Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård"

Transkript

1 Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

2

3 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

4 Upplysningar om innehållet: Sofia Tullberg, Sveriges Kommuner och Landsting, 2011 ISBN: Text: Sofia Tullberg Diagram: Institutet för kvalitetsindikatorer AB & ETC Kommunikation Omslagsfoto: Johnér Bildbyrå AB/Andreas Kindler Produktion: ETC Kommunikation

5 Innehåll 6 Vad är Vårdbarometern? 6 Bakgrund 8 Sammanfattning av 2010 års undersökning 8 Resultaten - en kort sammanfattning 9 Jämförelser över tid 11 Metoder, svarsfrekvenser och bortfallsredovisning 11 Grundutförande 11 Urval 11 Datainsamling 12 Svarsfrekvens 13 Redovisning av resultaten 14 Resultat från 2010 års undersökning 15 Tillgång till sjukvård 20 Förtroende 25 Tillgänglighet 28 Attityder till olika behandlingsformer 32 Sjukvårdens finansiering och prioriteringar

6 Kapitel 1. Vad är Vårdbarometern? 1 KAPITEL Vad är Vårdbarometern? Vårdbarometern är en undersökning som speglar den vuxna befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård. Den genomförs årligen i alla landsting och regioner förutom i Region Gotland. Datainsamlingen sker genom telefonintervjuer, med personer 18 år och äldre. Intervjuerna utgår från ett gemensamt nationellt framtaget frågeformulär, i vissa fall kompletterat med landstingsspecifika frågor. Syftet med Vårdbarometern är att stimulera till demokratisk dialog och att identifiera förbättringsområden. Vårdbarometern är därmed ett av verktygen i landstingens arbete för att planera, leda, styra och förbättra hälso- och sjukvården. Undersökningen genomförs av Institutet för kvalitetsindikatorer AB på uppdrag av alla deltagande landsting och regioner. Arbetet samordnas av Sveriges Kommuner och Landsting. Bakgrund Vårdbarometern har sedan år 2001 varit en rullande årlig mätning. Från och med år 2010 har Vårdbarometern förändrats till innehåll och form. En ny leverantör för genomförandet av undersökningen har anlitats. Sedan hösten 2010 är Vårdbarometern en mer renodlad befolkningsundersökning, i och med att det sedan år 2009 finns en nationell patientenkät. De rena patienterfarenhetsfrågorna är borttagna och mer utrymme har getts för attitydfrågor. 6 Vårdbarometern

7 Patienterfarenhet finns dock med som en bakgrundsvariabel, eftersom det antas ha ett visst förklaringsvärde. Vårdbarometern 7

8 Kapitel 2. Sammanfattning av 2010 års undersökning 2 KAPITEL Sammanfattning av 2010 års undersökning Undersökningen som genomfördes under sista kvartalet år 2010 var den första för nya Vårdbarometern och är att betrakta som en pilotundersökning. Det finns därför anledning att tolka resultaten med viss försiktighet. Frågebatteriet kan komma att behöva justeras inför kommande mätningar. I den aktuella undersökningen intervjuades 1000 personer i varje landsting/ region, det är något färre intervjuer än vid tidigare mätningar med Vårdbarometern. Undersökningsperioden sträckte sig från 18 oktober till 20 december I kommande mätningar kommer perioderna att omfatta februari april samt september november. Helårsresultat publiceras under första kvartalet efterföljande år. Rapporten är en sammanfattning av resultaten, baserad på ett urval av de frågor som ingår i undersökningen. Hela undersökningen presenteras på Resultaten en kort sammanfattning >>Tillgång till sjukvård 82 procent av de tillfrågade anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver. Det finns variationer mellan landstingen, mellan 75 procent i 8 Vårdbarometern

9 Västernorrland till 88 procent i Kalmar. De som inte anser att de fullt ut har tillgång till den sjukvård de behöver lyfter fram kortare väntetider som det som främst skulle förbättra situationen. > >Förtroende för vården När det gäller förtroende för hälso- och sjukvården i det egna landstinget är det stora variationer mellan landstingen. Det skiljer 28 procentenheter mellan det landsting där befolkningen har högst förtroende och det landsting där förtroendet är lägst. För riket totalt är det 65 procent som har förtroende för hälso- och sjukvården i sitt landsting/region. Förtroendet för sjukhus är större än förtroendet för vårdcentraler/motsvarande, det skiljer 9 procentenheter. > >Uppfattning om väntetider För riket totalt är det 63 procent som instämmer helt eller delvis i påståendet att väntetiderna till besök på vårdcentraler/motsvarande är rimliga. Motsvarande siffra för väntetiderna till besök och behandling på sjukhus är 40 procent. Det bör påpekas att frågan ställs till alla oavsett om man har besökt vården de senaste 6 månaderna eller inte. > >Levnadsvanor Befolkningen är positiv till att sjukvården ställer frågor om levnadsvanor. Skillnaderna över landet är små. Kvinnor är något mer positiva än män. Majoriteten av de tillfrågade tycker också att hälso- och sjukvården bör ställa krav på patienter att ändra sina levnadsvanor istället för att skriva ut läkemedel i de fall då motion och bättre kostvanor kan ha effekt. > >Jämlik vård Allmänt hälsotillstånd är den bakgrundvariabel som har störst betydelse för respondenternas svarsmönster. Andra viktiga bakgrundsvariabler är födelseland och ålder. Skillnader mellan könen är däremot små. Jämförelser över tid Möjligheterna att jämföra bakåt i tiden med resultat i gamla Vårdbarometern är begränsade. Det beror inte enbart på förändrade frågor och metod, utan också på att resultaten till viss del redovisas på annat sätt. Till exempel ingår inte de som svarat vet ej/ej svar, i presentationen av 2010 år resultat. Och vissa frågor avser numer de senaste 6 månaderna, mot senaste 12 månaderna i tidigare undersökningar. Kärnfrågor som bland annat Tillgång till vård och Förtroende för vårdcentral/sjukhus finns kvar sedan tidigare undersökningar med Vårdbarometern och kan i viss mån jämföras över tid. Vårdbarometern 9

10 Kapitel 2. Sammanfattning av 2010 års undersökning >>Andelen personer som anser sig ha god tillgång till vård är något högre än tidigare, vilket innebär att en tidigare ökningstrend ännu inte nått sin kulmen. År 2009 instämde 80 procent i påståendet Jag har helt eller delvis tillgång till den sjukvård jag behöver (vet ej/ej svar exkluderat). Motsvarande värde i 2010 års mätning är 82 procent. >>I 2009 års mätning var det 59 procent som hade ganska stort eller mycket stort förtroende för vårdcentraler/motsvarande (vet ej/ej svar exkluderat). I 2010 års mätning var motsvarande siffra 62 procent. Sedan år 2005 är det en uppåtgående trend. >>I 2009 års mätning var det 73 procent som svarade att de hade ganska eller mycket stort förtroende för sjukhus (vet ej/ej svar exkluderat). Det har legat på samma nivå sedan I 2010 års mätning var värdet 71 procent. Förtroendet för vårdcentraler är, som nämnts, lägre än förtroendet för sjukhus. Men skillnaden har minskat. 10 Vårdbarometern

