En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN"

Transkript

1 En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen. OM UR OCH RÄDDA BARNEN Rädda Barnen är en politiskt och religiöst obunden folkrörelse med verksamhet i Sverige och i åtta regioner runt om i världen. Med Barnkonventionen som grund arbetar Rädda Barnen för att barn ska få det bättre och för att barns rättigheter ska respekteras. UR är ett fristående public servicebolag som driver Kunskapskanalen tillsammans med SVT samt sänder i SR:s och SVT:s kanaler. UR:s uppgift är att bredda, förstärka och komplettera andras utbildningsinsatser. 1

2 SAMMANFATTNING UR och Rädda Barnen har tillsammans gjort en undersökning bland lärare till ensamkommande flyktingbarn. Enkäten har besvarat av 348 lärare. Undersökningen ger en bild av hur situationen ser ut för dessa 348 lärare och en stark indikation på hur situationen ser ut för andra lärare till ensamkommande flyktingbarn. Analysen har visat att många lärare upplever ett bristande stöd från rektor/skolledning och att många saknar rutiner och tydliga riktlinjer för arbetet med ensamkommande flyktingbarn. Få lärare har fått kompetensutveckling för att kunna kartlägga elevernas kunskaper i kursplanens alla ämnen och ge undervisning på rätt nivå. Vidare värdesätter lärarna samverkan med andra yrkesgrupper och viktiga personer kring eleven så som exempelvis god man eller personal på gruppboende. Majoriteten finner att ansvaret för att lärare som undervisar ensamkommande flyktingbarn får stöd och de förutsättningar de behöver för en bra undervisning, exempelvis kompetensutveckling, ligger på kommunen eller rektorn. Trots missnöjet med stödet från skolan är i stort sett alla lärare positiva till att undervisa ensamkommande flyktingbarn. Ensamkommande flyktingbarn är en mindre grupp inom gruppen nyanlända barn. Denna undersökning kan därför även knytas till en diskussion kring undervisningen och skolans ansvar för denna grupp. 2

3 Inledning Bakgrund Syfte och frågeställningar Om undersökningens genomförande Resultat Bristande stöd från rektor/skolledning Lärarnas förslag på åtgärder önskat stöd Bristande rutiner Ansvaret för stöd till lärare Attityder Skillnader mellan olika kommuner Analys Skolans dubbla uppdrag och lärarnas behov av utbildning Tid för samtal Samverkan med god man Tillgång till tolk Lärarna saknar riktlinjer Tid och resurser 3

4 1. INLEDNING Varje år kommer drygt ensamkommande flyktingbarn till Sverige. 1 Bakom sig har de ofta en lång och farlig resa och de flesta har varit med om traumatiska upplevelser i hemlandet. Många av dem är individer med en önskan om en framtid och delaktighet i det svenska samhället och här har skolan en mycket viktig roll Bakgrund I maj år 2010, gick Rädda Barnen ut med ett upprop för ensamkommande flyktingbarn och presenterade ett antal punkter kring förbättring gällande mottagandet av barnen: Checklista för ett bra mottagande av ensamkommande. Denna checklista var bland annat ett svar på att kommunerna som ansvarar för att barnen ska få ett bra mottagande inte fått tydliga riktlinjer från staten kring hur detta bör göras. I checklistan ingick bland annat krav på att det ska finnas tillgång till utbildade tolkar dygnet runt, att barnen ska få tillgång till en god man inom 24 timmar från att det kommit till ankomstkommunen, samt att det ska finnas samverkansgrupper inom kommunen med representanter från de olika yrkesgrupper som är inblandade i mottagandet av barnen. Rädda Barnen lyfter även fram vikten av barnets rätt till undervisning på rätt nivå tillgodoses. I den del av Rädda Barnens checklista som rör rätten till undervisning på rätt nivå återfinns följande: Barnet har som alla andra barn i Sverige rätt till utbildning, oavsett om det ska stanna här eller återvända till hemlandet. För att skolorna ska kunna ge det stöd som behövs krävs att de kartlägger nyanlända elevers kunskaper och individuella förutsättningar. Utan en sådan kartläggning går eleven miste om den undervisning han eller hon har rätt till. Nationellt stöd för att åtgärda vissa brister krävs. Trots det ska kommunerna och skolan ta ansvar för att tillgodose de behov som ensamkommande flyktingbarn har. Små kommuner kan samverka med andra kommuner och skapa gemensamma resurser. kommunen uppmanas även att: genom skolorna skapa riktlinjer för mottagandet som skolans personal ska känna till. göra information lättillgänglig om hur elev och vårdnadshavare anmäler eleven till skolan. se över rutiner för att ta reda på nyanlända elevers språkliga, kunskapsmässiga och kulturella bakgrund. Följ mottot ta reda på vad eleven kan och ta vara på elevens förutsättningar. låta eleven formellt tillhöra en svensk klass från början. För att förhindra segregering i internationell klass, kan skolan upprätta mentorskap mellan elev 1 Enligt Migrationsverkets statistik kom år ensamkommande flyktingbarn till Sverige och av dem fick uppehållstillstånd. I år förväntas cirka ensamkommande barn söka asyl i Sverige. från den klassen och den nyanlände. rekrytera personal med kunskap om undervisning för nyanlända. utveckla kompetensen hos redan anställda inom detta område. tillgodose skolornas behöv av bland annat modersmålslärare såväl som personal för studievägledning på modersmålet. I samband med UR:s dokumentärserie Ensamkommande flyktingbarn som sänds i SVT1 under hösten 2011 och studioprogrammet En timme om ensamkommande flyktingbarn som sänds i Kunskapskanalen den 24 oktober kl har UR och Rädda Barnen tillsammans gjort en undersökning bland lärare till ensamkommande flyktingbarn. Under förarbetet till undersökningen har det blivit tydligt att det sällan talas om ensamkommande flyktingbarn i skolan. Istället talar man om nyanlända barn eller senkommande barn. Ensamkommande flyktingbarn är en mindre del i denna grupp som inte alltid särskiljs från den större gruppen. I undervisningen tycks lärare inte heller göra någon större skillnad mellan dessa barn. UR och Rädda Barnen har tagit detta i beaktande, men trots detta har vi gjort valet att göra ett nedslag i hur det ser ut just kring gruppen ensamkommande flyktingbarn. Eftersom ensamkommande flyktingbarn är en grupp inom gruppen nyanlända barn, har Skolinspektionens rapport Utbildning för nyanlända elever rättten till en god utbildning i en trygg miljö 2 till viss del varit vägledande inför undersökningen. Denna rapport visar bland annat att utbildningen ofta är lärarstyrd och att den nyanlända eleven i dessa fall får en utbildning som planeras och genomförs av entusiastiska eldsjälar vars verksamhet inte ingår i skolans kvalitetsarbete eller omfattas av rektors pedagogiska ledarskap, att kunskap om nyanlända elever saknas på skolorna och att nyanlända elever inte får den utbildning de har rätt till Syfte och frågeställningar För att få fördjupad kunskap om hur ensamkommande flyktingbarns rätt till utbildning respekteras har UR i samarbete med Rädda Barnen ställt ett antal frågor till dessa barns lärare. Syftet är att kartlägga hur lärarna upplever undervisningssituationen och det stöd de får från skolan och på så vis få ett lärarperspektiv på undervisningens kvalitet. I rapporten besvaras följande frågeställningar: Vilket stöd får lärarna från skolan och vilket stöd saknar de? Vem anser lärarna bär ansvaret för att ge dem stöd? Vilka attityder finns till att undervisa ensamkommande flyktingbarn? Finns det skillnader mellan olika kommuntyper? 2 Skolinspektionen. Utbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en trygg miljö

