Cykelförbindelser mellan Malmö, Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lund

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Cykelförbindelser mellan Malmö, Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lund"

Transkript

1 Förenklad åtgärdsvalstudie Cykelförbindelser mellan Malmö, Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lund Skåne

2 2

3 Förenklad åtgärdsvalstudie cykelförbindelser Malmö-Arlöv-Åkarp- Hjärup-Lund 1. BAKGRUND Behov och aktualitet Tidigare planeringsarbete Anknytande planering Syfte AVGRÄNSNINGAR PROBLEMBESKRIVNING Brister och problem Befintliga förhållande och utveckling Mål för åtgärder ALTERNATIVA ÅTGÄRDER Analys av tänkbara åtgärder Pröva tänkbara åtgärder INRIKTNING OCH REKOMMENDATIONER Rekommenderade åtgärder Förkastade åtgärder Dialog och samråd STÄLLNINGSTAGANDE OCH FORTSATT ARBETE REFERENSER... 22

4 1. Bakgrund 1.1 Behov och aktualitet För en förbättring av cykelförbindelsen mellan Malmö, Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lund bedöms att en förenklad åtgärdsvalstudie är ett tillräckligt underlag för att påbörja den fysiska planeringsprocessen. Denna bedömning grundar sig på att brister och möjligheter är väl belysta i tidigare utredningar samt att utbyggnaden är begränsad. Cykelförbindelsen mellan Malmö, Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lund (via Gamla Lundavägen) är antagligen den cykelsträckan (utanför tätort) som är mest trafikerad av alla cykelvägar i Skåne. Potentialen för en ökning av antal cyklister bedöms vara hög. Avstånden per delsträcka är mycket lämpliga som cykelpendlingsavstånden och flera kommuner planerar för utbyggnad av bostäder i området. Samhällsekonomisk analys av ett snabbcykelstråk mellan Malmö och Lund, Trivector, undertecknades en avsiktsförklaring mellan Trafikverket och kommunerna Malmö, Burlöv, Staffanstorp och Lund för en förbättring av kvaliteten av denna förbindelse genom en begränsad upprustning och förbättring av det befintliga cykelstråket som går parallellt med Gamla Lundavägen (väg 952) och en komplettering av cykelnätet genom en cykelförbindelse längs med järnvägen (den finns delvis men inte mellan Åkarp och Lund). Region Skåne har avsatt medel i sin regional infrastrukturplan och Trafikverket i den nationella planen. Det finns en äldre avsiktsförklaring med Staffanstorp kommun om en gemensam finansiering av en cykelförbindelse mellan Hjärup och Lund. Samtidigt pågår en åtgärdsvalstudie för korridoren mellan Malmö och Lund, som 4

5 inte är begränsad till åtgärder för att förbättra cyklingen på stråket men som fokuserar på kommunikationerna i ett bredare perspektiv. Det är möjligt att åtgärder i denna föreliggande studie kommer att få en fortsättning i den bredare studien. 1.2 Tidigare planeringsarbete gjordes en förstudie för ett snabbt cykelstråk mellan Arlöv och Lund. Förstudien behandlade som möjliga åtgärder: - Upprustning av den befintliga cykelvägen - En ny cykelväg väster om järnvägen - En ny cykelväg öster om järnvägen. Kommunerna lämnade formella synpunkter på remissversionen. Det finns inget uttalande om betydande miljöpåverkan från Länsstyrelsen, så förstudien måste tolkas som en utredning och har ingen formell status. Alla kommuner är positiva till en förbättring av befintlig cykelväg samt en komplettering av cykelnätet genom en genare och snabbare förbindelse (ett snabbt cykelstråk) mellan centrala delarna av orterna längs med järnvägen. Burlövs kommun förespråkar ett snabbt cykelstråk på östra sidan i Arlöv (som är för en stor del är den befintliga cykelvägen) och i Åkarp på den västra sidan. Detta skulle innebära att cykelvägen måste byta sida. Staffanstorps kommun avfärdar varken det västra eller det östra alternativet för en ny cykelväg längs med järnvägen. I förstudien inventerades den befintliga cykelvägen utförligt och det togs fram förslag för förbättringsåtgärder. I förstudien gjordes en grov bedömning att de totala kostnaderna för projektet (vilket består av två delar, som kan följa sina egna spår) ligger på cirka 50 mnkr om man kan utnyttja åtgärder inom fyra-spårsprojektet. Samhällsekonomisk analys För projektet gjordes en samhällsekonomisk kalkyl (Trivector, 2013) med resultat att enbart en upprustning/förbättring av den befintliga cykelvägen ger en NNK 5,3. Om det utöver upprustningen byggs en kompletterande förbindelse som ger en genare väg för framförallt Hjärups- och Åkarpsbo, blir NKK 11,7 (varje investerad krona ger 11,7 kronor vinst). Den samhällsekonomiska kalkylen tog fram fyra scenarier för två olika utredningsalternativ. Det första sceneriet är baserad på platsspecifika och verklighetsanpassade uppskattningar av reshastigheten och framtida cykelflöden. Hastigheter är då olika beroende av typ av planerad cykelanläggning. När det gäller cykelflöden finns det nollmätningar; framtida cykelflöden uppskattas per delsträcka beroende av restidsminskningen och upptagningsområde. För enbart upprustningen beräknas cykelflödet att öka med 6 % totalt (inom stråket med en

6 variation mellan 4-9%). För upprustning och komplettering med en direktare förbindelse beräknings cykelflöde att öka totalt med 18 % totalt (med en variation på 4 39 % för olika relationer). Det andra sceneriet använder standardvärden i ASEK 5 (där cykelflödet antas att öka med 20 %). Utöver dessa två scenarier formulerades en mycket positiv scenario och en mycket negativ scenario. Scenario 1, med de platsspecifika och verklighetsbaserade uppskattningar, antas vara det mest troliga och värdena 5,3 och 11,7 är baserade på denna. Dock även i det mest negativa sceneriet är åtgärderna samhällsekonomisk lönsamma. Åtgärderna ger mycket höga effekter framförallt på grund av hälsoeffekterna, men även på grund av restidsminskningar. I beräkningarna togs ingen hänsyn till effekter av en ökad användning av elcykeln. 1.3 Anknytande planering Mellan Flackarp och Arlöv och mellan Lund och Flackarp planeras för en utbyggnad till fyra spår. För delen Lund-Flackarp förväntas byggstart mellan För delen Flackarp-Arlöv finns tillåtlighet och planläggningsarbetet pågår. Tid för byggstart är inte bestämd än. Förutom utbyggnad till fyra spår ska även stationerna i Burlöv, Åkarp och Hjärup byggas om och järnvägen sänks ner i Åkarp och Hjärup. I Lund planeras en ny station i södra Lund i samband med spårutbyggnad mellan Lund och Flackarp. Staffanstorp kommun har gjort en undersökning av Västra Hjärups framtida transportbehov (Åtgärdsvalstudie ) och en av rekommendationerna i studien är en ny väg från korsningen mellan Vragerupsvägen och nuvarande infartsvägen till Jäkriborg till väg 108, utmed västra sidan av Södra Stambanan. I både Hjärup och Åkarp planeras för nya bostäder. Ur: Framtidsplan för Burlövs kommun, utställningshandling och Perspektiv 2038, Staffanstorp kommun,

