Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9
|
|
- Adam Bergström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen Denna artikel beskriver hur matematikundervisningen går till och elevernas uppfattning om sin egen kunskap och om sina lärare. Hur går matematikundervisningen till? Nivågruppering av elever i årkurs 9 är relativt vanligt Två tredjedelar av lärarna anger att det förekommer i de grupper som de undervisar i. Mer än 75 procent av eleverna går i en grupp som består av cirka elever. Knappt 10 procent går i en grupp som består av 30 elever eller fler. Det är vanligare att elever som ej når Godkänd går i små grupper, nästan 25 procent av dessa går i en grupp med färre än 5 elever. Enligt styrdokumenten ska undervisningen ha en inriktning mot mål att sträva mot. För lärarna är det målen att uppnå som är det som har störst betydelse. Varför är det så? Är förklaringen att kriterierna för godkänd är desamma som målen att uppnå? Ambitionen både på nationell och kommunal nivå är att få så stor andel elever som möjligt att bli åtminstone godkända i matematik. Inför denna starkt uttalade ambition är det kanske naturligt att lärare i första hand inriktar sin undervisning mot målen att uppnå samt fokuserar på de svagpresterande eleverna. Lektionerna i matematik har blivit allt tystare, arbetet mer isolerat och individuellt under den senaste tioårsperioden. Diskussioner och lärarledda genomgångar har minskat och det enskilda arbetet har ökat. Läraren ägnar sig allt mindre åt undervisning i traditionell mening och allt mer åt att finnas till hands för att hjälpa eleverna och svara på deras frågor. Lärarsvar på frågan: Vilken betydelse har följande i din undervisning i matematik? Procentuell fördelning. Mycket eller ganska stor Ganska eller mycket liten Kursplanens mål att uppnå 93 7 Läroplanens mål Kursplanens mål att sträva mot Nationella betygskriterier Nationella ämnesprov
2 Några enkätfrågor om arbetsformer var desamma 1992 och Den övergripande frågan löd: Hur ofta brukar dina elever arbeta enligt följande? Gemensam genomgång under din ledning: Procentuell fördelning av lärarsvar 1992 och % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % I stort sett varje lektion Någon gång varje vecka Någon gång varje månad Mycket sällan eller aldrig 2003 har nästan en ärdedel av lärarna i matematik genomgångar bara någon gång varje månad. Även elevernas kommunikation har minskat. Det är ganska ovanligt att eleverna redovisar hur de löser uppgifter inför kamraterna i klassen. Det är inte heller så vanligt att eleverna diskuterade problem och lösningar tillsammans. Det som är bra med undervisningen i matematik är att man lär sig ganska mycket om läraren står framme vid tavlan och förklarar. Det som är dåligt med undervisningen i matematik är att man jobbar för sig själv alldeles för mycket. NU-03 visar att de duktiga, högpresterande eleverna i allt större utsträckning lämnas ensamma med sitt arbete i matematik. Det finns tecken på att dessa elever är understimulerade och inte får stöd att utvecklas efter sin förmåga. Duktiga elever får ofta arbeta på egen hand medan större delen av lärarens tid ägnas åt de svagpresterande eleverna. Resultaten från NU-03 väcker frågan om mer enskild hjälp verkligen är det bästa sättet att tillvarata lärarresursen. Utvärdering och bedömning Skriftliga matematikprov är fortfarande det vanligaste sättet att bedöma elevernas kunskaper. Många elever anser att det bara är via resultaten på matematikproven som de får veta hur det går för dem i matematik. Nästan en sjundedel av eleverna uppger att läraren aldrig samtalar med dem om hur det går. Forskning om utvärdering och bedömning visar tydligt att gensvar enbart i form av poängsummor på prov eller betyg oftast är negativt för elevens självkänsla. Eleverna måste också bli medvetna om vad han / hon lär sig i ämnet och vad som behöver förbättras. En konstruktiv återkoppling är också viktig för att utveckla lärandet och grunden för återkoppling är ofta att elevers kunskap kontinuerligt dokumenteras. Den