Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan
|
|
- Kristin Åkesson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1(7) Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund Varje år arrangeras European Mobility Week, mellan den 16:e och 22:e september. Deltagande europeiska städer genomför aktiviteter för att öka medvetenheten hos invånarna om vad tätortstrafiken har för påverkan på vår miljö och vår livskvalitet och vad var och en och olika aktörer kan bidra med för att minska denna påverkan. Syftet är också att lyfta fram alternativa transportsätt till bilen och uppmuntra till beteende som gynnar hållbar utveckling. I Europeiska Trafikantveckan ingår även kampanjen I stan utan min bil. Huvudtemat år 2009 är Improving city climates. Flera projekt, i en lång rad länder, har genomförts för att se på hur barns skolvägar kan bli säkrare, samt för att uppmuntra föräldrar att gå eller cykla med barnen istället för att skjutsa barnen i bil. Detta dokument sammanfattar en del av slutsatserna och är en introduktion till hur man kan börja arbeta med säkra vägar för barn. Problem I Sverige finns en tydlig trend att andelen barn som skjutsas till och från skolan av sina föräldrar ökar. Trafiksituationen utanför många skolor är idag besvärlig. Det stora antalet fordon på samma plats vid samma tid skapar en trafikfara och ökar utsläppen av hälsovådliga ämnen i barnens närmiljö. Att barnen skjutsas bidrar även till att barnens hälsa försämras på grund av minskad fysisk aktivitet. Även barnens inställning till bilanvändning påverkas, en inställning som är svår att påverka senare i livet. En individs rörelsemönster lärs in till 90 procent före 13 års ålder. Hälsa Barnens behov av rörelse är en mycket aktuell och angelägen fråga. Undersökningar om barns och ungdomars fysiska hälsa visar flera negativa trender. Det kommer allt fler rapporter om att många barn får för lite motion, lider av övervikt och att diabetes och ryggproblem kryper allt längre ner i åldrarna. Möjligheten till naturlig träning avlägsnas när barnen körs i bil till skola och fritidsaktiviteter. Skjutsningen berövar också barnen glädjen att utforska sin närmiljö och skapa sina egna livsrum. Barn som går till och från skolan istället för att åka bil får en daglig motion och blir piggare och mer koncentrerade. Undersökningar visar en tydlig samband mellan fysisk aktivitet och medelbetyg.
2 2(7) Bilar släpper ut ämnen som påverkar både vår miljö och vår hälsa. Vid skjutsning i bil till och från skolan är de lokala utsläppen vi utsätter våra barn för särskilt allvarliga. Utsläpp av kolväten, kväveoxider och partiklar bidrar till utveckling av allergier och ökar risken för utveckling av cancer. Personer som redan har känsliga luftrör eller allergier är särskilt utsatta. Utsläppen från bilar är som störst innan katalysatorn är varm, på grund av att reningsutrustningen då inte fungerar. Detta leder till att utsläppen är värst vid en kortare bilfärd på några kilometer, som exempelvis en bilresa till närliggande skola. Ett annat problem är att fordonsutsläppen sker i marknivå, vilket gör att de hälsovådliga ämnena är särskilt koncentrerade i den luft vi andas. Trafiksäkerhet Barn har inte samma möjlighet som vuxna att klara av trafikens krav eftersom de är kortare, har begränsat synfält, inte fullt utvecklad stereohörsel och har svårt att bedöma hastigheter och avstånd. De flesta barn är dessutom impulsiva och är trafikmogna först från och med ungefär tolv årsålder. I miljöer där barn vistas vid skolor och längs skolvägar bör man därför minimera biltrafiken. Ju fler bilar och bussar som rör sig utanför skolorna, desto större blir risken för att en allvarlig trafikolycka ska inträffa. Det ökade antalet bilar gör att fler föräldrar upplever skolvägen som trafikfarlig och därför vill köra sina barn till skolan, vilket i sin tur bidrar till fler bilar och att situationen ytterligare förvärras. Den faktiska möjligheten att ta sig trafiksäkert till skolan finns i de flesta fall, men den upplevda möjligheten är en bristvara. En annan betydande trafiksäkerhetsaspekt är att gång- och cykelvägar många gånger upplevs osäkra och otrygga. Genom att bredda och belysa gång- och cykelvägar samt trafiksäkerhetsanpassa korsningar skulle antalet föräldrar som vågar låta sina barn gå eller cykla till skolan bli betydligt fler. Föräldrar kan också öka säkerheten för barnen genom att följa barnet till och från skolan på gång- eller cykelvägen. Miljö Transporter påverkar vår miljö på en rad olika sätt. Transporter i bil är bekväma och gör oss flexibla. Men en stor del av bilresorna skulle enkelt kunna ersättas av promenader eller cykling, vilket skulle ge stora miljövinster. I Sverige är cirka 30 procent av antalet resor med bil kortare än tre kilometer och hälften kortare än fem kilometer. Skulle alla dagens bilresor som är kortare än två kilometer ersättas av cykel eller promenad skulle vi spara cirka 130 miljoner liter bensin och koldioxidutsläppen skulle minska med ton. Utsläppen från transporter bidrar bland annat till ökad växthuseffekt, försurning av mark och vatten, övergödning och marknära ozon. Utöver påverkan från avgaserna slits cirka ton vägbeläggning loss och hamnar tillsammans med ton däcksmaterial i diken, bäckar, sjöar och hav. Stoftet innehåller många farliga ämnen till exempel zink, kadmium, bly och kolväten. Argument för att barn ska gå eller cykla till skolan Nedan följer en sammanställning av argument för att barn ska gå eller cykla till skolan:
3 3(7) Antalet barn och unga som regelbundet motionerar eller idrottar minskar. Barnen har generellt mer stillasittande liv idag än tidigare. Motion är bra för hälsan och bidrar till bättre inlärnings- och koncentrationsförmåga, samt ger ökad självkännedom. Genom att barnen går och cyklar till skolan stimuleras ett förändrat beteendemönster så att skolvägen och övrig förflyttning blir ett naturligt sätt att få in motion i vardagen. Ett barn som ständigt skjutsas begränsas i sin rörelsefrihet, eftersom det blir beroende av föräldrarnas tid, möjlighet och vilja att skjutsa. Barn som går eller cyklar till skolan får förtroendet och träning i att ta sig fram i sin närmiljö, blir handlingskraftiga och får bättre självförtroende. För att kunna bedöma trafiken krävs erfarenhet och omdöme. Erfarenhet kan barnen bara få genom att röra sig i trafiken. Att gå eller cykla till och från skolan tillsammans med sina föräldrar och därigenom få hjälp, vägledning och träning i trafiken ger barnen mer än om de blir skjutsade till de är år för att då ska anses trafikmogna att cykla eller gå själva. Att cykla till skolan innebär många gånger att vinna tid. Cykelvägarna är ofta kortare än bilvägen och räknar man in den tid det tar att gå till bilen spänna fast barn, köra sträckan och hitta parkeringsplats vinner man ofta tid på att välja cykel. Barn som går till skolan med sina kompisar upplever ofta skolvägen kortare. När barnen väl kommer till skolan har de redan pratat av sig och de är mer fokuserade på skolarbetet vid första lektionen. Genom att barnen själva kan ta sig till skolan blir det lättare för föräldrarna att ställ bilen och själva cykla, gå eller åka kollektivt, vilket ger ökad miljövinst och förbättrar även föräldrarnas hälsa. Trafiken är vårt största miljöproblem och bidrar bland annat till ökad växthuseffekt, försurning, marknära ozon, buller, partikelutsläpp och övergödning. Mycket biltrafik runt skolorna är, särskilt på morgonen, en trafikfara för barnen. Skjutsa i bil på rätt sätt Det kan finnas betydande fördelar med att skjutsa sina barn i bil till skolan. I vissa fall kan det vara ett lämpligt alternativ. Det är då viktigt att skjutsandet sker på ett så bra sätt som möjligt. Till exempel kan man släppa av barnen en liten bit ifrån skolan, så att trängseln vid skolan minskar och barnen får röra på sig när de går sista biten. Genom planering ökar möjligheterna till att en förälder kan köra flera barn, både boende i samma område eller barn som kan hämtas upp på vägen. Att åka tillsammans minskar trafikintensiteten vid skolorna och trafiksituationen blir bättre. Två barn i varje bil (givetvis ordentligt fastspända) skulle tydligt minska antalet fordon utanför skolorna. Hur kan vi praktiskt arbeta för att minska bilresorna till skolan? Skola och kommun kan arbeta på många olika sätt för att få färre föräldrar att köra sina barn till och från skolan. Det är viktigt att ledningen i kommunen och skolorna står bakom arbetet för att få ett långsiktigt resultat. Kommunen kan utöver mjuka frågor arbeta med fysiska åtgärder. Skolan kan arbeta med
4 4(7) personalen, eleverna och föräldrarna. Nedan följer några exempel på hur man kan gå tillväga. Fysiska åtgärder Samtidigt som barn ska stimuleras att promenera till skolan är det viktigt att arbeta parallellt med fysiska åtgärder på skolvägarna. För att eleverna ska känna sig trygga och för att föräldrarna ska våga låta sina barn gå och cykla till skolan är det viktigt att skolvägen är och känns trygg och säker. Det finns många fysiska åtgärder att vidta för att förbättra situationen, till exempel: Nya sträckningar på gång- och cykelvägar för att slippa korsning med bilväg. Tydlig separering av gång- och cykelvägar från bilvägar. Trafiksäkra korsningar genom exempelvis planskildhet, hastighetssäkrade övergångar och tydligt markerade övergångsställen. Hastighetssänkande åtgärder på bilvägar genom exempelvis vägbulor och smalare körbanor. Breddning av gång- och cykelvägar till skolvägsstandard, dvs. fyra meter. Upplysta gång- och cykelvägar, även ett område kring cykelvägen bör vara ljussatt för att skapa trygghetskänsla. Röjning av träd och buskar längs gång- och cykelvägarna för att skapa trygghet. Ordentliga cykelställ. Eventuellt kan parkeringsplatser ersättas med cykelställ. Prioritering av snöröjning längs skolvägar. Ny och säker avlämningsplats en bit från skolan för dem som väljer att köra barn i bil till och från skolan. Arbete med lärare/skolledning Första steget är att motivera och öka kunskapen hos skolans personal. Detta kan till exempel göras på följande sätt: Skolan kan anordna temadag för lärare där man tillsammans med trafikplanerare, Agenda 21-samordnare och folkhälsosamordnare diskuterar barnens skolvägar. Skolan kan tillsammans med föräldrar inleda en dialog med trafikplanerare i kommunen för att förbättra skolvägarna, tex. enligt ovan beskrivna föreslag till fysiska åtgärder. Lärare kan få utbildning i storylinepedagogike, som utgår från en berättelse med tema trafik, miljö och hälsa. Tillsammans bygger elever och lärare upp en fiktiv värld där olika händelser utspelar sig och eleverna agerar i olika roller. En koppling görs till barnens och deras familjers vardag. Mer information och gratis material finns på Arbete med elever Barn och unga har en viktig roll i utvecklingen av ett hållbart samhälle. Öka barnens delaktighet i arbetet. En viktig poäng i detta arbete är ju att barn ska få vara med och påverka och känna att vuxna lyssnar på deras förslag och idéer. För att eleverna ska kunna medverka i processen för att minska skjutsandet i bil till skolan, är det viktigt att de informeras om problemen. Hur påverkas deras hälsa av transporterna?
