Cykelhandlingsplan Mål och åtgärder
|
|
- Hanna Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Cykelhandlingsplan Mål och åtgärder Antagen av gatunämnden 2 maj, 2011
2 Inledning Visionen: Mölndal är en etablerad cykelstad där cykeln är en naturlig del av vardagen. Ökad cykling är ett av flera sätt att nå målen om ett hållbart samhälle. Cykeln släpper inte ut växthusgaser eller andra föroreningar, den tar lite plats i förhållande till andra transportsätt och cykling är bra för den enskildes hälsa. I mars 2009 antog Gatunämnden en cykelstrategi för Mölndal stad. Strategin innehåller en nulägesbeskrivning, en vision för cyklandet i Mölndal samt övergripande målsättningar inom sju insatsområden: Insatsområden: Infrastruktur, parkering och service Framkomlighet Trygghet och säkerhet Drift och underhåll Barns cykling Dialog, kampanjer och information Uppföljning Syftet med cykelhandlingsplan är att ange konkreta åtgärder inom respektive insatsområde för att sträva mot visionen och nå målsättningarna i strategin. I handlingsplanen konkretiseras målen i cykelstrategin med resultatmål. Målen och åtgärderna som föreslås i handlingsplanen kommer löpande att följas upp genom mätningar och medborgarundersökningar och presenteras i särskilda cykelbokslut. Tjänstemän från övriga förvaltningar, cyklister och andra intressenter har deltagit i arbetet med cykelhandlingsplanen, bland annat genom två workshops som hölls i början av projektet. Cykelhandlingsplanen är framtagen inom EU-projektet Nordiska cykelstäder, där Mölndal deltar tillsammans med 10 andra nordiska kommuner med målet att främja cykeln som transportmedel. 2
3 Cykelstaden Mölndal Övergripande mål I Mölndals miljömål från 2007 är målsättningen att andelen resor som utförs med cykel eller gång till år 2015 ska vara tillsammans 25 %. Resultatmål År 2005 då den senaste resvaneundersökningen gjordes låg siffran på 20 %, varav 10 % på vardera gång och cykel. En utgångspunkt i cykelhandlingsplanen är att cyklandet ska stå för ca 2/3 av den ökade andelen för gång och cykel. Utöver att mäta hur andelen cykelresor utvecklas är det också viktigt att sätta upp mål för hur nöjda cyklisterna generellt sett är med att cykla i Mölndal. Andelen resor som utförs med cykel ska vara 13 % år 2015 Antalet cykelresor ska öka med 38 % till 2015 (6,5 % per år)* Andelen cyklister som tycker Mölndal är en bra cykelstad ska öka från 44 % (2009) till 60 % år 2015 * För att löpande kunna följa upp om resandeandelen ökar har målet även räknats om till hur stor ökningen behöver bli i antalet cykelresor. Cykelräkningar görs på tre fasta punkter, kompletterat med ett större antal tillfälliga mätpunkter en vecka per år. Genomförande De generella målsättningarna bryts i de följande avsnitten ner till resultatmål inom varje insatsområde. De målen ska fungera som indikatorer som hjälper staden att se vilka åtgärder som ger resultat, samt ger stöd till att prioritera var fortsatta åtgärder behövs sättas in. na i handlingsplanen ska genomföras under För vissa av åtgärderna anges specifika år för genomförande. Förutom de konkreta och tidsatta åtgärderna anges även förslag och idéer på övriga åtgärder som staden kan genomföra eller verka för att någon annan part genomför. Uppföljning Målen och åtgärderna som föreslås i handlingsplanen kommer löpande att följas upp genom mätningar och medborgarundersökningar och presenteras i särskilda cykelbokslut. Omvärldsbevakning Att öka cyklandet i den utsträckningen är en uppgift som kommer kräva stora insatser, på många områden. Förutom de åtgärder som föreslås nedan i handlingsplanen, kan vi dessutom konstatera att det finns andra viktiga omvärldsfaktorer som påverkar möjligheten att nå målen med väsentligt ökad cykling. Som exempel kan nämnas införandet av trängselskatter, förtätningen av staden, utbyggnad av nya Mölndal Centrum, lagstiftning kring avdrag för resor, medborgarnas allmänna syn på hälsofrågor m m. 3
4 Infrastruktur, parkering och service Ett sammanhängande cykelvägnät Ett tydligt huvudcykelnät med hög kvalité och god framkomlighet är en grundsten för att attrahera nya cyklister och få nuvarande cyklister att cykla ännu mer. Separerade cykelvägar ska finnas längs hela huvudvägnätet, om inte parallella lokalgator kan erbjuda minst lika bra förhållanden för cyklister. Cykelvägarna ska separeras från biltrafik med kantsten eller annan fysisk avskiljning alternativt målade cykelfält. Utgångspunkten vid nybyggnad ska alltid vara att också separera gående och cyklister, även om undantag kan göras till exempel om antalet gående är få. Huvudcykelnät: Det nät av cykelvägar som binder samman olika områden i kommunen samt med områden i angränsande kommuner. Huvudcykelnätet är markerat med grå bakgrund i kartorna. Nya cykelvägar I prio 1 (se karta) återfinns de länkar som behövs byggas ut för att få ett heltäckande och sammanhängande huvudcykelnät. Föreslagen utbyggnadsordning framgår av numreringen på kartan och bygger på en bedömning över var investeringar ger mest nytta per insatt krona baserat på antal cyklister, trafiksäkerhet samt tillgänglighet till skolor och kollektivtrafik. Extra vikt har lagts för länkar som erbjuder helt nya förbindelser (t ex Sisjöns industriområde Åbroområdet). I prioriteringen tas ingen hänsyn till om behovet av cykelväg finns på kommunal, statlig eller enskild väg eftersom kommunal medfinansiering sannolikt kommer att krävas på statliga och enskilda vägar. I praktiken kommer föreslagen utbyggnadsordning inte kunna följas exakt. Vissa länkar kommer tidigare- eller senareläggas t ex på grund av att de ingår i större investeringsobjekt, är beroende av detaljplaneprocesser eller finansiering av andra väghållare. Länkarna i prio 2 och 3 kan förbättra cykelnätet inom olika områden. Någon inbördes prioritering mellan de länkarna har ej gjorts eftersom utbyggnad av prio 2 och 3 blir aktuell först efter att alla länkar i prio 1 är utbyggda. Undantag från detta kan bli aktuellt för länkar som kan uföras som så kallade passa på -jobb i samband med andra arbeten. Målsättningar från cykelstrategin Cykelvägnätet ska byggas ut kontinuerligt för god tillgänglighet överallt i staden. Viktiga länkar som saknas i cykelnätet prioriteras. Tillräcklig bredd för att separera gående från cyklister eftersträvas om inte gångtrafiken är marginell. Ytor för cykelvägar ska definieras tidigt i all planering. Det ska byggas fler tryggare och säkrare cykelparkeringar i bra lägen. Resultatmål Alla utpekade länkar som saknas i huvudcykelnätet (prio 1) ska byggas klara senast till 2020, och hälften senast till 2015 Andelen cyklister som är nöjda med utbudet av cykelvägar ska öka från 46 % (2009) till 65 % år Cykelparkeringar i tillräcklig mängd och på rätt plats ska finnas på stationer, hållplatser och i lokala centrum. Andelen cyklister som är nöjda med antalet parkeringar ska öka från 34 % (2009) till 50 % år Servicen till cyklister ska successivt utökas och förbättras. Prioritering av cykelvägar i planskedet Enligt översiktsplanen ska utbyggnad av gång- och cykelförbindelser ges hög prioritet. I planeringen av nya områden behöver man utgå från att skapa ett väl fungerande cykelnät som fungerar såväl inne i området som vid anslutningar till det övriga cykelvägnätet. Målet är att cykeltrafiken ska erbjudas genare förbindelser än biltrafiken. Tillräckliga ytor ska avsättas för att kunna erbjuda en separering av gående och cyklister. Stadsbyggnadskontoret har börjat använda indikatorer i arbetet med detaljplaner för att kunna utvärdera i vilken utsträckning en plan fyller olika mål som ska uppfyllas. En indikator som anger graden av cykelvänlighet bör tas fram. 4
