Av kursplanen och betygskriterierna,
|
|
- Oskar Jansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KATARINA KJELLSTRÖM Muntlig kommunikation i ett nationellt prov PRIM-gruppen ansvarar för diagnosmaterial och de nationella proven i matematik för grundskolan. Här beskrivs de muntliga delproven i ämnesprovet för skolår 9. Av kursplanen och betygskriterierna, men framför allt av bedömningens inriktning, framgår att elevers kunskaper i matematik inte bara kan prövas med skriftliga prov. I kursplanen står bl a Utbildningen syftar till att utveckla elevens intresse för matematik och möjligheter att kommunicera med matematikens språk och uttrycksformer. och ett av målen att sträva mot är Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang, dra slutsatser och generalisera samt muntligt och skriftligt förklara och argumentera för sitt tänkande. I betygskriterierna för Väl godkänd står bl a Eleven... genomför och redovisar med logiska resonemang sitt arbete såväl muntligt som skriftligt... Eleven använder ord, bilder och matematiska konventioner på ett sådant sätt att det är möjligt att följa, förstå och pröva de tankar som kommer till uttryck... Katarina Kjellström är biträdande projektledare för PRIM-gruppen och ansvarar för ämnesprovet för skolår 9 Eleven tar del av andras argument och framför utifrån dessa egna matematiskt grundade idéer. I bedömningens inriktning står: Bedömningen av elevens kunnande i ämnet matematik gäller följande kvaliteter: Förmågan att använda, utveckla och uttrycka kunskaper i matematik... Förmågan att följa, förstå och pröva matematiska resonemang.... Bedömningen avser elevens förmåga att ta del av och använda information i såväl muntlig som skriftlig form, till exempel förmågan att lyssna till, följa och pröva andras förklaringar och argument.... En viktig aspekt av kunnandet är elevens förmåga att uttrycka sina tankar muntligt och skriftligt med hjälp av det matematiska symbolspråket och med stöd av konkret material och bilder. Därför fanns det redan i ämnesprovet 1998 ett muntligt delprov. Sedan tidigare har PRIM-gruppen erfarenhet av bedömning av grupparbeten och muntliga redovisningar från nationella utvärderingen (Westin, 1994) och från ämnesprovet för skolår 5. NÄMNAREN NR
2 Muntligt delprov i Äp 98 Våren 1998 fanns det i det muntliga delprovet inga speciella uppgifter att arbeta med utan vi gav bara exempel på olika arbetsmodeller. För bedömningen hänvisade vi till betygskriterierna och beskrev vilka faktorer bedömningen skulle fokusera. Detta delprov var det som användes i minst utsträckning 1998, bara 80 % av eleverna blev bedömda på detta delprov. Drygt en tredjedel av lärarna ansåg dock att muntliga delprov bör finnas med i ämnesprovet. Några av dessa uttryckte sig på följande sätt: Viktigt att muntligt kunna uttrycka sig i matematik. Då det finns elever som har svårt att uttrycka sig skriftligt. Knappt en tredjedel av lärarna ansåg att muntligt delprov inte ska förekomma i provsammanhang och en tredjedel uttryckte att de är tveksamma. Anteckningar bör göras kontinuerligt. Svårt att bedöma. Alltför tidskrävande. En orsak till att den muntliga delen inte användes kan ha varit att det inte fanns tillräckligt tydliga anvisningar för hur den skulle genomföras eller bedömas. Muntligt delprov i Äp 00 Det muntliga delprovet 2000 var annorlunda utformat än Anvisningarna för genomförande var tydligare och det fanns klart definierade uppgifter samt en bedömningsmatris som stöd. Som en följd av utvärderingen av ämnesprovet 1998 utvecklade vi denna provdel innan den återkom år Till detta års muntliga delprov konstruerade vi och prövade ut många olika uppgifter. Målet var att konstruera sådana uppgifter som passar bättre för muntlig kommunikation än skriftlig. Den redovisning som eleven ger på uppgiften ska kunna bedömas på olika kvalitativa nivåer. Ett annat krav på dessa uppgifter är att alla elever ska kunna redovisa något men samtidigt ska uppgiften vara så utmanande att elevredovisningen också kan visa MVG-kvalitéer. Det muntliga delprovet genomfördes i grupper om 3 4 elever. Avsikten med detta var att det skulle bli ett samtal mellan elever och inte ett förhör av läraren. Om läraren bedömde att någon elev mådde bättre av att prövas enskilt så gick det naturligtvis bra. Gruppindelningen skulle göras av läraren. I läraranvisningen stod: I ämnesprovet ska alla elever få möjlighet att visa vad de kan i matematik. När eleverna delas in i grupper är det viktigt att sammansättningen blir den bästa möjliga ur denna aspekt. Hänsyn bör också tas till att eleverna i gruppen fungerar bra tillsammans. Det muntliga delprovet våren 2000 prövade elevernas geometrikunskaper. Läraren kunde välja mellan tre alternativa modeller och varje modell innehöll uppgifter med olika svårighetsgrad. Modell 1, Likheter och skillnader, prövade om eleverna kunde beskriva och jämföra två enkla geometriska figurer. Uppgiften prövade särskilt begreppen omkrets och area. Modell 2, Para ihop begrepp med rymdgeometriska figurer, prövade om eleven kunde relatera ord och begrepp till en given