Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd"

Transkript

1 Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd januari 2008

2 I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar eller särskilda analyser. Publiceringen sker endast på Vårdförbundets webbplats VÅRDFÖRBUNDET RAPPORT NR U Namn: Maria Carlson Hur värderas vårdens yrken? 2(19)

3 Innehåll Förord... 5 Sammanfattning... 7 Inledning... 8 Tidigare undersökningar... 8 Vårdförbundets undersökning Yrkena och kunskapsområdena... 9 Sjuksköterska... 9 Biomedicinsk analytiker... 9 Barnmorska... 9 Röntgensjuksköterska... 9 Undersökningen Bakgrund Barnmorskor, Sjusköterskor och läkare värderas högt Det finns ett samband mellan yrkenas lön och i vilken utsträckning unga väljer att utbilda sig till yrkena Stort samband mellan i villkoren under utbildningstiden och i vilken utsträckning sjusköterskor väljer att specialistutbilda sig Lönen efter avslutad utbildning har betydelse för antalet specialistutbildade Avslutande kommentarer Referenser Bilaga 1, Frågeformulär Hur värderas vårdens yrken? 3(19)

4 Hur värderas vårdens yrken? 4(19)

5 Förord Att vara barnmorska, biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska eller sjuksköterska är självständiga, ansvarsfulla och komplexa yrken. Vi har ett samhällsuppdrag och ett personligt yrkesansvar som bekräftas med legitimationen. Vi förvaltar och utvecklar självständiga kunskapsområden. Det ska avspeglas i värderingen av vår kunskap och det arbete vi utför, vilket är en förutsättning för en god vård. Vårdförbundets lönepolitik innebär att det ska finnas ett samband mellan kunskap och lön. Lönen ska också vara en drivkraft för att utveckla vården. Mer erfarenhet och fördjupad kunskap och kompetens skaka ge högre lön. Kompetens är något individuellt och därför blir även lönen individuell. De allra flesta av Vårdförbundets medlemmar är fortfarande felavlönade. En förändring pågår men det har inte hänt tillräckligt. Den kompetens som de kvinnodominerade högskoleutbildade yrkesgrupperna inom vården bidrar med är avgörande för medborgarnas hälsa och vårdens utveckling. Den uppvärderingen av akademiska kvinnodominerade yrken som påbörjades i slutet av 1990-talet har somnat in. Nu ser vi brister inom stora delar av vården, bland annat till följd av för få specialistutbildade sjuksköterskor. Vårdförbundet arbetar för en vård där individen står i centrum, en säker och trygg vårdmiljö där medlemmarna tillåts göra vad de är bra på och också lönesätts efter det. Vården bygger på vårdmötet. De resultat vi uppnår i vårdmötet är centrala för lönesättningen. Vårdmötet bygger på samspel mellan vårdtagaren och yrkesutövaren och ska präglas av bra bemötande, öppenhet, kvalitet och ge individen säker vård i en läkande miljö. När vårdmötet blir bra känner vårdtagaren trygghet och yrkesutövaren tillåts utnyttja hela sin kompetens. Då skapas förutsättningar för en god vårdmiljö. En god vårdmiljö handlar om kunskap om helheten och om att se sin egen roll i denna helhet. Då utvecklas verksamheten och utveckling ska löna sig. Anna-Karin Eklund Förbundsordförande Hur värderas vårdens yrken? 5(19)

6 Hur värderas vårdens yrken? 6(19)

7 Sammanfattning Kompetensförsörjning och lönebildning är viktiga delar för en effektiv vård. Yrkesgrupperna i Vårdförbundet, barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjusköterskor, har alla den kunskap och kompetens som behövs för att skapa trygghet i vård och behandling. Med kunskap menar vi fakta som bygger på vetenskaplig, teoretisk grund och beprövad erfarenhet som överförs genom klinisk praktik. Utan detta yrkeskunnande skulle Sverige sakna säker och modern vård. Under januari 2008 gav Vårdförbundet SIFO i uppdrag att genomföra en undersökning bland ansvariga politiker i landets landsting och kommuner för att få en bild av hur arbetsgivarna ser på lönebildningen och värderingen av olika yrken i vården. Undersökningen genomfördes via telefonintervjuer och vände sig till landstings- och kommunalråd med ansvar för vårdfrågor. Resultatet från undersökningen visar att läkare, barnmorska och sjuksköterska är de yrken som de svarande värderar högst. Samtliga tre yrkesgrupper hamnar på ett medelvärde mellan 8,8 och 8,1 på skala 1-10, där 10 anger ett mycket högt värde. Biomedicinska analytiker ges medelvärde 7,9 och röntgensjuksköterskor får ett medelvärde på 7,6. Resultatet visar också att de svarande anser att det finns ett samband mellan yrkenas lön och i vilken utsträckning unga väljer att utbilda sig till barnmorska, biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska och sjuksköterska. Hela 68 procent menar att sambandet är stort eller mycket stort. Vårdförbundet menar att vården ska utgå från medborgarnas behov. Den ska vara solidariskt finansierad och demokratiskt styrd och baseras på den prioriteringsordning som regeringen fattat beslut om. För att göra det tydligt för medborgarna vad vårdens uppdrag är och vad de kan förvänta sig av vården har vi formulerat en idé om ett medborgarkontrakt, kontrakt för hälsa och helhet, som anger de grundläggande principer som bör gälla för dagens vård. Vården bygger på vårdmötet. Vårdmötet ska inbjuda till en samsyn och präglas av ett bra bemötande, öppenhet och kvalitet. Och det ska erbjuda en säker vård. Genom ett bra vårdmöte skapas också förutsättningar för en god vårdmiljö. En god vårdmiljö handlar om kunskap och helhet, där yrkesutövarna tillåts att göra det de är bra på utifrån en helhetssyn på individen. Hur värderas vårdens yrken? 7(19)

