Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport"

Transkript

1 Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje Slutrapport Veli Tuomela 2004

2 1 1 Bakgrund I denna rapport redogör jag kortfattat för den tvååriga utbildningen Språkutvecklande arbetssätt i förskolan. Den genomförde jag i egenskap av konsult och utbildare i sex förskolor i Södertälje under åren 2002 och Närmare bestämt beskriver jag i nämnd ordning bakgrunden till utbildningen, målgruppen, utbildningens syfte, innehåll och utformning samt utfallet på personalens pedagogiska skicklighet i att arbeta språkutvecklande. I Södertälje kommun finns fyra områden, Fornhöjden, Geneta, Hovsjö och Ronna, med ett mycket stort antal barn med annat modersmål än svenska. En övervägande del av dem får sin första regelbundna kontakt med svenska språket i förskolan. För många av dem är förskolan i stort sett den enda platsen där de använder svenska språket före sin skolgång. För att dessa barn ska ges goda möjligheter att utveckla såväl modersmålet som det svenska språket är det nödvändigt att deras förskolevistelse håller hög språkutvecklande kvalitet i båda språken. I vilken omfattning barnen vistas i en sådan språkmiljö har samband med flera olika faktorer. En av de viktigaste faktorerna är förskolepersonalens pedagogiska skicklighet i att arbeta språkutvecklande. För att höja förskolepersonalens kompetens i Fornhöjden, Geneta, Hovsjö och Ronna genomförde jag en miniföreläsningsserie om språkutvecklande arbetssätt i förskolan under våren Av utvärderingen av denna utbildningsinsats framgick tydligt att förskolepersonalen önskade sig ytterligare kunskaper och färdigheter om språkutvecklande arbetssätt i förskolan. Detta blev upprinnelsen till den tvååriga utbildningen. Jag åtog mig i uppdrag av Forum för språkutveckling i Södertälje att utarbeta en fortsatt utbildning. Mitt förslag på arbetsform var i första hand auskultationer och uppföljningssamtal. Denna arbetsform hade visat sig vara synnerligen effektiv i mitt arbete i andra kommuner. Enligt min mening är det verkningsfullt med en direkt kontakt med förskolepersonalen i deras vardag för att utveckla deras arbetssätt. Det är således inte tillräckligt med några enstaka

3 2 föreläsningar för att åstadkomma en mer fördjupad pedagogisk utveckling. Under hösten 2001 genomförde jag en mindre utbildning i form av auskultationer och uppföljningssamtal samt seminarier. Ett arbetslag på varje förskola inom de fyra geografiska områdena medverkade i utbildningen. Jag besökte respektive arbetslag vid några tillfällen under terminen. Denna utbildning avslutades med att all förskolepersonal - även de som inte ingick i denna del av utbildningen inom de fyra geografiska områdena - deltog i seminarier. Genom dessa seminarier fick alla ta del av de erfarenheter som arbetslagen hade införskaffat genom auskultationerna och uppföljningssamtalen. Det visade sig att denna utbildning var mycket uppskattad av förskolepersonalen. Dessutom hade framför allt auskultationerna och uppföljningssamtalen gett synbar effekt på förskolepersonalens skicklighet i att arbeta mer språkutvecklande med barnen. Det är mot denna bakgrund som jag tillsammans med Forum för språkutveckling i Södertälje, förskolechefer och förskolepersonal beslutade oss för en längre utbildningsinsats för förskolepersonalen. En längre utbildning var möjlig att genomföra med ekonomiska medel från Storstadssatsningen. Enligt mitt förslag valde vi en tvåårig kompetensutveckling i form av en kursdel samt en del med auskultationer och uppföljningssamtal. 2 Målgrupp Den tvååriga utbildningen kom att omfatta sammanlagt sex förskolor. Dessa var Rubinen i Fornhöjden, Skeppet i Geneta, Granö i Hovsjö samt Björken, Rösberga och delar av Odalen i Ronna. Ett urval av antalet förskolor var nödvändigt, eftersom det fanns begränsade ekonomiska medel för uppdraget. Efter noga överväganden från inblandade parter valdes ett särskilt urvalsförfarande. Urvalet grundade sig på att varje förskolechef skulle ha en förskola som ingick i utbildningen. Med några undantag deltog samtliga avdelningar inom respektive förskola i utbildningen.

