Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Transkript

1 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten genomförs varje år syftar till att undersöka hur befolkningen mår samt följa förändringar över tid. Undersökningen är ett samarbete mellan Folkhälsoinstitutet Sveriges landsting regioner genomförs av Statistiska Centralbyrån. Landstinget Gävleborg har sedan starten 4 deltagit vart tredje år med tilläggsurval: 4, 7 nu senast. Tilläggsurvalen gör det möjligt att uttala sig om förhållanden på kommunnivå. Under fick cirka Gävleborgare mellan 16-8 år en enkät om hälsa levnadsvanor. Femtio procent besvarade års enkät 1. Finansieringen sker främst av landstinget men viss delfinansiering står kommunerna Region Gävleborg för. Landstingets samhällsmedicinska enhet ansvarar för bearbetning av länets material. Presentationen av resultat koordineras så långt som möjligt med när Statens folkhälsoinstitut går ut med sina nationella regionala resultat. Det kan noteras att de regionala resultat som presenteras via Statens folkhälsoinstitut baserar sig på det nationella urvalet redovisas som ett fyraårsmedelvärde. Resultat från års material presenteras i två omgångar: inledningsvis presenteras levnadsvanor något senare presenteras resultat kring hälsa levnadsvillkor. Denna PM sammanfattar några första resultat från levnadsvanorna när det gäller Gävleborgs län. Fokus ligger i detta läge på några stora trender tendenser i länsmaterialet som helhet utgör ett komplement till de kommun- spridningstabeller som under januari månad läggs ut på Samhällsmedicins hemsida på Internet, Materialet kommer under vintern våren att analyseras vidare användas i ett flertal olika sammanhang där hälsoläget folkhälsoarbetet i länet är i fokus. 1 Bortfallet i enkätundersökningar ökar för varje år det är ett faktum som tycks gälla alla enkätundersökningar. Problemet är att man inte vet hur, om något, de svarande skiljer sig från de som inte svarar hur det i sin tur påverkar de svar man får. Två saker kan nämnas när det gäller den nationella folkhälsoenkäten: * I den nationella folkhälsoenkäten används registeruppgifter från SCB för att kunna räkna upp värden på befolkningsnivå till del kompensera för bortfallet. Tekniken man använder heter kalibreringsvikter beskrivs mer på bland annat Folkhälsoinstitutets hemsida * Folkhälsoinstitutet genomförde en bortfallsstudie 9. I korthet visar studien att inga statistiskt säkerställda förändringar i förekomsten av olika hälsovariabler inträffar när man också studerar svaren från delar av bortfallet. Bortfallet tycks inte heller ha ett avvikande socialt svarsmönster gentemot de som svarat på enkäten. Mer info på

2 Samhällsmedicin PM 2 Gävleborg Hur vanligt är det med olika levnadsvanor i befolkningen? Inledningsvis presenteras en summerad tabell på andel antal i den vuxna befolkningen i Gävleborgs län 16-8 år som har olika risker kopplade till sina levnadsvanor. Sammanfattande tabell: Andel antal för olika levnadsvanor. Gävleborgs befolkning 16-8 år Andel () Beräknat antal Gävleborg 16-8 år Fysiskt aktiv min per dag* Omvänt: ( min/dag) Berusad 2 ggr/mån 7 Använt cannabis någon gång 9 9 Använt cannabis senaste året Använder tobak (BMI mer) Övervikt (BMI 2-29,9) övervikt (BMI 2 mer) 117 Äter frukt ggr/dag* ggr/dag spelvanor 3 6 Dessa två mått från enkäten avviker från resterande sk riskmått baserar sig på rekommendationer om hur mycket fysisk aktivitet man bör ha en vanlig dag ( min) samt hur mycket frukt man bör konsumera per dag ( gånger per dag). Tabellen anger andelen i procent samt det skattade antalet i länets befolkning mellan 16-8 år med den aktuella egenskapen. Av tabellen framgår bland annat att: Cirka 84 länsbor, 39 procent av den vuxna befolkningen, är inte tillräckligt a om man utgår från rekommendationen om minuters fysisk aktivitet per dag. 33 st ( procent) har en stillasittande. procent röker 2 procent, en fjärdedel av länets vuxna befolkning, använder tobak. Cirka 34 st, 16 procent, har fetma (BMI över). Någon grad av övervikt (BMI 2 över) har över hälften av länets befolkning. 31 procent, 68 st, äter lite frukt vilket innebär att man äter frukt till max 1, 33 ggr per dag i genomsnitt. procent, 2 8 st, i länets vuxna befolkning har riskabla vilket beräknas utifrån tre frågor i enkäten (uppgiven konsumtionsmängd, frekvens hur ofta man dricker alkohol så att man blir berusad). procent dricker alkohol så att de blir berusade minst 2 gånger per månad.

