GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006"

Transkript

1 GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 Maj 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Resultat i korta drag 3 Förord 7 Läsanvisningar 8 Kapitel 1 Att mäta effekt och indikatorer 11 Kapitel 2 De studerande 12 Kapitel 3 Nöjd med studietiden 15 Kapitel 4 Mål med studierna 21 Kapitel 5 Studiernas betydelse för den fortsatta karriären 29 Kapitel 6 Sysselsättning efter studier 34 Kapitel 7 Metod 46 Bilaga Enkätunderlag 47 Om Splitvision Research

3 I korta drag Effektstudien är genomförd i form av en enkätundersökning under februarimars Totalt tillfrågades av Vuxenutbildningens studerande i Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Till urvalsgruppen hör de som studerade våren 2006 och ej var kvar i studier under hösten De studerade minst 50% inom grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. Undersökningen har en svarsfrekvens på 52%. Syftet med undersökningen har varit att mäta effekten av studierna sett till: Självförsörjning (inklusive högre studier) samt arbetsrotation Nöjdhet med studietiden Betydelsen av studier för den fortsatta karriären Mål med studier och måluppfyllelse Generella resultat Bland undersökningens deltagare är det fler kvinnor än män som studerar under våren 2006 (80% vs 20%). 75% av de svarande har svenska som modersmål och 25% har annat modersmål än svenska. 30% av de svarande är födda 1966 eller tidigare, 27% är födda , 14% är födda och 28% är födda Nöjd med studietiden Sammanlagt är det 84% som instämmer i hög grad (37% instämmer och 47% instämmer helt) i påståendet att de är mycket nöjda med sin studietid på Vuxenutbildningen. Jämfört med 2006 års undersökning har det inte skett några förändringar i hur nöjda de studerande är med sin studietid. Personer födda 1966 eller tidigare samt personer med svenska som modersmål är i högst omfattning nöjda med sin studietid på Vuxenutbildningen. Sett till kön anger kvinnor i högre grad än män att de är helt nöjda med sin studietid

4 Mål med studier De främsta målen med studierna på Vuxenutbildningen är: Att få behörighet för vidare studier, exempelvis till universitet (41%) Att skaffa en yrkesutbildning (16%) Personlig utveckling (15%) Sammanlagt studerade 35% med huvudsakligt mål som är direkt relaterat till arbete: att få arbete, byta arbete eller utvecklas i arbetet, se diagram 1. Diagram 1 Huvudsakligt mål med studierna på Vuxenutbildningen våren Behörighet för vidare studier 41% Skaffa en yrkesutbildning 16% Skaffa kompetens för att byta arbete Skaffa kompetens för att utvecklas i arbetet 9% 9% 35% Arbetsrelaterade mål Skaffa kompetens för att behålla arbetet 2% Personlig utveckling 15% Ha alternativ till arbetslösheten 3% Annat 6% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% Ett generellt drag är att de yngre åldersgrupperna prioriterar vidare studier, och de äldre åldersgrupperna prioriterar aspekter som rör arbete och den personliga utvecklingen. Det är en betydligt högre andel män än kvinnor vars mål är behörighet för vidare studier års undersökning gav samma resultat var det inga skillnader mellan könen. Sett över tid förekommer inga större skillnader i målprioritering. Arbetsrelaterade mål ligger på en konstant nivå. Behörighet för vidare studier ligger på samma nivå som vid 2005 års undersökning, men med en minskning med 8 procentenheter från 2006 års undersökning. Personlig utveckling ligger på samma nivå som i 2006 års undersökning, men med en minskning med 10 procentenheter från

5 Betydelsen av Vuxenutbildningens studier för den fortsatta karriären Sammanlagt är det 62% som instämmer i hög grad (24% instämmer och 38% instämmer helt) i påståendet att studierna på Vuxenutbildningen har haft stor betydelse för den fortsatta karriären. Personer födda uppger i högst grad att studierna på Vuxenutbildningen har haft stor betydelse för den fortsatta karriären. Studierna har varit av medelbetydelse för den fortsatta karriären för personer med annat modersmål. Minst betydelse för den fortsatta karriären uppger personer födda 1966 eller tidigare att studierna haft. Vid en jämförelse med 2006 års undersökning är det i 2008 års undersökning en högre andel svarande som helt instämmer i att studierna har haft stor betydelse för den fortsatta karriären. Effekt sett till sysselsättning De vanligaste sysselsättningarna efter studierna på Vuxenutbildningen är: Anställd (44%) Studerande (34%) Arbetssökande (8%) Det är färre som är arbetssökande efter studierna på Vuxenutbildningen, och fler som är studerande, se diagram 2. Andelen arbetssökande har sjunkit med 14 procentenheter. Närmare hälften av de personer som var arbetssökande eller sjukskrivna innan studierna på Vuxenutbildningen är i arbete våren Diagram 2 Främsta sysselsättning våren 2008 samt främsta sysselsättning ett halvår innan studierna på Vuxenutbildningen. Anställd Egen företagare 2% 1% 44% 41% Efter studier Innan studier Arbetssökande 8% 21% I arbetsmarknadsåtgärd 1% 2% Studerande 16% 34% Sjukskriven Annat 3% 5% 7% 14% 0% 10% 20% 30% 40% 50% - 5 -

6 Det är ungefär en lika stor andel som var i arbete innan studierna på Vuxenutbildningen som efter studierna (se diagram 2). 57% av dem som var i arbete innan studierna på Vuxenutbildningen har också arbete våren Av de som har ett arbete våren 2008 har närmare hälften återgått till sitt gamla arbete. En tredjedel av dem som återgått till sitt gamla arbete uppger att man har nya arbetsuppgifter, se illustration 1. Jämfört med 2006 är det 2008 en högre andel som har fått förändrade arbetsuppgifter av dem som återgått till sitt gamla arbete. Illustration 1 Andel anställda eller egen företagare våren 2008 som har nytt arbete respektive återgått till sitt gamla arbete, samt fått förändrade arbetsuppgifter respektive samma arbetsuppgifter. 53% Nytt arbete Anställda eller egen företagare 46% 47% Återgått till sitt gamla arbete 34% Förändrade arbetsuppgifter 66% Samma arbetsuppgifter Det är främst personer i de övre åldersgrupperna som är anställda eller egen företagare våren Personer med annat modersmål är den grupp som i högst omfattning procentuellt är arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Det är framförallt de yngre åldersgrupperna som studerar på universitet eller högskola våren Det gör även en högre andel män än kvinnor. Resultatet var detsamma 2006, men då skiljde det mindre procentenheter mellan könen förkom inga större skillnader. Andelen arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd efter studierna på Vuxenutbildningen är konstanta över tid, vilket även andelen sjukskrivna är är det procentuellt en större andel som är anställda och en mindre andel som studerar, vilket även var resultatet vid 2005 års undersökning års undersökning visade att andelen anställda och studerande var ungefär lika stor

7 Förord På uppdrag av GR Utbildning (Peter Holmström och Helena Jonsson) har Splitvision Research för tredje gången genomfört en effektstudie över vad de som studerade på vuxenutbildningen våren 2006 har upplevt för nytta med sina Vuxenutbildningsstudier. Undersökningen berör Vuxenutbildningens studerande i Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Syftet med undersökningen är att se vilka effekter som Vuxenutbildningsstudierna har för de studerande och därmed också för samhället. Resultatet från denna undersökning visar på generella drag. Man får dock inte glömma att det finns många människor, åsikter och livsöden bakom denna statistik. Citera och använd gärna resultatet i rapporten, men uppge att undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning. Rapporten finns att tillgå hos: GR Utbildning, Helena Jonsson, Gårdavägen 2, Box 5073, Göteborg, , Vi vill tacka alla som har besvarat och skickat in enkäterna för denna undersöknings räkning. Göteborg, den 12 maj 2008 Splitvision Research - 7 -

8 Läsanvisningar Vi vill här ge lite råd inför läsningen av rapporten. Utformningen av rapporten har gjorts med tanke på Er som arbetar med Vuxenutbildningen och/eller snabbt vill kunna ta till Er resultatet av undersökningen. Tanken är att rapporten ska kunna läsas i den ordning som passar Er bäst. Därför upprepas vissa uppgifter i rapportens olika kapitel. Vår förhoppning är att resultatet från denna undersökning fungerar samlande, stödjande och pådrivande för berörda medarbetare inom GR Utbildning. Statistik kan ge skenet av att leverera sanningar med alltför stor noggrannhet och exakthet. Så är inte fallet. Därför ber vi Er läsa siffror och diagram utifrån att de ger Er en fingervisning om vilka tendenser som råder. Gruppen som har läst vuxenutbildning omfattar elever och med en svarsfrekvens på 52% (vilket är en hög svarsfrekvens) blir gruppen som undersökningen baserar sig på 718 personer. Undersökningen har en svarsfrekvens på 52%. Resultat för gruppen i sin helhet kan redovisas med statistisk säkerhet. Även de flesta frågor nedbrutna per bakgrundsdata (se diagram i exempel 2 på sidan 10) kan redovisas med statistisk säkerhet. Sammanfattande huvuddrag redovisas löpande i rutor i rapportens marginal. Rapportens resultat redovisas dels övergripande (procentuellt), dels per grupp (se nedan). I rapporten genomförs löpande jämförelser med tidigare års undersökningar (2005 och 2006). När vi i rapporten redovisar att någon grupp i högst eller lägst omfattning uppger en viss fråga, åsyftas procentuellt sett, inte per antal människor. Frekvenstabeller och korstabeller finns att tillgå i separat bilaga. Kommunspecifik data redovisas i separat Appendix