4 3 De sex förskolorna hade sammanlagt cirka 26 avdelningar (antalet avdelningar på vissa förskolor varierade under denna tvåårsperiod). Detta motsvarar ungefär hälften av de förskoleavdelningar som fanns i de fyra områdena under utbildningstiden. På varje avdelning ingick såväl barnskötare som förskollärare i utbildningen. Endast de med tillsvidareanställning samt de med långtidsvikariat fick möjligheter att delta. Totalt har uppemot hundra personer genomgått i utbildningen. En övervägande del av dem deltog under hela utbildningen. En del hade inte möjligheter att medverka under samtliga fyra terminer på grund av längre ledigheter, främst föräldraledighet. Nya personer tillkom i förskolorna under utbildningens gång. Dessa medverkade under de återstående terminerna av utbildningen. 3 Utbildningens syfte och innehåll Utbildningens övergripande syfte har varit att höja förskolpersonalens kompetens i att arbeta språkutvecklande med barn som har ett annat modersmål än svenska. Avsikten var främst att personalen utvecklar sin pedagogiska skicklighet på hög nivå i att använda såväl sitt eget som barnens talutrymme på ett språkutvecklande sätt inom alla situationer och aktiviteter i förskolan. Utbildningens innehåll delades in i tre block enligt följande: 1. Se språket! 2. Det språkutvecklande samtalet 3. Högläsning, skriftspråk och modersmål Med hjälp av det första blocket, Se språket!, skulle barnskötarna och förskollärarna förvärva grundläggande kunskaper om det svenska språket som ett andraspråk i ett utvecklingsperspektiv. Särskilt uppmärksammades språkutvecklingen hos barn i förskoleåldern. Många delar av dessa kunskaper kan även tillämpas på barnens modersmål. Personalen behöver sådana kunskaper för att analysera såväl barnens språkutveckling som

5 4 det egna språkbruket. Vidare ingick i detta block grundläggande praktiska kunskaper om på vilka olika sätt förskolepersonal kan gå till väga för att analysera barns språkutveckling. Blocket Det språkutvecklande samtalet handlade om att utveckla förskolepersonalens förmåga att föra språkutvecklande samtal med barn. Dessutom ingick även andra sätt än genom samtal att använda talutrymmet på ett språkutvecklande sätt. Stor vikt lades vid samtalets intensitet och kvalitet under samtliga de situationer och aktiviteter som barnet deltar i under sin förskolevistelse. Dessutom ingick flera olika organisatoriska aspekter på planering och genomförande av situationer och aktiviteter i förskolan för att de ska befrämja språkutveckling hos barn. Blocket Högläsning, skriftspråk och modersmål bestod av de tre olika teman som rubriken till blocket anger. Högläsningen behandlades utifrån flera olika perspektiv. Ett av dessa var högläsningens betydelse för barns språkutveckling i allmänhet och för två- eller flerspråkiga barn i synnerhet. Ett annat var det praktiska genomförandet vid högläsningsstunder i förskolan med bland annat val av bok och fysisk miljö samt olika lästekniska aspekter. Det andra temat bestod av skriftspråksstimulerande situationer och aktiviteter i förskolan. Bland annat genomfördes en kartläggning på varje avdelning av detta fenomen. Denna kartläggning låg som grund för slutsatser om skriftspråksutvecklande färdigheter hos barnen på avdelningen. Det tredje temat behandlade modersmålets roll i förskolan. Inom detta tema ingick även olika pedagogiska utformningar med vars hjälp personalen kan utveckla barnens modersmål i förskolan. 4 Utbildningens utformning Blocket Se språket! utformades som en kursdel, medan de två blocken Det språkutvecklande samtalet och Högläsning, skriftspråk och modersmål genomfördes som auskultationer och uppföljningssamtal. Blocket Se språket! gavs som en kurs under hela den första terminen av utbildningen. Personalen delades in i olika