5 - Infrastruktur, parkering och service - Cykelparkering För att erbjuda bra möjligheter att parkera sin cykel finns ett antal kriterier som ska uppfyllas: Välj en bra placering på parkeringen Erbjud tillräckligt många platser Använd fungerande cykelställ Gör parkeringen trygg och säker Utforma parkeringen så att den går att drifta och underhålla Bra cykelparkeringar innebär utöver bra service till cyklisterna ett vackrare och mer fungerande stadsrum. Om cykelparkeringar saknas, finns på fel plats eller är felaktigt utformade så kommer de inte användas och resultatet blir istället att cyklar parkeras oordnat. - Förbättrad och utökad cykelparkering i Mölndals Centrum och vid Knutpunkt Mölndals bro genomförs i samband med att det nya köpcentrumet byggs Ett varierat utbud av cykelparkeringar ska erbjudas, allt från enkla cykelställ till möjligheter att låsa in sin cykel. - Förbättrade och utökade cykelparkeringar och eventuellt cykelgarage ska byggas vid kommunens tre pendeltågsstationer i samband med att perronger förlängs för längre pendeltåg. Åtgärden är en del i Västsvenska paketets initiala åtgärder inför att trängselskatter införs Cykelparkeringar ska successivt byggas ut vid busshållplatser med fler än 100 påstigande samt eventuellt vid ytterligare hållplatser om behov finns. - Väl fungerande cykelparkeringar ska erbjudas i samtliga lokala centrum. Service till cyklister Med service menas i detta sammanhang sådant som kan erbjuda det lilla extra som kan komplettera cykelinfrastrukturen. Den typen av åtgärder kan även fungera som marknadsföring av cykling i kommunen. - En cykelbarometer ska sättas upp 2011 som visar hur många som cyklar förbi. Syftet är att synliggöra och marknadsföra cyklingen samt att samla in statistik. - Dagens tre pumpstationer för cykel vid kommunens tre stationer ska kompletteras med fler pumpar, längs viktiga cykelstråk. - Hand/fotstöd vid trafiksignaler ska utföras där det finns möjlighet och behov. - Cykelvägvisningen ska på strategiska platser kompletteras med kartor över cykelnätet och övrig relevant information till cyklister. - En hiss för cyklister och gående ska byggas för att underlätta för cyklister och gående att ta sig till och från nytt bostadsområde på Kvarnbyvallen. Åtgärden genomförs i samband med detaljplanens genomförande. Idékatalog Många cyklister efterfrågar att kunna ta med sig cykel på kollektivtrafiken. Mölndal stad vill verka för att skapa bättre möjligheter till detta. Servicestationer typ gör det själv längs cykelnätet kan etableras. Utveckling av ett system för lånecyklar. Gärna som en utökning av Göteborgs system Styr och Ställ. - I en ny parkeringsnorm för Mölndal stad ska det även ingå normer för cykelparkering vid bostäder, skolor, detaljhandel, idrottsanläggningar etc. 5
6 Framkomlighet Att skapa flyt i cyklingen Cyklister är i högre grad än många andra trafikanter beroende av att det är enkelt att ta sig fram. Som cyklist är man extra känslig för fysiska hinder, onödiga stopp, otydligheter i nätet etc. na som föreslås nedan har syftet att göra det enklare och smidigare för cyklister att cykla, eller med andra ord att öka flytet i cyklingen. Det kan t ex röra sig om att ta bort fysiska hinder, att förbättra trafiksignalers funktion för cyklister, att separera cyklister och gående, att förbättra tydligheten i cykelnätet etc. - Hela huvudcykelnätet ska inventeras på cykel Inventeringen ska leda till ett åtgärdsprogram för att förbättra framkomligheten, tydligheten och enkelheten i huvudcykelnätet. Kanter eller andra fasta hinder i på cykelvägar ska tas bort. Där cykelnätet går på blandtrafikgator kan gupp eller dylikt utformas/byggas om så att cyklister påverkas så lite som möjligt. Sträckor eller punkter i nätet som är otydliga kan byggas om, få ändrad reglering, eller förtydligas på annat sätt. Målsättningar från cykelstrategin Hinder ska tas bort från de befintliga cykelstråken. Cyklisterna ska uppleva att det är smidigt att ta sig runt i Mölndal, även i samband med vägarbeten eller större ombyggnadsprojekt. Cyklisterna ska enkelt kunna hitta den säkra cykelvägen fram till sitt mål. Resultatmål Andelen cyklister som är nöjda med möjligheterna att komma fram i trafiken ska öka från 46 % (2009) till 60 % år Andelen cyklister som är nöjda med cykelvägvisningen ska öka från 32 % (2009) till 55 % år Samtliga trafiksignaler ska inventeras under. ska genomförs under så att trafiksignalerna blir mer cykelvänliga. Strävan är att det ska bli grönt för cyklisten så enkelt som möjligt, t ex genom detektering av cyklister eller överanmälan från parallella trafikströmmar. - Huvudcykelnätet ska få tydligare separering mellan gång och cykel, där tillräckligt utrymme finns. Separeringen genomförs i huvudsak genom vägmarkeringar och påbörjas under Där behovet av separering är stort men bredden för liten, kan det bli aktuellt att bredda cykelvägen, t ex vid Eklanda torg. - Ny cykelvägvisning färdigställs under Eventuella kompletteringar och/eller ytterligare förtydligad vägvisning ska genomföras om behov uppstår. - Cyklister ska prioriteras bättre vid vägarbeten. Gatukontoret tar under 2011 fram nya föreskrifter för utmärkning vid vägarbeten samt nya schaktbestämmelser, för att bland annat tydliggöra entreprenörers skyldighet att ge bra förhållanden till gående och cyklister vid vägarbeten. - Cykling genom Mölndal C på tider då köpcentrumet är stängt ska tillåtas. Åtgärden genomförs så snart som möjligt. 6
