Att fånga bedömningar i flykten

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att fånga bedömningar i flykten"

Transkript

1 Att fånga bedömningar i flykten ATT BJUDA IN ELEVER TILL MATEMATIK (ELLER INTE) LISA BJÖRKLUND BOISTRUP

2 Föreläsningens struktur Tidigare forskning om kommunikation ur ett bedömningsperspektiv Kommunfinansierad forskning med lärare

3 Bedömning Ett brett begrepp med konsekvenser för eleven (t.ex. Pettersson, 2005)

4 (Pettersson, 2005)

5 Betyg I den dagliga klassrumskommunikationen Bedömning Implicit och explicit Under helklasspass i slutet av ett projekt I samband med utvecklingssamtal Summeringar i formulär eller bedömningsmatriser I samband med diagnoser och prov (Björklund Boistrup & Lindberg, 2007)

6 FORMATIV All bedömning är

7 Lisas forskningsintresse - avhandlingsarbetet Bedömningshandlingar, återkopplingar av olika slag, och i olika riktningar Bedömningens fokus, inklusive aspekter av matematikkompetens Uttrycksformer, resurser och deras roller Klassrummet som en del av ett bredare sammanhang

8 Forskningsintresse Bedömningshandlingar, framför allt feedback (återkoppling) av olika slag, och i olika riktningar Bedömningens fokus, inklusive aspekter av ämneskompetens Uttrycksformer, resurser och deras roller Klassrummet som en del av ett bredare sammanhang

9 Forskningsintresse Bedömningshandlingar, framför allt feedback (återkoppling) av olika slag, och i olika riktningar Bedömningens fokus, inklusive aspekter av ämneskompetens Uttrycksformer, resurser och deras roller Klassrummet som en del av ett bredare sammanhang

10 Bedömningshandlingar Återkoppling Framåtkoppling Målrelaterad bedömning (Hattie & Timperley, 2007) Mellan lärare och elev (inklusive fråga efter)

11 Bedömningshandlingar forts. Återkoppling: beröm/missnöje och erkännande-beskrivande, intresse Framåtkoppling: instruera och utmana Feed up: lokala mål, läroboksmål och nationella mål Agentskap

12 Bedömningens fokus Eleven som person Procedurer med litet matematikinnehåll Handlingar i matematik: Processer (förmågor) Självreglering (från Hattie & Timperley, 2007) Processer:definiera/beskriva, konstruera/skapa, resonera/argumentera, undersöka/lösa problem, öva/hantera metoder och begrepp samt kunna matematiska fakta Lärande

13 Uttrycksformer, resurser och deras roller Prat/Blick/Gester osv Skrift/Bilder/Symboler osv Räknehäften/Laborativt material osv (Selander & Rostvall, 2008) Total acceptans/begränsande/befrämjande välgrundade val Tystnad (där den fyller en funktion) Agentskap Lärande

14 Bedömningsdiskurser (i matematik) Bedömningshandlingar (återkoppling etc) Bedömningsfokus Uttrycksformer Diskurser

15 1. Gör det fort och Gör det fort och gör gör det det rätt rätt 2. Vad som helst Vad som helst duger duger 3. Allt kan tas som Öppenhet med utgångspunkt för matematik en diskussion 4. Resonemang Resonemang tar tid tar tid Resonemang tar tid

16 Diskurs 1: Gör det fort och gör det rätt Feed back från lärare till elev Slutna frågor där läraren vet svaret Matematiklös framåtkoppling om vad som ska göras Matematiska utmaningar är sällsynta Feed up är ovanligt Inga överväganden om uttrycksformer Korta yttranden i snabba samtal Få möjligheter för elevers aktiva agens och lärande

17 Diskurs 2: Anything goes Inte mycket matematikinriktad återkoppling Ofta beröm Öppna frågor förekommer Matematiska utmaningar är sällsynta Elevsvar som inte stämmer matematiskt lämnas Olika uttrycksformer välkomnas utan begränsningar Få möjligheter för elevers aktiva agens och lärande

18 Diskurs 3: Öppenhet med matematik Olika bedömningshandlingar i båda riktningar mellan lärare och elev Ofta öppna frågor och intresse för matematik Matematiska utmaningar förekommer Felaktiga svar används konstruktivt Aktiva val av uttrycksformer, inklusive begränsningar Flera möjligheter för elevers aktiva agens och lärande i matematik