främsta återkoppling som många elever nu får tycks vara facit i en lärobok och detta facit tar aldrig upp kvaliteter i lösningar utan bara de rätta svaren. Det finns många skäl till att förändra utvärdering och bedömning i matematik. Om all utvärdering görs med skriftliga prov blir enskilt tyst arbete det som är viktigast för eleven. Många lärare vet att det finns ett behov av att variera undervisningen. Men detta överensstämmer inte med ett traditionellt sätt att bedöma elevernas kunskaper. Det är då viktigt att hitta bedömningsmodeller för alternativa arbetsformer och klargöra för eleverna att de prestationer de gör på t ex laborationer, grupparbeten och diskussioner är en lika viktig del i lärarens underlag för bedömning som de skriftliga proven. Elevers uppfattning om vad de kan i matematik Trenden är att självförtroendet hos de svenska eleverna har ökat samtidigt som kunskaperna har försämrats. I 1992 års nationella utvärdering fick eleverna uppskatta hur säkra de kände sig i en rad olika situationer som krävde matematisk kunskap. När frågorna upprepades 2003 var svarsfördelningen ungefär densamma som Det är vid samma tre situationer som eleverna känner sig mest säkra kassaapparaten, tågtidtabellen och enkel ekvation. Ekvationen 3 x + 5 = 17 fanns med i provmaterialen både åren löste 88 procent av eleverna uppgiften korrekt medan andelen sjunkit till 82 procent Tilltron till den egna matematiska förmågan har inte ändrats trots att kunskaperna har försämrats. 4
3 Procentuell andel elever 2003 som valt svarsalternativen Säker eller Ganska säker uppdelat på slutbetyg. Kassaapparaten är trasig i affären. Du har köpt 12 varor och ska kontrollera att du betalat rätt Ej betyg Godkänd Väl godkänd Mycket väl godkänd Du ska med hjälp av en tågtidtabell ta reda på hur lång tid det tar att åka från Kiruna till Sundsvall Du ska med hjälp av en fjällkarta i skala 1: ta reda på hur långt det är mellan två platser Du ska räkna ut hur mycket vatten det är i en tunna som är cylinderformad Du ska lösa en ekvation, exempelvis 3x + 5 = Du ska lösa en svårare ekvation, exempelvis (x + 3) 2 (x + 3)(x 3) = Uppfattningen om vad man tror att man klarar av har ett klart samband med slutbetyget. Intressant är att en så pass stor andel av elever utan slutbetyg eller med betyget Godkänd anser sig säkra på den svårare ekvationen. Denna typ av ekvation är ganska ovanlig i dagens läromedel i grundskolan och det matematiska innehållet ryms inte inom målen att uppnå. En större andel elever uppger 2003 än för tio år sedan att de är nöjda med vad de presterat i matematik samtidigt som en större andel tror att de skulle ha kunnat vara bättre i ämnet om de bara ansträngt sig mer. Andelen elever som anger att de lätt ger upp inför svåra uppgifter har ökat. Denna trend bekräftas av provresultaten. Det är vanligare nu än för tio år sedan att elever hoppar över uppgifter. De svenska elevernas uppfattning att det går bra för dem i matematik har enligt TIMSS 2003 blivit vanligare jämfört med De svenska eleverna håller i mycket större utsträckning än elever i de flesta andra OECD-länder med om att de lär sig matematik snabbt och att de även förstår de svåraste uppgifterna på matematiklektionerna. De håller i mindre utsträckning med om att de helt enkelt inte är bra i matematik. Svenska elever känner tillsammans med danska elever minst oro inför matematiken (PISA, 2003). Elevernas uppfattningar om sina lärare På den öppna frågan om vad de tycker om undervisningen i matematik är det vanligaste svaret att det beror på läraren. Det som är bra med undervisningen i matematik är att vi har en bra lärare, annars skulle vi nog inte förstå lika mycket. Bra genomgångar är väldigt nödvändigt. Det som är dåligt med undervisningen i matematik är att läraren är jättedålig för han kan inte matte. Eleverna uppger enligt PISA 2003 att de, i större utsträckning än många andra OECDländers elever, får stöd av sina lärare i matematik. Eleverna i årskurs 9 fick också svara på frågor om den lärare de har i matematik (se tabell på nästa sida). Dessa frågor ställdes i alla ämnen och procent ansåg att läraren undervisade bra. 5
