befolkningsundersökning 2012 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården

Transkript

1 befolkningsundersökning 2012 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården

2 Upplysningar om innehållet: Sofia Tullberg, Anna Olheden, Sveriges Kommuner och Landsting, 2013 ISBN: Text: Sofia Tullberg, Anna Olheden Omslagsfoto: Thomas Henrikson Produktion: Kombinera AB

3 Innehåll 4 Inledning 4 Vårdbarometern bakgrund 5 Sammanfattning av 2012 års undersökning 6 Metod 6 Grundutförande 6 Urval 6 Datainsamling 6 Redovisning av resultaten 7 Förändringar i frågeformuläret 7 Representativitet 8 Resultat från 2012 års undersökning 9 Tillgång till sjukvård 11 Förtroende 14 Tillgänglighet 18 Attitydfrågor 25 Jämförelser över tid

4 1 KAPITEL Inledning Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården är viktiga perspektiv att ha med i arbetet med att planera, leda, styra och förbättra landstingens verksamhet. Årligen genomförs den nationella befolkningsundersökningen Vårdbarometern, med syftet att fånga medborgarperspektivet i frågor kopplade till hälsooch sjukvården. Att följa upp befolkningens förtroende, upplevelse av tillgång till sjukvård och inställningar i olika frågor är viktigt för att kunna föra en demokratisk dialog och identifiera förbättringsområden. Hur medborgarnas uppfattning utvecklar sig över tid är även intressant i relation till lokala och nationella beslut, reformer och insatser som syftar till att förbättra för medborgarna. I den här rapporten presenteras resultatet av 2012 års Vårdbarometer. Rapporten är en sammanfattning av resultaten, baserad på ett urval av de frågor som ingår i undersökningen. Något som kan noteras är en generell utveckling vad gäller representativiteten i såväl Vårdbarometern som i andra undersökningar. Svaranden är inte helt representativa för befolkningen som helhet, bland annat till följd av att andelen äldre i ökande grad är överrepresenterade. Hela undersökningen presenteras på Vårdbarometern bakgrund Vårdbarometern har sedan år 2001 varit en årlig befolkningsundersökning. Inför 2010 års undersökning förändrades Vårdbarometern och blev en mer renodlad befolkningsundersökning till följd av att det sedan 2009 finns en nationell patientenkät. De rena patienterfarenhetsfrågorna togs bort och mer utrymme gavs åt attitydfrågor. Bakgrundsfrågor om man besökt vården som patient eller anhörig behölls dock då det tros ha ett förklaringsvärde. Undersökningen 2012, som redovisas i denna rapport, är den tredje i ordningen efter den ändrade inriktningen. 4 Vårdbarometern 2012

5 2 KAPITEL Sammanfattning av 2012 års undersökning Datainsamlingen för Vårdbarometern sker genom telefonintervjuer med personer 18 år och äldre. Intervjuerna utgår från ett gemensamt nationellt framtaget frågeformulär. Vårdbarometern har under 2012 genomförts i samtliga landsting och regioner. I den aktuella undersökningen har personer intervjuats. > > Tillgång till sjukvård Av de tillfrågade är det 80 procent som anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver. Det finns en variation mellan landstingen, från 76 procent i Norrbotten till 85 procent i Halland. I riket är det sju procent som tar helt eller delvis avstånd från påståendet Jag har tillgång till den sjukvård jag behöver. > > Förtroende för vården Förtroendet för hälso- och sjukvården i det egna landstinget/regionen varierar betydligt över landet. Det skiljer hela 24 procentenheter mellan det landsting där befolkningen har högst förtroende och det landsting där förtroendet är lägst. I Jönköping är det 73 procent av befolkningen som har stort eller mycket stort förtroende för sjukvården i det egna landstinget, jämfört med 59 procent i Sörmland. Rikets genomsnitt är 65 procent. Förtroendet för vårdcentraler/motsvarande i det egna landstinget är, liksom tidigare år, lägre än för sjukhusen. I riket är det 66 procent som har stort eller mycket stort förtroende för vårdcentraler/motsvarande jämfört med 73 procent för sjukhusen. > > Uppfattning om väntetider I riket är det 67 procent som instämmer helt eller delvis i påståendet att väntetiderna till besök på vårdcentraler/motsvarande är rimliga. Motsvarande siffra för väntetider till besök och behandling på sjukhus är 43 procent. Frågan om rimliga väntetider ställs till samtliga respondenter oavsett om de har besökt vården de senaste 6 månaderna eller inte. > > Skillnader mellan grupper i befolkningen Av de bakgrundsvariabler som ingår i Vårdbarometern är det några som har större betydelse för svarsmönstret än andra. När det gäller kön så är skillnaderna relativt små, medan ålder, familjetyp och födelseland i högre grad påverkar hur man svarar. Allmänt hälsotillstånd är dock den bakgrundsvariabel som har störst betydelse för hur respondenten svarar. Vårdbarometern