9 Diagram Tre typer av diagram används i rapporten. Dels frekvensdiagram, dels trenddiagram (exempel 1) och dels regnbågsdiagram (exempel 2). I frekvensdiagrammen redovisas frekvensen för alla som har svarat på frågan. I trenddiagrammen följer man de olika svarsalternativen över tid och ser vad de tillfrågade svarade i 2005, 2006 och 2008 års undersökningar. I exempel 1 nedan innebär det att vi exempelvis kan följa att 2005 var målet med studierna personlig utveckling för 25% av de tillfrågade, för att 2006 minska till en andel på 14% och %. Exempel 1. Exempel på trenddiagram som används i rapporten. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 49% 42% 41% 25% 19% 19% 15% 16% 14% 11% 12% 15% 5% 3% 6% Behörighet för vidare studier Skaffa en yrkesutbildning Arbetsrelaterade mål Personlig utveckling Annat I regnbågsdiagrammen redovisas respektive fråga med utgångspunkt från olika bakgrundsvariabler (kön, födelseår samt modersmål). Stapeln för samtliga redovisar frekvensen, vilket utgör snittet för frågan. I exempel 2 nedan kan vi se att 47% av samtliga svarade på denna fråga. Följande grupper har i hög omfattning angett detta svar: vi kan utläsa att 54% av de studerande födda 1966 eller tidigare och 53% av de studerande med svenska som modersmål uppger detta svar

10 Exempel 2. Exempel på regnbågsdiagram som används i rapporten. Annat modersmål Svenska som modersmål 30% 53% Födda 1966 eller tidigare 44% 44% 45% 54% Kvinna Man 41% 48% Samtliga 47% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Begrepp Vuxenutbildningen i GR-kommunerna kommer genomgående i rapporten att benämnas vuxenutbildningen. Genomgående i rapporten ställs undersökningens resultat mot bakgrundsvariablerna kön, födelseår och modersmål. Dessa kategorier kommer vi löpande benämna grupper

11 Kapitel 1 Att mäta effekt och indikatorer Denna effektundersökning har till syfte att synliggöra de effekter som Vuxenutbildningen har haft för de studerande och för Göteborgsregionen. Frågorna i effektstudien utgår ifrån de styrdokument som Vuxenutbildningen är satta att följa på nationell nivå (skollagen samt LPF 94) och på regional nivå. Indikatorer Med en indikator avses mätbara företeelser som visar och indikerar tillstånd i ett större system. Något smått som visar på något stort som Lena Lindgren, docent vid förvaltningshögskolan på Göteborgs universitet har uttryckt det. Enkäten är uppbyggd på fyra indikatorområden. Indikatorerna är: Självförsörjning (inklusive högre studier, sysselsättning efter studier) Fyra indikatorer Självförsörjning (inklusive högre studier) samt arbetsrotation Nöjdhet med studietiden Betydelsen av studierna för den fortsatta karriären Mål med studier och måluppfyllelse Nöjdhet med studietiden Betydelsen av studierna för den fortsatta karriären Mål med studier och måluppfyllelse

12 Kapitel 2 De studerande Denna effektstudie omfattas av studerande inom grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning i Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Vuxenutbildningen har en bred målgrupp med en mångfald vad gäller tidigare studieerfarenheter, tidigare arbetslivserfarenheter, var i världen de studerande kommer ifrån, modersmål och ålder. Nedan följer en beskrivning av de studerandes bakgrund. Kommuner som deltar i undersökningen Bland de tolv kommuner som ingår i undersökningen motsvarar fördelningen av svarande i de olika kommunerna den fördelning av före detta studerande som finns per kommun. I tabell 2:1 presenteras de kommuner som omfattas av undersökningen. Tabell 2:1 De kommuner som omfattas av undersökningen. Totalt skickades förfrågan om att delta i undersökningen ut till före detta studerande. Totalt svarade 718 före detta studerande. Enligt GR Utbildnings egna register. Svarsfrekvensen för undersökningen, totalt sett, är 52% Utbildning Andel utskick per kommun. Baseras på adresslista från GR Utbildning. Ale 9% 63% Alingsås 11% 52% Härryda 11% 52% Kungsbacka 11% 46% Kungälv 5% 48% Lerum 6% 64% Lilla Edet 2% 64% Mölndal 9% 51% Partille 12% 45% Stenungsund 11% 51% Tjörn 12% 54% Öckerö 1% 50% Totalt % Svarsfrekvens per kommun

13 Om de svarande En majoritet av de svarande i undersökningen utgörs av kvinnor (80%). 75% av de svarande har svenska som modersmål och 25% har annat modersmål än svenska, se diagram 2:1. 30% av de svarande är födda 1966 eller tidigare, 27% är födda , 14% är födda och 28% är födda , se diagram 2:1. Diagram 2:1 De studerandes bakgrund. Annat modersmål 25% Svenska som modersmål 75% % % Födda 1966 eller tidigare 27% 30% Kvinna 80% Man 20% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 15% av de studerande bor i Kungälv och respektive 10% bor i Alingsås och på Öckerö, se diagram 2:2. Diagram 2:2 I vilken kommun de före detta studerande bor. Påståendet i enkäten lyder: Jag bor i kommunen Enligt de före detta studerandes egna svar. Baserat på de 718 personer som svarat. Ale Alingsås Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Annan kommun 1% 3% 5% 5% 8% 8% 8% 9% 9% 9% 10% 10% 15% 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16%

14 Ser vi till vad de studerande gjorde halvåret innan de började studera är det 16% som redan var i studier. 42% var anställda eller egenföretagare halvåret innan studierna, 23% var arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd, 5% var sjukskrivna och 14% uppger att de gjorde annat. För mer information, se kapitel 6 gällande Sysselsättning efter studier. Diagram 2:3 Främsta sysselsättning halvåret innan studier på Vuxenutbildningen. Anställd 41% Egenföretagare 1% Arbetssökande 21% I arbetsmarknadsåtgärd 2% Studerande 16% Sjukskriven 5% Annat 14% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45%

15 Kapitel 3 Nöjd med studietiden Generella drag Sammanlagt är det 84% som instämmer i hög grad (37% instämmer och 47% instämmer helt) i påståendet att de är mycket nöjda med sin studietid på Vuxenutbildningen. Personer födda 1966 eller tidigare samt personer med svenska som modersmål är i högst omfattning nöjda med sin studietid på Vuxenutbildningen. Personer med annat modersmål är medelnöjda med sin studietid. Sett till kön anger kvinnor i högre grad än män att de är helt nöjda med sin studietid. Nöjd med studietiden Hur nöjda de studerande är med sin studietid på Vuxenutbildningen, är en viktig faktor för att mäta om utbildningen når upp till önskad effekt. Hela 84% instämmer i hög grad i påståendet jag är mycket nöjd med min studietid på Vuxenutbildningen. Av dessa instämmer 37% och 47% instämmer helt i påståendet. Det är endast 3% som inte alls instämmer i att de är mycket nöjda med sin studietid på Vuxenutbildningen, se diagram 3:1. 84% är mycket nöjda med sin studietid på Vuxenutbildningen

16 Diagram 3:1 Instämmer i påståendet att man är mycket nöjd med sin studietid på Vuxenutbildningen. Instämmer helt 47% 84% Instämmer i hög grad Instämmer 37% Instämmer något 12% Instämmer inte alls 3% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% Förändringar över tid Det förekommer inga större skillnader mellan hur nöjd man är med sin studietid på Vuxenutbildningen i 2006 och 2008 års undersökningar, se tabell 3:1. Tabell 3:1 Instämmer i påståendet att man är mycket nöjd med sin studietid på Vuxenutbildningen. Jämförelse mellan 2006 och 2008 års undersökningar. Frågan ställdes inte i 2005 års undersökning. Mycket nöjd med sin studietid Förändringar i procentandelar Instämmer helt 45% 47% 2 Instämmer 40% 37% 3 Instämmer något 13% 12% 1 Instämmer inte alls 2% 3%