7 Trygghet och säkerhet En säkrare cykelstad Trygghet och säkerhet i cykelnätet är beroende både av väghållarens åtgärder och av trafikanternas beteende. Olyckor mellan cykel och motorfordon sker framför allt i korsningspunkter med biltrafik, medan singelolyckor vid många tillfällen beror på brister i drift, underhåll och vinterväghållning. inom drift och underhåll samt åtgärder för att påverka cyklister till ett säkrare beteende beskrivs i kapitel 5 respektive 6. Här fokuseras på övriga åtgärder för ökad trygghet och säkerhet. Det kan för övrigt konstateras att ett ökat cyklande i sig kan öka säkerheten, genom att övriga trafikanter i större utsträckning är uppmärksamma på att cyklister alltid är närvarande i trafiken. - Gatukontoret har under lång tid successivt genomfört åtgärder för att öka cyklisters (och gåendes) säkerhet i korsningspunkter med biltrafik, genom förhöjda överfarter, cirkulationer nya cykelvägar etc. Utöver att bygga ut cykelnätet ska gatukontoret fortsätta att genomföra trafiksäkerhetshöjande punktinsatser. Prioritering av åtgärder sker från år till år inom ramen för Trafiksäkerhet och Miljöförbättrande åtgärder. Målsättningar från cykelstrategin Antalet svåra olyckor och dödsfall ska minska. Cyklisterna ska uppleva att det är säkert och tryggt att cykla och parkera cykeln i Mölndal. Användandet av cykelhjälm och cykelbelysning ska öka. Resultatmål Ingen cyklist ska omkomma i trafiken. Antalet svårt skadade cyklister ska kontinuerligt minska. Belysningsanvändningen ska på utvalda mätplatser ska öka i genomsnitt från 56 % (2009) till 70 % år Hjälmanvändningen ska på utvalda mätplatser öka från 63 % (2009) till 75 % år Cyklisternas upplevelse av osäkerhet ska minska från 36 % (2009) till 30 % år Cyklisternas upplevelse av otrygghet ska minska från 35 % (2009) till 30 % år Trafiksignaler ska kompletteras för att öka svängande bilisters uppmärksamhet på att korsande cyklister har grönt ljus. Förgrönt att cyklister får grönt ljus något före bilar är en annan åtgärd som ökar säkerheten vid signalreglerade korsningar. na genomförs i samband med åtgärder för mer cykelvänliga trafiksignaler (se ovan under Framkomlighet). - Belysning och ytor i gång- och cykeltunnlar ska ses över. Tryggare miljöer kan sannolikt skapas genom relativt enkla åtgärder som t ex vitmålning i gång- och cykeltunnlar. - Buskage och annan växtlighet som bidrar till att cykelvägar upplevs som otrygga ska tas bort. 7
8 Drift och underhåll Drift och underhåll Hög standard på cykelvägarna, bra underhåll på och vid sidan av cykelvägarna samt god vinterväghållning har stor betydelse för att bibehålla dagens cyklister och locka nya. Nästan 70 % av cykelolyckorna i Mölndal är singelolyckor, vilket delvis beror på cyklisters beteende och standard på cykel, men även ofta är relaterat till väglag eller standard på cykelvägarna. Vid snöfall och halka är det viktigt att åtgärder sätts in snabbt för att säkra framkomlighet och säkerhet. Det är avgörande att snön tas bort från cykelvägarna, eftersom förhållandena annars riskerar bli dåliga under lång tid. - Hela huvudcykelvägnätet ska årligen inventeras avseende beläggning, vegetation, brunnar, skyltar etc. Inventeringen ska ligga till grund för minst hundra punktinsatser per år i form av förbättringar på gångoch cykelvägnätet. Inventeringen bör genomföras på cykel eller elcykel. - Ett separat beläggningsprogram för cykelvägar ska tas fram årligen. Normalt sett är livslängden på beläggningen 40 år, men med anledning av schakter i cykelvägar i försämrar komforten behöver ny beläggning göras oftare om god komfort ska uppnås. - Schakter i gång- och cykelvägar ska återbeläggas inom 14 dagar. Höga krav ska ställas på kvalitén vid återbeläggning. Hela bredden på cykelvägen ska återbeläggas även vid mindre schakter. Vintertid bör lösningar med tillfälliga återbeläggningar användas, om permanent återbeläggning inte bör genomföras på grund av kyla. Målsättningar från cykelstrategin Beläggningsunderhållet av befintliga cykelvägar ska prioriteras högre än idag. Cyklisterna ska uppleva att det går bra att cykla året om. Cykelrapportörer engageras för löpande tillsyn. Resultatmål Beläggning på huvudcykelnät ska förnyas med max 20 års omlopp. Det innebär ca 500 m per år. Medborgarnas betyg (skala 1-10) på underhåll och skötsel av gång- och cykelvägar ska öka från 6,0 (2010) till 6,5 år Medborgarnas betyg på snöröjning av gång- och cykelvägar ska öka från 4,9 (2010) till 6,0 år Det ska vara lätt att lämna in synpunkter på cykelvägnätet. Information om felanmälan på t ex hemsidan ska kompletteras. Skyltar med uppgifter om e-post och telefonnummer för felanmälan ska sättas upp längs cykelvägar 2011, på t ex trafiksignaler. - Försöket med särskilda cykelrapportörer ska utvärderas och utvecklas. - Kriterierna för vinterväghållning av cykelvägar ska förbättras. I nuläget gäller att huvudcykelvägnätet ska vara åtgärdat 5 timmar efter pådragsstart och plogning startas vid 6 cm snödjup. Kriterierna ändras till att åtgärder sätts in senast vid 3 cm snö och alltid vid risk för halka, samt att huvudcykelnätet ska vara åtgärdat senast respektive (beroende av när på dygnet snön faller). De skärpta kriterierna erbjuder bättre förutsättningar för skol- och arbetspendling på cykel samt innebär minskad risk för att snö/is successivt byggs upp på cykelvägarna. - Gatukontoret ska arbeta för att kontinuerligt utveckla metoder för vinterväghållning. Saltning, eventuellt kombinerat med sopning, är en metod som ska testas och utvärderas på något av de tunga cykelstråken i kommunen. 8
9 Barns cykling Barn mår bra av att cykla Fördelarna med att barn går eller cyklar till skolan och fritidsaktiviteter istället för att bli skjutsade är många: barnen får motion och träning på att röra sig i trafiken, trafikmiljön vid skolorna blir säkrare och miljöpåverkan minskar. Verkligheten ser dock annorlunda ut. Andelen barn som går eller cyklar till skolan har enligt nationella undersökningar sjunkit från ca 90 % på 70-talet till endast 58 % 2006 (Trafikverket). Mölndal stad har i första hand möjlighet att påverka barn att cykla till skolan. Förhoppningen är att det kan leda till ett ökat cyklande även på fritiden. - Gatukontoret ska fortsätta genomföra kampanjen På egna ben som anordnats sedan Kampanjen innehåller både trafikundervisning och motiverande åtgärder för att öka cyklingen. Kampanjen Nationell utmaning som är en enklare form av kan fungera som komplement. - Trafikmiljöinventeringar på skolor ska fortsätta att genomföras vart tredje år. Exempel på åtgärder kan vara att biltrafiken regleras på olika sätt, att skapa avsläppningsplatser en bit ifrån skolan, att göra fysiska åtgärder i vägnätet etc. - Gatukontoret deltar under 2011 i ett nätverk med andra kommuner för att skapa en verktygslåda med åtgärder för att öka barns cykling. Projektet drivs av Örebro universitet. na ska testas under Målsättningar från cykelstrategin Barn och deras föräldrar ska uppleva att det är tryggt och säkert att gå eller cykla till skolan. Andelen barn som går eller cyklar till skolan ska öka. Staden ska fortsätta att regelbundet informera och genomföra kampanjer på skolorna för att förändra resvanor. Alla barn ska få trafikundervisning. Alla barn ska använda cykelhjälm. Resultatmål Andelen barn som går eller cyklar till skolan ska öka varje år. Alla elever i mellanstadiet ska minst en gång delta i kampanj med syftet att öka cykling och öka kunskap om trafik. Alla skolor ska få cykelservice minst en gång under perioden Alla barn ska använda cykelhjälm Föräldrars och barns upplevelse av att skolvägar är trygga och säkra ska öka. - Cykelservice ska erbjudas till minst sex skolor per år. Syftet är att barnens cyklar ska blir säkrare, men även att marknadsföra ökad cykling. 9