3 Samhällsmedicin PM 3 Gävleborg Kommentarer kring utvecklingen fördelningen i olika grupper Utvecklingen över tid har varit positiv när det gäller tobaksvanorna. En lägre andel av kvinnorna röker, dagligt tobaksbruk har minskat som helhet liksom andelen som varje vecka är utsatt för miljötobaksrök (passiv rökning). Fortfarande är det dock en fjärdedel av länets befolkning som är dagliga tobakskonsumenter (3 7 st) procent (27 st) som röker. Liksom tidigare år är det vanligare att använda snus bland Gävleborgs män jämfört med riket totalt sett är det nu fler som snusar (29 ) än som röker (27 ) i länet. Utvecklingen av fetma övervikt som helhet har inte ökat de senaste åren men andelen med fetma (BMI över) har ökat något bland män (från till 16 procent). Liksom tidigare år ligger vi i Gävleborg sämre till än i riket både när det gäller andelen med övervikt fetma för både män kvinnor det här är alltså ett tydligt regionalt mönster. 16 procent eller 34 Gävleborgare har fetma jämfört med riket där motsvarande andel är 14 procent. Andelen som är otillräckligt har ökat sedan 4 (från 34 till 39 procent). Det här är alltså andelen som inte uppnår den rekommenderade mängden fysisk aktivitet på minuter per dag. Här ligger vi nu också sämre till än i riksgenomsnittet där motsvarande andel är 3 procent. Andelen som är stillasittande på en har dock inte förändrats över tid. Denna andel är nu eller cirka 33 st länsbor vilket är i nivå med riket. När det gäller alkohol drogvanor ligger Gävleborg ungefär som riket utom vad gäller användning av cannabis där vi ligger något bättre (lägre) till än i riket. har cirka procent i länet (2 8 st). är vanligare hos män än hos kvinnor betydligt vanligare hos yngre jämfört med äldre. mäter om man har en alkoholkonsumtion som kan påverka hälsan negativt baserar sig på frågor om mängd, frekvens på alkoholkonsumtion samt hur ofta man dricker alkohol så att man också blir berusad. När det gäller kostvanor ställs enbart frågor om konsumtionen av frukt i den nationella folkhälsoenkäten. Fortfarande är det väldigt få både i länet i riket som når den nationella rekommendationen med att äta frukt minst gånger per dag här har inte så mycket hänt över tid. Andelen som äter lite frukt, cirka -1 gång per dag, är 31 (68 st) vilket är högre än i riket (2 ). Det som utmärker Gävleborgs län som helhet när man jämför med riksgenomsnittet är således att vi har en högre andel med övervikt fetma. Ytterligare ett regionalt mönster är att det är vanligare att använda snus i Gävleborg än i riket. Vi har också en lägre fysisk aktivitet (mätt som andelen som når rekommendationen med minuters fysisk aktivitet per dag) vi äter frukt i mindre utsträckning än i riket som genomsnitt. När resultaten bryts ner på kommunnivå är det främst några av dessa mönster som är tydliga. Se bilder i bilaga i denna PM. De sk kommun- spridningstabellerna som presenteras på den samhällsmedicinska enhetens hemsida ( anger hur fördelningen per levnadsvana ser ut i olika grupper inom länet. Ett genomgående drag när det gäller resultaten är att det finns skillnader som är kopplade till kön, åldersgrupper, geografi men också till olika sociala grupper. Se också bildunderlag i bilaga.