17 Instämmer helt Närmare hälften av de tillfrågade instämmer helt i påståendet att de är mycket nöjda med sin studietid på Vuxenutbildningen (se diagram 3:1). Nöjdast med sin studietid på Vuxenutbildningen är personer födda 1966 eller tidigare och personer med svenska som modersmål, se diagram 3:2. Personer med svenska som modersmål uppger i mycket högre grad än personer med annat modersmål att de helt instämmer i att de är mycket nöjda med sin studietid. Personer födda 1966 eller tidigare och personer med svenska som modersmål är mer nöjda än övriga grupper med sin studietid på Vuxenutbildningen. Sett till kön är det en högre andel kvinnor än män som helt instämmer i påståendet (se diagram 3:2). Diagram 3:2 Instämmer helt i påståendet att man är mycket nöjd med sin studietid på Vuxenutbildningen. Per bakgrundsvariabler. Annat modersmål Svenska som modersmål 30% 53% Födda 1966 eller tidigare 44% 44% 45% 54% Kvinna Man 41% 48% Samtliga 47% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Instämmer 37% instämmer i att man är mycket nöjd med sin studietid på Vuxenutbildningen (se diagram 3:1). Personer med annat modersmål uppger i högst omfattning att de instämmer i att de är mycket nöjda med sin studietid på Vuxenutbildningen, se diagram 3:3. Personer med annat modersmål var den grupp som i minst omfattning helt instämde i påståendet (se diagram 3:2). Sett till kön är det en högre andel män som instämmer i påståendet. Det var en högre andel kvinnor som helt instämde i påståendet

18 Diagram 3:3 Instämmer i påståendet att man är mycket nöjd med sin studietid på Vuxenutbildningen. Per bakgrundsvariabler. Annat modersmål Svenska som modersmål 34% 46% Födda 1966 eller tidigare 31% 38% 40% 39% Kvinna Man 36% 42% Samtliga 37% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% Instämmer något 12% instämmer något i att man är mycket nöjd med sin studietid på Vuxenutbildningen (se diagram 3:1). Personer med annat modersmål instämmer i högst omfattning något i påståendet att man är mycket nöjd med sin studietid. För övrigt råder inga större skillnader mellan grupperna, se diagram 3:4. Personer med annat modersmål är delvis nöjda med sin studietid på Vuxenutbildningen. Diagram 3:4 Instämmer något i påståendet att man är mycket nöjd med sin studietid på Vuxenutbildningen. Per bakgrundsvariabler. Annat modersmål Svenska som modersmål 10% 21% Födda 1966 eller tidigare 11% 12% 13% 16% Kvinna Man 13% 13% Samtliga 12% 0% 5% 10% 15% 20% 25%

19 Instämmer inte alls 3% instämmer inte alls i att de är mycket nöjda med sin tid på Vuxenutbildningen (se diagram 3:1). Det är ett för litet antal personer som inte alls instämmer i påståendet för att man med statistisk säkerhet ska kunna säga något om grupperna, se diagram 3:5. Diagram 3:5 Instämmer inte alls i påståendet att man är mycket nöjd med sin studietid på Vuxenutbildningen. Per bakgrundsvariabler. Annat modersmål Svenska som modersmål 3% 4% Födda 1966 eller tidigare 2% 3% 4% 5% Kvinna Man 3% 5% Samtliga 3% 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% Mål med studierna vilka är mest nöjda? De personer vars främsta mål med studierna på Vuxenutbildningen var personlig utveckling, samt de vars mål var att skaffa kompetens för att byta arbete och skaffa kompetens för att utvecklas i eller behålla arbetet är de som är mest nöjda med studietiden. Minst nöjda är de som har angivit annat som mål och målet att ha alternativ till arbetslösheten. Mest nöjda sett till mål: Personlig utveckling Skaffa kompetens för att byta arbete Skaffa kompetens för att utvecklas i/behålla arbetet

20 Sysselsättning innan studierna vilka är mest nöjda? De personer som innan studierna på Vuxenutbildningen, alltså hösten 2005, var anställda eller egen företagare och sjukskrivna är mest nöjda med sin studietid på Vuxenutbildningen. Minst nöjda är de personer som innan studierna var studerande och sjukskrivna. De personer som var sjukskrivna är alltså den grupp som både var mest nöjd med och minst nöjd med sin studietid. Mest nöjda sett till sysselsättning innan studierna: Anställda eller egen företagare Sjukskrivna Sysselsättning efter studierna vilka är mest nöjda? Mest nöjda med sin studietid på Vuxenutbildningen är personer som våren 2008 studerar på högskola eller universitet, KY-utbildning eller är anställda eller egen företagare. Personer som är sjukskrivna våren 2008 är minst nöjda med sin studietid på Vuxenutbildningen. Mest nöjda sett till sysselsättning efter studierna: Studerar på högskola Studerar KY-utbildning Anställda eller egen företagare

21 Kapitel 4 Mål med studier Generella drag Det tre främsta målen med studierna på Vuxenutbildningen var att få behörighet till vidare studier (41%), att skaffa en yrkesutbildning (16%) och personlig utveckling (15%). Målet behörighet till vidare studier uppnåddes av majoriteten. Vad gäller skaffa behörighet till vidare studier är ålder av avgörande betydelse, då resultatet visar att ju yngre åldersgrupp desto högre andel hade som mål att skaffa behörighet till vidare studier. Män hade i högre omfattning än kvinnor detta mål. Målet skaffa kompetens för att utvecklas i alternativt behålla arbetet är också avhängt med ålder, då resultatet visar att ju äldre åldersgrupp desto högre andel hade detta mål. Kvinnor anger i högre omfattning än män detta mål. En slutsats är att de yngre åldersgrupperna och män prioriterar vidare studier, och de äldre åldersgrupperna och kvinnor prioriterar aspekter som rör arbete. Den grupp som i högst omfattning angivit den personliga utvecklingen är den äldsta åldersgruppen (födda 1966 eller tidigare). Sett till modersmål hade personer med svenska som modersmål i högre omfattning än personer med annat modersmål som mål att få behörighet för vidare studier. Personer med annat modersmål hade i något högre omfattning målet att skaffa en yrkesutbildning. Mål med studier De främsta målen med studierna på Vuxenutbildningen är: Att få behörighet för vidare studier, exempelvis till universitet (41%) Att skaffa en yrkesutbildning (16%) Personlig utveckling (15%) I högst omfattning anges behörighet för vidare studier som främsta mål med studierna på Vuxenutbildningen. Sammanlagt studerade 35% med huvudsakligt mål som är direkt relaterat till arbete: att få arbete, byta arbete eller utvecklas i arbetet, se diagram 4:

22 Diagram 4:1 Huvudsakligt mål med studierna på Vuxenutbildningen våren Behörighet för vidare studier 41% Skaffa en yrkesutbildning 16% Skaffa kompetens för att byta arbete Skaffa kompetens för att utvecklas i arbetet 9% 9% 35% Arbetsrelaterade mål Skaffa kompetens för att behålla arbetet 2% Personlig utveckling 15% Ha alternativ till arbetslösheten Annat 3% 6% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Förändringar över tid 2005 och 2008 hade en ungefär lika stor andel behörighet för vidare studier som mål med studierna på Vuxenutbildningen (42% vs 41%). En högre andel hade detta mål vid 2006 års undersökning (49%), se diagram 4:2. Diagram 4:2 Främsta mål med studierna på Vuxenutbildningen. Jämförelse mellan 2008, 2006 och 2005 års undersökningar års undersökning gäller studerande våren 2006, 2006 års undersökning gäller studerande våren 2004 och 2005 års undersökning gäller studerande * Arbetsrelaterade mål kallades för ökad kunskap för arbetslivet och 2008 är arbetsrelaterade mål en sammanslagning av alternativen skaffa kompetens för att byta arbete, skaffa kompetens för att utvecklas i mitt arbete och skaffa kompetens för att behålla mitt arbete. Observera att skaffa en yrkesutbildning inte ingår i arbetsrelaterade mål i detta diagram ingick även alternativet hade inte något tydligt mål/motiv (2%) och 2006 och 2008 ingick alternativet ha alternativ till arbetslösheten (4% vs 3%). 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 49% 42% 41% 25% 19% 19% 15% 16% 14% 11% 12% 15% 5% 3% 6% Behörighet för vidare studier Skaffa en yrkesutbildning Arbetsrelaterade mål Personlig utveckling Annat

23 2005 års undersökning visade att en fjärdedel av de tillfrågade hade personlig utveckling som mål med studierna och 2008 har andelen sjunkit med omkring 10 procentenheter (se diagram 4:2). En lägre andel prioriterar personlig utveckling idag 2008 jämfört med De arbetsrelaterade målen har varit konstanta över tid, med en liten ökning från 2005 års undersökning. Att skaffa en yrkesutbildning har en något uppåtgående trend sett över tid (se diagram 4:2). Behörighet för vidare studier 41% hade som främsta mål att få behörighet till vidare studier, som till exempel till universitet. Det är främst personer födda vars främsta mål med studierna var att få behörighet till vidare studier. Ålder är av avgörande betydelse, då resultatet visar att ju äldre åldersgrupp desto färre hade som mål att få behörighet för vidare studier, se diagram 4:3. Det är främst de yngre åldersgrupperna som hade som mål att skaffa behörighet för vidare studier. En högre andel män än kvinnor hade som främsta mål att få behörighet till vidare studier. Sett till modersmål är det framförallt personer med svenska som modersmål som studerade för att få behörighet till vidare studier. Diagram 4:3 Behörighet för vidare studier, till exempel universitet, som huvudsakliga mål med studierna på Vuxenutbildning våren Per bakgrundsvariabler. Annat modersmål Svenska som modersmål 32% 45% Födda 1966 eller tidigare 19% 36% 53% 64% Kvinna Man 38% 55% Samtliga 41% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%