5 5(7) Hur påverkar transporterna vår miljö? Hur upplever eleverna situationen utanför skolan på morgonen? Genom positiva aktiviteter kan arbetet med eleverna göras på ett roligt sätt: Eleverna kan som en del i skolarbetet undersöka sina skolvägar och dokumentera de problem som finns. Låter man barnen skriva resedagbok över olika transportsätt kan uppgifterna användas till olika praktiska övningar. Exempelvis kan man räkna på minskade utsläpp, sparade pengar och hälsovinst. Uppgifterna i resedagboken kan även användas till att på en karta visa hur långt hela klassens sammanlagda resor skulle kunna nå, för att visa på effekten av många små bidrag. Låt trafikplanerare i kommunen ta del av barnens resedagböcker och idéer, så att barnens erfarenheter blir en del i planeringsprocessen när fysiska åtgärder ska genomföras. Låt barnen mäta avståndet mellan hemmet och skolan. Uppgifterna kan användas i matteövningar. Elevrådet kan engageras för att undersöka antalet barn som skjutsas med personbil till skolan och också räkna antal cyklar vid skolan. De kan också inventera möjliga platser att släppa av barn en bit ifrån skolan för att sedan diskutera med skolan och kommunen. Anordna temadagar där miljö, trafiksäkerhet och hälsa behandlas. Genom att bjuda in experter som talar om transporters påverkan ökar medvetenheten samtidigt som det skapar spänning och intresse hos eleverna, vilket ofta leder till diskussioner kring middagsborden. Skolan kan anordna tävlingar bland eleverna. Genom att cykla och gå till skolan får man poäng och kan vinna priser. Arbete med föräldrar Eftersom det är föräldrarna som kör sina barn till skolan är de den viktigaste målgruppen i processen. För att engagera föräldrarna är det viktigt att ta reda på vilket sätt de är villiga att arbeta och hur de ser på problemet. Detta kan göras på olika sätt och bland annat genom att: Rekommendera föräldrar att gå eller cykla med barnen till skolan och inte skjutsa i bil, eller samåka om man måste åka bil. Rekommendationer som skolan ger föräldrar är mycket effektiva. Skapa dialog med föräldrarna om hur man ska arbeta för att få bukt med problemen. Föräldrarna måste uppleva vinster för sig själva och sina barn om de ska ändra sitt beteende. Det är bra att huvudargument är barnens behov av rörelse. Miljö och säkerhet kan tas upp under diskussionen. Engagera föräldrarna på olika vis, exempel genom frågeformulär angående hur barnen tar sig till skolan och vilka upplevda problem som finns. Informationskampanjer mot föräldrar och elever för att öka medvetenheten om vad skjutsandet medför för problem. Hjälp föräldrarna med klasslistor så att de kan hitta andra barn i sitt bostadsområde och starta vandrande skolbuss, vilket innebär att föräldrar till elever i samma område turas om att promenera med sina och andras barn till skolan. Den tidsmässiga belastningen blir liten om man delar på ansvaret. Att barnen promenerar med en förälder skapar, förutom bättre hälsa och miljö, trygghet både för föräldrar och barn. Skolan kan hjälpa till att organisera så att elever från samma områden går i samma skolbuss. Är
6 6(7) barnen äldre kan man även organisera cyklande skolbussar. Broschyren Vandrande skolbuss kan beställas genom att skicka ett e-brev till: Vikten av ett brett och långsiktigt arbete Det viktigt att arbeta med en långsiktig strategi. Man kan inte förvänta sig att trafikbeteendet förändras på några få år. Uthållig utveckling kräver uthålligt arbete. Intensiva kampanjer kan ge beteendeförändringar på kort sikt, människor får ökad medvetenhet om sina vanor, kan se möjligheter att ändra dem, men efter kampanjen är risken stor att många faller tillbaka i sitt gamla beteende. Nya barn, föräldrar