7 1.4 Syfte Syfte med åtgärdsvalstudien är att komma fram till åtgärder som erbjuder alla cyklister som har målpunkter i eller nära det aktuella området, genomgående en god tillgänglighet, säkerhet och framkomlighet; samt till åtgärder som kan erbjuda bilister ett attraktivt alternativ. Åtgärdsvalstudien är även en sammanfattning av befintligt material och ska redovisa bristerna i den befintliga cykelförbindelsen. 2. Avgränsningar Projektet är avgränsad till området mellan Malmö och Lund. Malmö tätort, Arlöv tätort och Lund tätort beaktas inte i denna åtgärdsvalstudie, men nära samarbete finns för att säkerställa att den totala förbindelsen håller en hög kvalitet. Förslag på fysiska åtgärder görs i denna åtgärdsvalstudie enbart för delen där Trafikverket är väghållare. Detta gäller den totala delen av stråket som ligger i Staffanstorp kommun och en liten del av det som ligger i Burlöv. Stråket i sin helhet har start- eller slutpunkten vid Stortorget i Lund och Värnhemstorget i Malmö. Trafikverket och kommunerna har tillsammans en arbetsgrupp som samråder om åtgärder på hela stråket. 3. Problembeskrivning 3.1 Brister och problem Den nuvarande cykelförbindelsen har ett antal brister i sammanhanget med övrigt nät, trafiksäkerheten, direktheten och bekvämligheten (varav framkomligheten är en viktig bit). Stråket har inventerats inom projektet Öresund som cykelregion, i förstudien, av Malmö Stad. Ramböll har gjort en bedömning av stråket enligt VTImetodiken som pekar på större brister i trafiksäkerheten, komforten och framkomligheten (som vi i denna studie definierar som del av komforten eller bekvämligheten).

8 I en utredning efter möjligheter och lämpligheter att anlägga vindskydd utefter den befintliga cykelvägen ( Möjligheten och lämpligheten av att anlägga vindskydd utefter vindutsatta cykelvägar, Christer Hydén, Erik Skärbäck, Stefanie Engel, 2012) intervjuades cyklister om vad de ansåg var dåligt på cykelvägen. Vinden, korsningar, farliga punkter, belysning och beläggningen var de fem mest nämnda problem. På en workshop (7 mars 2014) med kommuner och användare av den befintliga cykelförbindelsen, inom ramen för denna åtgärdsvalstudie, fick deltagare välja de fem viktigaste saker för cyklister; följande nämndes som viktigaste: 1. Minimal fördröjning vid korsningar (10) låg betyg för stråket 2. Jämn yta (9) låg betyg för stråket Trafiksäkerheten (9) låg betyg för stråket Direkt förbindelse (9) låg betyg för stråket 3. Snöröjning/halkbekämpning/sopning (8) låg betyg för stråket 4. Trygghet (3) låg betyg för stråket 5. Avskiljning från fotgängare (5) 6. Attraktiv omgivning (2) låg betyg för stråket 7. Vägvisning(2) låg betyg för stråket 8

9 8. Belysning (1) låg betyg för stråket Deltagare fick även frågan vilka aspekter som fick låga betyg för det befintliga stråket. Övriga saker utöver ovanstående som fick låga betyg var avvattningen och belysningen. Andra punkter som kom fram: - Faktum att den befintliga cykelvägen byter sida fyra gånger upplevs som väldigt negativ. Sidbyten påverkar direktheten, framkomligheten och säkerheten negativt. - Om vikten av belysningen var åsikter delade. Enligt ett antal cyklister som använder stråket spelar det inte någon stor roll, men uppfattningen är att kvinnor tilldelar större vikt åt belysningen. - Det som nämndes flera gånger är vikten av flyt som kan tolkas som bekvämt, inga hinder, framkomligt. - Vägvisningen nämns som viktigt för att kunna locka nya cyklister. - Läplantering nämns i en grupp som nice to have, inte en need to have. - Placering av hållplatser nämns som ett stort hinder. - Söder om Lund går cykelstråket på en smal enskild väg med många utfarter. Detta upplevs som trafiksäkerhetsproblem och framkomlighetsproblem. - Norr om denna enskilda väg finns en kort sträcka som inte snöröjs och det är oklart vem som ansvarar för denna biten. Även efter workshopen har skickats in några ytterligare problem: - Nivåskillnader på cykelvägen - Vid Hjärup (Åkerslund) finns det en inofficiell parkering, där bilarna står vid framsidan ut på cykelbanan. Sammanfattningsvis kan man konkludera att det finns en hel del brister på det befintliga stråket som rör framförallt bekvämligheten, trafiksäkerheten och direkthet. Restiden är mycket viktigt för att kunna locka nya cyklister (och framförallt före detta bilister). Restiden påverkas av direktheten i tid och avstånd och av framkomligheten. Den befintliga cykelvägen ligger inte centralt för resor mellan Hjärup och Lund och för resor mellan Hjärup och Åkarp och anknyter inte på ett bra sätt till stationerna i Hjärup och Åkarp (och en eventuell framtida station i sydvästra Lund). 3.2 Befintliga förhållande och utveckling För trafikförhållanden i området hänvisas till förstudien.

10 Nedanstående tabell visar längden och restiden för de olika delsträckor samt det totala stråket. Mätningar i tabellen är från september-oktober Ur: Samhällsekonomisk analys av ett snabbcykelstråk mellan Malmö och Lund. Mellan Lund och Hjärup gjordes ett flertal mätningar av antal cyklister i både riktningar: Sep-okt Sep-okt Maj-juni Okt Det är svårt att uppskatta framtida cykelflöden eftersom cykeltrafiken har inte mäts så ofta och så regelbundet utanför tätort. Cykeltrafik ingår inte i trafikmodellerna som finns för området. I Lund har cyklandet ökat med 22 % mellan 1992 och 2008 och i Malmö med 23 % mellan (VTI rapport 743 och Trafikverket publikation 2010:055). I den samhällsekonomiska analysen uppskattas att cykelflödet kommer att öka med 6 % i genomsnitt på hela sträckan (varierande mellan 4-9% beroende av sträckan) om enbart förbättringar genomförs på stråket. Intervjustudien som gjordes av LTH (2012) visar att stråket används framförallt för studie- och arbetspendling och att könsfördelningen är relativt jämn (47 % kvinnor, 53 % män). Försäljning av elcyklar (en cykel där elmotorn kopplas in när man trampar och inte ger någon stöd vid hastigheter över 25 km/timme) ökar i Sverige och det genomsnittliga pendlingsavståndet kommer antagligen att öka i och med att snitthastigheten är större än med en vanlig cykel. En undersökning av LTH visade att majoriteten av resor som ersätts med elcykeln är bilresor (Winslott Hiselius, L. et al, 2014). Elcykeln har en positiv effekt på tillgängligheten för framförallt personer mellan 19 och 34 år, som ansåg i undersökningen att de hade större möjlighet att nå olika aktiviteter. 10

11 3.3 Mål för åtgärder Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och hållbar transportförsörjning. En viktig del av detta utgörs av funktionsmålet som handlar om tillgänglighet. Nuvarande cykelförbindelsen har begränsad tillgänglighet från orterna Åkarp och Hjärup. Det finns målpunkter mellan Malmö och Lund (t ex Alnarp Universitetet, stationerna i Åkarp och Hjärup) som inte är bra tillgängliga på grund av lokalisering av den befintliga cykelvägen. Tillgängligheten minskas vidare på grund av omvägar och fördröjning för cyklister på förbindelsen. Målet är att åtgärderna förbättrar tillgängligheten av viktiga målpunkter för befintliga användare och för potentiella användare. Funktionsmålet säger vidare att barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet ökar och att förutsättningar för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. Stråket har flera för barn relevanta målpunkter och en förbättring av cykelförbindelsen kommer att öka tillgängligheten för barn. En förbättring som leder till mindre omvägar, hinder och stopp och en bättre anslutning till kollektivtrafiken, ska leda till att fler kommer att välja cykeln. Ett mål är att öka cyklandet och att locka nya cyklister på hela sträckan eller delsträckor. Transportsystemets funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås. En förbättrad cykelförbindelse som har en ökad trafiksäkerhet, är bra tillgänglig, ger en genare väg och ger en högre bekvämlighet, kommer att generera nya cyklister varav en del tidigare åkte bil. På grund av dessa uppstår en positiv miljöeffekt. Före detta kollektivtrafikåkare och bilåkare som byter till cykel genererar en ökad hälsa. För cyklister som redan använder förbindelser kommer en kortare restid generera en samhällsekonomisk effekt och en ökad säkerhet orsakar färre olyckor. Sammanfattade är målen för åtgärderna att de ska leda till fler nya cyklister på stråket eller delar av stråket och att de ska leda till en hög kvalitet för de som använder stråket eller del av stråket.