6 3 KAPITEL Metod Grundutförande Vårdbarometern har under 2012 genomförts i samtliga landsting och regioner. Målgrupp är varje landstings/regions vuxna befolkning. Grundutförandet av Vårdbarometern motsvarar intervjuer per landsting/region och år. Urval Urvalsramen består av individer som är 18 år och äldre och som är bosatta i respektive landsting/region i Sverige. Ett obundet slumpmässigt urval per landsting görs ur PAR, vilket är en konsumentdatabas som för undersökningen även levererar fasta och mobila telefonnummer. Datainsamling Datainsamlingen sker genom telefonintervjuer. Undersökningsperioderna är februari april, samt september november. Resultatet som redovisas i denna rapport är för helåret Intervjuerna utgår från ett gemensamt, nationellt framtaget frågeformulär. I vissa landsting/regioner har frågeformuläret kompletterats med landstingsspecifika frågor. Resultatet för dessa frågor redovisas lokalt inom respektive landsting/region. För år 2012 genomfördes minst intervjuer per landsting, totalt intervjuades personer. För att nationellt uppnå svar ringdes individer upp. Hälften av intervjuerna genomfördes på våren, och andra hälften på hösten. Se antalet genomförda intervjuer per landsting i Bilaga 1. Undersökningen genomförs av Institutet för kvalitetsindikatorer AB på uppdrag av samtliga landsting och regioner. Sveriges Kommuner och Landsting samordnar arbetet. Redovisning av resultaten Urval av frågor I årsrapporten presenteras ett urval av de 43 basfrågorna, inklusive bakgrundsfrågor som ingick i undersökningen. Samtliga resultat finns på www. vardbarometern.se. Endast de faktiska svarsalternativen ingår De respondenter som inte har svarat på en fråga, eller som svarat vet ej, inkluderas inte i redovisningen. I de fall denna andel är stor eller bedöms ha stor betydelse kommenteras detta i texten. Signifikans I de landstingsjämförande diagrammen visas signifikans utifrån ett 95-procentigt konfidensintervall. > > En stjärna (*) vid resultatsiffran anger att värdet, med 95-procent säkerhet, är högre än rikets värde. 6 Vårdbarometern 2012

7 > > Två stjärnor () vid resultatsiffran anger att värdet, med 95 procent säkerhet, ligger lägre än rikets värde. > > Ingen markering vid resultatsiffran anger att skillnaden mot rikets värde inte är statistiskt säkerställd. Viktning När man, som i Vårdbarometern, gör ett slumpmässigt sannolikhetsurval uppdelat i olika urvalsgrupper, kräver det att resultaten på riksnivå viktas. Eftersom landstingens/regionernas urvalsstorlek i Vårdbarometern inte är proportionellt med deras verkliga invånarantal kan rikets resultat bli skevt. Genom att vikta upp större landsting/regioner och vikta ner mindre landsting/regioner blir resultaten representativa för hela populationen och inte bara för personerna i respektive grupp. Vikter för 2012 baseras på invånare 18 år och äldre per 31 december Förändringar i frågeformuläret Vårdbarometern har genomförts sedan år Förändringar inom hälso- och sjukvården sker ständigt. För att spegla medborgarnas aktuella uppfattning har frågeformuläret uppdaterats/modifierats vid ett flertal tillfällen. År 2005, 2008, 2010, 2011 och Detta måste tas i beaktan när man studerar tidsserier. År 2010 ändrades frågeformuläret i stor utsträckning. Patientrelaterade frågor togs bort eftersom nationell patientenkät genomfördes. Nya befolkningsfrågor om attityder och information om hälsooch sjukvården introducerades istället. Tidsserien för de nya frågorna är således svår att jämföra av flera skäl. Representativitet Andelen äldre är överrepresenterade och andelen yngre underrepresenterade i Vårdbarometern. Eftersom äldre ofta är mer nöjda kan detta innebär att de resultat som redovisas är mer positiva än vad som kan anses vara representativt för riket. Andelen 60 år och äldre i undersökningen har dessutom ökat kontinuerligt sedan 2001 medan andelen under 40 år har minskat. Därmed förstärks skevheten i resultaten över tid. Den positiva trenden för , för exempelvis frågan om förtroende för vårdcentral, kan dock inte enbart förklaras av en större andel äldre i undersökningen, eftersom ökningen kan ses i flera åldersgrupper. Mellan 2011 och 2012 ses en anmärkningsvärd förändring i åldersstrukturen bland de svarande, vilket till viss del beror på att urvalet var skevt, men även på att andelen uppringda yngre var mindre. Detta gör att observerade förändringar i resultaten mellan 2011 och 2012 är svåra att förklara. Framför allt påverkas resultatet för frågor där äldre svarar på ett annat sätt än yngre. Vårdbarometern

8 4 KAPITEL Resultat från 2012 års undersökning Resultaten som presenteras baseras på ett urval av frågor som ingick i 2012 års undersökning. 8 Vårdbarometern 2012