10 Dialog, kommunikation och information Erfarenheter visar att det inte räcker med god infrastruktur för att få fler till att börja cykla. Det som styr valet av färdmedel är främst resbehovet och resans start- och målpunkt. Utöver detta beror färdsättet på: - Kunskaper om de olika färdmedlen - Sociala attityder - Vilja och värderingar. Mölndals stad arbetar därför, sedan 2005, aktivt med kampanjer och åtgärder med fokus på resvanor. Vi har dock valt att inte sätta upp några specifika resultatmål för detta insatsområde, eftersom det kan vara svårt att följa upp på ett bra sätt. Information Mölndals stad ska erbjuda verktyg för att öka tillgängligheten för cyklister och kontinuerligt informera om cykelvägar, cykelparkeringar och annan service för cyklisterna. - Uppdatera cykelkartan regelbundet och på kartan ha med annan relevant information för cyklister som cykelpumpar etc. - Bidra till att utveckla den webbaserade cykelreseplaneraren samt marknadsföra den. - På hemsidan ska relevant information om att cykla i Mölndal finnas. - Uppmärksamma nyinvesteringar på hemsidan och andra kanaler. - Vid ombyggnationen av Mölndals centrum ska cyklister informeras om framkomligheten. Dialog Mölndals stad ska föra dialog med arbetsgivare, cyklister och andra intressenter om hur cykelns roll ska stärkas. - En cykelreferensgrupp har bildats med representanter från olika förvaltningar, cyklister, företag, Trafikverket, NTF och andra organisationer. Gruppen ska fortsätta vara ett forum för att diskutera hur cykelns roll i Mölndal ska kunna stärkas. - RAM (Resor till och från Arbetsplatser i Mölndal) är 10 Målsättningar från cykelstrategin Mölndals stad ska föra dialog med arbetsgivare, cyklister och andra intressenter om hur cykelns roll ska stärkas. Mölndals stad ska genomföra kampanjer och aktiviteter för att främja hållbara resvanor och ökad cykling. Mölndals stad ska erbjuda verktyg för att öka tillgängligheten för cyklister och kontinuerligt informera om cykelvägar, cykelparkeringar och annan service för cyklisterna. Mölndals stad ska arbeta för att öka kunskapen om trafiksäkerhet och trygghet för cyklister. ett nätverk där Mölndals stad tillsammans med flera större företag gemensamt arbetar för att främja cykling och övriga hållbara arbetsresor. Nätverket ska fortsätta komma med idéer samt vara en viktig kanal för information om cykling till medarbetarna. - Aktivt söka upp och bjuda in till dialog med fler grupper för att stärka cykelns roll. - Cykelvänlig arbetsplats är en satsning som går ut på att stödja arbetsplatser att främja cyklingen bland sina anställda. Ett pilotprojekt startade under 2010 som ska utvärderas och eventuellt utvecklas. Rådgivning Transportrådgivning för företag och privatpersoner har erbjudits genom projekt finansierade av naturvårdsverket. Genom direktkontakt kan informationen och råden anpassas till individens eller företagens behov och är därmed effektiva. - Arbeta för att kunna erbjuda rådgivning till vissa grupper som t ex nya och nyinflyttade företag och deras anställda. Kampanjer och aktiviteter Kampanjer och aktiviteter ska användas för att motivera till ökad cykling, uppmärksamma de som redan cyklar och sprida information om de fysiska insatser som görs. - Aktiviteter på stan eller i bostadsområden, t ex cykeldag med gratis cykelservice.
11 - Dialog, kommunikation och information - Kampanjer som vänder sig till pendlare t ex för att förlänga cykelsäsongen. Idékatalog - Uppmana till deltagande i kampanjer såsom Cykelutmaningen. Kampanjer - Kampanjer för trafiksäkrare beteende hos cyklister och bilister. Internt: Mölndals stad som föregångare - Kampanjer för ökad användning av belysning och hjälm. Mölndals stad är kommunens största arbetsgivare med omkring 5000 anställda. För att kunna agera trovärdigt mot invånarna, företag och andra målgrupper bör kommunen föregå med gott exempel när det gäller våra tjänsteresor. Enligt de riktlinjer för resor som finns antagna ska korta resor i första hand göras med gång eller cykel. - för att stimulera äldre att cykla hälsans cykelväg, cykelrastplatser, öka cykelhjälmanvändningen bland äldre. - Gör restidstester där cykel/bil/koll jämförs. - Testpatruller som recenserar cykelvägar/cykelförbindelser. Förslag på åtgärder - Turistcykling. - Arbetsgivaren kan bekosta och uppmuntra medarbetarna att delta i t ex Cykelutmaningen. Nya koncept för cykling - Uppmuntra fler barnafamiljer att testa cykelkärror, t ex genom att låna ut via förskolan. - Arbeta för att alla har tillgång till cyklar (även elcyklar) i tjänsten t ex genom cykelpooler. Se till att det finns cykelkärra. - I samarbete med affärsidkare erbjuda cykelkärror till utlåning för att få hem sina varor. - Utreda och testa möjligheten att införa klimatavgift för tjänsteresor med bil. Pengarna används sedan till åtgärder för att underlätta alternativ till bil. - Erbjuda privata näringslivet möjlighet att sponsra cykelåtgärder, te x reklamfinansierade cykelluftstationer och cykelställ. Förutsatt att kommunen står för utformade och drift. - Sträva efter att arbetsplatser ska bli cykelvänliga och exempelvis ha duschmöjligheter, tjänstecyklar, goda och säkra cykelparkeringar. 11
12 Kostnader för genomförande De åtgärder som föreslås i handlingsplanen är nödvändiga om stadens miljömål att öka gång- och cykelandelen från 20 % till 25 % till år 2015 ska nås. Det behöver därför avsättas medel för genomförandet av cykelhandlingsplanen. I nedanstående tabell framgår tillkommande kostnader för att genomföra åtgärderna. Vissa av åtgärderna i planen finansieras som en del av det ordinarie arbetet inom gatukontoret eller inom övriga förvaltningar, alternativt i samband med detaljplaner eller övriga investeringsobjekt och någon tillkommande kostnad har då ej tagits med. Insatsområde Åtgärd Totalt Kommentar 1. Infrastruktur, parkering och service Nya cykelvägar Parkering hållplatser Parkering Mölndal C Ingår i Mölndal C projektet Parkering Knutpunkten Ingår i Mölndal C projektet Parkering stationer Ingår i Västsvenska paketet Nya cykelpumpar Cykelbarometer Ingår i Nordiska cykelstäder Övrig service till cyklister Framkomlighet Inventering på cykel efter inventering Trafiksignaler Separering Säkerhet och trygghet 4. Drift och underhåll Punktinsatser TS-åtgärder i förfogandeanslag Trafiksignaler insatser Löpande drift Bättre återställning schakter Löpande drift Förbättrad vinterväghållning Tillkommande kostn. Normalvinter Skyltar för felrapportering Genomförs Barns cykling På egna ben Verktygslåda Service Dialog, kampanjer och information Diverse åtgärder TOTALT Varav investering Varav drift