8 Inledning Hälsa, vård och omsorg är en kunskapsintensiv verksamhet. Den bygger i grunden på personliga möten mellan den som behöver vård och den eller de som ska ge vård. En god, säker och trygg vård ställer krav på en ständig kunskaps- och kompetensutveckling för alla medarbetare men också krav på system och strukturer som stödjer detta. Under de senaste 20 åren har kunskapsområdena för barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor definierats. De är erkända och det pågår ständig forskning för att samla, kontrollera och beskriva dem. Kompetensförsörjning och lönebildning är viktiga delar för en effektiv vård med goda resultat och utveckling av verksamheten. För att få en bild av hur arbetsgivarna ser på lönebildningen och värderingen av olika yrken i vården genomförde Vårdförbundet en undersökning under januari Undersökningen vände sig till landstings- och kommunalråd med ansvar för vårdfrågor. Tidigare undersökning Vårdförbundets undersökning 2007 Under våren 2007 tillfrågades 974 personer i ett representativt urval av allmänheten, samt 600 medlemmar i Vårdförbundet om deras syn på lön och utbildning för några av vårdens yrkesgrupper; undersköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor, sjuksköterskor samt läkare. Resultatet visar att de tre faktorer som de svarande skattade högst i lönesättningen var skicklighet i arbetet, utbildning och ansvar för hälsa, vård och omsorg av människor. På frågan om yrkesgruppernas utbildningslängd svarade hela 70 procent att en undersköterska har högskoleutbildning, vilket inte är fallet, och drygt 40 procent att en barnmorska har kortare högskoleutbildning än de 4-5 år som hon i själva verket har. De tillfrågande tycker att en rimlig löneskillnad mellan en läkare och en sjuksköterska är cirka kr/månad. Den faktiska skillnaden är idag cirka kr/månad. Läkaren har alltså mer än dubbelt så hög lön som sjuksköterskan. Och en sjuksköterskas löneutveckling under arbetslivet handlar inte om mer än några tusenlappar totalt. Oavsett specialisering och vidareutbildning, som för sjuksköterskor till skillnad från för läkare finansieras privat. Hur värderas vårdens yrken? 8(19)

9 Yrkena och kunskapsområdena Samtliga yrkesgrupper som Vårdförbundet organiserar, barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor, är självständiga yrken med eget ansvar att fatta beslut tillsammans med vårdtagaren om insatser och åtgärder i samband med hälsoproblem, sjukdom eller för att främja och/eller förebygga hälsa. Kunskapen bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet både från det egna kunskapsområdet och från andra närliggande kunskapsområden. Samverkan sker med andra yrkesutövare i vården för att kunna möta varje patients enskilda hälsoproblem, besluta om insatser och också utföra insatser själv. Sjuksköterska Omvårdnad är sjuksköterskans kunskapsområde. Hälsa, miljö och människa är grunden för yrket. Omvårdnad syftar till att främja hälsa och förebygga sjukdom, främja läkande och välbefinnande och att bidra till en värdig död. Biomedicinsk analytiker Biomedicinsk laboratorievetenskap är en blandning av teoretiska och praktiska kunskaper som gör att den biomedicinska analytikern har kompetens för hela analyskedjan, preanalytik, provtagning, analys, resultatrapportering. Barnmorska Ämnet reproduktiv och perinatal omvårdnad är ett kunskapsområde knutet till mänsklig reproduktion och till livets början. Alla barnmorskor är legitimerade sjuksköterskor. Röntgensjuksköterska Ämnet diagnostisk radiologi har de senaste åren utvecklats och förändrats utifrån ny teknik som ställer krav på nya undersöknings- och behandlingsmetoder. Arbetsområdet omfattar både omvårdnad och teknik inom området diagnostisk radiologi. Vårdförbundets idé om ett Kontrakt för hälsa och helhet Vårdförbundet har formulerat en idé om ett medborgarkontrakt, kontrakt för hälsa och helhet, som anger de grundläggande principer som bör gälla för dagens vård. Kontraktet är ett sätt göra det tydligt för medborgarna vad vårdens uppdrag är och vad de kan förvänta sig av vården. Vårdförbundets utgångspunkt är att vården ska vara solidariskt finansierad och demokratiskt styrd. Vården ska baseras på de gemensamma prioriteringar som regeringen har fastställt. Utgångspunkten är Hur värderas vårdens yrken? 9(19)

10 principerna om människovärde, behov och solidaritet samt kostnadseffektivitet. Den som har det största behovet ska ges företräde till vården. Samhället garanterar - en vård som är tillförlitlig - en samlad och tydlig vårdtagarlagstiftning som vägleder både medborgaren och vårdverksamheten - en uppföljning och tillsyn som ger en säker vård av god kvalitet att det finns vård med olika inriktningar och möjlighet att välja vårdgivare Den enskilde har ett ansvar för sin egen hälsa och därmed rätt till - en dialog om sitt hälsotillstånd, där utgångspunkten är hälsa och helhet - att bli bemött med respekt - att delta i beslut som rör dem För att uppnå detta har alla rätt till en handlingsplan för hälsa där den enskildes vårdbehov definieras vid behov rätt till en vårdvägledare att vid behov av kontinuitet erbjudas en fast vårdkontakt till en sammanhållen vårddokumentation tillgänglig för vårdtagaren. Samhället ansvarar för att främja hälsa Det hälsofrämjande arbetet ska baseras på folkhälsoprognoser, som görs utifrån en helhetssyn på individen och på samhället. Undersökningen Bakgrund Under 3-16 januari 2008 genomförde SIFO på uppdrag av Vårdförbundet en undersökning bland landets landstingsråd och kommunalråd. Urvalet utgjordes av samtliga landstingsråd och hälften av kommunalråden. De kommunalråd som uppgivit att de inte arbetar med vårdfrågor har ersatts med annat kommunalråd om sådan funnits. Undersökningen genomfördes via telefon. Urval och antal genomförda intervjuer: Urval Antal genomförda Svarsfrekvens Landstingsråd % Kommunalråd (tot.) % Totalt % Hur värderas vårdens yrken? 10(19)