och lärare som kommer till skolan har då inte tagit del av eventuell kampanj. För att nå de mål man önskar behövs ett långsiktigt handlingsprogram för beteendepåverkan på resvanor i allmänhet och skolresor i synnerhet. Det som krävs är: upprepning, kontinuitet och en konsekvent politik. För att få igång ett långsiktigt arbete är det också viktigt med en fortgående dialog som: gör människor som berörs delaktiga i utvecklingen. skapar en förtroendefull relation, till skillnad mot enkelriktad information. får direkt påverkan på alla som deltar aktivt, en påverkan som är mycket effektivare än den som kan uppnås genom skriftlig information. Skolvägsinventering Vägverket har under flera år arbetat med skolvägsinventering, vilket innebär att man på studerar elevernas gång- och cykelväg till skolan. Fokus har hela tiden varit att eleverna ska kunna ta sig till och från skolan på ett trafiksäkert sätt. Viktigt är då att gång- och cykelvägen är sammanhängande från hemmet till skolan. Under senare år har denna typ av inventering gjorts med hjälp av GIS (Geografiska informationssystem). Under drevs projektet TVISS, Tillgänglighetsvillkor i Svenska städer, ett samarbetsprojekt mellan Chalmers och Vägverket. Gång- och cykelvägar i sex tätorter studerades och undersökningen visade att det enbart var 15 procent av eleverna som hade en tillgänglig skolväg, där de kan ta sig till skolan på ett helt säkert sätt (rapport om projektet finns på under publikationer). För närvarande arbetar Vägverket med att ta fram inventeringskriterier för barns skolvägar utanför tätorterna. Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom NCFF Regeringen har inrättat ett nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom, placerat vid Örebro universitet aspx Centrumet har till uppgift att brett stödja skolornas hälsofrämjande arbete. Det ska sprida erfarenheter om lärande exempel i Sverige aspx, forsknings- och utvecklingsprojekt samt verka för ökad samverkan mellan universitet/högskolor, kommuner och andra skolhuvudmän och myndigheter, intresseorganisationer
7 7(7) och lokala organisationer. Länkar Fakta om barn och trafik, här kan du läsa statistik, forskningsresultat och andra fakta om barn och trafik: Publikationer Vägverket 2004, Värderingsunderlag för barnkonsekvensanalyser, Publikation 2003:37 Vägverket 2004, Mats Reneland, Tillgänglighetsvillkor i Svenska städer, Publikation 2004:5 Vägverket 2005, Att gripa för att begripa: en metod för samråd med barn, Publikation 2005:154 Vägverket 2007, Uppföljning av projektet Trygg tillgänglighet för barn, Publikation 2007:31 Vägverket 2007, Broschyren Närsamhället, dialogprojekt inom skolan och projektet Forska och lära i närsamhället. Vägverket region Mälardalen 2008, Broschyren Trygg med Vandrande skolbuss. Publikationerna finns att beställa eller hämta från Vägverkets hemsida,
Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan
Sida 1 av 6 Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund För tredje året i rad arrangeras Europeiska Mobilitetsveckan, mellan den 16:e och 22:e september.
Läs merTips om hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan
1(7) Tips om hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Introduktion Flera projekt, i en lång rad länder, har genomförts för att se på hur barns skolvägar kan bli säkrare,
Läs merBILFRITT. because they re worth it
BILFRITT because they re worth it BILFRI MÅNAD SÄKER SKOLVÄG Trafiksituationen är farlig för våra barn och det är främst vi föräldrar som är orsaken till detta när vi skjutsar barnen till och från skolan.
Läs merVandrande skolbussar Uppföljning
Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)
Läs merNU KÖR VI! TILLSAMMANS.
