Bedömning av muntliga prestationer

Transkript

1 Modul: Bedömning för lärande och undervisning i matematik Del 6: Muntliga bedömningssituationer Bedömning av muntliga prestationer Karin Rösmer, Karin Landtblom, Gunilla Olofsson och Astrid Pettersson, Stockholms universitet Elevers muntliga prestationer i matematik är en viktig aspekt såväl i undervisning som i bedömning. Enligt Lgy 11 gäller att undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättning att utveckla förmåga att [...] kommunicera matematiska tankegångar muntligt, skriftligt och i handling (s 90-91). Det innebär att eleverna i undervisningen ska tala matematik, vilket ofta kan göras på ett informellt sätt, bland annat när eleverna diskuterar lösningar i grupp eller i helklass. I sådana situationer kan lärarens roll vara att stimulera diskussionen och ge utmanande frågor som leder diskussionen framåt. Ruiz-Primo (2011) menar att den informella bedömningen är den som sker i farten i den vardagliga undervisningen i interaktionen mellan lärare och elev och denna form av bedömning är ett sätt att nå elevernas tänkande och ge en mer vardaglig form av återkoppling. Eftersom även elevernas muntliga prestationer ska bedömas enligt kunskapskraven innebär det att läraren måste planera in situationer där bedömning av muntliga prestationer är möjlig och eleverna måste vara medvetna om när den bedömningen sker. En mer formell situation kan vara det muntliga delprovet i ett nationellt prov eller liknande situationer iscensatta av läraren. Lärarens roll blir då att sätta samman grupper så att eleverna får de bästa förutsättningar att visa vad de kan, fördela talutrymmet och att vara medveten om vad som ska bedömas. Fokus måste vara att särskilt observera kvaliteter i elevernas visade prestationer och relatera dessa till kunskapskraven. Vilka kvaliteter som är möjliga att visa beror på uppgiftens potential som beskrivs mer utförligt i Del 2. Muntliga situationer i matematikundervisningen är, som vi har nämnt redan i Del 4, förknippade med både sociala och sociomatematiska normer. Det är viktigt att både lärare och elever är medvetna om sina roller i dessa situationer och dess potential för möjligheten till lärande. Både de sociala och de sociomatematiska normerna tar tid att utveckla i matematikklassrummet vilket innebär ett långsiktigt och medvetet arbete. Vilka utmaningar kan man då ställas inför när man ska genomföra muntliga bedömningssituationer? Valet av uppgift är en förutsättning för att arbetet ska ha största möjlighet att vara framgångsrikt. I den muntliga bedömningssituationen är lärarens roll främst att vara lyssnande och observerande samt om det behövs föra elevernas samtal framåt. Även hur arbetet organiseras är viktigt. För eleverna är det viktigt att återkommande få träna sig i att kommunicera matematik och föra matematiska resonemang även muntligt. För läraren är det viktigt att skapa situationer för att återkommande få möjlighet att bedöma elevernas muntliga prestationer. Organisatoriskt kan detta lösas genom återkommande muntliga situationer där läraren kan välja att lyssna på olika grupper av elever vid olika tillfällen, samtidigt som eleverna får regelbunden träning. Därefter kan ett tillfälle för muntlig prestation följas upp av en diskussion i helklass. En fördel med muntliga situationer är att eleverna får möjlighet att visa andra 1 (8)

2 kvaliteter av sitt kunnande än vad de visar vid skriftligt arbete. I en muntlig bedömningssituation kan man med fördel vara två lärare, åtminstone de första tillfällena, för att gemensamt kunna diskutera bedömningen av elevernas prestationer. En annan variant är att göra ljudupptagningar som sedan kan diskuteras i lärargruppen. Det finns inte särskilt mycket forskning som gäller överensstämmelse mellan olika lärares bedömning av muntliga prestationer i matematik. Reliabilitetsstudier av muntliga prov är relativt ovanliga, särskilt vad gäller matematisk kommunikationsförmåga. Palm (2008) har dock genomfört en studie gällande kommunikationsförmåga i kurs C för ett muntligt prov som gavs i slutet av talet. Studien visade att provet hade reliabilitetsproblem som framförallt kunde härröras från den då använda bedömningsmodellen. Även om bedömning av elevers muntliga prestationer kan vara mindre reliabla än vissa skriftliga bedömningar kan det, utifrån ett validitetsperspektiv och med nuvarande läroplansbetoning av muntlig kommunikation, tyckas viktigt att arbeta med bedömning av muntliga prestationer. Muntlig bedömning betraktas ibland som en form av alternativ bedömning. Skriftliga former av bedömning tycks dominera i summativ bedömning vid universitet. Muntlig bedömning har dock en lång och ärofull historia inom högre utbildning och är väl etablerat inom flera olika discipliner.(joughin, 1998). Sedan 1998 har det nationella provet i årskurs 9 innehållit ett muntligt delprov. Även för gymnasieskolans matematik kurs C och D har det sedan 2003 funnits ett frivilligt muntligt bedömningsstöd. Idag framhålls än tydligare elevens muntliga prestationer i matematik som en viktig aspekt i ämnesplanens syfte, förmågor och kunskapskrav. Med Lgy 11 infördes obligatoriska muntliga delprov i gymnasieskolans nationella prov i matematik 1 och 3. Muntliga bedömningssituationer Elever kan visa sina kunskaper i matematik på olika sätt: i handling, skriftligt eller muntligt. I den muntliga kommunikationen ingår att uttrycka sig begripligt och att använda korrekt och relevant matematisk terminologi. Dessutom ingår att ta del av andras argument och själv kunna argumentera för sina synpunkter. Elevers muntliga prestationer i matematik kan bedömas i olika typer av situationer. Dessa kan illustreras med följande bilder. Illustrationerna är hämtade från PRIM-gruppens material Tala om kunskap (2003). Förhör Eleven utreder problem eller svarar på frågor ställda av läraren. Föredrag, presentation Eleven håller en presentation, redovisar en problemlösning eller liknade inför en grupp eller en hel klass. 2 (8)