11 Resultat Barnmorskor, Sjusköterskor och läkare värderas högt I den inledande frågan i undersökningen ombads de svarande att på en skala 1-10 rangordna ett antal olika yrken i vården utifrån deras värde. De yrken som ingick i undersökningen var biomedicinsk analytiker, undersköterska, barnmorska, läkare, socionom, röntgensjuksköterska, vårdbiträde, sjusköterska, arbetsterapeut och psykolog. Psykolog 7,5 Arbetsterapeut 7 Sjuksköterska 8,1 Vårdbiträde 6,5 Landstingsråd Röntgensjuksköterska Socionom 6,8 7,6 Kommunalråd Alla Läkare 8,8 Barnmorska 8,3 Undersköterska 7,1 Biomedicinsk analytiker 7, Diagram 1. Medelvärdet för respektive yrke på skala 1-10 där 1 motsvarar ett lågt värde och 10 motsvarar ett högt värde fördelat på svaren från samtliga samt för landstingsråd och kommunalråd (Källa: Vårdförbundet) Det yrke som de svarande värderar högts är läkare, som får ett medelvärde på 8,8. Därefter följer barnmorska med ett medelvärde på 8,3 samt sjusköterska med ett medelvärde på 8,1. Biomedicinsk analytiker får ett medelvärde på 7,9 och röntgensjuksköterskornas medelvärde är 7,6. Landstingsråden ger samtliga yrkesgrupper, undantaget vårdbiträden, ett högre medelvärde jämfört med kommunalråden. Hur värderas vårdens yrken? 11(19)

12 Tabell 1. Medelvärde för respektive yrkesgrupp fördelat på samtliga svarande där 1 anger ett lågt värde och 10 anger ett högt värde. (Källa: Vårdförbundet) Läkare 8,8 Barnmorska 8,3 Sjuksköterska 8,1 Biomedicinsk analytiker 7,9 Röntgensjuksköterska 7,6 Psykolog 7,5 Undersköterska 7,1 Arbetsterapeut 7 Socionom 6,8 Vårdbiträde 6,5 I en jämförelse mellan yrkena kan det konstateras att det finns tre yrken där som ingen av de svarande har angivit att de värderar lågt, dvs. skala 1-4. Dessa yrken är läkare, barnmorska och sjuksköterska. Psykolog 3% 73% Arbetsterapeut 5% 59% Sjuksköterska 86% Vårdbiträde Röntgensjuksköterska 2% 15% 48% 77% Lågt(1-4) Högt (7-10) Socionom 8% 54% Läkare 92% Barnmorska 87% Undersköterska 8% 61% Biomedicinsk analytiker 4% 60% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Diagram 2. Andelen svarande i procent som angivit att de värderar yrket högt (7-10 på skala 1-10) respektive lågt (1-4 på skala 1-10)fördelat per yrke. (Källa: Vårdförbundet) Det finns ett samband mellan yrkenas lön och i vilken utsträckning unga väljer att utbilda sig till yrkena Undersökningen ställde också frågan i vilken utsträckning de svarande ansåg att det fanns ett samband mellan i yrkenas lön och i vilken utsträckning unga väljer att utbilda sig till barnmorska, biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska och sjuksköterska. Hur värderas vårdens yrken? 12(19)

13 Resultatet visar att en majoritet av de svarande (62 %) anser att det finns ett stort samband. Det finns inga betydande skillnader i svaren mellan landstings- och kommunalråd. Tveksam, vet ej Inget samband 1% 1% 1% Litet samband 31% 30% 30% Landstingsråd Kommunalråd Alla Stort samband 63% 62% 62% Mycket stort samband 4% 7% 6% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Diagram 3. Procentuellfördelning av andelen svarande på frågan om de anser att det finns något samband mellan lönen och i vilken utsträckning unga väljer att utbilda sig till barnmorska, biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska och sjuksköterska.(källa: Vårdförbundet) Stort samband mellan i villkoren under utbildningstiden och i vilken utsträckning sjusköterskor väljer att specialistutbilda sig En viktig förutsättning för att möta befolkningens behov och rätt till god vård är att kunskapen i vården används och att ny kunskap införs. Här har specialistsjuksköterskan en viktig roll. Sedan flera år tillbaka råder det brist på sjuksköterskor med specialistutbildning. Det gäller såväl yrkeserfarna som nyutexaminerade specialistutbildade. Under de kommande tio åren kommer också pensionsavgångarna att öka kraftigt. Det behövs därför fler specialistsjuksköterskor. Det gäller generellt men det finns också ett specifikt behov av sjuksköterskor med specialistutbildning inom operation, intensivvård, psykiatri, hälso- och sjukvård av barn och ungdomar, onkologisk vård, distriktssköterska och vård av äldre 1. De ekonomiska villkoren för sjuksköterskor och exempelvis läkare som vill specialistutbilda sig ser idag olika ut. En sjuksköterska som vill specialistutbilda sig måste avstå från lön och ta studielån eller i vissa fall få motsvarande ersättning från sin arbetsgivare medan en läkare som går specialistutbildning erhåller full lön under sin utbildning. 1 Specialistsjuksköterskan, en undersökning bland landsting och kommuner. Vårdförbundet (2007) Hur värderas vårdens yrken? 13(19)