12 3.4 Eftersträvad kvalitet Cykelförbindelsen mellan Malmö, Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lund är del i huvudnätet för cykel och en övergripande länk i detta. Detta motiverar en högre standard än förbindelser i det övriga regionala nätet, som inte används av så många cyklister. En sådan övergripande länk i huvudnätet för cykel kan också kallas för snabbt cykelstråk. Mellan Malmö, Arlöv, Åkarp och Hjärup vill vi realisera ett snabbt cykelstråk. Ett snabbt cykelstråk definieras, enligt idéskriften som togs fram av Trafikverket, SKL, och ett antal kommuner (2014) som: ett längre stråk som förbinder städer, större tätorter eller olika stadsdelar med varandra. På snabba cykelstråk kan alla typer av cyklister ta sig fram snabbt, smidigt och bekvämt dygnet runt, året runt och vid olika väderlekar. Stråket erbjuder genomgående god tillgänglighet, säkerhet och framkomlighet. Det ger cyklister en gen förbindelse och där det är möjligt prioritering gentemot bilar samt prioritering vid trafiksignaler. Cyklister upplever god service längs hela stråket. Ett snabbt cykelstråk ska vara: tillgängligt, direkt, trafiksäkert, bekvämt, tryggt och attraktivt. Det finns olika nivåer inom dessa kriterier och för detta stråk kan de formuleras på följande sätt: Tillgänglighet och sammanhang (kontinuitet) En förutsättning för att kunna fungera som snabbcykelstråk är att det finns ett väl utbyggt cykelnät i hela upptagningsområdet, som ansluter på ett bra sätt till snabbcykelstråket. Ett snabbt cykelstråk måste vara bra tillgängligt från centrala delar av tätorterna. Om möjligt ansluter det snabba cykelstråket till kollektivtrafiknätet och framförallt tågstationerna för att ha ett mervärde. Ju fler funktioner som är kopplade till cykelstråket desto större blir cykelstråkets betydelse. Detta förbättrar även förutsättningar för kombinerade cykel/tågresor. Trafiksäkerhet Cykelstråket ska vara separerat från motorfordonstrafik, utom möjligen då man kan åstadkomma en mycket genare och säkrare förbindelse via lågtrafikerade vägar i blandtrafik (med högt 30 km/tim.). Cykelfält kan ingå i stråket i tätort i undantagsfall. Korsningar utformas på ett tydligt och enligt sätt som gynnar både trafiksäkerheten och cyklistens framkomlighet. Stråket ska ha en hög standard av drift och underhåll. Halkbekämpning, snöröjning, sandupptagning och lövsopning ska prioriteras på detta stråk. Brister kan anmälas på ett enkelt sätt och ska åtgärdas snabbt. Direkthet (i tid och avstånd) Stråket måste utgöra en så direkt som möjligt förbindelse mellan målpunkterna och de viktigaste upptagningsområden och omvägarna bör vara minimalt, generellt och i korsningar. Ett snabbt cykelstråk bör inte överstiga 1,3 12

13 fågelvägen mellan målpunkter (På längre avstånd blir detta en för stor omväg, då delas stråket upp i etapper). I nuläget är cykelvägen mellan Hjärup och Lund 1,6 gånger fågelvägen och Hjärup-Åkarp 2,4. Bekvämt Det bör vara lätt för cyklisten att orientera sig. Cyklisten måste ges så mycket som möjligt prioritering i korsningar. Utformningen måste möjliggöra att kunna cykla snabbt mellan orterna. På stråket kan man cykla i bredd det mesta av tiden, kan köra om på ett säkert sätt och helst behöver man inte dela stråket i tätort med gående på samma yta. För bredden krävs följande mått. Dubbelriktad cykelbana utan sidohinder (vid sidohinder gäller + 0,30 meter per kant) Dubbelriktad cykelbana mellan orter Önskad bredd 3,50 meter Plats för 3 cyklister samtidigt, omkörning möjlig i 1 riktning (vid upp till 1800 cyklister/timme) Gående använder cykelbanan Minimi bredd 2,50 meter Plats för 2 cyklister samtidigt, begränsad omkörning (700 cyklister/timme) Gående använder cykelbanan Dubbelriktad cykelbana i tätort 3,50 meter + gångbana Plats för 3 cyklister samtidigt, omkörning möjlig i 1 riktning (upp till 1800 cyklister/timme) 2,50 meter + gångbana Dubbelriktad cykelbana i stad 4,50 meter + gångbana Plats för 4 cyklister samtidigt, 1 cyklist kan bli omkörd i både riktningar samtidigt, eller 2 cyklister kan cykla i bredd i både riktningar (upp till 2800 cyklister/timme) 5,60 meter + gångbana Plats för 5 cyklister samtidigt där två cyklister bredvid varandra kan bli omkörda i den ena riktning och en cyklist i den andra får plats (> 2800 cyklister/timme) 3,50 meter + gångbana Enkelriktad cykelbana utan sidohinder (vid sidohinder gäller + 0,30 meter per kant) Enkelriktad cykelbana i tätort och stad Önskad bredd 3,00 meter + gångbana Plats för 3 cyklister, 2 cyklister i bredd kan bli omkörda av 1 cyklist (upp till 1800/timme) Minimibredd 2,25 meter + gångbana Plats för 2 cyklister, 1 cyklist kan bli omkörd av 1 cyklist ( /timme)

14 Om möjligt ska hinder på grund av vind, minimeras på ett snabbt cykelstråk. Tryggt Cykelförbindelsen attraherar så mycket människor att en belysning längs med hela sträckan är berättigad. Växtligheten bör inte orsaka otrygghet. Attraktivt God service, kunna cykla bredvid varandra, bra faciliteter som säkra cykelparkeringar, skyddsmöjligheter, luftpumpar, mm. ökar stråkets attraktivitet. 4. Alternativa åtgärder 4.1 Analys av tänkbara åtgärder Fyrstegsprincipen innebär att åtgärder för att lösa en brist eller ett behov prövas och analyseras i fyra olika steg: Tänk om Åtgärder som kan påverka behov av transporter och val av transportsätt Optimera Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur och fordon Bygg om Begränsade ombyggnadsåtgärder Bygg nytt Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder För att uppnå målen att få fler nya cyklister på stråket och för att åstadkomma en hög kvalitet för cyklister på stråket, krävs en mix av åtgärder. Att få nya cyklister på stråket krävs utöver en restidsförkortning, en utökning av upptagningsområdet och en hög standard på infrastrukturen även mjuka åtgärder. Möjliga åtgärder som innebär steg 3 och 4 åtgärder, behandlas in denna studie enbart för det området där Trafikverket är väghållare. Steg 1 och steg 2 åtgärder är ofta inte geografisk begränsade på samma sätt. 4.2 Pröva tänkbara åtgärder Ett antal åtgärder kan definieras för att uppnå en hög kvalitet inom kriterierna tillgänglighet/sammanhang, trafiksäkerhet, direkthet, bekvämhet, trygghet och attraktivitet. Några passar i fler kategorier eftersom de till exempel både gynnar trafiksäkerheten och direktheten. De flesta åtgärder har kommit fram på workshopen med deltagande av cyklister, representanter från cykelorganisation och naturskyddsföreningen. 14