rymdgeometrisk figur. Modell 3, Beskriva en geometrisk figur, prövade om eleven kunde beskriva en mer komplicerad figur, på ett sådant sätt att kamraterna kunde rita figuren utan att se den. Alla tre modellerna bestod av två delar. I den första delen skulle varje elev ges möjlighet att ostört redogöra för sina tankar kring den uppgift de fått. Detta var väsentligt för att även elever som är tysta och normalt inte tar för sig skulle komma till sin rätt. I den avslutande gruppdiskussionen gavs eleverna tillfälle att visa att de lyssnat på sina kamrater och att de kunde argumentera och föra en diskussion med matematiskt innehåll. Den rekommenderade provtiden per grupp var 20 minuter. Våren 1999 tog vi fram en bedömningsmatris som kunde användas som stöd vid bedömning av mer omfattande uppgifter (Kjellström, 2000). Syftet var dels att för läraren och eleven visa på de olika kunskapsaspekter som kan bedömas dels att beskriva de olika kvalitativa nivåerna inom varje kunskapsaspekt. 42 NÄMNAREN NR
3 Till det muntliga delprovet utarbetade vi en speciell bedömningsmatris som kunde användas som bedömningsunderlag. De aspekter som skulle bedömas var förståelse, språk och delaktighet. I vilken grad visade elevens framställning att hon/han förstått uppgiften, de begrepp som ingår och sambanden mellan dessa? I vilken grad använde eleven korrekt matematisk terminologi och gav begripliga beskrivningar? I vilken grad deltog eleven i diskussionen, kunde argumentera för sina idéer och ger respons på andras förklaringar? Beskrivningarna på de kvalitativa nivåerna är hämtade från betygskriterierna.det muntliga delprovet 2000 är till skillnad från övriga delprov inte längre sekretessbelagt. Därför visar vi här en av uppgifterna med bedömningsanvisningar. Efter varje redovisning uppmanades övriga elever i gruppen att fråga, kommentera och komplettera. Till slut lades alla figurer på bordet och eleverna uppmanades att tillsammans diskutera likheter och skillnader mellan så många figurer som möjligt. Information till eleverna innehöll utöver samma information som till läraren också en uppmaning. Du bedöms inte bara för om du har rätt eller fel utan också för hur bra du tar till dig kamraternas idéer och hur bra du förklarar hur du tänker. Använd det matematiska språket så väl du kan. Tänk på att det är ett tillfälle att visa vad du kan både vid din egen redovisning, i diskussionen efter kamraternas redovisningar och i den avslutande diskussionen. Likheter och skillnader modell 1 Uppgiften prövar om eleven kan beskriva och jämföra geometriska figurer och hitta likheter och skillnader mellan figurerna. Uppgiften prövar också i vilken utsträckning eleven kan använda matematiskt språk, se samband, argumentera och ta till sig andras argument. Vid genomförandet fick varje elev ett papper med ett par figurer och de fick sedan förbereda sig cirka 5 min. Figurerna kunde väljas med hänsyn till elevens kapacitet men eleverna skulle redovisa i den ordning figurerna är placerade. Eleverna fick i tur och ordning redovisa för de andra eleverna i gruppen. Papperet med de figurer som beskrevs låg då på bordet, så att alla såg det. Läraren kunde för att hjälpa eleven vidare komma in med korta frågor. NÄMNAREN NR
4 Förståelse Bedömningsmatris för muntligt delprov Bedömningen avser i vilken grad eleven visar förståelse för uppgiften och för de matematiska begreppen eleven reflekterar kring och motiverar sina slutsatser eleven använder samband och generaliseringar Språk Bedömningen avser i vilken grad elevens framställning är klar och tydlig eleven använder korrekt matematisk terminologi Delaktighet Bedömningen avser i vilken grad eleven bidrar med egna matematiskt grundade idéer och förklaringar eleven följer och prövar andras förklaringar och argument eleven argumenterar och för diskussionen framåt Kvalitativa nivåer Förståelse Visar någon förståelse för uppgiften och för några matematiska be grepp. Visar förståelse för och använder matematiska begrepp samt kan motivera sina slutsatser. Visar god förståelse för matematiska begrepp och sambanden mellan dessa. Motiverar sina slutsatser. Språk Begripligt och möjligt att följa men företrädesvis vardagsspråk. Går bra att följa och med acceptabel matematisk terminologi. Välstrukturerat och tydligt med en relevant matematisk terminologi. Delaktighet Deltar något i diskussionen. Följer och prövar andra förklaringar. Tar del av andras argument och för diskussionen framåt. Bedömningsanvisningar De olika paren av figurer är olika svåra att jämföra. Vid bedömningen av eleven måste därför hänsyn tas till vilket par av figurer eleven jämfört. Markera deltagande elevers prestationer i ett diagram som liknar det på nästa sida. Använd t ex begynnelsebokstaven på elevens namn. 44 NÄMNAREN NR