11 3 KAPITEL Metod, svarsfrekvenser och bortfallsredovisning Grundutförande Vårdbarometerns målgrupp är varje landstings/regions vuxna befolkning (här definierat som de som är 18 år eller äldre). Grundutförandet av Vårdbarometern innebär att 0,5 procent av den vuxna befolkningen intervjuas per år. I ett medelstort landsting motsvarar detta intervjuer per år, vilket innebär totalt intervjuer för rikets del. Urval Urvalsramen består av individer bosatta i respektive landsting/region i Sverige som är 18 år och äldre. Ett obundet slumpmässigt urval per landsting görs ur PAR, vilket är en konsumentdatabas som även innehåller uppgifter från alla teleoperatörer. Datainsamling Datainsamling för 2010 års undersökning inleddes den 18 oktober och avslutades den 20 december Intervjuaren efterfrågar den i urvalet utvalda individen. Totalt fem uppringningsförsök görs. De fyra första uppringningsförsöken görs till det senaste abonnemanget (kan vara både fast eller mobilt abonnemang) som respondenten registrerat. Om ytterligare telefon/mobil- Vårdbarometern 11

12 Kapitel 3. Metod, svarsfrekvenser och bortfallsredovisning nummer finns att tillgå för samma respondent, ringer man upp detta nummer vid femte och sista uppringningsförsöket. Intervjuerna genomförs dagoch kvällstid. Intervjupersonalen registrerar svaren direkt mot databasen för insamling av data. Insamlad data lagras i en gemensam databas. Födelsedata sparas i systemet så att individer som ingår i en mätning kan uteslutas i nästa. För hösten år 2010 genomfördes intervjuer per landsting, totalt intervjuer. Svarsfrekvens Nedan presenteras hur många intervjuer som har genomförts i förhållande till hur många personer som har blivit uppringda. Vidare redovisas hur många personer som utgör bortfall och orsakerna därtill. Till sist anges också den korrigerade svarsfrekvensen i procent. Med korrigerad svarsfrekvens menas att svarsfrekvensen räknats på antalet uppringda personer efter det att bortfall i form av individer dragits ifrån. Korrigerad svarsfrekvens = Antal besvarade (Antal uppringda Bortfall från urval) tabell 1. Bortfallsredovisning. Svarsfekvenser Antal % Totalt uppringda Besvarade ,6 Bortfall från urval, varav Sjuk 328 Avliden 29 Språkproblem 327 Passar inte Felaktivt telefonnummer Totalt bortfall från urval ,4 Vill ej delta ,6 Ej anträffbar ,3 Korrigerad svarsfrekvens 52,8 12 Vårdbarometern

13 Redovisning av resultaten Urval av frågor I årsrapporten ingår ett urval av de 47 basfrågorna (inklusive bakgrundsfrågor) som ingick i undersökningen. I rapporten presenteras 14 av dessa frågor i diagramform och en del andra frågor kommenteras i textform. Samtliga resultat finns på Endast de faktiska svarsalternativen ingår Andel respondenter som inte svarat på respektive fråga, dvs. som angett vet ej/ej svar, redovisas inte. I de fall denna andel är stor eller bedöms ha stor betydelse kommenteras detta i textform. Signifikans I de landstingsjämförande diagrammen visas signifikans utifrån ett 95-procentigt konfidensintervall. >>Blå siffra i rutan för resultatet anger att värdet, med 95-procent säkerhet, är högre än rikets värde. >>Gul siffra i rutan för resultatet anger att värdet, med 95 procent säkerhet, ligger lägre än rikets värde. >>Vit siffra i rutan för resultatet anger att det inte är en statistiskt säker ställd skillnad mot rikets värde. Viktning Det har inte gjorts någon viktning av värdet för riket utifrån befolkningsmängd. Vid sammanslagning av landstingsresultaten till riksresultat har alltså ingen hänsyn tagits till skillnader i landstingens storlek. Små landstings resultat påverkar därmed riksmedelvärdet i för hög grad. Och de stora landstingens resultat omvänt i för låg grad. Vårdbarometern 13

14 Kapitel 4. Resultat från 2010 års undersökning 4 KAPITEL Resultat från 2010 års undersökning Resultaten som presenteras baseras på ett urval av de frågor som ingick i 2010 års undersökning. 14 Vårdbarometern

15 diagram 1. Jag har tillgång till den sjukvård jag behöver. Kalmar (985) 8 Halland (987) 87% Blekinge (989) 85% Kronoberg (991) 85% Jönköping (990) 85% Stockholm (976) 83% Västerbotten (984) 83% Örebro (988) 82% Riket (19 704) 82% Västra Götalandsregionen (989) 81% Skåne (992) 81% Östergötland (979) 81% Sörmland (974) 80% Uppsala (996) 80% Dalarna (986) 7 Jämtland (975) 7 Norrbotten (987) 7 Gävleborg (990) 7 Värmland (979) 7 Västmanland (986) 7 Västernorrland (981) 75% Instämmer helt/instämmer delvis Varken eller Tar delvis avstånd/tar helt avstånd 7% 5% 5% 6% 10% 6% 6% 10% 7% 10% 7% 10% 10% 11% 11% 11% 11% 11% 11% 10% 11% 12% 12% 12% 11% 10% 13% 12% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Värdet är, med 95-procent säkerhet, högre än rikets värde. Värdet är, med 95-procent säkerhet, lägre än rikets värde. Om ingen markering anges är det inte en statistisk säkerställd skillnad mot rikets värde. Tillgång till sjukvård En majoritet av de svarande (82 procent) instämmer helt eller delvis i påståendet att de har tillgång till den sjukvård de behöver. Motsvarande värde för landstingen varierar mellan 75 procent (Västernorrland) till 88 procent (Kalmar). Tar helt eller delvis avstånd från påståendet gör 8 procent av samtliga respondenter. Av dem som inte instämmer helt i påståendet att de har tillgång till den sjukvård de behöver uppger 21 procent att kortare väntetider skulle göra att de fick bättre tillgång och 35 procent anger Annat alternativ. Vad som ligger i denna kategori behöver analyseras i kommande undersökningar. Vårdbarometern 15

16 Kapitel 4. Resultat från 2010 års undersökning diagram 2. Jag har tillgång till den sjukvård jag behöver. Instämmer helt/instämmer delvis Varken eller Tar delvis avstånd/tar helt avstånd 81% år 11% 7% (1 853) 77% år 13% 10% (2 448) 76% år 13% 11% (3 419) år 11% 10% (3 468) 84% år 7% (4 810) 8 70 år eller 7% 5% äldre (3 697) 0% 20% 40% 60% 80% 100% Det är marginell skillnad mellan kvinnor och män vad gäller upplevd tillgång till sjukvård. Däremot ser vi större skillnader mellan åldersgrupper. Personer i yrkesverksam ålder uppger i lägre grad än andra åldersgrupper att de har tillgång till den sjukvård de behöver och gruppen 70 år och äldre i högre grad. 16 Vårdbarometern

17 diagram 3. Jag har tillgång till den sjukvård jag behöver. Födelseland Instämmer helt/instämmer delvis Varken eller Tar delvis avstånd/tar helt avstånd 82% Ta Sverige (18 128) 10% V Övriga Norden (553) 81% In 10% Övriga Europa (Ryssland och Turkiet räknas till Europa) (494) 14% 15% 71% Övriga världen (337) 11% 15% 74% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Födda utanför Norden anser i lägre utsträckning att de har tillgång till den sjukvård de behöver än personer födda i Sverige och övriga Norden. Variabeln allmänt hälsotillstånd har dock större betydelse. 20 procent av dem som uppger att de har ganska dåligt eller mycket dåligt allmänt hälsotillstånd anser att de inte har tillgång till den sjukvård de behöver. Motsvarande siffra för personer med bra eller mycket bra hälsotillstånd är 6 procent. Vårdbarometern 17

