En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20"

Transkript

1 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion Elin Törner 1

2 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen inom projekt Dubbelt så bra. Uppföljningen är en del i en lärande utvärdering av projekt Dubbelt så bra som Veta Advisor AB genomför på uppdrag av Coompanion. Den aktuella uppföljningen har genomförts av Elin Törner, Spira utvärdering. 1.1 Om utbildningen Utbildningen har bedrivits vid Stadsmissionens skola och bestod av två block. Det ena blocket behandlade socialt företagande och den andra behandlande projektledning inom socialt företagande. Närmare bestämt avsåg utbildningen arbetsintegrerande sociala företag. Utbildningen skulle ge förståelse för vad som är specifikt för arbetsintegrerande sociala företag och dess plats i samhället. Utbildningen skulle också ge kunskap om mer konkreta frågor såsom olika organisationsformer, regler kring upphandling samt planering och genomförande av projekt. Delar av utbildningen kretsade kring ett case, där deltagarna arbetade med och diskuterade kring egna affärsidéer för socialt företagande. Genom utbildningen skulle deltagarna få kompetens att utveckla sociala företag, inom sin organisation eller fristående, kanske genom att vara projektledare för projekt som avser utveckla sociala företag. Kursdeltagarna skulle också få kompetens att fungera som rådgivare för andra som vill utveckla sociala företag. Som en av lärarna uttryckte det syftade utbildningen till att utbilda utvecklingsagenter för socialt företagande. Projektledarutbildningen är en del i Coompanions projekt Dubbelt så bra, vars långsiktiga mål är att stärka det sociala företagandet i länet. Projektledarutbildningen är en av de insatser som ska bidra till att målet uppnås. Utbildningen löpte under ett år och har genomförts i två kursomgångar, en gång under 2012 och en gång under Under den första kursomgången påbörjade 19 deltagare utbildningen och 15 slutförde också utbildningen. I den andra kursomgången påbörjade 17 deltagare utbildningen medan 14 slutförde. Formen för genomförandet var månatliga träffar om två dagar med enskilt arbete för kursdeltagarna däremellan. Utbildningen skulle motsvara 25 procent av heltid. 1.2 Om uppföljningen I den genomförda uppföljningen tydliggörs hur kursdeltagarna upplever resultatet av utbildningen. Uppföljningen tar utgångspunkt i de långsiktiga mål som finns för projekt Dubbelt så bra, att stärka det sociala företagandet i länet. Detta ska ske på individ-, organisations- eller samhällsnivå och redovisningen nedan är uppdelad i dessa tre nivåer. Uppföljningen genomfördes under november och december Följande datainsamling har genomförts: Inledande intervju utbildningsledare Intervjuer med de tre lärarna på kursen Intervjuer med fyra kursdeltagare från utbildningen år 2013 Intervjuer med fyra kursdeltagare från utbildningen år

3 Enkät ifylld på plats av kursdeltagare år svarande av totalt 14 kursdeltagare Begränsat internt bortfall förekommer Deltagande observation en förmiddag på utbildningen Skriftliga frågor skickades också till de kursdeltagare som avslutat utbildningen under Då svarsfrekvensen, trots tre påminnelser, blev alltför liten redovisas inte dessa svar i rapporten. De resultat som framkommer i rapporten ska tolkas mot bakgrund av att uppföljningen genomfördes strax innan den andra kursomgången hade avslutats. Det innebär att kursdeltagarna har haft begränsad tid att omsätta kunskap till praktik. Frågorna i uppföljningen avser både mer långsiktiga resultat i form av konkreta steg för socialt företagande och resultat som kan förväntas på kortare sikt. Exempelvis ställs frågor kring kortsiktiga resultat såsom kursdeltagarnas kompetensutveckling och användning av utbildningen i det dagliga arbetet samt planering av kommande aktiviteter kopplade till socialt företagande. I följande avsnitt redovisas de iakttagelser som gjorts under uppföljningen. Inledningsvis beskrivs vilka kursdeltagarna är och deras förutsättningar. Därefter redogörs för det genomslag som utbildningen enligt kursdeltagarna fått på individnivå, organisationsnivå och samhällsnivå. De främsta förklaringsfaktorerna beskrivs därefter och avslutningsvis ges rekommendationer inför en eventuell fortsättning av utbildningen. 2. Kursdeltagarnas förutsättningar Innan vi går in på de upplevda resultaten ges en beskrivning av de personer som deltagit på kursen. Kursen vände sig till anställda i organisationer inom social ekonomi, sociala företag samt kommunanställda. De deltagare som kom att delta i de två kursomgångarna var anställda i organisationer inom social ekonomi, såsom Stadsmissionen, X-cons, Frälsningsarmén och Skyddsvärnet. Inga kommunrepresentanter har deltagit i utbildningen. 2.1 Varierande förutsättningar och förkunskaper bland kursdeltagarna Såväl kursdeltagare som lärare vittnar om att det bland deltagarna fanns stora variationer i förkunskaper och förutsättningar. Medan vissa kursdeltagare var verksamhetsledare med lång erfarenhet av ledarskap och projektledning så var andra kursdeltagare helt nya inför liknande uppgifter. De flesta kursdeltagare uppger att de inte har haft tillräckligt med tid att lägga ner på utbildningen. Under den senaste kursomgången är det endast två personer som uppger att de haft tillräckligt med tid för utbildningen, medan åtta anger att detta har varit varierande under året. Den bristande tiden handlar till största del om kursdeltagarnas ordinarie arbete. Kursen ska omfatta 25 procent av heltid, men kursdeltagarnas arbete har ofta inte minskat i samma utsträckning. 3