6 5 undervisningsgrupper. Varje grupp hade undervisning vid två olika tillfällen varannan vecka. Kursen omfattade 60 lektionstimmar per person. Kursen bestod av lektioner och smågruppsarbeten. En stor del av lektionerna ägnades åt att personalen fick möjligheter att tillämpa de språkteoretiska kunskaperna som ingick i kursen genom att analysera autentiskt språkmaterial från de barn som personalen hade på sina avdelningar. För att detta skulle vara möjligt fick personalen i början av kursen spela in barns tal på kassettband och överföra det sedan i skrift. Dessutom ingick analysuppgifter som förskolepersonalen utförde i sitt dagliga arbete om sitt eget och kollegornas språkbruk. Det andra blocket, Det språkutvecklande samtalet, omfattande två terminer och det tredje blocket, Högläsning, skriftspråk och modersmål, en termin. Det andra och tredje blocket gavs som auskultationer och uppföljningssamtal ungefär varannan vecka. Under auskultationerna observerade jag de enskilda barnskötarnas och förskollärarnas språkutvecklande arbete. Varje auskultation mynnade ut i ett uppföljningssamtal i vilket all personal i arbetslaget ingick. I detta samtal diskuterade jag avdelningens språkutvecklande arbete utifrån auskultationen. Det främsta syftet med auskultationen var att finna former för hur personalen ytterligare kunde utveckla det språkutvecklande arbetssättet Det fanns en stor skillnad i det praktiska genomförandet av utbildningen mellan kursdelen och den övriga delen med auskultationer och uppföljningssamtal. Kursdelen ställde till med vissa praktiska problem på avdelningarna under kursdagarna. På grund av att kursdagarna delades in i tre undervisningsgrupper deltog omkring tre olika personer från samma avdelning i kursen under en och samma dag, men under olika tider på dagen. Detta upplevdes som stressigt, rörigt och påfrestande för personalen. Inte bara för dem som lämnade avdelningen för att delta i kursen utan även för dem som var kvar på avdelningen. Det fanns inte heller alltid vikarier att tillgå under utbildningsdagen, vilket förvärrade den ibland redan besvärliga situationen på avdelningen. Trots dessa problem genomfördes kursen enligt de ursprungliga planerna

7 6 och med mycket stort engagemang av barnskötarna och förskollärarna. Auskultationerna och uppföljningssamtalen var enkla att utforma på respektive avdelning. Undantaget bestod i att det ibland var svårt för personalen att delta i uppföljningssamtal på grund av det inte fanns annan personal eller vikarier som kunde gå in på avdelningen under samtalet. Blocken Se språket och Det språkutvecklande samtalet upplevdes såväl av mig som av förskolepersonalen som tillräckligt omfattande. Däremot var både jag själv och de flesta av personalen av den åsikten att det sista blocket, Högläsning, skriftspråk och modersmål, var något för kort. 4. Utbildningens utfall Vad har barnskötarna och förskollärarna tillägnat sig för kunskaper och färdigheter under utbildningen? Det finns stor variation mellan olika personer när det gäller med vilken kvalitet och omfattning de kan tillämpa olika kunskaper och färdigheter. I detta avsnitt sammanfattar jag de olika delområden som jag bedömer att det stora flertalet av förskolepersonalen har tillägnat sig under utbildningen. Mina slutsatser om personalens uppnådda kompetens baseras på mina anteckningar, iakttagelser och egna utvärderingar. Under varje auskultation har jag fört anteckningar och gjort detsamma under de flesta uppföljningssamtalen. På så sätt har jag dokumenterat viktiga läroprocesser hos personalen. Dessa har också varit ett värdefullt stöd i hur denna process fortskridit hos de enskilda personerna. Dessutom har jag genom mina anteckningar haft möjligheter att analysera vilken pedagogisk skicklighet personalen uppnått inom olika delområden i slutet av utbildningen. Jag själv har utvärderat uppdraget i slutet av varje termin muntligen med respektive arbetslag och i slutet av hela utbildningen med varje enskild person genom en intervju. Det bör nämnas att uppdraget också har utvärderats av Forum för språkutveckling i Södertälje med hjälp av enkäter vid två tillfällen under uppdragets gång och vid ett tillfälle efter

8 7 avslutad utbildning. Dessutom utvärderades utbildningen genom Lärarhögskolan i Stockholm, då denna institution har ansvaret för utvärdering av alla språkinsatser inom Storstadssatsningen i Södertälje. Jag av den åsikten att det stora flertalet som deltagit i utbildningen behärskar många olika aspekter i det språkutvecklande arbetet i förskolan. De mest centrala delområdena beskriver jag kortfattat i det följande. Personalen är mycket väl medveten om att punktinsatser i form av metoder, praktiska tips och idéer samt material har en underordnad roll i barns språkutveckling i förskolan. De har istället kunskaper om att ett barn först och främst utvecklar ett eller flera språk i förskolans rutinsituationer och aktiviteter. Personalen är också på det klara med att dessa situationer och aktiviteter inte utvecklar barnets språk av sig självt. Istället handlar det om i vilken omfattning och med vilken kvalitet dessa tas tillvara språkligt av de vuxna och barnen. De flesta har kunskaper och praktisk färdighet om hur ett språkutvecklande arbete kan planeras och organiseras. En av de mest betydelsefulla aspekterna inom detta delområde har bestått av att man blivit medveten om den så kallade grupporganisationen. Det vill säga om betydelsen av hel- och smågruppsaktiviteter för barns språkutveckling. Ett annat exempel utgörs av den roll personalen har för barnets språkutveckling i skilda situationer och aktiviteter. Personalen är vidare mycket väl medveten om att den interaktion som försiggår på förskolan mellan de vuxna och barnen samt barnen emellan är oerhört betydelsefull för barnens språkutveckling. Så gott som samtliga barnskötare och förskollärare har insikten om på vilket sätt man kan utveckla interaktionen och därmed möjligheten till ett mer språkutvecklande arbete. Vidare har personalen kunskaper om att det egna språkbruket måste vara tillräckligt mångsidigt för att utveckla ett barns språk. Det gäller inte enbart ordvalet utan också bland annat grammatiska strukturer och möjligheten att komma i kontakt med olika typer av samtal och berättande.