19 Diskurs 4: Resonemang tar tid Bedömningshandlingar inklusive feed up i båda riktningar mellan lärare och elev Elevers visade kunnande tydliggörs Matematiska utmaningar vanliga Processer som t.ex. problemlösning, resonerande och beskrivande lyfts fram Aktiva val av uttrycksformer, inklusive begränsningar Tystnader vanliga och tempot lägre Flera möjligheter för elevers aktiva agens och lärande i matematik, med ett brett spann av mat. processer

20 Kommunfinansierad forskning Linköping och Norrköping Två forskare á 2,5 år x 2 Forskande grupp: två forskare och fyra lärare Deltagande aktionsforskning är en social aktivitet där både lärare och forskare är deltagare. Det är ett samarbete inom den forskande gruppen men också med kommunen. Den är också frigörande, kritisk ochreflexiv. (Atweh, 2004; Kemmis & Wilkinsson, 1998).

21 Forskningsintresse Linköping HT12 Vi ville beskriva och analysera tystnader och deras betydelse för lärar-elevkommunikation i matematikklassrummet. Det vi valde att särskilt titta på var tystnader kopplat till vad bedömningshandlingarna som till exempel vad återkoppling handlade om, det vill säga vilket fokus de hade. Följande frågeställningar ville vi svara på: 1. Vilka olika sorters tystnader kan vi urskilja i lärarelevkommunikationen? 2. Vilka roller spelar dessa tystnader för det fokus vi som lärare har i våra bedömningshandlingar? 3. Vilka roller spelar tystnaderna för det fokus eleven har i sin kommunikation?

22 Vad vi kunde se våra resultat Jag tycker mig se en tydlig förändring när eleverna vant sig vid att det är ett annat tempo, det vill säga att man ger och tar tystnad. Flera elever säger låt mig tänka, vänta och så vidare och det tar jag som ett tecken på att de inser att de själva får möjlighet att berätta hur de tänkt eller att läraren faktiskt väntar medan man tänker så att man har ett svar att leverera. Lärarens roll är betydelsefull för att få med sig de elever som behöver lite längre tid för att avge ett svar eller berätta sina tankar. Det kan annars bli så att man bedömer fel och tror att de inte kan när de kan fast de inte fått tiden. (Lärarlogg)

23 Olika sorters tystnader Fråga 1 Tystnader före interaktionen: titta på elevers arbete och/eller lyssna in elevers kommunikation

24 Tid Prat Gester Kropp och blick 25:40 Läraren är tyst. Läraren lämnar två elever efter att kort kommenterat deras arbete. Ställer sig upp och tittar runt i klassrummet. 25:49 Läraren är tyst. Blicken hamnar hos Flicka 1 och Flicka 2. 25:52 Läraren är tyst. Eleverna är tysta. 25:59 Läraren är tyst. Eleverna är tysta. 26:03 Lärare: Och Flicka 1 har jobbat själv, eller? Läraren lägger fingerspetsarna på bänkarna. Läraren pekar på Flicka 1:s båda stickhögar, Går i lugn takt mot dessa elever. Läraren sätter sig på huk framför elevernas bänkar och tittar fram och tillbaka på deras arbete. Eleverna tittar var och en ner på sitt eget arbete. Flicka 1 har lagt stickorna i två högar med sex stickor i varje och börjar anteckna på sitt papper. Flicka 2 börjar lägga stickorna i sex högar med två i varje. Läraren tittar på båda eleverna. Läraren tittar på Flicka 1.

25 Olika sorters tystnader Fråga 1 forts. Tystnader under egen kommunikation: både lärare och elever

26 Tid Prat Gester Kropp och blick 26:06 Lärare: Och Flicka 2 jobbar också själv? Hur är det om ni tar och resonerar lite. 26:10 Läraren är tyst. Eleverna är tysta. 26:16 Lärare: Och pratar om hur ni ska ha de olika sakerna. Det vore jätte jättebra om ni gjorde det. För då lär ni er ett område i matten till. Inte bara att sitta och räkna själv, utan även att kommunicera matte. Läraren pekar på Flicka 2:s högar med stickor. Läraren tittar på Flicka 2. Läraren tittar på båda eleverna. Eleverna sitter helt stilla och tittar ner. Flicka 2 tittar upp på läraren. Flicka 2 ler svagt. Flicka 1 tittar fortfarande ner och börjar skriva. 26:30 Lärare: Är du med Flicka 1? Läraren tittar på Flicka 1.