9 diagram 1a. Jag har tillgång till den sjukvård jag behöver Instämmer helt/instämmer delvis Varken eller Tar delvis avstånd/tar helt avstånd Halland (1462) Jönköping (981) Kronoberg (980) Kalmar (978) Örebro (962) Stockholm (7511) Gotland (960) Västmanland (967) Jämtland (961) Västra Götaland (7276) Östergötland (968) Riket (40112) Dalarna (980) Västerbotten (968) Uppsala (963) Västernorrland (952) Sörmland (971) Skåne (5822) Värmland (981) Gävleborg (1552) Blekinge (972) Norrbotten (1945) 85% * 84% * 83% * 83% 82% 82% 82% 82% 81% 81% 81% 80% % 77% 76% 10% 5% 10% 6% 11% 6% 12% 6% 11% 6% 12% 6% 12% 6% 10% 12% 7% 13% 7% 13% 6% 13% 7% 12% * 14% 7% 13% 10% 11% * 14% 14%* * 14% 16%* 7% 15% * 14%* 10% * *Värdet är med 95% säkerhet högre än rikets värde. Värdet är med 95% säkerhet lägre än rikets värde. Om ingen markering anges är det inte en statistiskt säkerställd skillnad mot rikets värde. Tillgång till sjukvård I riket är det 80 procent som instämmer helt eller delvis i påståendet att de har tillgång till den sjukvård de behöver. Tar helt eller delvis avstånd från påståendet gör 7 procent av de svarande. I vilken utsträckning man anser sig ha tillgång till den sjukvård man behöver skiljer sig åt över landet. I Halland är den siffran 85 procent jämfört med 76 procent i Norrbotten. Det upplevda allmänna hälsotillståndet har stor betydelse för svarsmönstret på majoriteten av frågorna i undersökningen, och det ser vi även i utfallet för frågan om tillgång till sjukvård. Av de som uppger att de har ganska dåligt eller mycket dåligt allmänt hälsotillstånd är det 66 procent som instämmer helt eller delvis i påståendet att de har tillgång till den sjukvård de behöver. Detta kan jämföras med 83 procent av de som anser sig ha ett bra eller mycket bra hälsotillstånd. Kortare väntetid är den faktor som i högst grad skulle få svaranden att känna att de har bättre tillgång till sjukvård. Vårdbarometern

10 Kapitel 4. Resultat från 2012 års undersökning diagram 1b. Jag har tillgång till den sjukvård jag behöver Ålder Instämmer helt/instämmer delvis Varken eller Tar delvis avstånd/tar helt avstånd år (1911) år (3318) år (5896) år (5896) år (9897) år (8094) 80 år eller äldre (4738) 81% 7 76% 75% 81% 84% 8 13% 6% 14% 7% 15% 16% 12% 7% 10% 6% 4% diagram 1c. Jag har tillgång till den sjukvård jag behöver Instämmer helt/instämmer delvis Varken eller Tar delvis avstånd/tar helt avstånd Födelseland Sverige (36868) 81% 12% 7% Övriga Norden (1368) 77% 14% Övriga Europa* (978) 73% 17% 10% Övriga världen (600) % *Ryssland och Turkiet räknas till Europa Det är en marginell skillnad mellan kvinnor och män vad gäller upplevelse av tillgång till sjukvård. Däremot finns större skillnader mellan åldersgrupper. Personer över 70 år uppger i högre grad än medelvärdet i riket, att de har tillgång till den sjukvård de behöver. Födelseland har också betydelse för i vilken utsträckning man anser sig ha tillgång till den sjukvård man behöver. Födda utanför Norden anger i lägre utsträckning än andra grupper att de har tillgång till den sjukvård de behöver. 10 Vårdbarometern 2012

11 diagram 2a. Hur stort eller litet förtroende har du för vårdcentraler/motsvarande i ditt landsting/region? Mycket stort/ganska stort Varken eller Ganska litet/mycket litet Halland (1437) 74% * 1 6% Jönköping (960) 72% * 20% Kalmar (957) 72% * 21% 7% Kronoberg (966) 70% * 21% Västmanland (949) 6 22% Gotland (962) 6 24% Uppsala (958) 6 23% 10% Gävleborg (1538) 66% 25% Värmland (959) 66% 22% 12% Riket (39645) 66% 24% 11% Västra Götaland (7198) 66% 24% 10% Skåne (5762) 66% 23% 12% * Dalarna (963) 65% 24% 11% Östergötland (952) 65% 25% 10% Jämtland (956) 65% 26% Blekinge (964) 65% 26% Sörmland (958) 65% 26% Stockholm (7439) 64% 24% 12% * Västerbotten (959) 64% 23% 13% * Västernorrland (929) 63% 23% 13% * Norrbotten (1927) 63% 25% 12% Örebro (952) 62% 25% 12% *Värdet är med 95% säkerhet högre än rikets värde. Värdet är med 95% säkerhet lägre än rikets värde. Om ingen markering anges är det inte en statistiskt säkerställd skillnad mot rikets värde. Förtroende Förtroendet för hälso- och sjukvården i sin helhet i det egna landstinget varierar över landet. Andelen med ganska stort eller mycket stort förtroende skiljer sig som mest med hela 24 procentenheter, från 59 procent i Sörmland till 73 procent i Jönköping. Rikets genomsnitt är 65 procent. Andelen i riket som har förtroende för vårdcentral/motsvarande är 66 procent och för sjukhus 73 procent. I riket är det 66 procent som har ganska stort eller mycket stort förtroende för vårdcentraler i sitt eget landsting. Andelen med stort förtroende skiljer sig mellan landstingen, med en variation från 62 till 74 procent. De som tar helt eller delvis avstånd utgör 11 procent i riket. Av de med ett litet förtroende (4 084 personer) för vårdcentraler svarar 23 procent att deras bristande förtroendet främst beror på Dålig kompetens hos läkare medan 14 procent anger att Man får inte den hjälp man behöver. Tredje största anledningen är Olika läkare/person från gång till gång. Vårdbarometern