4 2.2 Utbildningen matchar deltagarnas ambitioner snarare än dagliga arbetsuppgifter Att det i vissa fall varit svårt att kombinera utbildningen med det ordinarie arbetet visas också i och med att fem av 13 kursdeltagare menar att utbildningen inte är användbar i det dagliga arbetet. 1 Vissa kursdeltagare arbetar heltid inom en löpande verksamhet som inte innefattar socialt företagande. För dem finns litet utrymme att tillämpa kursens innehåll och lärdomar i det arbetet. Däremot anger de allra flesta att utbildningens innehåll är intressant. Detta tyder enligt vår bedömning på att utbildningen i högre grad matchar deltagarnas ambitioner för framtiden än de nuvarande arbetsuppgifterna. Såväl projektledningsdelen som delen som fokuserar på socialt företagande bedöms av kursdeltagarna som intressant. Det förekommer dock att kurdeltagarna anger att främst den ena delen varit relevant, på grund av förkunskaper inom det andra området. Vad tycker du om utbildningen? Utbildningsdelen om socialt företagande är intressant för mig Utbildningsdelen om projektleding är intressant för mig Utbildningen är användbar i mitt dagliga arbete Stämmer helt Stämmer ganska bra Stämmer inte särskilt bra Stämmer inte alls Vet ej/ej relevant 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% n = 12 till 13 Att kursdeltagarna har ambitioner kopplade till socialt företagande framkommer i såväl intervjuer som i enkäten. De allra flesta (11 av13) av kursdeltagarna ville genom kursen få kompetens att starta företag. Detta kan jämföras med att fem personer angav att de ville få kompetens att stötta andra i att starta sociala företag och att fem angav att de ville få kompetens att utveckla befintlig verksamhet i sociala företag. 2 Däremot saknade de flesta kursdeltagare en affärsidé när de påbörjade kursen, trots att tanken var att de skulle arbeta med sin egen affärsidé under kursen Utbildningens genomslag I detta avsnitt redovisas vad utbildningen enligt kursdeltagarna har bidragit till. Det första resultat som en utbildningsinsats ska leda till är kunskapsökning hos deltagarna. För att insatsen ska kunna bidra till det långsiktiga målet om att stärka socialt företagande i länet räcker det dock inte att enskilda individer har ökat sina kunskaper. Kunskaperna måste användas. Detta kan leda till förändring i den enskilda individens arbetssätt, inom den organisation där deltagaren arbetar och i samhället i stort. Resultatredovisningen nedan är uppdelad i dessa tre nivåer; individ, organisation och samhälle. 1 De har angett att detta inte stämmer särskilt bra eller att det inte stämmer alls 2 Det var möjligt att välja flera alternativ på frågan. 3 I enkäten anger två av 13 att det stämmer helt att de hade en affärsidé när de började utbildningen, sex anger att det stämmer ganska bra, en anger att det inte stämmer särskilt bra, en anger att det inte stämmer alls och en anger vet ej/ej relevant. 4

5 3.1 Kursdeltagarna har fått förståelse för spelplanen för socialt företagande I vilken utsträckning har då utbildningen lett till att kursdeltagarna har ökat sina kunskaper inom projektledning och socialt företagande? Den Jag generella bilden är att utbildningen i första hand har bidragit till en förståelse för sociala företags specifika förutsättningar och möjligheter. Kursdeltagare beskriver i intervjuer hur de fått värdefulla insikter om hur sociala företag fungerar och vilken funktion de kan fylla i relation till enskilda individer och till samhället i stort. Deltagarna uppfattar i varierande grad att de fått kunskap inom olika delområden. Någon uppger att de hade önskat mer konkreta verktyg för hur man kan gå tillväga för att starta sociala företag. Andra betonar att de fått användbara verktyg för att exempelvis söka finansiering och hemsidor där de kan få ytterligare information. Att kursdeltagarna har olika uppfattningar om har fått ett verktyg för att göra det jag velat göra länge. /Kursdeltagare vilka kunskaper utbildningen bidragit till syns också i enkätsvaren, där det finns en förhållandevis stor spridning på svaren. Områden där en stor del av kursdeltagarna uppger att de fått kunskaper är projektledareskap inom socialt företagande, målgrupper för socialt företagande samt vilka organisationer och myndigheter det kan vara relevant att samarbeta med. Inte lika många anser att de fått kunskap om de juridiska reglerna för sociala företag. Utbildningen har på individnivå också bidragit till en ökad vilja, och i viss mån ett ökat mod, att starta ett socialt företag. 4 Jag har fått kunskap om de ekonomiska reglerna för sociala företag Jag har fått kunskap om de juridiska reglerna för sociala företag Ange vilka kunskaper du fått genom utbildningen Jag har fått kunskap om projektledarskap inom socialt företagande Jag har fått kunskap om målgrupper för socialt företagande Jag har fått kunskap om vilka organisationer/myndigheter som kan vara bra att samarbeta med Jag har fått kunskap om hur jag kan ta kontakt med dessa 0% 20% 40% 60% 80% 100% Stämmer helt Stämmer ganska bra Stämmer inte särskilt bra Stämmer inte alls Vet ej/ej relevant n = 12 till 13 4 På påståendet Utbildningen har gett mig ökad vilja att starta ett socialt företag anger fem kursdeltagare att det stämmer helt, sju kursdeltagare anger att det stämmer ganska bra och en kursdeltagare anger att det inte stämmer särskilt bra. På påståendet Utbildningen har gett mig ökat mod att starta ett socialt företag anger fem kursdeltagare att det stämmer helt, fyra kursdeltagare anger att det stämmer ganska bra, två kursdeltagare anger att det inte stämmer särskilt bra och en kursdeltagare anger att det inte alls stämmer. 5

6 3.2 Svårigheter att nå utveckling på organisationsnivå Ett sätt som utbildningen kan bidra till att stärka det sociala företagandet i länet är om kursdeltagarna använder sig av sina kunskaper för att öka kunskapen och intresset för socialt företaganden samt utvecklar nya arbetssätt i sina hemorganisationer. Här visar uppföljningen på relativt begränsade resultat. Runt hälften av deltagarna anger att utbildningen bidragit till att de känner sig säkrare i sin arbetsroll respektive att de har spridit kunskaper vidare internt. I intervjuer framkommer att deltagarna, som är engagerade i socialt företagande, tenderar att prata om de frågor som behandlas i kursen i informella sammanhang såsom vid luncher och fikapauser snarare än vid mer formella möten eller utbildningar. Utbildningen har i relativt liten utsträckning bidragit till att organisationerna har utvecklats, genom exempelvis nya samarbeten eller till en ökad förståelse för och vilja att driva socialt företagande. Har du kunnat använda det du lärt dig i utbildningen i ditt arbete? Utbildningen har bidragit till...att jag känner mig säkrare i min arbetsroll...att jag spridit kunskap vidare i organisationen...att jag tagit initiativ till nya arbetssätt...att jag fått nya arbetsuppgifter...att vi har utvecklat samarbeten med myndigheter eller kommuner...att vi har utvecklat samarbeten med andra organisationer...en ökad förståelse för socialt företagande inom min organisation...en ökad vilja att stödja/driva socialt företagande inom min organisation 0% 20% 40% 60% 80% 100% n = 13 Stämmer helt Stämmer ganska bra Stämmer inte särskilt bra Stämmer inte alls Vet ej/ej relevant n = 11 till 13 3 Utbildningen främjar utveckling av sociala företag - men vägen är lång till målet På samhällsnivå kan utbildningen främst bidra till ett stärkt socialt företagande genom att kursdeltagarna själva börjar driva sociala företag, inom sina organisationer eller fristående, samt genom att de stöttar andra som vill starta sociala företag. Kursdeltagarna har idéer för sociala företag men det är i regel en lång bit kvar Kursdeltagarna har under uppföljningen fått uppge hur långt de har kommit i en process att starta ett arbetsintegrerande socialt företag. Alla uppger att de har någon form av affärsidé, även om den i många fall inte är konkretiserad. I uppföljningen framträder bilden att idéerna i många fall är just idéer vars affärmässighet inte är vidare utredd. Några kursdeltagare anger att de har uppnått, eller har en konkret Det är en sak att ha en idé, en annan sak att göra det i praktiken. ( ) Jag har varit med i många möten där man bestämt saker, men sen har det inte blivit något. Jag vill göra något som blir av. /Kursdeltagare 6