27 Olika sorters tystnader Fråga 1 forts. Tystnader efter en fråga eller påstående: både lärare och elever

28 Tystnadens roller för läraren Fråga 2 I början av projektet: ljudinspelningar avslöjade mycket: Kommenterar ofta barnens svar snabbt med små utrop av typen Ja, Mm. Upplevde inte att jag gjorde detta under lektionen. Kunde ha väntat utan bekräftelse. (Lärarlogg)

29 Tystnadens roller för läraren Fråga 2 forts Strategier för fler tystnader: Ge fler tystnader Undvika onödiga följdfrågor Undvika att avbryta elevens resonemang Lära oss vilka tystnader som finns så att vi kan vara uppmärksamma på dessa i undervisningsverksamheten Räkna till tre innan vi svarade Ställa frågor och ge kommentarer som riktar uppmärksamheten mot mer komplexa matematiska processer

30 Tystnadens roller för läraren Fråga 2 forts Frågor och kommentarer: Hur tänkte du? Hur kom du fram till det? Hur kom den andra eleven fram till sitt svar? Aktiverar fler än bara en elev. Hur vet du att ditt svar är rätt? Jag är tyst för att du ska hinna tänka/hinna svara Jag frågar för att Vad är det som gör den här uppgiften lätt/svår?

31 Tystnadens roller för läraren Fråga 2 forts Från en orienterande praktik (få tystnader) till en inventerande praktik (flera tystnader): Öppna frågor och en lyssnande inställning

32 Tystnadens roller för elever Fråga 3 Tystnader (i kombination med frågor och kommentarer som stödjer mer komplexa matematikprocesser) erbjuder elever rika möjligheter att lära matematik Tystnader (som bygger på uppmärksamhet och intresse) bjuder in elever som aktiva agenter i matematikundervisningen

33 Linköping HT12 ammanfattningsvis: Tystnad före, under och efter interaktion Lärarfokus på elevernas kunnande, mer komplexa matematikprocesser, fånga upp det elever behöver lära, lugnare arbetssituation Elevfokus på mer komplexa matematikprocesser, produktivt förhållningssätt

34 Forskningsintresse Norrköping HT12 Vi ville beskriva och analysera relationen mellan bedömningspraktiken i lärar-elevkommunikation i matematikklassrummet och elevers aktivitet i grupparbete före och efter att läraren samtalat med dem. Vi intresserade oss särskilt för vad bedömningarna handlade om och vad eleven ägnade sig åt. Följande frågeställningar ville vi svara på: 1. Vilket fokus har eleverna i sitt arbete när läraren kommer till dem och hur förändras detta fokus i den efterföljande lärarelevkommunikationen? 2. Vilka olika sorters lärarbedömningar går att uttolka från lärarelevkommunikationen och vilka skeenden för elevers fokus före, under och efter samtal med lärare går att finna? 3. Vilka möjliga strategier kan vi formulera för hur lärares bedömningshandlingar vid olika klassrumssituationer kan stärka elevers aktivitet i riktning mot ett ökat fokus på matematikprocesser?

35 Elevers fokus före och under samtal med läraren Fråga 1 När läraren i sin återkoppling fokuserar matematikprocesser så blir det också elevens fokus under samtalet, oavsett vad eleven fokuserade innan.

36 Lärarens bedömningshandlingar och elevens fokus Fråga 2 Inriktning på diskurs 3 (Öppenhet med matematik) och 4 (Resonemang tar tid) påverkar positivt Direkt efter samtalet kvarstod fokus minst i någon minut i elevens aktivitet. Dessa skeenden kunde vi se för lite längre tidsperioder: a) Litet fokus på matematik blir till diskurs 1 och 3 som blir till litet fokus på matematik b) Litet fokus på matematik blir till diskurs 3 och 4 som blir till litet fokus på matematik c) Litet fokus på matematik blir till diskurs 3 och 4 som blir till tydligt fokus på matematik d) Tydligt fokus på matematik blir till diskurs 4 som blir till tydligt fokus på matematik

37 Lärarens bedömningshandlingar och elevens fokus Fråga 2 Skeende c) mer utförligt: Elevernas fokus innan läraren Lärarens bedömningshandlingar (diskurs 3 och 4) kommer: Annat än Ställer äkta frågor som riktar matematikprocesser uppmärksamheten mot (t.ex. metoder, förståelse och att få rätt svar resonemang utan att veta Aktiva val av uttrycksformer varför) som stöttar lärandet Beskriver elevens kunnande istället för beröm Elevernas fokus första minuten efter samtalet Eleverna försöker förstå och arbeta med uppgiften. De engagerar sig också i mer komplexa matematikprocesser Elevernas fokus efter flera minuter Eleverna resonerar med varandra och inriktar sig på en djupare förståelse och inte bara på lösa uppgiften

38 Andra strategier Fråga 3 Upprepande av målet med dagens aktivitet, Formativa fraser som riktar uppmärksamheten åt det håll läraren vill, Introduktion till arbetspasset där det är tydligt vad elever ska göra men också vad de erbjuds att lära. Fokus också på elevers självbedömning och delansvar för sitt lärande (med stöd av matriser).