5 F S D Lägre Kvalitativa nivåer A B C C A B C A B Högre I diagrammet visas några exempel på elevprestationer och hur de kan bedömas. Elev B och elev C bedöms med delprovsbetyget Godkänd medan elev A ej nått målen. Beskrivning av vad som kännetecknar elever på olika nivåer Godkänd Eleven hittar några geometriska egenskaper hos figurerna och visar förståelse för begreppen omkrets och area t ex genom att kunna avgöra vilken figur som har störst omkrets respektive area. Uttrycker sig begripligt och kan svara på relevanta frågor. Deltar i den avslutande diskussionen men för inte diskussionen framåt En G-prestation på uppgiften att jämföra rektangeln och lövet. Eleven säger bl a: Rektangeln har större area, för om man lägger lövet ovanpå så får det plats. Det ser man. Omkretsen är nog större för lövet för det går ju in och ut så det blir långt. Efter påstötning: Rektangeln går att mäta och ta den gånger den (pekar på längd och bredd) så får man arean och omkretsen går ju att mäta. I den avslutande diskussionen: Men om lövets omkrets är större så måste ju arean också vara större. Väl godkänd Eleven hittar flera geometriska egenskaper och skillnader hos figurerna. Beskriver hur man för rektangel beräknar omkrets och area och hittar metoder att bestämma den andra figurens omkrets och area. I den avslutande diskussionen inser eleven att det inte finns något direkt samband mellan en figurs omkrets och dess area, men uttalar sig inte generellt om hur arean hos en figur med given omkrets maximeras eller minimeras. En VG-prestation på uppgiften att jämföra rektangeln och lövet. Eleven säger bl a: Lövet har mindre area för det ryms helt i rektangeln. Lövet har större omkrets eftersom det är en massa in- och utbuktningar. Rektangelns omkrets och area kan man beräkna om man mäter längd och bredd. Om man vill veta lövets omkrets kan man väl lägga ett snöre längs kanten och mäta det. Arean är lite svår men man skulle ju kunna lägga ett rutnät över och räkna rutor. I den avslutande diskussionen: Sexhörningen är den enda figur som har större area än rektangeln men lika stor omkrets, så man kan ju inte säga att arean blir större ju större omkretsen är. NÄMNAREN NR
6 Resultat från det muntliga delprovet 2000 Det fanns tre alternativa modeller att välja mellan för läraren och varje modell innehöll uppgifter med olika svårighetsgrad. Modell 1 användes av 43 procent av lärarna, modell 2 av 29 procent och modell 3 av 46 procent. Många lärare använde alltså flera modeller. På det muntliga delprovet var andelen som ej nådde målen mindre än på övriga delprov. Andelen med delprovsbetyget Väl godkänd och Mycket väl godkänd var också större än på de andra delproven. Ett liknande mönster fanns även på ämnesproven i svenska och engelska. Den enda skillnaden som fanns mellan könen var att en något större andel flickor än pojkar fick delprovsbetyget Väl godkänd. Jämfört med det muntliga delprovet 1998 mottogs 2000 års muntliga prov mer positivt av lärarna och bortfallet var mindre. Av de elever som deltog på kortsvarsdelen fick 96 procent provbetyg på muntligt delprov var motsvarande andel bara 86 procent. Resultat från lärarenkät och intervjuer I informationsmaterialet fanns anvisningar om hur provets genomförande kunde organiseras för att underlätta lärarnas arbete. Till exempel kunde lärarna hjälpa varandra och/ eller samordna med engelskans muntliga delprov. Provet genomfördes dock i de flesta fall på ordinarie lektionstid (77%)och utan samarbete med andra lärare (71%). Enligt lärarenkäten ansåg 38 procent av lärarna att delprovet gav stort eller ganska stort stöd vid sammanvägningen inför betygsättningen. Motsvarande andel 1998 var 20 procent. För att följa upp det muntliga provet deltog vi som observatörer under själva provet och intervjuade därefter eleverna. Eleverna var övervägande positivt inställda till provet. De ansåg att de fick möjlighet att visa sina kunskaper på ett annat sätt. Efter att provet genomförts intervjuade vi dessutom ett tiotal lärare. Lärarna var också övervägande positiva och flera vittnade om att de blivit positivt överraskade av elevernas kunskaper. Elever som har svårt att formulera sig skriftligt klarar sig ofta bättre när de får berätta. Många lärare önskade sig dock en bedömningsmatris som tydligare var kopplad till uppgiften. De ansåg också att den ideala provsituationen var att två lärare deltar under själva bedömningen så att en kunde koncentrera sig på bedömningen medan den andra gav eleverna lämpliga uppföljningsfrågor. En svårighet var att lärarna var osäkra på hur mycket de fick lotsa eleverna. Flera lärare sa att om de fick göra om delprovet så skulle de ge flera uppföljningsfrågor för att på så sätt hitta elevens högsta nivå. Nästan alla lärare (90 %) ansåg att det muntliga delprovet var lagom svårt och cirka två tredjedelar ansåg att bedömningsanvisningarna gav tillräckligt underlag för bedömningen. Drygt tjugo procent av lärarna ansåg att de behövde mer än 20 minuter per grupp. På frågan om de kunde bedöma alla eleverna i en grupp rättvist svarade över 60 % ja med motiveringen Andel (%) elever med betyget Kön Ej uppnått målen G VG MVG Pojkar Flickor Fördelning av delprovsbetyg på delprov M uppdelat på kön. 46 NÄMNAREN NR