18 Kapitel 4. Resultat från 2010 års undersökning diagram 4. Har du under de senaste 6 månaderna någon gång ansett dig vara i behov av sjukvård men avstått från att söka vård? Uppsala (994) Västra Götalandsregionen (991) Västmanland (992) Östergötland (993) Västernorrland (991) Gävleborg (994) 7% Jönköping (993) 7% Dalarna (989) 7% Skåne (990) 7% Kronoberg (989) 7% Riket (19 829) 7% Sörmland (995) 6% Örebro (984) 6% Blekinge (986) 6% Värmland (992) 6% Halland (997) 6% Jämtland (988) 6% Stockholm (995) 6% Kalmar (992) 5% Norrbotten (993) 5% Västerbotten (991) 5% Ja, flera gånger Ja, en gång Nej 11% 10% 10% 11% 10% 80% 82% 84% 84% 83% 84% 84% 84% 83% 85% 84% 85% 85% 85% 84% 86% 87% 83% 84% 87% 86% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Värdet är, med 95-procent säkerhet, högre än rikets värde. Värdet är, med 95-procent säkerhet, lägre än rikets värde. Om ingen markering anges är det inte en statistisk säkerställd skillnad mot rikets värde. För riket är det totalt 16 procent som uppger att de har avstått från att söka vård en eller flera gånger de senaste 6 månaderna trots behov. Det är inga större skillnader mellan landstingen. Mest benägen att inte söka vård, trots behov, är man i Uppsala (20 %). Minst benägen i Norrbotten (13 %). Kvinnor avstår att söka vård i något högre grad än män. 18 Vårdbarometern

19 diagram 5. Vad var den främsta orsaken till att du inte sökte sjukvård trots behov? Vad var den främsta orsaken till att du inte sökte sjukvård trots behov? Ville vänta ett tag/avvakta sjukdomsförlopp (549) Tillgängligheten/fick inte tid hos någon läkare (371) Hade inte tid (367) Besvärligt/krångligt att söka sjukvård-orkade inte (353) Annan anledning (364) Besviken på sjukvården (300) Kan inte få någon hjälp (270) Besvären gick över (169) Hade inte råd (57) Ville inte vara till besvär (73) 1 13% 12% 12% 12% 10% 6% 2% 2% Läkarskräck/ 1% sjukhusskräck (27) Kände inte till någon 1% bra läkare (39) Jag visste inte vart jag 1% skulle vända mig (24) 0% 20% 40% 60% 80% 100% Den främsta anledningen till att man avstår från att söka vård, trots behov, är att man Vill vänta ett tag/avvakta sjukdomsförlopp. Därefter är de vanligaste anledningarna som nämns: Tillgängligheten/fick inte tid hos någon läkare, Hade inte tid samt Besvärligt/krångligt att söka sjukvård orkade inte. Män uppger i högre grad än kvinnor att man inte hade tid, medan kvinnor i något högre grad än männen hänvisar till tillgängligheten, svårighet att få tid hos någon läkare samt att man är besviken på sjukvården. Av de som svarade på frågan angav 12 procent Annan anledning. Vad som ligger i denna kategori behöver analyseras i kommande undersökningar. Vårdbarometern 19

20 Kapitel 4. Resultat från 2010 års undersökning diagram 6. Hur stort eller litet förtroende har du för hälso- och sjukvården i ditt landsting/region? Kalmar (969) 75% Halland (964) 73% Kronoberg (978) 72% Västerbotten (977) 72% Örebro (972) 71% Jönköping (980) 70% Uppsala (983) 6 Östergötland (964) 66% Skåne (975) 65% Blekinge (969) 65% Jämtland (963) 65% Riket (19 390) 65% Stockholm (955) 64% Västra Götalandsregionen (972) 64% Värmland (969) 64% Dalarna (967) 62% Norrbotten (975) 61% Sörmland (966) 5 Gävleborg (956) 56% Västmanland (968) 55% Västernorrland (968) 47% Mycket stort/ganska stort Varken eller Ganska litet/mycket litet 20% 21% 23% 21% 23% 25% 27% 27% 27% 2 27% 2 30% 31% 33% 33% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Värdet är, med 95-procent säkerhet, högre än rikets värde. Värdet är, med 95-procent säkerhet, lägre än rikets värde. Om ingen markering anges är det inte en statistisk säkerställd skillnad mot rikets värde. 5% 6% 5% 7% 7% 11% 11% 11% 13% 12% 20% Förtroende När det gäller förtroende för hälso- och sjukvården är variationerna mellan landstingen stora. Kalmar är det landsting där förtroendet är högst. 75 procent av befolkningen uppger här att de har ganska stort eller mycket stort förtroende för landstingets hälso- och sjukvård. Vilket kan jämföras med 47 procent för Västernorrland. 20 Vårdbarometern

21 Mycket sto diagram 7. Hur stort eller litet förtroende har du för hälso- och sjukvården i ditt landsting/region? Mycket stort/ganska stort Varken eller Ganska litet/mycket litet Hur bedömmer du ditt allmänna hälsotillstånd? 67% Ganska lite Mycket bra/ Bra (14 376) 25% Varken elle 60% Någorlunda (3 810) 2 11% 50% Dåligt/Mycket dåligt (1 039) 2 20% 0% 20% 40% 60% 0 100% De som har dåligt hälsostillstånd har lägst förtroende för hälso- och sjukvården i sitt landsting/region. 20 procent inom denna grupp uppger att deras förtroende är lågt eller mycket lågt. Motsvarande värde för befolkning som helhet är 9 procent, och för dem med bra eller mycket bra hälsotillstånd 8 procent. Vårdbarometern 21

22 Kapitel 4. Resultat från 2010 års undersökning diagram 8. Hur stort eller litet förtroende har du för vårdcentraler/motsvarande i ditt landsting/region? Kalmar (959) 71% Halland (957) 6 Blekinge (961) 67% Kronoberg (963) 67% Gävleborg (956) 65% Västra Götalandsregionen (976) 64% Skåne (959) 63% Jönköping (979) 63% Västerbotten (962) 62% Riket (19 225) 62% Värmland (953) 62% Jämtland (957) 62% Östergötland (960) 61% Stockholm (955) 61% Norrbotten (969) 60% Sörmland (951) 5 Uppsala (959) 5 Västmanland (965) 5 Örebro (959) 5 Dalarna (963) 57% Västernorrland (962) 54% Mycket stort/ganska stort Varken eller Ganska litet/mycket litet 21% 24% 25% 24% 25% 25% 25% 27% 27% 2 27% % 7% 11% 11% 11% 12% 11% 11% 12% 13% 12% 12% 14% 13% 13% 14% 14% 14% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Värdet är, med 95-procent säkerhet, högre än rikets värde. Värdet är, med 95-procent säkerhet, lägre än rikets värde. Om ingen markering anges är det inte en statistisk säkerställd skillnad mot rikets värde. I riket är det 62 procent som har ett ganska stort eller mycket stort förtroende för vårdcentraler/motsvarande. Landstingens resultat varierar mellan 54 procent (Västernorrland) och 71 procent (Kalmar). 22 Vårdbarometern

23 diagram 9. Hur stort eller litet förtroende har du för vårdcentraler/motsvarande i ditt landsting/region? Mycket stort/ganska stort Varken eller Ganska litet/mycket litet Hur bedömmer du ditt allmänna hälsotillstånd? 64% Mycket bra/ Bra (14 250) 10% 60% Någorlunda (3 789) 27% 13% 53% Dåligt/Mycket dåligt (1 024) 21% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% De som har dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd har lägst förtroende för vårdcentraler/motsvarande. 21 procent inom denna grupp uppger att de har litet eller mycket litet förtroende. Motsvarande värde för befolkningen som helhet är 11 procent. Skillnader noteras även mellan olika åldersgrupper. De som är 70 år och äldre har störst förtroende för sitt landstings vårdcentraler/motsvarande. Andelen uppgår till 75 procent. I åldersgruppen år, där förtroendet är lägst, är motsvarande siffra 52 procent. De med ganska litet eller mycket litet förtroende för vårdcentraler (2 190 personer) fick frågan varför deras förtroende brister. De tre främsta anledningarna som uppgavs var: Man får inte den hjälp man behöver (24 %), Dålig kompetens hos läkare (23 %) samt Olika läkare/personal från gång till gång (13 %). Av de som svarade på frågan angav 19 procent Annan anledning, vilket bör analyseras vidare. Vårdbarometern 23

