En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20"

Transkript

1 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion Elin Törner 1

2 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen inom projekt Dubbelt så bra. Uppföljningen är en del i en lärande utvärdering av projekt Dubbelt så bra som Veta Advisor AB genomför på uppdrag av Coompanion. Den aktuella uppföljningen har genomförts av Elin Törner, Spira utvärdering. 1.1 Om utbildningen Utbildningen har bedrivits vid Stadsmissionens skola och bestod av två block. Det ena blocket behandlade socialt företagande och den andra behandlande projektledning inom socialt företagande. Närmare bestämt avsåg utbildningen arbetsintegrerande sociala företag. Utbildningen skulle ge förståelse för vad som är specifikt för arbetsintegrerande sociala företag och dess plats i samhället. Utbildningen skulle också ge kunskap om mer konkreta frågor såsom olika organisationsformer, regler kring upphandling samt planering och genomförande av projekt. Delar av utbildningen kretsade kring ett case, där deltagarna arbetade med och diskuterade kring egna affärsidéer för socialt företagande. Genom utbildningen skulle deltagarna få kompetens att utveckla sociala företag, inom sin organisation eller fristående, kanske genom att vara projektledare för projekt som avser utveckla sociala företag. Kursdeltagarna skulle också få kompetens att fungera som rådgivare för andra som vill utveckla sociala företag. Som en av lärarna uttryckte det syftade utbildningen till att utbilda utvecklingsagenter för socialt företagande. Projektledarutbildningen är en del i Coompanions projekt Dubbelt så bra, vars långsiktiga mål är att stärka det sociala företagandet i länet. Projektledarutbildningen är en av de insatser som ska bidra till att målet uppnås. Utbildningen löpte under ett år och har genomförts i två kursomgångar, en gång under 2012 och en gång under Under den första kursomgången påbörjade 19 deltagare utbildningen och 15 slutförde också utbildningen. I den andra kursomgången påbörjade 17 deltagare utbildningen medan 14 slutförde. Formen för genomförandet var månatliga träffar om två dagar med enskilt arbete för kursdeltagarna däremellan. Utbildningen skulle motsvara 25 procent av heltid. 1.2 Om uppföljningen I den genomförda uppföljningen tydliggörs hur kursdeltagarna upplever resultatet av utbildningen. Uppföljningen tar utgångspunkt i de långsiktiga mål som finns för projekt Dubbelt så bra, att stärka det sociala företagandet i länet. Detta ska ske på individ-, organisations- eller samhällsnivå och redovisningen nedan är uppdelad i dessa tre nivåer. Uppföljningen genomfördes under november och december Följande datainsamling har genomförts: Inledande intervju utbildningsledare Intervjuer med de tre lärarna på kursen Intervjuer med fyra kursdeltagare från utbildningen år 2013 Intervjuer med fyra kursdeltagare från utbildningen år

3 Enkät ifylld på plats av kursdeltagare år svarande av totalt 14 kursdeltagare Begränsat internt bortfall förekommer Deltagande observation en förmiddag på utbildningen Skriftliga frågor skickades också till de kursdeltagare som avslutat utbildningen under Då svarsfrekvensen, trots tre påminnelser, blev alltför liten redovisas inte dessa svar i rapporten. De resultat som framkommer i rapporten ska tolkas mot bakgrund av att uppföljningen genomfördes strax innan den andra kursomgången hade avslutats. Det innebär att kursdeltagarna har haft begränsad tid att omsätta kunskap till praktik. Frågorna i uppföljningen avser både mer långsiktiga resultat i form av konkreta steg för socialt företagande och resultat som kan förväntas på kortare sikt. Exempelvis ställs frågor kring kortsiktiga resultat såsom kursdeltagarnas kompetensutveckling och användning av utbildningen i det dagliga arbetet samt planering av kommande aktiviteter kopplade till socialt företagande. I följande avsnitt redovisas de iakttagelser som gjorts under uppföljningen. Inledningsvis beskrivs vilka kursdeltagarna är och deras förutsättningar. Därefter redogörs för det genomslag som utbildningen enligt kursdeltagarna fått på individnivå, organisationsnivå och samhällsnivå. De främsta förklaringsfaktorerna beskrivs därefter och avslutningsvis ges rekommendationer inför en eventuell fortsättning av utbildningen. 2. Kursdeltagarnas förutsättningar Innan vi går in på de upplevda resultaten ges en beskrivning av de personer som deltagit på kursen. Kursen vände sig till anställda i organisationer inom social ekonomi, sociala företag samt kommunanställda. De deltagare som kom att delta i de två kursomgångarna var anställda i organisationer inom social ekonomi, såsom Stadsmissionen, X-cons, Frälsningsarmén och Skyddsvärnet. Inga kommunrepresentanter har deltagit i utbildningen. 2.1 Varierande förutsättningar och förkunskaper bland kursdeltagarna Såväl kursdeltagare som lärare vittnar om att det bland deltagarna fanns stora variationer i förkunskaper och förutsättningar. Medan vissa kursdeltagare var verksamhetsledare med lång erfarenhet av ledarskap och projektledning så var andra kursdeltagare helt nya inför liknande uppgifter. De flesta kursdeltagare uppger att de inte har haft tillräckligt med tid att lägga ner på utbildningen. Under den senaste kursomgången är det endast två personer som uppger att de haft tillräckligt med tid för utbildningen, medan åtta anger att detta har varit varierande under året. Den bristande tiden handlar till största del om kursdeltagarnas ordinarie arbete. Kursen ska omfatta 25 procent av heltid, men kursdeltagarnas arbete har ofta inte minskat i samma utsträckning. 3