12 Kapitel 4. Resultat från 2012 års undersökning diagram 2b. Hur stort eller litet förtroende har du för vårdcentraler/motsvarande i ditt landsting/region? Ålder Mycket stort/ganska stort Varken eller Ganska litet/mycket litet år (1893) år (3299) år (5860) år (6200) år (9796) år (7972) 80 år eller äldre (4625) 57% 57% 57% 60% 6 73% 7 30% 13% 2 14% 2 14% 27% 14% 23% 10% 1 15% 6% Förtroendet varierar beroende på ålder och ökar i takt med stigande ålder. De med högst förtroende är 70 år och äldre. Av de som uppger att det har ett dåligt eller mycket dåligt allmänt hälsotillstånd är det 20 procent som har ganska litet eller mycket litet förtroende, motsvarande siffra för de med bra eller mycket bra hälsotillstånd är 9 procent. Familjesituation är en annan bakgrundsvariabel som har betydelse för hur respondenten svarar. Bland svarande med hemmavarande barn är andelen med stort förtroende 58 procent och för de utan hemmavarande barn 69 procent. Män har något högre förtroende för vårdcentraler än kvinnor. Andelen med stort förtroende är 68 procent bland männen jämfört med 64 procent bland kvinnorna. 12 Vårdbarometern 2012

13 diagram 3a. Hur stort eller litet förtroende har du för sjukhusen i ditt landsting/region? Mycket stort/ganska stort Varken eller Ganska litet/mycket litet Örebro (920) Östergötland (916) Kalmar (936) Västerbotten (930) Kronoberg (924) Jönköping (934) Uppsala (924) Stockholm (6839) Halland (1347) Dalarna (912) Jämtland (910) Gotland (914) Riket (37271) Värmland (908) Västmanland (890) Skåne (5419) Norrbotten (1797) Västra Götaland (6698) Sörmland (910) Blekinge (926) Västernorrland (867) Gävleborg (1450) 81% * 7 * 7 * 77% * 77% * 77% * 76% 75% * 75% 75% 74% 74% 73% 73% 73% 71% 70% 70% 66% 66% 65% 64% 16% 4% 17% 4% 17% 5% 16% 7% 1 5% 1 5% 17% 7% 1 7% 20% 6% 1 7% 1 7% 21% 6% 20% 7% 22% 5% 20% 21% * 21% * 22%* * 25%* * 26%* 21% 14% * 26%* 11% * *Värdet är med 95% säkerhet högre än rikets värde. Värdet är med 95% säkerhet lägre än rikets värde. Om ingen markering anges är det inte en statistiskt säkerställd skillnad mot rikets värde. I riket är det 73 procent som har ett stort förtroende för sjukhusen i det egna landstinget. Det är 7 procentenheter högre än resultatet på motsvarande fråga för vårdcentraler/motsvarande. Mellan landstingen är skillnaden i förtroende för de egna sjukhusen som mest 16 procentenheter. I Örebro är det 81 procent som har ganska stort eller mycket stort förtroende jämfört med 64 procent i Gävleborg. Andelen med stort förtroende är 63 procent bland svarande med dåligt hälsotillstånd och 75 procent bland svarande med bra hälsotillstånd. Män har något högre förtroende för sjukhusen än kvinnor. Andelen med stort förtroende är 75 procent bland männen jämfört med 71 procent bland kvinnorna. Förtroendet bland personer med hemmavarande barn är något högre än bland personer utan hemmavarande barn. Av de som svarar att de har litet förtroende för sjukhusen i sitt landsting är det 21 procent som uppger att den främsta anledningen är För långa väntetider, 14 procent Man får inte den hjälp man behöver och 13 procent svarar att det är på grund av Dålig kompetens hos läkare. Vårdbarometern