39 Eleverna fokuserar på en metod (eller mer komplexa matematikprocesser) Begreppslig förmåga, resonemangsförmåga, kommunikationsförmåga och problemlösningsförmåga Läraren ställer äkta frågor och resonerar med eleverna Eleverna argumenterar för sina tankar

40 Forskningsresultaten som redskap för en förändrad bedömningspraktik Se klassrummet i sitt sammanhang, inklusive traditionens makt (diskurserna) Möjligheten att byta diskurser (kanske med något smalt, som tystnader som drivkraft) Beslut på olika nivåer (diskurserna) Utgångspunkter för reflektion och diskussion i klassrum, i skolor, bland beslutsfattare

F Ö R E L E V E R S E N G A G E M A N G O C H L Ä R A N D E L I S A B J Ö R K L U N D B O I S T R U P

F Ö R E L E V E R S E N G A G E M A N G O C H L Ä R A N D E L I S A B J Ö R K L U N D B O I S T R U P Klassrumsbedömning i matematik F Ö R E L E V E R S E N G A G E M A N G O C H L Ä R A N D E L I S A B J Ö R K L U N D B O I S T R U P Ett klassrum är inte isolerat Nivåer: Forskning Statlig Kommunal Skola

Läs mer

Bedömning i matematikklassrum

Bedömning i matematikklassrum Bedömning i klassrum För elevers engagemang och lärande Bedömning Ett brett begrepp med konsekvenser för eleven (Pettersson, 2005) Lisa Björklund Boistrup Betyg I den dagliga klassrumskommunikationen Bedömning

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Matematik åk 9. Lärarinstruktion Digital diagnos Matematik Åk 9

Matematik åk 9. Lärarinstruktion Digital diagnos Matematik Åk 9 träning Insikt Lärarinstruktion Digital diagnos Matematik Åk 9 1 Till läraren Diagnosen Pejlo Insikt för åk 9 är framtagen för att ge dig som lärare överblick över dina elevers kunskaper i matematik. Diagnosen

Läs mer

Matematikens fem fo rma gor och huvudra kning Aktionsforskning om bedo mning i matematik i Linko ping HT 2013

Matematikens fem fo rma gor och huvudra kning Aktionsforskning om bedo mning i matematik i Linko ping HT 2013 Matematikens fem fo rma gor och huvudra kning Aktionsforskning om bedo mning i matematik i Linko ping HT 2013 Medverkande forskare: Lisa Bjo rklund Boistrup Medverkande la rare: Carin Folkare, Birgit Jo

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Bedömning för lärande. Andreia Balan 2012

Bedömning för lärande. Andreia Balan 2012 Bedömning för lärande Andreia Balan 2012 Dagens föreläsning 1. Faktorer som har störst effekt på elevernas prestationer 2. Bedömning för lärande 3. En fallstudie i matematik Hur kan så mycket forskning

Läs mer

Att arbeta med öppna uppgifter

Att arbeta med öppna uppgifter Modul: Samband och förändring Del: 1 Öppna uppgifter Att arbeta med öppna uppgifter Ingemar Holgersson, Högskolan Kristianstad Kursplanen i matematik betonar att undervisningen ska leda till att eleverna

Läs mer

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är

Läs mer

Bedömning i flykten!

Bedömning i flykten! Bedömning i flykten! MED SIKTE PÅ EN KVALITATIV KLASSRUMSKOMMUNIKATION NORRTÄLJE 15 APRIL 2014 LISA BJÖRKLUND BOISTRUP Bedömningsdiskurser i matematik Bedömningshandlingar (återkoppling etc) Bedömningsfokus

Läs mer

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2014-05-23

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2014-05-23 Varierad undervisning och bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2014-05-23 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken.

1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken. Modul: Taluppfattning och tals användning. Del 3: Det didaktiska kontraktet Likhetstecknet Ingrid Olsson, fd lärarutbildare Mitthögskolan Läraraktivitet. 1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 2 2. Mål och riktlinjer sida 3 2.1 Normer och värden sida 3 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Arbetar ämneslärare språkutvecklande?

Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Camilla Borg Carenlöv 2012 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk 31-60 hp Handledare: Olle Hammermo Examinator:Ulrika Serrander Sammandrag

Läs mer

Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013

Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013 Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013 www.mentimeter.com 1.Skapa en fråga. 2.Låt klassen få rösta. Tag fram mobiltelefonen (det

Läs mer

2012-2013 Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger

2012-2013 Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger SIG300, v2.0, 2010-02-26 1 (8) 2012-10-30 2012-2013 Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN MUNKEBO FÖRSKOLA 2 (8) Lokal arbetsplan

Läs mer

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2 8 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Hur var ditt första intryck av denna kurs? Mycket bra 6 21 Bra 21 75 Dåligt - - Mycket dåligt 1 4 EAS - - Antal EAS:. Antal svarande: 28. Mv: (Skala 1) = 78,57

Läs mer

Problemlösning som metod

Problemlösning som metod Problemlösning som metod - för att lära matematik Fuengirola november 2014 eva.taflin@gu.se evat@du.se Problemlösningsmodulens övergripande syfte Att initiera utveckling av lärares egen undervisning utifrån

Läs mer

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år.

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år. 1 av 15 2010-11-03 12:46 Syftet med den här enkäten är att lära mer om hur lärare tänker och känner när det gäller matematikundervisningen, särskilt i relation till kursplanen och till de nationella proven.

Läs mer

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Det kan vara svårt att räcka till som pedagog. Med en eller flera elever som har behov av särskilt stöd kan man lätt själv känna sig otillräcklig.

Läs mer

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING Monica Nylund Torghandeln Göteborg 2014 AKTION= EN MEDVETEN FÖRÄNDRING FORSKNING= FÖLJA VAD SOM HÄNDER SOM KONSEKVENS AV FÖRÄNDRINGEN LÄRANDE= NYA

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem

Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem Lärande Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Nått målen i alla delprov Procent Svenska Åk 3 41 28 68 % Åk 6 29 27 93 % Åk 9 32

Läs mer

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012 2011-10-17 Sid 1 (13) Handlingsplan för XXX förskoleenhet FörskolanNyckelpigan 2011/2012 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

Gemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5

Gemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5 Gemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5 Mål för lektionen: Eleverna skall kunna skilja på begreppen area och omkrets. Koppling till strävansmål: - Att eleven utvecklar intresse

Läs mer

Av kursplanen och betygskriterierna,

Av kursplanen och betygskriterierna, KATARINA KJELLSTRÖM Muntlig kommunikation i ett nationellt prov PRIM-gruppen ansvarar för diagnosmaterial och de nationella proven i matematik för grundskolan. Här beskrivs de muntliga delproven i ämnesprovet

Läs mer

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle 2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och

Läs mer

Stresshantering en snabbkurs

Stresshantering en snabbkurs Stresshantering en snabbkurs Som vi var inne på tidigare i så har man inom smärt- och stressforskning på senare år skapat en modell för hur kropp och psyke hänger ihop; psyko-neuro-endokrino-imunnolog

Läs mer

Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor

Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor Förord Detta matematikutvecklingsprogram vänder sig till alla pedagoger i Vingåkers kommuns förskolor. Matematikutvecklingsprogrammet ska ses som

Läs mer

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6 Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6 Använd Tummen upp! för att kartlägga och bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: Upplevelser av fysisk aktivitet

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2015-01-31

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2015-01-31 Laborativ matematik som bedömningsform Per Berggren och Maria Lindroth 2015-01-31 Vilka förmågor tränas Problemlösning (Förstå frågan i en textuppgift, Använda olika strategier när jag löser ett problem,

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå 2014-06-05 Sid 1 (10) Handlingsplan för Guldsmedens förskola 2014/2015 Lådbilen Blå V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-178350 (dir) www.gavle.se Sid 2 (10) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Ett gränslöst arbete. Kerstin Weschke. Ett mångkulturellt område

Ett gränslöst arbete. Kerstin Weschke. Ett mångkulturellt område Ett gränslöst arbete Kerstin Weschke Här presenteras ett arbete som vid Matematikbiennalen belönades med Nämnarens stipendium. Juryns motivering: Utställningen visar hur lärarna lyckats utgå från ett mångkulturellt

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan Björkhagaskolan 2014-2015 Verksamhetsbeskrivning Björkhagaskolan Enheten Björkhagaskolan är en F-6 skola med ca 340 elever. Skolans verksamhet omfattar två enheter. En med elever