NU KÖR VI! TILLSAMMANS. TILL ALLA FOTBOLLSFARSOR, KARATEMAMMOR OCH CURLING- FÖRÄLDRAR. Visst är det viktigt att stötta sitt barns fritidsintresse. Men behöver man verkligen skjutsa barnen med bilen hit
Läs mer... Blir skjutsad med bil. Blir skjutsad med bil med kompisar (samåkning) Bli skjutsad med bil med kompisar (samåka)
Bilaga 1: Enkät om resvanor Namn:. Klass:... Enkät om resvanor På skolan pågår just nu ett arbete med att ta fram en skolreseplan. En skolreseplan ska lyfta fram frågor att arbeta med när det gäller trafiksäkerhet,
Läs merGå och cykla till skolan tävlingen
2009-01-30 Gå och cykla till skolan tävlingen Sammanställning 2008 Agenda -21 Jessica Elmgren Agenda21@huddinge.se Innehåll Bakgrund och syfte 3 Mål 3 Metod 3 2003: Gå och cykla till skolan dagen 3 2004:
Läs merStoryline Familjen Bilgren
Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen
Läs merVänlig väg till skolan. en barnslig rättighet
Vänlig väg till skolan en barnslig rättighet Syfte: Inspirera till att gå och cykla till skolan istället för att ta bilen Mål: Att öka säkerheten och förbättra miljön kring skolorna (genom minskad biltrafik)
Läs merByt vanor. och res klimatsmart
Byt vanor och res klimatsmart Byt vanor och res klimatsmart Vi vill inspirera dig att bli klimatresenär. Det vill säga att använda klimat- och hälsosmarta sätt att transportera dig på. Det är hög tid att
Läs merMobilitetskontoret och Tekniska förvaltningen, Lunds kommun
LundaMaTs Miljöanpassat transportsystem LundaMaTs ger resultat nn o o i i ss r r e e v v t t r r Ko av rapporten Uppmärksamhet och effekter av LundaMaTs Ill. Peter Jönsson Dokumentinformation Titel LundaMaTs
Läs merAtt cykla till jobbet
Att cykla till jobbet Inledning Jag har valt problemet att många åker bil till och från jobbet trots att de bor så nära så att de skulle kunna cykla istället. Jag valde problemet för att bilen släpper
Läs merUTBILDNINGAR, UNDERSÖKNINGAR OCH ANDRA TJÄNSTER KRING TRAFIKSÄKERHET FRÅN NTF
Skola 1. Utbildning av personal i grundoch gymnasieskola Trafikundervisning i skolan förekommer idag i begränsad omfattning. I de lägre årskurserna kan den finnas kvar om än sparsamt. NTF kan påvisa för
Läs merSKOLRESANS KOLDIOXIDAVTRYCK
SKOLRESANS KOLDIOXIDAVTRYCK Övningens mål Eleverna ska bli medvetna om hur deras resor till skolan bidrar till koldioxidutsläppen beroende på färdmedel. Sammanfattning av övningen På en bestämd dag noterar
Läs merBarns skolväg 2009. Rapport från resevaneundersökning av grundskoleelevers trafiksituation i åk F-6 i Dals Eds kommun
Barns skolväg 2009 Rapport från resevaneundersökning av grundskoleelevers trafiksituation i åk F-6 i Dals Eds kommun Jenny Christensen & Lillemor Sanderberg Samordnare Kommunsamverkan Trafiksäkerhet &
Läs mer................................... ....................... .. .. .. .. .. .. .. .. ................ .. .. .. ... .. ....
Vandrande Skolbuss Att gå till skolan tillsammans gör barnen piggare och friskare, minskar biltrafiken vid skolorna, sparar tid på morgonen, och ger bättre luft för alla! Vill du röra på dig tillsammans
Läs merSedan flera år pågår en negativ utveckling där allt fler
Vill du röra på dig tillsammans med dina barn? ha minskad biltrafik runt skolorna? bidra till en bättre miljö? dela dina barns upptäcktsfärder? stressa mindre på morgonen? lära känna dina barns skolkamrater
Läs merBarn och trafik. en undersökning ur ett föräldraperspektiv. Genomförd av NTF Väst 2012
Barn och trafik en undersökning ur ett föräldraperspektiv Genomförd av NTF Väst 2012 Bakgrund och syfte Varje år skadas tusentals barn och ungdomar i olika trafikmiljöer. Trafikolyckor är den vanligaste
Läs merManual till skolvägsplan
Manual till skolvägsplan Uppdaterad 2015-11-27 Introduktion En skolvägsplan tar ett samlat grepp om de problem och hinder som finns gällande elevers väg till och från skolan. På så sätt kan skolan bli
Läs merHållbart resande. Lisa Ström GR, lisa.strom@grkom.se. www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Hållbart resande Lisa Ström GR, lisa.strom@grkom.se Innehåll Varför hållbart resande? Vad menas med ett hållbart resande? Hur kan man jobba med hållbart resande? Vilka är vinsterna? Hållbart resande och
Läs merLäs mer på www.storyline.se
Bilgren hela Storyline.doc Sidan 1 av 7 Till pedagogerna Vad är Storyline? Storyline är ett arbetssätt där vi jobbar med målen i form av en berättelse. Vi använder berättelsens form för att skapa sammanhang
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning 1. Berga... 2 2. Broby... 4 3. Haga - Björkbacken... 6 4. Mogata... 8 5. Ramunder... 10 6. S:t Anna... 12 7. Skönberga... 14 8. Västra Husby... 16 9. Östra Ryd... 18 1. Berga Sammanställning
Läs merSå här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken
Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Miljövänliga transporter Lastcyklar har idag en kapacitet på 300 kg och är ett alternativ till varutransporter i tätort. Bilfria gator Gator fri från
Läs merKommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun
Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun 2014-2016 2014-05-19 1. Syftet med planen Syftet med denna kommunikationsplan är att tydliggöra hur vi ska arbeta med miljökommunikation. Planen
Läs merLiv & Hälsa ung 2011
2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Hälsa
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom
Läs merHandlingsplan Regler vid aktiviteter (som inte är regelbundet återkommande) utanför skolans område
Barn och skola Grundskola Senast uppdaterad 2014-08-27 Handlingsplan Regler vid aktiviteter (som inte är regelbundet återkommande) utanför skolans område Nedanstående regler skall ses som en lägsta tvingande
Läs merHÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0
HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merRävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.