4 2.2 Utbildningen matchar deltagarnas ambitioner snarare än dagliga arbetsuppgifter Att det i vissa fall varit svårt att kombinera utbildningen med det ordinarie arbetet visas också i och med att fem av 13 kursdeltagare menar att utbildningen inte är användbar i det dagliga arbetet. 1 Vissa kursdeltagare arbetar heltid inom en löpande verksamhet som inte innefattar socialt företagande. För dem finns litet utrymme att tillämpa kursens innehåll och lärdomar i det arbetet. Däremot anger de allra flesta att utbildningens innehåll är intressant. Detta tyder enligt vår bedömning på att utbildningen i högre grad matchar deltagarnas ambitioner för framtiden än de nuvarande arbetsuppgifterna. Såväl projektledningsdelen som delen som fokuserar på socialt företagande bedöms av kursdeltagarna som intressant. Det förekommer dock att kurdeltagarna anger att främst den ena delen varit relevant, på grund av förkunskaper inom det andra området. Vad tycker du om utbildningen? Utbildningsdelen om socialt företagande är intressant för mig Utbildningsdelen om projektleding är intressant för mig Utbildningen är användbar i mitt dagliga arbete Stämmer helt Stämmer ganska bra Stämmer inte särskilt bra Stämmer inte alls Vet ej/ej relevant 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% n = 12 till 13 Att kursdeltagarna har ambitioner kopplade till socialt företagande framkommer i såväl intervjuer som i enkäten. De allra flesta (11 av13) av kursdeltagarna ville genom kursen få kompetens att starta företag. Detta kan jämföras med att fem personer angav att de ville få kompetens att stötta andra i att starta sociala företag och att fem angav att de ville få kompetens att utveckla befintlig verksamhet i sociala företag. 2 Däremot saknade de flesta kursdeltagare en affärsidé när de påbörjade kursen, trots att tanken var att de skulle arbeta med sin egen affärsidé under kursen Utbildningens genomslag I detta avsnitt redovisas vad utbildningen enligt kursdeltagarna har bidragit till. Det första resultat som en utbildningsinsats ska leda till är kunskapsökning hos deltagarna. För att insatsen ska kunna bidra till det långsiktiga målet om att stärka socialt företagande i länet räcker det dock inte att enskilda individer har ökat sina kunskaper. Kunskaperna måste användas. Detta kan leda till förändring i den enskilda individens arbetssätt, inom den organisation där deltagaren arbetar och i samhället i stort. Resultatredovisningen nedan är uppdelad i dessa tre nivåer; individ, organisation och samhälle. 1 De har angett att detta inte stämmer särskilt bra eller att det inte stämmer alls 2 Det var möjligt att välja flera alternativ på frågan. 3 I enkäten anger två av 13 att det stämmer helt att de hade en affärsidé när de började utbildningen, sex anger att det stämmer ganska bra, en anger att det inte stämmer särskilt bra, en anger att det inte stämmer alls och en anger vet ej/ej relevant. 4

5 3.1 Kursdeltagarna har fått förståelse för spelplanen för socialt företagande I vilken utsträckning har då utbildningen lett till att kursdeltagarna har ökat sina kunskaper inom projektledning och socialt företagande? Den Jag generella bilden är att utbildningen i första hand har bidragit till en förståelse för sociala företags specifika förutsättningar och möjligheter. Kursdeltagare beskriver i intervjuer hur de fått värdefulla insikter om hur sociala företag fungerar och vilken funktion de kan fylla i relation till enskilda individer och till samhället i stort. Deltagarna uppfattar i varierande grad att de fått kunskap inom olika delområden. Någon uppger att de hade önskat mer konkreta verktyg för hur man kan gå tillväga för att starta sociala företag. Andra betonar att de fått användbara verktyg för att exempelvis söka finansiering och hemsidor där de kan få ytterligare information. Att kursdeltagarna har olika uppfattningar om har fått ett verktyg för att göra det jag velat göra länge. /Kursdeltagare vilka kunskaper utbildningen bidragit till syns också i enkätsvaren, där det finns en förhållandevis stor spridning på svaren. Områden där en stor del av kursdeltagarna uppger att de fått kunskaper är projektledareskap inom socialt företagande, målgrupper för socialt företagande samt vilka organisationer och myndigheter det kan vara relevant att samarbeta med. Inte lika många anser att de fått kunskap om de juridiska reglerna för sociala företag. Utbildningen har på individnivå också bidragit till en ökad vilja, och i viss mån ett ökat mod, att starta ett socialt företag. 4 Jag har fått kunskap om de ekonomiska reglerna för sociala företag Jag har fått kunskap om de juridiska reglerna för sociala företag Ange vilka kunskaper du fått genom utbildningen Jag har fått kunskap om projektledarskap inom socialt företagande Jag har fått kunskap om målgrupper för socialt företagande Jag har fått kunskap om vilka organisationer/myndigheter som kan vara bra att samarbeta med Jag har fått kunskap om hur jag kan ta kontakt med dessa 0% 20% 40% 60% 80% 100% Stämmer helt Stämmer ganska bra Stämmer inte särskilt bra Stämmer inte alls Vet ej/ej relevant n = 12 till 13 4 På påståendet Utbildningen har gett mig ökad vilja att starta ett socialt företag anger fem kursdeltagare att det stämmer helt, sju kursdeltagare anger att det stämmer ganska bra och en kursdeltagare anger att det inte stämmer särskilt bra. På påståendet Utbildningen har gett mig ökat mod att starta ett socialt företag anger fem kursdeltagare att det stämmer helt, fyra kursdeltagare anger att det stämmer ganska bra, två kursdeltagare anger att det inte stämmer särskilt bra och en kursdeltagare anger att det inte alls stämmer. 5