7 Därför att man lätt ser vilken nivå de har. Därför att det var lätt att förstå bedömningsunderlaget. Därför att alla får chans och möjlighet att yttra sig. Därför att eleverna placerats i grupper där de kände sig trygga. De som svarade nej motiverade det med Därför att språksvårigheter överskuggar matematiken Därför att sista eleven i gruppen fick fördel av att höra de andras presentation Därför att det blir subjektivt Därför att en del elever är mer verbala och det kanske gynnar dem även i matematik Därför att jag behöver mera träning Den sista kommentaren visar på svårigheten att förändra utan fortbildning. Lärare är ej vana vid bedömning av muntlig kommunikation i matematik. Redan 2002 kommer ett nytt muntligt delprov att ingå i ämnesprovet för skolår 9. Till detta delprov kommer vi att göra bedömningsmatrisen anpassad till uppgifterna och MVG-kvalitéer i redovisningarna kommer att uppmärksammas. LITTERATUR Alm, L. & Björklund, L. (2001). Femmans prov år Nämnaren 28(1), Kjellström, K. (2000). Bedömningsmatris ett hjälpmedel för bedömning av större uppgifter? Nämnaren 27 (1), Kjellström, K. (2000). Ämnesproven skolår 9, 2000, Stockholm: Skolverket. Pettersson, A. (1993). Matematik åk 9. Den nationella utvärderingen av grundskolan, våren Huvudrapport. Skolverkets rapport nr 15. Pettersson, A. (1997). Matematiken i utvärderingen av grundskolan Analys av elevernas arbeten med mer omfattande uppgifter i åk 9. Stockholm: PRIM-gruppen, Lärarhögskolan i Stockholm. Romberg, T. A. (Ed.) (1992). Mathematics assessment and evaluation, Imperatives for Mathematics Educators. State University of New York press. Westin, H (1994). Matematiken i nationell utvärdering. Analys av gruppuppgifter genomförda av elevgrupper i årskurs 9 vårterminen Stockholm. PRIMgruppen, Lärarhögskolan i Stockholm. NÄMNAREN NR
Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen
Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Läs merÄMNESPROV. Matematik ÅRSKURS. Vårterminen 2009. Sekretess t.o.m. 2009-06-30. Lärarinformation om hela ämnesprovet Delprov A med bedömningsanvisningar
ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Vårterminen 009 Sekretess t.o.m. 009-06-30 Lärarinformation om hela ämnesprovet Delprov A med bedömningsanvisningar Förvara detta provhäfte på ett betryggande sätt Prov som
Läs merMatematikundervisning och självförtroende i årskurs 9
KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.
Läs merbedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2014-05-23
Varierad undervisning och bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2014-05-23 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
Läs merBedöma elevers förmågor i muntlig uppgift
BEDÖMNINGSSTÖD I MATEMATIK Bedöma elevers förmågor i muntlig uppgift Innehåll Syftet med materialet sid. 2 Bedömning av muntliga prestationer i matematik sid. 2 Olika typer av bedömningssituationer sid.
Läs merInnehållsförteckning. Sammanfattning sid 3. 1. Bakgrund sid 4. 2. Genomförande av utvärdering sid 6
Innehållsförteckning Sammanfattning sid 3 1. Bakgrund sid 4 2. Genomförande av utvärdering sid 6 3. Resultat av skolornas utvärdering sid 8 A. Resultat för nationella prov i skolår 3 sid 8 B. Resultat
Läs merHistoria Årskurs 9 Vårterminen 2014
Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom
Läs merDet första nationella kursprovet
Det första nationella kursprovet Katarina Kjellström Spänningen bland elever och lärare inför det första nationella provet för kurs A i gymnasieskolan i maj 1995 var stor. Hur skulle det spegla den gemensamma
Läs merDelprov A, muntligt delprov Lärarinformation
Delprov A, muntligt delprov Lärarinformation Beskrivning av det muntliga delprovet Det muntliga delprovet kan genomföras fr.o.m. vecka 10 och resten av vårterminen. Det muntliga delprovet handlar om att
Läs merResultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011
1 (14) Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011 Ämnesproven i årskurs 9 är obligatoriska 1 och resultaten används som ett av flera mått på måluppfyllelse i grundskolan. Resultaten ger en
Läs merInledning...3. Kravgränser...21. Provsammanställning...22
Innehåll Inledning...3 Bedömningsanvisningar...3 Allmänna bedömningsanvisningar...3 Bedömningsanvisningar Del I...4 Bedömningsanvisningar Del II...5 Bedömningsanvisningar uppgift 11 (Max 5/6)...12 Kravgränser...21
Läs merDelprov A Muntligt delprov
Delprov A Muntligt delprov Äp6Ma15 Delprov A 15 Beskrivning av delprov A, muntligt delprov Det muntliga delprovet kan genomföras fr.o.m. vecka 11 och resten av vårterminen. Det muntliga delprovet handlar
Läs merhälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet (i biologi) energi, teknik, miljö och samhälle (i fysik) energi, miljö, hälsa och samhälle (i kemi).
FÖRMÅGAN ATT KOMMUNICERA Kursplanerna för de naturorienterande ämnena biologi, fysik och kemi är till stora delar likalydande frånsett det centrala innehållet och kan därför diskuteras tillsammans. Kursplanernas
Läs merEnkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år.
1 av 15 2010-11-03 12:46 Syftet med den här enkäten är att lära mer om hur lärare tänker och känner när det gäller matematikundervisningen, särskilt i relation till kursplanen och till de nationella proven.