4 Procentuell fördelning av elevsvar på påståenden rörande läraren i matematik Stämmer mycket bra eller stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt eller stämmer mycket dåligt Läraren undervisar bra Läraren tror på mig och min förmåga att lära mig Läraren är bra på att förklara när jag inte förstår Läraren har höga förväntningar på oss Läraren har förmåga att engagera och skapa intresse Läraren är bra på att knyta undervisningen till samhället och livet utanför skolan Vad menar elever med att lärare undervisar bra i matematik? För att undersöka detta jämförde vi svaren på många enkätfrågor för den grupp på 19 procent av eleverna som ansåg att påståendet att läraren undervisar bra stämde ganska eller mycket dåligt med de 47 procent av eleverna som tyckte att påståendet stämde mycket bra. I gruppen som ansåg att läraren undervisar bra var könsfördelningen densamma som i hela NU-urvalet medan den gruppen som ansåg att läraren undervisar dåligt hade en liten övervikt av flickor. I några avseenden fanns inga skillnader i svaren, t ex var fördelningen mellan hur stora grupper eleverna gick i lika för båda grupperna. Andelen som ej nått målen var lika stor i båda grupperna medan andelen med slutbetygen Väl godkänd och Mycket väl godkänd var 10 procentenheter större i den grupp som ansåg att läraren undervisar bra. Några skillnader var mycket tydliga (mer än 50 procentenheters skillnad mellan grupperna då eleven svarat att det stämmer bra). De mest påtagliga är att en lärare som undervisar bra är bra på att förklara, kan knyta matematiken till samhället utanför skolan och engagerar och skapar intresse för ämnet. Läraren undersöker elevernas förkunskaper, har tid med eleverna så de är nöjda med den hjälp de får. Läraren ger tydlig information av vad som krävs av eleverna enligt kursplan och betygskriterier. Läraren har höga förväntningar på eleverna, tror på deras förmåga och ger dem stöd och uppmuntran. Eleverna deltar i planeringen och kan påverka både innehåll och arbetssätt. Lektionerna är lugnare, eleverna känner sig sedda av läraren och kommunikationen mellan lärare och elev är mycket mer förekommande. Undervisningen är mer varierad med både grupparbeten och diskussioner. Även här förekommer enskilt arbete nästan varje lektion, men det varvas med andra arbetsformer. Läroboken används inte genomgående utan eleverna arbetar även med andra uppgifter. Läraren tar reda på vad eleverna kan inte bara med hjälp av prov utan även genom samtal i klassen, med hjälp av muntliga förhör och redovisning av grupparbete. Den enskilde eleven får reda på vad hon / han kan inte bara genom provresultat utan även genom samtal med läraren, där eleven får veta vad hon / han är bra på och hur eleven kan förbättra sig. Elever som inte håller med om att läraren undervisar bra beskriver ett ensamt arbete i läroboken där de lämnas att själva lösa problem och där arbetsklimatet är oroligt. De anser i större utsträckning än andra att matematik är svårt, de ger upp då de får en svår uppgift men anser trots detta att de har för mycket tid i matematik. Det är dålig ordning på lektionerna, det tar lång tid innan de kommer igång och många elever lyssnar inte till vad läraren säger. Dessutom anser de att de får en massa onödig kunskap. Vi har också studerat datamaterialet från lärarenkäterna för de lärare där nästan alla elever i gruppen tycker att påståendet att läraren undervisar bra stämmer. 6