14 Kapitel 4. Resultat från 2012 års undersökning diagram 4a. I mitt landsting/region är väntetider till besök på vårdcentral/motsvarande rimliga. Instämmer helt/instämmer delvis Varken eller Tar delvis avstånd/tar helt avstånd Gotland (887) 74% * 17% Kalmar (901) 74% * 17% Halland (1304) 73% * 1 Jönköping (849) 73% * 17% 11% Kronoberg (893) 72% * 17% 11% Stockholm (6788) 70% * 1 12% Gävleborg (1403) 70% * 20% 10% Västmanland (867) 70% 17% 13% Västernorrland (838) 6 15% 16% * Västra Götaland (6693) 6 20% 12% Riket (36311) 67% 20% 13% Blekinge (896) 66% 21% 12% Norrbotten (1801) 66% 21% 14% Östergötland (851) 66% 23%* 12% Sörmland (879) 63% 24%* 13% Värmland (855) 63% 23%* 14% Västerbotten (880) 63% 23%* 15% * Uppsala (871) 63% 20% 1 * Jämtland (848) 62% 22% 16% Örebro (856) 61% 23%* 15% * Dalarna (864) 61% 22% 17% * Skåne (5287) 60% 22%* 1 *Värdet är med 95% säkerhet högre än rikets värde. Värdet är med 95% säkerhet lägre än rikets värde. Om ingen markering anges är det inte en statistiskt säkerställd skillnad mot rikets värde. Tillgänglighet I riket instämmer 67 procent helt eller delvis i påståendet att väntetiderna till besök på vårdcentraler/motsvarande är rimliga. Andelen som anser att väntetiderna är rimliga skiljer sig som mest med 14 procentenheter, från 60 procent i Skåne till 74 procent på Gotland. 14 Vårdbarometern 2012

15 diagram 4b. I mitt landsting/region är väntetider till besök på vårdcentral/motsvarande rimliga. Instämmer helt/instämmer delvis Varken eller Tar delvis avstånd/tar helt avstånd Utbildning Grundskola (8507) 71% 1 11% Gymnasieskola (12272) 63% 22% 14% Universitet/högskola (11914) 67% 1 14% Annan utbildning (3127) 70% 1 12% *Ryssland och Turkiet räknas till Europa De med grundskola som högsta avslutade utbildning är mer nöjda med väntetiden till besök på vårdcentraler jämfört med de med högre utbildning. Av de med grundskoleutbildning är det 71 procent som instämmer helt eller delvis i påståendet om rimliga väntetider jämfört med 63 respektive 67 procent bland de med gymnasial- respektive eftergymnasial utbildning. De som besökt sjukvården anser i något högre utsträckning än de som inte gjort det att väntetiderna till vårdcentraler/motsvarande är rimliga, 68 procent respektive 63 procent. Andelen som anser att väntetiderna är rimliga varierar stort med ålder, från 55 procent bland personer år upp till 76 procent bland de som är 80 år eller äldre. Av samtliga respondenter i undersökningen är det 13 procent som inte har någon uppfattning eller inte anser sig kunna besvara frågan. diagram 5a. Vad anser du är viktigast vid val av vårdcentral/motsvarande? Riket Närhet till bostad Bemötande Väntetider God medicinsk vård Kontinuitet Öppettider Annat alternativ 26% 17% 14% 13% 10% 4% 13% En fjärdedel av de svarande anser att närhet till bostaden är den viktigaste faktorn vid val av vårdcentral. Andra viktiga faktorer är bemötande, väntetider och god medicinsk vård. För kvinnor är bemötandet viktigare än för männen, 20 procent jämfört med 14 procent. Bland männen är däremot närhet till bostaden viktigare, 29 procent jämfört med 23 procent bland kvinnorna. I riket är det 6 procent som de senaste 6 månaderna har använt Internet för att jämföra olika vårdgivare. Skillnaderna över landet är relativt små. Högst andel har Stockholm med 8 procent och lägst har Jämtland med 2 procent. Vårdbarometern

16 Kapitel 4. Resultat från 2012 års undersökning diagram 6a. I mitt landsting/region är väntetider till besök och behandling på sjukhus rimliga. Instämmer helt/instämmer delvis Varken eller Tar delvis avstånd/tar helt avstånd Kalmar (779) 54% * 2 1 Gotland (748) 53% * 2 1 Jönköping (718) 52% * 26% 22% Kronoberg (751) 51% * 25% 24% Halland (1040) 4 * 2* 22% Västerbotten (760) 47% 2 25% Värmland (747) 46% 2 26% Stockholm (5265) 45% * 25% 30% Västmanland (710) 45% 24% 31% Örebro (728) 44% 2 27% Gävleborg (1196) 44% 2* 27% Riket (30026) 43% 26%* 30% Dalarna (724) 43% 26% 31% Västernorrland (699) 43% 21% 36% * Blekinge (759) 43% 2 2 Östergötland (719) 43% 2 2 Norrbotten (1553) 43% 30%* 2 Uppsala (737) 41% 25% 35% * Jämtland (738) 41% 2 32% Skåne (4430) 41% 27% 32% * Västra Götaland (5475) 3 25% 36% * Sörmland (750) 37% 2 36% * *Värdet är med 95% säkerhet högre än rikets värde. Värdet är med 95% säkerhet lägre än rikets värde. Om ingen markering anges är det inte en statistiskt säkerställd skillnad mot rikets värde. I riket är det 43 procent som helt eller delvis instämmer i påståendet att väntetider till besök och behandling på sjukhus är rimliga. Andelen som anser att väntetiderna är rimliga skiljer sig som mest med 17 procentenheter, från 37 procent i Sörmland till 54 procent i Kalmar. Det är betydligt vanligare bland personer födda i Norden, att anse att väntetiderna är rimliga i jämförelse med personer födda utanför Norden. Personer med grundskola som högsta avslutade utbildning är mer nöjda med väntetiderna jämfört med de med gymnasial- eller eftergymnasial utbildning. Av de med grundskoleutbildning är det 53 procent som instämmer helt eller delvis i påståendet om rimliga väntetider jämfört med 40 respektive 39 procent bland de med gymnasial respektive eftergymnasial utbildning. Av samtliga svarande i undersökningen är det 28 procent som inte har någon uppfattning eller inte anser sig kunna besvara frågan. 16 Vårdbarometern 2012