4 Samhällsmedicin PM 4 Gävleborg Ansamling av levnadsvanor Som en del i bearbetningen av uppgifterna från enkäten har Samhällsmedicin Gävleborg undersökt ansamlingen av olika ohälsosamma levnadsvanor 2. Det som har undersökts här är fyra st ohälsosamma levnadsvanor samt fetma. Ansamlingen av risker utgörs därmed av andelen som har något av följande risker: daglig tobakskonsumtion, riskfyllda, äter lite (-1 ggr/dag) frukt, fetma samt stillasittande. Ansamling av risker (fetma, lite frukt, stillasittande, använder tobak samt riskabla ) Beräknat antal: Ingen risk st 36 st En risk st 36 7 st Två risker st 2 6 st Tre risker Fyra eller fem risker KVINNOR MÄN st 9 7 st 1 2 st 3 14 st 4 6 Nationella folkhälsoenkäten 4 procent av länets befolkning år (49 procent av kvinnorna 32 procent av männen) har varken fetma, en daglig tobakskonsumtion, äter lite frukt, har riskfyllda eller en stillasittande. I riket är denna andel något högre (4 procent). Detta innebär att drygt varannan kvinna var tredje man i Gävleborg saknar någon av de här studerade riskerna med koppling till levnadsvanor. Omvänt kan man peka på hur resterande 68 procent av männen 1 procent av kvinnorna (6 procent totalt) har en eller flera risker kopplade till sina levnadsvanor. Sex av tio i länet har åtminstone någon av de studerade riskerna ett inte oväsentlig antal (38 4 män 8 kvinnor) i länet har två eller fler av dessa risker. 2 Folkhälsoinstitutet har en liknande konstruktion som redovisas som har hälsosamma levnadsvanor. Denna är nästan samma som det vi redovisar som det vi redovisar som inga risker men inte helt jämförbar. Vi har med fem risker: fetma, lite frukt, stillasittande, använder tobak riskabla. Folkhälsoinstitutet studerar i detta mått åtta risker (röker, snusar, riskabla, stillasittande, fetma, lite frukt, riskabla spelvanor, cannabis senaste året)

5 Samhällsmedicin PM Gävleborg Förändringsvilja En viktig förutsättning för förändring handlar om motivation. För första gången ingick en fråga som kan sägas ha med motivation att göra nämligen frågan om viljan att förändra sina ohälsosamma levnadsvanor. I enkäten ställs exempelvis frågan om man vill öka sin fysiska aktivitet, om man vill minska sin alkoholkonsumtion om man vill sluta röka. Samtliga frågor redovisas kopplade till respektive riskgrupp så att enbart rökare svarar på frågan om man vill sluta röka, enbart de som äter lite frukt svarar på frågan om de vill öka sitt intag av frukt etc. I figuren nedan redovisas den andel per riskgrupp som skulle vilja förändra sina vanor. Förändringsvilja i några riskgrupper Procent Riskfylld alkoholkonsumtion Nationella folkhälsoenkäten Av figuren kan man konstatera att det finns en förändringsvilja i en stor andel av riskgrupperna. Andelen som skulle vilja förändra sina vanor varierar dock beroende på levnadsvana: mer villig är dagligrökarna att förändra sina rökvanor de med stillasittande att öka sin fysiska aktivitet. Något mindre villig att förändra sina vanor är de med riskfylld alkoholkonsumtion eller de som snusar. En delfråga i enkäten handlar om man skulle vilja förändra sina vanor men också behöver stöd för detta.