5 Rapportens resultat är ämnat att användas som del i det underlag Rädda Barnen behöver för att fördjupa en checklista för undervisning av nyanlända barn samt som underlag till UR:s En timme om ensamkommande flyktingbarn Om undersökningens genomförande En webbaserad enkät skickades ut till lärare med en tydlig förfrågan om att få svar från lärare som undervisat ensamkommande flyktingbarn under det senaste året. Enkäten besvarades av 348 lärare som undervisar eller undervisat ensamkommande flyktingbarn det senaste året. Det saknas officiell statistik på hur stor den totala populationen av lärare till ensamkommande flyktingbarn är men elevgruppen är relativt liten antar vi att våra respondenter utgör en betydande del av populationen. Utformandet av frågorna i enkäten har föregåtts av samtal med lärare till ensamkommande flyktingbarn och sakkunniga inom skola och flyktingmottagande. Enkäten består av både slutna envals- och flervalsfrågor som kan analyseras systematiskt och öppna frågor där respondenten svarat med egna ord. I de tabeller där totalen av svarande inte uppgår till 348 beror detta på att respondenterna fått olika följdfrågor beroende på hur det svarat tidigt i enkäten. Generaliserbarhet Enkäten har besvarats av 348 respondenter vilket visar hur situationen ser ut för dessa 348 lärare. Det är också en stark indikation på att övriga lärare i populationen upplever situationen snarlikt. Eftersom undersökningen bygger på ett bekvämlighetsurval är resultaten inte generaliserbara. För att kunna generalisera; måste urvalet vara slumpmässigt. Däremot ger undersökningen en mycket bra fingervisning med tanke på att en stor del av den uppskattade populationen har bidragit med svar. 2 RESULTAT Resultatet redovisas tematiskt. På vissa frågor har lärarna fått möjlighet att utrycka sina åsikter med egna ord. Ett urval av dessa kommentarer finns återgivna Bristande stöd från rektor/skolledning Nästan varannan, 42 procent, av de tillfrågade lärarna upplever att de saknar stöd eller får svagt stöd av skolan/rektorn/närmaste ledning i arbetet med ensamkommande flyktingbarn. Störst andel av de tillfrågade lärarna anser att de inte fått kompetensutveckling för att kunna kartlägga elevens kunskaper i alla ämnen och för att kunna ge undervisning på rätt nivå. Tabellen visar hur lärarna graderat stödet på en skala där 1 betyder inte alls och 7 helt och hållet. tabell 1. Stöd från skola/rektor/närmaste ledning i arbetet med ensamkommande flyktingbarn Procent Antal 1=Inte alls 10 % % % % % % 45 7=Helt och hållet 8 % 29 Det stöd som lärarna fått består i huvudsak av stöd i form av samverkan med andra yrkesgrupper samt vuxna i barnets närhet. Av de som har fått stöd har 60 procent haft möjlighet att ta in en tolk och drygt en fjärdedel, 27 procent, har fått utbildning eller omfattande information om ensamkommande flyktingbarn. Det är färre som beskriver att de har fått mer tid, större ekonomiska resurser och kompetensutveckling för grundlig kartläggning av elevens/elevernas kunskaper i alla ämnen. Lärarna nämner även lärare i svenska som andraspråk som en tillgång och flera uttrycker uppskattning över rektorer som lyssnar på dem och ger dem utrymme att utforma arbetet så som de anser bäst. tabellen nedan visar vilken typ av stöd lärarna har fått. Tabell 2. Typ av stöd som lärare fått Procent Antal Möjlighet att ta in en tolk 60 % 88 Bättre tillgång till och stöd från Elevhälsan/elevvårdsteamet på din skola 34 % 50 Bättre förutsättningar till samverkan mellan dig och andra betydande personer i barnens närhet t.ex. god man, personal på boende eller fosterfamilj 33 % 48 Utbildning/omfattande information om ensamkommande flyktingbarns bakgrund och specifika situation 27 % 40 Bättre förutsättningar för kontakt med psykolog/kurator eller liknande som har kontakt med eleven/eleverna 22 % 32 Kompetensutveckling för undervisning av nyanlända 17 % 25 Mer tid 16 % 23 Bättre ekonomiska resurser 14 % 21 Kompetensutveckling för grundlig kartläggning av eleven/elevernas kunskaper i alla ämnen och individuell planering av undervisningen 11 % 16 5