6 3.2 Svårigheter att nå utveckling på organisationsnivå Ett sätt som utbildningen kan bidra till att stärka det sociala företagandet i länet är om kursdeltagarna använder sig av sina kunskaper för att öka kunskapen och intresset för socialt företaganden samt utvecklar nya arbetssätt i sina hemorganisationer. Här visar uppföljningen på relativt begränsade resultat. Runt hälften av deltagarna anger att utbildningen bidragit till att de känner sig säkrare i sin arbetsroll respektive att de har spridit kunskaper vidare internt. I intervjuer framkommer att deltagarna, som är engagerade i socialt företagande, tenderar att prata om de frågor som behandlas i kursen i informella sammanhang såsom vid luncher och fikapauser snarare än vid mer formella möten eller utbildningar. Utbildningen har i relativt liten utsträckning bidragit till att organisationerna har utvecklats, genom exempelvis nya samarbeten eller till en ökad förståelse för och vilja att driva socialt företagande. Har du kunnat använda det du lärt dig i utbildningen i ditt arbete? Utbildningen har bidragit till...att jag känner mig säkrare i min arbetsroll...att jag spridit kunskap vidare i organisationen...att jag tagit initiativ till nya arbetssätt...att jag fått nya arbetsuppgifter...att vi har utvecklat samarbeten med myndigheter eller kommuner...att vi har utvecklat samarbeten med andra organisationer...en ökad förståelse för socialt företagande inom min organisation...en ökad vilja att stödja/driva socialt företagande inom min organisation 0% 20% 40% 60% 80% 100% n = 13 Stämmer helt Stämmer ganska bra Stämmer inte särskilt bra Stämmer inte alls Vet ej/ej relevant n = 11 till 13 3 Utbildningen främjar utveckling av sociala företag - men vägen är lång till målet På samhällsnivå kan utbildningen främst bidra till ett stärkt socialt företagande genom att kursdeltagarna själva börjar driva sociala företag, inom sina organisationer eller fristående, samt genom att de stöttar andra som vill starta sociala företag. Kursdeltagarna har idéer för sociala företag men det är i regel en lång bit kvar Kursdeltagarna har under uppföljningen fått uppge hur långt de har kommit i en process att starta ett arbetsintegrerande socialt företag. Alla uppger att de har någon form av affärsidé, även om den i många fall inte är konkretiserad. I uppföljningen framträder bilden att idéerna i många fall är just idéer vars affärmässighet inte är vidare utredd. Några kursdeltagare anger att de har uppnått, eller har en konkret Det är en sak att ha en idé, en annan sak att göra det i praktiken. ( ) Jag har varit med i många möten där man bestämt saker, men sen har det inte blivit något. Jag vill göra något som blir av. /Kursdeltagare 6

7 planering för, andra viktiga steg på vägen mot att starta ett socialt företag, såsom att ordna finansiering, praktiska förutsättningar såsom lokal och dylikt samt samarbeten med andra organisationer eller myndigheter och kommuner. Knappt hälften av kursdeltagarna uppger att de har en organisation för ett socialt företag, vilket enligt vår förståelse sannolikt kan kopplas till att de sociala företagen i vissa fall är avsedda att bedrivas inom de större organisationer där kursdeltagarna arbetar. Jag/vi har en affärsidé som är redo att bli verklighet ordnat finansiering till mitt sociala företag en organisation för socialt företag praktiska förutsättningar, såsom lokal etc etablerat samarbete med myndigheter/kommuner etablerat samarbete med andra organisationer startat ett socialt företag 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ja, redan idag Konkret planering finns Planer finns, men inte konkreta Nej Ej relevant n = 13 Utbildningen bedöms ha viss betydelse för arbetet att starta sociala företag I vilken utsträckning har då utbildningen underlättat och bidragit i processen att starta sociala företag? Det samlade bilden är att utbildningen oftast har haft åtminstone viss betydelse i arbetet. Enstaka kursdeltagare menar också att utbildningen har haft avgörande betydelse för möjligheterna att starta sociala företag. Störst betydelse tycks utbildningen ha för utformning av en affärsidé och för de samlade möjligheterna att starta ett socialt företag. Att kursdeltagarna i låg grad uppger att utbildningen haft betydelse för praktiska förutsättningar, såsom lokal och dylikt, är naturligt eftersom sådana frågor är svåra att adressera genom en utbildning. Därutöver har utbildningen haft en förhållandevis begränsad inverkan på kursdeltagarnas möjligheter att etablera samarbete med andra organisationer samt myndigheter och kommuner. I vilken utsträckning har utbildningen påverkat dina steg mot socialt företagande? konkret affärsidé finansiering organisation praktiska förutsättningar myndigheter/kommuner organisationer Starta socialt företag 0% 20% 40% 60% 80% 100% Utbildningen har haft avgörande betydelse Utbildningen har haft viss betydelse Utbildningen har inte haft betydelse, fast behovet fanns n = 12 7