7 planering för, andra viktiga steg på vägen mot att starta ett socialt företag, såsom att ordna finansiering, praktiska förutsättningar såsom lokal och dylikt samt samarbeten med andra organisationer eller myndigheter och kommuner. Knappt hälften av kursdeltagarna uppger att de har en organisation för ett socialt företag, vilket enligt vår förståelse sannolikt kan kopplas till att de sociala företagen i vissa fall är avsedda att bedrivas inom de större organisationer där kursdeltagarna arbetar. Jag/vi har en affärsidé som är redo att bli verklighet ordnat finansiering till mitt sociala företag en organisation för socialt företag praktiska förutsättningar, såsom lokal etc etablerat samarbete med myndigheter/kommuner etablerat samarbete med andra organisationer startat ett socialt företag 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ja, redan idag Konkret planering finns Planer finns, men inte konkreta Nej Ej relevant n = 13 Utbildningen bedöms ha viss betydelse för arbetet att starta sociala företag I vilken utsträckning har då utbildningen underlättat och bidragit i processen att starta sociala företag? Det samlade bilden är att utbildningen oftast har haft åtminstone viss betydelse i arbetet. Enstaka kursdeltagare menar också att utbildningen har haft avgörande betydelse för möjligheterna att starta sociala företag. Störst betydelse tycks utbildningen ha för utformning av en affärsidé och för de samlade möjligheterna att starta ett socialt företag. Att kursdeltagarna i låg grad uppger att utbildningen haft betydelse för praktiska förutsättningar, såsom lokal och dylikt, är naturligt eftersom sådana frågor är svåra att adressera genom en utbildning. Därutöver har utbildningen haft en förhållandevis begränsad inverkan på kursdeltagarnas möjligheter att etablera samarbete med andra organisationer samt myndigheter och kommuner. I vilken utsträckning har utbildningen påverkat dina steg mot socialt företagande? konkret affärsidé finansiering organisation praktiska förutsättningar myndigheter/kommuner organisationer Starta socialt företag 0% 20% 40% 60% 80% 100% Utbildningen har haft avgörande betydelse Utbildningen har haft viss betydelse Utbildningen har inte haft betydelse, fast behovet fanns n = 12 7

8 Några kursdeltagare stöttar andra som vill starta företag Några kursdeltage uppger också att de har ambitionen att stötta andra som vill starta arbetsintegrerade sociala företag. Här ser förutsättningarna olika ut, och någon uppger att de flesta personer de arbetar med också har startat sociala företag medan andra uppger att det är en lång bit kvar. I en intervju framkommer att den ursprungliga ambitionen var orealistisk då de personer som skulle starta företagen inte hade förutsättningar att ansvara för en sådan omfattande process och verksamhet. Även uppfattningarna om utbildningens påverkan på möjligheterna att stödja arbetet varierar. Med ett fåtal svarande är det inte möjligt att utläsa någon generell bild. 4. Förklaringsfaktorer i utbildningen och dess omgivning Uppföljningen har visat att kursdeltagarna anser att utbildningen har bidragit till ökade kunskaper om socialt företagande och projektledning inom socialt företagande. Kunskapen har också i vissa fall kunnat omsättas i praktik, även om genomslaget i kursdeltagarnas organisationer och i konkret utveckling av sociala företag har begränsad omfattning. Vilka faktorer kan då förklara utbildningens genomslag på individ-, organisations- och samhällsnivå? Under uppföljningen har förklaringsfaktorer synliggjorts som har att göra med utbildningen, men också med den omgivning som utbildningen landar inom. Bristande mottagarkapacitet i vissa hemorganisationer Tidigare i rapporten har konstaterats att många kursdeltagare anser att de inte haft tillräckligt med tid för att fullt ut kunna tillgodogöra sig utbildningen. Dessutom har vissa kursdeltagare arbetsuppgifter som är relativt fristående från socialt företagande. Flera kursdeltagare beskriver att deras hemorganisationer generellt är oförberedda på att ta tillvara deras ökade kunskaper. Detta framstår som en förklaring till att utbildningens genomslag inom organisationerna är begränsat. 5 Flera kursdeltagare uppger också att ambitionen att starta sociala företag försvåras av att det finns en okunskap om socialt företagande inom organisationerna, även om utbildningen anses ha bidragit till en viss förbättring. Andra pekar på att arbetet med att utveckla och starta sociala företag försvåras av långa beslutsprocesser inom den egna organisationen. Det bör dock poängteras att detta inte gäller samtliga organisationer, och att vissa organisationer redan driver sociala företag. Olika förkunskaper och förväntningar bland kursdeltagarna Jag vet faktiskt inte varför jag skulle gå den här utbildningen. /Kursdeltagare En andra förklaringsfaktor som ligger utanför utbildningens upplägg och genomförande är kursdeltagarnas blandade förkunskaper och förväntningar. Kursdeltagarna anger i uppföljningen i varierande grad att de tillgodogjort sig kunskaper inom olika områden. Detta kan enligt vår bedömning bland annat kopplas till de skillnader som finns i deltagarnas förutsättningar och förkunskaper. Exempelvis beskriver kursdeltagare som redan har kunskaper inom ett område att de 5 Då uppföljningen endast grundas på kursdeltagares och lärares omdömen utan att ledning eller andra medarbetare tillfrågats är det dock inte möjligt att dra några säkra slutsatser kring situationen i kursdeltagarnas hemorganisationer. 8