15 1. Tillgänglighet och sammanhang: Möjliga åtgärder för att uppnå ett väl utbyggt cykelnät i hela området och en bättre anslutning till tågstationerna i området är följande: A. Komplettera felande länkar i cykelnätet och skapa bra anslutningar till stationerna i området. Om man tittar på cykelvägnätet finns framförallt brister i den nordöstra delen av hela den befintliga förbindelsen. På bilden syns bara cykelinfrastruktur, men det har tagits hänsyn till att lågtrafikerade vägar med låg hastighet också ingår i cykelnätet. Felande länkar: 1) direkt förbindelse från centrala Åkarp via centrala Hjärup till centrala Lund. 2) En cykelmöjlighet längs Lommavägen i sydvästra Hjärup (andra bilden visar nulägesbild från Lommavägen i Hjärup). B. Skapa sammanhang med kollektivtrafiknät genom säkra cykelparkeringar vid stationerna, som möjliggör att kombinera cykel och tåg på stråket. 2. Trafiksäkerhet A. Förtydliga väjningsregler för cykel i korsningar i media och informations- och

16 kampanjmaterial B. Enhetlig utformning av cykelpassager och överfarter genom upphöjd cykelbana vid korsningar vid mindre vägar. C. Åtgärda bristfällig belysning längs med stråket D. Anlägga en ny cykelbana längs Bergströmshusen mellan Hjärup och Lund för att undvika den smala enskilda vägen. På bilden en möjlig placering. E. Förbättring och samordning drift och underhåll på stråket. En cyklist får inte märka av att en cykelväg byter väghållare och det måste vara tydligt vart cyklister ska hänvisas för klagomål. F. Åtgärda den farliga sidbyte över Gamla Lundavägen vid Hjärup genom upphöjning. G. Eliminera den farliga sidbyte över Gamla Lundavägen vid Hjärup genom nybyggnad av en cykelbana på östra sidan av Gamla Lundavägen mellan Hjärup och Väståkravägen (750 meter). 16

17 H. Eliminera den farliga sidbyte genom att kasta om trafikslagen väster om Hökvägen så att cykelbanan ligger närmast Hjärup. Detta är en åtgärd som kom upp i utredningen efter vindskydd på stråket, som Alnarp/LTH genomförde. 3. Direkthet A. Förbättra tillgängligheten och sammanhanget i systemet och uppnå en restidsminskning genom en direktare förbindelse mellan Åkarp och Lund (se 1A). En direkt förbindelse mellan Hjärup och Lund kan skapas genom en cykelväg väster eller öster om järnvägen. Men för att inte äventyra direktheten bör järnvägen inte korsas fler en 1 gång totalt. B. Minska omvägarna för cyklister i alla korsningar med mindre vägar genom en bättre utformning och dimensionering för högre hastighet. C. Minska antal sidbyten genom en cykelbana på sydöstra sidan av Lundavägen mellan Väståkravägen och Hökvägen (2.G). D. Undvika sidbyte genom att stanna kvar på västra sidan och kasta om trafikslagen (2. H) 4. Bekvämlighet A. Förbättra vägvisningen: i nuläget är vägvisningen bristfällig, diskontinu och inkonsekvent. B. Åtgärda smärre brister som kantstenar mm. C. Bredda cykelbanan precis norr om Åkarp. En kort sträcka är för smal.

18 D. Anlägga en ny cykelbana vid Bergströmshusen för att undvika den enskilda vägen (2.D) E. Förbättra drift och underhåll på delsträcka mellan Gamla Flackarps vågen och väg 108, som i nuläget inte snöröjs. F. Samordna drift och underhåll på hela stråket och höja standarden G. Läplantering enligt förslag LTH/Alnarp, för att minska vindutsatthet på sträckan. I utförandet måste ses till att planteringen inte orsakar otrygghet. H. Klassa hela stråket som cykelbanan och inte som gång- och cykelbana. I. Färgad asfalt på cykelbanan. J. Ny beläggning på hela sträckan. K. Stopp- eller väjningsplikt för anslutande cykel- och bilvägar. L. Målade cykelsymboler på cykelbanan M. Mittlinje hela vägen 5. Trygghet A. Förbättra belysningen. I samband med förstudien gjordes en inventering av belysningen och den är bristfällig på delar av stråket (se bilden). Åtgärden 18

19 omfattar enbart delen där Trafikverket är väghållare. 6. Attraktivitet A. Tydlig vägvisning på stråket och till relevanta målpunkter. B. Placering av luftpumpar C. Väderskydd och möjlighet att byta till regnkläder 7. Övriga åtgärder för att få fler cyklister mellan start- och målpunkterna. A. Marknadsföring av åtgärderna hos boende i området samt stora företag, utbildningar, mm. B. Främja användandet av elcykeln, så att målpunkter hamnar på cykelavstånd för fler människor. 5. Inriktning och rekommendationer 5.1 Rekommenderade åtgärder Inom ramen för denna åtgärdsvalstudie rekommenderas följande åtgärder: 1A Komplettera felande länkar och uppnå en restidsförkortning. - direkt förbindelse från Centrala Åkarp via centrala Hjärup till centrala Lund. - Cykelmöjlighet längs med eller parallellt med Lommavägen i sydvästra Hjärup

20 2B Enhetlig utformning av cykelpassager- och överfarter genom upphöjningar vid korsningar där cykelbanan (som går längs med huvudleden) korsar en mindre sidogata. 2C Åtgärda bristfällig belysning längs med stråket (även 5A) 2D 2E 2G 3B Anlägga en ny cykelbana längs Bergströmshusen mellan Hjärup och Lund för att undvika den smala enskilda vägen (även 4D) Förbättring drift- och underhållsstandard och bättre samordning (även4e) Eliminera sidbytet över Gamla Lundavägen vid Hjärup genom nybyggnad av en cykelbana på östra sidan av Gamla Lundavägen mellan Hjärup och Väståkravägen (750 m) Förbättra utformning i korsningar mindre omvägar och dimensionera för högre hastighet 4A Förbättra vägvisningen (även 6A) 4C 4E 4G 4H 4I 4J 4K 4L 4M Bredda cykelbanan precis norr om Åkarp (i Burlövs kommun) Förbättra drift och underhåll på den (enskilda) delsträcka mellan Gamla Flackarps vägen och väg 108. (ta över skötseln). Läplantering Klassa gång- och cykelbanan som cykelbana utanför tätort där det inte är fallet i nuläget. Färgad asfalt på cykelbanan (inte korsningar). Möjligheten för detta måste undersökas Ny beläggning: beslut om detta tas efter en inventering av Underhåll Stopp- eller väjningsplikt vid sidovägar: det ska föreslås till Länsstyrelsen, som tar ett beslut om detta. Målade cykelsymboler på cykelbanan där det kan finnas förvirring Mittlinje hela vägen Följande åtgärder ska lyftas på en separat workshop om åtgärder mellan Malmö och Lund i ett bredare perspektiv. 1B, 6B, 6C, 7A, 7B. 5.2 Förkastade åtgärder 2A, 2F, 2H, 4 H. 2A förkastas i nuläget eftersom möjligheten finns att reglerna förändras på ett sådant sätt att det gynnar cyklandet. I nuläget är väjningsreglerna 20