Rävåsskolan Karlskoga kommun har genomfört trafikmätningar vid Rävåsskolan som visat en årsvardagsdygnstrafik (Åvadt) på 2500. Trafikvolymerna består till största delen av lätta fordon, andelen tung trafik
Läs merManus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.
Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års
Läs merVerksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun
Diarienummer: KS 2011/0406.312 Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Gäller från: 2014-08-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Arbetsgrupp för cykelstrategi
Läs merProvivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA
Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Det kan vara svårt att räcka till som pedagog. Med en eller flera elever som har behov av särskilt stöd kan man lätt själv känna sig otillräcklig.
Läs merPitePanelen. Rapport 2. PitePanelens synpunkter inför Klimat- och energiplan för Piteå geografiska kommun
PitePanelen Rapport 2 PitePanelens synpunkter inför Klimat- och energiplan för Piteå geografiska kommun Maj 2009 Anna Lena Pogulis Ekonomikontoret 1.0 Inledning PiteåPanelen inbjöds den 4 maj 2009 till
Läs merCYKLA ÄR NÖDVÄNDIGT! 2016-01-14 Av: Stadens utmaningar. Text och foto: Anneli Andersson-Berg
CYKLA ÄR NÖDVÄNDIGT! 2016-01-14 Av: Stadens utmaningar Text och foto: Anneli Andersson-Berg Bilens dominans i stadsrummet och dess förtur på stadens gator ifrågasätts idag allt oftare. Många av Sveriges
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism ARBETSDOKUMENT. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för regionalpolitik, transport och turism 12 juli 2001 ARBETSDOKUMENT om transporters inverkan på hälsan Utskottet för regionalpolitik, transport och turism Föredragande:
Läs merPOLICY - Umeå City IBF -
POLICY - Umeå City IBF - Umeå City IBF:s policy finns till för att visa vad Umeå City IBF står för. All verksamhet och alla beslut som tas på alla nivåer i Umeå City IBF ska bedrivas och tas i enlighet
Läs merResvaneundersökning Vistaskolan och Rosenhillskolan Hösten 2012
Resvaneundersökning Vistaskolan och Rosenhillskolan Hösten 12 Isabelle Petersson Säkra skolvägar isabelle.petersson@huddinge.se 13-02-07 SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 4 METOD OCH REDOVISNING... 4 RESULTAT...
Läs merInformation till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.
1 (5) Låt gatan blomma! Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras? Du som ansvarar
Läs merKlass 6B Guldhedsskolan
Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas
Läs merFörskolan Trollstigen AB
Systematisk kvalitetsredovisning för Förskolan Trollstigen AB 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning..sid 3 Normer och värden..sid 4 Utveckling och lärande...sid 6 Barns inflytande.sid 9 Förskola och
Läs merTa steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt.
Ta steget! Forskning visar att alla människor bör vara fysiskt aktiva minst 30 minuter om dagen, helst varje dag i veckan. Dessa 30 minuter kan du fördela under dagen om du vill, t.ex 3x10 minuter. Därutöver
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merLärarhandledning LOKORS GÅTA. en film om järnväg och säkerhet
Lärarhandledning LOKORS GÅTA en film om järnväg och säkerhet Innehållsförteckning Tack! Du bidrar till att minska antalet tågolyckor 3 Planering av lektionen 4 Faror vid järnvägen 6 Tåg är miljövänligt
Läs merRAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus
RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06 Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Kund Torsås kommun
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merEtikett och trafikvett
Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det
Läs merVägledning. - för trafikantombudens information om trafiksäkerhet. NTF Skånes Trafikäldreråd
Vägledning - för trafikantombudens information om trafiksäkerhet NTF Skånes Trafikäldreråd Januari 2007 Manual och informationsunderlag för trafikantombud att användas vid möten och sammankomster med medlemmarna
Läs merLektionsupplägg: I jakten på en snygg bränna
HÅLL SVERIGE RENTS Lektionsupplägg: I jakten på en snygg bränna Eleverna jobbar parvis med att skriva manus och skapa egna informationsfilmer (2 4 minuter) för målgruppen ungdomar om hur man solar säkert.
Läs merEN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT
EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och
Läs merBilaga 1. Barnkonsekvensanalys. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län.
Bilaga 1 Barnkonsekvensanalys Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län Projektnummer: Dokumenttitel:. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö.