13 Investeringar i prioriteringsordning De fysiska investeringar som behöver göras har prioriterats och presenteras i listan och på kartan (nästa uppslag). Väghållare Prioriteringsordning och Kartnummer Objekt Längd (m) Bedömd kostnad (tkr) Anmärkning Kommunen Redan beslutad Göteborgsv (Berghemsg-Lackarebäck) Ingår i Gbgv etapp 2 Kommunen Redan beslutad Bifrostg (Häradsg-Toltorpsg) Kommunen 1 Kommunen 2 Kommunen 3 Kommunen 4 Krokslätts parkgata (Grågåsgatan- Friggav) Hökegårdsgatan (Krokslätts parkg- Soltorpsg) Gunnebog (öst Lackarebäcksmot-Västra Liden) Fässbergsmotet-Sisjön (söder om Söderleden) Ingår i Kroksl parkg etapp Kommunen 5 Förbifart Gbg:s vattenverk Kommunen 6 Cykelöverfart Göteborgsvägen vid Tempelgatan Kommunen 7a Flöjelbergsg bron Kommunen 7b Flöjelbergsg Trafikverket 8 Hällesåkersvägen (N Hällesåkersv- Ranered) Kommunen 9 Gamla Riksvägen vid Kålleredsmotet Kommunen 10 Ekenleden/Kålleredsmotet Enskild 11 Tulebovägen (Streteredsvägen- Tulebosjön) Kommunen 12 Rådavägen (Helenedal-Boråsvägen Kommunen 13 Boråsvägen (Rådvägen-Härryda) Kommunen 14 Boråsvägen (Rådavägen-Göteborg) Kommunen 15 Östra Lindomevägen Kommunen 16 Bifrostg (Frejag-Toltorpsg) Kommunen 17 Industrivägen (Konditoriv-Valåsv) Kommunen 18 Trafikverket 19 Trafikverket 20 Kommunen 21 John Halls väg (Rådavägen-Gunnebo slott) Spårhagavägen (Björnåsen- Kungsbacka) Gamla Riksvägen (Industrivägen- Skäggered) Fågelbergsg (Flugsnappareg- Kungsbackav) Kommunen 22 Flöjelbergsg-Kallebäck (öster E6) Kommunen 23 Streteredsvägen, Ängsbackev-Hpl Stetered Kommunen 24 Bifrostg (Frejag-Frölundag Trafikverket 25 Hällesåkersvägen (Lindome-Hällesåker) Kommunen 26 John Halls väg (Gunnebo slott-härryda kommun) Finanseras via exploateringsbidrag Netto efter medfinans Göteborg 50% Byggs i samband med Mölndal C Netto efter medfinans Trafikverket 50% Finanseras via exploateringsbidrag Finanseras via exploateringsbidrag Netto efter medfinans Trafikverket 50% Netto efter medfinans Trafikverket 50% Netto efter medfinans Trafikverket 50% 13
14
15
16 Cykelhandlingsplanen är producerad av: Mölndals stad Gatukontoret Mölndal Kontaktperson: Ulf Bredby Bilder: Sonja Skäär, Ulf Bredby, Johan Ljung (sidor 1, 9)
Cykelåret i Mölndal 2010
Cykelåret i Mölndal 2010 Cykelbokslut Antagen av gatunämnden Cykelåret 2010 i Mölndal är producerat av: Mölndals stad Gatukontoret 431 82 Mölndal gatukontoret@molndal.se 031-315 10 00 Kontaktperson: Ulf
Läs merStrategi och handlingsplan för cykeltrafik
CYKELSTRATEGI 1(8) 2001-03-21 Strategi och handlingsplan för cykeltrafik Godkänd av kommunstyrelsen 01-03-21 Vision I Kristianstad kommun är cykeln det naturliga transportmedlet att använda vid korta resor
Läs merDetta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla.
Trafikplan för Kumla kommun Avsnitt Cykel 1 1. Inledning Kumla har goda förutsättningar att vara en utpräglad cykelstad. När Kumla förverkligar sina ambitioner om stark men hållbar tillväxt är satsningar
Läs merUppsala ska bli Sveriges bästa cykelstad
5 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Forss Oscar Fritz Daniel Uggla Kerrou Teresa Datum 2016-03-02 Diarienummer GSN-2015-1930 Gatu- och samhällsmiljönämnden Uppsala ska bli Sveriges bästa cykelstad
Läs merVerksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun
Diarienummer: KS 2011/0406.312 Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Gäller från: 2014-08-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Arbetsgrupp för cykelstrategi
Läs merSå här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken
Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Miljövänliga transporter Lastcyklar har idag en kapacitet på 300 kg och är ett alternativ till varutransporter i tätort. Bilfria gator Gator fri från
Läs merCykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014
Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014 Antagen av gatunämnden 22 mars, 2010 Förord Alla människor har ett behov av rörelse för att förflytta oss, underhålla vår kropp och vår själ. För att få ihop det
Läs merCykelplan. Gävle 2010
Cykelplan Gävle 2010 Titel: Cykelplan Gävle 2010 Utgivningsdatum: Mars 2010 Utgivare: Gävle kommun Kontaktperson: Helena Werre, Gävle kommun Konsult: Sweco, Uppdragsansvarig: Anders Atterbrand Författare:
Läs merARBETSMATERIAL MARS 2015. Gång- och cykelvägsplan 2015 2020
Gång- och cykelvägsplan 2015 2020 1 Förord En aktuell gång- och cykelvägsplan är ett viktigt redskap för att kunna göra insatser för att främja cyklandet i kommunen. Ett av grundargumenten för utvecklandet
Läs merMotion, Utveckla Linköping som en cykelstad
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-02-05 Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr SBN 2011-805 Per-Erik Hahn Dnr KS 2011-610 Samhällsbyggnadsnämnden Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGENS
Läs merHållbart resande. Lisa Ström GR, lisa.strom@grkom.se. www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Hållbart resande Lisa Ström GR, lisa.strom@grkom.se Innehåll Varför hållbart resande? Vad menas med ett hållbart resande? Hur kan man jobba med hållbart resande? Vilka är vinsterna? Hållbart resande och
Läs merRegional cykelstrategi för Sörmland. Kortversion utan fördjupade analyser
Regional cykelstrategi för Sörmland Kortversion utan fördjupade analyser Regional cykelstrategi för Sörmland Kortversion utan fördjupade analyser Ansvarig utgivare: Regionförbundet Sörmland Foto: Kerstin
Läs merErfarenhet av cykel.
Erfarenhet av cykel. - Kommunal erfarenhet i 12 år. Påverka internt att prioritera cykling, påverka innevånarna att cykla. - Fyra år på regional nivå i Trafikverket för att öka hållbart resandet. 1 2012-11-01
Läs merHÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0
HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merÅRSTABERG DETALJPLAN KV PACKRUMMET CYKELPARKERING
PM ÅRSTABERG DETALJPLAN KV PACKRUMMET CYKELPARKERING FOTO: CYKELGARAGET I ÄLVSJÖ 2013-12-10 Syftet Syftet med detta PM är att ligga till grund för dimensioneringen av cykelparkering vid Årstabergs station
Läs merMOBILITY MANAGEMENT FÖR BYGGHERRAR
MOBILITY MANAGEMENT FÖR BYGGHERRAR JANUARI 2016 MOBILITY MANAGEMENT Mobility Management () är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder
Läs merSvar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319
Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme
Läs merKalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan
Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan 2008-11-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Cykelstrategi... 3 3 Handlingsplan... 5 - Sid 2 - 1 Inledning Kalmar har som mål att bli en
Läs merCYKELPLAN 2012. Del 1: Strategi för en cykelstad i världsklass Del 2: Handlingsplan. Remissversion
CYKELPLAN 2012 Del 1: Strategi för en cykelstad i världsklass Del 2: Handlingsplan Remissversion FÖRORD Vid Trafik- och renhållningsnämndens möte den 14 juni 2010 fick trafikkontoret i uppdrag att ta fram
Läs merHur planerar kommunerna inom Göteborgsregionen för cykel?
