter för cykling och öka intresset och kunskapen om cykling. Deltagarna i cykelforumet kan t.ex. ge synpunkter och förslag på befintliga cykelvägar och förslag på utveckling som främjar cyklandet i Umeå. Viktiga frågor att arbeta med är säker, trygg och laglydig cykling. Två möten hålls årligen, ett på våren och ett på hösten. Under 2014 har 31 personer deltagit. Kampanjer Park and bike Våren 2014 genomfördes en kampanj (4:2-metoden, fyra hjul blir två) för att uppmärksamma den nya parkerings lösningen. Budskapet var att den som pendlar till och från arbetet har mycket att vinna genom att parkera en bit utanför centrumfyrkanten och sedan ta cykeln resten av vägen. Den som tog del av erbjudandet och hyrde en parkeringsplats utanför centrum fick en plats i cykelskåpet samt en cykel på köpet. Cykel skåpet på Ume stan blev snabbt fullsatt Umeå rankas dessutom som tredje bästa stad i Sverige på hållbara transporter 2014 medan det var svårare att rekrytera till Dragon skolans parkerings garage. Parkerings servicen drivs idag av Upab. Cykelbesiktning Sommaren 2014 erbjöds Umeås cyklister en gratis cykelbesiktning och enklare service av kommunens ferie ungdomar. Syftet med aktiviteten var att cyklisterna ska cykla säkert och att olyckorna i trafiken på så sätt ska minska. Utvärderingen visar att majoriteten var nöjda med den service de fick och de uppgav att de kommer att cykla mer. Ett flertal nämnde även att de fick information om vilka trafikregler som gäller. Sammanlagt genomfördes drygt 750 cykelbesiktningar.

13 13 Cykeluthyrning För att få fler att cykla under sommarperioden erbjöds hyrcyklar till rimliga priser i centrala Umeå i samarbete med VIVA arbete unga, Turistbyrån samt företag som lånade ut cyklar över sommaren. Ett annat syfte var att företagen som köpte in cyklarna skulle ha fortsatt nytta av dem i form av tjänstecyklar efter sommarperioden. Cykeluthyrningen sommaren 2014 slog alla rekord sedan 2009 när aktiviteten startade, trots att det bara fanns 16 cyklar tillgängliga. Sammanlagt hyrdes cyklarna ut 323 gånger och majoriteten av de som hyrde cykel var nöjda. Mer än hälften lånade hjälm vilket är en ökning från tidigare år och över 70 % uppgav att de kommer att cykla i större utsträckning vid framtida besök i Umeå tack vare cykeluthyrningen. MAX500 Fordonstrafik är den främsta anledningen till den dåliga luftkvaliteten i Umeå och med färre bilar på vägarna minskar utsläppen, luftkvaliteten förbättras och trafiken flyter bättre. Många av bilresorna i tätorten är korta med endast en eller två personer i bilen. Körsträckan för en genomsnittlig bil i Umeå kommun är mil/år (under 2011, enligt SCB). Syftet med Max 500 var att uppmana till mindre ensamåkning i bil. Personerna/bilarna som deltog fick inte överstiga 500 mil i körsträcka under ett år. De deltagande hushållen ökade an delen resor med hållbara färdsätt som cykel, gång, buss och samåkning. Under året fick deltagarna personlig coachning och resultatet blev att fyra av sju personer klarade utmaningen. Vintercyklister Under vintern 2013/2014 berättade ett antal vintercyklister hur de upplever att det är att cykla på vintern i Umeå. Varje vecka skickade de in ögonblicksbild om vad de stött på, dessa sammanställdes på en interaktiv karta som uppdaterades allt eftersom rapporter kom in. Oavsett om deltagarna cyklat på vintern tidigare eller inte var de överens om att det går riktigt bra att cykla även vintertid och att det är något som fler borde göra. Cykelkampen Cykelkampen (European Cycling Challenge) är en årligen återkommande tävling där städer i Europa utmanar varandra om vem som kan cykla längst under maj månad deltog 32 europeiska städer och Umeå hamnade på sjätte plats, bäst av alla svenska deltagande städer! För det blev Umeå tilldelad ett diplom av organisationen Svensk cykling. I Umeå ingick lagmedlemmar och totalt cyklade Umeåborna ,77 kilometer. Umecyklisten Umecyklisten är en cykel- och trafiksäkerhetsutbildning som erbjuds alla i årskurs 4. Syftet är att öka elevernas trafikkunskap och därigenom få dem att agera säkrare i trafiken. Genom ett teoripass och en praktisk del (cykelbana) utbildas eleverna i cyklingens risker, krav och möjligheter. Under läsåret 2013/2014 deltog 92 % av alla fjärdeklassare i Umeå kommun, vilket är en ökning mot föregående läsår då 81 % deltog i Umecyklisten. Umecyklisten är en viktig del för att få barn att tidigt välja cykeln som färdmedel. Dagen för Hållbara tjänsteresor Sedan 2012 har kommunen arbetat med sina anställdas resor genom dagen för hållbara tjänsteresor som anordnas på hösten. Under dagen erbjuds information om tjänstecyklar (även elcyklar finns), bilpool, resfria möten, och så vidare. I en frågesport kan man vinna en elcykel och andra fina priser. Cykelaktiviteter Umeå kommun genomför minst två årliga aktiviteter, en på hösten och en på våren som syftar till att synliggöra cykling. På hösten ligger fokus på synbarhet och vikten av att använda cykellysen och reflexer. Våraktiviteten har fokus på uppmuntransåtgärder och trafiksäkerhet/hjälmanvändning. Ytterligare cykelaktiviteter arrangeras i samband med olika gatuombyggnadsprojekt. Under 2014 genomfördes en vår aktivitet i centrum och på universitetet genomfördes både höst- och våraktivitet.