24 Sysselsättning våren 2008 Främsta sysselsättning våren 2008 för dem som hade som mål att få behörighet till vidare studier är: Studerar på högskola eller universitet (50%) Anställd eller egen företagare (23%) Studerar inom KY (10%) Hälften av dem som hade som mål att få behörighet till vidare studier studerar våren 2008 på universitet eller högskola. Resultatet indikerar att målet med behörighet till vidare studier uppnåddes av majoriteten av studerande. Skaffa en yrkesutbildning 16% har angivit att det främsta målet med studierna på Vuxenutbildningen var att skaffa en yrkesutbildning. Det förekommer inga större skillnader mellan grupperna. I högst omfattning har personer födda angivit att målet var att skaffa en yrkesutbildning, och i lägst omfattning har personer födda angivit detta mål, se diagram 4:4. Sett till modersmål är det personer med annat modersmål som i högst omfattning haft som mål att skaffa en yrkesutbildning. Diagram 4:4 Skaffa en yrkesutbildning som huvudsakliga mål med studierna på Vuxenutbildning våren Per bakgrundsvariabler. Annat modersmål Svenska som modersmål 15% 19% Födda 1966 eller tidigare 12% 15% 15% 20% Kvinna Man 14% 17% Samtliga 16% 0% 5% 10% 15% 20% 25%

25 Sysselsättning våren 2008 Främsta sysselsättning våren 2008 för dem som hade som mål att skaffa en yrkesutbildning är: Anställd eller egen företagare (57%) Arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd (13%) Studerar inom grundläggande och/eller gymnasial vuxenutbildning (8%) Mer än hälften av dem som hade som mål att skaffa en yrkesutbildning är våren 2008 anställda eller egen företagare. Resultatet indikerar att målet uppnåtts för majoriteten av studerande. Skaffa kompetens för att byta arbete 9% hade som huvudsakligt mål med studierna på Vuxenutbildningen att skaffa kompetens för att byta arbete. Det är ingen grupp som utmärker sig, med undantag för personer som är födda mellan , som i låg omfattning anger att målet var att skaffa kompetens för att byta arbete, se diagram 4:5. Diagram 4:5 Skaffa kompetens för att byta arbete som huvudsakliga mål med studierna på Vuxenutbildning våren Per bakgrundsvariabler. Annat modersmål Svenska som modersmål 8% 9% Födda 1966 eller tidigare 3% 10% 11% 12% Kvinna Man 6% 9% Samtliga 9% 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% Sysselsättning våren 2008 Främsta sysselsättning våren 2008 för dem som hade som mål att skaffa kompetens för att byta arbete: Anställd eller egen företagare (70%) Arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd (12%) Studerar inom KY (7%) Våren 2008 är 70% av dem som hade som mål att skaffa kompetens för att byta arbete anställda eller egen företagare. 75% av dem har bytt arbete. 70% av dem som hade som mål att skaffa kompetens för att byta arbete är idag anställda eller egen företagare. 75% av de som är anställda eller egen

26 företagare anger att de inte har återgått till sitt gamla arbete. Det innebär att 25% har återgått till sitt gamla arbete, trots att målet med studierna på Vuxenutbildningen just var att skaffa kompetens för att byta arbete. Skaffa kompetens för att utvecklas i eller behålla arbetet Sammanlagt anger 11% att det främsta målet med studierna var att skaffa kompetens för att utvecklas i eller behålla arbetet. Det är framförallt personer födda 1966 eller tidigare vars mål var att skaffa kompetens för att utvecklas i eller behålla arbetet. Ålder är av avgörande betydelse då resultatet visar att ju lägre ner i åldrarna desto färre har detta mål, se diagram 4:6. Det är främst personer födda 1966 eller tidigare vars främsta mål med studierna var att skaffa kompetens för att utvecklas i eller behålla arbetet. Sett till kön är det en dubbelt så stor andel kvinnor jämfört med män vars mål är att utvecklas i arbetet alternativt behålla arbetet. Diagram 4:6 Skaffa kompetens för att utvecklas i eller behålla arbetet som huvudsakliga mål med studierna på Vuxenutbildning våren Per bakgrundsvariabler. * Eftersom för få svarat skaffa kompetens för att behålla arbetet för att statistisk säkerhet skulle gälla, lades det ihop med svaret skaffa kompetens för att utvecklas i arbetet. Båda svaren antyder att man vill skaffa kompetens och vara kvar på det arbete man har. Annat modersmål Svenska som modersmål 8% 11% Födda 1966 eller tidigare 4% 8% 10% 19% Kvinna Man 6% 12% Samtliga 11% 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18% 20% Sysselsättning våren 2008 Främsta sysselsättning våren 2008 för dem som hade som mål att skaffa kompetens för att utvecklas i eller behålla arbetet: Anställd eller egen företagare (77%) Arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd (9%) Sjukskriven (5%) Annat (5%)

27 77% av dem som hade som mål att skaffa kompetens för att utvecklas i eller behålla arbetet är anställda eller egen företagare våren Av dem är 23% inte kvar på sitt gamla arbete. Hur stor andel av dem som är kvar på sitt gamla arbete som har bytt arbetsuppgift går inte att analysera med en statistisk säkerhet. 77% av dem vars mål var att skaffa kompetens för att utvecklas i eller behålla arbetet är idag anställda eller egen företagare. 77% av dem är kvar på sin gamla arbetsplats. Personlig utveckling 15% av de tillfrågade anger att det främsta målet med studierna på Vuxenutbildningen var personlig utveckling. Den grupp som i hög omfattning anger personlig utveckling som huvudsakligt mål är personer födda 1966 eller tidigare. I lägst omfattning anger personer födda och personlig utveckling som främsta mål, se diagram 4:7. Det är främst personer födda 1966 eller tidigare vars främsta mål med studierna var personlig utveckling. Diagram 4:7 Personlig utveckling som huvudsakliga mål med studierna på Vuxenutbildning våren Per bakgrundsvariabler. Annat modersmål Svenska som modersmål 13% 15% Födda 1966 eller tidigare 8% 9% 15% 23% Kvinna Man 12% 16% Samtliga 15% 0% 5% 10% 15% 20% 25% Sysselsättning våren 2008 Främsta sysselsättning våren 2008 för dem vars mål var personlig utveckling: Anställd eller egen företagare (65%) Arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd (8%) Studerar på högskola eller universitet (8%) Annat (8%)

28 Alternativ till arbetslösheten 3% anger att det främsta skälet med studierna var att det var ett alternativ till arbetslösheten. De skillnader som går att se mellan grupperna ligger inom den statistiska felmarginalen, se diagram 4:8. Diagram 4:8 Alternativ till arbetslösheten som huvudsakliga mål med studierna på Vuxenutbildning våren Per bakgrundsvariabler. Annat modersmål Svenska som modersmål 2% 5% Födda 1966 eller tidigare 1% 2% 5% 5% Kvinna Man 3% 4% Samtliga 3% 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% Sysselsättning våren 2008 Främsta sysselsättning våren 2008 för dem vars främsta mål var att ha ett alternativ till arbetslösheten: Anställd eller egen företagare (48%) Arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd (33%) Studerar grundläggande och/eller gymnasial vuxenutbildning (10%) Annat (10%) Närmare hälften av dem vars främsta skäl med studierna var att slippa arbetslösheten är våren 2008 anställda eller egen företagare. Närmare hälften av dem vars mål med studierna var att slippa arbetslösheten är våren 2008 anställda eller egen företagare. En tredjedel är dock arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd

29 Kapitel 5 Studiernas betydelse för den fortsatta karriären Generella drag Sammanlagt är det 62% som i hög grad instämmer (24% instämmer och 38% instämmer helt) i påståendet att studierna på Vuxenutbildningen har haft stor betydelse för den fortsatta karriären. Personer födda uppger i högst grad att studierna på Vuxenutbildningen har haft stor betydelse för den fortsatta karriären. Studierna har varit av medelbetydelse för den fortsatta karriären för personer med annat modersmål. Minst betydelse för den fortsatta karriären uppger personer födda 1966 eller tidigare att studierna haft. Studiernas betydelse för den fortsatta karriären Sammanlagt instämmer 62% i hög grad i påståendet mina studier på Vuxenutbildningen har haft stor betydelse för min fortsatta karriär. 24% instämmer och 38% instämmer helt, se diagram 5:1. För majoriteten av studerande har Vuxenutbildningen haft stor betydelse för den fortsatta karriären. Diagram 5:1 Instämmer i påståendet att studierna på Vuxenutbildningen har haft stor betydelse för den fortsatta karriären. Instämmer helt 38% 62% Instämmer i hög grad Instämmer 24% Instämmer något 23% Instämmer inte alls 14% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40%