Hur planerar kommunerna inom Göteborgsregionen för cykel? Dokumentinformation Titel: Hur planerar kommunerna inom Göteborgsregionen för cykel? Serie nr: 2013:57 Projektnr: 13064 Författare: Kvalitetsgranskning
Läs merPolicy för cykling i Örnsköldsviks centralort
Datum Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort 66/2016 Antagen av: 66/2016 Dokumentägare: Kommundirektör Ersätter dokument: - Relaterade dokument: Målgrupp: Kommunen Dokumentnamn: Policy för cykling
Läs merNykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25
Nykvarns Kommun Gång- och cykelplan Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Jörgen Bengtsson Gunilla Hellström 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merCykelplan Trelleborgs kommun 2016-2020
Cykelplan Trelleborgs kommun 2016-2020 2016-05-09 Cykelplan för Trelleborgs kommun 2016-2020 bygger på Cykelstrategi för Trelleborgs kommun 2016-2020. Båda dokumenten har tagits fram av infrastrukturgruppen
Läs merInspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås. Den perfekta cykelparkeringen
Inspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås Den perfekta cykelparkeringen 2 Cykelparkeringar Ja, tack! Västerås är en kommun med en stolt cykeltradition. Att
Läs merTRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018
2015-11-30 TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 Trafikinvestering från 2015, ny beläggning och belysning på gång- och cykelbana utmed Henrik Palmes allé. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida FÖRORD 2 1. TRAFIKINVESTERINGAR
Läs merSynpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil
Stadsbyggnadsförvaltningen Boden 22 november 2015 Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil Bakgrund om oss Cykelfrämjandet har funnits sedan 1934 och arbetar för att fler politiker och
Läs merI KRONOBERG OCH KALMAR LÄN
FÖRSLAG på överenskommelse. Företagen får vara med och välja om de vill genomföra alla eller bara vissa delar av projektet. Överenskommelse mellan: Energikontor Sydost och NN-företag för projektet PROJEKTBESKRIVNING
Läs merGång- och cykelplan. med åtgärdsförslag
Gång- och cykelplan med åtgärdsförslag Förord Denna gång- och cykelplan med åtgärdsförslag visar riktningen som Upplands-Bro kommun vill arbeta mot för att uppnå bättre möjligheter att gå och cykla på
Läs merRAPPORT FRÅN ETT: www.upplandsvasby.se
RAPPORT FRÅN ETT: Dialog Trafikdialogen var höstens första dialogmöte av totalt tre. Dialogen berörde den kommande trafikplanen och lanserades som startskottet för arbetet med denna. Sammanlagt besökte
Läs merHandbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken
Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Beställare: Lars-Erik Pedersén, Västtrafik AB, Infra Konsult: Atkins Sverige AB Uppdrag: Uppdragsnummer - 2011284 Sökväg: www.vt-pool.com
Läs merCykelförbindelser mellan Malmö, Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lund
Förenklad åtgärdsvalstudie Cykelförbindelser mellan Malmö, Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lund Skåne 2014-06-13 2 Förenklad åtgärdsvalstudie cykelförbindelser Malmö-Arlöv-Åkarp- Hjärup-Lund 1. BAKGRUND... 4
Läs merRAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus
RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06 Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Kund Torsås kommun
Läs merRAPPORT 2013:46 VERSION 1.2. Handlingsplan för cykeltrafiken
RAPPORT 2013:46 VERSION 1.2 Handlingsplan för cykeltrafiken Dokumentinformation Titel: Cykelplan för Järfälla kommun Serie nr: 2013:46 Projektnr: 12206 Författare: Kvalitetsgranskning Projektledare: Beställare:
Läs merInkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner
Inkomna remissynpunkter och länets kommuner Som helhet har den regionala infrastrukturplanen för Västmanlands län tagits emot väl av länets kommuner och avseende struktur, upplägg och innehåll. Inkomna
Läs merGång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-01 123, 13KS/0603
Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030 Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-01 123, 13KS/0603 Dokumentinformation Titel: Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030 Serie nr: 2013:38 Projektnr:
Läs merResvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007. Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret
Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007 KORTVERSION Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Sida 2 (6) Bakgrund
Läs merC y k e l v ä g p l a n f ö r V ä x j ö k o m m u n
C y k e l v ä g p l a n f ö r V ä x j ö k o m m u n strategi och övergripande riktlinjer för arbetet med cykeltrafiken i Växjö Antagen av kommunfullmäktige den 17 november 2009 2 Sammanfattning Cykelvägplan
Läs merCYKELBESIKTNING 2009 Hållbart resande i Umeåregionen / VIVA arbete unga VIVA resurs / NTF Västerbotten 2009-10-02
CYKELBESIKTNING 2009 Hållbart resande i Umeåregionen / VIVA arbete unga VIVA resurs / NTF Västerbotten 2009-10-02 Sammanfattning Projektet Hållbart resande i Umeåregionen arbetar för att resorna i Umeåregionen
Läs merSam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun
Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4
Läs merKs 429/2011. Handlingsplan för ökat cyklande i Örebro kommun
Ks 429/2011 Handlingsplan för ökat cyklande i Örebro kommun Sammanfattning Örebro kommun har en lång tradition att jobba med cykelfrågor, men det har saknats ett dokument som beskriver mål, strategier,
Läs merKlimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet
s synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet Sammanfattning av synpunkter s medlemmar arbetar strategiskt för att minska klimatpåverkan från transporter med ambitiösa
Läs merErfarenheter av Cykelrapporten
Projektrapport av Grön Trafik: Erfarenheter av Cykelrapporten Medborgardialog med cyklister i Östersund 2010-2011 Innehållsförteckning BAKGRUND...1 FUNKTION OCH KOMMUNIKATIONSKANALER...1 MARKNADSFÖRING...2
Läs merPM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun
PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 17 Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson Datum:
Läs merHandledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan
Sida 1 av 6 Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund För tredje året i rad arrangeras Europeiska Mobilitetsveckan, mellan den 16:e och 22:e september.
Läs merProjekt Hållbart resande Rapport till kommunstyrelsen
TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Datum Diarienummer 2015-01-07 KS 2014/369 1 (5) Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Projekt Hållbart resande Rapport till kommunstyrelsen
Läs merStrategi för ökad cykling i Västra Götaland
swww Strategi för ökad cykling i Västra Götaland En del av Regional plan för transportinfrastruktur REMISSVERSION 2015-04-16 Dokumentinformation Titel: Serie nr: 2015:23 Projektnr: 14164 Författare: Strategi
Läs merMotala cykelplan 2016-2030
Motala cykelplan 2016-2030 Del 2 Behovsanalys Version 0.5 Remissversion Innehållsförteckning 1 Behovsanalys Motala cykelplan... 1 1.1 Användning och uppdatering av behovsanalysen... 1 1.2 Strategi för
Läs merCykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss
Jeffery Archer Trafikplanering 08-508 260 67 jeffery.archer@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-02-07 Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv.