9 8 Personalen har vidare kunskaper om betydelsen av att barnen får komma i kontakt med begripligt inflöde från de vuxna. Utifrån denna kunskap kan barnskötarna och förskollärarna anpassa sitt eget språkbruk så att det blir begripligt för barnen. Dessutom har de kunskaper om på vilka andra sätt än med hjälp av språket som ett språkligt innehåll kan bli begripligt för ett barn. De flesta som deltog i utbildningen har en medvetenhet om att de vuxnas språknivå påverkar barnens språkutveckling. En viktig del av denna medvetenhet har bestått i att personalen alltför ofta använder ett för enkelt språkbruk med barnen. Detta gäller såväl ordval som vissa grammatiska strukturer i vuxnas språkbruk. De flesta av personalen har kännedom om hur man kan analysera barns språkutveckling. Många arbetslag kan sammanställa och analysera enklare språkliga aspekter. De kan också dra slutsatser om barnets språkutvecklingsnivå samt vad man bör vidta för åtgärder i sitt språkutvecklande arbete. Högläsningens roll för barnens språkutveckling har höjts för de flesta barnskötare och förskollärare. Sådana aspekter som de blivit mer varse om är bland annat urvalskriterier för val av böcker, den yttre miljön för läsningen, antalet högläsningstillfällen och lästekniska färdigheter. Förskolepersonalen har även fått en ökad medvetenhet om hur man kan arbeta skriftspråksstimulerande i förskolans rutinsituationer och vardagsaktiviteter. Slutligen, har många barnskötare och förskollärare blivit mer medvetna om modersmålets roll i förskolan. Dessutom har de en mer nyanserad bild av på vilka olika sätt man kan erbjuda barnen situationer och aktiviteter på modersmålet. De har blivit särskilt uppmärksammade på hur man kan använda den ordinarie personalen på förskolan som har samma modersmål som barnen.

10 9 6 Slutord Utbildningen Språkutvecklande arbetssätt i förskolan har varit unikt i sitt slag. Kompetenshöjande insatser för förskolan utformas sällan genom auskultationer och uppföljningssamtal av en utomstående konsult och utbildare. Och framför allt inte genom en så omfattande insats, både när det gäller den tvååriga utbildningslängden och de närmare hundra personer som medverkade i utbildningen.

Kvalitetsanalys. Bikupans förskola

Kvalitetsanalys. Bikupans förskola Kvalitetsanalys Bikupans förskola Innehållsförteckning Resultatet av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 5 Arbete i verksamheten... 5 Övriga

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna År för rapport: 2013 Organisationsenhet: Nybergs förskola (K) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna User: ERLAR001,

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Kompassens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Utveckling och lärande. Förskolan Stiglötsgatan 33

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Utveckling och lärande. Förskolan Stiglötsgatan 33 Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Utveckling och lärande Förskolan Stiglötsgatan 33 2 Utveckling och lärande Sammanfattning Lärmiljöer Alla i arbetslaget utformar lärandemiljöerna utifrån barnens behov,

Läs mer

Sotenässkolans årliga plan mot kränkande behandling

Sotenässkolans årliga plan mot kränkande behandling 1 Sotenässkolans årliga plan mot kränkande behandling Mål och vision Vi vill att alla elever efter sin skoltid vid Sotenässkolan skall känna till sina starka sidor och vara stolta över dem. Detta blir

Läs mer

Verksamhetsrapport 2016

Verksamhetsrapport 2016 Ekenhillsvägen Datum 1 (24) 2016-06-07 Verksamhetsrapport 2016 Ekenhillsvägens förskola Innehållsförteckning 2 (24) Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Enhetens egna nyckeltal... 5 Arbetet med lässatsningen