Läs mer

Tala, samtala och lyssna

Tala, samtala och lyssna Modersmål åk 4-6 - Centralt innehåll Muntliga presentationer Uttal, betoning och satsmelodi Jämföra uttal i modersmålet med uttal i svenskan. Tala, samtala och lyssna Berättande texter och sakprosatexer

Läs mer

Ledarskap Utbildning & bildning Matematik

Ledarskap Utbildning & bildning Matematik Ledarskap Utbildning & bildning Matematik Sju rektorer samtalar under fem dagar Dialogseminarieserien Olika former för kunskap Veta att (teoretisk, vetenskaplig kunskap, veta att-satser) Veta hur (färdighet,

Läs mer

Bedömning för lärande. Folkets Hus, Sundsvall 2011-11-10

Bedömning för lärande. Folkets Hus, Sundsvall 2011-11-10 Bedömning för lärande Folkets Hus, Sundsvall 2011-11-10 Program: 13.00 Inledning, syfte och bakgrund 14.00 Lärande samtal (inkl. fika) 15.30 Avslutning och sammanfattning Inledning, syfte och bakgrund

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska

Läs mer

matrisertext: Cristina Nordman

matrisertext: Cristina Nordman Elever tycker matrisertext: Cristina Nordman I en magisteruppsats vid Malmö högskola har elevers uppfattningar kring bedömningsmatriser och formativ bedömning undersökts. En utvecklingsmatris kan fungera

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg i Linghem 2016/2017 Vi blir ett! Vi har hög pedagogisk kvalitet på samtliga förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Linghem 1 Förord Under våren

Läs mer

21 dec 2015. Hej! God jul och Gott Nytt År till er alla. Yvonne Haldrup Förskolechef

21 dec 2015. Hej! God jul och Gott Nytt År till er alla. Yvonne Haldrup Förskolechef Hej! Nu är det snart dags att avsluta det här året på Fårdala Simmets förskolor Båten, Gunghästen, Pusslet och Sagan för att fira jul och nyår. Jag önskar att ni alla får umgås med era barn, nära och kära

Läs mer

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015 Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015 Innehåll Inledning 2 Äppelbo förskola 2 Personal 3 Kontaktuppgifter 3 Presentation 3 Vision 4 Barnsyn och Förhållningssätt 4 Arbetssätt 5 Miljö 5 Rutiner 7 Dagsschema

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Muntlig kommunikation på matematiklektioner

Muntlig kommunikation på matematiklektioner LÄRARPROGRAMMET Muntlig kommunikation på matematiklektioner Enkätundersökning med lärare som undervisar i årskurs 7-9 Margareta Olsson Examensarbete 15hp Höstterminen 2008 Handledare: Maria Bjerneby Häll

Läs mer

Smittande samtal mellan lärare och elev

Smittande samtal mellan lärare och elev Smittande samtal mellan lärare och elev Aktionsforskning om bedömning i matematik i Norrköping HT 2012 Lisa Björklund Boistrup och Joakim Samuelsson Innehåll Inledning Diskussionen om skolan idag Lärarens

Läs mer

Arbetsplan/Beskrivning

Arbetsplan/Beskrivning VRENA FRISKOLA Arbetsplan/Beskrivning Läsåret 2013/2014 ARBETSPLAN VRENA FRISKOLA LÄSÅRET 13/14 Under läsåret är våra prioriterade utvecklingsområden: - Få fler elever att känna sig trygga och trivas på

Läs mer

Bildskapande i förskolan

Bildskapande i förskolan Bildskapande i förskolan Se Uppleva - Gestalta Och att föra utvecklande bildsamtal Att se med alla sinnen... Drick upp ditt kaffe mamma! Bild: Kristina Anshelm Den betydelsefulla upplevelsen... Att ge

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte inför betygssättningen i årskurs 6

BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte inför betygssättningen i årskurs 6 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! matte inför betygssättningen i årskurs 6 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper inför betygssättningen i årskurs

Läs mer

Det övergripande syftet med min avhandling var att beskriva och

Det övergripande syftet med min avhandling var att beskriva och Eva Pettersson Elever med särskilda matematiska förmågor Får nyfikna och vetgiriga barn det stöd och den stimulans som de har rätt att förvänta sig då de börjar skolan? Barn och ungdomar som har exceptionell

Läs mer

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Vad är era egna erfarenheter kring att genomföra klassrumsbesök? Syfte, möjligheter och utmaningar med klassrumsbesök? Hur förbereder man sig som rektor

Läs mer

Jämföra, sortera tillsammans reflektera!