9 inte lärt sig så mycket nytt. Det framstår också i intervjuer att kursdeltagarna har olika förväntningar om vad utbildningen borde ge för kunskap. Svårigheter att behovsanpassa utbildningen Uppföljningen visar att utbildningen inte fullt ut lyckats hantera utmaningen med varierande förkunskaper hos kursdeltagarna. Vissa kursdeltagare uppger att tempot under utbildningen varit alltför lågt. Andra kursdeltagare har dock uppfattat utbildningen som utmanande och krävande. Utbildningen har varit väl anpassad för den deltagare som är i rätt situation, till exempel genom att stå i startgroparna att starta företag. En sådan process har kunnat fungera som exempel och därmed fått mycket konkret stöd. För andra kursdeltagare som befinner sig i andra situationer har mycket tid gått åt till diskussioner som inte alltid varit relevanta för dem. En utbildning som inspirerar I intervjuer framkommer att kursdeltagarna uppskattar att lärarna varit mycket kunniga inom området. Lärarna, som har lång erfarenhet inom de aktuella områdena, har kunnat bredda och konkretisera kursinnehållet genom exempel från verkligheten, vilket inspirerar kursdeltagarna. En annan faktor som framstår som inspirerande är möjligheten att träffa andra personer med liknande intressen och ambitioner. Kursdeltagarna anger också att de under utbildningen, åtminstone till del, uppmuntrades att tänka på nya sätt samt att genomföra idéerna i verkligheten Rekommendation inför framtiden Vilka lärdomar kan då dras utifrån de erfarenheter som uppföljningen beskriver? Oavsett om vi betraktar resultaten på individnivå, organisationsnivå eller samhällsnivå så har utmaningarna till stor del kretsat kring matchningen mellan utbildningens upplägg och innehåll å ena sidan och förutsättningar hos kursdeltagarna och deras organisationer å den andra. Enligt vår uppfattning kan en bättre matchning nås genom att dels utveckla utbildningens utformning, dels genom att försöka påverka individ och organisation inför deltagandet. Utbildningen bör i högre grad matcha kursdeltagarnas förutsättningar Uppföljningen har visat att kursdeltagarna haft olika förkunskaper och förutsättningar samt att utbildningen inte fullt ut lyckats möta de varierande behoven. Den utmaningen skulle kunna hanteras genom att utbildningen riktas till en viss målgrupp där deltagarna sinsemellan har liknande förkunskaper och förutsättningar. Vilken målgrupp som i så fall är relevant beror på vilken inriktning som utbildningen ska ha. Den specifika målgruppen kan nås genom riktad information inför utbildningen, men också genom att specifika krav ställs för deltagande. En annan möjlighet är att dela upp utbildningen i flera olika nivåer och moment där kursdeltagarna får välja fritt vilka delar de 6 På påståendet I utbildningen uppmuntrades vi att tänka på nya sätt anger fyra kursdeltagare att det stämmer helt, sju kursdeltagare anger att det stämmer ganska bra och en kursdeltagare anger att det inte stämmer särskilt bra. På påståendet I utbildningen uppmuntrades vi att genomföra våra idéer i verkligheten anger sex kursdeltagare att det stämmer helt, fem kursdeltagare anger att det stämmer ganska bra och en kursdeltagare anger att det inte stämmer särskilt bra. 9

10 behöver. Exempelvis kan enklare basblock kompletteras av fördjupningsblock. Personer som redan har erfarenhet och studievana kan då välja att enbart delta i fördjupningsblocket medan personer som har behov av baskunskaper kan välja basblocket, för att eventuellt senare gå vidare med fördjupningsblocket. I ett sådant upplägg kan också tempot på lektionerna anpassas efter de olika nivåerna. Det kan med fördel också vara valbart att endast gå den del som behandlar projektledning respektive delen om socialt företagande. För att en differentierad utbildning ska få önskad effekt krävs tydlig information om de olika delarnas innehåll och upplägg samt de krav det ställer på förkunskaper. Utbildningen bör i högre grad involvera hemorganisationerna En annan utmaning som framkommit i uppföljningen är en bristande beredskap att ta tillvara utbildningen i vissa hemorganisationer. En bristande förmåga att ta tillvara på utbildningen medför att förutsättningarna för mer långsiktiga resultat på organisationsnivå och samhällsnivå försämras. Denna utmaning kan mötas genom att försöka påverka hemorganisationerna inför deltagandet, exempelvis genom informationsmöten eller krav på en skriftlig plan på hur utbildningen ska användas. Det är också möjligt att involvera hemorganisationerna i själva utbildningen, exempelvis genom att deltagarna får i uppgift att genomföra uppgifter inom den egna organisationen. Möjligen kan lärare tillsammans med kursdeltagare också besöka organisationerna. Det bör dock noteras att vissa deltagare kan vilja starta sociala företag som är fristående från hemorganisationen. Om så är fallet bör det kunna ersätta hemorganisationens engagemang. 10

Målkatalog för projekt ArbetSam

Målkatalog för projekt ArbetSam Målkatalog för projekt ArbetSam Slutversion efter möte med styrgruppen den 5.9 2011 A Övergripande mål på individnivå De anställda som deltar i utbildningen ska få sådant stöd i sin språk- och omsorgskunskap

Läs mer

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30 Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby

Läs mer

Utvärdering av utbildningsprojektet. Vägen Ut

Utvärdering av utbildningsprojektet. Vägen Ut Utvärdering av utbildningsprojektet Vägen Ut Inledning Bakgrund Verksamheterna Socialtjänst- Socialbidrag och Myndigheten för bostadssamordning inom Uppsala kommun har under de senaste åren genomförts

Läs mer

Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet.

Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet. PK 2010-6 Slutrapport Projektnamn: FFA Förebyggande Friskvårds Arbete Diarienr: 2009-306217 Projektperiod (2010-01-11 2011-06-30) Syftet med en enhetlig mall för slutrapportering är att underlätta spridning

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

Slutrapport Avser prerioden to.m december 2012

Slutrapport Avser prerioden to.m december 2012 Slutrapport Avser prerioden to.m december 2012 Projekt: Kompetensutveckling Jämtland Projektägare: Peak Business & Sports AB Genomförare: Åre Destination AB Programområde: Programområde 1 Kompetensförsörjning

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport

Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje Slutrapport Veli Tuomela 2004 1 1 Bakgrund I denna rapport redogör jag kortfattat för den tvååriga utbildningen Språkutvecklande

Läs mer

Personal- och arbetsgivarutskottet

Personal- och arbetsgivarutskottet Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Region Blekinge 2014-12-15 Catharina Rosenquist 0455-305029 Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser

Läs mer

HANDLEDARENS INSTRUKTIONER

HANDLEDARENS INSTRUKTIONER HANDLEDARENS INSTRUKTIONER Grundutbildningen för scoutledare 1.1.2015 Utbildningsgruppen Innehållsförteckning 1. Vad är ledarskapsövningen?... 3 2. Valet av handledare... 3 3. Valet av ett lämpligt projekt...