8 Några kursdeltagare stöttar andra som vill starta företag Några kursdeltage uppger också att de har ambitionen att stötta andra som vill starta arbetsintegrerade sociala företag. Här ser förutsättningarna olika ut, och någon uppger att de flesta personer de arbetar med också har startat sociala företag medan andra uppger att det är en lång bit kvar. I en intervju framkommer att den ursprungliga ambitionen var orealistisk då de personer som skulle starta företagen inte hade förutsättningar att ansvara för en sådan omfattande process och verksamhet. Även uppfattningarna om utbildningens påverkan på möjligheterna att stödja arbetet varierar. Med ett fåtal svarande är det inte möjligt att utläsa någon generell bild. 4. Förklaringsfaktorer i utbildningen och dess omgivning Uppföljningen har visat att kursdeltagarna anser att utbildningen har bidragit till ökade kunskaper om socialt företagande och projektledning inom socialt företagande. Kunskapen har också i vissa fall kunnat omsättas i praktik, även om genomslaget i kursdeltagarnas organisationer och i konkret utveckling av sociala företag har begränsad omfattning. Vilka faktorer kan då förklara utbildningens genomslag på individ-, organisations- och samhällsnivå? Under uppföljningen har förklaringsfaktorer synliggjorts som har att göra med utbildningen, men också med den omgivning som utbildningen landar inom. Bristande mottagarkapacitet i vissa hemorganisationer Tidigare i rapporten har konstaterats att många kursdeltagare anser att de inte haft tillräckligt med tid för att fullt ut kunna tillgodogöra sig utbildningen. Dessutom har vissa kursdeltagare arbetsuppgifter som är relativt fristående från socialt företagande. Flera kursdeltagare beskriver att deras hemorganisationer generellt är oförberedda på att ta tillvara deras ökade kunskaper. Detta framstår som en förklaring till att utbildningens genomslag inom organisationerna är begränsat. 5 Flera kursdeltagare uppger också att ambitionen att starta sociala företag försvåras av att det finns en okunskap om socialt företagande inom organisationerna, även om utbildningen anses ha bidragit till en viss förbättring. Andra pekar på att arbetet med att utveckla och starta sociala företag försvåras av långa beslutsprocesser inom den egna organisationen. Det bör dock poängteras att detta inte gäller samtliga organisationer, och att vissa organisationer redan driver sociala företag. Olika förkunskaper och förväntningar bland kursdeltagarna Jag vet faktiskt inte varför jag skulle gå den här utbildningen. /Kursdeltagare En andra förklaringsfaktor som ligger utanför utbildningens upplägg och genomförande är kursdeltagarnas blandade förkunskaper och förväntningar. Kursdeltagarna anger i uppföljningen i varierande grad att de tillgodogjort sig kunskaper inom olika områden. Detta kan enligt vår bedömning bland annat kopplas till de skillnader som finns i deltagarnas förutsättningar och förkunskaper. Exempelvis beskriver kursdeltagare som redan har kunskaper inom ett område att de 5 Då uppföljningen endast grundas på kursdeltagares och lärares omdömen utan att ledning eller andra medarbetare tillfrågats är det dock inte möjligt att dra några säkra slutsatser kring situationen i kursdeltagarnas hemorganisationer. 8

9 inte lärt sig så mycket nytt. Det framstår också i intervjuer att kursdeltagarna har olika förväntningar om vad utbildningen borde ge för kunskap. Svårigheter att behovsanpassa utbildningen Uppföljningen visar att utbildningen inte fullt ut lyckats hantera utmaningen med varierande förkunskaper hos kursdeltagarna. Vissa kursdeltagare uppger att tempot under utbildningen varit alltför lågt. Andra kursdeltagare har dock uppfattat utbildningen som utmanande och krävande. Utbildningen har varit väl anpassad för den deltagare som är i rätt situation, till exempel genom att stå i startgroparna att starta företag. En sådan process har kunnat fungera som exempel och därmed fått mycket konkret stöd. För andra kursdeltagare som befinner sig i andra situationer har mycket tid gått åt till diskussioner som inte alltid varit relevanta för dem. En utbildning som inspirerar I intervjuer framkommer att kursdeltagarna uppskattar att lärarna varit mycket kunniga inom området. Lärarna, som har lång erfarenhet inom de aktuella områdena, har kunnat bredda och konkretisera kursinnehållet genom exempel från verkligheten, vilket inspirerar kursdeltagarna. En annan faktor som framstår som inspirerande är möjligheten att träffa andra personer med liknande intressen och ambitioner. Kursdeltagarna anger också att de under utbildningen, åtminstone till del, uppmuntrades att tänka på nya sätt samt att genomföra idéerna i verkligheten Rekommendation inför framtiden Vilka lärdomar kan då dras utifrån de erfarenheter som uppföljningen beskriver? Oavsett om vi betraktar resultaten på individnivå, organisationsnivå eller samhällsnivå så har utmaningarna till stor del kretsat kring matchningen mellan utbildningens upplägg och innehåll å ena sidan och förutsättningar hos kursdeltagarna och deras organisationer å den andra. Enligt vår uppfattning kan en bättre matchning nås genom att dels utveckla utbildningens utformning, dels genom att försöka påverka individ och organisation inför deltagandet. Utbildningen bör i högre grad matcha kursdeltagarnas förutsättningar Uppföljningen har visat att kursdeltagarna haft olika förkunskaper och förutsättningar samt att utbildningen inte fullt ut lyckats möta de varierande behoven. Den utmaningen skulle kunna hanteras genom att utbildningen riktas till en viss målgrupp där deltagarna sinsemellan har liknande förkunskaper och förutsättningar. Vilken målgrupp som i så fall är relevant beror på vilken inriktning som utbildningen ska ha. Den specifika målgruppen kan nås genom riktad information inför utbildningen, men också genom att specifika krav ställs för deltagande. En annan möjlighet är att dela upp utbildningen i flera olika nivåer och moment där kursdeltagarna får välja fritt vilka delar de 6 På påståendet I utbildningen uppmuntrades vi att tänka på nya sätt anger fyra kursdeltagare att det stämmer helt, sju kursdeltagare anger att det stämmer ganska bra och en kursdeltagare anger att det inte stämmer särskilt bra. På påståendet I utbildningen uppmuntrades vi att genomföra våra idéer i verkligheten anger sex kursdeltagare att det stämmer helt, fem kursdeltagare anger att det stämmer ganska bra och en kursdeltagare anger att det inte stämmer särskilt bra. 9