Läs merMotion om säkrare gång- och cykelvägar
2007-09-24 202 442 Kommunstyrelsen 2008-01-14 6 14 Arbets- och personalutskottet 2007-12-17 276 580 Dnr 07.541-008 septkf23 Motion om säkrare gång- och cykelvägar Ärendebeskrivning Erika Josbrandt, för
Läs merSam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun
Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4
Läs merVäg 1710 och berörda korsningar mellan Barkåkra och Pomona
Till Ängelholms kommun att. Ann Kristin Wiiberg Östra vägen 2 262 80 Ängelholm och Till Trafikverket Region Syd Box 543 291 25 Kristianstad Väg 1710 och berörda korsningar mellan Barkåkra och Pomona Efter
Läs merLusten att gå till skolan 2013
Bilaga till Dnr: BoF.2013.0473 1 (7) 2013-04-22 Barn och Familj Pia Persson Lusten att gå till skolan 2013 I Eslövs kommun genomförs varje år en enkätundersökning för att få fram hur eleverna upplever
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Utbildning
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad av något skäl. Genom att reflektera
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt
Läs merSynpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil
Stadsbyggnadsförvaltningen Boden 22 november 2015 Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil Bakgrund om oss Cykelfrämjandet har funnits sedan 1934 och arbetar för att fler politiker och
Läs merI KRONOBERG OCH KALMAR LÄN
FÖRSLAG på överenskommelse. Företagen får vara med och välja om de vill genomföra alla eller bara vissa delar av projektet. Överenskommelse mellan: Energikontor Sydost och NN-företag för projektet PROJEKTBESKRIVNING
Läs merVärdegrundsplan Ekeby och Svalnässkolor. Mål. Vi vill
Värdegrundsplan Ekeby och Svalnässkolor Mål Vi vill Ha barnens bästa i fokus när vi fattar beslut Barnen ska trivas, känna sig trygga och bekräftade och få ett gott självförtroende Barnen ska känna förtroende
Läs merRegional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län
Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 1 kommuner i 4 län Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner
Läs merCykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss
Jeffery Archer Trafikplanering 08-508 260 67 jeffery.archer@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-02-07 Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv.
Läs merSvar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319
Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme
Läs merRegionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland
Mål, delmål och strategier Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region Delmål 1 2 3 4 Resandet fördubblas Nöjdhet 85-90 % Förbättra för alla resenärsgrupper Miljöpåverkan
Läs merArbetsplan för Bokhultets förskola
Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling
Läs merINSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän
INSPIRATIONSMATERIAL - Politiker & tjänstemän Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material du kan använda för att till exempel få ett barnrättsperspektiv i politiska
Läs merOmbyggnation av trafik och centrummiljön i Pajala centralort. Barn och unga deltar i samhällsplaneringen
Ombyggnation av trafik och centrummiljön i Pajala centralort Barn och unga deltar i samhällsplaneringen Innehållsförteckning Inledning... 2 Tillvägagångssätt... 5 Resultat... 7 Problem och brister på Kirunavägen
Läs merTrafikutredning Röhult I samband med detaljplan för nya bostäder vid Blåtjärnsvägen, Hjälmared, Alingsås
I samband med detaljplan för nya bostäder vid Blåtjärnsvägen, Beställare: ALINGSÅS KOMMUN 441 81 ALINGSÅS Beställarens representant: Job van Eldijk Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box
Läs merKort om resvanor i Luleå kommun
KORT OM RESVANOR I LULEÅ 2015 Kort om resvanor i Luleå kommun RESVANEUNDERSÖKNING 2015 Oktober november 2015 Genomförd av Koucky & Partners och Enkätfabriken på uppdrag av Luleå kommun Innehållsförteckning
Läs merLOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Ödenäs fritidshem Västergården ALINGSÅS
LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011 Ödenäs fritidshem Västergården ALINGSÅS Beskrivning av verksamheten Ödenäs fritidshem består av en avdelning. Västergården samt barn från förskoleavdelningen Mellomgården.
Läs merTill dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1
Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera
Läs merFRISK LUFT. Vad tycker ni att Danderyds kommun ska fokusera på för att främja frisk luft i kommunen?
Vad tycker ni att Danderyds kommun ska fokusera på för att främja frisk luft i kommunen? Minimera partikelutsläpp från motorvägen Mera miljövänliga fordon, t ex elbil Underlätta cykel-, gång- och kollektivtrafik
Läs merAtt höra barn och unga
Att höra barn och unga Barn och unga under 18 år har rätt att höras i frågor som handlar om dem. Vuxna, så som beslutsfattare, vårdnadshavare och rektorer, har en skyldighet att ta de ungas röster på allvar.
Läs mermiljö och samhällsbyggnad Till dig som ska börja ditt sista år på en utbildning inom miljö eller samhällsbyggnad
Huddingetrainee: miljö och samhällsbyggnad Till dig som ska börja ditt sista år på en utbildning inom miljö eller samhällsbyggnad Ska skriva ett examensjobb och har inget emot att få betalt för det Vill
Läs merLikabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling och diskriminering för Ljungfälle särskola och fritidshem Läsåret 2011-2012
Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling och diskriminering för Ljungfälle särskola och fritidshem Läsåret 2011-2012 Annika Sandberg, rektor 0470-43690 Planen omfattar följande verksamhetsformer:
Läs merVar rädd om våra barn i trafiken!