Jämföra, sortera tillsammans reflektera! Jämföra, sortera tillsammans reflektera! Lärarens roll i barnens matematiklärande Matematik som språk Matematiska begrepp Samtala kring matematik Anna Kärre Förskollärare på Lännersta förskola Föreläsare

Läs mer

Välkommen! Mikael Widerdal

Välkommen! Mikael Widerdal Välkommen! Den här titeln du håller i din hand innehåller de bästa och mest kraftfulla mentala redskap från de 20 år som jag utbildat, coachat och föreläst för människor i hela Sverige. Den här är indelad

Läs mer

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin KREATIVA BÖNESÄTT en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin Information om materialet Till vem? I vår verksamhet är andakter en viktig del, men ibland är det

Läs mer

Personlig sammanfattning av Mentorskursen

Personlig sammanfattning av Mentorskursen Personlig sammanfattning av Mentorskursen Veronica retar sig mest på att jag frågar hur dagen varit varje dag fast hon inte svarar. Det hon uppskattar mest med mig är när jag gör praktiska saker med henne,

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden

Läs mer

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 SIG300, v2.0, 2010-02-26 ÄRLINGHEDENS FÖRSKOLA Idrottsvägen 19 b 195 32 Märsta 591 264 19, 6423, 6424 och 64 33 ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 2 (10) Vision På Tingvalla

Läs mer

Fakta om Malala Yousafzai

Fakta om Malala Yousafzai SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Malala, den yngsta någonsin som har fått Nobels fredspris. I boken får vi veta hur Malala vuxit

Läs mer

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Vi vill veta vad tycker du om skolan Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?

Läs mer

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan RAPPORT 1 2011-05-30 Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan Inledning och bakgrund Utbildningsnämnden tog beslut 2008-12-02 att införa skriftlig

Läs mer

SKOLRESANS KOLDIOXIDAVTRYCK

SKOLRESANS KOLDIOXIDAVTRYCK SKOLRESANS KOLDIOXIDAVTRYCK Övningens mål Eleverna ska bli medvetna om hur deras resor till skolan bidrar till koldioxidutsläppen beroende på färdmedel. Sammanfattning av övningen På en bestämd dag noterar

Läs mer

Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet

Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet av Kerstin Adolfsson, Annette Andersson, Mariann Henriksen och Roger Nilsson I vårt arbetslag fick vi våren 2006 kontakt

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER I ETT SAMARBETE MED FÖRSAMLINGSPROGRAMMET I EVANGELISKA FRIKYRKAN, HYLLIE PARKS FOLKHÖGSKOLA OCH STUDIEFÖRBUNDET BILDA 2 Nära smågrupp

Läs mer

Handbok för provledare

Handbok för provledare Handbok för provledare TIMSS Advanced 2008 handbok för provledare Innehållsförteckning Inledning...1 1 Din roll som provledare...3 1.1 Förhållningsregler för provtillfällena... 3 1.2 Förberedelser före

Läs mer

Bedömningmatris Moderna språk år 7-9 Grundskola 7 9 LGR11 Mspr2

Bedömningmatris Moderna språk år 7-9 Grundskola 7 9 LGR11 Mspr2 Bedömningmatris Moderna språk år 7-9 Grundskola 7 9 LGR11 Mspr2 Reception-förståelsen av det man hör och läser på målspråket Vad du förstår när du lyssnar och hur du visar vad du har förstått. Du uppfattar

Läs mer

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013 Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Identifiering av stödbehov

Identifiering av stödbehov Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Årskurs 2 Vinter Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har allt

Läs mer

Mentorskap för personlig och professionell utveckling

Mentorskap för personlig och professionell utveckling Mentorskap för personlig och professionell utveckling 25 april 2010 Soroptimisternas Unionsmöte i Båstad Mona Odhnoff Sundström Thunell, Odhnoff Sundström & Partners Moderna mentorskapet Tidigare kunskapsöverföring

Läs mer

Halmstad 8 mars. Syfte. Bakgrund 2016-03-09. Elev Ali:

Halmstad 8 mars. Syfte. Bakgrund 2016-03-09. Elev Ali: Elev Ali: Halmstad 8 mars Anna Karin Munkby Pille Pensa Hedström En bil som kör till exempel, 40 eller 50 hastigheten. Och en kör 40 det är inte samma. Till exempel de andra elever dom född här, dom går

Läs mer

Storyline Familjen Bilgren

Storyline Familjen Bilgren Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen

Läs mer

STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET

STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET Det här kapitlet ger råd om bra sätt att stödja barn med ADHD i klassrummet. Här finns även förslag på metoder som kan användas för att hjälpa till att skapa en bra stödstruktur.