10 behöver. Exempelvis kan enklare basblock kompletteras av fördjupningsblock. Personer som redan har erfarenhet och studievana kan då välja att enbart delta i fördjupningsblocket medan personer som har behov av baskunskaper kan välja basblocket, för att eventuellt senare gå vidare med fördjupningsblocket. I ett sådant upplägg kan också tempot på lektionerna anpassas efter de olika nivåerna. Det kan med fördel också vara valbart att endast gå den del som behandlar projektledning respektive delen om socialt företagande. För att en differentierad utbildning ska få önskad effekt krävs tydlig information om de olika delarnas innehåll och upplägg samt de krav det ställer på förkunskaper. Utbildningen bör i högre grad involvera hemorganisationerna En annan utmaning som framkommit i uppföljningen är en bristande beredskap att ta tillvara utbildningen i vissa hemorganisationer. En bristande förmåga att ta tillvara på utbildningen medför att förutsättningarna för mer långsiktiga resultat på organisationsnivå och samhällsnivå försämras. Denna utmaning kan mötas genom att försöka påverka hemorganisationerna inför deltagandet, exempelvis genom informationsmöten eller krav på en skriftlig plan på hur utbildningen ska användas. Det är också möjligt att involvera hemorganisationerna i själva utbildningen, exempelvis genom att deltagarna får i uppgift att genomföra uppgifter inom den egna organisationen. Möjligen kan lärare tillsammans med kursdeltagare också besöka organisationerna. Det bör dock noteras att vissa deltagare kan vilja starta sociala företag som är fristående från hemorganisationen. Om så är fallet bör det kunna ersätta hemorganisationens engagemang. 10

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30 Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Kontaktperson på Karlstads kommun är Sofia Nylander. Undersökningen

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Region Blekinge 2014-12-15 Catharina Rosenquist 0455-305029 Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser

Läs mer

Personal- och arbetsgivarutskottet

Personal- och arbetsgivarutskottet Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport

Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje Slutrapport Veli Tuomela 2004 1 1 Bakgrund I denna rapport redogör jag kortfattat för den tvååriga utbildningen Språkutvecklande

Läs mer

Målkatalog för projekt ArbetSam

Målkatalog för projekt ArbetSam Målkatalog för projekt ArbetSam Slutversion efter möte med styrgruppen den 5.9 2011 A Övergripande mål på individnivå De anställda som deltar i utbildningen ska få sådant stöd i sin språk- och omsorgskunskap

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Utvärdering av utbildningsprojektet. Vägen Ut

Utvärdering av utbildningsprojektet. Vägen Ut Utvärdering av utbildningsprojektet Vägen Ut Inledning Bakgrund Verksamheterna Socialtjänst- Socialbidrag och Myndigheten för bostadssamordning inom Uppsala kommun har under de senaste åren genomförts

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten TEMA MUSIK Utbildning av kultur- och aktivitetsinspiratörer (dag 3 av 3) Uppföljning Plats: Hotell Lappland, Lycksele Dag/tid: onsdag 27 maj kl 20.00

Läs mer

Slutrapport Avser prerioden to.m december 2012

Slutrapport Avser prerioden to.m december 2012 Slutrapport Avser prerioden to.m december 2012 Projekt: Kompetensutveckling Jämtland Projektägare: Peak Business & Sports AB Genomförare: Åre Destination AB Programområde: Programområde 1 Kompetensförsörjning

Läs mer

HANDLEDARENS INSTRUKTIONER

HANDLEDARENS INSTRUKTIONER HANDLEDARENS INSTRUKTIONER Grundutbildningen för scoutledare 1.1.2015 Utbildningsgruppen Innehållsförteckning 1. Vad är ledarskapsövningen?... 3 2. Valet av handledare... 3 3. Valet av ett lämpligt projekt...

Läs mer

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Feriejobb en chans att bryta könsmönster! FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 Öppna förskolan Familjecentralen Noltorps enhet ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar Beskrivning

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet.

Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet. PK 2010-6 Slutrapport Projektnamn: FFA Förebyggande Friskvårds Arbete Diarienr: 2009-306217 Projektperiod (2010-01-11 2011-06-30) Syftet med en enhetlig mall för slutrapportering är att underlätta spridning

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Förskola. Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04

Förskola. Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Kyrkåsens förskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen

Läs mer

Barn och familj 2012-03-21

Barn och familj 2012-03-21 I Eslövs kommun genomförs ett test av alla barn i förskoleklass av barnens fonologiska medvetenhet. Materialet som används är Bornholmsmaterialet vilket är utformat av professor Ingvar Lundberg, som är

Läs mer

Bil 1 till utbildningsplan Lärarprogrammet 210-270/300 hp Lärarprogrammet 90 hp

Bil 1 till utbildningsplan Lärarprogrammet 210-270/300 hp Lärarprogrammet 90 hp Utdrag ur PM Den verksamhetsförlagda delen i lärarutbildningen vid Högskolan i Gävle Fastställd av Lärarutbildningsnämnden 2001-09-27 Reviderad 2002-09-12, 2003-11-07, 2004-05-13 Uppdaterad 2008-05-27

Läs mer

Praktikrapport Rädda Barnens Regionkontor Malmö Verksamhetsutvecklare

Praktikrapport Rädda Barnens Regionkontor Malmö Verksamhetsutvecklare Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning HT2013 Caroline Engels Tidigare utbildning: Kandidat i Utvecklingsstudier med inriktning

Läs mer

Praktikrapport. Arbetsplatsen. Bakgrund. Min placering. Emil Levin. emil_levin@hotmail.com

Praktikrapport. Arbetsplatsen. Bakgrund. Min placering. Emil Levin. emil_levin@hotmail.com Praktikrapport Emil Levin emil_levin@hotmail.com Arbetsplatsen Miljöstrategiska enheten Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Kungsgatan 13 205 15 Malmö Bakgrund Min utbildningsbakgrund är en kandidatexamen

Läs mer

Enkät Plantskolan Hammarby IF FF vinter 2015/16. 1. Har din son deltagit som? 2. I vilken åldersgrupp har din son deltagit?