6 Många lärare beskriver svårigheterna med att ge eleverna ämnesundervisning på rätt nivå som den största bristen i skolan: Den största bristen i de ensamkommande flyktingbarnens undervisning är att det inte finns en ordentlig helhetssyn på deras lärande hur språkutvecklingen hänger ihop med ämnesinlärningen. Det är som att svenskan är en sak och de andra ämnena något annat. Men allt hänger ihop. Vi är dåliga på att använda andra språk som stöd i ämnesinlärningen. Det svåraste är att validera deras kunskaper. Vissa har aldrig gått i skolan, men har mycket kunskaper med sig ändå. Det är svårt att bedöma deras tidigare skolkunskap/ ämneskunskaper och ta till vara de kunskaper de bär med sig. Många ser dem som oskrivna blad. Det råder brist på extra stöd för analfabeter. Svårt att tillgodose mycket snabba elevers behov... Det största problemet är brister i kartläggning av kunskaper och social situation 2.2. Lärarnas förslag på åtgärder önskat stöd Det lärarna framför allt önskar sig är mer tid. Flera lärare som svarat på UR:s enkät beskriver det som ett stort problem att de inte hinner med de samtal de vill ha med eleverna. Min erfarenhet är att lärarna inte får mer tid att sitta och samtala med dessa barn som ofta har svårigheter med språket. Vidare efterlyser lärarna utbildning, både gällande ensamkommandes specifika situation och bakgrund, undervisningsmetoder och kunskapsutvärdering. Många efterfrågar större ekonomiska resurser. Lärare skriver även att de hade önskat sig tydligare riktlinjer för verksamheten. tabellen visar vilken typ av stöd lärarna önskar. Tabell 3. Typ av stöd lärarna önskar sig Procent Antal Mer tid 57 % 83 Utbildning/omfattande information om ensamkommande flyktingbarns bakgrund och specifika situation 55 % 81 Kompetensutveckling för grundlig kartläggning av eleven/elevernas kunskaper i alla ämnen och individuell planering av undervisningen 51 % 74 Kompetensutveckling för undervisning av nyanlända 47 % 69 Bättre ekonomiska resurser 42 % 61 Bättre förutsättningar till samverkan mellan dig och andra betydande personer i barnens närhet t.ex. god man, personal på boende eller fosterfamilj 40 % 59 Bättre förutsättningar för kontakt med psykolog/kurator eller liknande som har kontakt med eleven/eleverna 30 % 44 Bättre tillgång till och stöd från Elevhälsan/elevvårdsteamet på din skola 21 % 31 Möjlighet att ta in en tolk 21 % Bristande rutiner Endast 4 av 10 lärare svarar att skolan där de arbetar har rutiner för arbetet med ensamkommande flyktingbarn. Resterande svarar att det saknas rutiner eller att de inte känner till att sådana finns. Bland de som svarar att de saknar eller inte känner till skolans rutiner kring arbetet med ensamkommande flyktingbarn är missnöjet med stödet från skolan något större; 70 procent av de som saknar eller inte känner till att skolan har rutiner för mottagandet av flyktingbarn upplever också ett svagt stöd från skolan. Tabellen visar hur lärarna svarat på frågan Har din skola rutiner för arbetet med ensamkommande flyktingbarn? tabell 4. rutiner för arbete med ensamkommande Procent Antal Ja 43 % 148 Nej 27 % 93 Vet ej 30 % Ansvaret för stöd till lärare De flesta, 67 procent, anser att kommunen bär ansvaret för att läraren ska få det stöd som behövs. Nästan lika många, 65 procent, lägger ansvar på rektorn. En mindre del, 32 procent, anser att det är staten/skolverket som bär ansvaret. Flera lärare skriver också om det egna ansvaret för att be om hjälp och specificera vilken typ av stöd de behöver Attityder I stort sett alla upplever att rektorer och lärarkåren generellt är positiva till att hjälpa ensamkommande flyktingbarn. Nästan alla är också positiva till att själva undervisa dessa elever. Så här skriver några lärare: 6