Läs mer

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET Juni 2005 Innehåll Syfte 2 Bakgrund 1. Projektgruppen 3 2. Övriga lärare 4 Metod och Resultat 1. Projektgruppen 4 2. Övriga lärare 7 Avslutande diskussion

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Ullvigårdens förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Annica Norén, 150528 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2013-14. Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Kvalitetsredovisning Läsåret 2013-14. Laxå kommuns Förskoleverksamhet Kvalitetsredovisning Läsåret 2013-14 Laxå kommuns Förskoleverksamhet Barn- och utbildningsnämnden 2014-09-29, 93, dnr BUN 2014058 611 1 Innehållsförteckning Utbildningens syfte: Sidan 3 Beskrivning av

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna 1 L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Nallebjörnens förskola Rapport Juni 2013 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Utvärderingens genomförande...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Västanvindens förskola Upprättad 201601 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling

Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling 1 Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling Mål och vision Vi ska förebygga, upptäcka och åtgärda alla former av kränkande handlingar bland elever och personal

Läs mer

Smedjans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Smedjans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Smedjans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet

Läs mer

Utbildningsinspektion i Nacka gymnasium och gymnasiesärskola

Utbildningsinspektion i Nacka gymnasium och gymnasiesärskola Utbildningsinspektion i Nacka kommun Nacka gymnasium Dnr 53-2006:3385 Utbildningsinspektion i Nacka gymnasium och gymnasiesärskola Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande.

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande. Utbildningsinspektion i Kristianstads kommun Centrum för vuxnas lärande Dnr 53-2006:3213 Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande. Vuxenutbildning Inledning Skolverket har

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008 Fastställd 080630 Betty Backsell,rektor KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008 Frejagårdens förskola Bollebygds kommun 1 Verksamhetens förutsättningar 1.1 Om verksamhetsområdet Frejagården startades jan

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t

L J U S p å k v a l i t e t L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Brunna förskolor Rapport Mars - 2014 2 (8) Innehållsförteckning Inledning 3 1. Utvärderingens genomförande 3 1.1 Utvärderingsgrupp

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE KVALITETSRAPPORT - REKTOR Enhet: KAPLANSKOLAN, EE, EC, VF och EN. Rektor: Kristin Lundholm. Frågor att besvara KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat 1 Beskriv i vilken grad

Läs mer

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen

Läs mer

Treklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Treklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Treklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen: Förskolechef, pedagogiska ombud,

Läs mer

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik

Läs mer

Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekendals förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekendals

Läs mer

Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för

Läs mer

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Matteusskolan Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 Innehåll Inledning...1

Läs mer

Ht-15 VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE FÖR FRITIDSHEM

Ht-15 VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE FÖR FRITIDSHEM Ht-15 Namn: Program: VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE FÖR FRITIDSHEM Namn: Personnummer: Telefonnummer: E-mail (studentmail): Startår: ht vt Individuell studieplan: Tilldelat VFU-område: VFU-DOKUMENTATION:

Läs mer

ARBETSPLAN 1 2013-2014

ARBETSPLAN 1 2013-2014 ARBETSPLAN 1 2013-2014 1 Arbetsplanen omfattar under läsåret såväl gymnasiesärskolans som lärvux verksamhet. I kommande arbetsplaner behandlas verksamheterna var och en för sig. TÄBY GYMNASIESÄRSKOLA ÄR

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING för år 2008

KVALITETSREDOVISNING för år 2008 KVALITETSREDOVISNING för år 2008 Förskolorna Jägargården och Sysslagården Måluppfyllelse Mål 2 Barnen i förskolan utvecklas utifrån sina förutsättningar. Målet är uppfyllt x SAMMANFATTNING AV ANALYS OCH

Läs mer

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012 Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2011/2012 Fokusområden 2011-2012 Arbetsmiljö Arbetssätt Elevstöd ARBETSSÄTT Elevaktiv undervisning Planering, dokumentation och feedback Eget ansvar förväntningar

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA:Vätö förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Vätö förskolas egen föräldrautvärdering av verksamheten Fyll

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING 2011 FÖRSKOLA. Inglis Lindahl

KVALITETSREDOVISNING 2011 FÖRSKOLA. Inglis Lindahl 2011-03-17 KVALITETSREDOVISNING 2011 FÖRSKOLA Avsikten är att kvalitetsredovisningen skall lämnas direkt i detta formulär. Ansvarig skriver i de gråmarkerade fälten. Område/förskola/arbetslag: Ansvarig

