Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut

Transkript

1 Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut

2 Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och ungdomshälsovård - Psykiatrin - Habiliteringen Klinisk behandling - Behandling av barn, ungdomar och vuxna - Intensivträning med barn med autism Organisation och ledarskap

3 Mål Beteenden Mål Värden Inlärningsteoretiska principer Förändring Mål

4 Mål utifrån uppdrag BLI AV MED Slippa ångest Bli mindre stressad Sluta bråka och vara aggressiv Sluta skrika och bitas Slippa må dåligt KÄNSLOMÅL eller TANKEMÅL Känna sig uppskattad av andra Tänka mer positivt STORA OCH DIFFUSA MÅL Få en fungerade skolgång Bli så självständig som möjligt Fungera socialt med jämnåriga Få bättre självkänsla Bli medveten om sin diagnos Fungera bättre i socialt samspel med jämnåriga FOKUS PÅ ANDRA Bli bemött som andra

5 Mål Mål utjämnar maktbalansen, säkerställer att de inblandade arbetar åt samma håll Mål i sig påverkar: - viljan att engagera sig aktivt i förändringsarbetet - emotionellt välbefinnande - beteendeförändring och avhopp: ju mer integrerade målen är i förändringsarbetet, desto mer tenderar individen att testa nya beteenden samt att stanna kvar i förändringsarbetet (Linton & Flink 2011)

6 Mål Beteenden Beteenden Värden Inlärningsteoretiska principer Förändring Mål

7 Vad är ett beteende? Allt vi gör är beteenden Topografi hur ett beteende ser ut - KO-testet: Konkret och Observerbart Yttre beteenden - Det som syns Inre beteenden -Tankar, känslor - Svårt att observera men kan konkretiseras Därför: formulera mål i termer av att kunna: - Att kunna säga nej till droger - Att kunna gå förbi en affär utan att snatta - Att kunna hantera min ilska så att jag inte hamnar i slagsmål - Att kunna gå tillbaka till skolan efter en helg hemma

8 Att beskriva beteenden Tummregel: sök efter verb istället för substantiv - Dvs: beskriv vad personen gör istället för vad den har eller är Jämför: Han är hotfull Han har sagt att han vill döda mig Hon är omotiverad Hon står vid fönstret och tittar ut Han är lat Han bäddar inte sängen på morgonen

9 Överskott och underskott Överskott beteenden gör för mycket av (i förhållande till önskade) Frekvens för ofta tvätta händerna 25ggr/dag Intensitet för mycket tvätta händerna med stålull och klorin Duration för länge tvätta händerna i 30 min i sträck Uppträder i fel sammanhang avbryter ett samtal för att gå och tvätta händerna för att det pratades om ngt som uppfattades som smutsigt Underskott beteenden gör för lite av (i förhållande till önskade) Frekvens för sällan tvätta händerna 1 gång/vecka Intensitet för lite att tvätta smutsiga händer utan att använda tvål Duration för kort tvätta smutsiga händer genom att dra dem snabbt genom rinnande vatten Uppträder inte i sammanhang där det skulle vara bra i relation till mål inte tvätta smutsiga händer innan man sätter sig till bords vid en middag

10 Olika former av överskott och underskott Överskott för mycket utifrån: Duration tid ex. självstimulerar 2h, spelar wow 12h, ligga i sängen 18h/dygn Intensitet styrka ex. när pratar med folk så skriker man, skall peta på någon så slår man Frekvens mängd ex. äter 12 munkar, tjata, kramas, tafsar, hotar någon Uppstår i sammanhang där det inte borde klä av sig

11 Olika former av överskott och underskott Underskott för lite utifrån: Duration tid Ex. sitta still på en lektion, lyssna, vänta på sin tur Intensitet styrka Ex. prata så det hörs, motorik/rörelse, säga ifrån, ta kontakt Frekvens mängd Ex. skoltimmar, fritidsaktivitet, träning, läxläsning Uppstår inte i ett sammanhang där det borde uppstå säga ifrån

12 Beteendets funktion Samma beteenden kan ha olika funktion - Topografi (form, hur det ser ut) ex. Stanna hemma från skolan för att slippa ett prov eller för att få vara med pojkvännen Skära sig för att slippa ångest eller för att få omvårdnad Olika beteenden kan ha samma funktion - Responsklasser. Flera olika beteenden som fyller samma funktion för utövaren. ex. Springa, skära sig, äta, sova, träffa vänner, spela dataspel för att slippa komma i kontakt med oro inför framtiden.

13 Mål Beteenden Värden Värden Inlärningsteoretiska principer Förändring Mål

14 Värden - Mål Värden - Hjälper oss att bestämma i vilken riktning vi vill gå - Blir vi aldrig klara med - De skall kännas - Motivation Mål - Konkretiserar vilka steg som leder oss dit - Förändras ofta med tiden

15 Värdebaserat arbete Hinder Värden och mål Vad vill du att ditt liv ska handla om? Vilka beteenden är hinder för barnet/ungdomen att nå värden och mål? Vilka beteenden för barnet/ ungdomen närmre sina värden och mål?