24 Kapitel 4. Resultat från 2010 års undersökning diagram 10. Hur stort eller litet förtroende har du för sjukhusen i ditt landsting/region? Mycket stort/ganska stort Varken eller Ganska litet/mycket litet Västerbotten (952) 7 1 4% Örebro (950) Kalmar (942) Kronoberg (945) Halland (923) Jönköping (963) Uppsala (960) Östergötland (931) Västra Götalandsregionen (934) Skåne (945) Norrbotten (948) Riket (18 746) Värmland (923) Dalarna (930) Blekinge (943) Jämtland (931) Stockholm (910) Sörmland (926) Västmanland (928) Gävleborg (913) Västernorrland (949) % 76% 76% 75% 75% 73% 71% 71% 71% 71% 70% % 63% 5 51% 16% 17% % 23% 24% 24% 24% 23% % 5% 5% 4% 5% 6% 7% 6% 7% 7% 7% 7% 7% 6% 6% 7% 12% 16% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Värdet är, med 95-procent säkerhet, högre än rikets värde. Värdet är, med 95-procent säkerhet, lägre än rikets värde. Om ingen markering anges är det inte en statistisk säkerställd skillnad mot rikets värde. I riket är det 71 procent som uppger att de har ganska stort eller mycket stort förtroende för sjukhusen i det egna landstinget. Det är 9 procentenheter högre än resultatet på motsvarande fråga för vårdcentraler/motsvarande. Skillnaden har dock minskat över tid. Mellan landstingen är skillnaden i förtroende för de egna sjukhusen som mest 27 procentenheter. I Kalmar, Västerbotten och Örebro anger 78 procent ganska stort eller mycket stort förtroende, mot 51 procent i Västernorrland. Skillnaderna i förtroende mellan olika undergrupper är mindre för sjukhusen än för vårdcentraler. Lägst förtroende för sjukhusen har de med dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd, födda utanför Norden samt ensamstående med barn. Högst förtroende har åldersgruppen 70 år och äldre. De som svarade att de har ganska litet eller mycket litet förtroende för sjukhus (1 347 personer) fick följdfrågan varför. De främsta anledningarna som uppgavs var: Man får inte den hjälp man behöver (22 %) samt Dålig kompetens hos läkare (19 %). Av de som besvarade denna fråga angav 28 procent Annan anledning, vilket bör analyseras vidare. 24 Vårdbarometern

25 diagram 11. I mitt landsting/region är väntetiden till besök på vårdcentral/motsvarande rimliga. Kalmar (880) 73% Blekinge (890) 70% Halland (873) 6 Kronoberg (913) 66% Jönköping (917) 66% Gävleborg (889) 65% Stockholm (868) 65% Västra Götalandsregionen (928) 64% Västmanland (932) 63% Norrbotten (899) 63% Östergötland (909) 63% Riket (17 851) 63% Dalarna (896) 61% Värmland (882) 61% Västernorrland (882) 60% Jämtland (875) 60% Västerbotten (883) 60% Sörmland (865) 57% Skåne (882) 57% Örebro (885) 56% Uppsala (903) 53% Instämmer helt/instämmer delvis Varken eller Tar delvis avstånd/tar helt avstånd 17% 20% 20% 1 21% 20% 21% 23% 23% 24% 24% 25% 27% 10% 10% 12% 14% 12% 13% 14% 16% 15% 16% 15% 15% 17% 16% 1 16% 16% 17% 21% 16% 21% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Värdet är, med 95-procent säkerhet, högre än rikets värde. Värdet är, med 95-procent säkerhet, lägre än rikets värde. Om ingen markering anges är det inte en statistisk säkerställd skillnad mot rikets värde. Tillgänglighet I riket instämmer 63 procent helt eller delvis i påståendet att väntetiderna till besök på vårdcentraler/motsvarande är rimliga. Alla får ta ställning till påståendet, oavsett om man besökt sjukvården eller inte. 11 procent har inte någon uppfattning eller anser sig inte kunna ta ställning. De som besökt sjukvården som patient eller anhörig de senaste 6 månaderna anser i högre utsträckning än dem som inte gjort det, att väntetiderna till vårdcentraler/motsvarande är rimliga, 64 procent respektive 58 procent. Frågan går inte att jämföra med motsvarande fråga i tidigare Vårdbarometer, eftersom såväl frågeform som urvalsgrupp skiljer sig. Vårdbarometern 25

26 Kapitel 4. Resultat från 2010 års undersökning diagram 12. I mitt landsting/min region är väntetider till besök och behandling på sjukhus rimliga. Kalmar (823) 56% Jönköping (859) 50% Halland (802) 46% Kronoberg (830) 46% Blekinge (829) 45% Västerbotten (849) 41% Stockholm (758) 41% Örebro (821) 41% Norrbotten (843) 40% Östergötland (819) 40% Riket (16 494) 40% Värmland (819) 3 Dalarna (847) 37% Sörmland (818) 37% Skåne (819) 35% Västmanland (858) 35% Jämtland (807) 35% Gävleborg (813) 34% Uppsala (853) 34% Västernorrland (822) 31% Västra Götalandsregionen (805) 30% Instämmer helt/instämmer delvis Varken eller Tar delvis avstånd/tar helt avstånd 2 27% 30% 2 30% 2 30% % 2 30% 2 32% 30% % 1 24% 2 31% 2 31% 32% 32% 36% 35% 34% 35% 36% 33% 36% 3 41% 43% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Värdet är, med 95-procent säkerhet, högre än rikets värde. Värdet är, med 95-procent säkerhet, lägre än rikets värde. Om ingen markering anges är det inte en statistisk säkerställd skillnad mot rikets värde. I riket är det 40 procent som instämmer helt eller delvis i påståendet att väntetider till besök och behandling på sjukhus är rimliga. Landstingens värden varierar mellan 30 procent (Västra Götalandsregionen) och 56 procent (Kalmar). Alla får ta ställning till påståendet, oavsett om man besökt sjukvården eller inte. 18 procent har inte någon uppfattning eller anser sig inte kunna ta ställning. De som besökt sjukvården som patient eller anhörig de senaste 6 månaderna anser i högre utsträckning än dem som inte gjort det, att väntetiderna till sjukhus är rimliga, 41 procent respektive 36 procent. Frågan går inte att jämföra med motsvarande fråga i tidigare Vårdbarometer, eftersom såväl frågeform som urvalsgrupp skiljer sig. 26 Vårdbarometern

27 diagram 13. Vad anser du är viktigast vid val av vårdcentral/motsvarande? Närhet till bostad (6 906) 35% XX Annat alternativ (3 582) 1 Bemötande (3 308) 17% Väntetider (2 352) 12% Kontinuitet (träffa samma läkare/sjuksköterska varje gång) (2 378) 12% Öppettider (476) 2% Resultat vid medicinska kvalitetsmätningar (403) 2% Rykte (211) 1% 0% 20% 40% 60% 80% 100% I slutet av år 2010 hade samtliga landsting/regioner infört vårdval inom primärvården (vårdcentraler/motsvarande). I Östergötland infördes vårdval september 2010 och fram till årsskiftet hade 9 procent av befolkningen aktivt bytt vårdcentral. De viktigaste faktorerna vid val av vårdcentral är enligt respondenterna i Vårdbarometern Närhet till bostad (35 procent), Bemötande (17 procent) och att få Träffa samma läkare/sjuksköterska (12 procent). 18 procent av de som svarade angav Annat alternativ, vilket kommer att följas upp i kommande undersökningar. Av respondenterna är det 5 procent som under de senaste 6 månaderna har jämfört olika vårdgivare med hjälp av Internet. 12 procent har under de senaste 6 månaderna sökt information om vårdens kvalitet via nätet inför besök i sjukvården. Vårdbarometern 27