7 Absolut en av de roligaste uppgifterna som går att få som lärare. De är studiemotiverade och intresserade av att lära sig. De ensamkommande eleverna har ofta en positiv inställning till skolan. De har motivation och vill lära sig för att komma vidare i livet. Det bidrar till den positiva attityden. Vi är oftast imponerade över att de är så ambitiösa och att de är tacksamma för att få gå i skolan. Vi behöver alla elever. De tillför mycket, ger perspektiv till de svenska ungdomarna. De som uttrycker en mer negativ attityd är tydliga med att de är negativa till undervisningssituationen och inte till barnen. Så här skriver de som utryckt en negativ inställning: Jag är negativ för att det inte finns tid att sätta sig in i hur den undervisningen ska fungera Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen. Jag har inte kompetens att undervisa flyktingbarn som inte kan svenska. Känner mig otillräcklig. Det finns ingen tid att hjälpa dem så som jag skulle vilja Det finns dock ett fåtal lärare som beskriver hur lärarkåren generellt inte alltid är positivt inställd till ensamkommande elever: De ser ner på dessa elever kunskapsmässigt. Dessa elever ses även av många kollegor som kriminella analfabeter. De är mycket dåligt insatta i vad som behövs för att få det att fungera i skolans verksamhet. Det är ofta vi svenska som andraspråkslärare som får ta ansvar för ensamstående flyktingbarn. Jag tycker att andra lärare som mentorer och ämneslärare inte tar sitt ansvar för dessa elever. De vet ofta inte hur de ska hantera situationen. Tabellen visar lärares egen inställning till att undervisa ensamkommande flyktingbarn. tabell 5. lärares egen inställning till att undervisa ensamkommande flyktingbarn Procent Antal 1= Mycket negativ 0 % % % % % % 82 7= Mycket positiv 55 % 193 Vet ej 2 % Skillnader mellan olika kommuner I lärarundersökningen har respondenterna fått svara på i vilken kommun de varit verksamma som lärare för ensamkommande flyktingbarn. På grund av det begränsade antalet respondenter är det inte möjligt att dra slutsatser kring förhållanden i enskilda kommuner. Vid en jämförelse av olika kommuntyper, framträder mindre skillnader. Det är en något större andel storstadskommuner, 62 procent, som saknar rutiner för arbete med ensamkommande flyktingbarn. Detta kan jämföras med 56 procent i övriga kommuner. När det gäller nöjdhet med stöd är den i det närmaste likvärdig i storstadskommuner och övriga kommuner. 3 ANALYS 3.1. Skolans uppdrag och lärarnas behov av utbildning UR och Rädda Barnens undersökning visar att många lärare inte känner sig tillräckligt rustade för att ge ensamkommande elever undervisning på rätt nivå och att de behöver kompetensutveckling för att bättre förstå dessa barns bakgrund och specifika situation. Detta trots att varje barns rätt till utbildning finns inskriven i FN:s konvention för barns rättigheter, Barnkonventionen. Genom att ratificera konventionen har Sverige förbundit sig till att göra skolan tillgänglig och likvärdig för alla barn. Den svenska skolan har dessutom såväl ett demokratiskt uppdrag som ett kunskapsuppdrag. Det innebär att eleverna ska ges möjlighet att utvecklas som medborgare medvetna om sina och andras rättigheter samt att de ska nå kunskapsmålen. Dessa två uppdrag är ofta beroende av varandra. För lärarna innebär detta att de behöver kunskap om ensamkommande flyktingbarns sociala situation och kompetens att möta och utforma undervisningen utifrån deras behov. De tillfrågade lärarna efterfrågar särskilt kompetensutveckling när det gäller kartläggning av elevernas kunskaper i alla ämnen och individuell planering av undervisningen. Det är dock minst andel av de lärare som har fått stöd, 11 procent, som uppger att de fått stöd i form av kompetensutveckling. Alla nyanlända elever har varit med om någon form av uppbrott och lever i ett nytt samhälle där de inte behärskar språket. För de som kommer utan sina föräldrar blir skolan en särskilt viktig arena för social gemenskap. Trots det uppger endast 27 procent av de lärare som fått stöd, att de har fått utbildning eller omfattande information om ensamkommande flyktingbarns bakgrund och specifika situation Tid för samtal En brist i undervisningen av ensamkommande flyktingbarn är att det saknas tid och forum för eleven att göra sin egen röst hörd. Att känna till elevens skolbakgrund, önskemål och ambitioner med utbildningen skapar goda förutsättningar för lärande och utveckling. 7