5 Typiskt för dessa lärare är att de har både en mer varierad undervisning och mer varierade bedömningsmetoder. De verkar trivas med sitt arbete eftersom de upplever att de har motiverade elever och en trevlig och positiv stämning på lektionerna. De flesta av dessa lärare tycker att det är mycket roligt men samtidigt krävande att undervisa i matematik. Nivågruppering är ovanligare för dessa lärare än för hela NU-gruppen. De har lärarledda genomgångar oftare, gemensamma diskussioner oftare och de låter eleverna redovisa för varandra oftare. Flertalet har både lärarutbildning och minst 20 poäng i matematik. De lägger något större vikt vid betygskriterier och nationella prov vid undervisningens planering än genomsnittsläraren. Nästan alla tillhör en ämnesgrupp där både pedagogisk planering och samarbete om undervisning är vanligare än genomsnittet. LITTERATUR Kjellström, K. (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 Matematik årskurs 9. Ämnesrapport till Rapport nr 251. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2004). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 Sammanfattande huvudrapport. Rapport nr 250. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2004). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 huvudrapport svenska, svenska som andraspråk, engelska, matematik. Rapport nr 251. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2004). PISA 2003 Svenska femtonåringars läsförmåga och kunnande i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv, Rapport nr 254, Stockholm: Skolverket. Skolverket (2004). TIMSS 2003, Rapport nr 255, Stockholm: Skolverket. Katarina Kjellström är biträdande projektledare för PRIM-gruppen. katarina.kjellstrom@lhs.se 7
Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen
Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Under min praktik som lärarstuderande
tomoko helmertz Problemlösning i Japan och Sverige Japansk matematikundervisning skiljer sig på många sätt från svensk. Vilka konsekvenser får det för hur elever i respektive länder löser problem? Tomoko
Av kursplanen och betygskriterierna,
KATARINA KJELLSTRÖM Muntlig kommunikation i ett nationellt prov PRIM-gruppen ansvarar för diagnosmaterial och de nationella proven i matematik för grundskolan. Här beskrivs de muntliga delproven i ämnesprovet
Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år.
1 av 15 2010-11-03 12:46 Syftet med den här enkäten är att lära mer om hur lärare tänker och känner när det gäller matematikundervisningen, särskilt i relation till kursplanen och till de nationella proven.
Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik
140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning
Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015
Utbildnings- och fritidsförvaltningen Håkan Jansson Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 215 Utbildnings- och fritidsförvaltningen genomförde under februari 215 enkätundersökningar
Beslut för fristående grundskola
Internationella Engelska Skolan i Sverige AB Rektorn vid Internationella Engelska Skolan i Järfälla Beslut för fristående grundskola efter tillsyn av Internationella Engelska Skolan i Järfälla kommun Skolinspektionen,
Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2
8 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Hur var ditt första intryck av denna kurs? Mycket bra 6 21 Bra 21 75 Dåligt - - Mycket dåligt 1 4 EAS - - Antal EAS:. Antal svarande: 28. Mv: (Skala 1) = 78,57
Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014
Barn och skola 2014-12-02 1 (5) Lars Andreasson Utvecklingsstrateg Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014 Sammanfattning av
1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport
Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport Maj 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning
Så bra är ditt gymnasieval
Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna
Motion, utbildningsutskottet
Motion, utbildningsutskottet Enligt PISA undersökningen 2012 har Sveriges 15-åriga elever bristfälliga kunskaper i de tre kärnämnena matematik, naturkunskap och läsförståelse. Detta är ett väldigt stort
Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping
Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping Syfte Denna matematikpolicy är framtagen i syfte att underlätta och säkerställa arbetet med barns och elevers matematiska utveckling på förskolorna och skolorna
Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index
Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 1 [11] Kvalitetsstöd
NATURVETENSKAP FÖR LIVET?
NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om i samhället. Enkäten innehåller frågor om dig och dina
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015
Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2
Beslut för grundsärskola
Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i
Elevernas lust att lära matematik
Lärarutbildningen Natur, miljö, samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Elevernas lust att lära matematik Fem lärares syn på undervisningsutformning och elevdelaktighet i denna utformning Students
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Engagemang och påverkan, vt 2009 (gymnasiet och komvux)
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Engagemang och påverkan, vt 2009 (gymnasiet och komvux) Lärarenkäten efter vårterminens kursprov Engagemang och påverkan har besvarats av 962
Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl
Resultat av elev- och föräldraenkät 2014
Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning
Nordiska språk i svenskundervisningen
Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan
Våga Visa kultur- och musikskolor
Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,
Brukarundersökning 2010 Särvux
TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag
Muntlig kommunikation på matematiklektioner
LÄRARPROGRAMMET Muntlig kommunikation på matematiklektioner Enkätundersökning med lärare som undervisar i årskurs 7-9 Margareta Olsson Examensarbete 15hp Höstterminen 2008 Handledare: Maria Bjerneby Häll
Kvalitetsredovisning. Fröviskolan 7-9 2014/2015
Kvalitetsredovisning Fröviskolan 7-9 2014/2015 1 Innehållsförteckning 1. Grundfakta 3 2. Resultat 2.1 Normer och värden 3 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanens mål 5 2.3 Elevinflytande och demokrati
Tycker du det är kul med matte?
Tycker du det är kul med matte? En undersökning av sambandet mellan arbetssätt och hur kul eleverna på en högstadieskola tycker det är med matematik. Lena Johnels Skoogh Rapport: Matematikdidaktisk verksamhetsutveckling
Kvalitetsredovisning för år 2006 Korsavadsenheten Simrishamns Kommun
Kvalitetsredovisning för år 2006 Korsavadsenheten Simrishamns Kommun Elevernas ansvar och inflytande Elevernas utveckling och lärande Skolans normer och värden Likvärdig utbildning 1 Förord Korsavadsenhetens
Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten?
Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Liss Kerstin Sylvén, fil.dr i engelska I Sverige talar de flesta av oss svenska. Svenskan är ett litet språk.
PISA (Programme for International
INGMAR INGEMANSSON, ASTRID PETTERSSON & BARBRO WENNERHOLM Svenska elevers kunskaper i internationellt perspektiv Rapporten från PISA 2000 presenterades i december. Här ges några resultat därifrån. Projektet
Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007
Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola
1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,
1 (7) Författningsbilaga Skollagen Fristående skolor Nedanstående paragraf har ny lydelse från och med den 1 mars 2010. Denna nya lydelse ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011,
Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod
Skolblad avseende Dalsjöskolan 4-9 Dalsjövägen 16 51634 DALSJÖFORS Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Borås 1490 Grundskola 95015820 http://wwwborasse Skolbladet presenterar
Sambedömning - en modell för pedagogisk utveckling?
Pia Thornberg Skolledarkonferens Tylösand 27 september 2013 Sambedömning - en modell för pedagogisk utveckling? Vad är sambedömning? Varför sambedömning? Vilka effekter kan sambedömning ge? Hur kan sambedömning
Matematikstrategi 2012-2015
Matematikstrategi 2012-2015 Matematikstrategi 2012-2015 Avsiktsförklaring Luleå kommun som huvudman prioriterar kompetensutvecklingsinsatser i matematik inom samtliga verksamhetsområden för att därigenom
Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!
Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2
Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen
Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...
Engelska skolan, Järfälla
Elever År - Våren svar, % Kunskaper och bedömning. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 0 0 Medelvärde,,,,. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår. 0 0,0,,,. Lärarna
Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet
Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet Lå 2008-2009 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning...3 Syfte...3 Metod...4 Resultat...5 Trivsel och trygghet...