30 Förändringar över tid 6% procentandelar högre instämmer helt i att studierna på Vuxenutbildning haft stor betydelse för den fortsatta karriären 2008 jämfört med 2006, se tabell 5:1. Jämfört med 2006 instämmer 2008 en högre andel helt i att studierna har haft stor betydelse för karriären jämfört med Tabell 5:1 Instämmer i påståendet att studierna på Vuxenutbildningen haft stor betydelse för den fortsatta karriären. Jämförelse mellan 2006 och 2008 års undersökningar. Frågan ställdes inte i 2005 års undersökning. Stor eller mycket stor betydelse för karriären Förändringar i procentandelar Instämmer helt 32% 38% 6 Instämmer 27% 24% 3 Instämmer något 24% 23% 1 Instämmer inte alls 17% 14% 3% Instämmer helt 38% instämmer helt i att studierna haft stor betydelse för den fortsatta karriären (se diagram 5:1). I högst omfattning är det personer födda som helt instämmer i påståendet att studierna på Vuxenutbildningen haft stor betydelse för den fortsatta karriären. I minst omfattning instämmer personer födda 1966 eller tidigare och personer med annat modersmål helt i påståendet, se diagram 5:2. Studierna har haft störst betydelse för den fortsatta karriären för personer födda Diagram 5:2 Instämmer helt i påståendet att studierna på Vuxenutbildningen har haft stor betydelse för den fortsatta karriären. Per bakgrundsvariabler. Annat modersmål Svenska som modersmål 31% 40% Födda 1966 eller tidigare 30% 38% 42% 46% Kvinna Man 37% 39% Samtliga 38% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50%

31 Instämmer 24% instämmer i att studierna haft stor betydelse för den fortsatta karriären (se diagram 5:1). Det förekommer inga större skillnader mellan vilka som instämmer i påståendet om Vuxenutbildningens betydelse för den fortsatta karriären. I högst omfattning instämmer personer med annat modersmål, den grupp som i lägst omfattning helt instämde i påståendet. I minst omfattning instämmer personer födda , den grupp som i högst omfattning helt instämde i påståendet, se diagram 5:3. Diagram 5:3 Instämmer i påståendet att studierna på Vuxenutbildningen har haft stor betydelse för den fortsatta karriären. Per bakgrundsvariabler. Annat modersmål Svenska som modersmål 23% 30% Födda 1966 eller tidigare 20% 25% 25% 26% Kvinna Man 23% 25% Samtliga 24% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Instämmer något 23% instämmer något i att studierna haft betydelse för den fortsatta karriären (se diagram 5:1). Det förekommer inga större skillnader mellan vilka som instämmer något i påståendet om Vuxenutbildningens betydelse för den fortsatta karriären. I högst omfattning instämmer personer med annat modersmål något i påståendet. I lägst omfattning instämmer personer födda , se diagram 5:4. Studierna har delvis haft betydelse för den fortsatta karriären för personer med annat modersmål. Resultatet var detsamma vad gäller instämmer i påståendet (se diagram 5:3)

32 Diagram 5:4 Instämmer något i påståendet att studierna på Vuxenutbildningen har haft stor betydelse för den fortsatta karriären. Per bakgrundsvariabler. Annat modersmål Svenska som modersmål 22% 29% Födda 1966 eller tidigare 19% 23% 24% 25% Kvinna Man 23% 25% Samtliga 23% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Instämmer inte alls 14% instämmer inte alls i att studierna haft stor betydelse för den fortsatta karriären (se diagram 5:1). Vilka har då Vuxenutbildningen haft minst betydelse för vad gäller den fortsatta karriären? Främst är det personer födda 1966 eller tidigare som inte alls instämmer inte i påståendet att Vuxenutbildningen haft stor betydelse för den fortsatta karriären. De som i minst omfattning har svarat att de inte instämmer alls är personer födda , den grupp som i högst omfattning helt instämde i påståendet, se diagram 5:5. Studierna har haft minst betydelse för den fortsatta karriären för personer födda 1966 eller tidigare. Sett till modersmål är det i högre grad personer med svenska som modersmål som inte alls instämmer i att Vuxenutbildningen haft stor betydelse för den fortsatta karriären

33 Diagram 5:5 Instämmer inte alls i påståendet att studierna på Vuxenutbildningen har haft stor betydelse för den fortsatta karriären. Per bakgrundsvariabler. Annat modersmål Svenska som modersmål 11% 16% Födda 1966 eller tidigare 9% 15% 15% 19% Kvinna Man 13% 15% Samtliga 14% 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18% 20% Samband mellan betydelse för karriären och nöjdhet med studierna Av dem som helt instämmer i att studierna har haft stor betydelse för den fortsatta karriären instämmer 76% också helt i påståendet att de är mycket nöjda med sin studietid. Ju lägre grad de tillfrågade instämmer i att studierna haft stor betydelse för den fortsatta karriären, desto lägre grad instämmer de i påståendet att man är mycket nöjd med sin studietid. Det går alltså att konstatera att det finns ett samband mellan hur stor betydelse studierna haft för karriären och hur nöjd man är med studietiden. Hur stor betydelse studierna haft för den fortsatta karriären påverkar hur nöjd man är med sin studietid

34 Kapitel 6 Sysselsättning efter studier Generella drag Den vanligaste sysselsättningen våren 2008 är att man arbetar (anställd 44% och egen företagare 2%). Det är ungefär en lika stor andel som var i arbete innan studierna på Vuxenutbildningen. Mer än hälften av de som var i arbete innan studierna på Vuxenutbildningen har också arbete våren Av de som har ett arbete våren 2008 har närmare hälften återgått till sitt gamla arbete. En tredjedel av dem som återgått till sitt gamla arbete uppger att man har nya arbetsuppgifter. Det är färre som är arbetssökande efter studierna på Vuxenutbildningen, och fler som är studerande. Andelen arbetssökande sjönk med 14 procentenheter. Närmare hälften av de personer som var arbetssökande eller sjukskrivna innan studierna på Vuxenutbildningen är i arbete våren Det är främst personer i de övre åldersgrupperna som är anställda eller egen företagare våren Studerar på universitet eller högskola gör främst de yngre åldersgrupperna och män. Personer med annat modersmål är den grupp som i högst omfattning procentuellt är arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Personer med annat modersmål är också den grupp som i högst omfattning studerar på grundläggande och/eller gymnasial nivå. Sysselsättning våren 2008 De vanligaste sysselsättningarna efter studierna på Vuxenutbildningen är: Anställd (44%) Studerande (34%) Arbetssökande (8%) Efter studierna på Vuxenutbildningen har en högre andel personer studier som främsta sysselsättning, jämfört med sysselsättning innan studierna. En lägre andel personer är arbetssökande jämfört med sysselsättning innan studierna, se diagram 6:1. Studierna på Vuxenutbildningen leder till en högre andel studerande och en lägre andel arbetssökande

35 En slutsats är att effekten av studierna på Vuxenutbildningen är en minskad arbetslöshet till förmån för en ökad andel studerande. Diagram 6:1 Främsta sysselsättning våren 2008 samt främsta sysselsättning ett halvår innan studierna på Vuxenutbildningen. Anställd Egen företagare 2% 1% 44% 41% Efter studier Innan studier Arbetssökande 8% 21% I arbetsmarknadsåtgärd 1% 2% Studerande 16% 34% Sjukskriven Annat 3% 5% 7% 14% 0% 10% 20% 30% 40% 50% En ungefär lika stor andel är anställda innan studierna som efter studierna på Vuxenutbildningen (se diagram 6:1). Resultatet var det samma i 2005 års undersökning, men i 2006 års undersökning var det 10 procentenheter färre som var anställda efter studierna jämfört med innan studierna (38% vs 48%). Vad gör de som var anställda eller egen företagare? 2008 års undersökning visar att mer än hälften av de personer som var anställda eller egen företagare innan studierna också är anställda eller egen företagare efter studierna på Vuxenutbildningen, se illustration 6:1. Mer än hälften av dem som var anställda eller egen företagare innan studierna, är också anställda eller egen företagare våren

36 Illustration 6:1 Sysselsättning våren 2008 för de personer som var anställda eller egen företagare innan studierna på Vuxenutbildningen. Innan studierna: Efter studierna: 57% Anställd eller egen företagare 34% Studerande Anställd eller egen företagare 4% Annat 3% Arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd 2% Sjukskriven arbetssökande/i arbetsmarknadsåtgärd eller sjukskrivna? Omkring hälften av de som var arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd och sjukskrivna innan studierna är anställda eller egen företagare idag, se illustration 6:2 och 6:3. Illustration 6:2 Sysselsättning våren 2008 för de personer som var arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd innan studierna på Vuxenutbildningen. Innan studierna: Efter studierna: 46% av de som var arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd innan studierna, är anställda eller egen företagare våren % Anställd eller egen företagare 27% Studerande Arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd 17% Arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd 6% Annat 4% Sjukskriven