8 Unga ensamkommande har precis som alla andra barn rätt att uttrycka sina åsikter och bli lyssnade på. Barnets rätt till inflytande finns inskriven i såväl Barnkonventionen som i Skollagen. 1 I Barnkonventionen understryks vikten av att barn som är föremål för olika domstols- och administrativa förfaranden ska beredas möjlighet att höras. Detta ställer särskilda krav på alla de yrkesgrupper och myndigheter som kommer i kontakt med ensamkommande barn. Lärare som svarat på UR och Rädda Barnens enkät placerar mer tid högst upp på listan över önskade förbättringar. Denna tid vill de använda till undervisning, kartläggning av elevernas kunskaper och sociala situation och för att lyssna till barnet. Bristen på samtal mellan lärare och elev försvårar undervisningssituationen och gör det svårt för läraren att undervisa på rätt nivå. Skolinspektionen lyfter i sin granskningsrapport att de ofta intervjuar elever som berättar om sin skolbakgrund, sina tidigare kunskaper, betyg i olika ämnen och vilka mål de har med sin utbildning. Samtidigt beskriver eleverna hur ingen annan på skolan ställt dessa frågor till dem Samverkan med god man Ensamkommande flyktingbarn har istället för sin familj ett nätverk kring sig bestående av god man, personal på boende eller en fosterfamilj. Samverkan med dessa värdesätts av lärarna. 40 procent önskar sig bättre förutsättningar för samverkan med personer i barnets närhet. Samtidigt har det i intervjuer med lärare inför undersökningen framkommit att lärare i vissa fall finner det enklare att få till stånd en fungerande samverkan med en god man, personal på ett boende eller en fosterfamilj än med en nyanländ elevs ursprungliga familj Lärarna saknar riktlinjer Bristen på riktlinjer och formellt antagna rutiner för hur arbetet med ensamkommande flyktingbarn ska bedrivas är ett problem. Skolinspektionen beskriver hur utbildningen ofta är lärarstyrd och hur undervisningen genomförs och planeras av eldsjälar vars verksamhet inte ingår i skolans kvalitetsarbete eller omfattas av rektorns pedagogiska ledarskap. De flesta lärare som svarat uppger att de inte vet om skolan har riktlinjer för arbetet med ensamkommande flyktingbarn eller att sådana riktlinjer saknas. Detta upplevs som ett hinder av lärarna Tid och resurser Otydliga riktlinjer, svagt stöd från skolledning, bristande möjlighet att ta in tolkar och bristande kunskaper om hur elevers kunskapsnivå i alla ämnen bör kartläggas i kombination med att skolan har ett stort behov av att anpassa sig efter nyanlända elevers förutsättningar skapar en svår arbetssituation för lärare. Dessutom känner sig många pressade av tidsbrist. Det stöd som allra flest önskar sig är just mer tid. De begränsade personalresurserna har antagligen ett samband med att undervisningen av denna elevgrupp inte leds av skolledning utan av lärare som brinner för att skapa goda förutsättningar för lärande. UR 2011 Författare: Karoline Malitzki & Evelina Fredriksson 3.4. Tillgång till tolk Kartläggningen av elevernas kunskaper i alla ämnen förutsätter att lärare och elev förstår varandra. Bristfällig användning av tolk försvårar lärarnas arbete avsevärt. Skolinspektionen understryker även vikten av att elever får studievägledning på sitt modersmål och betonar att eleven har rätt att utveckla sina kunskaper i kursplanens olika ämnen trots att hon eller han inte behärskar svenska språket. 3 Trots det är det bara 60 procent som har haft tillgång till tolk och flera lärare beskriver språket som ett hinder i ämnesundervisningen. 1 Skollag 2010:800 2 Skolinspektionen Skolinspektionen

Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista.

Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista. Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista. (beslutade av KF 2014-12-11, Dnr 0523/13) För unga nya göteborgare är utbildning och inkludering viktiga förutsättningar

Läs mer

2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/

2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ 2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ årsarbetare 2014; 13,1 elev/ anställd 2014; 41,1 elev/avdelning

Läs mer

Från huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen

Från huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen Från huvudmannen till undervisningen Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen Vårt huvudbudskap Från huvudmannen till undervisningen Styrkan i skolans lokala styrkedja avgör om eleven får den skola

Läs mer

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Fastställt av Utbildningsnämnden Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Inom Utbildningsnämndens verksamhetsområde 2015-12-07 Ronneby Kommun Johanna Månsson Chef Start Ronneby Annika Forss Kvalitetssamordnare

Läs mer

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ Vår skolas rutiner för elevhälsa VÅR SKOLAS RUTINER FÖR ELEVHÄLSA INNEHÅLL Helhetsperspektivet Rektors ansvar Så skapar vi en god lärandemiljö Ett elevärendes gång Varför åtgärdsprogram

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt Skolinspektionen Beslöt 2014-04-03 Vallentuna kommun kommun@vallentuna.se Rektorn vid den särskilda undervisningsgruppen Optimus kristiii.aabel@vallentuna.se Beslut efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen

Läs mer

Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan

Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan UTBILDNINGSNÄMNDEN Datum 2016-05-18 Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan Kommer mitt barn att få samma modersmålsstöd som idag? Kommer det finnas barn som inte får något modersmålsstöd

Läs mer

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911 1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Ewa Johansson, Rektor 0171-529 58 ewa.johansson@habo.se Yttrande över beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Futurum