17 diagram 6b. I mitt landsting/region är väntetider till besök och behandling på sjukhus rimliga. Instämmer helt/instämmer delvis Varken eller Tar delvis avstånd/tar helt avstånd Födelseland Sverige (27498) 44% 27% 12% 30% 7% Övriga Norden (1046) 44% 24% 12% 32% Övriga Europa* (765) 3 23% 16% 13% 3 Övriga världen (522) 36% 25% 15% 13% 3 *Ryssland och Turkiet räknas till Europa diagram 7a. Känner du till att du kan ringa 1177 för råd och hjälp om sjukvård? Ålder Ja Nej år (1933) år (3342) år (5983) år (6404) år (10161) år (8222) 80 år eller äldre (4699) 5 72% 62% 56% 57% 5 52% 41% % 43% 43% 4 Det är i högre grad personer i åldern år som känner till att de kan ringa 1177 för råd och hjälp om sjukvård. Lägst kännedom om 1177 återfinns bland de allra äldsta. Av de som deltog i undersökningen är det 16 procent (ca 6600 personer) som känner till 1177 och som dessutom har ringt dit de senaste 6 månaderna. Av dessa personer är det 76 procent som svarar att det var lätt eller mycket lätt att komma fram senaste gången de ringde. Vårdbarometern

18 Kapitel 4. Resultat från 2012 års undersökning diagram 8a. Det är positivt om läkare eller annan vårdpersonal diskuterar mina levnadsvanor med mig, t.ex. kost, motion, tobak och alkohol. Instämmer helt/instämmer delvis Varken eller Tar delvis avstånd/tar helt avstånd Västernorrland (958) * Stockholm (7502) * Halland (1455) Uppsala (975) Västra Götaland (7293) Västmanland (973) Dalarna (972) Värmland (979) Riket (40052) Jönköping (973) Gotland (970) Skåne (5802) Kalmar (982) Kronoberg (972) Blekinge (969) Örebro (961) Jämtland (951) Västerbotten (963) Östergötland (946) Gävleborg (1555) Sörmland (965) Norrbotten (1936) 82% * 81% * 11% 81% 13% 80% 12% 80% 13% 80% 12% 80% 12% 7 13% 7 14% 7 15% 7 14% 7 14% 7 16% 7 13% 7 15% 7 15% 77% 15% 77% 15% 75% 17%* 75% 17%* 75% 16%* 7% 7% 6% 7% 6% 7% 7% 70% 1* 11% * *Värdet är med 95% säkerhet högre än rikets värde. Värdet är med 95% säkerhet lägre än rikets värde. Om ingen markering anges är det inte en statistiskt säkerställd skillnad mot rikets värde. Attitydfrågor Landsting och regioner är viktiga aktörer i utvecklingen av en hälsofrämjande hälso- och sjukvård. En majoritet av befolkningen ställer sig positiva till att läkare eller annan vårdpersonal diskuterar levnadsvanor vid besök. Andelen som instämmer helt eller delvis i påståendet är 79 procent. Mest positiv är man i Västernorrland, där instämmer 82 procent i påståendet jämfört med 70 procent i Norrbotten. Med hänsyn taget till kön, ålder och övriga bakgrundsfaktorer är uppfattningen ungefär densamma sett till hela befolkningen. I Vårdbarometern ställs även en annan fråga som är kopplad till levnadsvanor. Frågan är formulerad på följande sätt: Om motion och bättre kostvanor ger lika bra, eller till och med bättre effekt, än läkemedelsbehandling tycker jag att hälso- och sjukvården ska stödja mig att ändra mina levnadsvanor istället för att skriva ut läkemedel. I riket är det 84 procent som instämmer helt eller delvis i det påståendet, 5 procent tar helt eller delvis avstånd. Skillnaderna mellan landstingen är små. Störst skillnad ser man bland personer med olika utbildningsnivå, där personer med grundskola som högsta utbildningsnivå är minst positiva. 18 Vårdbarometern 2012