Enkät Plantskolan Hammarby IF FF vinter 2015/16. 1. Har din son deltagit som? 2. I vilken åldersgrupp har din son deltagit? Enkät Plantskolan Hammarby IF FF vinter 2015/16 1. Har din son deltagit som? 10 9 8 85.7% 7 3 2 Målvakt Utespelare Målvakt 14,3% Utespelare 85,7% 2. I vilken åldersgrupp har din son deltagit? 10 9 8 7

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik

Läs mer

Nordiska språk i svenskundervisningen

Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 1. Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen

Läs mer

- integration kan vara drama. självförtroende och engagemang. På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt

- integration kan vara drama. självförtroende och engagemang. På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt På lika villkor SAMMANFATTNING - integration kan vara drama BAKGRUND delaktighet, självförtroende och engagemang På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt som pågår under tiden 1 april 2013-31 mars

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken.

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken. Generell Analys Instruktioner De flesta av oss saknar tid eller intresse att verkligen fundera och reflektera över den arbetssituation vi befinner oss i. Vi vet naturligtvis hur det känns, vi kollar läget,

Läs mer

Företagande mot sporten

Företagande mot sporten Företagande mot sporten Att driva företag och samtidigt fokusera på hoppsporten Fredrik Spetz 2015-01-06 Innehåll Inledning och syfte... 3 Metod... 4 Insamlad data från intervjuer... 5 Analys... 7 Slutsats...

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

En viktig mässa för alla

En viktig mässa för alla Gunilla Südow Mölnlycke bibliotek, Härryda kommun gunilla.sudow@harryda.se 2013 En viktig mässa för alla I dagens läge, med en snabb teknikutveckling, inte minst inom den digitala sfären, behöver vi förr

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

FörskolanSmöret Kvalitet och måluppfyllelseläsåret 2011/12

FörskolanSmöret Kvalitet och måluppfyllelseläsåret 2011/12 1 FörskolanSmöret Kvalitet och måluppfyllelseläsåret 2011/12 Innehåll: Inledning.. 2 Förutsättningar..... 3 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse. 4 Beslutade mål och åtgärder. 7 Slutord. 9 Bilaga 1:

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Fysiska aktiviteter FYSISKA AKTIVITETER. Zumba och Linedance

Fysiska aktiviteter FYSISKA AKTIVITETER. Zumba och Linedance Fysiska aktiviteter Zumba och Linedance Vad innebar Vi träffas ett par gånger i veckan och dansar tillsammans med en instruktör. Hittills har vi testat att hålla kurser i både Zumba och Linedance. Vi dansar

Läs mer

Verksamhetsrapport 2012/2013

Verksamhetsrapport 2012/2013 Tuna skolområde Datum 1 (9) 2013-06-19 Grundsärskola inriktning träningsskola + Gymnasiesärskola inriktning verksamhetsträning Verksamhetsrapport 2012/2013 Tuna skolområde Inledning Tuna skolområde består

Läs mer

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Studiehandledning till Nyckeln till arbete Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst

Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst Innehållsförteckning Familjehemscentrum... 2 Enkätstudien... 4 Varför och för vem görs studien?... 4 Vad ska studeras?... 4 Av vem görs studien?...

Läs mer

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Rapport 5 preliminär, version maj 2010 Fokusgrupper med coacher - En resultatsammanställning baserad på 2 fokusgrupper med sammanlagt 8 coacher. Bengt

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

LÄGESRAPPORT per MÅNAD

LÄGESRAPPORT per MÅNAD 2013-01-10 LÄGESRAPPORT per MÅNAD Projektnamn: Kompkulmen Projektnummer: 2011-5070001 Redovisningsperiod: oktober Verksamheter i projektet Deltagande rapporteras på excellblanketten Deltagarredovisning

Läs mer

Ekonomismart. ett regionalt samarbetsprojekt Projektår 2. Sparbanksstiftelsen Kronan, Folkuniversitetet, Finansinspektionen och Konsumentverket

Ekonomismart. ett regionalt samarbetsprojekt Projektår 2. Sparbanksstiftelsen Kronan, Folkuniversitetet, Finansinspektionen och Konsumentverket Ekonomismart ett regionalt samarbetsprojekt Projektår 2 Sparbanksstiftelsen Kronan, Folkuniversitetet, Finansinspektionen och Konsumentverket Sida 1 av 7 Samarbetsavtalet Detta avtal reglerar samarbetsparternas

Läs mer

Förstudie av sociala företag

Förstudie av sociala företag Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning Individ- och familjeomsorgen vuxna Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2016-03-10 Handläggare Elisabeth Richter Hagert Telefon: 08-508 14 000 Solveig Blid Telefon: 08-508

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: HOFSK/FSK Holsby Förskola martho002, 2015-11-16 16:22 1 Verksamhetsbeskrivning Bakgrund Holsby förskola bestod av fyra

Läs mer

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

KARTLÄGGNING AV GR-KOMMUNERNAS (Exklusive Göteborg) VOLONTÄRVERKSAMHET

KARTLÄGGNING AV GR-KOMMUNERNAS (Exklusive Göteborg) VOLONTÄRVERKSAMHET Bilaga 3 KARTLÄGGNING AV GR-KOMMUNERNAS (Exklusive Göteborg) VOLONTÄRVERKSAMHET BAKGRUND GR-kommunernas sociala styrgrupp beslutade i oktober 2008 att kartlägga omfattningen av volontär-/frivilligverksamheter