28 Kapitel 4. Resultat från 2010 års undersökning diagram 14. Det är positivt om läkare eller annan vårdpersonal vid besök diskuterar levnadsvanor (t.ex. kost, alkohol, rökning och motion). Uppsala (987) 77% Kalmar (966) 76% Stockholm (975) 75% Västra Götalandsregionen (991) 75% Gävleborg (970) 75% Kronoberg (977) 75% Jämtland (973) 75% Värmland (975) 75% Blekinge (966) 74% Örebro (979) 74% Riket (19 504) 74% Jönköping (984) 74% Västmanland (983) 74% Västernorrland (972) 73% Skåne (972) 73% Halland (977) 73% Västerbotten (970) 72% Östergötland (971) 72% Sörmland (977) 72% Norrbotten (969) 71% Dalarna (970) 71% Instämmer helt/instämmer delvis Varken eller Tar delvis avstånd/tar helt avstånd 15% 15% 14% 17% 15% 17% 16% 1 17% % % % 10% 7% 6% 7% 10% 10% 10% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Värdet är, med 95-procent säkerhet, högre än rikets värde. Värdet är, med 95-procent säkerhet, lägre än rikets värde. Om ingen markering anges är det inte en statistisk säkerställd skillnad mot rikets värde. Attityder till olika behandlingsformer I 2010 års folkhälsopolitiska rapport lyfts landsting och regioner fram som viktiga aktörer i utvecklingen av en hälsofrämjande hälso- och sjukvård. En majoritet av respondenterna i Vårdbarometern ställer sig positiva till att läkare eller annan vårdpersonal diskuterar levnadsvanor vid besök i sjukvården, 74 procent instämmer helt eller delvis i påståendet. 9 procent tar helt eller delvis avstånd. Skillnaderna mellan landstingen är små. Mest positiv är man Uppsala, där instämmer 77 procent i påståendet. Kvinnor är mer positiva än män till att läkare diskuterar levnadsvanor. De som har en eftergymnasial utbildning instämmer helt eller delvis i högre utsträckning än dem som har grundskola som högsta slutförda utbildning, 79 procent respektive 70 procent. 28 Vårdbarometern

29 diagram 15. När motion och bättre kostvanor ger lika bra, eller till och med bättre effekt, än läkemedelsbehandling tycker jag att hälso- och sjukvården ska kräva att patienterna ändrar sina vanor istället för att skriva ut läkemedel. Instämmer helt (8 654) 45% Instämmer delvis (5 045) Varken eller (3 698) 1 Tar delvis avstånd (1 006) 5% Tar helt avstånd (917) 5% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Angående levnadsvanor konfronteras respondenterna med påståendet att hälso- och sjukvården ska kräva att patienter ändrar sina vanor istället för att skriva ut läkemedel i de fall då motion och bättre kostvanor kan ge lika bra eller till och med bättre effekt. En övervägande andel, 71 procent, instämmer helt eller delvis i påståendet. Skillnaderna mellan landstingen är små, från 67 procent (Stockholm) till 74 procent (Jämtland och Jönköping). Tar helt eller delvis avstånd gör 10 procent av samtliga respondenter. Vårdbarometern 29

30 Kapitel 4. Resultat från 2010 års undersökning diagram 16. När motion och bättre kostvanor ger lika bra, eller till och med bättre effekt, än läkemedelsbehandling tycker jag att hälso- och sjukvården ska kräva att patienterna ändrar sina vanor istället för att skriva ut läkemedel. Instämmer helt/instämmer delvis Varken eller Tar delvis avstånd/tar helt avstånd Hur bedömmer du ditt allmänna hälsotillstånd? 74% Mycket bra/ Bra (14 405) 1 61% Någorlunda (3 739) 24% 14% 60% Dåligt/Mycket dåligt (993) 21% Attityden/uppfattningen skiljer sig inte mellan män och kvinnor. Den skiljer sig heller inte nämnvärt mellan olika åldersgrupper. Störst betydelse har variabeln allmänt hälsotillstånd. 19 procent av dem med dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd tar delvis eller helt avstånd från påståendet att sjukvården i vissa fall ska kräva förändring av levnadsvanor istället för att skriva ut läkemedel. Detta kan jämföras med 8 procent av dem som uppger att de har ett bra eller mycket bra hälsotillstånd. Instämmer i påståendet gör främst de med eftergymnasial utbildning och de som skattat sitt hälsotillstånd som bra eller mycket bra. 30 Vårdbarometern

31 diagram 17. Motståndskraften hos bakterier ökar i takt med ökande antibiotikaanvändning. Är du själv beredd att avstå från antibiotika när så är möjligt, även om du riskerar några sjukdagar extra? Ja Nej Uppsala (924) 84% Västerbotten (915) 81% Dalarna (917) 80% Örebro (931) 80% Jämtland (926) 80% Västra Götalandsregionen (931) 7 Norrbotten (933) 7 Stockholm (923) 7 Sörmland (932) 7 Västernorrland (912) 7 Riket (18 415) 7 Västmanland (920) 77% Östergötland (918) 76% Värmland (904) 76% Halland (921) 76% Jönköping (935) 75% Kronoberg (910) 75% Kalmar (916) 75% Blekinge (925) 74% Skåne (931) 73% Gävleborg (891) 73% 16% 1 20% 20% 20% 21% 21% 23% 24% 24% 24% 25% 25% 25% 27% 27% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Värdet är, med 95-procent säkerhet, högre än rikets värde. Värdet är, med 95-procent säkerhet, lägre än rikets värde. Om ingen markering anges är det inte en statistisk säkerställd skillnad mot rikets värde. Målet är att minska behandling med antibiotika, eftersom risken annars ökar för att bakterier utvecklar motståndskraft (resistens). Resultatet i Vårdbarometern pekar på att en stor del av befolkningen accepterar att antibiotikabehandlingen minskar. I riket svarar 78 procent Ja på frågan om man är beredd av avstå från antibiotika när det är möjligt, även om man riskerar några extra sjukdagar. Uppfattningen skiljer sig något mellan landstingen. Det landsting där befolkningen i högst utsträckning kan tänka sig att avstå från antibiotika, är Uppsala. Här är det 84 procent som svarar Ja på frågan. Lägst andel Ja -svar noteras för Gävleborg, 73 procent. De med eftergymnasial utbildning är i högre uträckning positiva till att avstå från antibiotika än dem som har grundskola som högsta avslutad utbildning, 82 procent mot 71 procent. Personer i yrkesverksam ålder (30 59) tenderar att vara mer positivt inställda än övriga ålderkategorier. 8 procent av totala antalet respondenter har inte någon uppfattning i frågan eller väljer av annan anledning att inte svara. Vårdbarometern 31