19 diagram 9a. Motståndskraften hos bakterier ökar i takt med ökande antibiotikaanvändning. Är du själv beredd att avstå från antibiotika när så är möjligt, även om du riskerar några sjukdagar extra? Ja Nej Västmanland (909) 87% * 13% Västerbotten (903) 86% 14% Uppsala (917) 86% 14% Kronoberg (912) 86% 14% Stockholm (7120) 86% * 14% Västernorrland (895) 85% 15% Örebro (890) 85% 15% Halland (1379) 85% 15% Dalarna (892) 84% 16% Västra Götaland (6877) 84% 16% Riket (37647) 84% 16,% Gävleborg (1438) 84% 16% Sörmland (927) 84% 16% Jämtland (888) 83% 17% Värmland (901) 83% 17% Jönköping (927) 83% 17% Gotland (897) 83% 17,% Östergötland (894) 82% 1 Blekinge (919) 81% 1 * Kalmar (902) 81% 1 * Skåne (5455) 81% 1 * Norrbotten (1805) 81% 1 * *Värdet är med 95% säkerhet högre än rikets värde. Värdet är med 95% säkerhet lägre än rikets värde. Om ingen markering anges är det inte en statistiskt säkerställd skillnad mot rikets värde. Motståndskraften mot bakterier ökar i takt med ökande antibiotikaanvändning. I undersökningen får de intervjuade frågan, om de själva är beredda att avstå från antibiotika, när så är möjligt, även om de riskerar några extra sjukdagar. I befolkningen är det 84 procent som svarar Ja. Det skiljer som mest 6 procentenheter över landet, från 81 procent i Norrbotten till 87 procent i Västmanland. Vårdbarometern

20 Kapitel 4. Resultat från 2012 års undersökning diagram 9b. Motståndskraften hos bakterier ökar i takt med ökande antibiotikaanvändning. Är du själv beredd att avstå från antibiotika när så är möjligt, även om du riskerar några sjukdagar extra? Ja Nej Utbildning Grundskola (8321) Gymnasieskola (13048) Universitet/högskola (12816) Annan utbildning (3136) 7 85% 87% 81% 22% 15% 13% 1 *Ryssland och Turkiet räknas till Europa Utbildningslängd har betydelse för vilken attityd man har till antibiotikaanvändning. De med eftergymnasial utbildning är mer positiva till att avstå än andra utbildningsgrupper. Andra variabler som har betydelse för attityden är ålder och hälsotillstånd, där äldre och de med dåligt hälsotillstånd är mer skeptiska. Vi kan även se skillnader beroende på familjetyp där personer med hemmavarande barn i större utsträckning kan tänka sig att avstå jämfört med personer utan hemmavarande barn. 20 Vårdbarometern 2012

21 diagram 10a. Målet för hälso- och sjukvården är god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Uppfattar du att vården ges på lika villkor, det vill säga att behovet av vård avgör, inte något annat? Ja Nej Kronoberg (832) Halland (1279) Kalmar (833) Gotland (831) Jönköping (854) Blekinge (848) Västmanland (786) Östergötland (826) Gävleborg (1375) Västernorrland (804) Örebro (841) Skåne (5170) Riket (35059) Jämtland (837) Västra Götaland (6337) Värmland (875) Sörmland (848) Västerbotten (877) Uppsala (843) Dalarna (824) Norrbotten (1745) Stockholm (6594) 63% * 60% * 60% * 5 * 5 * 5 * 5 * 56% * 55% 55% 55% 54% * 53% 52% 52% 52% 52% 51% 50% 50% % 40% 40% 41% 42% 42% 42% 44% 45% 45% 46% 46% 47% % 50% 52% * 52% * *Värdet är med 95% säkerhet högre än rikets värde. Värdet är med 95% säkerhet lägre än rikets värde. Om ingen markering anges är det inte en statistiskt säkerställd skillnad mot rikets värde. Målet för hälso- och sjukvården är god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. I undersökningen fick de som intervjuades frågan om de uppfattar att vården ges på lika villkor, det vill säga att behovet av vård avgör, inte något annat. I riket är det 53 procent som svarar ja på den frågan. Spridningen i landet är relativt stor. Personer i Kronoberg tycker i störst utsträckning att vården ges på lika villkor, 63 procent. Motsvarande siffra i Stockholm är 48 procent. Av samtliga respondenter i undersökningen är det 15 procent som inte har någon uppfattning eller inte anser sig kunna besvara frågan. Vårdbarometern

22 Kapitel 4. Resultat från 2012 års undersökning diagram 10b. Målet för hälso- och sjukvården är god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Uppfattar du att vården ges på lika villkor, det vill säga att behovet av vård avgör, inte något annat? Ja Nej Man (18260) Kvinna (16799) 5 47% 42% 53% diagram 10c. Målet för hälso- och sjukvården är god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Uppfattar du att vården ges på lika villkor, det vill säga att behovet av vård avgör, inte något annat? Ålder Ja Nej år (1748) år (3027) år (5416) år (5697) år (8739) år (6750) 80 år eller äldre (3682) 6 55% 4 44% 47% 55% 6 32% 45% 51% 56% 53% 45% 31% Män och kvinnor har olika uppfattningar i frågan om jämlik vård. Det är 58 procent av männen som anser att vården ges på lika villkor jämfört med 47 procent av kvinnorna. Det finns även stora skillnader i uppfattning i de olika åldersgrupperna. Det är framförallt kvinnor, medelålders, personer med sämre hälsa och personer födda utanför norden, som inte anser att vården ges på lika villkor. 22 Vårdbarometern 2012