21 otydliga och mycket svårt att kommunicera. 2H (kasta om trafikslagen så att cykelbanan kommer att ligga på östra sidan över en längre sträcka): för delen där Trafikverket är väghållare åstadkommas detta med de föreslagna åtgärderna. Detta förslag kommer att diskuteras med Burlövs kommun, men det är inte en realistisk åtgärd på kort sikt. 4H Att klassa hela stråket som cykelbanan är en bra åtgärd för de delar som är utanför tätort. Det optimala är en separat gångbana och en separat cykelbana i tätorterna, men i nuläget finns inte det utrymmet. En vidare separering i tätorterna är dock mycket viktig att jobba vidare med och kommer att diskuteras i samarbetet med kommunerna. 5.3 Dialog och samråd Samråd har förts med följande externa aktörer: Representanter från Malmö Stad, Burlövs kommun, Staffanstorp kommun, Lunds kommun, Cykelfrämjandet, cyklister på stråket, Naturskyddsföreningen. 6. Ställningstagande och fortsatt arbete De framtagna åtgärderna kan fördelas i tre kategorier: 1. Ej fysiska åtgärder för att främja cykelanvändandet och förbättra förutsättningar för långväga cykelpendling. Här är det framförallt andra parter än Trafikverket som kan vara genomförandepart. Dessa åtgärder lyfts i en bredare åtgärdsvalstudie som pågår för hela Malmö-Lund stråket. 2. Åtgärder som skapar en högre kvalitet på den befintliga cykelförbindelse och förbättrar kopplingar med övrigt cykelnät (cykelbana Lommavägen, korta nya kopplingar för att undvika sidbyte och enskild väg). Dessa åtgärder bedöms att vara av Planläggningstyp I och ett genomförande bedöms kunna ske Preliminär är kostnaderna beräknade till 25 mnkr. I fall åtgärder inte faller i Planläggningstyp I, behöver tidplanen justeras för just dessa åtgärder. 3. Komplettering av felande länkar genom nybyggnad som ger en direktare förbindelse mellan Åkarp och Lund. Denna åtgärd måste kopplas och samordnas med fyraspårsutbyggnaden eftersom detta är en befintlig direkt koppling mellan orterna. Det måste utredas om det är möjligt att utnyttja detta projekt eller om det måste hittas en lösning som inte är kopplad till järnvägsstråket. Innan en Vägplan ska handlas upp, kommer att finnas ett antal beslutmoment. Vilket alternativ är mest lämpligt och kommer vi att kunna uppnå våra mål med detta alternativ samt kan vi åstadkomma den kvalitet som vi eftersträvar. Det betyder att alla aspekter (tillgänglighet, trafiksäkerhet, direkthet, bekvämhet, trygghet, attraktivitet) ska beaktas innan ett definitivt beslut tas. Preliminär är kostnaderna beräknade till 40 mnkr. Om beslut tas att inte gå vidare med åtgärdspaket 3, kommer i nästa steg skapas

22 ett projekt för ytterligare förbättringar på det befintliga stråket. Trafikverket, Region Skåne och kommunerna finansierar åtgärderna tillsammans. Kalkyler tas fram inom ramen för det fortsatta arbetet och finansieringsavtalen ska upprättas. 7. Referenser - Samhällsekonomisk analys av ett snabbcykelstråk mellan Malmö och Lund, Annika Nilsson, Trivector, Möjligheten och lämpligheten av att anlägga vindskydd utefter vindutsatta cykelvägar, Christer Hydén, Erik Skärbäck, Stefanie Engel, Framtidsplan för Burlövs kommun, utställningshandling Perspektiv 2038, Staffanstorp kommun, I vilken utsträckning kan elcyklar (och elmopeder) ersätta dagens biltrafik? Winslott Hiselius, L. et al, Snabba cykelstråk, Trafikverket 2014 Kristianstad, Peter Uneklint, Planeringschef Trafikverket Region Syd 22

23

24 TMALL 0004 Rapport generell v 1.0 Trafikverket Postadress:Box 366, Malmö E-post: Telefon: Dokumenttitel: Cykelförbindelser mellan Malmö, Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lund Författare: Janet van der Meulen, Trafikverket Dokumentdatum: Version: 1.0 Fastställt av: [Fastställt av (person)] Kontaktperson: Janet van der Meulen, Paulina Ekendahl 24

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme

Läs mer

Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad

Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-02-05 Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr SBN 2011-805 Per-Erik Hahn Dnr KS 2011-610 Samhällsbyggnadsnämnden Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGENS

Läs mer

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss Jeffery Archer Trafikplanering 08-508 260 67 jeffery.archer@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-02-07 Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv.

Läs mer

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 2015-11-30 TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 Trafikinvestering från 2015, ny beläggning och belysning på gång- och cykelbana utmed Henrik Palmes allé. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida FÖRORD 2 1. TRAFIKINVESTERINGAR

Läs mer

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,

Läs mer

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik CYKELSTRATEGI 1(8) 2001-03-21 Strategi och handlingsplan för cykeltrafik Godkänd av kommunstyrelsen 01-03-21 Vision I Kristianstad kommun är cykeln det naturliga transportmedlet att använda vid korta resor

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering Avdelning för samhällsplanering Enheten för infrastruktur Lars Brümmer Infrastrukturstrateg 044-309 32 03 lars.brummer@skane.se Datum 2013-08-18 1 (8) Inriktning för fortsatt cykelutveckling i Skåne Bakgrund

Läs mer

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Diarienummer: KS 2011/0406.312 Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Gäller från: 2014-08-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Arbetsgrupp för cykelstrategi

Läs mer

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Miljövänliga transporter Lastcyklar har idag en kapacitet på 300 kg och är ett alternativ till varutransporter i tätort. Bilfria gator Gator fri från

Läs mer

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15 Rösparksområdet 2 (11) Beställare Säffle kommun Teknik- och fritidsförvaltningen Säffle-Åmål Telefon: 0533-68 10 00 Niklas Ekberg, Gatuchef Konsult EQC Karlstad Telefon: 010-440 57 00 Stefan Lenberg, Uppdragsledare

Läs mer

ARBETSMATERIAL MARS 2015. Gång- och cykelvägsplan 2015 2020

ARBETSMATERIAL MARS 2015. Gång- och cykelvägsplan 2015 2020 Gång- och cykelvägsplan 2015 2020 1 Förord En aktuell gång- och cykelvägsplan är ett viktigt redskap för att kunna göra insatser för att främja cyklandet i kommunen. Ett av grundargumenten för utvecklandet

Läs mer

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Nykvarns Kommun Gång- och cykelplan Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Jörgen Bengtsson Gunilla Hellström 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Trafikanalys Drömgården

Trafikanalys Drömgården Haninge kommun Stockholm Datum 2013-06-14 Uppdragsnummer 1320000013 Utgåva/Status Ver 1.0 Andreas Samuelsson Andreas Samuelsson Jens Svensson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box

Läs mer

4 Separering av gång- och cykeltrafik

4 Separering av gång- och cykeltrafik 4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen

Läs mer

Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT

Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT FÖRORD Arbetet med att ta fram Gång- och cykelplan för Vårgårda tätort har gjorts i samarbete av Sabina Talavanic, stadsarkitekt, Charlotte

Läs mer

Åtgärdsstrategier. Jämförelsealternativet (JA) Utvecklingsalternativet (UA)

Åtgärdsstrategier. Jämförelsealternativet (JA) Utvecklingsalternativet (UA) Åtgärdsstrategier Flexibilitet är ett nyckelord för studier/analyser i tidiga planeringsskeden. Trots prognoser och utvecklingstrender är det svårt att veta exakt hur rv 55 kommer att utvecklas framöver,

Läs mer

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 17 Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson Datum:

Läs mer

Motion om säkrare gång- och cykelvägar

Motion om säkrare gång- och cykelvägar 2007-09-24 202 442 Kommunstyrelsen 2008-01-14 6 14 Arbets- och personalutskottet 2007-12-17 276 580 Dnr 07.541-008 septkf23 Motion om säkrare gång- och cykelvägar Ärendebeskrivning Erika Josbrandt, för

Läs mer

Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-01 123, 13KS/0603

Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-01 123, 13KS/0603 Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030 Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-01 123, 13KS/0603 Dokumentinformation Titel: Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030 Serie nr: 2013:38 Projektnr:

Läs mer

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0 HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Sida 1 av 5 2013-09-09 Region Skåne 291 89 Kristianstad Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Region Skåne har av regeringen fått i uppdrag att upprätta en

Läs mer

Cykelplan. Gävle 2010

Cykelplan. Gävle 2010 Cykelplan Gävle 2010 Titel: Cykelplan Gävle 2010 Utgivningsdatum: Mars 2010 Utgivare: Gävle kommun Kontaktperson: Helena Werre, Gävle kommun Konsult: Sweco, Uppdragsansvarig: Anders Atterbrand Författare:

Läs mer

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Sida 1 av 6 Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund För tredje året i rad arrangeras Europeiska Mobilitetsveckan, mellan den 16:e och 22:e september.