14 14 Cykelsatsningar Det finns en rad möjliga åtgärder för att öka cykelandelen i Umeå. Det handlar om bra planeringsunderlag, fysiska åtgärder samt beteendeförändringar. Listan nedan innehåller några av de åtgärder som kommer att genomföras under Nya cykelbanor Nygatan, Nytorgsgatan-Järnvägsgatan Gång- och cykelväg mellan Fogvägen och Illervägen Kronoskogsvägen Gång-och cykelbro över älven vid Bölesholmarna Hedlundadungen Ny brobana över Hörneån Sävarån-rekreationstråk Vägvisning för fotgängare och cyklister Arbete fortsätter med de stadsdelar som idag saknar vägvisning. Arbetet slutförs under året. Ny cykelkarta Cykelkartan uppdateras. Fler cykelställ Vi sätter upp nya cykelställ av varierande utseende. Cirka 500 nya cykelparkeringar skapas. Väderskydd vid busshållplats På Umedalen skapas en väderskyddad cykel parkering i anslutning till busshållplats. Detta för att uppmuntra till att åka hållbart hela resan. Förstudie cykelparkerings garage i centrum Är det möjligt att ha ett cykelparkeringsgarage i centrum? Var skulle det kunna lokaliseras? Dessa frågor förväntas få svar i förstudien. Cykelparkeringar längs gågatan Umecyklisten Cykel- och trafiksäkerhetsutbildningen erbjuds till alla i årskurs 4 och syftet är att öka elevernas trafikkunskap och därigenom få dem att agera säkrare i trafiken. Kampanjer Aktiviteter för att påverka beteenden görs bland annat genom Cykelkampen, samspelskampanj mellan olika trafikslag samt aktiviteter som uppmuntra cyklister att cykla. Översyn av tunnlar med avseende på säkerhet och trygghet Belysning, beläggning samt skyltning i gång- och cykeltunnlar ses över för att öka säkerheten samt tryggheten. Bättre information och kommunikation till cyklister vid vägarbeten (på hemsidan) Cyklister ska lättare kunna hitta information på hemsidan vid avstängningar. Översyn av skyltning av gågatan För att skapa en bättre förståelse för vilka regler som gäller på gågatan görs en översyn. Trafiksäkra passager i huvudvägnätet för gång- och cykel Insiktsutbildning för maskinförare med inriktning mot tillgänglighet, cyklister och fotgängare Öka framkomligheten för cyklister För att öka framkomligheten för cyklister införs väjningsplikt för biltrafiken på Magasinsgatan och Sveagatan. Förbättrade gång-och cykelbanor Kommunens extra insats mot att åtgärda de värsta skadorna på gång- och cykelvägarna fortsätter under året. Bikers rest Stolpar placeras ut för att underlätta för cyklisten vid trafiksignaler. Den ger cyklisten ett fotstöd och ett handtag att greppa, i väntan på grönt ljus.

15 15 Nyckeltal kr/inv. kostar drift och underhåll 3,4 % allvarligt skadade cyklister 74 kr/inv. investeras i nya cykelvägar 225,7 km gång- och cykelvägar 83 % av alla personer inom tätorten har tillgång till ett huvudvägnät inom 200 meter cykelparkeringsplatser 80 % av gång- och cykelvägarna i huvudvägnätet har belysning 92,5 % av gång- och cykelvägarna i huvudnätet som är separerade från biltrafik 71 % av passagerna i huvudvägnätet för gång och cykel är hastighetssäkrade där de korstar huvudvägnätet för bil och/eller stomlinjestråk för kollektivtrafik

16 Har du synpunkter eller förslag kan du lämna det via Det går även att göra en felanmälan via en mobilapplikation, ladda hem appen Felanmälan Umeå kommun så kan du enkelt lämna dina synpunkter. Gator och parker Besök: Stadshuset, Skolgatan 31A Postadress: Umeå

Gator och parker. Cykelbokslut. Berättelsen om cykelstaden Umeå 2013

Gator och parker. Cykelbokslut. Berättelsen om cykelstaden Umeå 2013 Gator och parker Cykelbokslut Berättelsen om cykelstaden Umeå 2013 2 Innehåll Inledning... 3 Cykelns roll i de fördjupande översiktsplanerna... 3 Cykeltrafikprogram... 4 Många cyklar i Umeå... 5 Cykelmätningar...