Läs merInledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet
Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,
Läs merPM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen
Datum Diarienummer Sida 2012-06-29 2012-08-16 0635/11 1/6 Trafikverket Stora projekt Bo Lindgren 405 33 Göteborg PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Bakgrund
Läs merUTBILDNINGAR, UNDERSÖKNINGAR OCH ANDRA TJÄNSTER KRING TRAFIKSÄKERHET FRÅN NTF
Skola 1. Utbildning av personal i grundoch gymnasieskola Trafikundervisning i skolan förekommer idag i begränsad omfattning. I de lägre årskurserna kan den finnas kvar om än sparsamt. NTF kan påvisa för
Läs merHANDLINGSPLAN HÅLLBART RESANDE ÅTGÄRDER FÖR GÅNG, CYKEL OCH KOLLEKTIVTRAFIK
HANDLINGSPLAN HÅLLBART RESANDE ÅTGÄRDER FÖR GÅNG, CYKEL OCH KOLLEKTIVTRAFIK KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Teknik- och fastighetsnämnden Ansvarig samt giltighetstid: Sara Hesse, trafikingenjör, 2016-2018
Läs merSäkrare gångväg längs Årstaviken. Svar på remiss från kommunstyrelsen
Dnr Sida 1 (6) 2016-01-12 Handläggare Björn Hansson 08-508 262 84 Till Trafiknämnden 2016-02-04 Säkrare gångväg längs Årstaviken. Svar på remiss från kommunstyrelsen Förslag till beslut 1. Trafiknämnden
Läs merPlanera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan
Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan Planera klimatsmart! Stöd till de kommunala planerarna med fokus på förebyggande klimatarbete Ta fram verktyg som kan användas i planeringen
Läs merCykeltrafikprogram för Umeå kommun 2009-03-10
Cykeltrafikprogram för Umeå kommun 2009-03-10 Mål Målet för Umeå kommun är att öka andelen resor med cykel genom att ha ett sammanhängande och säkert gång- och cykelvägnät i en stad där det är nära till
Läs merEtikett och trafikvett
Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det
Läs merRävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.
Rävåsskolan Karlskoga kommun har genomfört trafikmätningar vid Rävåsskolan som visat en årsvardagsdygnstrafik (Åvadt) på 2500. Trafikvolymerna består till största delen av lätta fordon, andelen tung trafik
Läs merYttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025
Sida 1 av 5 2013-09-09 Region Skåne 291 89 Kristianstad Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Region Skåne har av regeringen fått i uppdrag att upprätta en
Läs merVarför ska vi planera för gång- och cykeltrafiken? Vad händer just nu inom detta område? Trivector Traffic AB
Varför ska vi planera för gång- och cykeltrafiken? Vad händer just nu inom detta område? Planera för hållbarhet då minskar oljeberoendet. För 50 år sedan hittades 30 miljarder fat olja årligen och världen
Läs merRegionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland
Mål, delmål och strategier Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region Delmål 1 2 3 4 Resandet fördubblas Nöjdhet 85-90 % Förbättra för alla resenärsgrupper Miljöpåverkan
Läs merTjänsteärende 2009-12-08 Inrätta lånecykelsystem i Södertälje, remiss om motion av centerpartiets fullmäktigegrupp
1 (4) 2009-12-08 Tjänsteskrivelse Dnr Skriv här Kontor Miljökontoret/ Miljöstrategen Handläggare Ebba Jordelius 08-523 043 65 Ebba.jordelius@sodertalje.se Miljönämnden Inrätta lånecykelsystem i Södertälje
Läs merRemissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70)
2013-03-08 LOS/AW Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70) Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF) har beretts möjlighet att
Läs merKoncernkontoret Avdelning för samhällsplanering
Avdelning för samhällsplanering Enheten för infrastruktur Lars Brümmer Infrastrukturstrateg 044-309 32 03 lars.brummer@skane.se Datum 2013-08-18 1 (8) Inriktning för fortsatt cykelutveckling i Skåne Bakgrund
Läs merCykelbokslut. Berättelsen om cykelstaden Umeå 2014. www.umea.se/kommun
Cykelbokslut Berättelsen om cykelstaden Umeå 2014 www.umea.se/kommun 2 Innehåll Umeå är en bra cykelstad... 3 Cykelns roll i de fördjupande översiktsplanerna... 3 Cykeltrafikprogram... 4 Många cyklar i
Läs merSAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för del av Brakmarsvägen samt bussvändplats i Raksta, Tyresö kommun
Stadsbyggnadskontoret oktober 2009 Karin Norlander SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för del av Brakmarsvägen samt bussvändplats i Raksta, Tyresö kommun Tyresös stadsbyggnadskontor upprättade juni
Läs merNÄRINGSLIVSDIALOG Rapport från dialogmöten 6 och 7 oktober 2015
NÄRINGSLIVSDIALOG Rapport från dialogmöten 6 och 7 oktober 2015 2015-10-26 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Teman... 3 3 Övergripande analys... 3 4 Temaanalys stadsutveckling, trafik och infrastruktur...
Läs merKartläggning, bedömning och åtgärder för gång- och cykelvägnätet. Piteå kommun
Kartläggning, bedömning och åtgärder för gång- och cykelvägnätet Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad Giltig
Läs merSvar till Kommunvelometer 2011
Svar till Kommunvelometer 2011 Del 1. Inledande frågor Kommunens namn Östersunds kommun Antal invånare 59373 År siffran gäller 2011 Kontaktperson Petter Björnsson Titel Trafikrådgivare, Cykelsamordnare
Läs merPM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN
PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...
Läs merBakgrundsdel. Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23
Bakgrundsdel Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23 Cykelplan Trollhättan 2013 Cykelplan Trollhättan 2013, bakgrundsdel, har upprättats av en projektgrupp bestående av Andreas Emanuelsson, Utredningsingenjör
Läs merKOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar
Dnr: 09-154.20 Tjänsteutlåtande 2009-09-14 Georgia Larsson Förslag till yttrande över Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra
Läs merMotion om säkrare gång- och cykelvägar
2007-09-24 202 442 Kommunstyrelsen 2008-01-14 6 14 Arbets- och personalutskottet 2007-12-17 276 580 Dnr 07.541-008 septkf23 Motion om säkrare gång- och cykelvägar Ärendebeskrivning Erika Josbrandt, för
Läs mercykelåret En sammanfattning av årets cykelförbättringar
cykelåret En sammanfattning av årets cykelförbättringar Attitydundersökning åren 2008 2012 Nyckeltalsfrågor där vi redovisar den procentuella fördelningen av respondenternas svar. Under respektive cirkeldiagram
Läs merFörslag till cykelplan för Stockholms stad, Cykelplan 2012
MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (12) 2012-05-07 Handläggare: Anette Jansson Telefon: 08-508 28 820 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-05 22 p. 12 Förslag till cykelplan för
Läs merEtt samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012.