Läs mer

Motala cykelplan 2016-2030

Motala cykelplan 2016-2030 Motala cykelplan 2016-2030 Del 2 Behovsanalys Version 0.5 Remissversion Innehållsförteckning 1 Behovsanalys Motala cykelplan... 1 1.1 Användning och uppdatering av behovsanalysen... 1 1.2 Strategi för

Läs mer

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla.

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla. Trafikplan för Kumla kommun Avsnitt Cykel 1 1. Inledning Kumla har goda förutsättningar att vara en utpräglad cykelstad. När Kumla förverkligar sina ambitioner om stark men hållbar tillväxt är satsningar

Läs mer

Varför ska vi planera för gång- och cykeltrafiken? Vad händer just nu inom detta område? Trivector Traffic AB

Varför ska vi planera för gång- och cykeltrafiken? Vad händer just nu inom detta område? Trivector Traffic AB Varför ska vi planera för gång- och cykeltrafiken? Vad händer just nu inom detta område? Planera för hållbarhet då minskar oljeberoendet. För 50 år sedan hittades 30 miljarder fat olja årligen och världen

Läs mer

Regional cykelstrategi för Sörmland. Kortversion utan fördjupade analyser

Regional cykelstrategi för Sörmland. Kortversion utan fördjupade analyser Regional cykelstrategi för Sörmland Kortversion utan fördjupade analyser Regional cykelstrategi för Sörmland Kortversion utan fördjupade analyser Ansvarig utgivare: Regionförbundet Sörmland Foto: Kerstin

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Kortversion 2015-10-14 Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Banans kapacitet är idag fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.

Läs mer

I funktionsanalysen har följande variabler, vilka utgår från tillgänglighetsmålets preciseringar, analyserats:

I funktionsanalysen har följande variabler, vilka utgår från tillgänglighetsmålets preciseringar, analyserats: 3 Funktionsanalys Det befintliga vägsystemets funktion analyseras utifrån det transportpolitiska funktionsmålet och hänsynsmålet samt tillhörande preciseringar. Funktionsanalysen är uppdelad i en redovisning

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och

Läs mer

Lathund för utformning av gång- och cykelvägar i Gällivare

Lathund för utformning av gång- och cykelvägar i Gällivare Lathund för utformning av gång- och cykelvägar i Gällivare Alla exempel och förslag i lathunden är tagna från GCM-handbok: utformning, drift och underhåll med gång-, cykel- och mopedtrafik i fokus. Boken

Läs mer

Remissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70)

Remissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70) 2013-03-08 LOS/AW Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70) Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF) har beretts möjlighet att

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06 Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Kund Torsås kommun

Läs mer

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN Rapport Ramböll Trafik och Samhällsplanering Helsingborg 2 FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD

Läs mer

Rävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.

Rävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg. Rävåsskolan Karlskoga kommun har genomfört trafikmätningar vid Rävåsskolan som visat en årsvardagsdygnstrafik (Åvadt) på 2500. Trafikvolymerna består till största delen av lätta fordon, andelen tung trafik

Läs mer

Cykelhandlingsplan 2011-2015. Mål och åtgärder

Cykelhandlingsplan 2011-2015. Mål och åtgärder Cykelhandlingsplan 2011-2015 Mål och åtgärder Antagen av gatunämnden 2 maj, 2011 Inledning Visionen: Mölndal är en etablerad cykelstad där cykeln är en naturlig del av vardagen. Ökad cykling är ett av

Läs mer

PM Stora höjdskillnader för cyklister hjälpande åtgärder

PM Stora höjdskillnader för cyklister hjälpande åtgärder PM Stora höjdskillnader för cyklister hjälpande åtgärder 2015-07-09 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Cykeltrafik i stor lutning... 3 3 Cykel i citybanan service- och räddningstunnel... 4 4 Förslag

Läs mer

CYKELPLAN FÖR DANDERYDS KOMMUN 2014 BILAGA 1. ÅTGÄRDSPROGRAM 2014-06-11

CYKELPLAN FÖR DANDERYDS KOMMUN 2014 BILAGA 1. ÅTGÄRDSPROGRAM 2014-06-11 BILAGA 1. ÅTGÄRDSPROGRAM 2014-06-11 Danderyds kommun Tekniska kontoret, 2014-06-11 Dnr: TN 2013/0177 Projektledare: Jonas Frejd Bitr. projektledare: Jonas Ackebo Text: Jonas Ackebo Fotografier/bilder/illustrationer:

Läs mer

Bakgrundsdel. Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23

Bakgrundsdel. Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23 Bakgrundsdel Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23 Cykelplan Trollhättan 2013 Cykelplan Trollhättan 2013, bakgrundsdel, har upprättats av en projektgrupp bestående av Andreas Emanuelsson, Utredningsingenjör

Läs mer

Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun

Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun ULRICEHAMNS KOMMUN Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00

Läs mer

Cykelstaden. Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna. Malin Månsson, trafikkontoret

Cykelstaden. Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna. Malin Månsson, trafikkontoret Cykelstaden Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna Malin Månsson, trafikkontoret Om Göteborg blev en mer cykelanpassad stad tycker jag att det skulle bli en mer attraktiv stad än idag? 59 % Ja 0%

Läs mer

111 Information om Byggstart Skåne

111 Information om Byggstart Skåne PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Sida 2016-04-25 1 (1) KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Dnr KSF 2015/184 111 Information om Byggstart Skåne Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott tackar för informationen.

Läs mer

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Beställare: Lars-Erik Pedersén, Västtrafik AB, Infra Konsult: Atkins Sverige AB Uppdrag: Uppdragsnummer - 2011284 Sökväg: www.vt-pool.com

Läs mer

Samlad effektbedömning

Samlad effektbedömning Samlad effektbedömning 1(6) Samlad effektbedömning OBJEKT: BYTESPUNKTER FÖR BUSS DATUM FÖR UPPRÄTTANDE: 2008-08-31 UPPRÄTTAD AV: ANDERS BJÖRLINGER SAMMANFATTANDE KOMMENTAR Upprustningsåtgärder av bytespunkter

Läs mer

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-09-16 Diarienummer N140-0361/13 Utvecklingsavdelningen Birgitta Flärdh Telefon: 031-366 83 55 E-post: birgitta.flardh@norrahisingen.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner Inkomna remissynpunkter och länets kommuner Som helhet har den regionala infrastrukturplanen för Västmanlands län tagits emot väl av länets kommuner och avseende struktur, upplägg och innehåll. Inkomna

Läs mer

Projekt Hållbart resande Rapport till kommunstyrelsen

Projekt Hållbart resande Rapport till kommunstyrelsen TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Datum Diarienummer 2015-01-07 KS 2014/369 1 (5) Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Projekt Hållbart resande Rapport till kommunstyrelsen

Läs mer

Trafikutredning för området Uttran-Lindhov 2007. Trafikutredning för området Uttran-Lindhov Inventering och rekommendationer inför exploatering

Trafikutredning för området Uttran-Lindhov 2007. Trafikutredning för området Uttran-Lindhov Inventering och rekommendationer inför exploatering Trafikutredning för området Uttran-Lindhov Inventering och rekommendationer inför exploatering november 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 4 Uppdrag 4 Definitioner 4 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