14 Resultatet från undersökningen visar att de svarande anser att det finns ett stort samband mellan villkoren under utbildningstiden och i vilken utsträckning sjuksköterskor väljer att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska. Tveksam, vet ej 1% 1% 1% Inget samband Litet samband Stort samband 1% 0% 13% 9% 10% 56% 59% 58% Landstingsråd Kommunalråd Alla Mycket stort samband 30% 30% 30% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100 % Diagram 4. Procentuellfördelning av andelen svarande på frågan vilket samband det finns mellan villkoren under utbildningstiden och i vilken utsträckning sjusköterskor väljer att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterskor.(källa: Vårdförbundet) Av det totala antalet svarande anser hela 88 procent att villkoren under utbildningstiden har ett stort eller mycket stort samband med i vilken utsträckning man väljer att specialistutbilda sig eller ej. Lönen efter avslutad utbildning har betydelse för antalet specialistutbildade En majoritet av de svarande anser också att lönebildningen efter avslutad specialistutbildning är en viktig faktor för i vilken utsträckning man väljer att specialistutbilda sig eller ej. Av det totala antalet svarande uppger 79 procent att lönebildningen har ett stort eller mycket stort samband med i vilken omfattning sjuksköterskor väljer att specialistutbilda sig. Uppgifter från november 2006 visar att genomsnittslönen för sjuksköterskor 2 anställda inom landstinget är i dagsläget kr/mån För en specialistutbildad sjuksköterska ligger medellönen inom landstinget mellan kr/mån och kr/mån 3. 2 Inklusive specialistsjuksköterskor 3 Medellön för medlemmar i Vårdförbundet 2006 Hur värderas vårdens yrken? 14(19)

15 Tveksam, vet ej 6% 2% 3% Inget samband Litet samband Stort samband 1% 1% 13% 19% 17% 61% 60% 61% Landstingsråd Kommunalråd Alla Mycket stort samband 20% 17% 18% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100 % Diagram 5. Procentuellfördelning av andelen svarande på frågan vilket samband det finns mellan löneutvecklingen efter avslutad utbildning och i vilken utsträckning sjusköterskor väljer att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterskor.(källa: Vårdförbundet) Avslutande kommentarer Vårdförbundets utgångspunkt är att oavsett vårdbehov och livssituation ska varje människa kunna lita på att just hon får den vård hon behöver. En viktig förutsättning för att kunna möta befolkningens behov och rätt till god vård är att kunskapen i vården används och att ny kunskap införs. I dagens samhälle är mötet mellan vårdgivare och vårdtagare jämlikt. Medborgarna är aktiva och vill diskutera sin egen hälsa och behandling. De förväntar sig förebyggande hälsovård, rådgivning, god service och ett gott bemötande. Kunskap Den jämlika vården kräver välutbildade yrkesutövare som tar del av forskning och kunskapsutveckling, vilket är grundläggande för Vårdförbundets akademiskt utbildade yrkesgrupper. Barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor är alla en del av det akademiska kunnande som finns i vården och som är grunden för en trygg och säker vård. Utbildningarnas längd är ett viktigt mått på kunskap. Kunskap som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet inom både det egna kunskapsområdet och andra områden som behövs för att få ett helhetsperspektiv i sin yrkesutövning. Det är yrkesutövarna själva som genom att systematisera och kritiskt granska olika erfarenheter och åtgärder tar ansvar för att den rätta kunskapen används. Hur värderas vårdens yrken? 15(19)

16 Värde Ansvaret för patienten är likvärdigt för alla legetimerade yrken i vården. Trots det värderas fortfarande uppgifter och ansvar olika. Resultatet från denna undersökning visar att läkare, barnmorska och sjuksköterska är de yrken som de svarande värderar högst. Men värdet måste också avspegla sig i lönen. Erfarenhet, kunskap och kompetens måste betala sig. Lön Lönen ska även fungera som ett verktyg för att utveckla vården. Yrkesgrupperna i Vårdförbundet har alla den kunskap och kompetens som behövs för att skapa trygghet i vård och behandling. Med kunskap avses fakta som bygger på vetenskaplig, teoretisk grund, det vill säga det medlemmarna har med sig från sina utbildningar. Utan detta yrkeskunnande skulle Sverige sakna säker och modern vård. Tack vare dessa yrken får vi genom provtagning, röntgen och analyser på laboratorier underlag för att ställa diagnos, ge rätt vård och behandling och återställa hälsa. Barnmorskor medverkar till säkra förlossningar och arbetar med förebyggande hälsovård för människor i alla åldrar. Att främja och förebygga hälsa innefattar också att förebygga sjukdom. Omvårdnadsinsatser och rehabilitering bidrar till att hälsan återställs. Omvårdnaden är också betydelsefull för att ge människor en fridfull död. Kompetensförsörjning och lönebildning är viktiga delar för en effektiv vård. Hela 68 procent av kommunalråden och landstingsråden anser att det finns ett samband mellan yrkenas lön och i vilken utsträckning unga väljer att utbilda sig till barnmorska, biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska och sjuksköterska. En överväldigande majoritet, hela 79 procent, av beslutsfattarna tror att sambandet är stort mellan att specialistutbilda sig och yrkenas lön. Hur värderas vårdens yrken? 16(19)

17 Referenser Vårdförbundet (2007) Hälsa och Helhet Vårdförbundet (2008) Budskapsplattform Vårdförbundet (2007) Specialistsjuksköterskan, en undersökning bland landsting och kommuner Hur värderas vårdens yrken? 17(19)

18 Bilaga 1, Frågeformulär 1. Allra först: Är du majoritetsråd eller oppositionsråd? Majoritet Opposition Vill ej uppge 2. Nu vill vi att du gör en värdering av några yrken inom vårdsektorn. Gör värderingen på en 10-gradig skala där 10 betyder mycket högt och 1 betyder mycket lågt. Vi börjar med. Roteras Biomedicinsk analytiker Undersköterska Barnmorska Läkare Röntgensjuksköterska Socionom Sjuksköterska Vårdbiträde Psykolog Arbetsterapeut 3. Vilket samband tror du att det finns mellan yrkenas lön och den utsträckning unga väljer att utbilda sig till sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, barnmorskor och röntgensjuksköterskor? Är det ett Mycket stort samband Stort samband litet samband Inget samband Vet ej 4. Sedan flera år tillbaka råder det brist på sjuksköterskor med specialistutbildning. De ekonomiska villkoren för sjuksköterskor och exempelvis läkare som vill specialistutbilda sig ser idag olika ut. En sjuksköterska som vill specialistutbilda sig måste avstå från lön och ta studielån eller i vissa fall få motsvarande ersättning från sin arbetsgivare medan en läkare som går specialistutbildning erhåller full lön under sin utbildning. Vilket samband tror du att det finns mellan villkoren under utbildningstiden och den utsträckning sjuksköterskor väljer att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterskor? Är det ett Mycket stort samband Stort samband litet samband Inget samband Vet ej Hur värderas vårdens yrken? 18(19)

19 5. Vilket samband tror du att det finns mellan löneutveckling efter avslutad specialistutbildning och den utsträckning sjuksköterskor väljer att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterskor? Är det ett Mycket stort samband Stort samband litet samband Inget samband Vet ej 6. Vad vill du göra för att förbättra villkoren för specialistutbildade sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, barnmorskor och röntgensjuksköterskor? Hur värderas vårdens yrken? 19(19)

För att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte.