Läs merGemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5
Gemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5 Mål för lektionen: Eleverna skall kunna skilja på begreppen area och omkrets. Koppling till strävansmål: - Att eleven utvecklar intresse
Läs merUnder min praktik som lärarstuderande
tomoko helmertz Problemlösning i Japan och Sverige Japansk matematikundervisning skiljer sig på många sätt från svensk. Vilka konsekvenser får det för hur elever i respektive länder löser problem? Tomoko
Läs merHands-On Math. Matematikverkstad. Förskolans nya läroplan 1 juli 2011. Matematik är en abstrakt och generell vetenskap
Hands-On Math Matematikverkstad 09.00 10.30 & 10.45 12.00 Elisabeth.Rystedt@ncm.gu.se Lena.Trygg@ncm.gu.se eller ett laborativt arbetssätt i matematik Laborativ matematikundervisning vad vet vi? Matematik
Läs merSkolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik
Matematik Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den har utvecklats ur människans praktiska behov och hennes naturliga nyfikenhet och lust att utforska. Matematisk verksamhet
Läs merElever med funktionsnedsättning betyg och nationella prov. Helena Carlsson Maj Götefelt Roger Persson
Elever med funktionsnedsättning betyg och nationella prov Helena Carlsson Maj Götefelt Roger Persson Betyg och nationella prov Strukturerad undervisning Bedömning och betyg Undantagsbestämmelsen Nationella
Läs merResultat nationella ämnesprov årskurs 5 läsåret 2009/2010
Bilaga 3 Rapport 2010-09-10 Resultat nationella ämnesprov årskurs 5 läsåret 2009/2010 1. Engelska Av eleverna i årskurs 5 är det 82,7 % som sammantaget uppnått kravnivån för det nationella ämnes i engelska.
Läs merKvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem
Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem Lärande Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Nått målen i alla delprov Procent Svenska Åk 3 41 28 68 % Åk 6 29 27 93 % Åk 9 32
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014 I anslutning till vårterminens kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 har en lärarenkät
Läs merHistoria Årskurs 9 Vårterminen 2015
Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom
Läs merdå ditt svar. Efter varje redovisning kan kamraterna ställa frågor, göra tillägg och argumentera
Information till eleverna Detta är en beskrivning av det muntliga delprovet som ingår i det nationella provet. m sitter tillsammans med läraren runt ett bord. och ett papper med en rad frågor och påståenden.
Läs merDetta prov består av del 1 och 2. Här finns också facit och förslag till poängsättning
Allmänt om proven Detta prov består av del 1 och. Här finns också facit och förslag till poängsättning och bedömning. Provet finns på lärarwebben, dels som pdf-fil och dels som redigerbar Word-fil. Del
Läs merNationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv
Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Lena Löfgren lena.lofgren@hkr.se Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se Diagnoser ino bakgrund och erfarenheter för arbete med NP Diagnosmaterialets övergripande
Läs merKonrad Bengtsson, verksamhetsutvecklare Malin Lindwall, verksamhetsutvecklare
Innehållsförteckning Sammanfattning sid 3 1. Bakgrund sid 4 2. Genomförande av utvärdering sid 6 3. Resultat av utvärdering sid 10 4. Analys och bedömning av resultatet sid 24 5. Avslutande tankar med
Läs merExempel på uppgifter från 2010 och 2011 års ämnesprov i matematik för årskurs 3
Exempel på uppgifter från 2010 och 2011 års ämnesprov i matematik för årskurs 3 Innehåll Inledning... 3 Exempeluppgifter i årskurs 3, 2010 2011 Skriftliga räknemetoder... 5 Huvudräkning, multiplikation
Läs merAuktorisation som tolk
PROVSPECIFIKATION Auktorisation som tolk Prov i allmän språkfärdighet Sid 2 (6) 2014-04-24 Prov i språkfärdighet För att kunna bli auktoriserad som tolk krävs bland annat att man ska behärska svenska och
Läs merVerksamhetsrapport. Skolinspektionen
Skolinspektionen Bilaga 1 Verksam hetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6 vid Smygeskolan i
Läs merKvalitetsredovisning. Björkhagaskolan
Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell
Läs merExempel på uppgifter från 2010, 2011 och 2012 års ämnesprov i matematik för årskurs 3
Exempel på uppgifter från 2010, 2011 och 2012 års ämnesprov i matematik för årskurs 3 2 Innehåll Inledning... 5 Skriftliga räknemetoder... 7 Huvudräkning, multiplikation och division... 9 Huvudräkning,
Läs merMåluppfyllelse i svenska/svenska som andraspråk vid nationella prov årskurs 3 vårterminerna 2009 och 2010 TOTALT ANTAL ELEVER 2009: 72
Sedan vårterminen 2009 görs nationella prov i svenska och matte för årskurs 3 i hela landet. Från och med höstterminen 2009 får varje elev i Valdemarsviks kommun skriftligt omdöme varje termin i de ämnen
Läs merBedömning Begrepp och benämningar
BEDÖMNING Bedömning Begrepp och benämningar Summativ bedömning är en form av bedömning som summerar en persons samlade kunskaper vid ett specifikt tillfälle. Exempel på summativ bedömning: Avslutning på
Läs merKursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 Lärarenkät
Kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 Lärarenkät Det nationella provet i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, hädanefter KP 1, genomfördes för första gången år 2011. Eftersom mycket få elever
Läs merÄmnesprov i matematik. Bedömningsanvisningar. Skolår 9 Vårterminen Lärarhögskolan i Stockholm
Ämnesprov i matematik Skolår 9 Vårterminen 2004 Bedömningsanvisningar Lärarhögskolan i Stockholm Innehåll Inledning... 3 Bedömningsanvisningar... 3 Allmänna bedömningsanvisningar... 3 Bedömningsanvisningar
Läs mermatematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 1. KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55
Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att
Läs merMuntlig kommunikation på matematiklektioner
LÄRARPROGRAMMET Muntlig kommunikation på matematiklektioner Enkätundersökning med lärare som undervisar i årskurs 7-9 Margareta Olsson Examensarbete 15hp Höstterminen 2008 Handledare: Maria Bjerneby Häll
Läs mermatrisertext: Cristina Nordman
Elever tycker matrisertext: Cristina Nordman I en magisteruppsats vid Malmö högskola har elevers uppfattningar kring bedömningsmatriser och formativ bedömning undersökts. En utvecklingsmatris kan fungera
Läs merMATEMATIK 3.5 MATEMATIK
TETIK 3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.