3 Grupparbete, samtal Eleverna löser och diskuterar problem tillsammans i grupp eller för ett samtal. Läraren följer eller leder samtalet. De muntliga delproven i kursproven för matematik 1 är skapade enligt den tredje modellen och i kurs 2-4 enligt den andra modellen. För närvarande är dessa delprov endast obligatoriska för proven i matematik 1 och kurs 3. Joughin (1998) har tagit fram sex olika dimensioner som kan fokuseras i olika utsträckning vid muntlig bedömning. De sex dimensionerna är: Huvudsaklig typ av innehåll Interaktion Autenticitet Struktur Bedömare Grad av muntlighet De olika muntliga delproven för matematik 1 och 3 skiljer sig i några av ovanstående dimensioner. I de muntliga delproven i kursproven för matematik 3 har man valt att lägga särskilt fokus på bedömning av kommunikationsförmågan som delats upp i några aspekter. De tre aspekterna av kommunikation som bedöms enligt denna modell är: Fullständighet, relevans och struktur. Hur fullständig, relevant och strukturerad elevens redovisning är. Beskrivningar och förklaringar. Förekomst av och utförlighet i beskrivningar och förklaringar. Matematisk terminologi. Hur väl eleven använder matematiska termer, symboler och konventioner. Mer om detta och de muntliga nationella delprov som utformats enligt denna modell kan ni läsa om på Skolverkets hemsida. En muntlig bedömningssituation I filmen ni ska se får ni följa tre skådespelande elever: Emma Julia och Marcus som genomför ett muntligt delprov i matematik 1. Uppgiften bygger på en statistisk undersökning om spelvanor på internet och är hämtad från det muntliga delprovet ur nationella provet i matematik 1 våren Läraren i filmen har valt ut ett antal frågor att ställa till eleverna, dessa frågor finns i uppgiften nedan och frågorna är numrerade så som de står i originalversionen. Hela denna version och ytterligare en version av delprovet finns på Bedömningsstöd för bedömning av muntliga prestationer enligt 3 (8)

4 modell 2 finns att ta del av på Skolverkets hemsida. Sätt dig in i uppgiften med tillhörande tabell, diagram och bedömningsmatris innan du ser på filmen. 4 (8)

5 Spelande på internet uppgiften Följande påståenden får eleverna Julia (J), Emma(E) och Marcus(M) i filmen ta ställning till utifrån tabell och diagram. 1.(J): 3.(E): 4.(M): 6.(J): 7.(M): 10.(E): Andelen av befolkningen i åldersgruppen år som spelade spel på internet en genomsnittlig dag minskade mellan år 2007 och år Ungefär en tredjedel av männen i åldern år spelade spel på internet en genomsnittlig dag år Andelen kvinnor som spelade spel på internet en genomsnittlig dag har mellan åren 2009 och 2010 nästan fördubblats. Andelen av befolkningen i åldersgruppen år som spelade spel på internet en genomsnittlig dag ökade mellan år 2004 och år 2010 med 400 %. I åldersgruppen 9 14 år var det tre gånger så många som spelade spel på internet år 2010 jämfört med år Andelen män som spelade spel på internet en genomsnittlig dag år 2004 utgjorde 1 % av den totala befolkningen. 12.(M): Dubbelt så många 30-åriga män som 30-åriga kvinnor spelade spel på internet år Följande frågor diskuterar eleverna i filmen. 1. Hur förhåller sig tabell och diagram till varandra? 3. Fanns det inga kvinnor och ingen i åldersgruppen år som spelade spel på internet en genomsnittlig dag år 2004? 6. Hur skulle man kunna förändra diagrammet för att förstärka skillnaden mellan andelen män och kvinnor som spelade spel på internet? 7. Hur skulle en speltillverkare kunna använda informationen i tabell och diagram för sin spelutveckling? 5 (8)

6 Spelande på internet tabell och diagram Tabellen visar hur stor andel av befolkningen som spelade spel på internet en genomsnittlig dag under tidsperioden (%). Källa: Nordicom-Sverige Diagrammet visar hur stor andel av befolkningen 9 79 år som spelade spel på internet en genomsnittlig dag år 2010 (%). 6 (8)

7 Spelande på internet bedömningsmatris, max 4/5/4 Du ska under tiden du ser på filmen bedöma de tre elevernas prestationer med hjälp av följande bedömningsmatris. 7 (8)

8 Referenser Joughin, G. (1998). Dimensions of oral assessment. Assessment & Evaluation in Higher Education, 23(4), 367. Palm, T. (2008). Interrater reliability in a national assessment of oral mathematical commnication. Nordic studies in mathematics education, 13(2), PRIM-gruppen. (2003). Tala om kunskap. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm. Ruiz-Primo, A.M. (2011). Informal formative assessment. The role of instructional dialogues in assessing students learning. Studies in Educational Evaluation, 37, Skolverket. Provhäfte Del II, vt Tillgänglig augusti 2014 på: Skolverket. Bedömning av muntliga prestationer i matematik. Tillgänglig augusti 2014 på: utbildning/bedomningsstod/matematik/bedomning-av-muntliga-prestationer-i-matematik (8)