För att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte. Vårdförbundet är ett partipolitiskt obundet yrkesförbund för dig som är utbildad som, eller studerar till, barnmorska, biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska eller sjuksköterska. Vårdförbundet ska

Läs mer

Vårdförbundets lönepolitiska idé

Vårdförbundets lönepolitiska idé Vårdförbundets lönepolitiska idé Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets lönepolitiska idé Det övergripande målet för lönearbetet är en varaktig värderingsförändring av Vårdförbundets yrkesgrupper. Lönen

Läs mer

Yttrande över betänkandet Kompetens och ansvar SOU 2010:65

Yttrande över betänkandet Kompetens och ansvar SOU 2010:65 1 (7) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal Handläggare: Anders Engqvist Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Kompetens och ansvar SOU 2010:65 Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting

Läs mer

Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Förord En högkvalitativ vård är grunden i ett välfärdssamhälle och en välfungerande utbildning av hög kvalitet är avgörande för utvecklingen av vård

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS Dnr: 347/2005-510 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng Study Programme in Nursing, 180 ECTS Ansvarig institution Institutionen

Läs mer

Betänkande Kompetens och ansvar SOU 2010:65

Betänkande Kompetens och ansvar SOU 2010:65 Ärendenr KS 2010/479 Handlingstyp Yttrande Handläggare Leif Ohlsson HSF Gerd Silk SOF Datum 28 januari 2011 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden Betänkande Kompetens och ansvar SOU 2010:65 Regionstyrelsen

Läs mer

Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS)

Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS) 2016-05-25 Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS) Fysioterapeuterna har tagit del av utredningens analys och förslag med stort intresse. Vi bedömer att

Läs mer

Bilaga 12:10 till kommunstyrelsens protokoll den 4 juni 2003, 13

Bilaga 12:10 till kommunstyrelsens protokoll den 4 juni 2003, 13 Bilaga 12:10 till kommunstyrelsens protokoll den 4 juni 2003, 13 PM 2003 RV (Dnr 331-201/2003) Översyn av nyutexaminerade sjuksköterskors yrkeskunnande och kompetens i förhållande till hälso- och sjukvårdens

Läs mer

Förord. Uppgifterna är de senast tillgängliga juni 2008. Mer statistiskt material finns att hämta på Vårdförbundets webbplats, www.vardforbundet.se.

Förord. Uppgifterna är de senast tillgängliga juni 2008. Mer statistiskt material finns att hämta på Vårdförbundets webbplats, www.vardforbundet.se. Förord Denna skrift innehåller ett urval av den medlemsstatistik, arbetsmarknadsstatistik, utbildningsstatistik och lönestatistik som Gruppen för Utredning producerar och sammanställer. Skriftens första

Läs mer

Diagnos på primärvården i Region Skåne

Diagnos på primärvården i Region Skåne Sveriges läkarförbunds Sverigerond i Skåne 25 november 2015 Diagnos på primärvården i Region Skåne Det viktigaste mötet mellan patient och läkare äger rum på kliniker och vårdcentraler där den kliniska

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014

MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014 MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014 Medborgarpanelens upplevelse av hälso- och sjukvårdens tjänster på webben. Arbetsmaterial 2014-0-23 Handläggare Ove Granholm 2014-0-23 2(7) Undersökning nummer 2 är slutförd.

Läs mer

OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET?

OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET? OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET? En undersökning av anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors arbetsvillkor Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 2 Metod och urval...

Läs mer

Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap

Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Ledarskapet i vården spelar en avgörande roll för att skapa en vård som utgår från individens

Läs mer

Punkt 16.1 Utbildning och professionell utveckling Idé/förslag/motion

Punkt 16.1 Utbildning och professionell utveckling Idé/förslag/motion Punkt 16.1 Utbildning och professionell utveckling Idé/förslag/motion Innehållsförteckning 1. Akutsjuksköterska som vidareutbildning... 2 2. Telefonrådgivning som påbyggnadsutbildning 30 hp... 2 3. Specialistutbildning

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv

Revisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv www.pwc.se Revisionsrapport Carl-Gustaf Folkeson Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv Trelleborgs kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE

SAMMANSTÄLLNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE SAMMANSTÄLLNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2008-2010 AVDELNING ÖREBR 1 PROFESSION Vi ska gemensamt påverka och utveckla våra yrken. Därför ska vi också vara med och påverka och utveckla utbildningarna. Utifrån

Läs mer

Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset Tre uppdrag Forskning Klinisk forskning tillsammans med Uppsala universitet Utbildning Praktisk grund- och vidareutbildning för cirka 1 500 personer/år Vård - länssjukhus för 300

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion

Läs mer

Årsmötet öppnades den 7/9 med val av avdelningsstyrelse och valberedning via webbröstning.