Att fånga bedömningar i flykten
Att fånga bedömningar i flykten ATT BJUDA IN ELEVER TILL MATEMATIK (ELLER INTE) LISA BJÖRKLUND BOISTRUP Föreläsningens struktur Tidigare forskning om kommunikation ur ett bedömningsperspektiv Kommunfinansierad
Skolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning
Skolundersökning 00 Gymnasieskolan årskurs På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning Syften: Att mäta den upplevda kvaliteten i stadens pedagogiska verksamheter. Att vara ett underlag för stadens
Läsglädje med lek och musik
Katarina Södra Skola Katarina Bangata 41 116 39 STOCKHOLM Kontaktperson Kerstin Wärngård 08-508 42 412 kerstin.warngard@utbildning.stockholm.se Läsglädje med lek och musik Har du ibland elever som trots
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten 2012. Antal svar: 19
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten 2012 Antal svar: 19 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande
Kvalitetsanalys. Lärandesektion
Kvalitetsanalys Lärandesektion Lärandesektionens resultat Normer och värden Barnens/elevernas/de studerandes trivsel i förskola, fritidshem och skola ska öka samt målgruppen för verksamheten inom kultur
Utsäljeskolan. Enkät- och kunskapsresultat 2014
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2014 Utsäljeskolan Enkät- och kunskapsresultat 2014 Skola I Utsäljeskolan är alla undervisande lärare utbildade och undervisar i de ämnen de är behöriga i. Trots utbildning
GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9. Kunskap och personlig utveckling
GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9 Kunskap och personlig utveckling Vad är viktigt att lära sig när framtiden ständigt förändras? Världen förändras i snabb takt. Teknikutvecklingen, klimatutmaningen och globaliseringen
HEMMASITTANDE ELEVER. Främja närvaro och förebygga skolfrånvaro
HEMMASITTANDE ELEVER Främja närvaro och förebygga skolfrånvaro Arbeta lösningsfokuserat Fokusera på sådant som är bra för alla elever. Bra skolmiljö, jobba mot mobbning och arbeta för att upptäcka inlärningsproblem
Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Villa Solvi förskola - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015.
Danderyds kommun Villa Solvi förskola - Föräldrar Förskola 26 respondenter Kundundersökning 215 Pilen Marknadsundersökningar Mars 215 Våga Visa 215, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms
Norrköpings kommun Brukarundersökning 2011. April 2011 Genomförd av CMA Research AB
Norrköpings kommun Brukarundersökning 2011 April 2011 Genomförd av CMA Research AB Sammanfattning Grundskoleelever För tredje året i rad har Norrköpings kommun genomfört en brukarundersökning bland grundskoleelever
NATURVETENSKAP FÖR LIVET?
NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om naturvetenskap och teknik i samhället. Enkäten innehåller
Vi har under drygt tio år arbetat tillsammans på Göteborgs folkhögskola.
Degerstedt, Lagberg, Reibring & Svensson Variation i folkhögskoleton Genom att främja samtal kring matematik och införa mer variation på lektionerna har ett arbetslag på Göteborgs folkhögskola utvecklat
Likabehandling och trygghet 2015
Likabehandling och trygghet 2015 1 Jag är Man 58 48,3 Kvinna 58 48,3 Jag avstår från att definiera 4 3,3 mig Total 120 100 100% (120/120) 2 Det känns bra att gå i skolan Alltid 46 38,3 Oftast 55 45,8 Ibland
Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius
Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de
Utbildningsinspektion i Nacka gymnasium och gymnasiesärskola
Utbildningsinspektion i Nacka kommun Nacka gymnasium Dnr 53-2006:3385 Utbildningsinspektion i Nacka gymnasium och gymnasiesärskola Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande
Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt
Skolinspektionen Beslöt 2014-04-03 Vallentuna kommun kommun@vallentuna.se Rektorn vid den särskilda undervisningsgruppen Optimus kristiii.aabel@vallentuna.se Beslut efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen
Beslut för grundskola
^ Skolinspektionen Huvudmannen för internationella Engelska Skolan i Nacka inf o@engelska.se Rektorn vid Internationella Engelska Skolan i Nacka donald.christian@engelska.se för grundskola efter tillsyn
VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014
UMEÅ UNIVERSITET Lärarutbildningen Inst. för Språkstudier Kursansv: Ingalill Gustafsson 090-786 5067 ingalill.gustafsson@sprak.umu.se 2014 08 30 Studieadministratör: Johanna Palm, 090-786 6457 Kurskod:6LÄ046
Åtgärdsprogram och lärares synsätt
SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Åtgärdsprogram och lärares synsätt En kartläggning av problem och möjligheter i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram i en högstadieskola
En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN
En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.
En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson
En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar
Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?
Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens
Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan
Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan Bakgrundsbeskrivning av projektet Kronan och Frälsegårdskolan har haft låg måluppfyllelse i matematik. Skolorna har genomfört kvalitetsredovisningar
Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10
1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Matteusskolan Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 Innehåll Inledning...1
Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010
Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010 Utbildningsanordnare: NTI Utbildning: El (2 starter) och El-automation (3 starter) Antal utskick: 69 Antal svar: 22 Svarsfrekvens: 32% Här
Elevenkät år 6-9 2012
Elevenkät år 6-9 2012 Vilken skola går du på? A. Barkestorpsskolan B. Falkenbergsskolan C. Kalmarsundsskolan D. Lindsdalsskolan 1 0,5 0 0 1 0,5 1 0,5 E. Vasaskolan 0 0 F. Östra Funkaboskolan G. Kalmar
Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9
Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9 2015 Monica Andersson, IT-pedagog 2015-12-29 Jag har kunnat få fler vänner genom att spela hemma, Att lära mig har blivit lättare och roligare, Jag kan ha
Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014
Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014 1 Björkhagaskolan 2014-08-15 Systematiskt kvalitetarbete Kvalitetsrapport 2013-2014 1. GRUNDFAKTA Enhetens namn Björkhagaskolan Antal elever (15 oktober)
Vad tycker du om sfi?
Oktober 2012 Vad tycker du om sfi? Skolverket gör under hösten en stor undersökning om vad elever tycker om sin utbildning. Det är första gången undersökningen görs och resultatet kommer att användas till
ABF Stockholm. Vuxenutbildning - Våren 2010
Vuxenutbildning - Våren svar, % Normer och värden 1. Jag känner mig trygg i min skola/utbildning. 0 1 2,,0,, 2. Jag behandlas bra av mina studiekamrater. 1 21 1 1,,. Lärarna bemöter mig på ett positivt
Datum. 2014-06-26 Rev 2014-08-22. att lägga rapporten Uppföljning av ferieskola vårterminen 2014 till handlingarna, samt
Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Annbritt Öqvist Datum 14-06-26 Rev 14-08-22 Diarienummer BUN-14-23 Barn- och ungdomsnämnden Rapport Uppföljning av ferieskolan vårterminen
Lärarstatistik som fakta och debattunderlag
SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012. Antal svar: 10
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012 Antal svar: 10 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin Under
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012. Antal svar: 34
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012 Antal svar: 34 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin
Kommun Kommunkod Skolform
Skolblad avseende Bergetskolan Gillevägen 1 79433 ORSA Tel Fax wwworsase Huvudman Kommunal Kommun Kommunkod Skolform Orsa 34 Grundskola Skolenhetskod 3400401 Skolid 03947 Skolbladet presenterar den valda
Vilket program och årskurs läser du? Respondenter: 5. Översikt alla Frågor - Verksamhetsstyrning FÖ5007 FÖ5009 FÖ6007 FÖ6010 20082
Översikt alla Frågor - Verksamhetsstyrning FÖ5007 FÖ5009 FÖ6007 FÖ6010 20082 Vilket program och årskurs läser du? Valfritt ekonomprogram år 3 Valfritt ekonomiskt programårslurs 3 valfritt ekonomiskt program
Uppföljning av kunskapsresultat
2015-01-26 Uppföljning av kunskapsresultat Bilaga 8 till slutrapport projekt Regionalt skolstöd (KUL) 2012-2014 2 (17) Innehåll Inledning... 4 Uppföljning... 5 Årskurs 3... 5 Nationella prov matematik...
Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan
Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell
Lusten att gå till skolan 2013
Bilaga till Dnr: BoF.2013.0473 1 (7) 2013-04-22 Barn och Familj Pia Persson Lusten att gå till skolan 2013 I Eslövs kommun genomförs varje år en enkätundersökning för att få fram hur eleverna upplever
Utökad undervisningstid i matematik Remiss från Utbildningsdepartementet
PM 2012:141 RIV (Dnr 001-1124/2012) Utökad undervisningstid i matematik Remiss från Utbildningsdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Som svar på remissen Utökad
Arbetsplan/Beskrivning
VRENA FRISKOLA Arbetsplan/Beskrivning Läsåret 2013/2014 ARBETSPLAN VRENA FRISKOLA LÄSÅRET 13/14 Under läsåret är våra prioriterade utvecklingsområden: - Få fler elever att känna sig trygga och trivas på
Luleå universitet 16 mars 2012 PRIM-gruppen Astrid Pettersson
Kunskapskrav och nationella prov i matematik Luleå universitet 16 mars 2012 PRIM-gruppen Astrid Pettersson Disposition PRIM-gruppens uppdrag Bedömning Lgr 11 och matematik Det nationella provsystemet PRIM-gruppens
SID 1 (10) 2011-11-18 UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012
SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN SÖDE RMALMSSKOLAN 2011-11-18 Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012 SID 2 (10) Inledning Södermalmsskolan är en F-9 skola som ligger vid Mariatorget i hjärtat av Södermalm.
matrisertext: Cristina Nordman
Elever tycker matrisertext: Cristina Nordman I en magisteruppsats vid Malmö högskola har elevers uppfattningar kring bedömningsmatriser och formativ bedömning undersökts. En utvecklingsmatris kan fungera
Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp
Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner
Urfjäll. Elever År 3 - Våren 2011. Genomsnitt Upplands-Bro kommun. 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena.
Urfjäll Elever År - Våren Kunskaper och bedömning 8 0 9 Medelvärde 10,. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 70 5 1. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår. 81 1,8.
Utbildning och kunskap
Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport
Skolblad avseende Kinnareds skola. Faktaruta. Brovägen 31405 KINNARED Tel Fax Skolenhetskod 32214820. Kommunen. http://www.hylte.
Skolblad avseende Kinnareds skola Brovägen 31405 KINNARED Tel Fax Huvudman Kommunal Kommun Hylte Kommunkod 1315 Skolform Grundskola Skolenhetskod 32214820 http://www.hylte.se/kinnared Skolbladet presenterar
Rapport om läget i Stockholms skolor
Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk
Välkommen till Nya Bagarmossens skola!
Välkommen till Nya Bagarmossens skola! Barn ska få all den kunskap de behöver och samtidigt känna sig trygga Hej, Att välja skola för sina barn är ett viktigt beslut. Du måste som förälder känna dig trygg
Kvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Terra Novaskolan Verksamhetsåret 2014/2015 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret Det
Utbildningsinspektion i Landvetterskolan
Utbildningsinspektion i Härryda kommun Landvetterskolan Dnr 53-2006:3403 Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever 2016-02-12 Pille Pensa Hedström Prov o bedömning Regeringsuppdrag 2013-2016 Kartläggningsmaterial Kartläggningen ska ge och underlag bedömningsmaterial för i
STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET
STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET Det här kapitlet ger råd om bra sätt att stödja barn med ADHD i klassrummet. Här finns även förslag på metoder som kan användas för att hjälpa till att skapa en bra stödstruktur.
Matematikundervisningens dilemma
Matematikundervisningens dilemma Om jag låter blicken gå runt i klassrummet i så kommer att jag se att eleverna skiljer sig åt i ett flertal avseenden, såsom utseende, personlighet, social och biologisk
Kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 Lärarenkät
Kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 Lärarenkät Det nationella provet i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, hädanefter KP 1, genomfördes för första gången år 2011. Eftersom mycket få elever
Lära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Personligt ansvar i den grundläggande vuxenutbildningen Maria Holmberg Kometensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten för skolutveckling
Enkätresultat för elever i år 2 i Rekarnegymnasiet 2 i Eskilstuna våren 2013
Enkätresultat för elever i år 2 i Rekarnegymnasiet 2 i Eskilstuna våren 2013 Antal elever: 112 Antal svarande: 78 Svarsfrekvens: 70% Klasser: EE11, HA11A, HA11B, IMIND11, IMINDRV, IMSPR11, IMYRKBA11, IMYRKFT11,
Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.
Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15 Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2015-10-12 Betygsstatistik