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Ullvigårdens förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Annica Norén, 150528 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har

Läs mer

De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar

De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar De glömda barnen En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar September 2007 Innehållsförteckning Inledning och sammanfattning... 3 Bakgrund och metod... 5

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012-2013 Perioden 30 juli 2012 28 juli 2013. Andel som studerar kvällstid: 15 % 0 % Antal sfi-lärare 19

Kvalitetsrapport 2012-2013 Perioden 30 juli 2012 28 juli 2013. Andel som studerar kvällstid: 15 % 0 % Antal sfi-lärare 19 Kvalitetsrapport Perioden 30 juli 2012 28 juli 2013 ANORDNARE Stockholms stad SKOLENHET Skolenhet: SFI Västerort i Tensta Huvudman för utbildningen: Stockholms stad Studievägar: Sfi 1, Sfi 2, Sfi 3 Andel

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Bakgrund och avsikt Social resursförvaltning beviljade under 2014 drygt sju miljoner kronor i ekonomiskt stöd till sociala företag. Dessa företag

Läs mer

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Bilaga 5 Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Maktsalongen är en organisation som arbetar med jämställdhet i det unga civilsamhället. 2015 är organisationens fjärde år och organisationen växer med raketfart.

Läs mer

Vandrande skolbussar Uppföljning

Vandrande skolbussar Uppföljning Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som

Läs mer

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning s. 2 2 Inledning..s. 7 3 Informanternas könsmässiga fördelning

Läs mer

Idrottens föreningslära GRUND

Idrottens föreningslära GRUND 1 Lärgruppsplan Idrottens föreningslära GRUND Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Idrottens

Läs mer

Helsingborgs Sportgymnasium. Kvalitetsredovisning för läsåret 2009-2010. Ansvarig: Stefan Krisping

Helsingborgs Sportgymnasium. Kvalitetsredovisning för läsåret 2009-2010. Ansvarig: Stefan Krisping Kvalitetsredovisning för läsåret 2009-2010 Ansvarig: Stefan Krisping 1 Kvalitetsredovisning för läsåret 2009-2010 Innehållsförteckning 1 Organisation och förutsättningar... 3 2 Rutiner och underlag för

Läs mer

Värt att notera i sammanhanget är att kostnaden för en plats på individuella programmet för närvarande är 75 768 kronor per år.

Värt att notera i sammanhanget är att kostnaden för en plats på individuella programmet för närvarande är 75 768 kronor per år. RAPPORT 1 (5) Vår handläggare Jörgen Rüdeberg, verksamhetschef Rapport Sommarskola 2010 Bakgrund Sommaren 2010 genomfördes, i Interkulturella enhetens regi sommarskola för elever i år 8, 9 och gymnasieskolan.

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan. - En enkätundersökning

Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan. - En enkätundersökning Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan - En enkätundersökning 1 Sammanfattning Elevhälsan är en av de offentliga verksamheter som i hög grad påverkats av det ökande antalet nyanlända barn

Läs mer

Socialt företagande. Tillsammans kan vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör

Socialt företagande. Tillsammans kan vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör Socialt företagande Tillsammans kan vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör Samordningsförbundet Västra Mälardalen står bakom satsningen på socialt företagande i KAK, Köping - Arboga - Kungsör.

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Vi utbildar för församlingarnas uppdrag

Vi utbildar för församlingarnas uppdrag Hej! Du som får det här dokumentet har nyligen träffat en människa som är intresserad av Akademi för Ledarskap och Teologi (ALT). Den personen vill antingen ha dig som mentor eller er församling som utbildningsplats.

Läs mer

Detta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden 2009-2010.

Detta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden 2009-2010. Projekt Svensk Cykel Förslag till projektplan 2009-2010 Projekt Svensk Cykel Projekt Svensk Cykel syftar till att nå långsiktiga framgångar såväl för elit som för bredd, för Svenska Cykelförbundet. Ett

Läs mer

Mötesplats för skolledare på sfi

Mötesplats för skolledare på sfi Mötesplats för skolledare på sfi Bakgrund: efterfrågan i GRINT-intervjuer Nätverkande Gemensamma frågor Pedagogiska frågor i fokus Hur leda lärarlag i utveckling Hur slår vi vakt om kvaliteten på sfi inför

Läs mer

Nominering - årets ungdomssatsning Med checklista

Nominering - årets ungdomssatsning Med checklista Nominering - årets ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag årets ungdomssatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Lärande Sommarjobb, Leader Linné projekt Lärande Bygd Journalnummer:

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt Skolinspektionen Beslöt 2014-04-03 Vallentuna kommun kommun@vallentuna.se Rektorn vid den särskilda undervisningsgruppen Optimus kristiii.aabel@vallentuna.se Beslut efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen

Läs mer

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag Termin: VT 2015 Program: W Kurs: Klimat 1TV026 10 hp Antal registrerade studenter: 11 Svarsfrekvens: (54%) 6/11 Datum: 2015-04-08 Utfall av examination Antal examinerade: 9 Betyg 5: 0 (0%) Betyg 4: 5 (56%)

Läs mer

Projektledare Malin Claesson, Funktionschef Myndighet/HR-chef Höglandets Räddningstjänstförbund

Projektledare Malin Claesson, Funktionschef Myndighet/HR-chef Höglandets Räddningstjänstförbund Datum 2016-03-01 Handläggare Malin Claesson Direkttelefon 076-130 71 65 E-postadress malin.claesson@raddningstjansten.com Projektbeskrivning Projektnamn SFI med räddningstjänstinriktning Beställare Direktionen,

Läs mer

POLICY FÖR SPELARUTVECKLING

POLICY FÖR SPELARUTVECKLING POLICY FÖR SPELARUTVECKLING Stureby SK Vi möts lokalt med stolthet och respekt Policyn beskriver hur spelarutveckling bedrivs i Stureby SK, och hur detta förhåller sig till Svenska Fotbollsförbundets riktlinjer,

Läs mer

Sammanfattning av synpunkter på AFA Försäkrings projekt: Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin

Sammanfattning av synpunkter på AFA Försäkrings projekt: Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin Bilaga 5 2006-11-27 Sammanfattning av synpunkter på AFA Försäkrings projekt: Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin 2006-11-02 Sammanfattning av synpunkter på Afa projektet: Satsa friskt

Läs mer

Brukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT

Brukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät IFO 2014 Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät 2014 visar att förvaltningen totalt sett har en mycket god brukarnöjdhet (kundnöjdhet) i alla de områden som berörs i enkäten.