Läs mer

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten TEMA MUSIK Utbildning av kultur- och aktivitetsinspiratörer (dag 3 av 3) Uppföljning Plats: Hotell Lappland, Lycksele Dag/tid: onsdag 27 maj kl 20.00

Läs mer

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Kontaktperson på Karlstads kommun är Sofia Nylander. Undersökningen

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Bil 1 till utbildningsplan Lärarprogrammet 210-270/300 hp Lärarprogrammet 90 hp

Bil 1 till utbildningsplan Lärarprogrammet 210-270/300 hp Lärarprogrammet 90 hp Utdrag ur PM Den verksamhetsförlagda delen i lärarutbildningen vid Högskolan i Gävle Fastställd av Lärarutbildningsnämnden 2001-09-27 Reviderad 2002-09-12, 2003-11-07, 2004-05-13 Uppdaterad 2008-05-27

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Förskola. Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04

Förskola. Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Kyrkåsens förskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen

Läs mer

Att arbeta i äldreboende nu och för tre år sedan, i kommunal och enskild drift så tycker personalen.

Att arbeta i äldreboende nu och för tre år sedan, i kommunal och enskild drift så tycker personalen. USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET Att arbeta i äldreboende nu och för tre år sedan, i kommunal och enskild drift så tycker personalen. Enkäter bland personal vid kommunalt och enskilt drivna äldreboenden

Läs mer

Att mäta hastighet - kursplan för funktionärsutbildning

Att mäta hastighet - kursplan för funktionärsutbildning Att mäta hastighet - kursplan för funktionärsutbildning Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande 1 Inledning Funktionärsutbildningen Att mäta hastighet är en grundkurs i olika mättekniker, tekniska

Läs mer

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Feriejobb en chans att bryta könsmönster! FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi

Läs mer

Tid för matematik, tid för utveckling. Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik

Tid för matematik, tid för utveckling. Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Tid för matematik, tid för utveckling Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik Tid för matematik, tid för utveckling Sveriges lärare

Läs mer

PM SLUTUTVÄRDERING AV PROJEKT 08KOMPETENS

PM SLUTUTVÄRDERING AV PROJEKT 08KOMPETENS Avsedd för SHIS Dokumenttyp Slututvärdering Datum Juni 2011 PM SLUTUTVÄRDERING AV PROJEKT 08KOMPETENS PM SLUTUTVÄRDERING AV PROJEKT 08KOMPETENS Datum 2011/06/22 Utfört av Elin Törner och Nina Olsson Kontrollerad

Läs mer

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA Avsedd för Samordningsförbundet RAR i Sörmland Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA TUNA-PROJEKTET Datum Reviderad 2010/04/27

Läs mer

Göteborgs stad Utvärdering av kompetensutveckling i Nordost

Göteborgs stad Utvärdering av kompetensutveckling i Nordost Göteborgs stad Utvärdering av kompetensutveckling i Nordost Sammanfattning 2010-05-20 Liselott Daun och Jenny Johansson RÅDGIVNING Inledning Kontaktuppgifter: Liselott Daun Senior Manager Tel: + 31 61

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Nominering - årets ungdomssatsning Med checklista

Nominering - årets ungdomssatsning Med checklista Nominering - årets ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag årets ungdomssatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Lärande Sommarjobb, Leader Linné projekt Lärande Bygd Journalnummer:

Läs mer

Slutrapport Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden

Slutrapport Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden Slutrapport Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden Ansvarig för projektet ska i enlighet med överenskommelsen om medfinansiering lämna en slutrapport om projektets genomförande enligt

Läs mer

Skogsstyrelsen, Södra Dalarnas distrikt 2009-7553

Skogsstyrelsen, Södra Dalarnas distrikt 2009-7553 Slutrapport vid projektstöd (6) Den här blanketten använder du för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 Öppna förskolan Familjecentralen Noltorps enhet ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar Beskrivning

Läs mer

Praktikrapport. Arbetsplatsen. Bakgrund. Min placering. Emil Levin. emil_levin@hotmail.com

Praktikrapport. Arbetsplatsen. Bakgrund. Min placering. Emil Levin. emil_levin@hotmail.com Praktikrapport Emil Levin emil_levin@hotmail.com Arbetsplatsen Miljöstrategiska enheten Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Kungsgatan 13 205 15 Malmö Bakgrund Min utbildningsbakgrund är en kandidatexamen

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

Effektrapport, Skåne Stadsmission 2015

Effektrapport, Skåne Stadsmission 2015 Effektrapport, Skåne Stadsmission 2015 1. Vad vill Skåne Stadsmission uppnå? Stiftelsens ändamålsparagraf, 1 i organisationens stadgar: Skåne Stadsmission är en stiftelse, vilande på kristen grund, som

Läs mer

Regionförbundet i Kalmar län. Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet

Regionförbundet i Kalmar län. Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet Regionförbundet i Kalmar län Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet Förord Arbetet med jämställdhetsintegrering är en mycket viktig pusselbit för att lösa vår regions demografiska utmaningar.

Läs mer

Företagande mot sporten

Företagande mot sporten Företagande mot sporten Att driva företag och samtidigt fokusera på hoppsporten Fredrik Spetz 2015-01-06 Innehåll Inledning och syfte... 3 Metod... 4 Insamlad data från intervjuer... 5 Analys... 7 Slutsats...

Läs mer

Slutrapport. 1. Sammanfattning

Slutrapport. 1. Sammanfattning Datum: 2011-08-15 Slutrapport Projektnamn : Spira Stockholm Diarienr : 2009-3010097 Projektperiod : 091026 110630 1. Sammanfattning Spira Stockholms mål är att fler unga kvinnor och män med utomnordisk

Läs mer

Verksamhetsrapport 2016

Verksamhetsrapport 2016 Ekenhillsvägen Datum 1 (24) 2016-06-07 Verksamhetsrapport 2016 Ekenhillsvägens förskola Innehållsförteckning 2 (24) Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Enhetens egna nyckeltal... 5 Arbetet med lässatsningen

Läs mer

Barn och familj 2012-03-21

Barn och familj 2012-03-21 I Eslövs kommun genomförs ett test av alla barn i förskoleklass av barnens fonologiska medvetenhet. Materialet som används är Bornholmsmaterialet vilket är utformat av professor Ingvar Lundberg, som är

Läs mer

LÄGESRAPPORT per MÅNAD

LÄGESRAPPORT per MÅNAD 2013-01-10 LÄGESRAPPORT per MÅNAD Projektnamn: Kompkulmen Projektnummer: 2011-5070001 Redovisningsperiod: oktober Verksamheter i projektet Deltagande rapporteras på excellblanketten Deltagarredovisning

Läs mer

- integration kan vara drama. självförtroende och engagemang. På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt

- integration kan vara drama. självförtroende och engagemang. På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt På lika villkor SAMMANFATTNING - integration kan vara drama BAKGRUND delaktighet, självförtroende och engagemang På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt som pågår under tiden 1 april 2013-31 mars

Läs mer

Värt att notera i sammanhanget är att kostnaden för en plats på individuella programmet för närvarande är 75 768 kronor per år.

Värt att notera i sammanhanget är att kostnaden för en plats på individuella programmet för närvarande är 75 768 kronor per år. RAPPORT 1 (5) Vår handläggare Jörgen Rüdeberg, verksamhetschef Rapport Sommarskola 2010 Bakgrund Sommaren 2010 genomfördes, i Interkulturella enhetens regi sommarskola för elever i år 8, 9 och gymnasieskolan.

Läs mer

Ekonomismart. ett regionalt samarbetsprojekt Projektår 2. Sparbanksstiftelsen Kronan, Folkuniversitetet, Finansinspektionen och Konsumentverket

Ekonomismart. ett regionalt samarbetsprojekt Projektår 2. Sparbanksstiftelsen Kronan, Folkuniversitetet, Finansinspektionen och Konsumentverket Ekonomismart ett regionalt samarbetsprojekt Projektår 2 Sparbanksstiftelsen Kronan, Folkuniversitetet, Finansinspektionen och Konsumentverket Sida 1 av 7 Samarbetsavtalet Detta avtal reglerar samarbetsparternas

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 1. Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Uppföljning av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning vid Centrum för livslångt lärande (C3L), Tyresö kommun

Uppföljning av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning vid Centrum för livslångt lärande (C3L), Tyresö kommun 2015-06-17 Uppföljning av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning vid Centrum för livslångt lärande (C3L), Tyresö kommun Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Elin Appel, tf. bitr.

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016 150812 Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Projekt Kompetens i förskolan Kungsörs kommun 2009 2011 - den externa utvärderingens slutrapport

Projekt Kompetens i förskolan Kungsörs kommun 2009 2011 - den externa utvärderingens slutrapport Projekt Kompetens i förskolan Kungsörs kommun 2009 2011 - den externa utvärderingens slutrapport 2011 VOK i Västsverige AB Slutrapport författad i juli 2011 på uppdrag av Kungsörs kommun Utvärderare: Marie

Läs mer

Årsrapport 2013. Gamla Påvelundsskolan

Årsrapport 2013. Gamla Påvelundsskolan Årsrapport 2013 Gamla Påvelundsskolan Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Beskrivning av enheten... 3 1.2 Årets viktiga händelser... 3 1.3 Sammanfattning... 5 2 Mål och utvecklingsfrågor... 6 2.1

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Bakgrund och avsikt Social resursförvaltning beviljade under 2014 drygt sju miljoner kronor i ekonomiskt stöd till sociala företag. Dessa företag

Läs mer

Medarbetarenkät 2014. / Piteå. Svarsfrekvens: 80,7

Medarbetarenkät 2014. / Piteå. Svarsfrekvens: 80,7 Medarbetarenkät 2014 / Piteå Svarsfrekvens: 80,7 1 2 Piteå Mål och uppdrag 66,5% 24,2% 6,8% 2,5% 4,8 Kompetens och utveckling 71% 22,3% 5,4% 1,3% 4,9 Information 80,7% 16,7% 2,3% 0,3% 5,1 Medarbetarskap

Läs mer

Projektledare Malin Claesson, Funktionschef Myndighet/HR-chef Höglandets Räddningstjänstförbund

Projektledare Malin Claesson, Funktionschef Myndighet/HR-chef Höglandets Räddningstjänstförbund Datum 2016-03-01 Handläggare Malin Claesson Direkttelefon 076-130 71 65 E-postadress malin.claesson@raddningstjansten.com Projektbeskrivning Projektnamn SFI med räddningstjänstinriktning Beställare Direktionen,

Läs mer

Familjedaghemmen i Innertavle/Yttertavle. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15

Familjedaghemmen i Innertavle/Yttertavle. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Innertavle/Yttertavle Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15 Sammanfattning Som ansvarig förskolechef kan jag utifrån både verksamhetsbesök, föräldraenkät, föräldrasamtal och kvalitetsredovisningen

Läs mer

En viktig mässa för alla

En viktig mässa för alla Gunilla Südow Mölnlycke bibliotek, Härryda kommun gunilla.sudow@harryda.se 2013 En viktig mässa för alla I dagens läge, med en snabb teknikutveckling, inte minst inom den digitala sfären, behöver vi förr

Läs mer

Lisa Fröbel Serena Bonato SERUS ek. för. SESAM Transnationalitet i praktiken

Lisa Fröbel Serena Bonato SERUS ek. för. SESAM Transnationalitet i praktiken SESAM Transnationalitet i praktiken Lisa Fröbel Serena Bonato 1 1 INLEDNING... 3 1.1 SYFTE... 3 1.2 SESAM BAKGRUND... 3 1.3 TRANSANTIONELL KOORDINATOR... 4 2 TRANSNATIONALITET... 5 2.1 SYFET MED TRANSNATIONELLT

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv

Revisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv www.pwc.se Revisionsrapport Carl-Gustaf Folkeson Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv Trelleborgs kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (8) Projektnamn Vigor Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Storumans kommun är en liten kommun med cirka 6 400 invånare.