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016 BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016 En vanlig vecka på Blomman: Efter frukost delar vi upp barnen antingen inne på avdelningen för fri lek en stund eller så går halva gruppen ut och resten stannar inne.

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan

Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Alla elever ska nå målen! E-post: info@infomentor.se Telefon: 044-200 123 Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Kvalitativ analys, mars 2012 InfoMentor Kvalitativ analys av skriftliga

Läs mer

SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN. Bilagor

SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN. Bilagor SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Bilagor Gemensamma matematikprov, analysinstrument och bedömningsmatriser för kvalitetshöjningar Författare: Per Ericson, Max Ljungberg

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

Att använda strategier för muntlig kommunikation. LS i moderna språk, spanska åk 9

Att använda strategier för muntlig kommunikation. LS i moderna språk, spanska åk 9 Att använda strategier för muntlig kommunikation LS i moderna språk, spanska åk 9 Vad gör man när kunskaperna inte räcker i muntlig kommunikation och interaktion? Utgångspunkt: Elever som ger upp eller

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Språk i alla ämnen för alla elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Övning: Dilemmafrågor

Övning: Dilemmafrågor Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,

Läs mer

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2

Läs mer

Samtal kring känsliga frågor

Samtal kring känsliga frågor Samtal kring känsliga frågor Ibland ställs du inför en situation där du behöver samtala med en medarbetare om något besvärligt eller känsligt. Skälen kan vara många - exempelvis: att du inte är nöjd med

Läs mer

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka

Läs mer

Ledarskap i klassrummet. Lärarens relationella kompetens

Ledarskap i klassrummet. Lärarens relationella kompetens Ledarskap i klassrummet Lärarens relationella kompetens Elevernas inlärning är låg Elevernas inlärning är hög Ledarskap Bra lärare preludium Den vanliga läraren Hittar förklaringar utanför sig själv. Accepterar

Läs mer

Påverka ditt ledarskap

Påverka ditt ledarskap PåvilketsätttrorduledarskapsutbildningenDenGodaArbetsplatsenkommeratt. Påverkadittledarskap På ett konstruktivt sätt bättre kommunikation och mindre rädd för sanningen. Hanna Engström Jag kommer att vara

Läs mer

Artiklarna. Grindenheten 2015-01-19. Ämne, årskurs och tidsperiod. Arbetsformer. Spanska, åk 6, vecka 3-10.

Artiklarna. Grindenheten 2015-01-19. Ämne, årskurs och tidsperiod. Arbetsformer. Spanska, åk 6, vecka 3-10. Grindenheten 2015-01-19 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 3-10. Artiklarna LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Arbetsformer VAD? Vi ska lära oss vad och vilka artiklarna

Läs mer

Observationer i granskning av undervisning

Observationer i granskning av undervisning 1 (8) Observationer i granskning av undervisning Vad är en observation? En observation kategoriseras som en s.k. interaktiv metod, i likhet med exempelvis intervjuer. Med andra ord så deltar inspektören

Läs mer

Läromedel granskning

Läromedel granskning Läromedel granskning Utvärdera och bedöma kunskap i matematik Linnéuniversitet Tina Forsberg Begreppet läromedel Begreppet läromedel har ingen centralt fastställd definition, enligt Skolverket. I skolförordningen

Läs mer

Handlingsplan Matematik F - Gy

Handlingsplan Matematik F - Gy Utveckling av matematiska förmågor 2013 Handlingsplan Matematik F - Gy Svedala kommun 2013-01-25 Utveckling av matematiska förmågor Handlingsplan Matematik F GY Att kunna matematik Undervisningen ska bidra

Läs mer

Konsten att leda workshops

Konsten att leda workshops Konsten att leda workshops Förbättra din kommunikation, prestation och ledarskap. www.lacinai.se 1 Några grundbultar: I ett seminarium är målet satt liksom innehållet I en workshop är målet satt, men innehållet

Läs mer

Hands-On Math. Matematikverkstad. Förskolans nya läroplan 1 juli 2011. Matematik är en abstrakt och generell vetenskap

Hands-On Math. Matematikverkstad. Förskolans nya läroplan 1 juli 2011. Matematik är en abstrakt och generell vetenskap Hands-On Math Matematikverkstad 09.00 10.30 & 10.45 12.00 Elisabeth.Rystedt@ncm.gu.se Lena.Trygg@ncm.gu.se eller ett laborativt arbetssätt i matematik Laborativ matematikundervisning vad vet vi? Matematik

Läs mer