37 Illustration 6:3 Sysselsättning våren 2008 för de personer som var sjukskrivna innan studierna på Vuxenutbildningen. Innan studierna: Efter studierna: 50% Anställd eller egen företagare Hälften av dem som var sjukskrivna innan studierna, är anställda eller egen företagare våren % Sjukskriven Sjukskriven 16% Studerande 13% Arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd 3% Annat studerande? Mer än hälften av de som var studerande innan studierna på Vuxenutbildningen har samma sysselsättning våren 2008, se illustration 6:4. Mer än hälften av dem som var studerande innan studierna, är också studerande våren Illustration 6:4 Sysselsättning våren 2008 för de personer som var studerande innan studierna på Vuxenutbildningen. Innan studierna: Efter studierna: 54% Studerande 23% Anställd eller egen företagare Studerande 12% Arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd 10% Annat 1% Sjukskriven

38 Förändringar över tid 2008 är det procentuellt en större andel som är anställda och en mindre andel som studerar, vilket även var resultatet vid 2005 års undersökning, se diagram 6: års undersökning visade att andelen anställda och studerande var ungefär lika stor. Anställda och egen företagare 2008 års undersökning visar att andelen anställda är 44%. Vid 2005 års undersökning var andelen anställda efter studierna på Vuxenutbildningen som högst (47%), för att 2006 minska med närmare 10 procentenheter. Andelen egen företagare har varit konstanta över tid, (se diagram 6:2). Arbetssökande/i arbetsmarknadsåtgärd och sjukskrivna Andelen arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd efter studierna på Vuxenutbildningen är konstanta över tid, vilket även andelen sjukskrivna är (se diagram 6:2). Trots att andelen arbetssökande varit konstanta över tid kan vi vid en jämförelse med Arbetsförmedlingens statistik över arbetslösheten i Västra Götaland se att andelen arbetslösa sjunkit i regionen var personer arbetslösa i Västra Götaland, 2006 var motsvarande antal och i mars 2008 är antalet arbetslösa nere i personer ( statistik över arbetslösa per län). Studerande Årets undersökning visar att andelen som studerar efter studierna på Vuxenutbildningen är 34%. Andelen studerande var som lägst vid 2005 års undersökning och som högst vid 2006 års undersökning (26% vs 37%) (se diagram 6:2)

39 Diagram 6:2 Främsta sysselsättning efter studierna på Vuxenutbildningen. Jämförelse mellan 2008, 2006 och 2005 års undersökningar års undersökning gäller studerande våren 2006, 2006 års undersökning gäller studerande våren 2004 och 2005 års undersökning gäller studerande *I alternativet annat ingår 2005 även föräldraledig (3%), resenär (1%) och pensionär (5%). 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 47% 44% 38% 37% 34% 26% 15% 10% 8% 6% 5% 7% 4% 4% 3% 2% 1% 2% 1% 1% Anställd Egen företagare Arbetssökande I arbetsmarknadsåtgärd Studerande Sjukskriven Annat Anställd eller egen företagare våren 2008 Sammanlagt är 46% anställda (44%) eller egen företagare (2%) våren Innan studierna var motsvarande värde 43%. De som är anställda eller egen företagare består främst av personer i de övre åldersgrupperna (födda 1966 eller tidigare och ). I minst omfattning är det personer födda som är anställda eller egen företagare, se diagram 6:3. En slutsats är att anställd eller egen företagare som främsta sysselsättning är avhängt med en högre ålder. Det är främst personer i de övre åldergrupperna som är anställda eller egen företagare våren Sett till modersmål är det en högre andel personer som har svenska som modersmål som är anställda eller egen företagare. Sett till kön är det främst kvinnor (se diagram 6:3)

40 Diagram 6:3 Anställd eller egen företagare som främsta sysselsättning våren Per bakgrundsvariabler. Annat modersmål Svenska som modersmål 41% 48% Födda 1966 eller tidigare 34% 37% 52% 57% Kvinna Man 38% 48% Samtliga 46% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Av dem som är anställda eller egen företagare år 2008 har 53% en ny arbetsplats och 47% har återgått till sitt gamla arbete. Av de som har återgått till sitt gamla arbete uppger en tredjedel att de har nya arbetsuppgifter, se illustration 6:5. Av de som är anställda eller egen företagare våren 2008 har lite mer än hälften ett nytt arbete. En tredjedel av dem som är kvar på sin gamla arbetsplats har fått förnyade arbetsuppgifter. Illustration 6:5 Andel anställda eller egen företagare våren 2008 som har nytt arbete respektive återgått till sitt gamla arbete, samt fått förändrade arbetsuppgifter respektive samma arbetsuppgifter. 53% Nytt arbete Anställda eller egen företagare 46% 47% Återgått till sitt gamla arbete 34% Förändrade arbetsuppgifter 66% Samma arbetsuppgifter Vid en jämförelse med resultatet i 2006 års undersökning hade en lika stor andel återgått till sitt gamla arbete. Men då var det endast 24% som fått förändrade arbetsuppgifter, alltså 10 procentenheter färre jämfört med Frågan ställdes inte i 2005 års undersökning. Jämfört med 2006 är det 2008 en högre andel som har fått förändrade arbetsuppgifter av dem som återgått till sitt gamla arbete

41 Arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd våren 2008 Sammanlagt är 9% arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd våren Innan studierna på Vuxenutbildningen var 23% arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd, vilket alltså ger en minskning med 14 procentenheter. Det är främst personer med annat modersmål som är arbetssökande eller i arbetsmarknadsåtgärd efter studierna. I minst omfattning är det personer födda , se diagram 6:4. 14 procentenheter färre är arbetssökande efter studierna på Vuxenutbildningen. Det är främst personer med annat modersmål som är arbetssökande våren Diagram 6:4 Arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd som främsta sysselsättning våren Per bakgrundsvariabler. Annat modersmål Svenska som modersmål 7% 17% Födda 1966 eller tidigare 4% 9% 11% 13% Kvinna Man 9% 12% Samtliga 9% 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18% Studerande våren % är studerande våren Ett halvår innan studierna på Vuxenutbildningen var 16% studerande, vilket ger en ökning med 18 procentenheter. Majoriteten studerar på högskola eller universitet, se diagram 6:

Splitvision. Juni 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

Splitvision. Juni 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) GRs effektstudie 2005 Rapport gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn och Öckerö, 2003 Juni 2005 Undersökningen är genomförd av

Läs mer

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010

Läs mer

Effektstudie gällande GR-gemensamma yrkesutbildningar, 2006

Effektstudie gällande GR-gemensamma yrkesutbildningar, 2006 Effektstudie gällande GR-gemensamma yrkesutbildningar, 2006 Mars 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Resultat

Läs mer

Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008

Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008 Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008 Genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Stadsbiblioteket i Göteborg Innehåll Kapitel 1 Inledning 3 Kapitel 2 Metod 6

Läs mer

Splitvision. Rapport Effektstudie gällande studerande på svenskundervisning för invandrare, hösten 2003

Splitvision. Rapport Effektstudie gällande studerande på svenskundervisning för invandrare, hösten 2003 Rapport Effektstudie gällande studerande på svenskundervisning för invandrare, hösten 2003 April 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Vuxenutbildningen i

Läs mer

ATTITYD- & KUNSKAPSUNDERSÖKNING ANGÅENDE VUXENUTBILDNINGEN I GÖTEBORGS STAD

ATTITYD- & KUNSKAPSUNDERSÖKNING ANGÅENDE VUXENUTBILDNINGEN I GÖTEBORGS STAD ATTITYD- & KUNSKAPSUNDERSÖKNING ANGÅENDE VUXENUTBILDNINGEN I GÖTEBORGS STAD December 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad Sammanfattning

Läs mer

Effekter av vuxenutbildning, 2009

Effekter av vuxenutbildning, 2009 Effekter av vuxenutbildning, 2009 Juni 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Utbildningsförvaltningen i Stockholms Stad Effekter av vuxenutbildning i Stockholm 2009, Innehållsförteckning

Läs mer

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2.

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2. Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2. Maj 2007 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Hälsopolitiska

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, 2010-01-01 till 2011-12-31 - Kortversion

Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, 2010-01-01 till 2011-12-31 - Kortversion Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, 2010-01-01 till 2011-12-31 - Kortversion Bakgrund Yrkesvux är i Göteborgsregionen en kommunalt och statligt finansierad

Läs mer

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27 Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

Storstadsregionjämförelsen 2010. En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

Storstadsregionjämförelsen 2010. En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Storstadsregionjämförelsen 2010 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning... 3 Storstadsområdena och dess indelning... 3 GR:s regionalpolitiska

Läs mer

Rapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv,

Rapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Rapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn

Läs mer

Förvaltningschefernas kommentarer över statistiken avs vuxavtalets Etapp 3+ (hösten 2007)

Förvaltningschefernas kommentarer över statistiken avs vuxavtalets Etapp 3+ (hösten 2007) 080213 Peter Holmström Förvaltningschefernas kommentarer över statistiken avs vuxavtalets Etapp 3+ (hösten 2007) Enligt uppdrag från GRs Utbildningsgrupp, 071206, redovisas här förvaltningschefernas kommentarer

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Studerandes sysselsättning 2014 YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

uppdrag Trollhättans kommun

uppdrag Trollhättans kommun Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Trollhättans kommun November 2010 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Folkhälsorådet,

Läs mer

Bild: Skolflickor i Afghanistan. Utbildning för flickor har varit prioritet för det svenska biståndet till Afghanistan under de senaste tio åren.