Läs mer

2013-09-04 Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

2013-09-04 Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever 2013-09-04 Bou 231/2013 Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever Innehållsförteckning Förord... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Styrande dokument...4 Nyanländ och

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av utbildningen på språkintroduktion vid Huddingegymnasiet i Huddinge kommun

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av utbildningen på språkintroduktion vid Huddingegymnasiet i Huddinge kommun Bilaga 1 Dnr 400-2015:6585 efter kvalitetsgranskning av utbildningen på språkintroduktion vid Huddingegymnasiet i Huddinge kommun 1 (12) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Huddingegymnasiet Resultat

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016 LULEÅ KOMMUN Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola klass 1-3 och fritidshem. a för planen Det juridiska ansvaret för elevskyddslagens

Läs mer

Rapport om läget i Stockholms skolor

Rapport om läget i Stockholms skolor Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk

Läs mer

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Dnr 43-2015:3908 Gävle kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola belägen i Gävle kommun 2(11) Tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola har genomfört tillsyn av Gävle kommun under

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i

Läs mer

Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum

Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum Rektor. Nämnd: Bildningsnämnden Senast reviderat: 2015-12-14 2 1. Beskrivning av verksamheten En kort presentation av skolan, t.ex. text från Om skolan på er hemsida.

Läs mer

Bakgrund och förutsättningar

Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2014/2015 Stråningstorpsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... 3 Skolans syfte och

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola Skolinspektionen 2014-02-28 Ikasus AB susarme.siden@frosunda.se Rektorn vid Ikasus friskola birgitta.krantz@frosunda.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i Ikasus friskola i Vallentuna

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Banerportsskolan AB Org.nr. 556606-4001 Beslut för grundskola efter tillsyn i Ban&portsskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i BarArportsskolan har genomfört tillsyn av Banerportsskolan AB (org.

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Täby Enskilda Gymnasium AB Org.nr. 556568-0112 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Täby Enskilda gymnasium belägen i Täby kommun 2 (6) Tillsyn i Täby Enskilda gymnasium har genomfört tillsyn av Täby

Läs mer

Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem

Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem Onsdag 14 november 2012 Ansvarig för internkontrollen Jan Gayen 1 Innehåll Bakgrund... 2 Fakta om Samrealskolan åk

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015 1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16 RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16 1 Inledning Stenungsunds kommun tar emot nyanlända barn och elever i åldrarna 0-18 år. Barn 0-5

Läs mer

ELEVHÄLSA PÅ NORDISKA MUSIKGYMNASIET RUTINER

ELEVHÄLSA PÅ NORDISKA MUSIKGYMNASIET RUTINER ELEVHÄLSA PÅ NORDISKA MUSIKGYMNASIET RUTINER 1 I N N E H Å L L Helhetsperspektivet 3 Rektors ansvar 4 Så skapar vi en god lärandemiljö 5 Ett elevärendes gång 6 Varför åtgärdsprogram? 8 Kartläggning - utredningsskyldighet

Läs mer

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Dnr 44-2014:8241 Norrtelje teknikgymnasium AB Org.nr. 556791-6761 Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter bastillsyn i Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium belägen i Norrtälje

Läs mer

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna

Läs mer

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847)

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så

Läs mer

Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan

Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan 1 Föräldraorganisationen BARNverkets yttrande över Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan Dnr U2015 1888 S A. Sammanfattning av BARNverkets synpunkter Varför rektorernas arbetssituation

Läs mer

Riktlinjer fö r pedagögisk ömsörg i Nörrta lje kömmun

Riktlinjer fö r pedagögisk ömsörg i Nörrta lje kömmun Riktlinjer fö r pedagögisk ömsörg i Nörrta lje kömmun (Antagna i barn-och skolnämnden den 20121217) P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E L E F O N E - P O S T P L U S G I R O Box 803, 761 28

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2014-02-20 Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Skolan består av 2 arbetslag F-3, 4-6. Vi är uppdelade i två byggnader

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Skolledarskap i mångfald

Skolledarskap i mångfald Skolledarskap i mångfald Den 27 januari 2016 i Stockholm, Folkets hus Bättre skola. Systematiskt kvalitetsarbete i förskola och skola. Tema: Likvärdighet och integration Professor Pirjo Lahdenperä, Mälardalens

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen

Läs mer

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK Magnus Jonasson, jurist Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: - Samtliga skolformer

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8288 Orusts Montessoriskola ekonomisk förening Org.nr. 716445-1614 ma@orustmontessori.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Orust Montessoriskola belägen i

Läs mer

Kvarnbäcksskolans plan mot kränkande behandling och diskriminering

Kvarnbäcksskolans plan mot kränkande behandling och diskriminering Kvarnbäcksskolans plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/2016 PHONE EMAIL WEB Monstensvägen 4, 13768 Jordbro Kvarnbacksskolan@haninge.se www.kvarnbacksskolan.se INNEHÅLL 1 INLEDNING... 3

Läs mer

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Skolinspektionen Dnr 43-2014:7781 Forshaga kommun kommungforshaga.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Forshaga kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg 2 (13) Tillsyn

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Loviselund Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Skolinspektionen Dnr 44-2015:4261 Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar Org.nr. 742000-2045 Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i LinMaskolan belägen i Höörs kommun