Läs mer

Pekar ut inriktningen för de kommande årens utveckling och insatser inom arbetsmarknadsområdet

Pekar ut inriktningen för de kommande årens utveckling och insatser inom arbetsmarknadsområdet STRATEGI Arbetsmarknad Dokumentets syfte Pekar ut inriktningen för de kommande årens utveckling och insatser inom arbetsmarknadsområdet Dokumentet gäller för Arbets- och företagsnämnden Arbetsmarknadsstrategi

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 2013-12-19 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37 Ärende 1 Information

Läs mer

Agenda för mötet med projektsamordnarna 24/3 kl. 12-14

Agenda för mötet med projektsamordnarna 24/3 kl. 12-14 Agenda för mötet med projektsamordnarna 24/3 kl. 12-14 1 Senaste nytt från Ulla Ett särskilt välkommen till Christina Skogberg, som tagit över ansvaret för Samverkan efter Gudrun Boström. Upphandlingen

Läs mer

Svensk Konsumentverksamhet

Svensk Konsumentverksamhet Kungsbacka kommun Rapport Svensk Konsumentverksamhet 5 nivåer för aktiv verksamhetsutveckling Certifierbart ledningssystem Processperspektiv Medarbetarperspektiv Kundperspektiv Målperspektiv Projekt bedrivet

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Lön för mödan!? Från förhandlingsprocess till vad du ska ta upp vid lönesamtalet

Lön för mödan!? Från förhandlingsprocess till vad du ska ta upp vid lönesamtalet Lön för mödan!? Från förhandlingsprocess till vad du ska ta upp vid lönesamtalet Förhandlingsprocessen Övergripande överläggning Lönesamtal Avstämning Utvärdering Övergripande överläggning Ibland skrivelse

Läs mer

Utvärdering av Ungdomsteamet. Rebecka Forssell

Utvärdering av Ungdomsteamet. Rebecka Forssell Utvärdering av Ungdomsteamet Rebecka Forssell Utvärdering av Ungdomsteamet Rebecka Forssell Malmö högskola, 2009 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Copyright 2009 Malmö högskola, Enheten för

Läs mer

I jämförelse mellan kön är kvinnor något nöjdare än män och skillnaderna har även ökat mellan 2015 och 2014, där kvinnorna har blivit nöjdare.

I jämförelse mellan kön är kvinnor något nöjdare än män och skillnaderna har även ökat mellan 2015 och 2014, där kvinnorna har blivit nöjdare. Brukarenkät IFO 2015 Kvalitetsrapport 2015:2 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät 2015 visar att förvaltningen totalt sett har en mycket god brukarnöjdhet (kundnöjdhet) i alla de frågeområden som berörs i enkäten.

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Ullvigårdens förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Annica Norén, 150528 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har

Läs mer

Elevnära kursplaner Sammanfattning

Elevnära kursplaner Sammanfattning Elevnära kursplaner Sammanfattning Öjersjö grundsärskola i Partille kommun har arbetat med projektet Elevnära kursplaner under år 2014. Syftet med projektet var att utveckla de undervisande lärarnas bedömningar

Läs mer

Förutsättningar för innovation

Förutsättningar för innovation Förutsättningar för innovation ENKÄTUNDERSÖKNING OM KOMMUNER OCH LANDSTINGS SYN PÅ INNOVATIONSFRÅGOR Förutsättningar för innovation 1 Förord Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) vill stimulera nytänkande

Läs mer

FörskolanSmöret Kvalitet och måluppfyllelseläsåret 2011/12

FörskolanSmöret Kvalitet och måluppfyllelseläsåret 2011/12 1 FörskolanSmöret Kvalitet och måluppfyllelseläsåret 2011/12 Innehåll: Inledning.. 2 Förutsättningar..... 3 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse. 4 Beslutade mål och åtgärder. 7 Slutord. 9 Bilaga 1:

Läs mer

2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006

2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 PM Socialtjänstförvaltningen Yasmine Ekman Munir, Shahid Saleem, Ulla-Britt Fingal 2005-04-05 Bilaga 1 Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 Bakgrund

Läs mer

Vi ska arbeta åldershomogent i matematik till hösten och kommer då att kunna planera undervisningen utifrån resultaten på de nationella proven.

Vi ska arbeta åldershomogent i matematik till hösten och kommer då att kunna planera undervisningen utifrån resultaten på de nationella proven. ESLÖVS KOMMUN Bilaga 4 Barn och Familj 2009-09-21 UTDRAG ur inlämnade analyser av resultat nationella ämnesproven skolår 5 våren 2009 Ölyckeskolan Svenska Vi kan konstatera att resultaten i stort motsvarade

Läs mer

FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE

FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE Sofia Arkelsten, partisekreterare 20110704 INLEDNING Politiken påverkar människors liv. Därför är det viktigt vilka människor som utformar politiken. Och därför är det viktigt att

Läs mer

Medarbetarenkät 2014. / Totalrapport Lycksele kommun (ej bolag) Svarsfrekvens: 74,3

Medarbetarenkät 2014. / Totalrapport Lycksele kommun (ej bolag) Svarsfrekvens: 74,3 Medarbetarenkät 2014 / Totalrapport Lycksele kommun (ej bolag) Svarsfrekvens: 74,3 1 2 Totalrapport Lycksele kommun (ej bolag) Mål och uppdrag 59,8% 27,2% 10,4% 2,7% 4,6 Kompetens och utveckling 62,5%

Läs mer

Utvärdering av ESF-projektet Kompetenstid

Utvärdering av ESF-projektet Kompetenstid Utvärdering av projekt Kompetenstid Föreliggande rapport är en utvärdering av Kompetensutvecklingsprojektet Kompetenstid. Projektet har pågått från och med februari 2010 till och med juni 2011. Det genomfördes

Läs mer

RAPPORT. Personlig Tränare Katrinebergs folkhögskola. Uppföljning och utvärdering 2009-2014

RAPPORT. Personlig Tränare Katrinebergs folkhögskola. Uppföljning och utvärdering 2009-2014 RAPPORT Personlig Tränare Katrinebergs folkhögskola Uppföljning och utvärdering 2009-2014 2015-10-21 Ulf Järphag 1. BAKGRUND Personlig Tränar (PT) -utbildningen på Katrinebergs folkhögskola har bedrivits

Läs mer

Idrottens föreningslära GRUND

Idrottens föreningslära GRUND 1 Lärgruppsplan Idrottens föreningslära GRUND Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Idrottens

Läs mer

Pinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015

Pinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(10) 2015-02-10 Pinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015 Kunskapsförvaltningen 1. Organisation Förskolechef delas med Kyrkåsens förskola 50/50. Verksamheten

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012-2013 Perioden 30 juli 2012 28 juli 2013. Andel som studerar kvällstid: 15 % 0 % Antal sfi-lärare 19

Kvalitetsrapport 2012-2013 Perioden 30 juli 2012 28 juli 2013. Andel som studerar kvällstid: 15 % 0 % Antal sfi-lärare 19 Kvalitetsrapport Perioden 30 juli 2012 28 juli 2013 ANORDNARE Stockholms stad SKOLENHET Skolenhet: SFI Västerort i Tensta Huvudman för utbildningen: Stockholms stad Studievägar: Sfi 1, Sfi 2, Sfi 3 Andel

Läs mer

För varje klassredovisning finns jämförelse fråga för fråga med skolan, kommunen och Stockholms län som helhet inom respektive årskurs.