16 Vara en god förälder Exempel på värden Känna gemenskap i familjen Vara en god vän Ha en god fysisk och psykisk hälsa Göra ett bra jobb i skolan Vara en bra partner

17 Att jobba med värden Kan ta tid Inte säkert att personen vet själv när vi frågar Som samtalsledare - Var nyfiken, utforska (Locka fram) - Lägg expertrollen åt sidan (Samarbete) - Individen bestämmer i sitt liv (Autonomi) - Äkta (Motiverande samtal)

18 Mål Beteenden Inlärningsteoretiska principer Värden Inlärningsteoretiska principer Förändring Mål

19 Olika konsekvenser som påverkar beteenden Positiv förstärkning Tillförsel av en önskvärd konsekvens ökar sannolikheten för ett givet beteende uppstår igen (lägga till) Negativ förstärkning Borttagande av en icke önskvärd konsekvens ökar sannolikheten för ett visst beteende (dra ifrån). Positiv försvagning Tillförsel av icke önskvärd konsekvens minskar sannolikheten för ett givet beteende (lägga till). Negativ försvagning Borttagande av önskvärd konsekvens minskar sannolikheten för ett givet beteende (dra ifrån). Utsläckning Utebliven förstärkning gör att beteendet till slut upphör.

20 Inlärningsteoretiska principer Har vi lärt in kan vi lära om När nya beteenden skall etableras - Förstärkning varje gång - Hitta förstärkare Vill gärna arbeta med underskott Motivationsbrist (vill inte) eller färdighetsbrist (kan inte)

21 Mål Beteenden Förändring Värden Inlärningsteoretiska principer Förändring Mål

22 MI hur vi pratar spelar roll - Förändringsprat - Hantera dissonans Förändring Färdighetsbrist (inte kan) eller Motivationsbrist (inte vill) Vi påbörjar inte förändringsarbete förens vi tror att vi har chans att lyckas Förändring tar tid, normalt att vara ambivalent

23 Förändring förstärkas Förändring För att kunna förstärka tydligt vad som skall förstärkas Tydligt vem som skall förstärka förändringen och när När bollen rullar, självförstärkande

24 Mål Beteenden Mål Värden Inlärningsteoretiska principer Förändring Mål

25 Mål utifrån värderingar Värderingar Långsiktiga mål Delmål

26 Långtidsmål Specifika och mätbara Vanliga svar på personers mål: - Må bättre - Ha mindre ångest - Vara mindre stressad - Bli mindre nedstämd

27 Långtidsmål Låt värderingarna ligga till grund för långtidsmålen Specifika Mätbara Möjliga att nå inom en viss tidsrymd Formuleras som något personen vill nå (snarare än något hon vill undvika)

28 Värderingar - Som riktlinjer för mål - Ex. Klara egen försörjning Värderingar - Mål Långtidsmål - Specifika, mätbara långtidsmål att arbeta mot - Ex. Ta tre betyg i skolan till jul Delmål - Konkreta delmål på väg mot långtidsmål - Ex. Gå till skolan kl 9 på fredag

29 Långtidsmål möjliga att nå Det är förstärkande att uppnå mål Det kan skapa hopplöshet att inte uppnå mål

30 Exempel: Vaga mål: Bli mindre nedstämd Specifika och mätbara mål: Vara med på en social aktivitet minst en gång/vecka Gå i skolan minst 50% Göra en aktivitet med familjen minst en gång/vecka

31 Exempel: Vaga mål: Ha mindre ångest Specifika och mätbara mål: Tacka ja till minst 2 av 3 sociala aktiviteter som erbjuds Säga minste en mening på varje lektion

32 SMARTA mål Specifikt vad är det vi strävar efter? - jmfr: få bättre självförtroende med att kunna uttrycka sina åsikter Mätbart Hur vet vi när vi är där? - jmfr: det känns som det blivit bättre med jag har lyckats säga nej till droger vid fem tillfällen Accepterat Är individen det gäller med på tåget? Realistiskt Är målet möjligt att uppnå? Tidsbundet När skall målet vara uppfyllt?

33 SMARTa mål Specifika Att ett mål är specifikt innebär att det är väldigt exakt och väl definierat och att det inte kan misstolkas på något sätt. För att ta som exempel så skulle ett ospecifikt mål kunna vara att spara pengar varje månad medan ett motsvarande specifikt mål skulle vara spara 200 kr varje månad. Du skall alltid sätta upp specifika mål då de är enklare att följa och lättare att se om de uppnåtts. (Beteende) Mätbara Vilket är målet? Det skall kunna mätas. Som under den förra punkten så handlar det alltså om att det sklla vara lätt att veta när du uppfyllt målet. Om man t ex har som mål att sköta hem och hygien så är det väldigt svårt att veta när man faktiskt uppnått målet. Det finns inget direkt mått för det. Istället ska det gå att mäta och som exempel skulle man kunna ha som mål att gå till tvättstugan och tvätta kläderna en gång i veckan samt duscha två gånger i veckan. (Beteende)

34 SMARTa mål Accepterat Det är viktigt att man kan stå bakom sina mål och därmed acceptera dess innebörd. Denna punkt blir ännu viktigare om det är flera personer som är involverade i målet. (Värden) Realistiskt Ett mål behöver vara rimligt och realistiskt. Men samtidigt får målen inte heller vara för lätta. Sträva efter att sätta upp mål som är utmanande men inom realistiska ramar. (Förändring, Inlärningsteoretiska principer) Tidsbundet När man sätter upp mål så är det viktigt att man har tydliga start och slutdatum. Framförallt så är det viktigt att sätta en bestämd tid när målet ska vara uppfyllt. Om man inte gör detta så tappar man effekten av att kämpa mot att nå målet i tid. Samtidigt är det lätt att hela tiden skjuta upp målet. Sätt ett datum på alla dina mål. (Beteenden)

35 Sammanfattning Värden Operationalisera beteenden Förstärker beteenden SMART