Läs merÄmnesproven skolår 9 1998. Resultatredovisning till skolorna
Ämnesproven skolår 9 1998 Resultatredovisning till skolorna Beställningsadress: Liber Distribution Publikationstjänst 162 89 STOCKHOLM Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 e-post: skolverket.ldi@liber.se
Läs merKommun Kommunkod Skolform
Skolblad avseende Bergetskolan Gillevägen 1 79433 ORSA Tel Fax wwworsase Huvudman Kommunal Kommun Kommunkod Skolform Orsa 34 Grundskola Skolenhetskod 3400401 Skolid 03947 Skolbladet presenterar den valda
Läs mer2014-09-26. Dagens innehåll. Syftet med materialet är att. Bedömning för lärande i matematik. Katarina Kjellström
Bedömning för lärande i matematik Växjö 18 september 2014 Katarina Kjellström PRIM-gruppen Dagens innehåll Vad är syftet med detta bedömningsstöd Vilka har arbeta med materialet Varför ser det ut som det
Läs merKomvux/gymnasieprogram:
Namn: Skola: Komvux/gymnasieprogram: Anvisningar: Tidsbunden del består av två delar, Del I och Del II. Den sammanlagda provtiden är 120 minuter varav högst 30 minuter för Del I. Till uppgifterna i Del
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015
Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2
Läs merLaborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2015-01-31
Laborativ matematik som bedömningsform Per Berggren och Maria Lindroth 2015-01-31 Vilka förmågor tränas Problemlösning (Förstå frågan i en textuppgift, Använda olika strategier när jag löser ett problem,
Läs merSkolblad avseende Kinnareds skola. Faktaruta. Brovägen 31405 KINNARED Tel Fax Skolenhetskod 32214820. Kommunen. http://www.hylte.
Skolblad avseende Kinnareds skola Brovägen 31405 KINNARED Tel Fax Huvudman Kommunal Kommun Hylte Kommunkod 1315 Skolform Grundskola Skolenhetskod 32214820 http://www.hylte.se/kinnared Skolbladet presenterar
Läs merInnehåll. Kopieringsunderlag Breddningsdel Formelblad
Innehåll Information till lärare inför breddningsdelen i det nationella kursprovet i Matematik kurs A våren 1999...1 Inledning...1 Tidsplan våren 1999...1 Nyheter i kursprovet för Matematik kurs A vårterminen
Läs merBedömning av muntliga prestationer
Modul: Bedömning för lärande och undervisning i matematik Del 6: Muntliga bedömningssituationer Bedömning av muntliga prestationer Karin Rösmer, Karin Landtblom, Gunilla Olofsson och Astrid Pettersson,
Läs merKursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN
RUMSUPPFATTNING GEOMETRI OCH MÄTNING MATEMATIK REDOVISNING OCH MATEMATISKT SPRÅK TALUPPFATTNING, OCH RÄKNEMETODER STATISTIK Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i matematik Lgr
Läs merKursproven i gymnasieskolan. Matematik i Umeå 1995-2013
Kursproven i gymnasieskolan Matematik i Umeå 19952013 n tillbakablick på provverksamheten i matematik i Umeå 19952013 Uppdrag till Umeå universitet gällande nationella prov och provbank i det nya kriterierelaterade
Läs merFördjupad analys av elevers kunskapsutveckling i matematik
Fördjupad analys av elevers kunskapsutveckling i matematik Erik Gate, Sara Ramsfeldt, Eric Sjöström, Irene Rönnberg, Lennart Rönnberg Förord Arbetsgruppen förord I. Inledning......1 Bakgrund Uppdrag...1
Läs merKvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011
Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011 Skola Tundalsskolan Ort Robertsfors Ansvarig rektor Jan
Läs merMullsjö 2015-06-16. Elevkonstruerade matematikuppgifter, en väg till ökad matematisk begreppsförståelse? Kent Nordbakk.
Mullsjö 2015-06-16 Elevkonstruerade matematikuppgifter, en väg till ökad matematisk begreppsförståelse? Kent Nordbakk Östersund 2014 Handledare: Marie Jacobson Berörda punkter Egen bakgrund Uppslag till
Läs merPISA (Programme for International
INGMAR INGEMANSSON, ASTRID PETTERSSON & BARBRO WENNERHOLM Svenska elevers kunskaper i internationellt perspektiv Rapporten från PISA 2000 presenterades i december. Här ges några resultat därifrån. Projektet
Läs merLaboration: Att inhägna ett rektangulärt område
Laboration: Att inhägna ett rektangulärt område Du har tillgång till ett hoprullat staket som är 30 m långt. Med detta vill du inhägna ett område och använda allt staket. Du vill göra inhägnaden rektangelformad.