Läs mer

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : / Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades

Läs mer

Vi ska arbeta åldershomogent i matematik till hösten och kommer då att kunna planera undervisningen utifrån resultaten på de nationella proven.

Vi ska arbeta åldershomogent i matematik till hösten och kommer då att kunna planera undervisningen utifrån resultaten på de nationella proven. ESLÖVS KOMMUN Bilaga 4 Barn och Familj 2009-09-21 UTDRAG ur inlämnade analyser av resultat nationella ämnesproven skolår 5 våren 2009 Ölyckeskolan Svenska Vi kan konstatera att resultaten i stort motsvarade

Läs mer

Lön för mödan!? Från förhandlingsprocess till vad du ska ta upp vid lönesamtalet

Lön för mödan!? Från förhandlingsprocess till vad du ska ta upp vid lönesamtalet Lön för mödan!? Från förhandlingsprocess till vad du ska ta upp vid lönesamtalet Förhandlingsprocessen Övergripande överläggning Lönesamtal Avstämning Utvärdering Övergripande överläggning Ibland skrivelse

Läs mer

Slutrapport för projektstöd

Slutrapport för projektstöd Slutrapport för projektstöd Ympade gurkplantor Journalnummer 2010-593 Hushållningssällskapet Väst Sida 1 1. Redovisning av följande projekt Ympade gurkplantor Journalnummer 2010-593 Stödmottagare Hushållningssällskapet

Läs mer

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Resultatredovisning för 2008-2010 Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Summering av projektet - i kortformat Begreppet frivilligcentral är otydligt till både innehåll,

Läs mer

Utvärdering APL frågor till handledare VT2015

Utvärdering APL frågor till handledare VT2015 Utvärdering APL frågor till handledare VT2015 Utvärdering APL frågor till handledare VT 2015 Jag har inte gått någon handledarutbildning Instämmer 3 100 Total 3 100 10,3% (3/29) Min praktikant studerar

Läs mer

SVERIGES FRÄMSTA TILLVÄXTPROGRAM FÖR CHEFER & FÖRETAGSLEDARE

SVERIGES FRÄMSTA TILLVÄXTPROGRAM FÖR CHEFER & FÖRETAGSLEDARE SVERIGES FRÄMSTA TILLVÄXTPROGRAM FÖR CHEFER & FÖRETAGSLEDARE Våra föreläsare och deras tillväxtnycklar Sedan 2010 har vi genomfört vårt populära tillväxtprogram och fler än 700 företagsledare och chefer

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet

Läs mer

1. Enkäter till elever och vårdnadshavare 2013

1. Enkäter till elever och vårdnadshavare 2013 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2013-04-03 DNR BUN 2013.086 SUSANNE MALMER SID 1/1 KVALITETSHANDLÄGGARE 08-58 78 52 15 SUSANNE.MALMER@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 2013-12-19 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37 Ärende 1 Information

Läs mer

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap. Praktikrapport Louisa Flores Praktikplats Global Utmaning Birger Jarlsgatan 27 111 34 Stockholm Utbildning Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande

Läs mer

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET Juni 2005 Innehåll Syfte 2 Bakgrund 1. Projektgruppen 3 2. Övriga lärare 4 Metod och Resultat 1. Projektgruppen 4 2. Övriga lärare 7 Avslutande diskussion

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen Sölvesborgs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Här ger vi dig några tips om bl a din roll, dina arbetsuppgifter, hur du kan få stöd från konsulenter och hur du kan använda ledning och kollegor i

Här ger vi dig några tips om bl a din roll, dina arbetsuppgifter, hur du kan få stöd från konsulenter och hur du kan använda ledning och kollegor i G U I D E T I L L M E N TO R E N G U I D E T I L L D I G S O M S K A L L B Ö R J A S O M M E N T O R E L L E R R E D A N Ä R I G Å N G Här ger vi dig några tips om bl a din roll, dina arbetsuppgifter,

Läs mer

FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE

FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE Sofia Arkelsten, partisekreterare 20110704 INLEDNING Politiken påverkar människors liv. Därför är det viktigt vilka människor som utformar politiken. Och därför är det viktigt att

Läs mer

Sammanställning: enkät om livsmedelsbrott

Sammanställning: enkät om livsmedelsbrott 1 (16) 2015-10-22 Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Sammanställning: enkät om livsmedelsbrott 2 1. Sammanfattning För att ta reda på vilka möjligheterna är för livsmedelskontrollmyndigheterna

Läs mer

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin. 2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen

Läs mer

Volontärverksamhet i skolor. Dnr Bun 2012/263

Volontärverksamhet i skolor. Dnr Bun 2012/263 Volontärverksamhet i skolor Dnr Bun 2012/263 Ewa Franzén November 2012 2012-11-01 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND/SYFTE... 2 2. METOD... 2 3. REDOVISNING... 2 4. ANALYS... 5 5. SLUTSATSER

Läs mer