Läs mer

Blästad friförskolor 2010/11

Blästad friförskolor 2010/11 Blästad friförskolor 2010/11 VÄLKOMNA TILL FÖRSKOLAN LEK&LÄR Barns inflytande Barnen har inflytande och kan påverka sin situation på förskolan utefter sina egna behov och förutsättningar. Processutbildning

Läs mer

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ Vår skolas rutiner för elevhälsa VÅR SKOLAS RUTINER FÖR ELEVHÄLSA INNEHÅLL Helhetsperspektivet Rektors ansvar Så skapar vi en god lärandemiljö Ett elevärendes gång Varför åtgärdsprogram

Läs mer

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan Att förändra framgångsrikt Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan INNEHÅLL ATT FÖRÄNDRA FRAMGÅNGSRIKT 3 Så fungerar matriserna 3 Exempel förtydligade

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av personaltätheten inom barnomsorgen. KPMG AB 29 januari 2013

Olofströms kommun. Granskning av personaltätheten inom barnomsorgen. KPMG AB 29 januari 2013 Granskning av personaltätheten inom barnomsorgen KPMG AB 29 januari 2013 2010 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3

Läs mer

Barnens samspel i 5-årsgruppen

Barnens samspel i 5-årsgruppen Institutionen för pedagogik och didaktik Barnens samspel i 5-årsgruppen Lena Eriksson Eva-Marie Johansson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehållsförteckning

Läs mer

2015/2016. Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se

2015/2016. Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se 2015/2016 Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se Syfte Verksamhetsplanen är ett verktyg för pedagogerna på de kommunala förskolorna på T1 samt en information till föräldrar. Den innehåller

Läs mer

Utbildningsinspektion i Backens skola och Strömsbruks skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Backens skola och Strömsbruks skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Backens skola och Strömsbruks skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Backens skola och Strömsbruks skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll

Läs mer

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23.

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23. Beslut ' Göteborgs kommun goteborg@goteborg.se Beslut för förskola efter tillsyn i Göteborgs kommun Beskt 2 (15) Tillsyn av s, c) fwmen f vskoia i Götete[rgs kommun har genomfört tillsyn av Göteborgs kommun

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE. PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE. PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE 2013/2014 PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP Plan mot diskriminering och kränkande behandling Wijkmanska gymnasiet 1 Innehåll Plan mot diskriminering

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2008-2009. Kvalitetsredovisning för förskolorna i Romberga

Kvalitetsredovisning läsåret 2008-2009. Kvalitetsredovisning för förskolorna i Romberga Kvalitetsredovisning läsåret 2008-2009 Kvalitetsredovisning för förskolorna i Romberga Detta är kvalitetsredovisning enligt Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet: 2 Arbetet med kvalitetsredovisning

Läs mer

Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013

Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013 2013-08-19 Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013 Ett systematiskt kvalitetsarbete Förskolechef har en pedagogisk utvecklare anställd på deltid i sina verksamheter.

Läs mer

Att mäta hastighet - kursplan för funktionärsutbildning

Att mäta hastighet - kursplan för funktionärsutbildning Att mäta hastighet - kursplan för funktionärsutbildning Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande 1 Inledning Funktionärsutbildningen Att mäta hastighet är en grundkurs i olika mättekniker, tekniska

Läs mer

6 kap. Elever. Urval. Gymnasieförordningen (1992:394) 6 kap. Elever

6 kap. Elever. Urval. Gymnasieförordningen (1992:394) 6 kap. Elever Urval 1 /Upphör att gälla U:2008-01-01/ Av 5 kap. 8 andra och tredje styckena skollagen (1985:1100) följer att vissa behöriga sökande skall tas emot i första hand. När alla sådana sökande har tagits emot

Läs mer

Utomhusmatematik i förskolan Martina Borg Eva Petersson

Utomhusmatematik i förskolan Martina Borg Eva Petersson Institutionen för pedagogik och didaktik Utomhusmatematik i förskolan Eva Petersson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehållsförteckning 1. Förutsättningar...