Årsmötet öppnades den 7/9 med val av avdelningsstyrelse och valberedning via webbröstning. Föredragningslista Årsmötet öppnades den 7/9 med val av avdelningsstyrelse och valberedning via webbröstning. Förslag till beslut 1. Årsmötet återupptas 2. Prövning att mötet kallats i behörig - att mötet

Läs mer

Brukarundersökning inom boende LSS

Brukarundersökning inom boende LSS SAMMANSTÄLLNING Brukarundersökning inom boende LSS Resultat av 2015 år undersökning Carolina Klockmo KOMMUNFÖRBUNDET VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet; FoU Västernorrland Järnvägsgatan 2 871 45 Härnösand

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i patientsäkerhetsförordningen (2010:1369); SFS 2016:161 Utkom från trycket den 15 mars 2016 utfärdad den 3 mars 2016. Regeringen föreskriver 1 i fråga

Läs mer

Kommittédirektiv. Trygghet och säkerhet för individen behörighet för personal i hälso- och sjukvård och socialtjänst. Dir. 2009:25

Kommittédirektiv. Trygghet och säkerhet för individen behörighet för personal i hälso- och sjukvård och socialtjänst. Dir. 2009:25 Kommittédirektiv Trygghet och säkerhet för individen behörighet för personal i hälso- och sjukvård och socialtjänst Dir. 2009:25 Beslut vid regeringssammanträde den 2 april 2009 Sammanfattning av uppdraget

Läs mer

Maria Ljunggren Jenny Lee 2015-12-01

Maria Ljunggren Jenny Lee 2015-12-01 Maria Ljunggren Jenny Lee Motiv för granskning 2 En del av programmet Medborgarna och förvaltningen. Andelen av befolkningen som lider av lätt till medelsvår psykisk ohälsa ökar. Allvarliga konsekvenser

Läs mer

Handlingsplan för kompetensutveckling av huvudhandledare och handledare inom vårdutbildningarna

Handlingsplan för kompetensutveckling av huvudhandledare och handledare inom vårdutbildningarna Beslutat i ELG (Västerbottens läns landstings Exekutiva Lednings Grupp) 2015-10-05 Slutversion 151005 Handlingsplan för kompetensutveckling av huvudhandledare och handledare inom vårdutbildningarna I dag

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 2013 Tillgänglighet i vården

MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 2013 Tillgänglighet i vården MEDBORGARPANELEN 213 Rapport 1 Tillgänglighet MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 213 Tillgänglighet i vården Enkät nummer ett slutförd. Nu har landstinget Västmanland genomfört den första enkäten i Medborgarpanelen.

Läs mer

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar

Läs mer

SOC1ALSTYRELSEN 2011-06- 09

SOC1ALSTYRELSEN 2011-06- 09 REGERINGSKANSL1ET Promemoria 2011-05-31 U2011/3579/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Frederique Lemery Ink Doss. Dnr Handl Förslag om ändrad examensbeskrivning för specialistsju

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Visste du att? Fakta och siffror om arbetsgivaren Stockholms läns landsting

Visste du att? Fakta och siffror om arbetsgivaren Stockholms läns landsting Visste du att? Fakta och siffror om arbetsgivaren Stockholms läns landsting VISSTE DU ATT 44 375 Stockholms läns landsting är en av landets största arbetsgivare med 44 375 anställda. Den största personalgruppen

Läs mer

Följsamhet till hygienrutiner och klädregler, VT 2012

Följsamhet till hygienrutiner och klädregler, VT 2012 Rapport Diarienr: Ej tillämpligt 1(9) Fastställandedatum: Fast dat Giltigt t.o.m.: datum Upprättare: Ann-Kristin A Åstrand Fastställare: Fast Följsamhet till hygienrutiner och klädregler, VT 12 Innehåll

Läs mer

En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!

En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet! Reservation i landstingsstyrelsen 26 maj 2008, ärende 85 Socialdemokraternas alternativ till preliminär plan och budget 2009-2011 för Landstinget i Uppsala län En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!

Läs mer

Umeå universitet. Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth 2002-06-18 Reg.nr 641-1001-01

Umeå universitet. Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth 2002-06-18 Reg.nr 641-1001-01 Umeå universitet Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth 2002-06-18 Reg.nr 641-1001-01 Ansökan om rätt att utfärda röntgensjuksköterskeexamen Umeå universitet ges rätt att utfärda röntgensjuksköterskeexamen.

Läs mer

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport

Läs mer

Lillian Noring Andersson

Lillian Noring Andersson 1 Lillian Noring Andersson Kursplan för Basutbildning( i Kognitiva och beteendeinriktadeterapier, KBT Motsvarande i omfattning 45 högskolepoäng (hp) Övergripande beskrivning av utbildningen Utbildningens

Läs mer

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp 1 (8) Utbildningsplan för: Sjuksköterskeutbildning, 180 hp Nursing Programme Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VSSKG Grundnivå 412/0000716 Högskolepoäng 180 Ansvarig avdelning

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, 40 poäng Graduate Diploma in Specialist Nursing in Psychiatric Care, 60 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, 40 poäng Graduate Diploma in Specialist Nursing in Psychiatric Care, 60 ECTS Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Dnr 413/2006-510 UTBILDNINGSPLAN Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, 40 poäng Graduate Diploma in Specialist Nursing in Psychiatric

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren SKTFs medlemmar inom socialtjänsten upplever en försämrad arbetsmiljö med en större arbetsbörda och mer psykiskt press. Augusti 2009

Läs mer

rw"'x}-c". ':- TRANÅS KOMMUN

rw'x}-c. ':- TRANÅS KOMMUN rw"'x}-c". i ':- TRANÅS KOMMUN " KOMMUNSTRYRELSENS AU SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdalum 2015-11-02 Sida 15 (36) 245 Dnr 657/15 Redovisning av lönekartläggning 2015 Personalutvecklare Christina Gustafsson

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Strukturella löneskillnader

Strukturella löneskillnader januari 2016 Strukturella löneskillnader En ojämställd historia Januari 2016 Strukturella löneskillnader En ojämställd historia Hur mycket förlorar en ekonom, en drifttekniker inom IT eller en personal-/hr-chef

Läs mer

En hållbar och livskraftig region med god hälsa för alla

En hållbar och livskraftig region med god hälsa för alla En hållbar och livskraftig region med god hälsa för alla Ett samhälle som omfattar alla stärker och bidrar till människans frihet att förverkliga sina drömmar. Målet för den Socialdemokratiska hälso- och