Läs mer

Cykelbokslut 2014 Cykelbokslut 2014 Berättelse om cykelstaden Umeå 2014

Cykelbokslut 2014 Cykelbokslut 2014 Berättelse om cykelstaden Umeå 2014 Cykelbokslut 2014 Berättelse om cykelstaden Umeå 2014 Kommunerna kan göra skillnad. Vissa städer är bättre än andra. Malmö och Umeå har investerat mer och är i dag stora cykelstäder. Dagens industri 2014-06-02

Läs mer

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Miljövänliga transporter Lastcyklar har idag en kapacitet på 300 kg och är ett alternativ till varutransporter i tätort. Bilfria gator Gator fri från

Läs mer

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik CYKELSTRATEGI 1(8) 2001-03-21 Strategi och handlingsplan för cykeltrafik Godkänd av kommunstyrelsen 01-03-21 Vision I Kristianstad kommun är cykeln det naturliga transportmedlet att använda vid korta resor

Läs mer

Cykelplan. Gävle 2010

Cykelplan. Gävle 2010 Cykelplan Gävle 2010 Titel: Cykelplan Gävle 2010 Utgivningsdatum: Mars 2010 Utgivare: Gävle kommun Kontaktperson: Helena Werre, Gävle kommun Konsult: Sweco, Uppdragsansvarig: Anders Atterbrand Författare:

Läs mer

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 2015-11-30 TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 Trafikinvestering från 2015, ny beläggning och belysning på gång- och cykelbana utmed Henrik Palmes allé. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida FÖRORD 2 1. TRAFIKINVESTERINGAR

Läs mer

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme

Läs mer

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,

Läs mer

Uppföljningsrapport 2015, Åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid

Uppföljningsrapport 2015, Åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid Uppföljningsrapport 2015, Åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Luftsituationen i Umeå... 3 Det gamla åtgärdsprogrammet,

Läs mer

Cykelåret i Mölndal 2010

Cykelåret i Mölndal 2010 Cykelåret i Mölndal 2010 Cykelbokslut Antagen av gatunämnden Cykelåret 2010 i Mölndal är producerat av: Mölndals stad Gatukontoret 431 82 Mölndal gatukontoret@molndal.se 031-315 10 00 Kontaktperson: Ulf

Läs mer

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla.

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla. Trafikplan för Kumla kommun Avsnitt Cykel 1 1. Inledning Kumla har goda förutsättningar att vara en utpräglad cykelstad. När Kumla förverkligar sina ambitioner om stark men hållbar tillväxt är satsningar

Läs mer

Cykelstaden. Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna. Malin Månsson, trafikkontoret

Cykelstaden. Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna. Malin Månsson, trafikkontoret Cykelstaden Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna Malin Månsson, trafikkontoret Om Göteborg blev en mer cykelanpassad stad tycker jag att det skulle bli en mer attraktiv stad än idag? 59 % Ja 0%

Läs mer

CYKELBESIKTNING 2009 Hållbart resande i Umeåregionen / VIVA arbete unga VIVA resurs / NTF Västerbotten 2009-10-02

CYKELBESIKTNING 2009 Hållbart resande i Umeåregionen / VIVA arbete unga VIVA resurs / NTF Västerbotten 2009-10-02 CYKELBESIKTNING 2009 Hållbart resande i Umeåregionen / VIVA arbete unga VIVA resurs / NTF Västerbotten 2009-10-02 Sammanfattning Projektet Hållbart resande i Umeåregionen arbetar för att resorna i Umeåregionen

Läs mer

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Diarienummer: KS 2011/0406.312 Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Gäller från: 2014-08-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Arbetsgrupp för cykelstrategi

Läs mer

Cykeltrafikprogram för Umeå kommun 2009-03-10

Cykeltrafikprogram för Umeå kommun 2009-03-10 Cykeltrafikprogram för Umeå kommun 2009-03-10 Mål Målet för Umeå kommun är att öka andelen resor med cykel genom att ha ett sammanhängande och säkert gång- och cykelvägnät i en stad där det är nära till

Läs mer

Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad

Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-02-05 Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr SBN 2011-805 Per-Erik Hahn Dnr KS 2011-610 Samhällsbyggnadsnämnden Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGENS

Läs mer

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0 HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Motala cykelplan 2016-2030

Motala cykelplan 2016-2030 Motala cykelplan 2016-2030 Del 2 Behovsanalys Version 0.5 Remissversion Innehållsförteckning 1 Behovsanalys Motala cykelplan... 1 1.1 Användning och uppdatering av behovsanalysen... 1 1.2 Strategi för

Läs mer

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Beställare: Lars-Erik Pedersén, Västtrafik AB, Infra Konsult: Atkins Sverige AB Uppdrag: Uppdragsnummer - 2011284 Sökväg: www.vt-pool.com

Läs mer

CYKLA ÄR NÖDVÄNDIGT! 2016-01-14 Av: Stadens utmaningar. Text och foto: Anneli Andersson-Berg

CYKLA ÄR NÖDVÄNDIGT! 2016-01-14 Av: Stadens utmaningar. Text och foto: Anneli Andersson-Berg CYKLA ÄR NÖDVÄNDIGT! 2016-01-14 Av: Stadens utmaningar Text och foto: Anneli Andersson-Berg Bilens dominans i stadsrummet och dess förtur på stadens gator ifrågasätts idag allt oftare. Många av Sveriges

Läs mer

Etikett och trafikvett

Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det

Läs mer

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Sida 1 av 6 Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund För tredje året i rad arrangeras Europeiska Mobilitetsveckan, mellan den 16:e och 22:e september.

Läs mer

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Nykvarns Kommun Gång- och cykelplan Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Jörgen Bengtsson Gunilla Hellström 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss Jeffery Archer Trafikplanering 08-508 260 67 jeffery.archer@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-02-07 Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv.

Läs mer

Projekt Hållbart resande Rapport till kommunstyrelsen

Projekt Hållbart resande Rapport till kommunstyrelsen TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Datum Diarienummer 2015-01-07 KS 2014/369 1 (5) Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Projekt Hållbart resande Rapport till kommunstyrelsen

Läs mer

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan Planera klimatsmart! Stöd till de kommunala planerarna med fokus på förebyggande klimatarbete Ta fram verktyg som kan användas i planeringen

Läs mer

Svar på remiss från Näringsdepartementet: Ändring i trafikförordning, vägmärkesförordning, förordning om vägdefinitioner och vägförordningen

Svar på remiss från Näringsdepartementet: Ändring i trafikförordning, vägmärkesförordning, förordning om vägdefinitioner och vägförordningen 1 (4) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2013-11-25 Dnr Sbn 2013-445 Anna Wallroth Dnr KS 2013-749 Samhällsbyggnadsnämnden Svar på remiss från Näringsdepartementet: Ändring i trafikförordning, vägmärkesförordning,

Läs mer

Cykelhandlingsplan 2011-2015. Mål och åtgärder

Cykelhandlingsplan 2011-2015. Mål och åtgärder Cykelhandlingsplan 2011-2015 Mål och åtgärder Antagen av gatunämnden 2 maj, 2011 Inledning Visionen: Mölndal är en etablerad cykelstad där cykeln är en naturlig del av vardagen. Ökad cykling är ett av

Läs mer

INFORMATION FRÅN GATA OCH PARK, SAMHÄLLSBYGGNAD

INFORMATION FRÅN GATA OCH PARK, SAMHÄLLSBYGGNAD INFORMATION FRÅN GATA OCH PARK, SAMHÄLLSBYGGNAD Snöröjning Vinter 2016 Snöröjning, vintercykling, sandning och annat som hör vintern till. En bilaga till dig som räcker hela vintersäsongen 2016. Foto Carina

Läs mer

Bakgrundsdel. Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23

Bakgrundsdel. Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23 Bakgrundsdel Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23 Cykelplan Trollhättan 2013 Cykelplan Trollhättan 2013, bakgrundsdel, har upprättats av en projektgrupp bestående av Andreas Emanuelsson, Utredningsingenjör

Läs mer

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15 Rösparksområdet 2 (11) Beställare Säffle kommun Teknik- och fritidsförvaltningen Säffle-Åmål Telefon: 0533-68 10 00 Niklas Ekberg, Gatuchef Konsult EQC Karlstad Telefon: 010-440 57 00 Stefan Lenberg, Uppdragsledare

Läs mer

Uppsala ska bli Sveriges bästa cykelstad

Uppsala ska bli Sveriges bästa cykelstad 5 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Forss Oscar Fritz Daniel Uggla Kerrou Teresa Datum 2016-03-02 Diarienummer GSN-2015-1930 Gatu- och samhällsmiljönämnden Uppsala ska bli Sveriges bästa cykelstad

Läs mer

Motion om säkrare gång- och cykelvägar

Motion om säkrare gång- och cykelvägar 2007-09-24 202 442 Kommunstyrelsen 2008-01-14 6 14 Arbets- och personalutskottet 2007-12-17 276 580 Dnr 07.541-008 septkf23 Motion om säkrare gång- och cykelvägar Ärendebeskrivning Erika Josbrandt, för

Läs mer

Sveriges bästa cykelstad

Sveriges bästa cykelstad Miljöpartiets förslag för hur Uppsala kan bli Sveriges bästa cykelstad Att fler cyklar är bra för både människor och miljön. För en bråkdel av vad det kostar att bygga nya bilvägar kan satsningar på cykeltrafiken

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering Avdelning för samhällsplanering Enheten för infrastruktur Lars Brümmer Infrastrukturstrateg 044-309 32 03 lars.brummer@skane.se Datum 2013-08-18 1 (8) Inriktning för fortsatt cykelutveckling i Skåne Bakgrund

Läs mer

Bilaga 1. Barnkonsekvensanalys. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län.

Bilaga 1. Barnkonsekvensanalys. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län. Bilaga 1 Barnkonsekvensanalys Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län Projektnummer: Dokumenttitel:. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö.

Läs mer

Rävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.

Rävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg. Rävåsskolan Karlskoga kommun har genomfört trafikmätningar vid Rävåsskolan som visat en årsvardagsdygnstrafik (Åvadt) på 2500. Trafikvolymerna består till största delen av lätta fordon, andelen tung trafik

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

KOMMUNIKATIONER. Kommunikationer 6

KOMMUNIKATIONER. Kommunikationer 6 Kommunikationer 91 92 KOMMUNIKATIONER Skurups kommun ligger i ett bra kommunikationsläge, med goda möjligheter att resa både in- och utrikes. Köpenhamn nås inom en timme med tåg och från hamnarna i Trelleborg

Läs mer

MEDBORGARDIALOG SÖDRA CENTRUM

MEDBORGARDIALOG SÖDRA CENTRUM MEDBORGARDIALOG SÖDRA CENTRUM Sammanställning till webbsidan Medborgardialog södra centrum Måndagen den 17 november 2014 genomförde Samhällsbyggnadsnämnden en medborgardialog om hur södra centrum ska utvecklas.

Läs mer

Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT

Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT FÖRORD Arbetet med att ta fram Gång- och cykelplan för Vårgårda tätort har gjorts i samarbete av Sabina Talavanic, stadsarkitekt, Charlotte

Läs mer

RAPPORT FRÅN ETT: www.upplandsvasby.se

RAPPORT FRÅN ETT: www.upplandsvasby.se RAPPORT FRÅN ETT: Dialog Trafikdialogen var höstens första dialogmöte av totalt tre. Dialogen berörde den kommande trafikplanen och lanserades som startskottet för arbetet med denna. Sammanlagt besökte

Läs mer

Cykelplanering i Umeå. Bodö 2013-05-29

Cykelplanering i Umeå. Bodö 2013-05-29 Cykelplanering i Umeå Bodö 2013-05-29 Cykeltrafikplanering i Umeå Hållbar utveckling Aalborgåtagandena (aug 2007) Åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Umeå (aug 2007)

Läs mer

Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister?

Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister? www.pitea.se/trafik Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister? Obevakat övergångsställe Lagtext: Vad innebär lagen? Exempel i Piteå: En del av en väg som är avsedd att användas av gående

Läs mer

MOBILITY MANAGEMENT FÖR BYGGHERRAR

MOBILITY MANAGEMENT FÖR BYGGHERRAR MOBILITY MANAGEMENT FÖR BYGGHERRAR JANUARI 2016 MOBILITY MANAGEMENT Mobility Management () är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder

Läs mer

Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort

Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort Datum Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort 66/2016 Antagen av: 66/2016 Dokumentägare: Kommundirektör Ersätter dokument: - Relaterade dokument: Målgrupp: Kommunen Dokumentnamn: Policy för cykling

Läs mer

Cykelplan Trelleborgs kommun 2016-2020

Cykelplan Trelleborgs kommun 2016-2020 Cykelplan Trelleborgs kommun 2016-2020 2016-05-09 Cykelplan för Trelleborgs kommun 2016-2020 bygger på Cykelstrategi för Trelleborgs kommun 2016-2020. Båda dokumenten har tagits fram av infrastrukturgruppen

Läs mer

Vinterdagene, Lillehammer 2014-02-12. Cykling i Umeå planering och vinterväghållning

Vinterdagene, Lillehammer 2014-02-12. Cykling i Umeå planering och vinterväghållning Cykling i Umeå planering och vinterväghållning Ca 120 000 invånare, varav ca 35 000 studenter Genomsnittsålder 38 år Befolkningstillväxt 1000 per år 430 km gator, 225 km g/c-väg 19 % cykelandel (på vintern)

Läs mer

Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil

Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil Stadsbyggnadsförvaltningen Boden 22 november 2015 Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil Bakgrund om oss Cykelfrämjandet har funnits sedan 1934 och arbetar för att fler politiker och

Läs mer

Synpunkter och sammansta llning

Synpunkter och sammansta llning Synpunkter och sammansta llning Antal respondenter: 47 stycken Män 28 Kvinnor 19 Hur tar de sig fram? Cykel 17 Bil 25 Går 5 Vad tyckte de som svarat Informationen om snöröjning har varit Mycket bra 2 Bra

Läs mer

CYKELPLAN FÖR TIERPS KOMMUN

CYKELPLAN FÖR TIERPS KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN CYKELPLAN FÖR TIERPS KOMMUN Tierps Kommun Medborgarservice 815 80 TIERP Uppdragsledare: Izabella Öberg Besöksadress: Centralgatan 7 Besöksadress: Centralgatan 7 Telefon: 0293-2180

Läs mer

ÅRSTABERG DETALJPLAN KV PACKRUMMET CYKELPARKERING

ÅRSTABERG DETALJPLAN KV PACKRUMMET CYKELPARKERING PM ÅRSTABERG DETALJPLAN KV PACKRUMMET CYKELPARKERING FOTO: CYKELGARAGET I ÄLVSJÖ 2013-12-10 Syftet Syftet med detta PM är att ligga till grund för dimensioneringen av cykelparkering vid Årstabergs station