Läs mer

Hällaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hällaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Hällaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola 7-9 Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

Hammarens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hammarens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hammarens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen: Förskolechefen har det yttersta ansvaret

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 1 Förord Bestämmelserna om arbetet med särskilt stöd förändrades i vissa avseenden i samband med

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: HOFSK/FSK Holsby Förskola martho002, 2015-11-16 16:22 1 Verksamhetsbeskrivning Bakgrund Holsby förskola bestod av fyra

Läs mer

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Körsbärets förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Allmän studieplan för konstnärlig utbildning på forskarnivå i design vid Göteborgs universitet

Allmän studieplan för konstnärlig utbildning på forskarnivå i design vid Göteborgs universitet Dnr U2013/304 Allmän studieplan för konstnärlig utbildning på forskarnivå i design vid Göteborgs universitet 1. Beslut Föreskrifter rörande konstnärlig utbildning på forskarnivå respektive tillträde till

Läs mer

Hopprepets Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016

Hopprepets Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Hopprepets Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Elisabeth Oja Eleonor Persson Leila

Läs mer

Utbildning i svenska för invandrare: Sammanställning av kunskapskrav kurs A (A1-/A1)

Utbildning i svenska för invandrare: Sammanställning av kunskapskrav kurs A (A1-/A1) Utbildning i svenska för invandrare: Sammanställning av kunskapskrav kurs A (A1-/A1) Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget B innebär att kunskapskraven

Läs mer

Skörpagårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skörpagårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Skörpagårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Hillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola och fritidshem a för planen och övriga pedagoger på skolan. Vår vision

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Ärendenummer Sso 221/2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 Välkommen till Eklunda förskola 3 Vision 3 Organisation 3 2. Sammanfattning

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö 2012/2013 Umeå Kommunfullmäktige mål för För- och Grundskola 2011-2013: En skola för alla där barns och ungdomars rätt: - att känna sig trygga, respekterade,

Läs mer

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet och fritidshem Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013

Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 1(8) Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Enhet: Uteförskolan Vinden Ansvarig: AnnCharlotte Olai 2(8) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar

Läs mer

Brunna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014

Brunna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Brunna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Grunduppgifter Ansvariga för planen: Elin Elfqvist Förskolechef, Lisa Andersson Brunna förskola Helena Lindblom Stamvägens förskola,

Läs mer

Nationella riktlinjer. Polisens arbete i sociala insatsgrupper

Nationella riktlinjer. Polisens arbete i sociala insatsgrupper Nationella riktlinjer Polisens arbete i sociala insatsgrupper 2 3 Innehåll 1 Inledning 4 1.1 Syfte och ansvar 4 2 Vid uppstart 5 2.1 Fastställt behov 5 2.1.1 Polis-kommunöverenskommelse 5 2.2 Styrning

Läs mer

Sallerups förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sallerups förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Sallerups förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen. Förskolorna Munkebo, Nunnebo, Jonasbo och Toftabo på Sallerups förskoleområde i Eslövs kommun.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2013 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för vuxenutbildningen Beslut 2013-03-15 Botkyrka kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Botkyrka kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586

Läs mer

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51 Sidan 1 av 6 2005-05-11 Dnr: 152/334-05 Institutionen för beteendevetenskap Kursplan, Pedagogik (1-20), 20 poäng Utbildningsområde: SA Ämneskod: PEA Engelsk titel: Education ECTS-poäng 30 Kursen ges som

Läs mer

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker

Läs mer

Likabehandlingsplan för Lerums vuxenutbildning 2015-2016

Likabehandlingsplan för Lerums vuxenutbildning 2015-2016 1 (16) Likabehandlingsplan för Lerums vuxenutbildning 2015-2016 Behandlad på APT 15-08-10 LERUM400, v 1.0, 2007-06-15 2 (16) 1. Inledning Mål och vision All verksamhet ska utgå från principen om människors

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016 Inledning Bestämmelser i Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet

Läs mer

Till statsrådet Jan Björklund

Till statsrådet Jan Björklund Till statsrådet Jan Björklund Den 23 oktober 2012 uppdrog statsrådet Jan Björklund åt utbildningsdirektören Thomas Persson (U2012/5725/SAM) att biträda Utbildningsdepartementet med att utarbeta förslag

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Gislaveds särskola Vi har i år haft två klasser med särskoleelever på Gislaveds Gymnasiums nationella särskoleprogram.. Vi har två nationella program: Programmet

Läs mer

Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson

Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson Institutionen för pedagogik och didaktik Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning

Läs mer

Förskolan Ugglans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Ugglans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Ugglans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsform som omfattas av planen: Förskola Ansvariga för planen: Förskolechef, pedagogista och pedagoger från varje

Läs mer

Rapportering Tillsyn/ Inspektion

Rapportering Tillsyn/ Inspektion Rapportering Tillsyn/ Inspektion Lyckobackens förskola Öjebyn 2014-06-25 Organisation Lyckobackens förskola är ett personalkooperativ som startade 2008-01-07. Förskolan drivs som en ekonomisk förening.

Läs mer

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 REKTORS KVALITETSRAPPORT 1 FÖRBÄTTRINGAR Vilka förbättringar har genomförts under året och vilka resultat ha de gett?