Läs mer

Bilaga A - Frekvenstabell 2013: Valt område

Bilaga A - Frekvenstabell 2013: Valt område Sektion: Tillgång till sjukvård Fråga: Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27460 63% 69% 66% 66% Nej 14138 37% 31% 34% 34% Minns ej/vill ej svara 212 1%

Läs mer

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och

Läs mer

Psykoterapeutprogrammet 2016/2017

Psykoterapeutprogrammet 2016/2017 Psykoterapeutprogrammet 2016/2017 90 HP UPPSALA CAMPUS 50% Psykoterapeutprogrammet är en påbyggnadsutbildning i psykoterapi (psykologisk behandling) för personer som har ett annat människovårdande yrke

Läs mer

Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd

Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd kriser depressioner förlossningstrauma kognitiva svårigheter konflikter oro ångest stress relationsproblem katastrofer fobier tvång psykoser sömnproblem missbruksproblem Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd

Läs mer

Samordningsförbundet Göteborg Väster Tjänsteutlåtande Dnr 2012/ Karin Martinsson Styrelsemöte 2012 11 22 Pkt 5. Budget 2013

Samordningsförbundet Göteborg Väster Tjänsteutlåtande Dnr 2012/ Karin Martinsson Styrelsemöte 2012 11 22 Pkt 5. Budget 2013 Samordningsförbundet Göteborg Väster Tjänsteutlåtande Dnr 2012/ Karin Martinsson Styrelsemöte 2012 11 22 Pkt 5 Budget 2013 I detta tjänsteutlåtande lämnas förslag till budget för Samordningsförbundet Göteborg

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit

Läs mer

Rapport om läget i Stockholms skolor

Rapport om läget i Stockholms skolor Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K

EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K 8förslag för en rättvis sjukvård Du ska aldrig behöva oroa dig över att inte få

Läs mer

Utbildningsplan. Biomedicinsk analytiker BGBMA Bioteknik BGBIT Receptarie BGFAR

Utbildningsplan. Biomedicinsk analytiker BGBMA Bioteknik BGBIT Receptarie BGFAR Fakulteten för Teknik- och Naturvetenskap Utbildningsplan Programkod: Beslut om inrättande: Bred ingång BGBVP Biomedicinsk analytiker BGBMA Bioteknik BGBIT Receptarie BGFAR Programmet är fastställt av

Läs mer

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV 1(11) German Bender Tel: 08 782 91 85 German. bender@tco.se UTBILDNINGSDEPARTEMENTET En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV (Ds 2015:41) TCO har på remiss från Utbildningsdepartementet

Läs mer

Case Id: cefd9047-1317-460d-8e8f-77477d5269e3

Case Id: cefd9047-1317-460d-8e8f-77477d5269e3 Case Id: cefd9047-1317-460d-8e8f-77477d5269e3 Enkät om ett europeiskt yrkeskort för sjuksköterskor, läkare, farmaceuter, sjukgymnaster, ingenjörer, bergsguider och fastighetsmäklare (för yrkesförbund,

Läs mer

Fysioterapeutprogrammet

Fysioterapeutprogrammet 1 Medicinska fakultetsstyrelsen Fysioterapeutprogrammet 180 högskolepoäng (hp) Nivå G VGFYT Programbeskrivning Fysioterapeutyrket Fysioterapeuter är den tredje största professionen inom hälso- och sjukvården

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större

Läs mer

Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet

Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet 2PT07 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Senast reviderad av Styrelsen för utbildning 2008-12-08

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2) Dnr 2923/03-390 KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2) Graduate Diploma in Emergency

Läs mer

Sjuksköterskors specialistutbildning - vilket slags examen? Högskoleverkets rapport 2010:5 R Remiss från Utbildningsdepartementet

Sjuksköterskors specialistutbildning - vilket slags examen? Högskoleverkets rapport 2010:5 R Remiss från Utbildningsdepartementet PM 2010:109 RIV (Dnr 001-1659/2010) Sjuksköterskors specialistutbildning - vilket slags examen? Högskoleverkets rapport 2010:5 R Remiss från Utbildningsdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att

Läs mer

90 000 feriejobb i kommuner och landsting/regioner sommaren 2016. Nästan samtliga kommuner erbjuder feriejobb/feriepraktik

90 000 feriejobb i kommuner och landsting/regioner sommaren 2016. Nästan samtliga kommuner erbjuder feriejobb/feriepraktik 2016-03-30 1 (6) Utbildning och Arbetsmarknad Tor Hatlevoll 90 000 feriejobb i kommuner och landsting/regioner sommaren 2016 Kommunerna och landstingen/regionerna planerar att erbjuda 90 000 ungdomar en

Läs mer

Diagnos på primärvården i Kalmar läns landsting

Diagnos på primärvården i Kalmar läns landsting Sveriges läkarförbunds Sverigerond i Kalmar Januari 2016 Diagnos på primärvården i Kalmar läns landsting Det viktigaste mötet mellan patient och läkare äger rum på kliniker och vårdcentraler där den kliniska

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Regeringens proposition 2002/03:73

Regeringens proposition 2002/03:73 Regeringens proposition 2002/03:73 Höjd åldersgräns för tandläkares och tandhygienisters rätt till offentlig ersättning Prop. 2002/03:73 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm

Läs mer

Moderaterna i Landstinget Sörmland Personalenkät 2012. Landstinget Sörmland 611 88 Nyköping. magnus.leivik@dll.se 2013-08-28

Moderaterna i Landstinget Sörmland Personalenkät 2012. Landstinget Sörmland 611 88 Nyköping. magnus.leivik@dll.se 2013-08-28 Personalenkät 2012 1 Moderaterna i Landstinget Sörmland Personalenkät 2012 Landstinget Sörmland 611 88 Nyköping magnus.leivik@dll.se 2013-08-28 2 Moderaterna i Landstinget Sörmland presenterar: Personalenkät

Läs mer

ekonomichef i kommunen

ekonomichef i kommunen Med viktigt uppdrag ekonomichef i kommunen T-111958 SSR: Stina Andersson Temo AB: David Ahlin, Arne Modig Datum: 2005-10 - 14 Sida 2 Undersökningen Temo har på uppdrag av Akademikerförbundet SSR genomfört

Läs mer

Sjuksköterskors specialistutbildning - vilket slags examen?