Var rädd om våra barn i trafiken! Du är förälder till ett barn som just har börjat skolan Nacka kommun arbetar aktivt med trafiksäkerheten och tryggheten runt skolorna. Idag skjutsar många föräldrar sina
Läs merREFERAT KOMMUNDELSSTÄMMA I MÖLNLYCKE 2015-10-20
1 REFERAT KOMMUNDELSSTÄMMA I MÖLNLYCKE 2015-10-20 Kommundelsstämman i Mölnlycke var välbesökt med drygt 50 engagerade medborgare. Stämman kom att handla mycket om Götalandsbanan och utvecklingen av centrum
Läs merFörskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision
Förskolan Kornknarren - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förord Det här dokumentet är skrivet för att alla som jobbar på förskolan Kornknarren ska få en inblick i och
Läs merVerksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik
Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Innehållsförteckning En kort presentation av mig som gjort denna verksamhetsplan.. 3 Varför arbeta med äventyrspedagogik?... 3 Koppling till styrdokument
Läs merVår resepolicy i praktiken
Vår resepolicy i praktiken Det här dokumentet vänder sig till dig som undrar varför en resepolicy behövs, vad den tillför och hur den införs. På Trafikkontoret i Göteborg har vi en resepolicy för att kunna
Läs mer2012-01-07. Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns
2012-01-07 Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns kommun Efter att ha tagit del av Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns kommun, vill Sorundanet framföra
Läs merHandslag för ett framtidsparti
Handslag för ett framtidsparti Socialdemokratins vision är ett samhälle där alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. Det är en vision som grundar sig i övertygelsen att jämlika människor
Läs merHandlingsplan. AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet. Räddningstjänsterna i Skåne. För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014
AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014 AG Skåne Sakområde skydd och säkerhet Kontaktperson: Lotta Vylund,
Läs merPM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun
PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 17 Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson Datum:
Läs merFysiska aktiviteter FYSISKA AKTIVITETER. Zumba och Linedance
Fysiska aktiviteter Zumba och Linedance Vad innebar Vi träffas ett par gånger i veckan och dansar tillsammans med en instruktör. Hittills har vi testat att hålla kurser i både Zumba och Linedance. Vi dansar
Läs merRAPPORT FRÅN ETT: www.upplandsvasby.se
RAPPORT FRÅN ETT: Dialog Trafikdialogen var höstens första dialogmöte av totalt tre. Dialogen berörde den kommande trafikplanen och lanserades som startskottet för arbetet med denna. Sammanlagt besökte
Läs merPolicy för cykling i Örnsköldsviks centralort
Datum Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort 66/2016 Antagen av: 66/2016 Dokumentägare: Kommundirektör Ersätter dokument: - Relaterade dokument: Målgrupp: Kommunen Dokumentnamn: Policy för cykling
Läs merUtvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun. Antagen av kommunstyrelsen 2003-08-26 Diarienummer 569/02
1 Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun Antagen av kommunstyrelsen 2003-08-26 Diarienummer 569/02 2 Monica Jacobsson 20030602 Samordnare Laholms kommun UTVECKLINGSPLANEN FÖR
Läs merVÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN
VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN Hej! Vad roligt att Du ska komma till Västanvind. Vår förskola startade 1987 av lärare på skolan för att möjliggöra folkhögskolestudier även för döva som har barn. Teckenspråket
Läs merVerksamhetsplan 2015. Uteförskolan Totte
Verksamhetsplan 2015 Uteförskolan Totte Den viktiga vardagen Alla barn ska få erfara den tillfredställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens
Läs merNär barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VULKANENS 2014/2015 Vulkanens förskolas vision När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter
Läs merSUMO: Skola för Hållbart Resande. Av: Emma Ödling
SUMO: Skola för Hållbart Resande Av: Emma Ödling Övergripande syfte Minska antalet föräldrar som skjutsar sina barn till skolan, vilket leder till färre bilar vid skolan säkrare trafikmiljö. Målgrupper
Läs merPlan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter
Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel
Läs merREGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29
REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan
Läs merVerksamhetsplan 2014/2015
Verksamhetsplan 2014/2015 Inledning Arbetet med denna verksamhetsplan har genomförts med Läroplan för förskolan (Lpfö 98/10) som underlag. Vår vision Att ha den mest lustfyllda och lärorika verksamheten
Läs merMin skolskjuts på webben
Att åka Skolbuss Åka skolbuss Att åka skolbuss till och från skolan är en nödvändighet för många elever. Här får du svar på de vanligaste frågorna om skolskjuts samt information om hur vi tillsammans kan
Läs merNykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25
Nykvarns Kommun Gång- och cykelplan Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Jörgen Bengtsson Gunilla Hellström 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merMaktsalongen Verksamhetsplan 2015
Bilaga 5 Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Maktsalongen är en organisation som arbetar med jämställdhet i det unga civilsamhället. 2015 är organisationens fjärde år och organisationen växer med raketfart.
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Junibacken Plats för egen logga/bild 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling
Läs merTrygghetsvandring mellan Sommarhemsskolan och Äsperödsskolan
Trygghetsvandring mellan Sommarhemsskolan och Äsperödsskolan Inledning Trygghetsvandringen genomfördes måndag 31 maj mellan Sommarhemsskolan och Äsperödsskolan. Deltog gjorde sex elever som representerade
Läs mer