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN för 2008-2011 Reviderad och fastställd mars 2008. Pysslingförskolan Solängen

VERKSAMHETSPLAN för 2008-2011 Reviderad och fastställd mars 2008. Pysslingförskolan Solängen VERKSAMHETSPLAN för 2008-2011 Reviderad och fastställd mars 2008. Pysslingförskolan Solängen TID till LEK Plats för LÄRANDE! Vi ser lärandet som en naturlig del av lek och leken som en naturlig del av

Läs mer

Beslut och verksamhetsrapport

Beslut och verksamhetsrapport e'n Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet vid Kungsbyns förskola belägen i Västerås kommun 1(14) Beslut I detta beslut med tillhörande

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Vällingklockan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Vällingklockan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Vällingklockan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och Likabehandlingsplan. Förskolan Blåklinten Norrtälje Västra förskoleområde

Plan mot kränkande behandling och Likabehandlingsplan. Förskolan Blåklinten Norrtälje Västra förskoleområde Plan mot kränkande behandling och Likabehandlingsplan Förskolan Blåklinten Norrtälje Västra förskoleområde 2016 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING BLÅKLINTEN 2016 Vision Ingen form av kränkning eller diskriminering

Läs mer

Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm

Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015 151002 Katja Cederholm Studentens utvärdering i samband med avslutande av VFU placering Planering och genomförande av din VFU Lärandemål bedömning Patientfokuserad handledning

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: 2015-10-27 13:09 1

Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: 2015-10-27 13:09 1 År för rapport: 2015 Organisationsenhet: Kvarnens förskola (K) Kvalitetsredovisning Förskola Uppgifter om enheten Uppgift Verksamhetens namn och inriktning Namn på rektor/förskolechef Kommentar Kvarnens

Läs mer

Likabehandlingsplan Östad förskolor och familjedaghem

Likabehandlingsplan Östad förskolor och familjedaghem 1 (13) 2014-11-24 Lärande Östad enhet: Björkhyddans förskola Björnens förskola Familjedaghem Likabehandlingsplan Östad förskolor och familjedaghem I Östad enhets förskoleverksamhet ingår: Björkhyddans

Läs mer

Särskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium

Särskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium Särskilt stöd Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium Reviderad 2014-09-23 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ämnes- och kursplanering... 3 Dokumentation och

Läs mer

Utvärdering av brukarundersökning inom Äldreomsorgen och Handikappomsorgen, hösten 2004

Utvärdering av brukarundersökning inom Äldreomsorgen och Handikappomsorgen, hösten 2004 Socialförvaltningen Jan Borgehed Tel. 0477-443 19 Jan.borgehed@tingsryd.se 2004-11-17 Utvärdering av brukarundersökning inom Äldreomsorgen och Handikappomsorgen, hösten 2004 Bakgrund/genomförande Ett av

Läs mer

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING Monica Nylund Torghandeln Göteborg 2014 AKTION= EN MEDVETEN FÖRÄNDRING FORSKNING= FÖLJA VAD SOM HÄNDER SOM KONSEKVENS AV FÖRÄNDRINGEN LÄRANDE= NYA

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun Klicka för datum Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun Läsår 2014-2015 Louise Olsson Rektor Bruksskolan Sida 2 av 10 Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar

Läs mer

Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun

Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun Beslut Sveaskolan AB Ringugnsgatan 1 216 16 Limhamn 2009-08-28 1 (4) Dnr 44-2009:569 Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun Skolinspektionen har genomfört

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid

Läs mer

Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07

Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07 31 augusti 2007 Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07 Vad har SoL-uppdragen handlat om? Fole skola, åk F-2, har arbetat med hembygdens historia och hur denna har format kulturen. Detta har

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist Kvalitetsredovisning 2008/2009 Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet 2005-08-15

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2012/2013 Förskolor Tokarp Nykil Ulrika Sjögestad Ansvariga för Kvalitetsrapporten är: Marie Sturehed förskolechef & Maria Fors biträdande

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning UTBVET 2015/3 Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning 2011 års lärarprogram Fakulteten för utbildningsvetenskaper Förord Den verksamhetsförlagda utbildningen intar en central roll i lärarutbildningen

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Plan för Hökåsens förskolor

Plan för Hökåsens förskolor Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta

Läs mer

Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll:

Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll: Elev: APL-plats: Klass: Period: Kurs: Specialpedagogik 1 Vård- och omsorgsarbete 2 Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll: SPECIALPEDAGOGIK 1 1 Planering, genomförande,

Läs mer