Läs merNationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven
Nationella strävansmål i matematik Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten 2012. Antal svar: 19
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten 2012 Antal svar: 19 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande
Läs merKommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod
Skolblad avseende Kyrkenorumskolan Kyrkenorumsvägen 44446 STENUNGSUND Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Stenungsund 15 Grundskola 57205367 http://wwwstenungsundse/webbsidor/huvudmeny/barnutbildning/grundskola/ko
Läs merLuleå universitet 16 mars 2012 PRIM-gruppen Astrid Pettersson
Kunskapskrav och nationella prov i matematik Luleå universitet 16 mars 2012 PRIM-gruppen Astrid Pettersson Disposition PRIM-gruppens uppdrag Bedömning Lgr 11 och matematik Det nationella provsystemet PRIM-gruppens
Läs merKvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Terra Novaskolan Verksamhetsåret 2014/2015 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret Det
Läs merPRIM-gruppen vid Lärarhögskolan
LENA ALM 2002 års nationella prov för skolår 5 Här redovisas sammanställningen av lärarenkäter och elevarbeten till femmans ämnesprov i matematik som genomfördes våren 2002. PRIM-gruppen vid Lärarhögskolan
Läs merBedömning för lärande. Andreia Balan 2012
Bedömning för lärande Andreia Balan 2012 Dagens föreläsning 1. Faktorer som har störst effekt på elevernas prestationer 2. Bedömning för lärande 3. En fallstudie i matematik Hur kan så mycket forskning
Läs merTillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!
Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte inför betygssättningen i årskurs 6
BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! matte inför betygssättningen i årskurs 6 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper inför betygssättningen i årskurs
Läs merMimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius
Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de
Läs merKvalitétsredovisning 07/08
Kvalitétsredovisning 07/08 Presentation av skolan: Friskolan i Kärna är en fristående skola för så 1 9 och förskoleklass. Vid starten ht 2000 hade skolan 120 elever och är nu fullt utbyggd med 220 lever.
Läs merKartläggningsmaterial för nyanlända elever
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever 2016-02-12 Pille Pensa Hedström Prov o bedömning Regeringsuppdrag 2013-2016 Kartläggningsmaterial Kartläggningen ska ge och underlag bedömningsmaterial för i
Läs merKonkretisering av kunskapskraven i matematik år 7-9 (Lgr11)
Konkretisering av kunskapskraven i matematik år 7-9 (Lgr11) ( www.skolverket.se) Kunskapskraven i matematik kan delas in i följande områden: problemlösning, begrepp, metod, kommunikation och resonemang.
Läs merSammanfattning av Nationella provens genomförande och resultat våren 2014 Sjöängsskolan 6-9, Askersund
Sammanfattning av Nationella provens genomförande och resultat våren 2014 Sjöängsskolan 6-9, Askersund 2014-06-26 Sammanställning utförd av Anneli Jöesaar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning och bakgrund...
Läs merVi ska arbeta åldershomogent i matematik till hösten och kommer då att kunna planera undervisningen utifrån resultaten på de nationella proven.
ESLÖVS KOMMUN Bilaga 4 Barn och Familj 2009-09-21 UTDRAG ur inlämnade analyser av resultat nationella ämnesproven skolår 5 våren 2009 Ölyckeskolan Svenska Vi kan konstatera att resultaten i stort motsvarade
Läs merNATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 2005
Anvisningar Provtid Hjälpmedel Provmaterialet NpMaB vt 2005 Version 1 Skolverket hänvisar generellt beträffande provmaterial till bestämmelsen om sekretess i 4 kap. 3 sekretesslagen. För detta material
Läs merSKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN. Bilagor
SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Bilagor Gemensamma matematikprov, analysinstrument och bedömningsmatriser för kvalitetshöjningar Författare: Per Ericson, Max Ljungberg
Läs merUndervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merNATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A VÅREN 2002. Del II
Skolverket hänvisar generellt beträffande provmaterial till bestämmelsen om sekretess i 4 kap 3 Sekretesslagen. För detta material gäller sekretessen till och med utgången av juni månad 2002. Anvisningar
Läs merNationella prov Attityder och föreställningar hos lärare och elever i år 9
Lärarprogrammet Examensarbete, 15 hp Vt 2009 Kurs: Pedagogiskt arbete III Nationella prov Attityder och föreställningar hos lärare och elever i år 9 Uppsatsförfattare: Ulrica Andersson och Sofia Eriksson
Läs merMa2bc. Komvux, Lund. Prov 1. 1-Övningsprov.
Ma2bc. Komvux, Lund. Prov 1. 1-Övningsprov. (Lärare: Ingemar Carlsson) Anvisningar Provtid Hjälpmedel Del A Del B Del C Kravgränser 110 minuter för Del B, C och Del D. Du får påbörja del D (och börja använda
Läs merMA 1202 Matematik B Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs.