Läs mer

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Beslut efter riktad tillsyn

Beslut efter riktad tillsyn Lessebo kommun lnfo@lessebo.se efter riktad tillsyn av utbildning i Lessebo kommun för asylsökande barn och barn som vistas i Sverige utan tillstånd 2(12) Riktad tillsyn i Lessebos kommun Skolinspektionen

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola ri Skolinspektionen Dnr 44-2014:7673 Cultura Utbildning AB 5567127237 Beslut för gymnasieskola efter bastillsyn i Cultura Gymnasium i Helsingborgs kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund,

Läs mer

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för vuxenutbildningen Beslut 2013-03-15 Botkyrka kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Botkyrka kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Remissvar Rektorn och styrkedjan (U 2015:22)

Remissvar Rektorn och styrkedjan (U 2015:22) Utbildningsdepartementet Stockholm 2015-09-22 103 33 Stockholm Remissvar Rektorn och styrkedjan (U 2015:22) Inledning Utredaren Olof Johansson har gedigen erfarenhet av frågorna kring skolans ledarskap.

Läs mer

Föräldramöte Gläntan. November 2015

Föräldramöte Gläntan. November 2015 Föräldramöte Gläntan November 2015 Dagordning Presentation Information förskolechef Enkäten Systematiskt kvalitetsarbete Utvecklingsplan och mål Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Utvecklingssamtal

Läs mer

Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen

Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Verksamhetsområde Denna handlingsplan

Läs mer

Programområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5

Programområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5 Programområde... 3 Vägledande idé och tanke... 4 Perspektiv.... 5 Elevens perspektiv.. 5 Föräldrarnas perspektiv... 5 Det pedagogiska perspektivet.. 6 Hälso perspektiv.. 6 Rektors och förskolechefers perspektiv..

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola 2015-11-03 Dnr 43-2015:4701 Göteborgs kommun angered@angered.goteborg.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Berg ums skola F-3 i Göteborgs kommun 201 5-1 1-03 Tillsyn i Bergums skola

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 1 Förord Bestämmelserna om arbetet med särskilt stöd förändrades i vissa avseenden i samband med

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beslut 2012-10-19 Djurgymnasiet Stockholm terese.laurentkarlsson@djurgymnasiet.com Rektorn vid Djurgymnasiet mimi.englund@djurgymnasiet.com Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av Djurgymnasiet i Stockholms

Läs mer

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa Verksamhetsplan Ett hus där barn får växa Förskolan har inriktning mot skapande och utomhuspedagogik. Vi arbetar med barnen som medforskare i smågrupper vilket vi anser ger barnen god trygghet och delaktighet.

Läs mer

Utvärdering av verksamheten vid Aspenskolan i Tierps kommun

Utvärdering av verksamheten vid Aspenskolan i Tierps kommun Revisionsrapport Utvärdering av verksamheten vid Aspenskolan i Tierps kommun Februari 2011 Roger Burström Anders Törnqvist Innehåll Uppdraget... 4 Bakgrund... 4 Uppdrag... 5 Metod...6 Inledning... 7 Resultat...

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan

Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan Rinkebyskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) 2015-02-09 Handläggare Carina Rennermalm Telefon: Till Rinkebyskolan Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan Förslag till beslut Rinkebyskolan 16305 Spånga

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består

Läs mer

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Gotlands kommun Klinteskolan Dnr 53-2007:3378 Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2

Läs mer

2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23

2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23 2015-2016 Praktiska Nykvarns årliga plan för att förebygga och motverka och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling enligt lagar och förordningar Upprättad av elever och lärare 2015.08.23

Läs mer

Lärares arbetstid en arbetsmiljöfråga. Rapport från Lärarnas Riksförbund

Lärares arbetstid en arbetsmiljöfråga. Rapport från Lärarnas Riksförbund Lärares arbetstid en arbetsmiljöfråga Rapport från Lärarnas Riksförbund Lärares arbetstid en arbetsmiljöfråga Rapport från Lärarnas Riksförbund Innehåll Undervisning 3 Förtroendearbetstid 5 Arbetstid

Läs mer

Utvärderingsrapport heltidsmentorer

Utvärderingsrapport heltidsmentorer Utvärderingsrapport heltidsmentorer Kungstensgymnasiet Lena Lindgren Katarina Willstedt 2015-02-27 stockholm.se Utgivningsdatum: 2015-02-27 Utbildningsförvaltningen, Uppföljningsenheten Kontaktperson:

Läs mer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende REMISSVAR 2016-03-18 Dnr 3.9:0101/16 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende (Dnr 934/2016) Inledning Förslaget behandlar nya föreskrifter

Läs mer

Elevdemokrati och inflytande

Elevdemokrati och inflytande Elevdemokrati och inflytande Student democracy and influence Projektarbete VT-13 Karin Bylund NVSP3 Handledare: Yvonne Toth Innehåll 1. Inledning... 3 1:1 Inledning... 3 1:2 Sammanfattning... 3 1:3 Syfte

Läs mer

Nyanlända elever i fokus

Nyanlända elever i fokus Nyanlända elever i fokus Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN: 978-91-7559-067-7 Beställningsnummer:

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2011/2012

LOKAL ARBETSPLAN 2011/2012 VÄSTERVÅNGSKOLAN LANDSKRONA LOKAL ARBETSPLAN 2011/2012 Vision Genom kunskap och kompetens mot stjärnorna Vår vision på Västervångskolan är att utbilda, stödja, utveckla och förbereda våra elever på ett

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA Rev ELEVHÄLSOPLAN FÖR UDDEVALLA GYMNASIESKOLA AGNEBERG AKADEMI SINCLAIR MARGRETEGÄRDE ÖSTRABO 1 ÖSTRABO Y POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX POSTGIRO 451 81 Uddevalla Skolgatan 2 0522-69 68 50 0522-697410

Läs mer

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör

Läs mer

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Utbildningsinspektion i Härryda kommun Landvetterskolan Dnr 53-2006:3403 Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Elevhälsoplan för Tuna skola

Elevhälsoplan för Tuna skola Elevhälsoplan för Tuna skola 2014-08-04 2 (10) Innehåll Inledning... 3 Arbetsgrupper... 3 Elevhälsoplanens grund... 4 Syftet med elevhälsoplanen... 4 Ansvar för elevhälsoarbetet... 4 Mål med elevhälsoarbetet...

Läs mer

Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor

Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor stockholm.se December 2014 3 (6) Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2015:3929 Helixutbildningar AB Org.nr. 556674-7290 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter bastillsyn i Helixgymnasiet Borlänge belägen i Borlänge kommun esiut 2 (8) Tillsyn i Helixgymnasiet

Läs mer

Skolans resultatutveckling 2011-2015

Skolans resultatutveckling 2011-2015 1 Skolans resultatutveckling 2011-2015 Vad säger statistiken? Vilka skolkommuner förbättrar resultaten? Hur tänker de? En rapport från InfoMentor För mer information kontakta Mats Rosenkvist, InfoMentor

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF

Granskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF Granskningsrapport Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi är till

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2739 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Bättre undervisning i Svenska som andraspråk

Motion till riksdagen 2015/16:2739 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Bättre undervisning i Svenska som andraspråk Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2739 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Bättre undervisning i Svenska som andraspråk Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som

Läs mer

Barn och elevhälsoplan 2011

Barn och elevhälsoplan 2011 Barn och elevhälsoplan 2011 Elevhälsoplanen gäller alla barn och ungdomar i förskola, grundskola, fritidshem, grundsärskola och gymnasie. Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Helhetsidéer 3 2.1. Vår

Läs mer

Den individuella utvecklingsplanen

Den individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2005 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690 95 50, e-post: skolverket@fritzes.se

Läs mer

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9 FÖRSLAG Allmänna råd för DEN INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN med skriftliga omdömen Innehåll Förord 2 Inledning 3 Utgångspunkter för den individuella utvecklingsplanen 4 Den individuella utvecklingsplanens

Läs mer

Särlaskolan F-9 med fritidshem Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014 2015

Särlaskolan F-9 med fritidshem Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014 2015 Särlaskolan F-9 med fritidshem Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014 2015 Giltig 140602-150602 Borås stads vision: Lust att lära Möjlighet att lyckas 1 Likabehandlingsplan och plan

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1

Läs mer

Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030

Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Beteckning - referens YTTRANDE Jenny Lundskog Datum 2014-03-21 Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Rädda Barnen anser att förslaget till regional utvecklingsstrategi behöver kompletteras

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan för ungdoms- och vuxenutbildningen vid Hjalmar

Läs mer

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Plan för systematiskt kvalitetsarbete STORUMANS KOMMUNS SKOLOR OCH FÖRSKOLOR Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden Läsåret 2013/14 Enligt 4 kap. 3-8 skollagen ska varje huvudman och varje förskole-

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Pedagogiskt nätverk skolkultur

Pedagogiskt nätverk skolkultur Pedagogiskt nätverk skolkultur Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2013 Rapport Nätverksledare Linda Ireblad Harris 21013-12-07 08-594 213 60 Dnr: linda.irebladharris@vittra.se UBN/2014:15 Utbildningsnämnden

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA Verksamhetsformer som omfattas av planen: Sörängs skola F-6 Ansvariga för planen: Rektor/förskolechef Vår vision: Sörängsområdet ska vara

Läs mer

Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation

Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation 1 (11) Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om rektors möjlighet att delegera och skolors organisation, i samband med myndighetens

Läs mer

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 REKTORS KVALITETSRAPPORT 1 FÖRBÄTTRINGAR Vilka förbättringar har genomförts under året och vilka resultat ha de gett?

Läs mer

Kastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele

Kastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele Elevhälsoplan Kastellskolan 2013-2014 Skolans arbete ska vila på en grund av kunskap om vad som främjar elevens lärande och utveckling. Styrdokumenten för skolan är tydliga med att alla elever ska få den

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda

Läs mer

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Reviderad 2012-09-24

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Reviderad 2012-09-24 Lärande Stenkulans Enhet Likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Reviderad 2012-09-24, v 1.0, 2008-07-25 LERUM100 Stenkulans Enhet Stenkulans förskola

Läs mer

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? 2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Lextorpsskolans fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:3983 Nya Tidens Montessoriskola I Täby Aktiebolag Org.nr. 556591-7993 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Nya Tidens Montessorisk. Täby belägen i Täby kommun 2 (9) Tillsyn

Läs mer