32 Kapitel 4. Resultat från 2010 års undersökning diagram 18. På en del håll i sjukvården försöker man specialisera olika sjukhus. Tanken är att om vissa operationer bara görs på några enstaka sjukhus blir kvaliteten bättre. Tycker du att en sådan utveckling är bra, även om det innebär längre resor för dig? Ja Nej Kalmar (913) 84% Örebro (890) 84% Halland (908) 83% Jönköping (920) 83% Kronoberg (893) 82% Dalarna (902) 82% Västmanland (911) 80% Värmland (919) 80% Västra Götalandsregionen (922) 80% Jämtland (889) 7 Västerbotten (887) 7 Riket (17 958) 7 Blekinge (889) 7 Sörmland (893) 7 Västerbotten (887) 76% Uppsala (891) 76% Östergötland (891) 74% Norrbotten (891) 74% Stockholm (881) 73% Skåne (905) 72% Gävleborg (882) 71% 16% 16% 17% 17% % 20% 20% 21% 24% 24% 27% 2 2 0% 20% 40% 60% 80% 100% Värdet är, med 95-procent säkerhet, högre än rikets värde. Värdet är, med 95-procent säkerhet, lägre än rikets värde. Om ingen markering anges är det inte en statistisk säkerställd skillnad mot rikets värde. Sjukvårdens finansiering och prioriteringar I riket är det 78 procent som svarar Ja på frågan om man tycker att det är bra att specialisera olika sjukhus, även om det kan innebära längre resor. Uppfattning skiljer sig mellan olika landsting. I Gävleborg är det 71 procent som svarar jakande på frågan och i Kalmar 84 procent. I Skåne (72 %) och Stockholm (73 %) är respondenterna mindre benägna än i resten av riket att betala ökad kvalitet med längre resor. Det tredje storlandstinget Västra Götalandsregionen är mer i nivå med riket (80 %). 10 procent av totala antalet respondenter har inte någon uppfattning i frågan eller väljer av annan anledning att inte svara. 32 Vårdbarometern

33 diagram 19. Varför har du tecknat en kompletterande försäkring för hälso- och sjukvårdstjänster? För att vara säker på att få sjukvård när jag behöver (551) 17% För att få snabbare tillgång till sjukvård (634) 1 För att jag fått erbjudandet via min arbetsgivare (1 634) 4 Annan orsak (511) 15% Av totala antalet respondenter är det 17 procent (3 330 personer) som svarar Ja på frågan om man själv eller t ex. via sin arbetsgivare tecknat en kompletterande försäkring för hälso- och sjukvårdstjänster. På följdfrågan varför, anger närmare 50 procent För att jag fått erbjudandet via min arbetsgivare. Närmare 20 procent svarar att de tecknat en försäkring För att få snabbare tillgång till vård. Av de som svarade på frågan uppger 15 procent Annan orsak, vilket behöver följas upp i kommande undersökningar. Vårdbarometern 33

34

35

36 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern är en undersökning som speglar den vuxna befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård. Den genomförs årligen i alla landsting och regioner förutom i Region Gotland. Syftet med Vårdbarometern är att stimulera till demokratisk dialog och att identifiera förbättringsområden. Vårdbarometern är därmed ett av verktygen i landstingens arbete för att planera, leda, styra och förbättra hälso- och sjukvården. Rapporten är en sammanfattning av resultaten från 2010 års undersökning. Hela undersökningen presenteras på Beställ eller ladda ner på isbn Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon:

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse

Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse Mätningen utförd under hösten 2010 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Vårdbarometern 2010 - Landstingsjämförelse 1 av 51 Så här läser du presentationen

Läs mer

Bilaga A - Frekvenstabell 2013: Valt område

Bilaga A - Frekvenstabell 2013: Valt område Sektion: Tillgång till sjukvård Fråga: Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27460 63% 69% 66% 66% Nej 14138 37% 31% 34% 34% Minns ej/vill ej svara 212 1%

Läs mer

Bilaga A: Frekvenstabell Sverige 2011. Sektion: Tillgång till sjukvård

Bilaga A: Frekvenstabell Sverige 2011. Sektion: Tillgång till sjukvård Ja 26279 64% 64% Nej 14761 36% 36% Minns ej/vill ej svara 270 1% Ja 13529 33% 33% Nej 27403 67% 66% Minns ej/vill ej svara 378 1% (5) Instämmer helt 23216 58% 56% (4) Instämmer delvis 8668 22% 21% (3)

Läs mer

befolkningsundersökning 2012 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården

befolkningsundersökning 2012 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården befolkningsundersökning 2012 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården Upplysningar om innehållet: Sofia Tullberg, sofia.tullberg@skl.se Anna

Läs mer

Årsrapport för år 2007

Årsrapport för år 2007 Årsrapport för år 7 Vårdbarometern är en undersökning av befolkningens erfarenheter av, kunskaper om och attityder till svensk hälso- och sjukvård. Denna rapport är en sammanfattning av 7-års intervjuer.

Läs mer

befolkningsundersökning 2011 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården

befolkningsundersökning 2011 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården befolkningsundersökning 2011 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården Vårdbarometern 2011 Upplysningar om innehållet: Sofia Tullberg, sofia.tullberg@skl.se

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

befolkningsundersökning 2013 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården

befolkningsundersökning 2013 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården befolkningsundersökning 2013 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården Upplysningar om innehållet: Sofia Tullberg, sofia.tullberg@skl.se Sveriges

Läs mer

Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse. Mätningen utförd under höst och vår 2013 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator

Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse. Mätningen utförd under höst och vår 2013 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse Mätningen utförd under höst och vår 2013 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Så här läser du presentationen Rapporten redovisar resultatet för

Läs mer

BEFOLKNINGSUNDERSÖKNING 2014 Vårdbarometern BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL, KUNSKAPER OM OCH FÖRVÄNTNINGAR PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

BEFOLKNINGSUNDERSÖKNING 2014 Vårdbarometern BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL, KUNSKAPER OM OCH FÖRVÄNTNINGAR PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN BEFOLKNINGSUNDERSÖKNING 2014 Vårdbarometern BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL, KUNSKAPER OM OCH FÖRVÄNTNINGAR PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Upplysningar om innehållet: Sofia Tullberg, sofia.tullberg@skl.se Sveriges

Läs mer

Nationell Patientenkät Somatisk slutenvård Våren 2012. Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Somatisk slutenvård Våren 2012. Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Somatisk slutenvård Våren 2012 Landstingsjämförande rapport Undersökningen i korthet Under våren 2012 genomfördes inom ramen för Nationell Patientenkät en mätning av den patientupplevda

Läs mer

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern TILLGÅNG TILL SJUKVÅRD Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27064 67 66 63 70 Nej 13473 33 33 37 30 Minns ej/vill ej svara 273 1 Q2 Har du någon gång under

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren?

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren? Blekinge Dalarna Östergötland Örebro Västra Götaland Västmanland Västernorrland Västerbotten Värmland Uppsala Södermanland Stockholm Skåne Norrbotten Kronoberg Kalmar Jönköping Jämtland Halland Gävleborg

Läs mer

Svenskt Näringsliv: ungdomsundersökning 2004 T- 110451. Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26

Svenskt Näringsliv: ungdomsundersökning 2004 T- 110451. Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26 Svenskt Näringslivs ungdomsundersökning 2004 T- 110451 Svenskt Näringsliv: Temo: Allan Åberg Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26 Sida 2 Svenskt Näringslivs ungdomsundersökning 2004 Temo har på

Läs mer

Inställningen till olika energikällor i Sveriges län

Inställningen till olika energikällor i Sveriges län Inställningen till olika energikällor i Sveriges län 1999 2004 respektive 2005 2010 Per Hedberg [SOM-rapport nr 2011:25] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet

Läs mer

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift Svenskt Näringsliv/Privatvården Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en undersökning som jämför privat och offentligt drivna

Läs mer

Nationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken. Undersökningsperiod Höst 2010

Nationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken. Undersökningsperiod Höst 2010 ationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken Undersökningsperiod Höst Om ationell Patientenkät ationell Patientenkät genomförs inom flera områden, bl.a. primärvården, somatisk öppen

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler Undersökningsperiod 0 Höst Ansvarig projektledare Jenny Roxenius Om Nationell Patientenkät Nationella

Läs mer

Den inre marknaden och företagen i Mälardalen

Den inre marknaden och företagen i Mälardalen November 2005 Den inre marknaden och företagen i Mälardalen Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden. Undersökningen har gjorts på uppdrag

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Kalmar län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

RAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet

RAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet RAPPORT Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet Ny enkätundersökning samt analys av markägarnas svar i tidigare genomförda enkäter kring processerna för formellt skydd av skog 2011-09-02 Analys & Strategi

Läs mer

Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING

Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH

Läs mer

Majoriteten av svenskarna vill gå i pension före 65 år. Undersökning av Länsförsäkringar

Majoriteten av svenskarna vill gå i pension före 65 år. Undersökning av Länsförsäkringar Majoriteten av svenskarna vill gå i pension före år Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1() 7 procent av dem som inte redan gått i pension uppger att de vill gå i pension före års ålder. 0

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2013 Barn- och ungdomspsykiatri 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Fråga Svarsalternativ T. Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient?

Fråga Svarsalternativ T. Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% Nej 37% 36% 36% Q2 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande anhörig/närstående?

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län?

Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? Hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? 1 2 Korta fakta - Dalarnas län Sveriges Kommuner och Landsting har i

Läs mer

Hans Ekholm Jesper Stenberg. Vårdbarometern. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1

Hans Ekholm Jesper Stenberg. Vårdbarometern. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 Hans Ekholm Jesper Stenberg Vårdbarometern 1 Agenda idag Basfakta Nuläge Några nedslag i materialet och analyssätt Diskussionsfrågor 2 Basfakta 1 Vad är Vårdbarometern? Rullande befolknings mätning som

Läs mer

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län?

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Jönköpings län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

Läs mer

Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008

Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008 Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008 Genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Stadsbiblioteket i Göteborg Innehåll Kapitel 1 Inledning 3 Kapitel 2 Metod 6

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Värmland Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Gävleborgs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning

Läs mer

Undersökning Vårdbarometern. Vald enhet Sverige. Undersökningsperiod Hösten 2010. Ansvarig projektledare Aarika Soukka

Undersökning Vårdbarometern. Vald enhet Sverige. Undersökningsperiod Hösten 2010. Ansvarig projektledare Aarika Soukka Undersökning Vårdbarometern Vald enhet Sverige Undersökningsperiod Hösten 00 Ansvarig projektledare Aarika Soukka Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 99, SE00 9 Göteborg I Tel: 070 00 Fax: 08

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Studerandes sysselsättning 2014 YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget

Läs mer

Kompletterande tabeller till kapitel 2 och 3

Kompletterande tabeller till kapitel 2 och 3 Uppfattningar om förvaltningen 1 (5) Bilaga 3 Kompletterande tabeller till kapitel 2 och 3 Tabell 1 Myndigheter: Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Verksamheter: Brukarnas bedömningar av offentlig service

Läs mer

Brukarundersökning 2010 Särvux

Brukarundersökning 2010 Särvux TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag

Läs mer

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010

Läs mer

Undersökning om fastigheter

Undersökning om fastigheter Undersökning om fastigheter 16--4 Caroline Theorell Thea Eriksson Almgren Om undersökningen Metod: TNS Sifos webbpanel Fältperiod: 17 februari 16 Omfattning: 11 intervjuer Genomförande och metod Om SIFOs

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Luleå Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka

Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka November-December 2009 INLEDNING... 4 SYFTE... 4 METOD... 4 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 4 FRÅGEFORMULÄR... 4 DATABEARBETNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING...

Läs mer

Antagningen till polisutbildningen

Antagningen till polisutbildningen Antagningen till polisutbildningen En studie om avhopp under urvalsprocessen ur ett genusperspektiv Februari 2008 www.polisen.se Antagningen till polisutbildningen En studie om avhopp under urvalsprocessen

Läs mer

Hälso- och sjukvårds - barometern 2016 BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL KUNSKAPER OM OCH ERFARENHETER AV HÄLSO-OCH SJUKVÅRDEN

Hälso- och sjukvårds - barometern 2016 BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL KUNSKAPER OM OCH ERFARENHETER AV HÄLSO-OCH SJUKVÅRDEN Hälso- och sjukvårds - barometern 2016 BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL KUNSKAPER OM OCH ERFARENHETER AV HÄLSO-OCH SJUKVÅRDEN Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL KUNSKAPER OM

Läs mer

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27 Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Undersökning Öppenvård RK PUK. Tidpunkt 2013-10

Undersökning Öppenvård RK PUK. Tidpunkt 2013-10 Sammanfattande rapport Röda Korset Sverige Undersökning Öppenvård RK PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Lisa Borgh Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har arbetat

Läs mer

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting 10 oktober 2007 Bilaga till huvudrapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2007 Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen

Läs mer

Rapport Svenskarnas användning av telefoni & internet 2010

Rapport Svenskarnas användning av telefoni & internet 2010 TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Rapport Svenskarnas användning av telefoni & internet INDIVIDUNDERSÖKNING

Läs mer

1. Skulle du vilja att dina barn åt mer frukt- och grönsaker än vad de gör idag?

1. Skulle du vilja att dina barn åt mer frukt- och grönsaker än vad de gör idag? Faktablad frukt och grönt undersökning 2012 TNS SIFO har på uppdrag av ICA genomfört en undersökning bland 3819 föräldrar med barn under 18 år i samtliga 21 län. Respondenterna var mellan 18 och 65 år

Läs mer

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING... 4 Bortfall... 4 RESULTAT SAMTLIGA RESPONDENTER...

Läs mer

Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013

Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013 2013-02-21 Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013 40 procent av respondenterna instämde i påståendet att de som helhet var nöjda i kontakten med kommunen Det är ingen skillnad

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Stockholms län

Mäklarinsikt 2013:1 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2013:1 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508

Läs mer

Förekomst av sällskapsdjur främst hund och katt i svenska hushåll

Förekomst av sällskapsdjur främst hund och katt i svenska hushåll Förekomst av sällskapsdjur främst hund och katt i svenska hushåll 1 Målpopulationen Utgörs av samtliga svenska hushåll med minst en person född mellan 1907-1990. Urvalsram Befolkningsregistret (RTB), som

Läs mer

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 Maj 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning

Läs mer

Extra övningssamling i undersökningsmetodik. till kursen Regressionsanalys och undersökningsmetodik, 15 hp

Extra övningssamling i undersökningsmetodik. till kursen Regressionsanalys och undersökningsmetodik, 15 hp Extra övningssamling i undersökningsmetodik HT10 till kursen Regressionsanalys och undersökningsmetodik, 15 hp Författad av Karin Dahmström 1. Utgå från en population bestående av 5 personer med följande

Läs mer

Företagarens vardag i Luleå 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Luleå 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Luleå 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

Omvärldsfakta. Illavarslande utveckling. Antal varsel per 1000 sysselsatta - september-november 2011

Omvärldsfakta. Illavarslande utveckling. Antal varsel per 1000 sysselsatta - september-november 2011 Nr 3:211 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Illavarslande utveckling Inbromsningen i den svenska ekonomin märks allt

Läs mer

6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997

6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997 6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997 I en SBU-rapport från 1990 Gastroskopi vid utredning av ont i magen redovisas en enkät som avser användning av EDG-skopi esofagogastroduodenoskopi