Sjuksköterskors specialistutbildning - vilket slags examen? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-09-02 Handläggare: Britta Wikman, Björn Johansson Telefon 08 508 33 683/ 076 12 33 818 Till Utbildningsnämnden 2010-09-23 Sjuksköterskors

Läs mer

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser. Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att

Läs mer

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser 2012-09-06 Martin Östberg 2 (8) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Genomförande... 5 3 Bemanningssituationen under

Läs mer

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Feriejobb en chans att bryta könsmönster! FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Juni 2016 Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv! Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Kommunernas

Läs mer

Trött på att jobba? REDOVISAR 2000:10

Trött på att jobba? REDOVISAR 2000:10 REDOVISAR 2000:10 Trött på att jobba? Utredningsenheten 2000-12-01 Upplysningar: Lizbeth Valck tel 08-786 93 82 Peter Skogman Thoursie tel 08-16 23 07 Sammanfattning Idag finner man allt färre människor

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Landstingsjurist Lena Jönsson Landstinget Dalarna Tfn 023 490640 Patientens rätt i vården stärks Patientdatalag

Läs mer

CBCT - lagar, förordningar och författningar

CBCT - lagar, förordningar och författningar CBCT - lagar, förordningar och författningar Bakgrund Vid Svensk Förening för Odontologisk Radiologis årsmöte 2008 diskuterades föreningens policy när det gäller det snabba utvecklingen inom Cone Beam

Läs mer

Värdegrunden 0SYKIATRINS DAG ./6%-"%2

Värdegrunden 0SYKIATRINS DAG ./6%-%2 0SYKIATRINS DAG Värdegrunden./6%-"%2 0SYKIATRISKA KLINIKEN INBJUDER DIG ATT LËRA MER OM PSYKIATRIN MED MÚJLIGHET ATT SE HUR VI HAR DET OCH STËLLA FRÍGOR &ÚRELËSNINGAR I 3 T /LOFSSALEN. A (ANSEGATAN "EGRØNSAT

Läs mer

Vad tycker man om sin vårdcentral?

Vad tycker man om sin vårdcentral? Qulturum Rapport Vad tycker man om sin vårdcentral? En befolkningsenkät 2001 Kjell Lindström Sofia Eriksson Primärvårdens FoU-enhet 2002:3 Författare: Kjell Lindström, distriktsläkare Primärvårdens FoU-enhet

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län 2013-2014

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län 2013-2014 JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Västernorrlands län 2013-2014 1 Rekryteringsbehov trots svag arbetsmarknad Den utdragna lågkonjunkturen i vår omvärld påverkar också Västernorrlands län, främst genom en

Läs mer

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Rättspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

En liten guide till kvinnohälsa

En liten guide till kvinnohälsa En liten guide till kvinnohälsa Barnmorskemottagningarna i Primärvården Skåne vart ska jag gå? får jag tvillingar? ÄR DET RÄTT FÖR MIG? är det normalt? kostar det något? Trygghet är vår specialitet är

Läs mer

Krav- och kvalitetsbok Del 4 Tilläggsuppdrag akademiska vårdcentraler Uppdrag, uppföljning och kommersiella villkor

Krav- och kvalitetsbok Del 4 Tilläggsuppdrag akademiska vårdcentraler Uppdrag, uppföljning och kommersiella villkor Krav- och kvalitetsbok Del 4 Tilläggsuppdrag akademiska vårdcentraler Uppdrag, uppföljning och kommersiella villkor Förfrågningsunderlag med förutsättningar för att bedriva verksamhet inom Hälsoval Värmland

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Så vill vi utveckla närsjukvården

Så vill vi utveckla närsjukvården Västra Götalandsregionen Vänersborg 2011-03-07 Så vill vi utveckla närsjukvården Mark - Svenljunga 2 (8) Innehållsförteckning Närsjukvård Mark - Svenljunga... 3 Vad vill Socialdemokraterna?... 3 Lokala

Läs mer

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Jessica Rydell (MP), Anders Henriksson (S), Linda Fleetwood (V), Lena Segerberg (S) Trygg

Läs mer

Hur är det att vara chef inom äldreomsorgen i Gävleborgs län?

Hur är det att vara chef inom äldreomsorgen i Gävleborgs län? Hur är det att vara chef inom äldreomsorgen i Gävleborgs län? Förutsättningar för verksamheternas närmaste chefer 2005 Rapport 2006:11 Hur är det att vara chef inom äldreomsorgen i Gävleborgs län? Förutsättningar

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning ambulanssjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning ambulanssjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen (MFS) Specialistsjuksköterskeprogram, ambulanssjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASAM Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda sjuksköterskor

Läs mer

Vårdförbundets utbildningspolitiska idé

Vårdförbundets utbildningspolitiska idé Vårdförbundets utbildningspolitiska idé Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets utbildningspolitiska idé Vi arbetar gemensamt för att påverka utvecklingen av våra yrken. Därför ska vi också vara med

Läs mer

Socialhögskolan 2015-10-22 Dolf Tops

Socialhögskolan 2015-10-22 Dolf Tops Socialhögskolan 2015-10-22 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 VT14 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Vad ska vi ha högre utbildning till och hur ska den dimensioneras i framtiden?

Vad ska vi ha högre utbildning till och hur ska den dimensioneras i framtiden? Vad ska vi ha högre utbildning till och hur ska den dimensioneras i framtiden? 1 SUHF 151020 LARS HAIKOLA 2 1. Högskolans mål är stabila 2. Individens önskemål - arbetsmarknadens behov 3. Kopplingen utbildning

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Ambulanssjukvården och akutklinikerna i Dalarna har fått uppdraget att ta fram en framtidsplan för akutsjukvården

Läs mer