23 diagram 10d. Vad tror du är den främsta grunden eller orsaken till att vissa personer eller grupper inte får vård på samma villkor som andra? Man (6 724) Kvinna (7 873) Socioekonomi/ ekonomiska förutsättningar Personer som kan tala för sig får bättre vård Ålder Var man bor Etnicitet Kön Annat alternativ 41% 26% 15% 21% 11% 16% 10% 4% 4% 1% 4% % 20% 30% 40% 50% Personer som tycker att vården är ojämlik svarar att socioekonomiska förutsättningar är huvudsaklig orsak. Män anger detta i i högre grad än kvinnor. Kvinnor däremot svarar i högre grad än män att orsaken till ojämlikhet är att man inte kan tala för sig. Vårdbarometern

24 Kapitel 4. Resultat från 2012 års undersökning diagram 11a. Inför vissa operationer är det viktigt med rökuppehåll för att minska risken för komplikationer. Tycker du att sjukvården i dessa fall ska kunna kräva detta? Ja Nej Västernorrland (919) Kronoberg (961) Jämtland (953) Örebro (946) Dalarna (943) Västmanland (945) 9 * 95% * 94% 93% 93% 93% 5% 5% 6% 7% 7% 7% Västra Götaland (7056) 93% Västerbotten (937) 92% Jönköping (944) 92% Uppsala (937) 92% Halland (1424) 92% Stockholm (7248) 92% Riket (38862) 92% Gävleborg (1481) 92% Blekinge (939) 92% Kalmar (947) 92% Gotland (941) 91% Värmland (938) 91% Sörmland (943) 91% Skåne (5648) 91% * Östergötland (939) 90% 10% * Norrbotten (1873) 8 11% * *Värdet är med 95% säkerhet högre än rikets värde. Värdet är med 95% säkerhet lägre än rikets värde. Om ingen markering anges är det inte en statistiskt säkerställd skillnad mot rikets värde. På frågan om man anser att sjukvården ska kunna kräva rökuppehåll inför operation när detta minskar risken för komplikationer, instämmer hela 92 procent av de svarande. Mellan landstingen varierar detta från 95 procent i Västernorrland till 89 procent i Norrbotten. 24 Vårdbarometern 2012

25 5 KAPITEL Jämförelser över tid Utveckling över tid från år 2005 till Vårdbarometern

26 Kapitel 5. Jämförelser över tid diagram 12a. Tidstrend Tillgång till vård Förtroende vårdcentral Förtroende sjukhus År % 55% 73% 76% 56% 73% 77% 57% 74% % 80% 5 73% 82% 62% 71% 80% 64% 71% 80% 66% 73% Andel av befolkningen som anser att de helt eller delvis har tillgång till den vård de behöver, har förtroende för vård och behandling vid vårdcentral respektive har förtroende för sjukhus, för perioden Andelen som anser att de har tillgång till den vård de behöver har ökat, framförallt mellan 2005 och Andelen som har stort förtroende för vård och behandling vid vårdcentral har ökat kontinuerligt. Andelen med stort förtroende för vård och behandling vid sjukhus har dock inte förändrats så mycket över tid. 26 Vårdbarometern 2012

27 bilaga 1. Totalt antal genomförda intervjuer per landsting/region Landsting *Tillägg: fasta frågor Tillägg: öppna frågor Geografisk uppdelning Basurval 2012 Extra urval Totalt urval 2012 Stockholm 7 39 (samma antal i varje) Västerbotten Norrbotten (samma antal i varje) Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Gotland Kalmar Blekinge 9 (5) (1) 5 (kommuner) Skåne 2 4 (samma antal varje) Halland 6 (samma antal i varje) Västra Götaland 9 58 enligt spec Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg 2 4 (samma antal i varje) Västernorrland 3 enligt spec Jämtland *Svart = vår & höst Grön = höst Lila = vår 136 strata Vårdbarometern

28 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården Vårdbarometern är en årlig nationell befolkningsundersökning med syftet att fånga medborgarperspektivet i frågor kopplade till hälso- och sjukvården. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården är viktiga perspektiv att ha med i arbetet med att planera, leda, styra och förbättra landstingens verksamhet. Att följa upp befolkningens förtroende, upplevelse av tillgång till sjukvård och inställningar i olika frågor är en viktig del för att kunna föra en demokratisk dialog och identifiera förbättringsområden. Hur medborgarnas uppfattning utvecklar sig över tid är även intressant i relation till förändringar som görs, både lokalt och nationellt, i form av olika beslut, reformer och insatser som syftar till att förbättra för medborgarna. Rapporten är en sammanfattning av resultaten från 2012 års undersökning. Hela undersökningen presenteras på Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se isbn Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: