Mobilitetskontoret och Tekniska förvaltningen, Lunds kommun

Transkript

1 LundaMaTs Miljöanpassat transportsystem LundaMaTs ger resultat nn o o i i ss r r e e v v t t r r Ko av rapporten Uppmärksamhet och effekter av LundaMaTs Ill. Peter Jönsson

2 Dokumentinformation Titel LundaMaTs ger resultat Serie nr Trivector rapport 2001:62 Författare Illustrationer Beställare Jessica Lyborg, Trivector Traffic Pernilla Hyllenius, Trivector Traffic Tecknade illustrationer: Peter Jönsson samt Trivector Traffic Mobilitetskontoret och Tekniska förvaltningen, Lunds kommun Trivector Traffic AB Åldermansgatan Lund Tel Fax

3 Förord Den här skriften sammanfattar utvärderingen av LundaMaTs Lunds miljöanpassade transportsystem. Sammanfattningen vänder sig till personer som är intresserade av de övergripande effekterna av LundaMaTs. Syftet med utvärderingen har varit att kartlägga den uppmärksamhet och de effekter som LundaMaTs fått bland kommuninvånarna. Utvärderingen har genomförts av Trivector Traffic tillsammans med Lunds Mobilitetskontor, och den grundar sig på data som samlats in med hjälp av enkäter. Arbetet har samfinansierats av EU-projektet MOST och Tekniska förvaltningen i Lund. Lund, november 2001 Innehållsförteckning LundaMaTs första utvärderingen 4 Mjuka och hårda åtgärder 4 Internationell uppmärksamhet 4 Syfte 4 Genomförande 4 Kännedom om projekten 5 Inställning till satsningen 5 Informationskällor 6 Mobilitetskontoret 7 Bilpooler 7 Miljöbilar 7 Närodlad mat för minskade transporter 7 Cykelkommunen 8 Gå och cykla till skolan 9 Effekter på resandet 10 Förändring av bilresande och koldioxidutsläpp 10 Slutsatser 11 3

4 LundaMaTs första utvärderingen Lunds kommun har sedan 1997 arbetat med LundaMaTs, Lunds miljöanpassade transportsystem. Under inleddes de tre projekt som kommunen satsat mest resurser på, nämligen Mobilitetskontoret, Cykelkommunen samt Gå och cykla till skolan. Cirka tre år efter projektstarten, d v s under våren 2001, gjordes den första omfattande utvärderingen. Mjuka och hårda åtgärder De åtgärder som genomförts inom ramen för LundaMaTs är av både teknisk och informerande karaktär. Exempel på åtgärder är nya cykelvägar, förbättrade skolvägar, cykla till jobbet-kampanj, vandrande skolbuss, bilpooler m m. Ett annat exempel är arrangemanget I staden utan min bil som anordnades för första gången 22 september Internationell uppmärksamhet LundaMaTs och dess genomförande har rönt stor uppmärksamhet nationellt och internationellt. Projektet följs och uppmärksammas av bl a Vägverket, Naturvårdsverket, EU:s DG TREN och Aalborgs universitet. Inom området Mobility Management är projektet i stora delar en föregångare. Mobilitetskontoret, som var det första i sitt slag i Sverige, är med i EU-projektet MOST, där många av Europas främsta Mobility Managementprojekt ingår. Det räcker emellertid inte att LundaMaTs får stor uppmärksamhet nationellt och internationellt. Minst lika viktigt är att kommunens egna invånare har kunnat ta del av informationen och dra nytta av förändringarna. Syfte Syftet med utvärderingen är att undersöka vad Lunds kommuns invånare känner till om de olika LundaMaTs-projekt som genomförts under de senaste åren, samt hur de har påverkats av dem. Aktiviteterna har varierat i omfång och intensitet. För att få en uppfattning om uppmärksammande och effekter i olika orter har utvärderingen delats upp på kommunens fem största tätorter: Lund, Södra Sandby, Dalby, Genarp och Veberöd. Uppdelningen gör det samtidigt möjligt att i framtiden studera hur effekterna förhåller sig till de resurser och det engagemang som lagts ner. Lund Lund S Sandby S Sandby Dalby Dalby Veberöd Veberöd Genarp Genarp Lunds kommun (gult) med de fem kommunorterna. Genomförande Undersökningen har genomförts med hjälp av en enkät som skickats hem till kommuninvånare i åldern år. Efter två påminnelser den första i form av vykort och den andra med en ny enkät blev svarsfrekvensen 62 %. En bortfallsanalys gjordes genom telefonintervjuer med drygt 50 slumpmässigt valda personer som inte hade besvarat enkäten. Överlag finns ytterst små skillnader mellan de som svarat och de som inte gjort det. I de fall det finns någon skillnad har enkätanalysen tagit hänsyn till detta. 4

5 Kännedom om projekten Med de övergripande projekten inom LundaMaTs avses LundaMaTs i sig, Mobilitetskontoret, Cykelkommunen, Gå och cykla till skolan samt Lundalänken. Överlag är dessa projekt ganska kända i kommunen. Men kännedomen om de enskilda aktiviteterna är betydligt högre. Alla känner väl tillalla känner väl till LundaMaTs LundaMaTs Mob.kontoret Mob.kontoret Cykelkommunen Cykelkommunen Gå och cykla Gå och cykla Lundalänken Lundalänken Ingen känner tillingen känner till Lund S Sandby Dalby Genarp Veberöd Totalt Lund S Sandby Dalby Genarp Veberöd Totalt Kännedomsindex för de fem LundaMaTs-projekten i de olika tätorterna. Största kännedomen finns i S Sandby, där en stor mängd aktiviteter genomförts. I Genarp, med det minsta antalet aktiviteter, är kännedomen inte alls lika stor. När det gäller projektet Gå och cykla till skolan har respondenterna i Dalby störst kännedom, sannolikt på grund av omfattande trafiksäkerhetsåtgärder i bl a Nyvångsområdet i Dalby, och att dessa fått såväl lokal som nationell uppmärksamhet. Inom varje övergripande projekt genomförs flera aktiviteter och delprojekt. De aktiviteter som uppmärksammats mest är utmärkelsen Lund Årets cykelstad, det bevakade cykelgaraget vid stationen, projektet Förbättrade cykelvägar samt kampanjen Cykla till jobbet. Alla känner väl Alla till känner väl till Ingen känner Ingen till känner till Lund S Dalby Genarp Veberöd Totalt Lund Sandby S Sandby Dalby Genarp Veberöd Totalt Kännedomsindex för de enskilda aktiviteterna. Lund - årets cykelstad Lund - årets 2001 cykelstad 2001 Bevakat cykelgarage Bevakat cykelgarage Förbättrade cykelvägar Förbättrade cykelvägar Cykla till jobbet Cykla till jobbet I Staden utan min bil I Staden utan min bil Säkra skolvägar Säkra skolvägar Reklamskyltar vid hållplatser Reklamskyltar vid hållplatser Lånecyklar Lånecyklar Bilpool Bilpool Hälsotrampare Hälsotrampare Lundahoj Lundahoj Vandrande skolbuss Vandrande skolbuss Testresenärer Testresenärer Cykeltrycket Cykeltrycket Tecknade annonser Tecknade annonser Cykelledskampanj Cykelledskampanj Närodlat-kampanj Närodlat-kampanj Cykelkommunens hemsida Cykelkommunens hemsida Mobilitetskontorets hemsida Mobilitetskontorets hemsida Cykeltelefon Cykeltelefon Inställning till satsningen Kommuninvånarna är överlag positivt inställda till satsningen på miljöanpassade transporter. Hela 60 % tycker att den är mycket bra och ytterligare 30 % att den är bra. Endast ett par procent anser att satsningen är dålig. De återstående har ingen uppfattning i frågan. Utmärkelsen Lund Årets cykelstad har uppmärksammats av många kommuninvånare, främst tack vare strategiskt placerade skyltar. 5

6 Informationskällor I arbetet med att marknadsföra LundaMaTs och dess aktiviteter har kommunen använt sig av flera informationskällor. Figuren nedan visar hur de boende i kommunen fått kännedom om de olika projekten. 35% 35% % 25% % 15% 1 1 5% 5% M assmediaspeciella Annonser Aktiviteter Utskick Vänner, Annat M assmediaspeciella projekt Annonserpå Aktiviteter stan Utskick grannar Vänner, Annat projekt på stan grannar Informationskällor som de svarande uppger vara betydelsefulla för kännedomen om de olika projekten. Massmedia och speciella projekt är de vanligaste informationskällorna. Det gäller för samtliga tätorter. I Lund är aktiviteter på stan en lika viktig informationskälla som annonser, vilket inte riktigt är fallet i de andra tätorterna. Orsaken är troligtvis att det genomförts fler aktiviteter på stan i Lund. I kategorin Annat återfinns information genom skola, universitet och ideellt arbete. Mobilitetskontoret har aktiviteter på Stortorget i Lund. Massmedia är en viktig informationskälla enligt kommuninvånarna. Här en artikel om projektet Hälsotramparna. 6

7 Mobilitetskontoret Mobilitetskontoret har till uppgift att driva utåtriktad verksamhet av olika slag allt från kampanjer och projekt till att bistå företag och enskilda som vill miljöanpassa sina transporter. De projekt som behandlas i denna undersökning omfattar bilpooler, miljöbilar samt närodlad mat för minskade transporter. Bilpooler Mobilitetskontoret har bl a arbetat med att få fler att starta och gå med i bilpooler eller bilkooperativ. Detta har gett kommuninvånarna en mycket god kännedom om vad bilpooler är. Bilpoolskännedom i Lunds kommun (2001) jämfört med Sverige (1999)*. Lunds kommun 2001 Sverige 1999* Väl insatt 32,5 % 15 % Hört talas om, ej särskilt väl insatt 51 % 42,5 % Ej hört talas om 16,5 % 42,5 % * Vägar och trafik 1999, Markör AB Tabellen visar att kännedomen om bilpooler är betydligt större i Lunds kommun än i övriga Sverige. Statistiken över det svenska genomsnittet är från 1999, varför siffrorna kan vara något högre idag. Kännedomen om bilpooler är störst i Dalby och Lund. I Dalby fanns det i våras långt framskridna planer på en bilpool, och i Lund har antalet bilpooler ökat sedan projektstarten. I snitt säger 5 % att de med mycket stor sannolikhet kan tänka sig bli medlemmar i en bilpool om de blir erbjudna. Miljöbilar Ett av delprojekten inom Mobilitetskontoret är att sprida kunskap om miljöbilar. Omkring 75 % av de boende i Lund är idag positivt inställda till att köpa en miljöbil. Närmare 20 % av dessa kan tänka sig att köpa en miljöbil inom två år. Många anser dock att det är viktigt att pris och prestanda är samma som för en bensin- eller dieseldriven bil. Elbil är ett av många miljöfordon på marknaden. Närodlad mat för minskade transporter Mobilitetskontorets definition av närodlade livsmedel är att produktion, vidareförädling, distribution och konsumtion av en råvara integreras inom Lundaregionen, d v s ett område som sträcker sig några mil runt Lunds tätort. Definitionen är emellertid inte strikt även mat odlad i övriga Skåne kan betraktas som närodlad. Närmare 40 % av kommunens invånare köper varje vecka någon form av närodlad mat. Ska man få fler att handla närodlade produkter, så anser kommuninvånarna att det krävs bättre skyltning i affärerna samt bättre utbud och billigare produkter. Ill. Peter Jönsson Snövit och de sju dvärgarna har använts i reklamsammanhang för att visa vad en bilpool är. 7

8 Cykelkommunen Åtgärderna i projektet Cykelkommunen syftar till att minska transporternas miljöpåverkan genom att få invånarna att cykla i stället för att åka bil. Begreppet Cykelkommunen är känt av en majoritet av de boende i kommunen. En viktig del i Cykelkommunens arbete är satsningen på förbättringar av cykelvägnätet. Det handlar främst om säkra passager och åtgärder på stråk som används för arbetspendling och skolresor. Information till invånarna är också viktig. De boende i kommunen har fått ange om de tycker att satsningarna på cykelvägar har varit större eller mindre de två senaste åren, jämfört med tidigare. Poängteras bör att frågan inte avsåg åtgärderna i de olika orterna, utan hur de boende i orterna uppfattat satsningarna i hela kommunen Mycket Mycket större större Större Ingen Mindre Mycket Större Ingen Mindre Mycket skillnad mindre skillnad mindre Vet ej Vet ej Lund S Sandby Dalby Genarp Veberöd Lund S Sandby Dalby Genarp Veberöd Invånarnas uppfattning om satsningar på cykelvägar under de senaste två åren. Generellt anser drygt 50 % att satsningarna har varit större eller mycket större de senaste två åren jämfört med tidigare. Knappt 15 % har inte märkt någon skillnad, och knappt 35 % säger att de inte vet. Cykelnätet har främst förbättrats i och kring Lund och Dalby. Information till kommuninvånare ges bl a via reklampelare. 8

9 Gå och cykla till skolan Syftet med projektet Gå och cykla till skolan är att minska utsläppen av koldioxid genom att förmå föräldrar att i mindre utsträckning skjutsa sina barn i bil till förskolor och skolor. En utgångspunkt har varit att många föräldrar väljer att skjutsa sina barn eftersom skolvägen är farlig. I projektet har skolvägarna för de yngsta barnen inventerats och på så sätt har man lokaliserat de korsningar och sträckor som föräldrar och barn upplever som farliga. De kritiserade platserna har samlats i en åtgärdsplan, som antagits av tekniska nämnden. Det innebär att de nu successivt byggs om. Utöver förbättringar i gatumiljön har man även använt andra medel för att förmå föräldrar att sluta skjutsa sina barn i bil. Det handlar om s k mjuka åtgärder, t ex information vid föräldramöten, trafiksäkerhetsarbete ute i skolorna, kampanjer och förebyggande hälsoarbete. De aktiviteter man har arbetat mest med är Säkra skolvägar, som 55 % av kommuninvånarna känner till och Vandrande skolbuss, som drygt 30 % känner till. Störst kännedom finns i Dalby och S Sandby. När det gäller skolvägarna har de flesta ombyggnaderna genomförts i Dalby. Det har lett till att 70 % av Dalbys föräldrar med barn i skolålder anser att skolvägarna idag är mycket säkrare eller säkrare. I S Sandby har flera mjuka åtgärder, t ex informationskampanjer, gjort att drygt 30 % av föräldrarna anser att skolvägen är säkrare. I Lund är förändringen ungefär lika stor som i S Sandby, och i övriga orter anser de allra flesta att det inte skett någon förändring Mycket Säkrare Mycket Säkrare säkrare säkrare Ingen Osäkrare Mycket Ingen Osäkrare Mycket skillnad osäkrare skillnad osäkrare Lund Södra Sandby Dalby Genarp Veberöd Lund Södra Sandby Dalby Genarp Veberöd Åsikt om förändringen av skolvägen under det senaste året. Bland de svarande ingår enbart de som har barn i grundskolan i Lunds kommun. En av grupperna med skolbarn i projektet Vandrande skolbuss. 9

10 Effekter på resandet I tidigare avsnitt har det framkommit att merparten av de som bor i Lunds kommun har uppmärksammat arbetet med LundaMaTs och de tillhörande projekten och aktiviteterna. En förhållandevis stor andel anser också att aktiviteterna inom LundaMaTs har påverkat deras resande. 8% 8% 7% 7% 6% 6% 5% 5% 4% 4% 3% 3% 2% 2% 1% 1% Har till stor del Har till viss del Försöker ibland Har börjat ersatt Har till bilresor stor del ersatt Har till bilresor viss del ersätta Försöker bilresor ibland fundera Har börjat på ersatt bilresor ersatt bilresor ersätta bilresor alternativ fundera på alternativ Lund S Sandby Dalby Genarp Veberöd Lund S Sandby Dalby Genarp Veberöd Andel som har förändrat sina resvanor tack vare aktiviteterna inom LundaMaTs. Boende i Lund och S Sandby utmärker sig positivt genom att de i större utsträckning än i andra orter har ersatt bilen med andra färdmedel. Förändring av bilresande och koldioxidutsläpp Drygt 10 % av invånarna säger att LundaMaTs har haft betydelse för att de idag cyklar mer eller åker mer kollektivt. En stor del av dessa har även angett med hur många kilometer de minskat sitt bilresande under en genomsnittsvecka. De totala effekterna redovisas i tabellen nedan. Effekter på bilresorna tack vare aktiviteter i LundaMaTs bland de boende i kommunen. Cykel Kollektivtrafik Totalt Miljoner km/år 2,0 1,9 3,9 Ton CO 2/år De boende i Lunds kommun har alltså minskat sina bilresor med närmare 4 miljoner kilometer cirka 1 % under det senaste året. Det innebär att vi sluppit 900 ton koldioxid i luften. Därutöver kan effekter ha erhållits t ex genom att fler samåker, ersätter resor med distansarbete och videokonferenser, eller genom effektiviseringar inom godstransporter. Dessa sistnämnda effekter har dock inte kartlagts i denna studie. Cykelparkering vid centralstationen i Lund. 10

11 Slutsatser Aktiviteterna inom LundaMaTs har fått stor uppmärksamhet bland invånarna i Lunds kommun. Det gäller i synnerhet projekt med fysiska åtgärder, men även de rent beteendepåverkande projekten har uppmärksammats t ex kampanjen Cykla till jobbet och I staden utan min bil. Utvärderingen visar att aktiviteterna redan efter ett par år har gett mätbara effekter. Genom att invånare idag cyklar mer och åker mer kollektivt har bilresorna minskat med närmare 4 miljoner kilometer, eller 1 %, under det senaste året. Det verkar som om de allra flesta är nöjda med det som gjorts. Det märks inte bara på svaren i enkäten, utan även på responsen inom de olika delprojekten. Även om endast en mindre del ändrat sitt resande, så anser hela 90 % av invånarna att satsningen på miljöanpassade transporter är bra. Kommunen måste fortsätta ge invånarna den information och de förutsättningar som krävs för ett ändrat beteende, och även poängtera den enskildes vinster i termer av exempelvis hälsa, tid och pengar. Beteendepåverkan kräver ofta ett mödosamt arbete där det till en början kan vara svårt att nå mätbara effekter. Kommunen är uppenbart på rätt väg, eftersom effekter har erhållits redan efter en relativt kort period. Vår bedömning är att man kan förvänta sig en större effekt framöver, förutsatt att satsningarna på LundaMaTs fortsätter. Man kan dessutom förvänta sig synergieffekter när många åtgärder genomförs samtidigt. Ska man nå ett bra resultat är det viktigt att balansera beteendepåverkan och fysiska åtgärder. De satsningar som kommuninvånarna anser vara viktigast är förbättringar i kollektivtrafiken, fortsatta utbyggnader och förbättringar av cykelvägnätet samt aktiviteter som får fler att åka kollektivt och cykla mer. Det verkar även finnas ett stort intresse för bilpooler, särskilt i Lund. I centrala Lund är kollektivtrafik och cyklar huvudsakliga färdmedel. Foto: Trivector Traffic 11

12 Denna rapport är framtagen inom ramen för LundaMaTs. LundaMaTs står för MiljöAnpassat TransportSystem i Lund, och syftet är att minska transporternas påverkan på miljön. Projekten inom LundaMaTs finansieras genom kommunala medel och statliga bidrag. LUNDS KOMMUN Tekniska förvaltningen LundaMaTs Miljöanpassat transportsystem Produktion: Jessica Lyborg och Pernilla Hyllenius, Trivector Traffic 12