Bild: Skolflickor i Afghanistan. Utbildning för flickor har varit prioritet för det svenska biståndet till Afghanistan under de senaste tio åren. Bild: Skolflickor i Afghanistan. Utbildning för flickor har varit prioritet för det svenska biståndet till Afghanistan under de senaste tio åren. Bilden är tagen av Lotta Westerberg, Sidas handläggare

Läs mer

Stenungsund 1 % Undervisning skolverket. Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, till

Stenungsund 1 % Undervisning skolverket. Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, till Stenungsund 1 % lön Kungälv arbete Tjörn yrke Mölndal Undervisning GR- utbildning engelska Alingsås skolverket Öckerö hösttermin studiemedel Kungsbacka meningsfull aktivitet Göteborg Ale jobb studier anställning

Läs mer

EFFEKTSTUDIE 2006. Gällande studerande på svenskundervisning för invandrare, hösten 2004

EFFEKTSTUDIE 2006. Gällande studerande på svenskundervisning för invandrare, hösten 2004 EFFEKTSTUDIE 2006 Gällande studerande på svenskundervisning för invandrare, hösten 2004 Juni 2006 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad Generella

Läs mer

narkotika-, uppdrag av Stad

narkotika-, uppdrag av Stad Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Trollhättans kommun Resultat från ANT-undersökning 2007 December 2007 Undersökningen är genomförd av Splitvision

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Försörjningsstöd. i Göteborgsregionen

Försörjningsstöd. i Göteborgsregionen Försörjningsstöd i Göteborgsregionen Uppföljning januari augusti 2000 Inledning Rapporten visar utvecklingen av försörjningsstöd (socialbidrag) i Göteborgsregionens kommuner för årets första åtta månader,

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30 Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby

Läs mer

Förmåga att tillvarata sina rättigheter

Förmåga att tillvarata sina rättigheter Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker

Läs mer

4 av 5 rapport. Göteborgsregionen. Småföretagen håller krisorterna under armarna

4 av 5 rapport. Göteborgsregionen. Småföretagen håller krisorterna under armarna 4 av 5 rapport en håller krisorterna under armarna Det är framför allt i de små företagen i Göteborgsregionen 1, liksom i Sverige i stort, som jobben och tillväxten finns. Det är fler som är sysselsatta

Läs mer

Förlängning av Samverkansavtal för Förskola i Göteborgsregionen

Förlängning av Samverkansavtal för Förskola i Göteborgsregionen Förlängning av i Göteborgsregionen 1. Bakgrund och motiv Skollagen reglerar kommunens skyldigheter och föräldrarnas rättigheter när det gäller förskola. Hemkommunen (folkbokföringskommun) svarar för att

Läs mer

Stöd till brottsoffer

Stöd till brottsoffer Sammanställning av Göteborgsregionens resultat i Öppna jämförelser 2014 Stöd till brottsoffer Åsa Nilsson 1 FoU i Väst/GR December 2014 Foto omslag: Thinkstock, Mostphotos Layout: Infogruppen GR, tony.dahl@grkom.se

Läs mer

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs

Läs mer

3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen

3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen 1 (7) ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING Integration 3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen 3.1 Andel nyanlända kvinnor och män som inom två år efter mottagningsåret varit sysselsatta. Källa:

Läs mer

Uppföljning Nyanställda 2014

Uppföljning Nyanställda 2014 Uppföljning Nyanställda 2014 Resultat IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-06-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46 (0)302-161 77 E-post: ima@imamarknadsutveckling.se

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Göteborgsregionen som bor i egen bostad har minskat från 56 procent

Läs mer

Brukarundersökning 2010 Särvux

Brukarundersökning 2010 Särvux TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag

Läs mer

Ung i Ulricehamn, 2007

Ung i Ulricehamn, 2007 Ung i Ulricehamn, 2007 -Resultat från Lupp-undersökningen 2007 Innehåll Förord av förvaltningschef 3 I korta drag 4 Kapitel 1 Inledning 7 Kapitel 2 Beskrivning av situationen 11 Kapitel 3 Fritid 18 Kapitel

Läs mer

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson

Läs mer

Så reste Göteborgarna våren 2012. Rapport 2012-11-09

Så reste Göteborgarna våren 2012. Rapport 2012-11-09 Så reste Göteborgarna våren 2012 Rapport 2012-11-09 Dokumenttitel: Så reste Göteborgarna våren 2012 Västsvenska paketet rapport: November 2012 Utförande part: Göteborgs Stad, Trafikkontoret Kontaktperson:

Läs mer

Ekonomirapport från SKOP om Hushållens ränteförväntningar, 4 april 2016

Ekonomirapport från SKOP om Hushållens ränteförväntningar, 4 april 2016 Ekonomirapport från SKOP om, 4 il - kommentar av SKOP:s Ör Hultåker - Trendbrott i ränteförväntningarna - Hushållen tror att eventuella räntehöjningar skjuts framåt i tiden - Efter en längre tids stigande

Läs mer

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000

Läs mer

Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen

Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen En undersökning av Studentum om val till högskola och Kvalificerad Yrkesutbildning Studentum AB Torstenssonsgatan

Läs mer

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning s. 2 2 Inledning..s. 7 3 Informanternas könsmässiga fördelning

Läs mer

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades

Läs mer

BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING... 4 Bortfall... 4 RESULTAT SAMTLIGA RESPONDENTER...

Läs mer

En studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket

En studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket En studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket Maj 2013 Carin Blom Anna Warberg 2013 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE. 2013 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE.

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Eva Hellstrand Datum 2016-06-07 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning

Läs mer

Ugglumskolan - Åk 2 - Partille kommun

Ugglumskolan - Åk 2 - Partille kommun Ugglumskolan - Åk - Partille kommun Om undersökningen Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar skolan inom ett antal utvalda områden.

Läs mer

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010 Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010 Utbildningsanordnare: NTI Utbildning: El (2 starter) och El-automation (3 starter) Antal utskick: 69 Antal svar: 22 Svarsfrekvens: 32% Här

Läs mer

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, TRF, ansvarar för regionplanering och regionala utvecklingsfrågor

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

GRvux. Rapport: Redovisning av uppgifter om deltagare i yrkesvuxstudier första halvåret 2011

GRvux. Rapport: Redovisning av uppgifter om deltagare i yrkesvuxstudier första halvåret 2011 GRvux Rapport: Redovisning av uppgifter om deltagare i yrkesvuxstudier första halvåret Beställare: Kenneth Ardehed, GRvux Projektledare: Peter Linsér, Markör Augusti Markör Örebro Kungsgatan 7 47 Örebro

Läs mer

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå

Läs mer

Kommunal - Åk 2 - Partille kommun

Kommunal - Åk 2 - Partille kommun Om undersökningen Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar skolan inom ett antal utvalda områden. Resultatet av undersökningen

Läs mer

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Företagsamheten 2014 Östergötlands län Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete

Läs mer

Kartläggning av sfi-undervisningen i Göteborgsregionen våren 2008

Kartläggning av sfi-undervisningen i Göteborgsregionen våren 2008 Kartläggning av sfi-undervisningen i Göteborgsregionen våren 2008 2008-06-10 Margrethe Kristensson Mikael Johansson 1 Kartläggning av sfi-undervisningen i Göteborgsregionen Vad är svenskundervisning för

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Hushållsbarometern våren 2007

Hushållsbarometern våren 2007 Hushållsbarometern våren 2007 Erika Pahne Institutet för Privatekonomi maj 2007 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något från 50,8 hösten 2006 till 50,5. Trots en försumbar tillbakagång ligger index

Läs mer

Etablering på arbetsmarknaden 2012. Examinerade från KY/YH-utbildningar 2010

Etablering på arbetsmarknaden 2012. Examinerade från KY/YH-utbildningar 2010 Etablering på arbetsmarknaden 2012 Examinerade från KY/YH-utbildningar 2010 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: MYH 2015/494 ISBN-nummer: 978-91-87073-31-1 Foton: Johner Bildbyrå Västerås 2015

Läs mer

KARTLÄGGNING AV GR-KOMMUNERNAS (Exklusive Göteborg) VOLONTÄRVERKSAMHET

KARTLÄGGNING AV GR-KOMMUNERNAS (Exklusive Göteborg) VOLONTÄRVERKSAMHET Bilaga 3 KARTLÄGGNING AV GR-KOMMUNERNAS (Exklusive Göteborg) VOLONTÄRVERKSAMHET BAKGRUND GR-kommunernas sociala styrgrupp beslutade i oktober 2008 att kartlägga omfattningen av volontär-/frivilligverksamheter

Läs mer

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2008-05-15 Av Mikael Johansson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning Denna rapport jämför Göteborgsregionen med de två övriga svenska

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2014 års löneenkät

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2014 års löneenkät Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects Lönestatistik Från 2014 års löneenkät 2 Löneenkät 2014 Innehåll Inledning 4 Ingångslöner 5 Privat sektor 6 Kommunal sektor 11 Statlig sektor 13 Chefer