MA 202 Matematik B Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs. Deltagaren skall kunna formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för tillämpningar och vald studieinriktning
Läs merKommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod
Skolblad avseende Dalsjöskolan 4-9 Dalsjövägen 16 51634 DALSJÖFORS Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Borås 1490 Grundskola 95015820 http://wwwborasse Skolbladet presenterar
Läs merNulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik
140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning
Läs merNATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS A VÅREN 1996. Tidsbunden del
NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS A VÅREN 1996 Tidsbunden del Anvisningar Provperiod 10 maj - 1 juni 1996. Provtid Hjälpmedel Provmaterialet 120 minuter utan rast. Miniräknare och formelsamling. Formelblad
Läs merNationellt ämnesprov skolår 9
Nationellt ämnesprov skolår 9 Katarina Kjellström Här redovisas deltagande lärares syn på 1998 års nationella prov i matematik. Olika delprovs och uppgifters resultat ges i termer av lösningsfrekvenser
Läs merNATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A VÅREN 2001. Del II
Skolverket hänvisar generellt beträffande provmaterial till bestämmelsen om sekretess i 4 kap 3 Sekretesslagen. För detta material gäller sekretessen till och med utgången av 2011. Anvisningar Provtid
Läs merMatematiksatsning Stödinsatser. Matematiksatsning Stödinsatser. Bakgrund OECD. Undersökningar på olika nivåer. Vad kan observeras 11-04-29
Stödinsatser Stödinsatser Att följa och dokumentera utvecklingsprojekt Insatser 1/11 2010-30/6 2013 Undersökningar på olika nivåer Regering Skolverk Skolor Bakgrund OECD TIMSS -Third International Mathematics
Läs merKunskapsresultaten i Malmös skolor 2014
Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2014 Grundskoleförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: Januari 2015 2.0 Eric Grundström Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen
Läs merNpMaD ht 2000. Anvisningar. Grafritande räknare och Formler till nationellt prov i matematik kurs C, D och E.
NpMaD ht 000 Skolverket hänvisar generellt beträffande provmaterial till bestämmelsen om sekretess i 4 kap. 3 sekretesslagen. För detta material gäller sekretessen fram till utgången av december 010. Anvisningar
Läs merRedovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning
Redovisning av regeringsuppdrag Utbildnings- och kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2006-09-18 Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi) Härmed redovisas uppdraget
Läs merKvalitetsarbete i skolan 2014-2015
Kvalitetsarbete i skolan 2014-2015 Skola Fjällsjöskolan fskk åk 6 Ort Backe Ansvarig rektor Susanne Sjödin Kontaktinformation Dan Forsberg, 0624-512029 1. Vår skola I Fjällsjöskolan fskk- åk 6 går 50 barn.
Läs merBetyg och bedömning. Del 2. Föreläsning den 29 oktober 2012. Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Del 2 Föreläsning den 29 oktober 2012 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad ska bedömas?
Läs merLearning study ett utvecklingsprojekt
Learning study ett utvecklingsprojekt Bengt Drath Högskolan i Skövde samt Stöpenskolan i Skövde kommun Min resa som lärare Ett samspel av praktik och teori Stöpenskolan i Skövde kommun och Högskolan i
Läs merInformation till eleverna
Information till eleverna Här följer en beskrivning av det muntliga delprovet som ingår i det nationella provet. Delprovet genomförs i grupper om 3 4 elever som sitter tillsammans med läraren. Var och
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Montessori Friskola Gotland hösten 2014. Antal svar: 13
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Montessori Friskola Gotland hösten 2014 Antal svar: 13 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ingår i den regelbundna tillsynen
Läs merCentralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter
1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.
Läs merProblemlösning som metod
Problemlösning som metod - för att lära matematik Fuengirola november 2014 eva.taflin@gu.se evat@du.se Problemlösningsmodulens övergripande syfte Att initiera utveckling av lärares egen undervisning utifrån
Läs merÅk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1
Ämne: Koll på läget! förr och nu Ett tematiskt arbetsområde om hur vi är mot varandra, vad vi kan hitta i vår närhet, hur vi kan finna mönster och former allt detta runt omkring oss, både nu och för länge
Läs merElevledda utvecklingssamtal
SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Elevledda utvecklingssamtal Författare Johanna Brolin Juhlin, Karin Eliasson Skarstedt, Marie Öhman Nilsson Artikel nummer 4/2012 Skolportens
Läs merÄmnesprov i grundskolans årskurs 9 och Specialskolans årskurs 10. Geografi Årskurs 9 Vårterminen 2014
Ämnesprov i grundskolans årskurs 9 och Specialskolans årskurs 10 Geografi Årskurs 9 Vårterminen 2014 Inledning Det nationella provet i geografi för åk 9 tar sin utgångspunkt i Läroplanen samt kursplanen
Läs merAtt fånga bedömningar i flykten
Att fånga bedömningar i flykten ATT BJUDA IN ELEVER TILL MATEMATIK (ELLER INTE) LISA BJÖRKLUND BOISTRUP Föreläsningens struktur Tidigare forskning om kommunikation ur ett bedömningsperspektiv Kommunfinansierad
Läs merUppföljning av kunskapsresultat
2015-01-26 Uppföljning av kunskapsresultat Bilaga 8 till slutrapport projekt Regionalt skolstöd (KUL) 2012-2014 2 (17) Innehåll Inledning... 4 Uppföljning... 5 Årskurs 3... 5 Nationella prov matematik...
Läs mer