Läs mer

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan 1(7) Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund Varje år arrangeras European Mobility Week, mellan den 16:e och 22:e september. Deltagande europeiska

Läs mer

ARBETSMATERIAL MARS 2015. Gång- och cykelvägsplan 2015 2020

ARBETSMATERIAL MARS 2015. Gång- och cykelvägsplan 2015 2020 Gång- och cykelvägsplan 2015 2020 1 Förord En aktuell gång- och cykelvägsplan är ett viktigt redskap för att kunna göra insatser för att främja cyklandet i kommunen. Ett av grundargumenten för utvecklandet

Läs mer

Fråga 1: Övergångsställen

Fråga 1: Övergångsställen Fråga 1: Övergångsställen Järbovägen/Kungsforsvägen som går rakt genom byn trafikeras dagligen av tung trafik. Många gång- och cykeltrafikanter behöver ta sig över vägen under en dag. Hur många övergångställen

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...

Läs mer

MM Öresund 20140327 1

MM Öresund 20140327 1 1 Samhället vill att vi ska cykla för klimat och miljö för att skapa en attraktiv stad för folkhälsan Vi har cykelplaner och cykelstrategier Vi genomför cykelkampanjer och cykelaktiviteter Vi ger tips

Läs mer

KOMPLETTERING AV TRAFIKPLANEN FÖR ÄNGELHOLM

KOMPLETTERING AV TRAFIKPLANEN FÖR ÄNGELHOLM KOMPLETTERING AV TRAFIKPLANEN FÖR ÄNGELHOLM 2011-06-20 RAMBÖLL TRAFIK- OCH SAMHÄLLSPLANERING Helsingborg Uppdrag: Komplettering av trafikplanen Beställare: Kommunledningskontoret, Ängelholms kommun Konsult:

Läs mer

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06 Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Kund Torsås kommun

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015 Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Allmänt Denna bilaga skall vara till hjälp vid val av åtgärder för att förbättra tillgängligheten i den

Läs mer

Trafikanalys Drömgården

Trafikanalys Drömgården Haninge kommun Stockholm Datum 2013-06-14 Uppdragsnummer 1320000013 Utgåva/Status Ver 1.0 Andreas Samuelsson Andreas Samuelsson Jens Svensson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box

Läs mer

Cykelplan 2014-2018 Hallstahammars kommun Prästgårdsgatan 1 734 80 Hallstahammar Tfn 0220-240 00 www.hallstahammar.se

Cykelplan 2014-2018 Hallstahammars kommun Prästgårdsgatan 1 734 80 Hallstahammar Tfn 0220-240 00 www.hallstahammar.se Cykelplan 2014-2018 Cykelplanen är framtagen av tekniska förvaltningen under 2012-2013. Planen har varit ute på samråd till allmänheten, nämnder och övriga intressenter mellan april - juni 2013. Totalt

Läs mer

Remissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70)

Remissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70) 2013-03-08 LOS/AW Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70) Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF) har beretts möjlighet att

Läs mer

CYKELFRAMJANDETS KOMMUNVELOMETER 2014

CYKELFRAMJANDETS KOMMUNVELOMETER 2014 3 8 år 1 4 19 4 2 : CYKELFRAMJANDETS KOMMUNVELOMETER 214 En granskning och jämförelse av kommunernas satsningar på att öka cykling och göra cykling säkrare och mer attraktivt Koucky & Partners AB, på uppdrag

Läs mer

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

PM Sammanställning av upplevda problem och brister PM Sammanställning av upplevda problem och brister Åtgärdsvalsstudie Förbättra E18 genom Karlskoga Problembeskrivning Nedan följer en sammanfattning av de generella problem och brister som har identifierats

Läs mer

VASA STADS UTVECKLINGSPLAN FÖR CYKLINGEN 2013

VASA STADS UTVECKLINGSPLAN FÖR CYKLINGEN 2013 VASA STADS UTVECKLINGSPLAN FÖR CYKLINGEN 2013 MÅLET EN FUNGERANDE CYKELSTAD MÅLET EN FUNGERANDE CYKELSTAD Vasa stad har som mål att få folk att cykla mera. Trafikmiljön i Vasa börjar utvecklas så att man

Läs mer

C y k e l v ä g p l a n f ö r V ä x j ö k o m m u n

C y k e l v ä g p l a n f ö r V ä x j ö k o m m u n C y k e l v ä g p l a n f ö r V ä x j ö k o m m u n strategi och övergripande riktlinjer för arbetet med cykeltrafiken i Växjö Antagen av kommunfullmäktige den 17 november 2009 2 Sammanfattning Cykelvägplan

Läs mer

Mobilitetskontoret och Tekniska förvaltningen, Lunds kommun

Mobilitetskontoret och Tekniska förvaltningen, Lunds kommun LundaMaTs Miljöanpassat transportsystem LundaMaTs ger resultat nn o o i i ss r r e e v v t t r r Ko av rapporten Uppmärksamhet och effekter av LundaMaTs Ill. Peter Jönsson Dokumentinformation Titel LundaMaTs

Läs mer

4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader.