Läs mer

Hållbart resande. Lisa Ström GR, lisa.strom@grkom.se. www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Hållbart resande. Lisa Ström GR, lisa.strom@grkom.se. www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Hållbart resande Lisa Ström GR, lisa.strom@grkom.se Innehåll Varför hållbart resande? Vad menas med ett hållbart resande? Hur kan man jobba med hållbart resande? Vilka är vinsterna? Hållbart resande och

Läs mer

Kommunernas arbete med psykisk hälsa bland personalen

Kommunernas arbete med psykisk hälsa bland personalen Kommunernas arbete med psykisk hälsa bland personalen Sveriges kommuner granskade genom Agenda PR:s kommunspegel november 2012 Sida 1 av 16 Inledning Endast hälften av Sveriges kommuner bedriver ett systematiskt

Läs mer

Utvärdering av samverkansprojekt

Utvärdering av samverkansprojekt 1 (10) Kommunledningen Ulrika Lundgren Kvalitetscontroller 0302-521815 Utvärdering av samverkansprojekt Bakgrund Sedan 1995 finns ett samverkansavtal mellan s universitet, Västra Götalandsregionen och

Läs mer

Scenkonst i Västsverige 2014. Lukas Nordin, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:15]

Scenkonst i Västsverige 2014. Lukas Nordin, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:15] Scenkonst i Västsverige 2014 Lukas Nordin, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:15] Innehållsförteckning Information om den västsvenska SOM-undersökningen... 3 Tabell 1 Tabell 2a Tabell

Läs mer

Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014

Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014 Barn och skola 2014-12-02 1 (5) Lars Andreasson Utvecklingsstrateg Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014 Sammanfattning av

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2009-02-20 Av: Viktor Andersson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning Denna rapport jämför Göteborgsregionen med de två övriga svenska

Läs mer

Inventering av registrerade föreningar. Fritidsförvaltning

Inventering av registrerade föreningar. Fritidsförvaltning Inventering av registrerade föreningar Fritidsförvaltning Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 211-4-5 1.3 Thomas Sterner (Gustaf Johansson/David Nilsson) Fritidsförvaltningen Föreningsavdelningen

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen

Läs mer

Betyg vårterminen 2015 årskurs 9 och likvärdig utbildning

Betyg vårterminen 2015 årskurs 9 och likvärdig utbildning Tjänsteskrivelse 1 (8) Handläggare Lena Öijen Barn- och utbildningsnämnden Betyg vårterminen 2015 årskurs 9 och likvärdig utbildning Sammanfattning I tidigare tjänsteskrivelse (BUN 2015.0404, 2015-08-25)

Läs mer

Att arbeta i äldreboende nu och för tre år sedan, i kommunal och enskild drift så tycker personalen.

Att arbeta i äldreboende nu och för tre år sedan, i kommunal och enskild drift så tycker personalen. USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET Att arbeta i äldreboende nu och för tre år sedan, i kommunal och enskild drift så tycker personalen. Enkäter bland personal vid kommunalt och enskilt drivna äldreboenden

Läs mer

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...

Läs mer

Rapportering till FORA 2016

Rapportering till FORA 2016 Användarmeddelande 20151221 Rapportering till FORA 2016 Bäste kund! I januari varje år ska företag knutna till Fora rapportera löneuppgifter för sina anställda till Fora. Uppgifterna ska rapporteras på

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

Halvtidsutvärdering av yrkesutbildning med språkstöd Utvärderingen har genomförts av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning

Halvtidsutvärdering av yrkesutbildning med språkstöd Utvärderingen har genomförts av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Halvtidsutvärdering av yrkesutbildning med språkstöd Utvärderingen har genomförts av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning September 2014 Halvtidsutvärdering av yrkesutbildning med språkstöd

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-03-08

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-03-08 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-03-08 Boindex sjönk till 132,3 fjärde kvartalet 2010 högre räntor och huspriser dämpar husköpkraften Boindex sjönk till 132,3 fjärde kvartalet

Läs mer

Stöd till brottsoffer våld i nära relationer

Stöd till brottsoffer våld i nära relationer Sammanställning av Göteborgsregionens resultat i Öppna jämförelser 2015 Stöd till brottsoffer våld i nära relationer Åsa Nilsson 1 FoU i Väst/GR September 2015 Foto omslag: Mostphotos Layout: Infogruppen

Läs mer

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Innehåll Bakgrund Syfte Metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information Om Trafikverket Bakgrundsdata

Läs mer

Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008?

Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008? Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008? Resultat från undersökning hösten 2010 Närsjukvårdsavdelningen Utvecklingsavdelningen Rapporten är framställd av: Marjaliisa Abrahamsson Anne-Maj Berggren Elisabeth

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LÄN

LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LÄN LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LÄN BAZAREN 2014 UTVÄRDERING BLAND BESÖKARE PÅ BAZAREN 2014 RAPPORT P1324 VINTERN 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Målgrupp...

Läs mer

Sammanträde med GRs styrgrupp för arbetsmarknad

Sammanträde med GRs styrgrupp för arbetsmarknad Protokoll 1(6) 2008-10-15 HT/GH Sammanträde med GRs styrgrupp för arbetsmarknad Tid: Onsdag den 15 oktober 2008 kl. 09.00 12.00 Plats: Gunnebo slott Mölndal Närvarande: Bengt Gustafsson (m) Kungälv, ordf

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

Lönediskriminering praxis bland män?

Lönediskriminering praxis bland män? Lönediskriminering praxis bland män? Ni har säkert alla hört påståendet om ett märkbart lönegap mellan könen, eller hur? Ibland hävdas det att kvinnor sägs tjäna svindlande låga 80% av vad män tjänar,

Läs mer

Gemensam studie angående effekter av vuxenutbildning i Göteborg, Malmö och Stockholm 2009

Gemensam studie angående effekter av vuxenutbildning i Göteborg, Malmö och Stockholm 2009 Gemensam studie angående effekter av vuxenutbildning i Göteborg, Malmö och Stockholm 2009 Juni 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad,

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Barnomsor Bar nomsor 130

Barnomsor Bar nomsor 130 130 Fniss.jag vill bli brandman för att om man skall släcka eld åker brandmän bil! Och så vill jag bli prinsessa Yolanda, 5 år, dagis Åka moppas (morfars) rallybil! Noah, 2,5 år, dagis Sjuksköterska som

Läs mer

narkotika-, uppdrag av Stad

narkotika-, uppdrag av Stad Sammanfattning Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Trollhättans kommun Resultat från ANT-undersökning 2007 December 2007 Undersökningen är genomförd

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler Undersökningsperiod 0 Höst Ansvarig projektledare Jenny Roxenius Om Nationell Patientenkät Nationella

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014. Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - Arbetslivsintroduktion

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014. Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - Arbetslivsintroduktion Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - 2014-08-01 Återrapporteringen avser 2010-2013 och första halvåret 2014 Sida: 2 av 52 Sida: 3

Läs mer

Bilaga 8. Pilotkommunernas egna erfarenheter

Bilaga 8. Pilotkommunernas egna erfarenheter Bilaga 8 Pilotkommunernas egna erfarenheter 95 Erfarenheter från Luleå kommuns deltagande i IESN-projektet 2009-2011 Miljökontoret i Luleå har deltagit i projektet med sammanlagt elva personer + miljöchefen

Läs mer

Regional avfallsplan A2020

Regional avfallsplan A2020 Regional avfallsplan A2020 Inom ramen för Göteborgsregionens kommunförbund, GR, har en regional avfallsplan blivit utarbetad. Planen blev hösten 2010 antagen av GR:s förbundsstyrelse. Före beslut om ett

Läs mer

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport

Läs mer

NKI-undersökningar inom vård och omsorg 2012 samt 2013 och framåt

NKI-undersökningar inom vård och omsorg 2012 samt 2013 och framåt Tjänsteskrivelse 1 (7) 2012-09-12 SN 2011.0089 Handläggare: Patrik Jonsson, 22. socialkansliet Socialnämnden NKI-undersökningar inom vård och omsorg 2012 samt 2013 och framåt Sammanfattning NKI (nöjd kund

Läs mer

STATISTIK MEDLEMS UNDER SÖKNING. Karriär på lika villkor för advokater

STATISTIK MEDLEMS UNDER SÖKNING. Karriär på lika villkor för advokater STATISTIK MEDLEMS UNDER SÖKNING Karriär på lika villkor för advokater Några citat från svaren GÅR DET AT T KOMBINERA KARRIÄR OCH FAMILJ? Karriär på lika villkor? UNDERSÖKNING BLAND ADVOKATSEKTIONENS MEDLEMMAR

Läs mer

Sjukfallskartläggning

Sjukfallskartläggning December 2006 1(40) Sjukfallskartläggning Västra Götaland inför 2007 Sammanställning från Sjukfallskartläggning, Försäkringskassan Västra Götalands län. Göteborg Christer Lindgren 031-700 55 78 Seppo Kerola

Läs mer