Läs mer

Företagsklimatet 2016 Skåne län

Företagsklimatet 2016 Skåne län Företagsklimatet 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Om undersökningen Intervjuperiod januari-april 2016 Genomfört av Demoskop på uppdrag av Svenskt

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under november- av SKOP -research ab December 12 SKOP har på uppdrag av och

Läs mer

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd www.vardforbundet.se januari 2008 I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar eller

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2004 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan Attityder, tillgång och användning IT i skolan 1 Förord 4 Bakgrund 5 2 Undersökningens resultat... 5 Presentation

Läs mer

Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller

Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller Vårdgarantin I Sverige finns en nationell vårdgaranti. Den innebär att patienten ska erbjudas tid för besök och behandling inom de tidsgränser som anges

Läs mer

Skånepanelen 2 2014. Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal. Genomförd av CMA Research AB. April 2014

Skånepanelen 2 2014. Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal. Genomförd av CMA Research AB. April 2014 Skånepanelen 2 2014 Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal Genomförd av CMA Research AB April 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat

Läs mer

Uppföljning av material inom barnhälsovården Leva med barn och Små och stora steg tillsammans Hanna Lunding, folkhälsoenheten

Uppföljning av material inom barnhälsovården Leva med barn och Små och stora steg tillsammans Hanna Lunding, folkhälsoenheten Folkhälsoskrift 2013:1 Uppföljning av material inom barnhälsovården Leva med barn och Små och stora steg tillsammans Hanna Lunding, folkhälsoenheten Uppföljningsrapport Leva med barn & Små och stora steg.docx

Läs mer

Uppföljning av den nationella vårdgarantin

Uppföljning av den nationella vårdgarantin Uppföljning av den nationella vårdgarantin Viktigaste slutsatser Vårdgarantin har haft en begränsad effekt på väntetidsutvecklingen. Det finns stora skillnader mellan landstingen när det gäller väntetidsutvecklingen.

Läs mer

Föräldrar & medier 2012/13

Föräldrar & medier 2012/13 Föräldrar & medier / Innehåll Förord Inledning, bakgrund, metod och läsanvisning Sammanfattning Resultatredovisning. Är barnet en pojke eller flicka?. Hur mycket fyller barnet i år?. Har barnet syskon?.

Läs mer

Företagarens vardag i Borås 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Borås 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Borås 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

Allmänhetens synpunkter på indrivningssystemet och kronofogdemyndigheten

Allmänhetens synpunkter på indrivningssystemet och kronofogdemyndigheten Allmänhetens synpunkter på indrivningssystemet och kronofogdemyndigheten Resultat från en riksomfattande undersökning vintern 2001 RSV Rapport 2002:16 2 Förord Riksskatteverket (RSV) genomför regelbundet

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå kommun

Kort om resvanor i Luleå kommun KORT OM RESVANOR I LULEÅ 2015 Kort om resvanor i Luleå kommun RESVANEUNDERSÖKNING 2015 Oktober november 2015 Genomförd av Koucky & Partners och Enkätfabriken på uppdrag av Luleå kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Vad tycker man om sin vårdcentral?

Vad tycker man om sin vårdcentral? Qulturum Rapport Vad tycker man om sin vårdcentral? En befolkningsenkät 2001 Kjell Lindström Sofia Eriksson Primärvårdens FoU-enhet 2002:3 Författare: Kjell Lindström, distriktsläkare Primärvårdens FoU-enhet

Läs mer

SIFO Research International TYA. Arbetskraftsbehov 2006. Rapport. Dok.nr 1514788. Stockholm 2006-06-17. Ingemar Boklund

SIFO Research International TYA. Arbetskraftsbehov 2006. Rapport. Dok.nr 1514788. Stockholm 2006-06-17. Ingemar Boklund SIFO Research International TYA Arbetskraftsbehov 2006 Rapport Dok.nr 1514788 Stockholm 2006-06-17 SIFO Research International Ingemar Boklund 0. UNDERSÖKNINGEN I KORTHET Sifo har genomfört en enkätundersökning

Läs mer

Varannan anställd i Blekinge tänker inte på jobbet under semestern

Varannan anställd i Blekinge tänker inte på jobbet under semestern Pressmeddelande 10 juli Varannan anställd i Blekinge tänker inte på jobbet under semestern Drygt varannan anställd i Blekinge, 55 procent, tänker sällan eller aldrig på jobbet under semestern. Det visar

Läs mer

Företagarens vardag i Örebro 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Örebro 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Örebro 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Företagarens vardag i Kristianstad 2015

Företagarens vardag i Kristianstad 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Kristianstad 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar

Läs mer

Rapport till Länsstyrelsen i Västernorrland mars/april 2009

Rapport till Länsstyrelsen i Västernorrland mars/april 2009 SKOP har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrland intervjuat drygt 500 privatpersoner boende i Västernorrlands län. Intervjuerna gjordes per telefon mellan den 6 mars till 26 mars med några kompletterande

Läs mer

Effekter av Pappabrevet

Effekter av Pappabrevet REDOVISAR 2004:3 Effekter av Pappabrevet En utvärdering av RFV:s och FK:s informationskampanj Sammanfattning Riksförsäkringsverket (RFV) har under 2003 tillsammans med försäkringskassorna skickat ut ett

Läs mer

Vård vid astma och KOL

Vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar och sammanfattning 2014 Nationella riktlinjer Utvärdering 2014 Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2009 Kvartal 4 2009

Arbetsmarknadsrapport 2009 Kvartal 4 2009 Kvartal 4 Arbetsmarknadsrapport Kvartal 4,5 Ersättningstagare december 8 december I december var,6 procent av Juseks medlemmar arbetssökande. Trenden mot en ökande arbetslöshet har därmed brutits och personalvetarna

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över dabigatran (Pradaxa) t o m oktober 2012. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Sammanfattning Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos

Läs mer

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet Innehållsförteckning... 1 Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 2 Länsutveckling... 4 Berg kommun... 5 Östersunds kommun... 6 Övriga kommuner... 7 Om Årets Företagarkommun...8 Så är Årets

Läs mer

LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004

LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004 LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 4 Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben, Samhällsmedicinska enheten Landstinget i Uppsala län Vill du veta mer om undersökningen Liv &

Läs mer

Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014. Tillväxt, miljö och regionplanering

Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014. Tillväxt, miljö och regionplanering Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 Tillväxt, miljö och regionplanering Fakta om undersökningen Mottagare: Ett slumpmässigt urval om 3 000 personer 18 år eller äldre och bosatta i

Läs mer

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker.

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker. Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 3 Länsutveckling... 5 Boxholms kommun... 6 Linköping kommun... 7 Övriga kommuner...8 Slutsatser och policyförslag... 9 Om Årets Företagarkommun...

Läs mer

Rapport till Den Nya Välfärden om hur svenskarna ser på företagarklimatet augusti/september 2011

Rapport till Den Nya Välfärden om hur svenskarna ser på företagarklimatet augusti/september 2011 Rapport till om hur svenskarna ser på företagarklimatet SKOP gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela Sverige (tele-skop Riks). Mellan den 22 augusti och 6 september 2011 intervjuades

Läs mer

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 Statistics Sweden 2016 Report 2016:2 The

Läs mer

Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan

Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNING 2011 Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan Fysisk planering för minskad klimatpåverkan 1 Förord Detta är den tredje enkäten från SKL om kommunernas arbete

Läs mer

Sammanställning: enkät om livsmedelsbrott

Sammanställning: enkät om livsmedelsbrott 1 (16) 2015-10-22 Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Sammanställning: enkät om livsmedelsbrott 2 1. Sammanfattning För att ta reda på vilka möjligheterna är för livsmedelskontrollmyndigheterna

Läs mer

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Kontaktperson på Karlstads kommun är Sofia Nylander. Undersökningen

Läs mer