6 Samhällsmedicin PM 6 Gävleborg Sammanfattande tabell över antal i olika riskgrupper totalt per kommun som vill förändra sin risk samt antalet som anger att de också behöver stöd för denna förändring. Gävleborg Äter lite frukt Riskfylld alkoholkonsumtion 27 st 29 st 68 st 2 8 st 33 st VILL FÖRÄNDRA Länet totalt VILL FÖRÄNDRA MEN BEHÖVER STÖD Ockelbo Hofors Ovanåker Nordanstig Ljusdal Gävle Sandviken Söderhamn Bollnäs Hudiksvall Länet totalt Ockelbo Hofors > 2 Ovanåker Nordanstig Ljusdal Gävle Sandviken Söderhamn > 78 Bollnäs Hudiksvall I tabellen redovisas inledningsvis det antal i den vuxna befolkningen som har några aktuella riskfyllda levnadsvanor. Av dessa anges inledningsvis hur många per riskgrupp som totalt sett vill förändra sina vanor därefter det antal som skulle vilja förändra sina vanor men också behöver stöd för detta. Ett tämligen stort antal anger att de skulle vilja förändra sina vanor. Av de som vill förändra sina vanor finns det också en inte oväsentlig mängd som anger att de skulle behöva stöd för att genomföra denna förändring. Exempelvis anger 7 dagligrökande länsbor att de skulle vilja sluta röka men skulle behöva stöd för detta. 4 Gävleborgare med stillasittande anger att de skulle behöva stöd för att öka sin fysiska aktivitet. Antalet redovisas också per kommun i denna tabell för att ge en uppfattning om hur många det handlar om när man bryter ner resultaten på kommunnivå.

7 Samhällsmedicin PM 7 Gävleborg Bilaga tabellunderlag Inledningsvis i denna bilaga presenteras bildunderlag som presenterar fördelningen per ålder kön för ett urval olika levnadsvanor risker. 4 4 Alkoholvanor år -44 år 4-64 år 6-84 år Berusad minst 2 ggr/mån Nationella folkhälsoenkäten 4 4 Tobaksvanor år -44 år 4-64 år 6-84 år Nationella folkhälsoenkäten

8 Samhällsmedicin PM 8 Gävleborg Tobakskonsumtion år -44 år 4-64 år 6-84 år Använder tobak Nationella folkhälsoenkäten år -44 år 4-64 år 6-84 år Nationella folkhälsoenkäten

9 Samhällsmedicin PM 9 Gävleborg Fysisk aktivitet år -44 år 4-64 år 6-84 år Fysiskt aktiv minst min/dag Fysiskt aktiv minst 6 min/dag Nationella folkhälsoenkäten Fysisk inaktivitet år -44 år 4-64 år 6-84 år Ej min/dag Nationella folkhälsoenkäten

10 Samhällsmedicin PM Gävleborg år -44 år 4-64 år 6-84 år Nationella folkhälsoenkäten Av bilderna kan man konstatera att det finns skillnader som kan kopplas till både kön ålder. När det gäller sociala skillnader levnadsvanor presenteras andelen med olika risker efter utbildningsnivå: Risker efter utbildningsnivå. Kort Mellanlång Lång Använder tobak Nationella folkhälsoenkäten 4 Procent

11 Samhällsmedicin PM 11 Gävleborg Risker efter utbildningsnivå. Kort Mellanlång Lång Använder tobak Nationella folkhälsoenkäten 4 Procent Kort utbildningsnivå, högst 11 år, motsvarar folkskola, grundskola eller tvåårigt gymnasium. Mellanlång utbildningsnivå, -14, år, motsvarar 3-4 i gymnasiet eller mindre än 1 högskolepoäng. Lång utbildningsnivå, minst år, motsvarar minst 1 högskolepoäng på universitet/högskola. Andelarna har åldersstandardiserats vilket innebär att man har tagit hänsyn till att det är olika åldersfördelning i utbildningsgrupperna. Genomgående är det i bilderna en skillnad i staplarnas längd mellan de med kort lång utbildning. Skillnaderna är ett uttryck för sociala skillnader i hälsa levnadsvanor som är ett tydligt mönster såväl i riket som i länets befolkning. En sammanfattning av några resultat angående levnadsvanor per kommun presenteras nedan. Bilderna avser främst att ge en första översikt över nuläget: andelar per några centrala riskmått samt relationen till riket. Röda (negativa avvikelser jämfört med riksgenomsnittet) gröna (positiva avvikelser jämfört med riksgenomsnittet) staplar avviker statistiskt säkerställt avvikande från riket. Gula är att betrakta som i nivå med riket. Det beräknade antalet med en viss risk totalt anges under respektive mått. Resultaten gäller den vuxna befolkningen 16-8 år.