4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader. 4.0 GATOR Gaturummen Gaturummen i området skall inbringa trygghet för de boende och de är därmed viktiga delar när målet är att bland annat skapa en trivsam miljö. I mitt gestaltningsförslag skall gatornas

Läs mer

GÅNG- OCH CYKELPLAN 2008

GÅNG- OCH CYKELPLAN 2008 GÅNG- OCH CYKELPLAN 2008 Dokumentinformation Gång- och cykelplan 2008 bygger på visionen om att Österåker ska upplevas som en fotgängar- och cykelvänlig kommun. Planen är uppbyggd på detta dokument som

Läs mer

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och 04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå kommun

Kort om resvanor i Luleå kommun KORT OM RESVANOR I LULEÅ 2015 Kort om resvanor i Luleå kommun RESVANEUNDERSÖKNING 2015 Oktober november 2015 Genomförd av Koucky & Partners och Enkätfabriken på uppdrag av Luleå kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Gång- och cykelplan. med åtgärdsförslag

Gång- och cykelplan. med åtgärdsförslag Gång- och cykelplan med åtgärdsförslag Förord Denna gång- och cykelplan med åtgärdsförslag visar riktningen som Upplands-Bro kommun vill arbeta mot för att uppnå bättre möjligheter att gå och cykla på

Läs mer

Protokoll från samråd med boende på orten 2014-08-28

Protokoll från samråd med boende på orten 2014-08-28 PROTOKOLL 1 (8) Dokumenttitel Dokumentdatum Skapat av 2014-08-28 Mikael Soto, EQC Karlstad Ev. ärendenummer Ev. dokumentid Uppdragsnummer 3013028 Protokoll från samråd med boende på orten 2014-08-28 Projektnamn

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i vägmärkesförordningen (1978:1001); SFS 1999:720 Utkom från trycket den 3 augusti 1999 utfärdad den 1 juli 1999. Regeringen föreskriver i fråga om vägmärkesförordningen

Läs mer

Cykelpassager och Cykelöverfarter

Cykelpassager och Cykelöverfarter Cykelpassager och Cykelöverfarter Informationen i denna broschyr baseras på Trafikförordningen (1998:1276) Vägmärkesförordningen (2007:90) Lag om vägtrafikdefinitioner (2001:559) Förordning om vägtrafikdefinitioner

Läs mer

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN Rapport Ramböll Trafik och Samhällsplanering Helsingborg 2 FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD

Läs mer

Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-01 123, 13KS/0603

Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-01 123, 13KS/0603 Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030 Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-01 123, 13KS/0603 Dokumentinformation Titel: Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030 Serie nr: 2013:38 Projektnr:

Läs mer

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 17 Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson Datum:

Läs mer

Barns skolväg 2009. Rapport från resevaneundersökning av grundskoleelevers trafiksituation i åk F-6 i Dals Eds kommun

Barns skolväg 2009. Rapport från resevaneundersökning av grundskoleelevers trafiksituation i åk F-6 i Dals Eds kommun Barns skolväg 2009 Rapport från resevaneundersökning av grundskoleelevers trafiksituation i åk F-6 i Dals Eds kommun Jenny Christensen & Lillemor Sanderberg Samordnare Kommunsamverkan Trafiksäkerhet &

Läs mer

SKELLEFTEÅ KOMMUN. Sida 2(5)

SKELLEFTEÅ KOMMUN. Sida 2(5) Direkttelefon Referens 2015-03-04 Mobil: 072-535 89 86 Tekniska kontoret Annica Persson Minnesanteckningar för Yrkestrafiken 4 mars 2015 Närvarande: Daniel Löfbom Göran Engström Henry Andersson Gösta Hellgren

Läs mer

Handlingsplan för ökat cyklande i Halmstads kommun

Handlingsplan för ökat cyklande i Halmstads kommun Handlingsplan för ökat cyklande i Halmstads kommun Version 1.0 2010-10-04 TEKNIK OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Förord Halmstads kommun har tagit ett övergripande mål om att Halmstad ska skapa förutsättningar

Läs mer

Cykelplan 2015-2025 Ängelholms kommun GODKÄND AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 24 AUGUSTI 2015 1(36) CYKELPLAN 2015-2025

Cykelplan 2015-2025 Ängelholms kommun GODKÄND AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 24 AUGUSTI 2015 1(36) CYKELPLAN 2015-2025 Cykelplan 2015-2025 Ängelholms kommun GODKÄND AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 24 AUGUSTI 2015 CYKELPLAN 2015-2025 1(36) FÖRORD Cykeln utgör en del i Ängelholm kommuns arbete med att skapa en hållbar kommun. Det ska

Läs mer

SAMHÄLLSBAROMETERN WWW.PE.SE. Om Projektengagemang

SAMHÄLLSBAROMETERN WWW.PE.SE. Om Projektengagemang SAMHÄLLSBAROMETERN 2016 Om Projektengagemang Projektengagemang erbjuder kvalificerade konsulttjänster och lösningar inom arkitektur, byggnad, el- och teleteknik, VVS, industri och energi, infrastruktur