Cykelplan - utbyggnad av pendlingsstråk. Inriktningsbeslut 2

Cykelplan - utbyggnad av pendlingsstråk. Inriktningsbeslut 2 Dnr Sida 1 (13) 2013-12-17 Handläggare Johanna Salén 08-508 260 32 Till Trafik- och renhållningsnämnden 2014-02-07 Cykelplan - utbyggnad av pendlingsstråk. Inriktningsbeslut 2 Förslag till beslut 1. Trafik-

Läs mer

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län Samrådshandling 2010-12-13 Objekt: 102734 Beställare: Lisbeth Gunnars, Orsa kommun Projektledare:

Läs mer

2012-01-07. Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns

2012-01-07. Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns 2012-01-07 Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns kommun Efter att ha tagit del av Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns kommun, vill Sorundanet framföra

Läs mer

FÖRENKLAD ÅTGÄRDSVALSSTUDIE VÄG 40 GENOM LANDVETTER

FÖRENKLAD ÅTGÄRDSVALSSTUDIE VÄG 40 GENOM LANDVETTER Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten FÖRENKLAD ÅTGÄRDSVALSSTUDIE VÄG 40 GENOM LANDVETTER Bullerskydd PUBLIKATION 2015:01 Titel: Datum: Beställare: Kontakt: Förenklad åtgärdsvalsstudie Väg 40

Läs mer

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och 04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e

Läs mer

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan 1(7) Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund Varje år arrangeras European Mobility Week, mellan den 16:e och 22:e september. Deltagande europeiska

Läs mer

Väg 954, Guntoftavägen, gång- och cykelväg

Väg 954, Guntoftavägen, gång- och cykelväg PM Ändringar efter granskning av vägplan Väg 954, Guntoftavägen, gång- och cykelväg Kungsbacka kommun, Hallands Län Vägplan, 2015-03-31 Projektnummer: 108130 TMALL 0093 PM ändringar efter granskning av

Läs mer

Planarkitekt. Ärende Beteckning Sida

Planarkitekt. Ärende Beteckning Sida Planutskott 2012-03-14 Plats: Lilla sessionssalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2012-03-22 kl. 9:00 Vid eventuellt förhinder var god meddela Er ersättare. Denna kallelse utgår även till ersättarna för kännedom.

Läs mer

Bilaga 1. Barnkonsekvensanalys. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län.

Bilaga 1. Barnkonsekvensanalys. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län. Bilaga 1 Barnkonsekvensanalys Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län Projektnummer: Dokumenttitel:. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö.

Läs mer

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16) UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015 Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Allmänt Denna bilaga skall vara till hjälp vid val av åtgärder för att förbättra tillgängligheten i den

Läs mer

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl

Läs mer

November 2015 Lommabanan

November 2015 Lommabanan November 2015 banan Kävlinge Furulund Malmö Om banan banan sträcker sig från Kävlinge i norr till Arlöv i söder där den ansluter till Södra stambanan. Banan som öppnades för trafik år 1886 är enkelspårig

Läs mer

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

PM Sammanställning av upplevda problem och brister PM Sammanställning av upplevda problem och brister Åtgärdsvalsstudie Förbättra E18 genom Karlskoga Problembeskrivning Nedan följer en sammanfattning av de generella problem och brister som har identifierats

Läs mer

Vägutredning beslutshandling E20 delen Tollered - Alingsås Objektnr 5196 Oktober 2001 E20, delen Tollered - Alingsås Beslutshandling 1 Innehållsförteckning Sida 1. Sammanfattning av vägutredningen 2 1.1

Läs mer

DETALJPLAN FÖR GRÅBERGET TRAFIKGRANSKNING

DETALJPLAN FÖR GRÅBERGET TRAFIKGRANSKNING BILAGA 7b 1 (5) DETALJPLAN FÖR GRÅBERGET TRAFIKGRANSKNING Nuläge Endast motionsslingorna och några bostadssmåhus vid Solviksvägen alstrar i dag trafik i planeringsområdet. Enligt vägregistret är trafikvolymen

Läs mer

Parkering, biltvätt, buller och trafik

Parkering, biltvätt, buller och trafik Parkering, biltvätt, buller och trafik Parkeringsfrågor Ta bort parkeringsförbudet på Brynjegränden och andra små gränder! Följande lokal trafikföreskrift gäller på Brynjegränd med flera gator: Inom ett

Läs mer

RAPPORT. Trafikutredning för handelsetablering på Algutsrum 20:10 MÖRBYLÅNGA KOMMUN STOCKHOLM TRAFIKPLANERING UPPDRAGSNUMMER 7000175000 1.

RAPPORT. Trafikutredning för handelsetablering på Algutsrum 20:10 MÖRBYLÅNGA KOMMUN STOCKHOLM TRAFIKPLANERING UPPDRAGSNUMMER 7000175000 1. repo001.docx 2012-03-2914 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Trafikutredning för handelsetablering på Algutsrum 20:10 UPPDRAGSNUMMER 7000175000 STOCKHOLM TRAFIKPLANERING JOHANNA FICK UPPDRAGSLEDARE KARIN RENSTRÖM GRANSKARE

Läs mer

Sydostleden kostnader för underhåll och ledhuvudman

Sydostleden kostnader för underhåll och ledhuvudman Rapport: 2014:54 / Version:1.0 Sydostleden kostnader för underhåll och ledhuvudman 2014-06-27 Dokumentinformation Titel: Förslag på förvaltningsorganisation för Sydostleden Serie nr: Projektnr: 13170 Författare:

Läs mer

Etikett och trafikvett

Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det

Läs mer

SAMMANFATTNING. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021

SAMMANFATTNING. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021 SAMMANFATTNING Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021 Skåne del av en växande storstadsregion Skåne är idag en del av Öresundsregionens 3,7 miljoner invånare. För att möta morgondagens

Läs mer

Cykelpassager och Cykelöverfarter

Cykelpassager och Cykelöverfarter Cykelpassager och Cykelöverfarter Informationen i denna broschyr baseras på Trafikförordningen (1998:1276) Vägmärkesförordningen (2007:90) Lag om vägtrafikdefinitioner (2001:559) Förordning om vägtrafikdefinitioner

Läs mer

Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186

Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-08-24 Kommunstyrelsen Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186 Förvaltningens

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...

Läs mer

Aktion för spårvägsfritt Lund. Lund den 27 september 2013. Regeringskansliet. Näringsdepartementet. 103 33 Stockholm

Aktion för spårvägsfritt Lund. Lund den 27 september 2013. Regeringskansliet. Näringsdepartementet. 103 33 Stockholm Aktion för spårvägsfritt Lund Lund den 27 september 2013 Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Aktion för Spårvägsfritt Lund har på remiss erhållit Trafikverkets Förslag till nationell

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2013-12-12 140 Yttrande, vägplan och detaljplan för Arninge resecentrum samt järnvägsplan för Roslagsbanan,

Läs mer

Erfarenhet av cykel.

Erfarenhet av cykel. Erfarenhet av cykel. - Kommunal erfarenhet i 12 år. Påverka internt att prioritera cykling, påverka innevånarna att cykla. - Fyra år på regional nivå i Trafikverket för att öka hållbart resandet. 1 2012-11-01

Läs mer

Trafikanalys Kompletterande arbeten för ny järnväg Göteborg - Borås

Trafikanalys Kompletterande arbeten för ny järnväg Göteborg - Borås Trafikanalys Kompletterande arbeten för ny järnväg Göteborg - Borås 2012-09-14 Stockholm, 2012-09-14 Vectura Division Transport och Samhälle Box 4107 171 04 Solna Svetsarvägen 24 www.vectura.se Växel:

Läs mer

Utreda behovet av och former för prioriterad kollektivtrafik. Utgöra ett underlag för fortsatt planering. Garantera att man inte bygger fast sig.