För varje klassredovisning finns jämförelse fråga för fråga med skolan, kommunen och Stockholms län som helhet inom respektive årskurs. Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2014 i åk 2 Stockholms län Young Business Creatives- YBC Rapporten innehåller resultaten för din klass/skola. Resultaten är uppdelade efter de olika frågeområdena;

Läs mer

Förstudie av sociala företag

Förstudie av sociala företag Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning Individ- och familjeomsorgen vuxna Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2016-03-10 Handläggare Elisabeth Richter Hagert Telefon: 08-508 14 000 Solveig Blid Telefon: 08-508

Läs mer

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin. 2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen

Läs mer

Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan

Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan Bakgrundsbeskrivning av projektet Kronan och Frälsegårdskolan har haft låg måluppfyllelse i matematik. Skolorna har genomfört kvalitetsredovisningar

Läs mer

hälsa och framtid Sammanfattning DELSTUDIE 1 4 ETT FORSKNINGSPROJEKT OM LÅNGTIDSFRISKA FÖRETAG

hälsa och framtid Sammanfattning DELSTUDIE 1 4 ETT FORSKNINGSPROJEKT OM LÅNGTIDSFRISKA FÖRETAG hälsa och framtid ETT FORSKNINGSPROJEKT OM LÅNGTIDSFRISKA FÖRETAG DELSTUDIE 1 4 Sammanfattning 2008 I Hälsa och framtid undersöks vad som utmärker privata företag med friska medarbetare friska företag.

Läs mer

Resultat för: Stockholms län / Stockholm / Viktor Rydberg gymnasium Odenplan

Resultat för: Stockholms län / Stockholm / Viktor Rydberg gymnasium Odenplan Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2016 i åk 2 Resultat för: Stockholms län / Stockholm / Viktor Rydberg gymnasium Odenplan Rapporten innehåller resultaten för din klass/skola. Resultaten är

Läs mer

Plan för Hökåsens förskolor

Plan för Hökåsens förskolor Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta

Läs mer

Datum: 20091123. Naturbruksgymnasiet Dingle hemsida: www.tillvaxtbohuslan.se

Datum: 20091123. Naturbruksgymnasiet Dingle hemsida: www.tillvaxtbohuslan.se Datum: 20091123 Diarienummer: SLUTRAPPORT Journalnr: 2008-4651 När du avslutat ditt projekt ska du lämna en rapport där du redovisar projektets genomförande och resultat. Utgå från din projektplan och

Läs mer

FAMU För Arbete Mot Utanförskap SPRIDNING OCH IMPLEMENTERINGSARBETE

FAMU För Arbete Mot Utanförskap SPRIDNING OCH IMPLEMENTERINGSARBETE ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN JOBBSTART FAMU För Arbete Mot Utanförskap 1 (14) Innehållsförteckning 1. Inledning 3 1.1 Genomförandefas... 3 1.2 Implementeringsfas... 3 2. Resultat under implementeringsfasen

Läs mer

Slutrapport för projektstöd

Slutrapport för projektstöd Slutrapport för projektstöd Ympade gurkplantor Journalnummer 2010-593 Hushållningssällskapet Väst Sida 1 1. Redovisning av följande projekt Ympade gurkplantor Journalnummer 2010-593 Stödmottagare Hushållningssällskapet

Läs mer

Slutrapport Digitala signeringslistor

Slutrapport Digitala signeringslistor 0.00 Utgåva (1)8 Dokumenttyp: Projektdokument Dokumentbeskrivning: Projekt: Projektnummer (enligt esamordnare) Slutrapport Mobilitet Digitala signeringslistor Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk

Läs mer

Hälsa och arbetsmiljö på Konstfack

Hälsa och arbetsmiljö på Konstfack Hälsa och arbetsmiljö på Konstfack Sammanställning av resultatet från enkätundersökningen september 1 Bakgrund Arbetsmiljökommittén på Konstfack beslutade att genomföra en enkätundersökning bland alla

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Regionrådsmöte Umeåregionen

Regionrådsmöte Umeåregionen Regionrådsmöte regionen Dag Fredag 10 juni 2011 Tid 09.00 15.00 Plats ENS, samverkanshuset, universitet. Bottenvåningen, TrippelHelix. Närvarande Ingemar Nyman, Bjurholm Kurt-Allan Egelby, Bjurholm Lars

Läs mer

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Rapport 5 preliminär, version maj 2010 Fokusgrupper med coacher - En resultatsammanställning baserad på 2 fokusgrupper med sammanlagt 8 coacher. Bengt

Läs mer

Bilaga 1. Rapport. 2013-03-21 Dnr 400-2011:3033. Rapport. efter kvalitetsgranskning av studie- och yrkesvägledningen

Bilaga 1. Rapport. 2013-03-21 Dnr 400-2011:3033. Rapport. efter kvalitetsgranskning av studie- och yrkesvägledningen Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av studie- och yrkesvägledningen vid Ydreskolan i Ydre kommun 1 (14) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Ydreskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och

Läs mer

Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2011 i åk 2

Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2011 i åk 2 Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2011 i åk 2, Stockholms transport- och fordonsgymnasium Rapporten innehåller resultaten för enskild skola. Resultaten är uppdelade efter de olika frågeområdena:

Läs mer

FÖRÄNDRA RADIKALT Projektrapport från Åstorps kommun

FÖRÄNDRA RADIKALT Projektrapport från Åstorps kommun FÖRÄNDRA RADIKALT Projektrapport från Åstorps kommun Rapporten sammanställd under juli månad 2015 Projektledare: Anita Månsson Åstorps kommun 265 80 Åstorps kommun anita.mansson@astorp.se Tel: 042 641

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: HOFSK/FSK Holsby Förskola martho002, 2015-11-16 16:22 1 Verksamhetsbeskrivning Bakgrund Holsby förskola bestod av fyra

Läs mer

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Tio punkter för en lärande arbetsplats Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,

Läs mer