Läs mer

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla 2011-10-14 Bn 364/2010 Delegationen för hållbara städer Miljövårdsberedningen 103 33 Stockholm Komplettering av ansökan En cykelstad för alla Örebro kommun har ansökt om stöd från Delegationen för hållbara

Läs mer

Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE

Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE 1 Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE samrum? 2 3 Två projekt: Shared Space i Sverige Utvärdering av Skvallertorget i Norrköping (Tyréns i samarbete med Lunds Tekniska Högskola)

Läs mer

Förslag till cykelplan för Stockholms stad, Cykelplan 2012

Förslag till cykelplan för Stockholms stad, Cykelplan 2012 MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (12) 2012-05-07 Handläggare: Anette Jansson Telefon: 08-508 28 820 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-05 22 p. 12 Förslag till cykelplan för

Läs mer

Vi får ingen cykelrevolution trots att samhället säger sig vilja ha det

Vi får ingen cykelrevolution trots att samhället säger sig vilja ha det 1 Vi får ingen cykelrevolution trots att samhället säger sig vilja ha det 2 Vår tes: Vi gör fel saker och är inte tillräckligt modiga Alla trafikslag ska inte få ökad framkomlighet Vi måste våga prioritera

Läs mer

REMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN. Tenhult. Lekeryd. Öggestorp. Gränna. Örserum. Tunnerstad

REMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN. Tenhult. Lekeryd. Öggestorp. Gränna. Örserum. Tunnerstad REMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN Tenhult Lekeryd Öggestorp Gränna Örserum Tunnerstad STADSBYGGNADSKONTORET Besöksadress V. Storgatan 16 Juneporten, 1 tr, Jönköping stadsbyggnad@sbk.jonkoping.se

Läs mer

Stockholm en ledande cykelstad Budgetsatsningar Daniel Helldén, trafikborgarråd (MP)

Stockholm en ledande cykelstad Budgetsatsningar Daniel Helldén, trafikborgarråd (MP) Stockholm en ledande cykelstad Budgetsatsningar 2016 Daniel Helldén, trafikborgarråd (MP) Detta har vi lovat Vi satsar en miljard på att göra Stockholm till en cykelstad Sammanhängande cykelnät, vi rustar

Läs mer

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. 1 (5) Låt gatan blomma! Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras? Du som ansvarar

Läs mer

Christer Norrman (M), ordförande Jan Dickens (S) Agneta Åkerberg (C) Ordföranden samt Jan Dickens. Underskrifter Sekreterare...

Christer Norrman (M), ordförande Jan Dickens (S) Agneta Åkerberg (C) Ordföranden samt Jan Dickens. Underskrifter Sekreterare... Protokoll Nr 2015-6 Sammanträdesdatum 2015-09-16 Sammanträdestid 12-1215 Trafiknämnden Närvarande Ledamöter Christer Norrman (M), ordförande Jan Dickens (S) Agneta Åkerberg (C) Tjänstemän Catharina Rydberg

Läs mer

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga Målgruppsanalys Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner genom hållbar regionförstoring och kraftigt ökad andel kollektivt resande. Projektledare:

Läs mer

Trafik- & Gatudagarna Trafiksäkerhetsarbete i Umeå kommun

Trafik- & Gatudagarna Trafiksäkerhetsarbete i Umeå kommun Trafiksäkerhetsarbete i Umeå kommun - Trafikutredningar - trafikmätningar - hastighetsöversyn - genomfartsförbud / mopedförbud - parkeringsprogram - vägvisning för gång- och cykel - parkeringsförbudsområden

Läs mer

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007. Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007. Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007 KORTVERSION Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Sida 2 (6) Bakgrund

Läs mer

Erfarenhet av cykel.

Erfarenhet av cykel. Erfarenhet av cykel. - Kommunal erfarenhet i 12 år. Påverka internt att prioritera cykling, påverka innevånarna att cykla. - Fyra år på regional nivå i Trafikverket för att öka hållbart resandet. 1 2012-11-01

Läs mer

Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan

Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan 2008-11-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Cykelstrategi... 3 3 Handlingsplan... 5 - Sid 2 - 1 Inledning Kalmar har som mål att bli en

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014 Bygg- och tekniknämnden, skatt

Verksamhetsberättelse 2014 Bygg- och tekniknämnden, skatt Verksamhetsberättelse 2014 en, skatt en ansvarar för driften av verksamheterna hamn, gator samt parker och ska se till att Nyköping har ett funktionellt gatuoch vägsystem. Välskötta gator, vackra parkmiljöer,

Läs mer

4 Separering av gång- och cykeltrafik

4 Separering av gång- och cykeltrafik 4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen

Läs mer

Stanna och parkera 1

Stanna och parkera 1 Stanna och parkera 1 Vad är stannande? Med att stanna menas att stå stilla med ett fordon, utom när man stannar 1. för att undvika fara, 2. för att trafikförhållandena kräver det, eller 3. för att parkera

Läs mer