PROGRAMSAMRÅDSREDOGÖRELSE Dnr KS/2012:80 Hur programsamrådet har bedrivits Plansamrådet har pågått under tiden 2012-09 03 2012-09-30 Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012. Förutsättningar
Läs merSyftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga
Målgruppsanalys Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner genom hållbar regionförstoring och kraftigt ökad andel kollektivt resande. Projektledare:
Läs merVALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24)
VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2013-12-12 140 Yttrande, vägplan och detaljplan för Arninge resecentrum samt järnvägsplan för Roslagsbanan,
Läs merLaddstationer för elcyklar. Motion (2015:82) från Bo Arkelsten (M).
Miljöförvaltningen Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-05-02 Handläggare Eva Sunnerstedt Telefon: 08-508 28 913 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2016-05-17 p. 18 Laddstationer för elcyklar.
Läs merAntagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT
Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT FÖRORD Arbetet med att ta fram Gång- och cykelplan för Vårgårda tätort har gjorts i samarbete av Sabina Talavanic, stadsarkitekt, Charlotte
Läs merPM Sammanställning av upplevda problem och brister
PM Sammanställning av upplevda problem och brister Åtgärdsvalsstudie Förbättra E18 genom Karlskoga Problembeskrivning Nedan följer en sammanfattning av de generella problem och brister som har identifierats
Läs merOptimera för cyklister - inspiration för ett cykelsmart byggande -
Optimera för cyklister - inspiration för ett cykelsmart byggande - Från stort till smått Det finns många åtgärder som en byggherre och/eller fastighetsägare kan tänka på om man vill få de boende att cykla
Läs merCykelstaden. Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna. Malin Månsson, trafikkontoret
Cykelstaden Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna Malin Månsson, trafikkontoret Om Göteborg blev en mer cykelanpassad stad tycker jag att det skulle bli en mer attraktiv stad än idag? 59 % Ja 0%
Läs merPM Stora höjdskillnader för cyklister hjälpande åtgärder
PM Stora höjdskillnader för cyklister hjälpande åtgärder 2015-07-09 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Cykeltrafik i stor lutning... 3 3 Cykel i citybanan service- och räddningstunnel... 4 4 Förslag
Läs merParkering i Fullriggaren
Parkering i Fullriggaren Enkätundersökning december 2012 Anna Stjärnkvist Stadsbyggnadskontoret Malmö stad 2013-04-11 Parkering i Fullriggaren Enkätundersökning december 2012 Bakgrund I byggherredialogen
Läs merSlutrapport 2014 för Hållbara transporter ryggraden i den hållbara staden, Jönköpings kommun
Slutrapport 2014 för Hållbara transporter ryggraden i den hållbara staden, Jönköpings kommun Projektbeskrivning Trafikanalysutredningar I Stadsbyggnadsvisionens övergripande och strategiska arbete med
Läs merCykelbokslut.
Cykelbokslut 2017 www.skelleftea.se/cykelplan Älvsbackabron är en gång- och cykelbro i trä som invigdes 2011 Bakgrund Kommunfullmäktige godkände den 15 maj 2012 Cykelplan 2011 för Skellefteå kommun. Cykelplanen
Läs merUtvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister
Utvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister Skyltfondsprojekt TRV 2013/13966 Eskilstuna kommun 2015 01 27 Förord Eskilstuna kommun framlade i sin ansökan till skyltfonden att de vill testa
Läs merI funktionsanalysen har följande variabler, vilka utgår från tillgänglighetsmålets preciseringar, analyserats:
3 Funktionsanalys Det befintliga vägsystemets funktion analyseras utifrån det transportpolitiska funktionsmålet och hänsynsmålet samt tillhörande preciseringar. Funktionsanalysen är uppdelad i en redovisning
Läs merÄrende 18. Motion om att Karlskoga kommun ska uppmuntra barn och ungdomar under 15 år att använda hjälm
Ärende 18 Motion om att Karlskoga kommun ska uppmuntra barn och ungdomar under 15 år att använda hjälm Tjänsteskrivelse 1 (2) 2016-03-21 KS 2015.0320 Handläggare Mats Johansson Kommunfullmäktige Svar på
Läs merINFORMATION FRÅN GATA OCH PARK, SAMHÄLLSBYGGNAD
INFORMATION FRÅN GATA OCH PARK, SAMHÄLLSBYGGNAD Snöröjning Vinter 2016 Snöröjning, vintercykling, sandning och annat som hör vintern till. En bilaga till dig som räcker hela vintersäsongen 2016. Foto Carina
Läs mer2015-09-07. Dnr Ten 2015/495 Plan för mer infartsparkering i Jakobsberg och Kallhäll - återrapportering till kommunstyrelsen
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2015-09-07 Tekniska nämnden Dnr Ten 2015/495 Plan för mer infartsparkering i Jakobsberg och Kallhäll - återrapportering till kommunstyrelsen Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens
Läs merSynpunkter och sammansta llning
Synpunkter och sammansta llning Antal respondenter: 47 stycken Män 28 Kvinnor 19 Hur tar de sig fram? Cykel 17 Bil 25 Går 5 Vad tyckte de som svarat Informationen om snöröjning har varit Mycket bra 2 Bra
Läs merSammanträde i kultur- och tekniknämnden
Kultur- och tekniknämnden KALLELSE KUNGÖRELSE Sammanträde i kultur- och tekniknämnden Tid och plats för sammanträde Onsdagen den 23 april 2014, kl. 15.00 i Art Labs lokaler, Bryggargränd 4, Gnesta Gruppmöten
Läs merFråga 1: Övergångsställen
Fråga 1: Övergångsställen Järbovägen/Kungsforsvägen som går rakt genom byn trafikeras dagligen av tung trafik. Många gång- och cykeltrafikanter behöver ta sig över vägen under en dag. Hur många övergångställen
Läs merUppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 12 2015-02-10 2015-02-23. Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson
PM angående utbyggnad av befintlig parkering för detaljplan Ändring av detaljplan för fastigheten Uddared 1:63 m fl, Oscarshöjd, Lerums kommun, Västra Götalands län. Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida:
Läs merUppföljningsrapport 2015, Åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid
Uppföljningsrapport 2015, Åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Luftsituationen i Umeå... 3 Det gamla åtgärdsprogrammet,
Läs merTEMAMÖTE OM CYKEL- OCH KOLLEKTIVTRAFIKFRÄMJANDE ÅTGÄRDER - FREDRIKSHAMN OCH AALBORG 8-9. NOVEMBER 2012
TEMAMÖTE OM CYKEL- OCH KOLLEKTIVTRAFIKFRÄMJANDE ÅTGÄRDER - FREDRIKSHAMN OCH AALBORG 8-9. NOVEMBER 2012 FREDRIKSHAMN 8. NOVEMBER 2012 Nordiske cykelbyer, Finn Schultz Rasmussen. Nordiske cykelbyer var ett
Läs merGöteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-09-16 Diarienummer N140-0361/13 Utvecklingsavdelningen Birgitta Flärdh Telefon: 031-366 83 55 E-post: birgitta.flardh@norrahisingen.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen
Läs merStrategi för ökad cykling i Västra Götaland - En del av Regional plan för transportinfrastruktur
DALS-EDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningskontoret Datum: 2015-07-06 Christian Nilsson D.nr: 2015.161 Kommunstyrelsen Strategi för ökad cykling i Västra Götaland - En del av Regional plan för transportinfrastruktur
Läs merManual till skolvägsplan
Manual till skolvägsplan Uppdaterad 2015-11-27 Introduktion En skolvägsplan tar ett samlat grepp om de problem och hinder som finns gällande elevers väg till och från skolan. På så sätt kan skolan bli
Läs mer