Utreda behovet av och former för prioriterad kollektivtrafik. Utgöra ett underlag för fortsatt planering. Garantera att man inte bygger fast sig. Kollektivtrafikstråket Helsingborg - Höganäs Juliet Leonette-Lidgren Samråd med allmänheten i Höganäs avseende Förstudie enligt lag om byggande av järnväg 2012-11-07 1 Förstudien ska... Utreda behovet

Läs mer

Samrådsredogörelse Länsplan för regional transportinfrastruktur Västmanlands län 2014-2025

Samrådsredogörelse Länsplan för regional transportinfrastruktur Västmanlands län 2014-2025 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 1 (25) SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Kommunikationer Ulrika Nilsson Telefon 010-224 93 19 Samrådsredogörelse Länsplan för regional transportinfrastruktur Västmanlands län 2014-2025 Länsplanen

Läs mer

Parkeringsutredning Lomma

Parkeringsutredning Lomma Parkeringsutredning Lomma Slättäng 2012-05-30 Malmö 2012-05-30 Vectura Consulting AB Box 242, 201 22 Malmö Växel: 0771-159 159 Projektansvarig Jenny Hällstorp, 010-484 62 40 Kontaktpersoner Kristofer Lilja,

Läs mer

Hastighetsöversyn i Ekerö tätort Ekerövägen, Bryggavägen, Jungfrusundsvägen, Väsbyvägen, Älvnäsvägen, Sanduddsvägen, Ekvägen, Granbacksvägen och

Hastighetsöversyn i Ekerö tätort Ekerövägen, Bryggavägen, Jungfrusundsvägen, Väsbyvägen, Älvnäsvägen, Sanduddsvägen, Ekvägen, Granbacksvägen och Ekerövägen, Bryggavägen, Jungfrusundsvägen, Väsbyvägen, Älvnäsvägen, Sanduddsvägen, Ekvägen, Granbacksvägen och Närlundavägen 2011-11-02 TITEL: Hastighetsöversyn i Ekerö tätort DATUM: 2011-11-02 BESTÄLLARE:

Läs mer

ÅTGÄRDSVALSSTUDIE FÖR TRAFIK TILL OCH FÖRBI HEMMESTA

ÅTGÄRDSVALSSTUDIE FÖR TRAFIK TILL OCH FÖRBI HEMMESTA ÅTGÄRDSVALSSTUDIE FÖR TRAFIK TILL OCH FÖRBI HEMMESTA Trivector VÄLKOMMEN! 2 PROGRAM 9.30 Välkomna Introduktion Om ÅVS-processen, var står vi nu? Förstå situationen förutsättningar, problem och mål (ca

Läs mer

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik 1 Stockholms läns landsting, Traikförvaltningen 105 73 Stockholm Synpunkter från Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Stockholms Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Nacka, Saltsjöbadens Naturskyddsförening

Läs mer

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. 1 (5) Låt gatan blomma! Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras? Du som ansvarar

Läs mer

CYKELPLAN FÖR TIERPS KOMMUN

CYKELPLAN FÖR TIERPS KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN CYKELPLAN FÖR TIERPS KOMMUN Tierps Kommun Medborgarservice 815 80 TIERP Uppdragsledare: Izabella Öberg Besöksadress: Centralgatan 7 Besöksadress: Centralgatan 7 Telefon: 0293-2180

Läs mer

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag

Läs mer

Uppsala ska bli Sveriges bästa cykelstad

Uppsala ska bli Sveriges bästa cykelstad 5 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Forss Oscar Fritz Daniel Uggla Kerrou Teresa Datum 2016-03-02 Diarienummer GSN-2015-1930 Gatu- och samhällsmiljönämnden Uppsala ska bli Sveriges bästa cykelstad

Läs mer

Svar på remiss från Näringsdepartementet: Ändring i trafikförordning, vägmärkesförordning, förordning om vägdefinitioner och vägförordningen

Svar på remiss från Näringsdepartementet: Ändring i trafikförordning, vägmärkesförordning, förordning om vägdefinitioner och vägförordningen 1 (4) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2013-11-25 Dnr Sbn 2013-445 Anna Wallroth Dnr KS 2013-749 Samhällsbyggnadsnämnden Svar på remiss från Näringsdepartementet: Ändring i trafikförordning, vägmärkesförordning,

Läs mer

Blekinge i Sverigeförhandlingen

Blekinge i Sverigeförhandlingen Blekinge i Sverigeförhandlingen Redovisning av nyttoberäkningar Vi vill vara med om att utveckla Sveriges järnvägssystem, men då måste vi få rätt förutsättningar att delta. Bild från långfilmen Gäst hos

Läs mer

Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort

Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort Datum Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort 66/2016 Antagen av: 66/2016 Dokumentägare: Kommundirektör Ersätter dokument: - Relaterade dokument: Målgrupp: Kommunen Dokumentnamn: Policy för cykling

Läs mer

3 Utredningsalternativ

3 Utredningsalternativ 3 U T R ED N I N GS A LT ER N AT I V O CH U R VA L SPRO CESS 3 Utredningsalternativ Det finns tre korridorer (Röd, Blå och Grön) för Ostlänken mellan Norrköping och Linköping som skiljer sig åt genom att

Läs mer

Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder

Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder Rapport 7214, 2011 Trafik och väg Institutionen för Teknik och samhälle LTH, Lunds Universitet Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder Lena Winslott Hiselius

Läs mer

VASA STADS UTVECKLINGSPLAN FÖR CYKLINGEN 2013

VASA STADS UTVECKLINGSPLAN FÖR CYKLINGEN 2013 VASA STADS UTVECKLINGSPLAN FÖR CYKLINGEN 2013 MÅLET EN FUNGERANDE CYKELSTAD MÅLET EN FUNGERANDE CYKELSTAD Vasa stad har som mål att få folk att cykla mera. Trafikmiljön i Vasa börjar utvecklas så att man

Läs mer

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 12 2015-02-10 2015-02-23. Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 12 2015-02-10 2015-02-23. Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson PM angående utbyggnad av befintlig parkering för detaljplan Ändring av detaljplan för fastigheten Uddared 1:63 m fl, Oscarshöjd, Lerums kommun, Västra Götalands län. Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida:

Läs mer

KUNGSBACKA KOMMUN. Duvehed Trafikutredning. Göteborg 2013-03-01

KUNGSBACKA KOMMUN. Duvehed Trafikutredning. Göteborg 2013-03-01 KUNGSBACKA KOMMUN Trafikutredning Göteborg 2013-03-01 Trafikutredning Datum 2013-03-01 Uppdragsnummer 61441255720 Utgåva/Status Slutleverans v:\44\12\61441255720\3_teknik\t\dokument\pm 2013-03-01.doc Kinell

Läs mer

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm 2016-03-18 Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm Dnr N2016/00179/TIF Handläggare: Lars Sandberg Utkast: Remissyttrande Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastigjärnvägens finansiering

Läs mer

Väg 1710 och berörda korsningar mellan Barkåkra och Pomona

Väg 1710 och berörda korsningar mellan Barkåkra och Pomona Till Ängelholms kommun att. Ann Kristin Wiiberg Östra vägen 2 262 80 Ängelholm och Till Trafikverket Region Syd Box 543 291 25 Kristianstad Väg 1710 och berörda korsningar mellan Barkåkra och Pomona Efter

Läs mer

Antagen 2014. Strategi för cykelsatsningar i Nacka

Antagen 2014. Strategi för cykelsatsningar i Nacka Antagen 2014 i Nacka 1 Trafikenheten 181 31 Nacka Telefon 08-718 80 00 E-post: trafik@nacka.se www.nacka.se Projektledare: Emil Hagman, Kristofer Rogers Cykelstrategin antogs av kommunfullmäktige 27 oktober

Läs mer

VV publikation 2002:120 2002-11

VV publikation 2002:120 2002-11 VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik Innehållsförteckning 10 Gång- och cykeltrafik 1 1 10.1.1 Definitioner 1 10.1.2 Planering för gång- och cykeltrafik 3 10.2 Nättillhörighet 7 10.2.1 Nätstruktur 7 10.2.2

Läs mer